Standarder, termer & begrepp

Bilaga 2
Standarder, termer & begrepp
Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd
Projektnummer: 144711100
Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco
2015-02-18
Innehållsförteckning
1
Inledning ....................................................................................................................... 2
2
Standarder..................................................................................................................... 3
3
Termer som beskriver byggnadsdelar ......................................................................... 4
4
Termer som beskriver ljudnivåskillnad ...................................................................... 5
5
4.1
Labmätt ljudreduktion, R ..................................................................................5
4.2
Fältmätt ljudreduktion, R’ .................................................................................5
4.3
Vägd ljudreduktion, Rw ......................................................................................5
4.4
Anpassningstermer C och Ctr ............................................................................5
4.5
Ljudreduktion av buller från vägtrafik R A,tr .....................................................6
4.6
Ljudnivåskillnad för hel fasad, Dn / Dn,T,w ........................................................6
Övriga vanligt förekommande akustiska termer .........................................................7
5.1
Decibel och decibel (A) ...................................................................................... 7
5.2
Efterklangstid, T................................................................................................. 7
1 Inledning
I denna PM förklaras ett antal akustiska begrepp som en inledning till övriga PM i
denna serie av bilagor till huvudrapporten.
Bilaga 2 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd
2(7)
2 Standarder
Följande standarder beskriver fasaders ljudisolering:
Standard
Avser
SS-EN ISO 140-5
Instruktioner för mätning av
ljudnivåskillnad för fasad
(fasaddämpning).
Byggakustik – Mätning av ljudisolering i
byggnader och hos byggnadselement –
Del 5: Fältmätning av luftljudisolering hos
fasadelement och fasader
SS-EN ISO 717-1:2013
Byggakustik – Värdering av ljudisolering i
byggnader och hos byggdelar –
Del 1: Luftljudsisolering
SS-EN 12354-3
Byggakustik – Bestämning av akustiska
egenskaper hos byggnader utgående från
egenskaper hos byggnadselement –
Del 3: Luftljudsisolering mot utomhusljud
Bestämmer metoden hur ett vägt entals
värde, exempelvis Rw, skall beräknas från
uppmätta tersband. Anger även
anpassningsspektra, C och Ctr.
Anger hur ljudnivåskillnad för fasad
(fasaddämpning) skall beräknas med
utgångspunkt från laboratoriemätta
reduktionstal.
SS-EN ISO 10140-2:2010
Mätning av ljudisolering hos
byggnadselement i laboratorium
SS-EN 14351
Anger krav för provning som underlag för
CE-märkning
Byggakustik –Mätning av ljudisolering
hos byggnadselement i laboratorium –
Del 2: Mätning av luftljudsisolering
SS 25267:2004
Byggakustik – Ljudklassning av
utrymmen i byggnader – Bostäder
Anger fyra ljudklassningsstandarder som
ska motsvara akustisk kvalitet i bostäder i
fyra nivåer.
Bilaga 2 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd
3(7)
3 Termer som beskriver byggnadsdelar
Fasad –
Total skiljeyta mellan inom- och utomhus
Fasadåtgärd –
Åtgärd på fasad för att sänka ljudnivån inomhus
Vägg –
Tät del av fasaden som inte är fönster
Väggåtgärd –
Åtgärd på vägg för att förbättra dess ljudreduktion, exempelvis
tilläggsisolering
Fönsteråtgärd – Åtgärd på fönster för att förbättra dess ljudreduktion, exempelvis
fönsterbyte eller glasåtgärd
Glasåtgärd -
Åtgärd på glas för att förbättra fönstrets ljudreduktion,
exempelvis glasbyte eller montage av tillsatsruta.
Friskluftsventil – Ventil placerad i fasad som släpper in friskluft
Fönsterventil –
Friskluftsventil placerad i fönster
Väggventil –
Friskluftsventil placerad i vägg
Fönster
Fasad
Vägg
Bilaga 2 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd
4(7)
4 Termer som beskriver ljudnivåskillnad
Skillnaden mellan ljudnivå utomhus, mätt eller beräknad, och ljudnivå inomhus
betecknas som ljudnivåskillnad för fasad. I denna utredning, huvudrapport
inklusive dess bilagor, används detta uttryck och fasaddämpning synonymt. Nedan
redovisas definierade akustiska begrepp som används för att mäta, beräkna och
förklara ljudnivåskillnaden för fasader.
4.1 Labmätt ljudreduktion, R
Detta mått beskriver hur stor förmåga en skiljekonstruktion har att reducera ljud.
Värdet är oberoende av storlek och akustik i mottagarrum. Värdet avser reduktion i ett
tersband (1/3 oktav) mätt i lab och definieras enligt SS-EN ISO 10140-2:2010 som
där
L1
är energimedelvärdesbildad ljudtrycksnivå i sändarrummet, i decibel
L2
är energimedelvärdesbildad ljudtrycksnivå i mottagarrummet, i decibel
S
är arean på den fria öppningen där testobjektet är monterad, i m2
A
är ekvivalent ljudabsorptionsarea i mottagarrummet, i m2
4.2 Fältmätt ljudreduktion, R’
Måttet R’ är samma värde som R, enligt ovan, med den skillnaden att R’ avser ett värde
mätt i fält. Ett fältmätt värde är ofta något lägre än ett labmätt då montage och
utförande kan vara mindre idealiskt. Mätförfarandet i fält är också mindre omfattande.
Måttet kan beskrivas mer precist som exempelvis R’45°, mät med högtalare med 45°
ljudinfall, eller R’tr,s, mätt med verkligt trafikbuller som ljudkälla.
Generellt gäller att alla former av ljudreduktion, R, som redovisas nedan även gäller
för fältmätta värden, R’.
4.3 Vägd ljudreduktion, Rw
Måttet Rw avser en sammanvägning av R i samtliga tersband, enligt ovan, till ett
ensiffervärde som ska beskriva skiljekonstruktionens totala ljudreduktion för samtliga
frekvenser. Metod för sammanvägning redovisas i SS-EN ISO 717-1:2013.
4.4 Anpassningstermer C och C tr
Olika konstruktioner dämpar höga och låga frekvenser olika bra. Det innebär att R w
inte på ett fullgott sätt beskriver hur konstruktionen reducerar trafikbuller från olika
ljudkällor. Som exempel kan nämnas att buller från en startande buss innehåller
mycket mer lågfrekventa ljud (basljud) än vad ett passerande snabbtåg gör, trots att
den beräknade ljudnivån kan ha samma värde mätt i dBA. För att hantera denna
skillnad finns ett antal anpassningstermer. De som är avsedda för att använda vid
Bilaga 2 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd
5(7)
bedömning av fasaders ljudreduktion av buller från trafik är C respektive C tr. Den
sammanlagda ljudreduktionen för en konstruktion beskrivs som:

Rw+Ctr för vägtrafik i urban miljö med hastigheten upp till 50 km/tim.

Rw+C för tågtrafik i medel och hög hastighet samt landsvägstrafik i hastigheter
över 80 km/tim.
Anpassningstermerna, och hur de ska användas, förklaras i SS-EN ISO 717-1:2013. Det
är värt att notera att vägleding saknas för vägtrafik i hastigheter mellan 50 och 90
km/tim. Rådet blir tills vidare att använda R w+Ctr för dessa fall. I standarden anges att
Rw+Ctr är tillämpligt för tågtrafik i låg hastighet. Detta stämmer dåligt med svenska
eltåg men kan vara lämpligt om dimensionerande ljudnivåer avges av diesellok i låga
hastigheter.
Det kan vara värt att påpeka att dessa termer inte beskriver vilken ljudnivåskillnad
som erhålls av en viss konstruktion. För att ljudreduktion ska räknas om till
ljudnivåskillnad måste hänsyn tas till konstruktionens storlek, mottagarrum och
anslutande konstruktioner mm. Se separat PM om projektering av fasadåtgärder.
4.5 Ljudreduktion av buller från vägtrafik RA,tr
RA,tr är en äldre formulering av vägd ljudreduktion gällande buller från vägtrafikbuller.
Den är nu ersatt med Rw+Ctr. Definitionen är den samma så RA,tr = Rw+Ctr.
4.6 Ljudnivåskillnad för hel fasad, Dn / Dn,e,w / DnT,w
För att beskriva sammanlagd ljudnivåskillnad i en fasad används Dn. På samma sätt
som för reduktionstalet R avser Dn ljudnivåskillnaden i ett tersband. Vägt ensiffervärde
skrivs Dn,w.
Dn,e,w betyder att värdet är normaliserat till att gälla i en situation där mottagarrummet
har en absorptionsmängd på 10 m2. Friskluftsventiler redovisas ofta med detta värde
för att beskriva deras ljudisolerande förmåga.
DnT,w betyder att värdet är standardiserat till att gälla i en situation där
mottagarrummet har en efterklangstid på 0,5 sekunder. Trafikverket rekommenderar
att projektering utförs utifrån att efterklangstiden i bostadsrum är 0,5 sekunder.
Vägd ljudnivåskillnad, normaliserad eller standardiserad, kan kompletteras med
anpassningstermer enligt avsnitt 4.4 för att beskriva fasadens ljudnivåskillnad för
trafikbuller av det slag som förekommer i det aktuella fallet.
Mätt ljudnivåskillnad med en mikrofon inne och en mikrofon ute kan avvika från vägd
ljudnivåskillnad då hänsyn i det fallet inte tas till de fastställda anpassningstermerna
samt att rummet kan vara möblerat på ett sätt som avviker från det normala.
Bilaga 2 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd
6(7)
5 Övriga vanligt förekommande akustiska termer
5.1 Decibel och decibel (A)
Det vi uppfattar som ljud är tryckvariationer i luft. Lufttryck mäts i Pascal. Decibel, dB,
är ett mått på dessa tryckvariationer i en skala som bättre motsvarar vår förmåga att
uppfatta ljud.
Vår känslighet för ljud varierar mycket med ljudets frekvens. Vi har lättare att uppfatta
höga frekvenser än låga frekvenser. För att ta hänsyn till detta när vi beskriver ljud
som numeriska värden finns därför ett flertal vägningsfilter framtagna. Det vanligast
förekommande är A-filtret, dBA. Detta filter motsvarar örats känslighet vid låga och
medelhöga ljudnivåer.
5.2 Ljudtryck, Lp / L / LpA
Termen för att beskriva ljudtryck är Lp (L = Level p = pressure). Ofta utelämnas det
indexerade ”p”, jämför med beskrivning av ljudtrycks i sändar- respektive
mottagarrum i 4.1, men det är mest korrekt att inkludera det. Om man vill beskriva att
ljudtrycksnivån är A-vägd, dvs inkluderar A-filtret, kan man skriva LpA och utelämna
”A” efter dB. Exempel, ljudtrycksnivå LpA 30 dB.
5.3 Efterklangstid, T
Efterklangstid är ett mått på hur mycket ljudabsorption ett rum har i förhållande till
sin storlek. Ett stort kalt rum har lång efterklangstid och ett litet välmöblerat rum har
kort efterklangstid. Definitionen på efterklangsid är den tid det tar för ett ljud att
sjunka 60 dB efter att ljudkällan stängts av.
Bilaga 2 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd
7(7)