Friskluftsventilers ljudreduktion

Bilaga 6
Friskluftsventilers ljudreduktion
Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd
Projektnummer: 144711100
Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco
Innehållsförteckning
1
Inledning ....................................................................................................................... 2
2
Väggventiler .................................................................................................................. 3
3
Fönsterventiler.............................................................................................................. 3
4
Speciallösningar............................................................................................................ 4
5
Termer som beskriver ventilers ljudisolering ............................................................. 4
6
Viktigt att tänka på ....................................................................................................... 5
1 Inledning
För att släppa in friskluft i bostaden monteras ofta ventiler i fasaden. Tanken är att
undertryck i bostaden ska suga in luft via de håligheter som ventilerna utgör. Dessa
kan vara enkla kanaler som släpper in ljud utan att dämpa eller vara speciellt
framtagna för att reducera ljud så mycket som det är möjligt.
I denna PM beskrivs vad som avgör hur mycket ljud som en fasadventil släpper igenom
samt vägledning om hur de bör användas när Trafikverket utför bullerskyddsåtgärder.
Det kan vara värt att notera att hus utan mekanisk frånluft, och utan en eldstad som
skapar ett självdrag genom skorstenen, ofta har ett mycket litet undertryck. Därmed
skapas mycket små luftflöden genom friskluftsventiler.
Om bostaden har befintlig ventilation får Trafikverket inte försämra denna när
bullerskyddsåtgärder vidtas. I dessa fall behöver oftast befintliga ventiler bytas mot
ljuddämpade.
Bilaga 6 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd
2(5)
2 Väggventiler
Ljudreduktionen i en väggventil styrs av ytskiktet på ventilens insida. En
ljudreducerande ventil är försedd med en tjock ljudabsorbent så att ventilen bildar en
ljuddämpare. Ju bättre ljudabsorbenten är och ju längre ventilen är desto högre blir
ljudreduktionen i ventilen. Även väggens utformning påverkar ljudreduktionen. I en
regelvägg utnyttjar många ventiler isoleringslagret i väggen som en extra ljudfälla.
Det är viktigt att känna till att de värden som leverantörerna redovisar ofta avser
mätning i en 400 mm tjock regelvägg full med isolering. Då 400 mm är en mycket
tjock vägg, och vissa väggtyper saknar porös isolering (exempelvis en lättbetongvägg
med cellplastisolering) är det viktigt att från leverantören efterfråga värden på vilken
ljudreduktion det går att förvänta i den aktuella väggkonstruktionen.
3 Fönsterventiler
En fönsterventil monteras på ett fönsters karm eller båge. Luften kan tas in antingen
via hål rakt igenom karm/båge eller passera inom fönstret innan det når ventilen. Ett
exempel på detta är att ta in luft i spalten mellan båge och aluminiumbeklädnad för att
sedan gå genom karmen och slutligen in i den ljuddämpande ventilen.
En fönsterventil har i regel ett mer begränsat luftflöde jämfört med en väggventil. I de
produkter som finns tillgängliga på marknaden är även luftflödet mindre i förhållander
till den ljudreduktion som går att erhålla. Det innebär att fönsterventiler inte bör
användas om mycket hög ljudreduktion krävs.
Bilaga 6 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd
3(5)
I de fall fönster kompletteras med en friskluftsventil på ett sådant sätt att de ska
samverka bör provningsintyg på ljudreduktion och luftflöde för den sammansatta
produkten efterfrågas.
4 Speciallösningar
Om en byggnad har vägg och fönster med hög ljudreduktion så blir friskluftsventiler
begränsande för den totala ljudreduktionen, även om de bästa produkterna på
marknaden används. Därför bör friskluftsventiler i fasad mot trafiken undvikas vid
mycket höga ljudnivåer. Var denna gräns går beror i huvudsak på hur väggen ser ut
och behöver kontrolleras i respektive fall. Detta är huvudsakligen ett problem i
järnvägsprojekt med mycket höga maximala ljudnivåer.
I de fall där friskluftsventiler är enda möjligheten att få in friskluft i bostaden, och
fasaden är exponerad för mycket höga ljudnivåer, kan en väggventil kompletteras med
en utanpåliggande huv. Huven ska vara konstruerad av ett ljudisolerande material och
försedd med ett ljudabsorberande ytskikt, lika väggventilen. Huven ska ha tillräckligt
stor tvärsnittsarea så att luftflödet genom ventilen inte begränsas menligt. Denna typ
av huvar finns ännu inte på marknaden men har testats i enstaka Trafikverksprojekt.
Vid behov får de tas fram i respektive fall.
5 Termer som beskriver ventilers ljudisolering
En ventils ljudreduktion beskrivs av termen Dn,e,w där Dn står för skillnad, det
indexerade w för vägt ensiffervärde och e för en ljudnivå i rum med motsvarnande
10 m2 ljudabsorberande material. I äldre dokumentation finns benämningen Rw,10m2
vilket betyder samma sak.
För att bättre beskriva fönstrets ljudreduktion av buller från trafik används
anpassningstermerna C och Ctr. Se separat PM för hur inomhusnivå beräknas.
Skillnaden mellan Dn,e,w, Dn,e,w +C och Dn,e,w +Ctr är individuell för varje
ventilkonstruktion och kan inte ges med ett generellt värde.
Krav bör vid beställning av fönster ställas som Dn,e,w +C i de fall ljudkällan är järnvägseller landsvägtrafik och Dn,e,w +Ctr om det är stadstrafik.
Bilaga 6 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd
4(5)
6 Viktigt att tänka på
Friskluftsventil utan ljuddämpning släpper in mycket ljud och ska inte användas när
fasaden ska användas som bullerskydd.
Med väggventil går det att nå en högre ljudreduktion än med en fönsterventil.
Hänsyn ska tas till vilken ljudkälla som ventilen är avsedd att reducera, järnväg- och
landsvägstrafik (Dn,e,w +C) eller stadstrafik (Dn,e,w +Ctr).
Vid användning av väggventil ska hänsyn tas till väggens tjocklek och uppbyggnad.
Bilaga 6 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd
5(5)