Spänning när SCB släpper siffror

Källa:företag
TIDNINGEN FÖR UPPGIFTSLÄMNANDE FÖRETAG n STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2015
Spänning när SCB
släpper siffror ...
Nordeas chefanalytiker
Torbjörn Isaksson
LÄS OM:
n Samarbete
mellan
myndigheter för att
underlätta för företag
n Kostnad för arbetskraft
i Sverige och Europa
n
Modernare lönestatistik
Jämställdheten i företags­
branschen
n
Statistikens betydelse för ett
krigshärjat land i Afrika
n
GD HAR ORDET
Källa:Företag
Källa:Företag är Statistiska
central­byråns tidning för
uppgiftslämnande företag
Ansvarig utgivare: Stefan Lundgren,
SCB, 08-506 941 00
Redaktion:
Monica Holmberg,
SCB, redaktör
019-17 61 67
Redaktionens adress:
SCB, 701 89 Örebro
019-17 60 00
[email protected]
Layout: Ateljén, SCB
Tryck: TMG Taberg,
januari 2015
341 123
TRYCKSAK
Källa:Företag trycks i en upplaga av
10 500 exemplar och distribueras
till uppgiftslämnande företag.
Foto omslag: Nordea
ISSN 1654-6725
SCB
[email protected]
Box 24300
Besöksadress: Karlavägen 100
104 51 Stockholm
08-506 940 00
Besöksadress: Klostergatan 23
701 89 Örebro
019-17 60 00
SCB:s statistikservice
[email protected]
08-506 948 01
2
SCB gör det lätt att
lämna rätt uppgifter
LÄTT ATT LÄMNA rätt uppgifter – det är
ett av fyra övergripande mål i den strate­
gi som SCB tagit fram nu under hösten.
Det är ett högt ställt mål som inte bara
innebär att underlätta uppgiftslämnan­
det rent tekniskt, utan också att hitta
sätt och vägar att återanvända data och
samla in smartare.
Målsättningen är bättre kvalitet i läm­
nade uppgifter och minskad belastning
för företagen. Flera artiklar tar här upp
hur vi på olika sätt försöker arbeta för att
ta oss mot det målet.
Statistik är en bärande del av demo­
kratin, det är en förutsättning för ett väl
fungerande samhälle. Utan statistik får
våra beslutsfattare svårt att fatta välgrun­
dade och objektiva beslut. Statistiken
fungerar som underlag för nya idéer för
att utveckla och förbättra samhället och
invånarnas välstånd. Det ställs därför
höga krav på kvalitet och det gäller att
statistiken publiceras exakt 9.30 på utlo­
vad dag – och till alla.
Behovet av statistik är till synes
omättligt. I takt med nya samhälls­
fenomen, finns behov av att mäta och
förstå det som händer. Ett sådant om­
råde är den ökade globaliseringen. En
viktig del i globaliseringen är nära sam­
arbete mellan Europas statistikbyråer.
Arbetet börjar nu ta form i gemensam­
ma företagsregister, mer
harmoniserade begrepp
”Statistiken
och definitioner men även
fungerar som
nya undersökningar för att
kartlägga exempelvis ”glo­ underlag för
bala värdekedjor”.
nya idéer för
Samtidigt som kraven
att utveckla
ökar är det vårt ansvar att
utforma nya undersökning­ och förbättra
ar så att de blir enkla att
samhället och
fylla i och förstå. Därför är
vi tacksamma för gott sam­ invånarnas
arbete med Sören Karlsson välstånd.”
på BAS och samarbetet med
Bolagsverket och Skatte­
verket när det gäller att ta fram standar­
der för maskinell överföring av bokfö­
ringsdata. SCB gör det lätt att lämna rätt
uppgifter!
Stefan Lundgren
Generaldirektör
INNEHÅLL
4
5
6-7
8-9
10
11
12-13
14-15
16
Myndighetssamarbetet Starta och driva företag
Kan uppgiftslämnandet göras enklare?
Kostnad för arbetskraft i Sverige och Europa
När SCB släpper siffror …
Bättre lönestatistik
Om jämställdhet i företagsvärlden
Statistik gör länder bättre
Närområdesprofil för information om marknaden
NYHET! Visualiserad svensk turism
Källa:FÖRETAG 2015
Cecilia Hertzman, avdelningschef för Datainsamling från företag
och organisationer vid SCB, [email protected]
Om du vill gå fort – gå ensam. Om du vill komma
långt – gå tillsammans med andra. Angela Merkel
Samarbete – det är vad som präglar
vår verksamhet just nu
VI SAMARBETAR nationellt
genom Uppgiftslämnarutredningen och genom uppdraget
att förenkla för företag. Vi
samarbetar genom myndig­
hetssamverkan i verksamt.se
– portalen som försöker hjälpa
företag tillrätta när det gäller
myndighetskontakter. Och så
samarbetar vi i form av kom­
petensöverföring till länder i
framförallt Västra Balkan, Öst­
europa, Afrika och Asien.
Vad innebär då Uppgifts­
lämnarutredningen?
Utredningen är statlig, med
uppdrag att lämna förslag
på hur uppgifter från företag
till statliga myndigheter som
regel endast behöver lämnas
en gång. Utredningen arbetar
tillsammans med Bolagsver­
ket, Skatteverket, SCB och Till­
växtverket för att utveckla nya
funktioner inom ramen för
verksamt.se. Avsikten är att ni
företagare ska lägga mindre
tid på administration.
Cecilia Magnusson Sjöberg,
som leder Uppgiftslämnarut­
redningen beskriver det så här:
Källa:FÖRETAG 2015
”En första funktion inne­
bär att man kan se grundläg­
gande uppgifter, t.ex. namn
och adress som redan finns
registrerade vid Bolagsverket,
Skatteverket och SCB. Dessa
syns också när företag lämnar
uppgifter via en e-tjänst till en
myndighet.
En andra funktion innebär
en överblick över de krav som
myndigheter har på uppgifts­
lämnandet för just det före­
tagets verksamhet utifrån 14
myndigheters kartläggning.
En tredje funktion innebär
att myndigheterna i större ut­
sträckning än idag meddelar
skyldigheter att lämna uppgif­
ter, s.k. avisering av uppgifts­
krav. Denna service utvecklas
inom ramen för Mina meddelanden.
För att företagare ska upp­
leva påtagliga lättnader krävs
att många myndigheter är
anslutna till systemet – det
kan ta tid. På sikt hoppas vi
att kommuner, landsting och
länsstyrelser inkluderas i ar­
betet. Vi är i början av en spän­
nande resa!”
Annat på gång ...
Ett annat projekt som vi precis
dragit igång är ett samarbete
mellan Bolagsverket, Skatte­
verket och SCB för att samord­
na ekonomisk information.
Längre fram i tidningen kan
du läsa om olika samarbeten
myndigheter emellan.
Man lär sig otroligt mycket
genom samverkan, både
kunskap som är nyttig och
kunskap som är av lite mer
lättsam karaktär. Bland annat
har jag blivit varse, genom
mitt utbyte med våra kollegor
i Somalia, att kamelerna från
Puntland är de mest välsma­
kande i hela världen!
Cecilia Hertzman
3
Myndighetssamarbetet
Starta och driva företag
Sedan januari 2014 är SCB officiellt med i myn­
dighetssamarbetet Starta och driva företag.
Det ska förenkla för er företagare och förbättra
myndigheternas arbete med information och
service. Många samverkar för att företagare
lättare ska finna information om att starta,
driva och utveckla sin verksamhet.
F
rån början ingick Bo­
lagsverket, Skatteverket
och Tillväxtverket.
Numera är gruppen utökad
till elva myndigheter: Till­
växtverket, Bolagsverket,
Skatteverket, Tullverket, PRV,
Arbetsförmedlingen, Försäk­
ringskassan, Pensionsmyndig­
heten, SCB, Jordbruksverket
och Lantmäteriet.
Samarbetet består av olika
produkter som webbsidan
verksamt.se, broschyren Starta
företag och Starta företag-dagar.
Verksamt.se innehåller
samlad information för dig
som företagare och du hittar
även broschyren Starta företag som du kan ladda ner i
olika former – exempelvis lättläst. Du hittar aktuella regel­
verk och nyttig information
om både ekonomiskt stöd
och rådgivning, och svar på de
vanligaste frågorna från före­
tagare om att driva eller starta
företag. Du får hjälp med att
planera, komma igång och re­
gistrera ditt företag.
Starta företag-dagarna
är de cirka 30 dagar per år då
4
myndighetssamarbetet besö­
ker olika städer för att ge infor­
mation om att starta företag.
Mer information och anmälan
gör du via verksamt.se.
Vi medverkar också på
olika event, exempelvis Eget
företag på Älvsjömässan. Där
vill vi skapa relationer och
kontakter till er företagare
och blivande företagare och
upplysa om informations­
kanalerna och den service vi
kan ge.
Myndighetssamarbetet är
till för er företagare eftersom
informationen finns samlat
på ett ställe – kostnadsfritt.
Det ger också myndigheter
möjlighet att effektivisera
verksamheten och lära av var­
andra.
Heidi Törmälä
[email protected]
LÄTT ATT
LÄMNA RÄTT
Bolagsverket, Skatteverket
och SCB har i höst startat ett
samarbete kring återanvändning av ekonomisk information. Målet är att underlätta
för våra olika uppgiftslämnare genom att använda
gemensamma begrepp där
det går.
Uppgiftslämnarna ska känna
trygghet i att de lämnar rätt
uppgifter till oss utan tolknings­
problem. Vi vill också underlätta
genom att de ska kunna hämta
data direkt från redovisningen.
En internationell standard
för utbyte av redovisningsinfor­
mation, XBRL, eXtensible Business
Reporting Language, är på fram­
marsch. Formatet är obligato­
riskt inom EU för finansiella
företag och blir troligen det även
för börsnoterade företag inom en
snar framtid.
I myndighetssamarbetet ut­
går vi från årsredovisning för de
företag som omfattas av regel­
verket K2 för mindre företag, och
tittar på dess motsvarigheter i
blanketter för deklaration och
för undersökningen Företagens
ekonomi hos SCB. Idén är att ta
fram en prototyp för att struktu­
rera enligt XBRL. Vi är medvetna
om att vi först behöver ”städa” i
begreppsfloran på de egna myn­
digheterna.
Anna-Greta Erikson
[email protected]
Källa:FÖRETAG 2015
Kan uppgiftslämnandet
göras enklare?
Och kan samtidigt kvaliteten på uppgifterna förbättras?
Ja, det är möjligt genom samordning med företagens
bokföringssystem och ett gott samarbete mellan SCB
och BAS, skriver här Sören Karlsson på BAS.
SAMBANDEN MELLAN olika
statistiska undersökningar
och bokföring är inte alltid
tydliga. De begrepp och ter­
mer som används vid SCB är
inte självklara för uppgifts­
lämnare. Detta kan negativt
påverka både effektiviteten att
ta fram uppgifter och kvalite­
ten i det material som lämnas
till SCB.
Bättre med gemensamma
termer
Ur SCB:s perspektiv som in­
samlare är det mest naturligt
att utgå från ett national­
ekonomiskt synsätt med
tillhörande begreppsapparat
eftersom många uppgifter
ska användas till nationalrä­
kenskaperna. Ur företagens
synvinkel är nationalekonomi
och dess begrepp i många fall
oklara och väcker frågor – ex­
”Utgångspunkten bör vara
att informationen ska kunna
hämtas direkt från bokföringen.”
empelvis reala investeringar,
kapitalföremål och investeringsobjekt. Hos företagare är istäl­
let en företagsekonomisk eller
skattemässig begreppsapparat
det mest naturliga. För er lig­
ger det närmast till hands att
använda begrepp som anlägg-
Källa:FÖRETAG 2015
ningstillgångar, anskaffningsvärde och redovisat värde. Till
saken hör också att era val av
redovisningsregler, exempel­
vis K-regler, påverkar hur olika
poster bokförs.
Det finns alltså starka skäl
för att utgångspunkten för
uppgiftslämnandet tas i fö­
retagsekonomiska begrepp,
synsätt och aktuella redovis­
ningsregler. Utgångspunkten
bör vara att informationen
ska kunna hämtas direkt
från bokföringen. I det fall
där nationalräkenskapernas
krav absolut inte kan uppfyl­
las genom den information
som kan hämtas direkt från
bokföringen, bör det i under­
sökningen tydligt anges hur
konvertering kan ske. SCB och
BAS – tillsammans med norm­
givare, företrädare för redo­
visningsbranschen och andra
intressenter – kan arbeta för
en gemensam terminologi i
SCB:s undersökningar.
Bokföringsboken som stöd
I boken Svensk Redovisning
– Bokföringsboken ger BAS ut­
förliga instruktioner till alla
konton i kontoplanen. Från
och med 2014 finns i dessa in­
struktioner kopplingar direkt
till olika SCB-undersökningar
t.ex. Företagens ekonomi, FEK
och Näringslivets investeringar.
Här har SCB och BAS samver­
kat för att underlätta uppgifts­
lämnandet.
I många fall måste den in­
formation som SCB frågar ef­
ter hämtas från olika konton i
ett företags bokföring. Genom
att upprätta förteckningar
över de konton som kan vara
aktuella i en blankett, kan
uppgiftslämnandet bli enk­
lare. Detta är ett område som
vi utvecklar tillsammans och
som sannolikt kan ha stor
betydelse för enklare uppgifts­
lämnande och ökad kvalitet
på uppgifterna.
Sören Karlsson, BAS
[email protected]
OM BAS
BAS-kontoplanen används i stort
sett av alla svenska företag.
n
BAS-intressenternas Förening
förvaltar och utvecklar BAS-kon­
toplanen.
n
Föreningens medlemmar före­
träder branschorganisationer,
intresseföreningar och statliga
myndigheter.
n
Läs mer om bas på bas.se
n
5
Kostnad för arbetskraft
i Sverige och Europa
Vad kostar anställd personal?
Hur skiljer det sig mellan branscher och länder?
VART FJÄRDE ÅR genomförs
undersökningen Labour Cost
Survey, LCS i samtliga EUländer. Syftet är att mäta ar­
betskraftskostnadens nivå och
struktur.
Löner utgör störst andel av
totala arbetskostnaden för en
arbetsgivare, men kostnader
tillkommer för exempelvis
lagstadgade och avtalade so­
ciala avgifter. Uppgifter från
senaste mätningen avser år
2012 och presenteras i denna
artikel.
LCS används som underlag
för att analysera ekonomisk
tillväxt, konkurrenskraft, sys­
selsättning och arbetskrafts­
kostnaden per bransch i olika
länder och regioner. Använ­
dare är i huvudsak Eurostat,
Europeiska Centralbanken
och andra EU-institutioner,
men det finns också en rad
nationella användare. Resulta­
ten från LCS används till såväl
makroanalyser som mer hand­
gripliga beslut, exempelvis kan
arbetskraftskostnaden i olika
länder ha betydelse när beslut
tas om var ett företag ska lägga
sin produktion.
Statistikinsamlingen, som
omfattar både privata företag
och offentlig sektor, kan ibland
upplevas komplex då det ofta
behövs uppgifter från löne-,
personal- och ekonomisystem.
Sverige har valt att hålla nere
urvalet för att minska uppgifts­
lämnarbördan och därför blir
utvalda företag särskilt bety­
delsefulla för slutresultatet.
Inrapporteringen har fungerat
väl och svarsfrekvensen i Sve­
rige är hög.
Relativt kostsamt i Sverige
Resultaten visar att det är re­
lativt kostsamt med anställda
i Sverige jämfört med många
länder – i genomsnitt 324 kro­
nor per arbetad timme år 2012,
där lönen utgör 221 kronor.
Lägst ligger Hotell och restaurangverksamhet med 220 kronor
och högst Finans- och försäkringsverksamhet med 557 kro­
nor. Alla kostnader ingår som
Genomsnittlig arbetskraftskostnad per timme i Euro, 2012
60
50
40
30
20
Frankrike
Luxemburg
Nederländerna
Tyskland
Finland
Österrike
Irland
Italien
EU (28 länder)
Island
Storbritannien
Spanien
Cypern
Slovenien
Portugal
Malta
Tjeckien
Kroatien
Slovakien
Estland
Polen
Ungern
Turkiet
Lettland
Litauen
Serbien
Rumänien
Makedonien
Bulgarien
Danmark
Belgien
Sverige
0
Norge
Schweiz
10
Källa: Underlag från Eurostats databaser
6
Källa:FÖRETAG 2015
Foto: iStock
”Det är relativt kost­
samt med anställda i
Sverige jämfört med
många länder”
arbetsgivaren har för anställd
personal. Det innefattar lön,
bonus, förmåner, lagstadgade
och avtalade sociala avgifter,
särskild löneskatt, kostnader
för personalutbildning, per­
sonalvård, rekrytering, andra
arbetskraftskostnader och av­
drag för eventuella bidrag.
Kostnad för anställd per­
sonal varierar mellan län­
derna. Diagrammet visar den
MER INFORMATION
Resultat och information från un­
dersökningen för olika länder publi­
ceras främst på eurostat.eu och till
viss del på scb.se.
I Eurostats databaser finns mer
detaljerad statistik uppdelat på t.ex.
näringsgrenar och storleksklasser
på företag.
Källa:FÖRETAG 2015
genomsnittliga arbetskrafts­
kostnaden per arbetad timme
i ett antal europeiska länder,
för företag med tio eller fler
anställda. Norge har den hög­
sta arbetskraftskostnaden
på 57 Euro, därefter kommer
Schweiz, Danmark, Belgien
och Sverige. I Sverige är kost­
naden 37 Euro och EU-snittet
ligger på 24 Euro. Lägst ligger
Bulgarien, Makedonien och
Rumänien, med en kostnad
under 5 Euro.
Vid analys av skillnader mel­
lan länder är det bra att känna
till ett lands sociala system, ex­
empelvis hur vissa skatter han­
teraras. Diagrammet visar inte
hur stor andel av lönen som
går till inkomstskatt och visar
därför inte vad de anställda får
utbetalt. Statistiken tar inte
heller hänsyn till prisnivå och
skillnader i köpkraft.
Trots skillnader i prisnivå
och köpkraft, ger statistiken en
övergripande och intressant
bild över arbetskraftskostna­
derna i Sverige och Europa.
Veronica Andersson
[email protected]
7
Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson talade i höstas på
SCB:s välbesökta konjunkturseminarium. Han beskriver sig själv
som mångårig storkonsument av ekonomisk statistik och ger här sin
syn på vardagen som användare.
När SCB släpper siffror ...
Foto: Matton
PÅ NORDEA RESEARCH i Stockholm servar vi
vårt handlargolv, våra kunder och vår ledning
med analyser av och prognoser på den svenska
ekonomin. Tidsperspektivet är ibland mycket
kort – till exempel nästa KPI-siffra eller arbets­
löshetsnotering – men ibland sträcker sig våra
prognoser några år framåt i tiden.
Vi delar alla andra användares
”Och det går fort. självklara behov av oberoende
Den första marknads­ statistik av god kvalitet. Det som
däremot är speciellt på de finan­
reaktionen sker i regel siella marknaderna är vikten av
på några sekunder. ” att publiceringen sker på rätt sätt.
När överraskande utfall för centra­
la variabler publiceras är nämligen marknads­
rörelserna ibland mycket stora. Och det går fort.
Den första marknadsreaktionen sker i regel på
några sekunder. Ibland kan rörelserna korrige­
ras en stund senare om det visar sig att det finns
skäl att ompröva ett utfall, men även då är kurs­
rörelserna i regel över på någon enstaka minut.
8
200 miljarder kronor – varje dag
Omsättningen av svenska räntepapper är om­
kring 200 miljarder kronor – varje dag! Kronan
växlas till ännu större belopp. Det ger en finger­
visning om vilka summor det handlar om när
SCB:s statistik får de finansiella marknaderna att
omvärdera priset på olika tillgångar.
Därför är det naturligtvis centralt att SCB:s
statistik publiceras på exakt rätt sekund genom
alla relevanta kanaler, att hemsidan och databa­
serna fungerar och att SCB:s kontaktpersoner är
anträffbara. Det får inte finnas någon slumpmäs­
sighet i vem som först får ta del av statistiken el­
ler vem som får bakgrundsmaterial. Problem vid
publicering, vilket är ovanligt och dessutom allt
mer sällsynt tack och lov, förtar också intrycket
av statistiken och i förlängningen av hela SCB.
Utfallet via mikrofon och högtalare
Vår rapportering av SCB:s viktigare statistikrelea­
ser sker i flera steg. Vi ger direkt en första kom­
mentar om utfallet via mikrofon och ett hög­
talarsystem som når inte bara vårt handlargolv
i Stockholm utan även de i Göteborg, Malmö,
Köpenhamn, Oslo och Helsingfors. Inom fem
minuter mailar vi ut en första kommentar och
inom 30 minuter en mer fyllig analys. Därefter
går vi igenom siffrorna mer grundligt och inser
då vad vi egentligen borde ha sagt i de tidigare
kommentarerna.
SCB:s pressmeddelanden är stela och byråkra­
tiska – precis som de ska vara! SCB ska kallham­
rat konstatera vad som hänt. Om SCB till exem­
pel värderar utfallet kan det ge intryck av att det
ligger särskilda intressen bakom statistikpro­
duktionen och att den inte är oberoende.
Källa:FÖRETAG 2015
Att definiera vad som ska mätas
– en grannlaga uppgift
En erfarenhet som mångårig storkonsument av
ekonomisk statistik är att användare underskat­
tar svårigheterna med att producera statistik. I
den meningen har SCB en otacksam uppgift. Det
finns användare som förväntar sig att siffrorna
ska presenteras dagen efter perioden den avser,
spegla ekonomins och samhällets alla skeenden,
vara en perfekt avbild av verkligheten och aldrig
revideras. En sådan statistikproduktion är natur­
ligtvis en utopi. Bara en sådan sak att definiera
vad som ska mätas är en grannlaga uppgift.
Fråga till exempel KPI-nämnden vad det kostar
att bo i ett hus som man själv äger och du får lika
många svar som det finns ledamöter i nämnden.
Källa:FÖRETAG 2015
”Min erfarenhet är att SCB:s
statistik står sig bra jämfört
med andra länders. SCB gör
ett bra jobb helt enkelt.”
Foto: Nordea
Ansvar att förstå
Att tolka statistik kan vara svårt. Ett ansvar vilar
även på oss användare. Vi måste sätta oss in i
statistiken och förstå vad den avser. Alltför
många gånger har ekonomer och journalister
gjort feltolkningar eller kritiserat statistiken
därför att man inte förstått vad den står för. Vi
behöver hela tiden SCB:s hjälp för att förstå
statistiken och för att minska risken för missför­
stånd. Överlag är det centralt att SCB har en nära
dialog med oss användare.
Som analytiker med fokus på den lilla och
öppna svenska ekonomin följer vi även statistik
för den internationella ekonomin. Min erfa­
renhet är att SCB:s statistik står sig bra jämfört
med andra länders. SCB gör ett bra jobb helt
enkelt.
Statistik av god kvalitet är dock inget man
ska ta för givet. Jag kan känna en oro för de
utmaningar som SCB står inför. Kraven på sta­
tistiken ökar, och då inte minst via EU:s förord­
ningar. Dessutom blir ekonomin allt svårare att
mäta samtidigt som företag och hushåll förefal­
ler mindre benägna att svara på enkäter. Detta
samtidigt som SCB:s anslag är eftersatt.
För politikerna är det lätt att ta till besparing­
ar på SCB och andra statliga myndigheter för att
finansiera utgiftsökningar på andra områden.
Problemet är att det riskerar att urholka den
grundfunktion för samhället som statistiken
faktiskt utgör.
Torbjörn Isaksson, Nordea
9
Bättre lönestatistik
Under 2014 infördes en ny yrkesnomenklatur. Anledningen var att flera
nya yrken tillkommit och att det var dags att spegla arbetsmarknaden
på ett riktigt sätt.
VID INSAMLINGEN AV statistik över lönestruk­
tur för 2014 infördes en reviderad yrkesnomen­
klatur – SSYK2012, som bland annat ska använ­
das av Yrkesregistret. SSYK står för Standard för
svensk yrkesklassificering och bygger på den inter­
nationella yrkesstandarden ISCO, som även den
har reviderats.
SCB har tillsammans med bland annat
Arbets­förmedlingen tagit fram denna revidera­
de version av SSYK96. Flera yrken har tillkommit
och det var dags att spegla arbetsmarknaden på
ett bättre sätt – lönestatistiken över yrken blir
därmed bättre.
Nya SSYK
SSYK2012 är ett system för gruppering av indivi­
ders yrken och den klassificerar personer efter
arbetsuppgifter. Den kan användas för att orga­
nisera information om lediga platser, arbets­
sökande och yrken.
Yrkesindelningen är en viktig standard inom
arbetsmarknads- och individstatistikens om­
råde och kan också användas inom företag och
organisationer för klassificering av anställda.
Nytt är att den svenska standarden kan spegla
ansvarsnivåer för chefer. Det infördes dessutom
FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK: facebook.com/ statisticssweden
10
två nivåvariabler i insamlingen, antal semester­
dagar och förmåner som särredovisas. Åldersav­
gränsningen är nu 18–67 år mot tidigare 18–64 år.
Den svenska yrkesindelningen ska dessutom så
långt som möjligt tillgodose kraven på interna­
tionell rapportering och jämförbarhet.
Konsekvenser för uppgiftslämnande företag
Företagen fick koda om all personal till den
nya standarden. Det har inneburit ett stort och
i många fall betungade jobb. SCB har svarat på
frågor och informerat på scb.se. Vi har också
informerat en rad lönesystemsleverantörer om
förändringarna.
Övergången till ny SSYK får konsekvenser i
form av tidsseriebrott i lönestatistik över yrke,
som är en efterfrågad statistik. Dock överväger
de positiva effekterna, när vi nu kan redovisa lön
för yrken som speglar arbetsmarknaden på ett
bättre sätt.
Hur arbetar SCB med de insamlade
löneuppgifterna?
SCB granskar inkomna uppgifter mer utförlig
med tanke på förändringarna. Merparten har
kodat om sin personal och vi hoppas på giltiga
och uppdaterade yrkeskoder för alla anställda i
de utvalda företagen – för att publicera lönesta­
tistik per yrke med god kvalitet.
Lönestatistiken
I september förra året drog SCB igång den årliga
insamlingen av lönestatistiken för privat sektor.
Varje år är runt 8 000 privata arbetsgivare utvalda
att redovisa löneuppgifter för sina anställda, och
i maj året efter publiceras uppgifterna på scb.se.
Totalt handlar det om över en miljon uppgifter.
SCB samarbetar med flera arbetsgivarorgani­
sationer för att minska uppgiftslämnarbördan.
Utvalda företag representerar flera i sin bransch
och är viktiga för att man i slutändan ska kunna
göra en skattning av lönerna på hela den privata
arbetsmarknaden.
Källa:FÖRETAG 2015
Vikten av korrekt löne­statistik
och yrkeskoder
Statistiken används både i Sve­
rige och övriga världen för beräk­
ningar av samhällsekonomins
utveckling. Lönestatistiken har
idag ett stort antal användare
och intressenter. Det kan handla
om forskare, andra statliga myn­
digheter, nationalräkenskaperna
på SCB, internationella organi­
sationer och inte minst allmän­
heten som kan hitta lön för sitt
yrke på scb.se. Lönestatistiken
är också viktig för att analysera
osakliga löneskillnader mellan
olika grupper på arbetsmarkna­
den, exempelvis mellan kvinnor
och män.
Mer lönestatistik på scb.se
Du kan använda lönedatabasen
på webbplatsens startsida. Indel­
ningen på yrke är grov. I Stati­
stik­databasen finns en finare
indelning på just yrke, dock inte
de minsta med risk för att röja
enskilda företag eller individer.
Om jämställdhet i företagsvärlden
Fler män än kvinnor är företagare i Sverige – 72 respektive
28 procent. Fler män än kvinnor kan också tänka sig bli före­
tagare, enligt Tillväxtverkets Entreprenörskapsbarometer.
Hur ser då skillnaderna ut
i företagsform …
Ett företag kan drivas som
ett egenföretag eller som
ett fåmansaktiebolag. Bland
manliga företagare driver 40
procent aktiebolag och 60
procent är egenföretagare.
Bland kvinnor är motsva­
rande siffror 25 respektive 75
procent.
Egna företagare 20-64 år efter näringsgren 2013
Kvinnor
% 100 80
60
40
20
Män
0
20
Enheter för vård
och omsorg
40
60
80 100 %
Personliga och
kulturella tjänster m.m.
Utbildningsväsendet
Företagstjänster
Hotell och restauranger
Handel
… och hur ser uppdelningen
ut efter näringsgren?
I diagrammet ser vi en jämn
könsfördelning endast inom
utbildningsväsendet. I två
näringsgrenar dominerade
kvinnorna, i de övriga
männen.
Fastighetsbolag
Jordbruk, skogsbruk
och fiske
Tillverknings- och
utvinningsindustri
Informations- och
kommunikationsföretag
Kreditinstitut och
försäkringsbolag
Transportföretag
Byggindustri
Företag inom
energi och miljö
% 100 20
40
60
80
0
20
40
60
80 100 %
Källa: Arbetskrafftsundersökningarna, AKU 2013
Daniel Widegren
[email protected]
TIPS PÅ LÄNKAR
Statistikdatabasen:
statistikdatabasen.scb.se
Lönedatabasen:
scb.se/Lonedatabasen/
Löneatlasen:
scb.se/Kartor/Loneatlas
Uppgiftslämnarinformation:
scb.se/slp
Källa:FÖRETAG 2015
MER INFORMATION
Varje box representerar en näringsgren.
På uppdrag av regeringen presenterar SCB könsuppdelad
statistik i fickboken På tal om kvinnor och män och på
scb.se/jamstalldhet.
antalet företagare i respektive näringsgren.
Storleken på boxen är proportionerlig mot
Bredden visar könsfördelningen, kvinnor
till vänster och män till höger.
På scb.se presenteras statistik
kopplat till de jämställdhets­
politiska delmålen och inom
tre fördjupningsområden. Ett
område är Entreprenörskap
och företagande med bland
annat Förutsättningar för
företagande, företagens
ekonomi, operativa företagsledare och representation i styrelser.
Helena Löf
[email protected]
11
Statistik gör länder bättre
Statistik är en av grundpelarna i ett modernt samhälle. Beslutsfattare
behöver underlag för att fatta beslut och följa upp ett lands utveckling.
Källa:Företag träffar Jean-Pierre Ntezimana på SCB:s avdelning
Inter­national Consulting Office, ICO som berättar om SCB:s bidrag
till att bygga upp statistikkunskap i länder utanför EU.
S
edan år 1983 arbetar
SCB med kunskaps­
överföring inom kompe­
tensområdet statistik på den
internationella marknaden
utanför EU.
– SCB har en enorm erfaren­
het och expertis inom stati­
stikutveckling och vi har ett
väldigt gott renommé interna­
tionellt. Vi är en av de ledande
statistikmyndigheterna i värl­
den att hjälpa andra att bli
bättre, konstaterar Jean-Pierre.
Fokus för SCB:s interna­
tionella arbete är de svenska
biståndsländerna, i dagsläget
på Västra Balkan, Östeuropa,
Afrika och Asien. Det handlar
dels om att överföra kunskap
om den övergripande styrning­
en och ledningen av statistik­
produktionsprocessen och det
statistiska systemet, dels om
enskilda statistikområden. Det
handlar både om kunskap hos
de som ska ta fram statistiken
och de som ska använda den.
Flera aktörer behöver samord­
na sig för att resultatet ska bli
så bra som möjligt.
Spännande projekt på gång
med Somalia
Ett nytt spännande projekt är
på gång – Somalia. Landet be­
står i nordväst av Somaliland,
som förklarat sig självständigt
men som inte blivit erkänt av
12
världssamfundet, i nordöst av
den delvis självstyrande regio­
nen Puntland, inte heller den
erkänd av världssamfundet,
samt södra Somalia med hu­
vudstaden Mogadishu.
Södra Somalia har de se­
naste dryga 20 åren varit krigs­
härjat även om regeringen har
”När UNFPA gjorde
folkräkningen satt
man exempelvis
posterade vid olika
vattenhåll som är
frekvent besökta av
nomader under torr­
perioden för att kunna
räkna även de som
inte har en fast
bosättning.”
ökat sin territoriella kontroll
över de södra delarna under
de senare åren. Många utma­
ningar återstår dock, då en del
områden fortfarande är i hän­
derna på Al-Shabaab. Puntland
är också en del i den federala
regeringen.
– Förfrågan från Sida om
att inleda ett samarbete med
Somalia, visar verkligen hur
viktig statistiken är i upp­
byggnaden av ett lands infra­
struktur, säger Jean-Pierre.
Biståndsgivare, Världsbanken,
Internationella valutafonden
och andra står på kö för att få
underlag som belyser alltifrån
hur många invånare det finns i
landet, vad de livnär sig på, hur
utbildningsnivån ligger till,
hur inflationen ser ut, vad som
är de viktigaste import- och ex­
portvarorna och vad landet har
för ekonomisk tillväxt. Efter­
frågan är enorm och utbudet i
stort sett noll.
Lösningsfokuserade
arbetssätt
Arbetet som väntar SCB i
Somalia är både spännande
och utmanande. Oroligheterna
i landet har lämnat sina spår
och nästan hela statsapparaten
behöver byggas upp på nytt.
Det gäller även statistikområ­
Källa:FÖRETAG 2015
Bild: NyföretagarCentrum
Foto: iStock
det där SCB behöver vara med
och bygga upp det mesta från
grunden.
Jean-Pierre berättar att So­
malia kommer ställa oss inför
helt nya sätt att arbeta.
– Det ställer krav på oss att
vara lösningsfokuserade och
innovativa. På grund av det
instabila läget i delar av landet
kommer vi inte att ha några
statistikkonsulter på plats –
arbetet får i så fall koordineras
och utföras i grannländerna.
Koordinering av arbetet
inom detta projekt kommer
också vara lite speciellt då SCB
ska samverka med tre statis­
tikenheter – eller rättare sagt
tre avdelningar för statistik
inom planeringsministeriet i
Mogadishu, Garowe-Puntland
och Hargeisa-Somaliland. Det
Källa:FÖRETAG 2015
arbetar dessutom väldigt få
personer på de respektive sta­
tistikenheter, med låg utbild­
ningsnivå.
– Projektet kommer i första
hand att handla om utbildning
och bygga upp statistikkompe­
tens, säger Jean-Pierre. Men det
är också viktigt att vi kommer
igång med de mest centrala
indikatorerna som efterfrågas
av världssamfundet och av de
lokala beslutsfattarna. För när­
varande färdigställs en begrän­
sad folkräkning med hjälp
av UNFPA*, som kommer ge
mycket information att arbeta
vidare med. Folkräkningen
är också en förutsättning för
att kunna gå vidare med en
Hushållsundersökning där in­
dividers konsumtion och kon­
sumtionsmönster undersöks.
Hushållsundersökningen är en
viktig komponent både för be­
räkning av inflation och BNP.
Fattigdom och analfabetism
Hur gör man då statistik i
ett land som präglas av stor
fattigdom och utbredd anal­
fabetism? När UNFPA gjorde
folkräkningen satt man ex­
empelvis posterade vid olika
vattenhåll som är frekvent
besökta av nomader under
torrperioden för att kunna
räkna även de som inte har en
fast bosättning. Det är ett bra
exempel på innovativ statis­
tikinsamling när den fungerar
som allra bäst!
Cecilia Hertzman
*UNFPA, the United Nations Population Fund
13
För småföretagare och vid nyetablering
– SCB:s närområdesprofil
Närområdesprofilen är en populär produkt
som ger dig information om marknaden. Den
vänder sig i första hand till dig som ska, eller
precis har startat företag. Snabbt får du ett
marknadsunderlag att ta med till banken som
stöd till din affärsidé.
Hur går det till? Hur många bor eller arbetar
inom en radie på 500 meter? Hur många kan nå
mig inom 30 minuters bilresa? Med hjälp av en
adress från dig, ringar vi in ett område utifrån
en radie eller körtidssträcka, beroende på vad
som passar dig bäst.
Närområdesprofilen ger ett intressant under­
lag för planering vid nyetablering: Passar läget
för just min rörelse, når jag min målgrupp om
jag lägger verksamheten här?
Vilken information får jag?
När du valt område skapar vi en statistikrap­
port i excel med tabeller och diagram som ger
svar på följande frågor:
• Hur ser åldersstrukturen ut på de boende i
närområdet?
• Hur många har sin arbetsplats i området?
• Hur ser köpkraften ut i området?
• Bor folk i bostadsrätt, hyresrätt eller i småhus
i närområdet?
• Hur många bilar, motorcyklar och mopeder
finns det i området?
Du får en snabb överblick av ett område – både
nattetid och dagtid. Det är många som gör sina
inköp på lunchen eller till och från arbetet – du
ser alltså hur många som rör sig i området, som
boende eller i arbete.
Närområdesprofilen ger dig statistik för ut­
valda geografiska områden. Genom att utnyttja
SCB:s många register kan vi erbjuda unika möj­
ligheter att ge dig svaren på dina frågor.
14
Källa:FÖRETAG 2015
Foto: Scandinav, Anne Dillner
EXEMPEL PÅ UPPGIFTER I STATISTIKRAPPORTEN
MER INFORMATION om SCB:s
Närområdesprofil får du på scb.se
under Våra tjänster och Regionala
statistikprodukter. Du är också väl­
kommen att kontakta oss på telefon
019-17 70 60 eller e-post:
[email protected].
Magnus Nyström
[email protected]
Källa:FÖRETAG 2015
15
Nyhet! Visualiserad svensk turism
Hur påverkas Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem och campingar av lokala
evenemang, nya sevärdheter eller förändringar i infrastrukturen? Finns det
någon minsta gemensam geografisk nämnare för anläggningar med hög
beläggningsgrad? Hur ser beläggningen ut i fjällen kontra skärgården – eller
i din verksamhets upptagningsområde?
SCB GER ER MÖJLIGHET
till svar på dessa frågor när
nu Inkvarteringsstatistikens
anläggningsregister har ko­
ordinatsatts. Med hjälp av GIS
har Sveriges alla verksamma
hotell, vandrarhem, stugbyar
och campingplatser i anlägg­
ningsregistret fått sina unika
nord-sydliga och öst-västliga
koordinater och kan därmed
pekas ut på karta. Anlägg­
ningsregistret uppdateras
löpande med nytillkomna
anläggningar. I skrivandets
stund innehåller registret
drygt 4 500 koordinatsatta
anläggningar.
– Det koordinatsatta re­
gistret skapar möjligheter att
visualisera näringens utveck­
ling genom olika tematiska
kartor och det öppnar upp
Antal gästnätter per län för 2013
11 0000 000
Gästnätter inom 1 km från kust
Gästnätter >1-10 km från kust
Gästnätter i fjällområde
Övriga gästnätter
för analyser av turistiskt in­
tressanta områden som skär
genom län och kommuner,
säger Karin Hallmén, projektle­
dare vid SCB. Inkvarteringssta­
tistiken hjälper till att beskri­
va ett givet områdes tillfälliga
befolkning och kan därmed
ses som ett komplement till
natt- och dagbefolkningen.
Genom att koordinatsätta re­
gistret kan vi koppla samman
Inkvarteringsstatistiken med
all annan geokodad data för
intressanta tväranalyser!
Inkvarteringsstatistiken
omfattas precis som SCB:s
andra undersökningar av
statistiksekretessen. För in­
kvarteringens del innebär det
att data aldrig lämnas ut för
grupper med färre än fem an­
läggningar.
Monica Holmberg
Kartan visar totalt antal gästnätter per län för 2013. Vikten av närhet till kusten för landets
turistnäring framträder tydligt. En betydande del av gästnätterna sker på mycket liten yta,
längs kusten och i flera län sker till och med majoritet av gästnätter inom 1 kilometer från
kusten, kommenterar Marcus Justesen, GIS-expert vid SCB.
Totalt antal gästnätter
16
Källa:FÖRETAG 2015
Avsändare: Statistiska centralbyrån 701 89 Örebro
B