Kristinehamn – en plats att kalla hemma?
En plats att kalla hemma Tredje platser, hemhörighet och platsidentitet A place to call home Third places, belonging and place identity Petra Okanovic Karlstad Universitet Kulturgeografi III 15 hp Mekonnen Tesfahuney Hans-Olof Gottfridson 2015-05-31 Löpnummer Tack till Mina intervju- och enkätrespondenter. Min handledare Mekonnen Tesfahuney för inspiration, uppslag, ett glatt påhejande och bollande av idéer! Jens Rydberg för korrekturläsning. Kristinehamn, min hemstad. Min familj och mina vänner. 2 Sammanfattning I denna uppsats så undersöker jag platsidentitet och mötesplatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkätundersökning har jag fått en inblick i hur mina respondenter känner inför dessa ämnen. Jag undrar om det finns platser i staden där invånarna kan träffas och föra att gott samtal och om de känner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet använder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstå rummets tillblivelse med hjälp av platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Jag har även använt Ray Oldenburgs teori om tredje platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet. Mitt resultat visar att stadens identitet har flera sidor, dels en som Vänerstad och en annan där tiden lite har sprungit ifrån Kristinehamn. Människor känner sig hemma i staden men deras födelseplats finns alltid kvar som det ursprungliga hemmet. Staden saknar det som Oldenburg definierar som tredje platser. Många av de platser som människor i staden tycker är meningsfulla är natursköna platser i centrum eller i anslutning till skärgården eller skogen. För att komma fram till vad som gör en plats i Kristinehamn betydelsefull behöver man se platsens dialektik; platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Staden skulle behöva fler inkluderande mötesplatser för att öka invånarnas känsla av sammanhang. När utbudet utav möjliga tredje platser minskar invånarnas chanser att stärka de sociala banden. 3 Abstract With this essay, I have attempted to pinpoint Kristinehamn's identity and learn more about which the city's meaningful places might be. Through interviews and questionnaires, I had access to people's views of the city. The location by lake Vänern and its archipelago is a strong identity creator. The historical significance as an influential export hub meets today's sense of stagnation, as for many towns outside metropolitan areas. Kristinhamn is thus characterized by some confusion but also cautious optimism. A good place feeling provides a fertile ground for cohesion and it is precisely this cohesion that the community needs to stay solid, and for everyone to feel at home. A city that people enjoy and feel welcome in, is easier to care for and nurture. Which are the third places of Kristinehamn then? The answer is that there does not seem to be many if one considers them in the Oldenburg sense. You cannot understand a place in just one way but the place is ambiguous, it must be real, not artificial. In order to understand what makes a place in Kristinehamn significant, one must look at the site's dialectic; the site's materiality, the perceived location and the imagined place. Respondents feel at home in Kristinehamn. Those who are newcomers to the municipality often respond that home is in another place, the place where one was born. Despite the feeling that the original home is somewhere else, you can develop strong feelings of being at home in a new location. If a society manages to create a context for its residents, it may be unimportant that they are newcomers to the city, and a sense of belonging can occur anyway. Respondents have different opinions about what makes a good public venue, but most agree that what they are seeking are cozy places where everyone is welcome and where the conversation is free and flowing. 4 Innehåll Sammanfattning................................................................................................................................................... 3 Abstract ............................................................................................................................................................... 4 1 Inledning ...................................................................................................................................................... 6 1.1 Bakgrund ............................................................................................................................................. 6 1.2 Kristinehamn ....................................................................................................................................... 6 1.3 Problemformulering ............................................................................................................................ 7 1.4 Syfte..................................................................................................................................................... 8 1.5 Frågeställningar ................................................................................................................................... 8 1.6 Avgränsning ........................................................................................................................................ 8 1.7 Disposition........................................................................................................................................... 8 2 Teori ............................................................................................................................................................ 8 3 Metod......................................................................................................................................................... 13 4 5 3.1 Urval .................................................................................................................................................. 13 3.2 Genomförande ................................................................................................................................... 14 3.3 Bearbetning och redovisning ............................................................................................................. 15 3.4 Validitet och reliabilitet ..................................................................................................................... 15 3.5 Källkritik............................................................................................................................................ 16 Empiri ........................................................................................................................................................ 16 4.1 Bilder från meningsfulla platser ........................................................................................................ 16 4.2 Intervjuer ........................................................................................................................................... 18 4.3 Enkät .................................................................................................................................................. 25 Analys ........................................................................................................................................................ 30 5.1 Platskänsla ......................................................................................................................................... 30 5.2 Tredje platser och mötesplatser ......................................................................................................... 34 6 Slutsats....................................................................................................................................................... 37 7 Vidare forskning ........................................................................................................................................ 38 Källförteckning .................................................................................................................................................. 39 Elektroniska källor: ....................................................................................................................................... 39 Bilaga 1.............................................................................................................................................................. 41 Bilaga 2.............................................................................................................................................................. 42 5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Jag är intresserad av platser och vad människor tillskriver dem för mening. I min hemstad Kristinehamn finns det många platser som väcker känslor. Jag vill spåra upp några av dem och undersöka vart i staden som invånarna möts. I mötet med andra människor så får vi inspiration och information om den sociala världen utanför vår egen sfär (Gehl 2011:21). Vad det är som gör en bra mötesplats kan tolkas brett. Spontana möten mellan människor sker överallt oavsett om man har för avsikt att möta någon eller inte. Under promenaden, i livsmedelsbutiken eller i krogkön uppstår möten som inte nödvändigtvis är inplanerade men som ändå kan vara givande. De platser som man väljer att mötas på har ju alla vissa attribut, beroende på vilken sorts möte det rör sig om. I denna uppsats definierar jag en mötesplats som en plats där människor möter varandra för att socialisera och interagera. En mötesplats sammanlänkar ett samfund (society) med omgivningen (space). Människor påverkar platser och platser påverkar människor. (Carmona et al, 2010, s. 137) 1.2 Kristinehamn Här följer en kortfattad beskrivning av Kristinehamn där jag har lagt min fallstudie. Staden är benägen vid Vänerns nordöstra strand. I kommunen bor 24181 invånare 1 . Kristinehamn fick stadsprivilegier 1642 av drottning Kristina, och har historiskt varit en betydelsefull utskeppningsort för produkter från järn- och skogsindustrin (Jerkbrant, Särnbratt, 1991, s. 96). Genom centrum rinner ån Varnan som mynnar ut i Vänern via hamnen. Skärgården är en plats som många kristinehamnare besöker, särskilt under sommaren. I skärgården, längst ute på Picassoudden står en staty föreställande Pablo Picassos fru Jaqueline utförd av Carl Nejsar2 efter en maquette3 av Pablo Picasso (Wingren 2003:9). 2003 togs ett beslut av regeringen att lägga ned militärregementet A9 (Artilleriregementet, 2006:254). Detta efterföljdes av ett antal år med svag utveckling för kommunen. Flera stora varsel har drabbat orten de senaste åren vilket har slagit hårt mot Kristinehamn på främst ett ekonomiskt plan men också på ett känslomässigt. Med lokaler som gapar tomma infinner sig en känsla av hopplöshet och grumliga framtidsutsikter. Detta ger avtryck i stadens platsidentitet. 1 Statistiska centralbyrån. Folkmängd i riket, län och kommuner. Norsk konstnär f. 1920 3 Skiss i 3-D modell. 2 6 Figur 1 Karta över Kristinehamn 1.3 Problemformulering En stad ger en viss platskänsla. I samband med modernism och urbanisering så växer ensamheten. Tempot höjs och det som Émile Durkheim kallade anomie; när de sociala banden mellan individer och samhället faller samman, blir tydligare och därmed ökar behovet av platser att mötas på. Staden och platsen är begrepp som vi människor fyller med mening, våra tidigare erfarenheter och förväntningar är sådant som bygger upp en känsla för platsen. Människan definierar platsen och platsen definierar människan, i en ständig dialektik. I mötet med andra människor interagerar vi och blir en del av varandras liv. Finns det platser i staden där man kan föra det goda samtalet? Platser där människor känner sig välkomna att slå sig ned och invänta en vän eller bara njuta av sällskapet med andra, om än främlingar? Ray Oldenburg har myntat begreppet tredje plats, en plats där människor kan finna ett sammanhang men som inte är i hemmet eller på arbetet. Behovet av dessa platser växer. På tredje platsen kan möten ske. Det är en plats är där vi kan möta vänner och bekanta under avslappnade former, exempelvis på krogar eller caféer. De är mötesplatser, och deras värde ligger i att de ger oss en plats att socialisera. Det finns olika ställen för möten i staden men vilka attribut värdesätter vi när vi väljer en mötesplats? Vilka mötesplatser använder kristinehamnarna? 7 1.4 Syfte Syftet med denna uppsats är att studera platskänslan i Kristinehamn. Genom intervjuer med invånare i Kristinehamn, där denna fallstudie är lagd, vill jag få en bild av hur stadens identitet ser ut, sett från olika invånares perspektiv. För att kunna analysera mina resultat tar jag hjälp av Oldenburgs tredje platser och andra kulturgeografiska teorier. Jag vill också veta vilka platser och mötesplatser som man värdesätter och återvänder till. Hur mina intervjupersoner definierar staden och om de känner sig hemma där. Stadens anslutning till Vänern lockar människor till skärgården men finns det andra platser som lockar? 1.5 Frågeställningar Hur ser stadens identitet ut? Vad är det som skapar en känsla av hemhörighet och inkludering? Vad gör en god mötesplats? Vilka är Kristinehamns tredje platser? 1.6 Avgränsning Då uppsatsarbetet har en begränsad tidsram har en avgränsning gjorts i antalet intervju- och enkätrespondenter. En geografisk avgränsning har också gjorts till de platser där jag har funnit mina respondenter. Detta gör min studie begränsad både geografiskt och tidsmässigt. 1.7 Disposition I kapitel 2 redovisar jag mina teorier som jag kommer använda mig av för att analysera mitt empiriska material. I kapitel 3 beskriver jag metoderna som jag har använt mig av för att utföra studien och motiverar mina val. I kapitel 4 presenterar jag mitt empiriska material från intervjuer och enkät. I kapitel 5 analyserar jag mitt resultat och väver samman det med mina teorier. I kapitel 6 svarar jag på mina frågeställningar och lämnar mina slutsatser. I kapitel 7 reflekterar jag över vad som skulle kunna leda till vidare forskning. 2 Teori Här redovisar jag de teorier som jag har använt mig av i min uppsats. Platsidentitet som begrepp har studerats under en lång tid. Personer som Tim Cresswell, Yi-Fu Tuan, Doreen Massey, Henri Lefebvre, David Harvey och Ray Oldenburg har på olika sätt studerat platsens tillblivelse i tid och rum och har med olika angreppsätt försökt att reda ut begreppet plats. 8 Den franske filosofen och sociologen Henri Lefebvre konstruerade en rumsdialektik uppbyggd av tre delar; det materiella rummet (det upplevda rummet), rummets representationer (det föreställda rummet) och representationernas rum (det levda rummet) (Harvey 2009:126). Detta sätt att se på rummet som en konstruerad plats inspirerade kulturgeografen David Harvey att utveckla modellen och lägga till ytterligare aspekter för att förstå rummets tillblivelse (Harvey 2009:132). Det materiella rummet (det upplevda rummet) Rummets representationer (det föreställda rummet) Representationernas rum (det levda rummet) Det absoluta rummet Väggar, broar, gator etc. Ekonomiska kartor, landskapsbeskrivningar etc. Känslan av säkerhet i ett inhägnat område etc. Det relativa rummet (tidrummet) Pengar, information, folk etc. Tematiska och topologiska kartor, perspektivritningar etc. Existentialism, cyberrum, surrealism etc. Spänningen i att röra sig i det okända etc. Det relationella (tidrummet) rummet Sociala relationer, dofter etc. ljud, Visioner, önskningar etc. fantasier, Tabell 1 Harveys tolkning av Lefebvre Harvey lägger till; det absoluta rummet, det relativa rummet (tidsrummet) och det relationella rummet (tidrummet) och skapar därmed en tabell som kan avläsas, (se tabell 1). Harvey menar att de olika beståndsdelarna i modellen förvisso är betydelsefulla en och en men att det är först i kombination som de verkligen spelar roll för vår förståelse av hur vi tolkar och förstår representationer av rum. Den fysiska upplevelsen av rummet påverkas av tidigare erfarenheter och känslor. (Harvey 2009:129) Harvey menar också att den som styr kapitalet styr rummet och att kapitalet som medel både omvandlar och normerar tidsrummet och dess betydelse i samhället (Harvey 2011:53) Han tar upp kreativ förstörelse (ett begrepp myntat av nationalekonomen Joseph Schumpeter); när det gamla och svaga i ett samhälle rivs och rensas bort till förmån för det nya och friska och menar att det är ett tecken på urban omvandling (Harvey 2011:148). I den levande staden så finns det platser att mötas på, utanför hemmet eller arbetet. Ray Oldenburg kallar dessa platser för tredje platser (Oldenburg 1999:14). Industrialiseringen separerade arbetet från hemmet och skapade en första plats, i hemmet, och en andra plats på arbetet. Den tredje platsen är där vi kan träffa vänner och bekanta under uppsluppna förhållanden. Det är mötesplatser, och deras värde ligger i att de ger oss en plats att socialisera. De utgör ”the core setting of an informal social life” som även är Oldenburgs kärnfulla förklaring av begreppet (Oldenburg 1999:15). Han vill lyfta de mötesplatser som är informella, där alla är välkomna. Platser där det civila livet äger rum. Det handlar om platser dit människor går frivilligt, med lätta steg, för att umgås och knyta sociala band. 9 En tredje plats kännetecknas av att den är: Ett ställe där alla besökare behandlas lika. Samtalet står i centrum och är ofta både livligt och smittande. Stället har oftast en låg profil. Generösa öppettider. Ställets karaktär formas av de som besöker den. Stämningen är lekfull. Även om en tredje plats skiljer sig från hemmet delas egenskapen av att båda ger en hemkänsla. (Oldenburg 1999:42) Oldenburgs tredje platser måste kompletteras med en mer relationell platsuppfattning för att ge en nyanserad bild av hur platser formas i Kristinehamn. Det upplevda handlar om känslor och det föreställda. Ur en kulturgeografisk synpunkt så vill jag försöka fånga detta genom att presentera en platsmodell baserad på Harveys tolkning av Lefebvres trerumsdialektik. Den allmänna platsen Platsens materialitet Den upplevda platsen Den föreställda platsen Arenor, städer, byggnader, natur, torg sjöar, historik, bostadsområden, landskap etc. Mening, känslor, erfarenheter, identitet, föreställningar, rädslor etc. Beskrivningar, planer på förändring, visioner etc. Tabell 2 Min platsmodell Platsens dialektik Vår bild av en plats uppstår när flera olika värden och attribut samverkar. Alla modellens beståndsdelar behöver beaktas. Minnen, föreställningar, fördomar, byggnader, natur, beskrivningar och annat. Tillsammans skapar alla intryck och erfarenheter en plats, något som dröjer sig kvar. Tim Cresswell diskuterar platsbegreppet och hur det har tillskrivits alltmer mening de sista decennierna (Cresswell 2009:169). Från att i första hand ha beskrivit en specifik punkt i rummet har plats kommit att inrymma mycket mer än så. En känsla, en mening, något som framkallar känslor. Plats kombinerar en specifik punkt i rummet med locale, som representeras av omgivningen; 10 byggnader, vägar, stolar och annat som fungerar som en scen åt våra sociala relationer, och platsens betydelse; känslor som platsen väcker. Allt detta sammanvävs och skapar det sammanhang som kallas plats. Cresswell menar att platsen ges individuell mening (Cresswell 2009:169) beroende av vad man som människa har för relation till den. Det kan vara personliga erfarenheter som man själv har tillskaffat sig eller erfarenheter som man delar med andra och har fått genom media, litteratur, diskurser, historia eller film till exempel. CresswelI menar också att platser har ett trefaldigt attribut och fokuserar på; materialitet, mening och praktik (Cresswell 2009:169). Det materiella kan utgöras av iögonfallande byggnader, lummiga parker, gråa torg, vältrafikerade vägar eller något annat. Mening är det som läggs till det materiella för att få det att bli mer än just en punkt i rummet; en koordinat. Det kan vara minnen, känslor av samhörighet eller annat som förknippas med den specifika platsen. Platsens praktik är det som vi utför på platsen. Ofta kanske det är just det som vi utför som skapar platsen (Cresswell 2009:170). Den specifika punkten i rummet blir en plats när den används, när vi upplever den och fyller den med mening. Cresswell menar att platsen kan existera på många olika skalor och använder barnets favorithörn i rummet (Cresswell 2009:170), som ett exempel på hur en plats som är så viktig och betydelsefull för någon kan vara så enkel och modest i sitt utförande. På andra sidan av skalan kan vår galax vara en plats i relation till andra galaxer i universum. Platsbegreppet ska användas för att lättare förstå världen genom att vi väger in historia, mening, känslor och annat. En person som problematiserar platsbegreppet är Doreen Massey. Hon menar att samtidigt som plats kan fyllas med mening från det dagliga livet (Massey 2005:5) så kan det även användas för att distansera sig från det som man anser inte hör hemma på platsen, sådant som är annorlunda. Platsen kan vara en beskrivning av hemma, någonting tryggt, en säker plats att återkomma till och samtidigt vara någonting stängt och alienerande. Hon menar att vi måste erkänna människors behov av en plats att känna sig hemma på, men samtidigt vara på vår vakt mot ”introverted obsessions with ’heritage’” (Massey 1994:150), introvert fixering av kulturarv. Platsen är en byggsten i vårt nya, demokratiska bygge där människor på samma plats utgör det lokala och adresserar gemensamma frågor (Massey 2009:23). Platser är dock inte homogena och stängda utan är var för sig en nod av komplexa relationer. Detta betyder att plaster är fulla av konflikter, tävlan, förhandling och överenskommelser (Massey 2009:24). Makt, styrning, hierarkier etc. och det är detta hon kallar ”power geometric of space”. Massey har en relationell rumsuppfattning, hon anser att rummet påverkas av maktförhållanden. Dessa förhållanden avspeglas också i platsen. 11 Massey frågar sig hur länge man måste vara på en plats för att anses vara en local, en ortsbo, eller att känna sig som en sådan (Massey 2005:149). Hon funderar på om vi, i en tid då lokalsamhället luckras upp, man kan äta all världens mat i sin stad, man hittar sina favoritbutiker i fjärran länder och så vidare, ens tänker på det lokala (Massey 1994:149)? Är det viktigt längre? Hon anser det, och tror att mitt i all denna rörelse, globalisering (tidrums-kompressionen), så behöver människor mer än någonsin en plats för lugn och ro. En känsla för platsen, där man känner sina rötter leta sig ned i jorden. Hon påpekar dock att vissa höjer ett varningens finger, att en alltför romantiserad bild av platsen gör att man flyr verkligheten och därmed det enda stället där man verkligen kan påverka och göra saker bättre (Massey 1994:150). Idéer om tillgivenhet och känslor av att höra hemma skriver Yi-Fu Tuan om. I Topophilia diskuterar han hur platsens historia är en viktig komponent när det kommer till att känna tillgivenhet för platsen (Tuan 1974:99). Kärleken till platsen som man kallar hemma har ofta sina rötter i historien. Han skriver om hemma som ett meningslöst ord om det inte sätts i relation till ”resa” och ”främmande land” (Tuan 1974:102). Hemmet kan också vara ett helvete för många, särskilt kvinnor. Hand i hand med kärleken till platsen går patriotismen och symboler såsom flaggor och abstrakta känslor av makt och stolthet (Tuan 1974:100). Lokalpatriotism bygger på upplevelsen av platsen. Däri ligger skörheten i det goda, att det inte finns några garantier i att det kommer att bestå (Tuan 1974:101). Tuan beskriver platsen som någonting speciellt, som något som man fyller med någonting värdefullt. Dock inte något som du kan ta på eller konkretisera, utan något som du kan dröja kvar i, vistas i (Tuan 1977:12). Människor urskiljer mönster i naturen och skapar abstrakta rum i sinnet och försöker att förkroppsliga dessa rum i den konkreta verkligheten, platsen (Tuan, 1977:17). Det är det som blir den goda, planerade staden. Rummet blir en plats när den definieras och fylls med mening. Hemmet är en av våra mest meningsfulla platser. Det är fyllt med ting som har en historia, saker som man kan ta på; känna på; lukta på. Tuan citerar Freya Stark för att belysa hemmets betydelse, ”This surely is the meaning of home – a place where every day is multiplied by all the days before it.” (Tuan 1977:144). Detta är hemmets sanna mening – en plats där varje dag multipliceras med alla dagar som föregick den. Han har en romantisk bild av platsen. Detta till skillnad från Massey som tvärt om har en osentimental bild av platsen. Tuan diskuterar hemstaden, den är också en meningsfull och intim plats. Trots sina brister så ogillar vi en utomståendes kritik av hemstaden. Känner vi lika inför hemlandet? Hemlandet är något som nästan alla människor ser som jordens medelpunkt (Tuan 1977:149). Trots detta så är vi människor flexibla och formbara, om nya omständigheter kräver det kan en annan plats bli jordens medelpunkt. 12 Staden och landet ses som modern som föder oss, här blir platsen en bakgrund för minnen och åstadkommelser, någonting permanent och tryggt (Tuan 1977:154). Platsen är mångtydig. Tuan menar att platsen skapas varhelst vår blick dröjer kvar, där någonting får oss att haja till när vi sveper med blicken över ett landskap. När vi dröjer kvar så fylls plasten med bilder och växer i betydelse (Tuan 1977:161). Platser kan locka fram olika känslor hos oss. På en plats kan man känna sig hemma, men också som en främling. George Simmel menar att främlingen är någon som kommer idag och stannar imorgon, till skillnad från vandraren som kommer idag och går vidare imorgon. Främlingen har inte friheten att komma och gå, utan är fixerad på det nya och främmande stället. Dennes position på detta ställe är förutbestämt då denne inte hör hemma på platsen från början. Främlingen har kvaliteter som inte uppstod på denna plats och känner sig därför utomstående (Simmel, 1950:406. Övers. Wolf). Olika platser lockar olika typer av människor. Stadens kulturella platser attraherar de som Richard Florida kallar den kreativa klassen – en klass i samhället som består av högpresterande, kreativa människor i kunskapsintensiva branscher som utmärks av att arbetstagarna får tänka mycket själva och vara just kreativa (Florida 2006:103). Florida menar att detta är en ekonomisk klass som via sin ekonomiska situation ges möjlighet att leva ett kulturellt utsvävande liv. De skapar också ett ekonomiskt värde för genom sin kreativitet (Florida 2006:102). Mötesplatsens betydelse för en fungerande och levande stad lyfts av Jan Gehl. Han menar att det mänskliga mötet lär oss koderna för att leva i samhället (Gehl 2011:21) När vi interagerar med varandra så växer vi som människor och invånarnas sammanhållning ges förutsättningar att växa. Han beskriver de sociala aktiviteterna; konversationer och möten som uppstår i det offentliga rummet. Rummets utformning påverkar dessa aktiviteter (Gehl 2011:170). Sittplatser kan rätt placerade underlätta för ett samtal att ta fart, eller göra så det känns onaturligt att ta kontakt och anser därför att det är viktigt att ha i åtanke när en stad planeras (Gehl 2011:13). Han menar att det mänskliga mötet på offentliga platser är lärorikt och ger oss kunskap om andra människor och det lilla livet (Gehl 2011:21). 3 Metod 3.1 Urval Här redogör jag för vilka vetenskapliga metoder jag har använt och hur jag har gått tillväga när jag har valt intervju- och enkätrespondenter. Första delen av min undersökning utgörs av personliga 13 intervjuer. 10 stycken intervjuer ligger till grund för denna del av resultatet, 5 intervjuer med kvinnor och 5 intervjuer med män. 9 av 10 respondenter har jag träffat när jag har besökt olika platser i staden. 2 respondenter mötte jag utanför ett av stadens kaféer, 2 via Språkkaféet 4, 2 via Svenska kyrkans församlingshem, 3 via en öppen förskola. Den 10:e kom jag i kontakt med via Karlstad Universitet. När jag har valt platser för att söka efter människor som vill ställa upp och låta sig intervjuas har jag besökt platser där jag vet att människor träffas. Människor ute i det offentliga har inte alltid tid eller lust att bli intervjuade av en främling som tar kontakt med dem. Därför har jag valt platser där jag kan anta att de i alla fall har tid att sitta och samtala en stund. Platserna där jag har funnit mina respondenter avspeglas i vilka människor det är som har ställt upp för en intervju eller för att svara på en enkät. Jag har presenterat mig och min bakgrund och frågat om de vill låta sig intervjuas. Andra delen av undersökningen utgörs av en enkät. Jag ville bredda undersökningen och valde därför att besöka en av stadens mötesplatser, krogen/konsertstället Mastmagasinet. 30 stycken enkäter delades ut på lördagskvällen den 25 april 2015. Enkäterna delades ut slumpmässigt bland gästerna och 20 stycken samlades in ifyllda. 11 kvinnor och 9 män besvarade enkäten. 3.2 Genomförande Min undersökning handlar om att komma åt vissa känslor – känslan för Kristinehamns identitet, vad som gör en mötesplats meningsfull och så vidare. Intervju som metod ger respondenten chans att med egna ord beskriva, hur långt eller kortfattat som denne önskar, de företeelser som jag med mina intervjufrågor ber dem beskriva. Man kan också som intervjuare styra och flytta runt frågorna på ett sätt som skapar ett rinnande flöde i samtalet. En sådan intervju med en låggradig standardisering, ansikte mot ansikte kallas djupintervju (Svenning 2003:86). Detta ger mer liv åt ett svar än om det ska kryssas i en box i ett frågeformulär. Personlig intervju som intervjuform har många fördelar. Den ger forskaren ett personligt möte med intervjupersonen vilket gör att man kan avläsa kroppsspråk och andra signaler som respondenten sänder ut (Svenning 2003:112). Det ger också en chans att ställa följdfrågor och göra intervjun till något som mer liknar ett samtal. Detta kan göra att respondenten känner sig avslappnad och säker, och lägger därmed grunden för en god och givande intervju. En nackdel med intervjusvar skulle kunna tänkas vara att människor som inte är vana eller bekväma med att uttrycka sig kan få tunghäfta när de får tala fritt. De blir fåordiga för att de är rädda för att säga eller tycka ”fel saker”. Sådana respondenter skulle kanske känna sig tryggare med en enkät där de olika ”rimliga” svaren finns som svarsalternativ. I jämförelse med en enkät med fasta svarsalternativ, där respondenten ska väga sitt svar mot alternativen för att se vilket som bäst 4 Ett integrationsprojekt i Svenska kyrkans regi. 14 överensstämmer, så låter en intervju respondenten att tala helt fritt och uttrycka sig på det sätt som hen finner passande. Intervjuerna utfördes på eller i anslutning till platserna där jag fann mina respondenter och samtalen spelades in med mobiltelefon. Den andra delen av undersökningen är en enkät. Den utfördes anonymt på restaurang Mastmagasinet i Kristinehamn som anordnade en konsert 25 april 2015. Enkäten är utformad med samma frågor som jag ställer i intervjuerna. De frågor som jag ställer skulle vara väldigt knepiga att besvara via en enkät där respondenten får fylla i boxar. Därför är enkäten utformad med öppna frågor, vilket gör att den är en kvantitativ undersökning med en kvalitativ utformning. Enkäten har inte frambringat lika utförliga svar som intervjuerna, men utfördes för att bredda undersökningen. Styrkan med denna enkät är att den på ett enkelt sätt ökar min svarsfrekvens. Svagheten är att människor inte är lika benägna att svara utförligt en kväll på krogen. Två av intervjurespondenterna, en kvinna och en man, har tagit med mig till en plats i staden som är betydelsefull för dem. Där har jag tagit bilder. Bilderna är del av arbetet för att ge en ökad förståelse för vad det är som gör en plats meningsfull och samtidigt erbjuda läsaren en rikare upplevelse. De bilder som är presenterade har jag valt för att försöka, på ett litet antal bilder, att återge vad det är som respondenten uppskattar med platsen. De ska betraktas som exempel på meningsfulla platser. 3.3 Bearbetning och redovisning Under bearbetningen av materialet har jag reducerat datamängden genom sammanfattningar och genom att sortera bort sådant som är oväsentligt. Jag har transkriberat och sammanfattat intervjuerna och plockat ut citat. Enkäterna redovisar jag genom sammanfattande text och tabeller där jag har sorterat in svaren i teman för att skapa en bättre överblick. Bilderna från de två respondenternas meningsfulla platser är utspridda i dokumentet för att ge en rikare läsupplevelse. 3.4 Validitet och reliabilitet För att kunna besvara mina frågeställningar, så har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod. Kvalitativ forskning går ut på att försöka helhetsbeskriva det som man undersöker. Utifrån ett begränsat material ämnar man att göra en analytisk djupdykning (Svenning 2003:86). Data som ska analyseras består av ord och forskaren har ett relativt stort tolkningsutrymme. Detta med bakgrund av att den tar hänsyn till en mängd nyanser i materialet och kan därför anses vara mer sensibla (Svenning 2003:73). Den kvalitativa forskningen utvecklades med sociologin. Forskningsprocessen kan beskrivas som att man sätter en rad av tolkade händelser efter varandra och bygger en helhetsbild (Svenning 2003:72). 15 Den kvalitativa forskningen ställer frågan ”varför?” och visar med svaret på olika exempel på tolkningar av verkligheten. Inom den kvalitativa forskningen värdesätts validitet, hur väl undersökningen mäter det som den ämnar mäta (Svenning 2003:64). Data som framkommer benämns ofta som mjukdata i relation till den kvantitativa forskningens data som refereras till som hårddata. Kvantitativ forskning är mer precis, den går ofta ut på att mäta och ställer frågan ”hur många?”(Svenning 2003:75). Den beskriver verkligheten i relation till olika variabler och påvisar därigenom generaliseringar. Den kvantitativa forskningen efterstävar hög reliabilitet, att resultat som kommer av undersökningen ska vara tillförlitliga (Svenning 2003:67). Att det inte blir lika många respondenter betyder att det är mycket svårare att säga något generellt utifrån intervjuer, dess reliabilitet är som tidigare nämnt svagare än hos enkäter. Istället kan man säga att den kvalitativa forskningen i form av djupintervjuer skapar exempel som man kan säga något utifrån (Svenning 2003:86). Om intervjun är bra utförd ska den känna som ett samtal, snarare än ett förhör (Flowerdew & Martin 2005:111) Med mina intervjuer och enkätsvar presenterar jag endast en pusselbit i ett större pussel för att förstå vad det är som gör platser betydelsefulla. Det jag målar upp är väldigt generellt men ändå något som man kan dra slutsatser utifrån och forska vidare på. Detta skulle kunna vara ett första steg. 3.5 Källkritik Urvalet av respondenter och platser styr resultatet i en viss riktning då de inte är helt slumpmässiga. Platserna är valda av mig och lockar ett visst klientel. Därför har jag haft för avsikt att välja platser för människor i olika åldrar och delar av livet. Enkäten utfördes på lokal en lördagskväll. Detta avspeglas i vilka som svarade på enkäten, det är människor som är ute vid den tidpunkten. Att krogen/konsertstället som enkäten utfördes på ofta dyker upp bland enkätsvaren kan bero på att enkäten utfördes där. Jag har inte besökt någon skola, fritidsgård eller liknande och saknar därför de ungas perspektiv. 4 Empiri 4.1 Bilder från meningsfulla platser Jag bad två av mina intervjurespondenter att ta med mig till sin favoritplats i staden. En kvinna och en man. Det blev två skilda platser men som ändå liknar varandra på många sätt. Kvinnan tog mig med till Kaffeberget i den nordöstra delen av Kristinehamn, mannen tog med mig till Kristinehamns konstmuseum. Ett fotografi kan tolkas på olika sätt. Vissa hävdar att kameran aldrig ljuger, att den är ett verktyg för att avspegla verkligheten. Andra menar att ett fotografi är oförmöget att fånga vad 16 som verkligen händer, att det bara är en platt och livlös återskildring av livet. Fotografier återspeglar saker som de ser ut, inte nödvändigtvis om de är (Rose 2007:15) Bilderna från kvinnans och mannens platser är tagna för att försöka fånga det meningsfulla i platsen representerat på några få foton. Genom dessa vill jag ta med läsaren till ett par av Kristinehamns meningsfulla platser. Bilderna är utspridda i dokumentet för att ge en rikare läsupplevelse. Figur 2 Bild från Kaffeberget. 17 Figur 3 Bild från Konstmuseet 4.2 Intervjuer Fråga 1. Hur skulle du beskriva Kristinehamn som stad, dess identitet? En återkommande åsikt bland mina respondenter är att Kristinehamn är en småstad som har både charm och intimitet. Man uppskattar det småskaliga och att det går att ta sig fram och tillbaka i staden på ett relativt enkelt sätt. Flera tycker att det känns som att det är en bra och trygg plats för 18 barn att växa upp på och att man från kommunens sida har valt att satsa på barnen i form av olika satsningar. Någon nämner att det finns en god anda i staden. Lokaliseringen vid Vänerns strand och skärgården återkommer som något som skapar identitet hos staden. Skärgården beskrivs som viktig och vacker. Staden i sitt historiska sammanhang som hamnstad nämner flera av respondenterna. Närheten till vattnet, både i sin nuvarande form som en älv som rinner igenom centrum och dess historiska betydelse för inre hamnen, lyfts som en tydlig identitetsskapare. Man beskriver också känslan av att alla känner alla, vilket kan tolkas på olika sätt. Några respondenter menar att staden är inne i en omdefinieringsperiod där den måste försöka finna framtidstro efter all nedläggning och stagnation och man vittnar om en känsla av att befinna sig i periferin. Och då är det ju centrum-Stockholm, centrum-Karlstad för Karlstad tar mycket kraft från småstäder runtikring Värmland, centralisering och så vidare. Och då kämpar … jag tycker Kristinehamn är en förstad till Karlstad, tycker jag. Man, 64 år, 2015-04-24 Staden beskrivs som tråkig och sömning av vissa respondenter. Den har, på grund av sitt låga invånarantal, svårigheter att fyllas med liv menar de. Tomma lokaler i centrum som pekar på kärva tider är något som anses vara ett tecken på att allt inte är så bra som det skulle kunna vara. (…) den har varit lite tråkig tycker jag, men det börjar ju bli bättre när dom satsade mer. Så det börjar bli bättre tycker jag. Men annars tycker jag att den är mysig och jag trivs ju i den (…) Kvinna, 22 år, 2015-04-22 Detta är återkommande hos många av respondenterna, att de uttrycker att det är en stad som dras med en del problem men som ändå visar på någon sorts strävan efter att folk ska trivas. Fråga 2. Känner du dig hemma i Kristinehamn? På frågan om mina respondenter känner sig hemma i staden så svarar alla ja. Dock skiljer sig graden av hemkänsla. De av respondenterna som är födda och helt eller delvis uppvuxna i staden ser Kristinehamn som sin självklara hemstad. Anledningar till hemkänslan anses vara att det är i Kristinehamn som man har spenderat större delen av sin tid, att man har släkt och vänner där och att man känns igen när man rör sig i det offentliga. Även att man har många minnen och erfarenheter därifrån. 19 Jag vet vart saker är och jag känner ju folk, man känns igen. Och det är ju en trygghet på … då menar inte jag bara i affären utan jag menar på sjukhus eller på bibblan eller på Statoil eller där man rör sig så känns man igen och det känns … det är bra, det är trevligt. Man är inte anonym fast man är anonym, man är en person som finns här. Kvinna, 52 år, 2015-04-24 De respondenter som inte är födda i Kristinehamn men som bor i staden har haft olika lång väg fram till att känna sig hemma. Några har flyttat hit på grund av jobb eller kärlek och de beskriver att det tog ganska lång tid att hitta sin plats och känna sig hemma i staden. Det tog många år, det är ju så att i så här små städer så är man väldigt familjeknuten. Man har sitt nätverk här när man växer upp och att släppa in andra, alltså oavsett om det är andra ställen i Sverige eller andra kulturer det kan vara lite svårare. Har man sitt nätverk, har man inte så stort behov av det. Man har liksom sina kompisar som man har vuxit upp med mormor och farmor och föräldrar här och så kanske det är på alla ställen egentligen, framför allt mindre ställen tror jag att det är så på. Kvinna, 59 år, 2015-04-14 En kvinna svarar att hon känner sig hemma i staden och att hon tror att det är för att hon känner sig trygg och att hon, som person, ser positivt på saker och ting och inte gnäller om småsaker. En av respondenterna menar att även om man flyttade alla vänner och släktingar från hemstaden till Kristinehamn så skulle inte hemkänslan flytta med, den skulle fortfarande finnas på sin ursprungliga plats. Att man lägger ansvaret för att trivas och känna sig hemma återkommer i intervjuerna och letar sig in bland andra svar. Vart man är i livet och hur ens livsvillkor ser ut spelar roll för hur respondenterna trivs och vad de behöver för att känna sig hemmastadda. En man som har kommit till Kristinehamn som flykting tycker att det är svårt att förstå kulturen och har ett tvetydigt svar på frågan om han känner sig hemma. Av myndigheter – ja. Men inte av folk. Jag har svårt att ha kontakt, jättesvårt. Jag känner inte min granne som bor uppe från mig eller bredvid mig, ja o det är inte så i mitt land. Därför jag känner inte mig hemma. Man, 25 år, 2015-04-27 Han beskriver att bristen på kontakt gör att det blir svårare att lära sig det svenska samhället och att det vore enklare om människor här småpratade mer med varandra i det offentliga rummet. Om det var så här man ska utveckla sitt språk, börja förstå hur folk tänker och börja förstå samhället. Men om vi är … men om vi inte har kontakt det blir lite svårare. Vi får hitta något annat sätt att förstå samhället, tv eller … Man, 25 år, 2015-04-27 20 Några av respondenterna som inte är födda i Kristinehamn förklarar vad det är som gör att de, trots att de känner sig hemma i Kristinehamn ändå betraktar sin födelseplats som det riktiga hemmet. Det handlar om familj och vänner som finns kvar på födelseorten, men också att man själv har varit barn och vuxit upp där. Platserna de rörde sig på som barn skapar neutrala rum, plaster som man kan utan och innan. Fråga 3. Vilka platser återvänder du till i staden? De platser som respondenterna nämner att de återvänder till är dels sådana som rör det vardagliga livspusslet; dagligvarubutiker, gym, motionsslingor och dels sådana som har med rekreation och nöje att göra. Många nämner skärgården och Picassoskulpturen som något man besöker, inte speciellt ofta, men man återvänder ändå dit. Olika natursköna områden i och kring staden såsom Marieberg, Järnvägsparken, Hult, Sandvikarna, hembygdsgården, Hultet, Björkvallen och längs Varnan inne i stadskärnan är av ett sådant slag att respondenterna gärna återvänder till dem. Figur 4 Bild från Kaffeberget Mariebergsområdet är en lång vacker oas som ger mig avkoppling, rekreation. Kvinna, 79 år, 2015-04-22 21 Konstmuseet ute vid Marieberg är ett av de områden som nämns av flest respondenter. Några caféer och restauranger nämns, Mastmagasinet, Höghuset, Ölme diversehandel, Harrys och Krukmakeriet. Fråga 4. Vilka av stadens platser använder du som mötesplatser? Här beror svaren igen på vart man är i livet, vilka val man gör och vilka traditioner man har. Många nämner det egna eller vänners hem som en mötesplats. En respondent med små barn ser öppna förskolan som ett naturligt ställe att möta människor på. Kyrkan och moskén omnämns också som viktiga mötesplatser. Flera respondenter nämner Konstmuseet och hur man uppskattar kombinationen av att kunna träffa människor, titta på utställningen och ta en fika eller lunch. De spontana mötena som uppstår på affärer som ICA Maxi eller Coop återkommer flera av respondenterna till. Att man alltid stöter på någon man känner och hamnar i samspråk en stund innan man handlar vidare. En respondent anger fotbollsmatcher som en viktig plats för möten, att få titta på fotboll tillsammans är viktigt för personens välmående och för att hålla kontakten med gamla vänner. Fråga 5. Vad gör en god mötesplats tycker du? Vad är din bild av den goda mötesplatsen? Det som respondenterna tycker är det mest betydelsefulla med en mötesplats varierar, men det mänskliga mötet står i centrum. Samtalet och kontakten mellan människor, gärna i diskussioner som spiller över till andra bord. Jag tror det här mänskliga är väldigt viktigt, inte det där affärsmässiga. Utan det mänskliga mötet och det får gärna vara enkelt, det gör inget. Kvinna, 54 år, 2015-04-24 Flera tycker att det ska vara liv och rörelse och en variation på människorna som de möter. Att det är en massa folk, att det är, alltså trevligt och uppsluppet och olika sorters människor som man får träffa. Kvinna, 22 år, 2015-04-22 Att platsen ska vara öppen och inbjudande är något som många återkommer till. En inkluderande miljö för alla människor i staden. Ett positivt bemötande från personalen är också viktigt tycker flera respondenter. Det gör att man känner sig välkommen och sedd som gäst. Att man ska känna att det … liksom att det är till för alla. Så att det inte är segregerat för det är inte något som tilltalar mig utan jag gillar dom här generella mötesplatserna. Kvinna 59 år, 2015-04-14 22 En man som kom till staden som flykting för två år sedan svarar att en god mötesplats är en sådan där han får utföra olika aktiviteter, gärna tillsammans med infödda svenskar. Både för att lära sig språket och kulturen i sin nya hemstad. Flera respondenter betonar vikten av att mötesplatsen är estetiskt tilldragande, gärna konst och kultur i anslutning till möjligheten att köpa något att äta och dricka. En kvinna pratar om hur det estetiska ”skapar en god anda” i staden och att detta gör att människor visar en större benägenhet att ta hand om och bry sig om sin stad. En respondent beskriver hur en god mötesplats bör kunna kännas bekväm även för den som kommer till platsen utan sällskap. Jag tycker att en bra mötesplats ska vara öppen på det viset att man både kan gå dit själv och tillsammans med andra. För en bra mötesplats tycker jag inte är den där man känner sig ensam om man går dit själv (…) Man, 42 år, 2015-04-24 Han nämner en hotellbar som den perfekta mötesplatsen då den erbjuder en atmosfär som gör det möjligt att sitta för sig själv utan att känna sig besvärad, ofta med utblick över ett folkhav. Fråga 6. Saknar du någonting bland Kristinehamns platser? Flera respondenter nämner att de skulle vilja att staden hade ett större utbud av affärer, restauranger och kaféer. En respondent önskar att det fanns flera uterestauranger och utekaféer. De små speceriaffärerna som finns uppskattas av många och man skulle vilja se fler som de. I de små butikerna kan man få god service och ett personligt tilltal vilket uppskattas av flera. En man som har bott i staden i hela sitt liv tänker tillbaka på hur det var när han var yngre, och man kunde ta båten hela vägen in till inre hamnen. Det var en mer levande stad då menar han, fullt med båtar och liv inne i centrum. Stan är ju inte så stor så det blir ju inte direkt det där folklivet, det aldrig lever upp sådär. Och sen har vi ju faktiskt det som vi var inne på va, skärgården som vi berömmer oss av som är fin och så men det leder också kanske till att det blir till viss del en liten utarmning utav staden, alltså inne i staden här på nått sätt va. Man, 60 år, 2015-04-14 Kultur är något som flera av respondenterna skulle vilja ha mer av i staden. En kvinna nämner kultur som ett grundläggande behov för oss människor och skulle gärna se att Kristinehamn fick ett eget kulturhus. Några av respondenterna lämnar platsbegreppet och talar om människor de saknar, i sina före detta hemstäder eller hemländer, eller också så saknar de att vara en del av ett sammanhang i Kristinehamn. En man tycker att staden har allt som behövs: 23 Saknar … Nej det kan jag inte säga direkt. Det var en svår fråga. Jag var med på Turistbyråns rundvandring en gång i tiden. Och då sa man att skog, vatten, natur, vi har allt i Kristinehamn (…) Man, 68 år, 2015-04-21 En annan respondent kan inte komma på något som saknas och ännu en lägger ansvaret på sig själv att ta sig för saker och utnyttja det som finns i staden. (…) det beror på mig själv, på min egen kraft o ta reda på saker. För där måste man ju ta någon slags ansvar också för det finns ju saker. Det finns ju, ja konst och sånt som jag är intresserad av, det finns ju. Jag tycker att Kristinehamn hänger väldigt ihop med Värmland, och det finns ju jättenära. Sen gäller det att ta sig ifrån det bekväma livet och det är inte så jobbigt när man gör det. Man, 64 år, 2015-04-24 Fråga 7. Berätta lite om din favoritplats i Kristinehamn. Ute i naturen finns flera respondenters favoritplatser. Både i skog i närheten av centrum och i grönområden i stadskärnan. Vattnet drar och två respondenter svarar att de trivs bäst med att sitta vid eller promenera längs med ån Varnan som rinner genom staden. Även hembygdsgården med sin lummighet och Mariebergsområdet nämns som favoritplatser. En kvinna söker sig till kyrkan. Jag tycker om kyrkan. Varje söndag och lördag också vi har på mitt språk, vi har kyrkan också. Samma plats, lördag och söndag. Det är min favorit. Kvinna, 30 år, 2015-04-24 En man nämner Språkkaféet, som är ett integrationsprojekt i Svenska kyrkans regi, som en av hans favoritplatser. Där har han chansen att träffa människor, något som han älskar. Den plats som nämns flest gånger är Kristinehamns konstmuseum. En man beskriver det som ”livsbejakande” att besöka museet och dess omgivningar. Flera respondenter menar att världen kommer till dem via museet. Ja, jag är ju väldigt förtjust i museet för att jag tycker att museet visar en del av världen, att få möta världen på hemmaplan. Kvinna, 54 år, 2015-04-24 En man beskriver att på museet får han ett forum för att känna känslor; ilska, glädje, aha-upplevelser. Detta sätter han i motsats till vardagens trygghet och förutsägbarhet. 24 Figur 5 Bild från Konstmuseet 4.3 Enkät Resultatet är redovisat i text och tabeller. Av 30 stycken utdelade enkäter kom 20 stycken tillbaka ifyllda. 11 kvinnor och 9 män. 25 Fråga 1. Hur länge har du bott i Kristinehamn? De svarande har bott i staden emellan 1 och 50 år, i snitt drygt 27 år. Fråga 2. Kan du beskriva Kristinehamn som stad? Dess identitet. Här svarar 5 utav kvinnorna att det är en liten och trevlig småstad. Andra beskrivningar som förekommer är att det är en ”kulturstad”, ”sommarstad” eller ”lugn småstad där alla känner alla”. En kvinna svarar att det är ”en ganska kylig småstad”. Bland männen så svarar 3 personer att det är en stad med ”småstadsmentalitet” och de nämner att staden har både positiva och negativa egenskaper. Ordet ”trevlig” förekommer bara en gång. Istället är det beskrivningar av typen ”sovstad”, ”nästan död”, ”ganska nedgången stad”, ”inte mycket till identitet”, ”mycket jantelag” ”1/10 sköna människor, 9/10 osköna människor” som dominerar. Fråga 3. Känner du dig hemma här? 18 av 20 svarar ja, en man svarar ”ganska”, och en annan svarar ”50-50”. Fråga 4. Vilka platser återvänder du till i staden? Vilka platser är meningsfulla? Nedan följer en tabell över de platserna som respondenterna svarar att de återvänder till. Typ av mötesplats Krog/Restaurang Utomhusplats Inomhusplats Butik Museum Teater Skola/Förskola Konditori/Café Badplats Bostadsområde Antal Kvinnor 4 16 1 1 1 2 1 2 Jobb Antal Män 3 11 2 2 1 3 1 2 1 Tabell 3 Platser som respondenterna återvänder till Främst är det platser utomhus som lockar. Skärgården, Vänern, badplatser och olika natursköna platser inne i staden. Några respondenter nämner flera platser som de återvänder till, och åtminstone en utomhusplats är med bland var och ens svar. Ett antal respondenter svarar att de återvänder till krogar, restauranger och konditorier/caféer i staden. Andra platser som respondenterna nämner är olika kulturella etablissemang såsom teater och museum eller av det mer praktiska slaget som 26 butiker, skola/ förskola, jobb eller bostadsområde. Två respondenter har nämnt en inomhusplats, hemmet. Fråga 5. Vilka av stadens platser använder du som mötesplatser? Nedan följer en tabell över de olika mötesplatserna som respondenterna nämner. En man har valt att inte fylla i något svar. Typ av mötesplats Krog/Restaurang Utomhusplats Inomhusplats Butik Museum Teater Skola/förskola Konditori/café Antal Kvinnor 8 6 3 2 2 1 1 1 Antal Män 7 5 1 2 Tabell 4 Platser som används som mötesplatser Den typ av mötesplats som flest av respondenterna besöker är på en krog eller restaurang. Även utomhusplatser såsom skärgården används av många för att mötas. Inomhusplatser såsom det egna hemmet eller hemma hos vänner lockar några av respondenterna. Möten kan uppstå i butikskön, därför dyker olika butiker dyker upp bland svaren. Andra mötesplatser som nämns är museum, teater, skola/förskola och konditori/café. Fråga 6. Vad gör en god mötesplats tycker du? Vad är din bild av den goda mötesplatsen? Här kan man urskilja fem teman bland svaren. Det temat som innefattar flest svarsalternativ är det som rör stämningen. Respondenterna ger svar som; ”trevligt bemötande”, ”trivsel, högt till tak”, ”kravlöst”, ”öppenhet och att folk är trevliga”. Huvudsaken är att mötesplatsen ger en mysig känsla, gärna hemtrevlig. Bemötandet från personalen är viktigt för flera av respondenterna. Att det är ”lättillgängligt” anser en respondent vara viktigt. Nästa tema är människorna som besöker platsen. Att det ska vara mycket folk i rörelse och att ”alla ska få vara med”. En kvinna betonar det spontana. Dit man kan gå och träffa folk man känner utan att man gjort upp att ses. Kvinna, 22 år, arbetslös Respondenterna svarar att de vill kunna gå någonstans och träffa vänner, äta och dricka något gott och umgås. Ett annat tema är musik. Respondenterna har svarat att ”bra musik, varierad” och ”livemusik” är det som de anser göra en god mötesplats. Vacker miljö och likasinnade är tabellens 27 två sista teman. En kvinna svarar att den goda mötesplatsen ger en möjlighet att träffa människor med lika intresse. Nedan följer en tabell över de olika teman som jag har delat in svaren i. En man har valt att inte fylla i något svar. Det gör en god mötesplats Stämning Människorna Musik Vacker miljö Likasinnade Antal Kvinnor 6 4 Antal män 2 2 2 2 1 Tabell 5 Vad som gör en god mötesplats Fråga 7. Saknar du något bland Kristinehamns platser? Bland svaren kan man utläsa vissa teman. Vissa svarar att de inte saknar något. Nästa tema är av det praktiska slaget, här önskar sig respondenterna ”rinnande fiskevatten”, ”mer aktiviteter”, ”sushi” eller generösare öppettider. Andra respondenter hamnar under temat ambition. De eftersöker ”något som känns lite mer urbant”, ”klass”, ”en zon för fritänkare”. och ”engagemang hos politiker att upprätthålla/restaurera”. Musik är nästa tema, ”större scen för både musik och teater” och musikbarer/salsamusik Tabellens sista teman är kultur och genuina/mysiga mötesplatser. Nedan följer en tabell över de olika teman som jag har delat in respondenternas svar i. En kvinna har valt att inte fylla in något svar. Saknas bland stadens platser Saknar inte något Något av det praktiska slaget Ambition Musik Kultur Genuina/mysiga mötesplatser Antal Kvinnor 3 2 1 1 2 1 Antal Män 2 3 3 1 1 Tabell 6 Saknas bland Kristinehamns platser Fråga 8. Berätta om din favoritplats här i Kristinehamn? Nedan följer en tabell över de olika respondenternas svar. Två respondenter, en kvinna och en man, har valt att inte fylla i något svar. En man har svarat att han inte har någon favoritplats i staden. 28 Favoritplats i staden Gästhamnen Kungens rastplats Skärgården Vänern Skogen Strand/Stenstaliden Mastmagasinet Åka runt i bil Nya Grand Bio Bageri Höghuset Typ av plats Utomhusplats Utomhusplats Utomhusplats Utomhusplats Utomhusplats Bostadsområde Krog/Restaurang Bil Biograf Konditori/Café Antal Kvinnor 2 3 1 1 2 Antal Män 1 1 1 2 1 1 1 1 1 Tabell 7 Favoritplatser i Kristinehamn Den största delen av respondenterna, 12 stycken, har svarat att deras favoritplats är en naturskön utomhusplats. Några svarar en krog/restaurang. En respondent vardera har svarat ett bostadsområde, en biograf, ett konditori/café och att åka runt i bil. Figur 6 Bild från Kaffeberget 29 Figur 7 Bild från Konstmuseet 5 Analys 5.1 Platskänsla Respondenterna har bott i staden i mellan ett år och hela livet, detta ger ett brett perspektiv. När kristinehamnarna ombads att beskriva sin stad är det blandade känslor som kommer till uttryck. Man värdesätter småstadens charm och att man som invånare blir igenkänd, man är någon och man blir sedd. Stadens identitet ligger mycket i att vara en Vänerstad, den gamla hamnstaden, och i närheten till vattnet och naturen. Tuan menar att genom att vara medvetna om platsens historia så har människor en större benägenhet att känna kärlek till platsen (Tuan 1974:99). I Kristinehamn så uppkommer denna kärlek ofta från platser som har haft betydelse historiskt såsom sjön, vattnet och stadens lokalisering vid Vänerns hamn. Detta påverkar vilka platser som människor i staden värdesätter och återvänder till. Människors personliga relation till platsen skapar mening för individen, anser Cresswell. Den personliga relationen kan ha uppkommit i sammanhang med andra människor eller genom erfarenheter som man har skaffat sig på egen hand. (Cresswell 2009:169) Skärgården värnar många om, den är en stark identitetsbärare för staden. Den nämner de flesta respondenter som värdefull och något som man återvänder till och kanske visar upp om man får 30 gäster utifrån som besöker staden. Samtidigt så pekar en av respondenterna på en tvetydighet i förhållandet till centrum-skärgården när han menar att då avståndet emellan stadskärnan och skärgården är långt för en sådan liten stad och detta kan bidra till en utarmning av staden. Vattnets betydelse för staden återkommer i nästan samtliga intervjuer och enkätsvar. Vackra miljöer skapas längs där vattnet rinner och det visuella är betydelsefullt för många av respondenterna. I enkätsvaren kan man avläsa två huvudteman. Det första där respondenterna generellt är nöjda med stadens platser och mötesplatser att det finns en del att önska men att Kristinehamn på det stora hela är en trevlig småstad. Man ser staden som liten och pigg och med ambition, även om den kan bli bättre. De kvinnliga respondenternas svar har oftare en positivare ton. Det andra spåret är ett som andas lite mer hopplöshet. Här kan man se spår av en upplevd sömnighet där de andra ser charm och nämner att staden har ”småstadsmentalitet”. Här är männen överrepresenterade. Detta kan tolkas som att kvinnorna i större utsträckning uppskattar det småskaliga och intima medans männen söker efter någonting annat och har svårt att finna ett sammanhang i Kristinehamn. En annan del av identiteten är den som vittnar om en stad som brottas med strukturomvandlingar och varsel och en känsla av att tiden har sprungit förbi och lämnat Kristinehamn kvar. Detta är ett exempel på hur strukturer formar platsidentiteten. Bristen på liv och rörelse är något som stör flera av respondenterna. En av de intervjuade önskar att staden kunde ”byta inställning”, och det tyder på att det finns en vilja att förändra men att det är svårt att veta hur man ska gå till väga. Vem ska börja? Att se lokaler som gapar tomt etsar sig fast i sinnet och skapar en känsla av hopplöshet. Här kan man utläsa det som Harvey kallar kreativ förstörelse (Harvey, 2011, s. 148). I efterdyningar efter strukturomvandlingar i det nyliberala samhället finns det vinnare och förlorare och i detta fall så är det städerna i periferin som blir förlorarna. Trots detta så känner sig de allra flesta tillfrågade hemma i staden. Både de som har bott hela sitt liv i Kristinehamn och de som är inflyttade. En man menar dock att trots att han känner hemkänsla i sin nya stad så är det ursprungliga hemmet på en annan plats och det spelar ingen roll om all släkt och vänner flyttar med. Den skulle kanske göra så att hemkänslan ökade, men fortfarande sitter mycket av det betydelsefulla i platserna vi sprang på som barn, ett hus som vi bodde i och så vidare. Hemkänsla skapas av att man har hittat sin plats i staden, man har sina rutiner och sina sammanhang. Där hemkänslan saknas är det ofta just ett uteblivet sammanhang som är boven. Att finna ett sammanhang, genom att lära känna stället där man befinner sig, gör att en plats skapas i det fysiska rummet. Tuan menar att ett kvarter vid första anblicken är en rörig samling av bilder och intryck för 31 den nyinflyttade, men efter hand blir den lokala butiken, arkitektur och andra landmärken bekanta och laddade med värde. (Tuan 1977:18) En av de intervjuade, en ung man som kom som flykting till staden för två år sedan, berättar att han känner sig välkomnad av myndigheterna men inte av människorna. Främlingen är den som stör och förstärker gemenskapen på en och samma gång. Det visar att en plats som vissa kallar hemma kan vara en kan vara någonting stängt och främmande för någon annan (Massey, 2009:6). Man kan dra paralleller från mannens berättelse till det som Simmel benämner som främlingen. Att en känsla av att inte höra hemma skapar främlingskap och alienation (Simmel 1950:406, övers. Wolff). Mannen undrar över varför människor i staden inte känner sin granne och menar att i hans hemland Eritrea så presenterar man sig för de som bor runt omkring. Här kan man återkomma till främlingen och att det rör sig om kvaliteter som inte uppstod i staden utan som är tradition och ett sätt att leva som främlingen har tagit med sig. I det aktuella fallet kan man ana att det beror både på attityder och en kultur som skiljer sig från den som han är van vid. Platser är inte homogena utan mycket komplexa och där sker möten som ger upphov till både förhandling och konflikt (Massey 2009:149). Mannen saknar en plats för aktiviteter, där han kan få möta etniska svenskar. Detta ser han som ett sätt att komma in i samhället. Hur skapar man öppenhet och ett sammanhang för nyanlända? I en liten stad som Kristinehamn med begränsade resurser och få ställen för unga att träffas och umgås på så blir de platser som faktiskt finns extra viktiga. När stadens mötesplatser stänger på grund av nedskärningar eller bristande kundunderlag så ökar alienationen i samhället mellan grupper som borde mötas mer och inte mindre. Moderniteten i ett samhälle driver på individualismen medans det för många snarare behövs mer gemenskap. Massey menar att det krympande utbudet av offentliga mötesplatser i den nyliberala staden har inverkan på invånarnas sociala relationer (Massey 2005:152). Detta blir tydligt i en stad i Kristinehamns storlek där ett knapert invånarantal ger snäva skatteintäkter att lägga på det offentliga. Av samma anledning har potentiella tredje platser svårigheter att gå runt ekonomiskt. Alla stadens restauranger, caféer och pubar konkurrerar om gästerna och det verkar endast finnas kundunderlag för ett litet antal etablissemang åt gången. Harvey anser att förekomsten av kapital styr urbaniseringen och det sociala livet. Den som har makten över kapitalet har också makten över rummet och platsen (Harvey 2011:54). Även om de flesta tillfrågade känner sig hemma i staden så återkommer vissa av dem under intervjuerna till att födelsestaden är där som man anser vara hemma. Där man sprang som liten, där 32 familj och barndomsvänner finns. Där finns det ursprungliga. Tuan benämner hemlandet som modern, en plats för omvårdnad, kärleksfulla minnen och som en plats som är statisk. (Tuan 1977:154) Det är alltså möjligt att känna sig hemma på en plats men att anse att det ursprungliga hemmet finns någon annanstans. Tuan menar att hemkänslan stärks av att sättas i relation till en hemstad eller ett hemland, eller till en resa där hemmets trygghet känns avlägsen (Tuan 1974:102). Då betyder kanske hemmet allra mest, när vi inte kan ta det för givet och det är utom räckhåll. Denna bräcklighet, förstärkt av en känsla av att det inte finns några garantier för att vår hemplats kommer att bestå i den utformningen vi är vana vid, är en källa till lokalpatriotism, den intima upplevelsen av platsen. (Tuan 197:101) Detta kommer till uttryck i Kristinehamns relation till Karlstad eller Stockholm. ”Hotet” från centralort och huvudstad kan vara en källa till lokalpatriotism. De ställen som respondenterna återvänder till i staden är utomhus såsom skärgården, skogen och Vänern. De ställen som man väljer att komma tillbaka till är fria och rekreativa. De som framkallar en känsla, en mening. Tim Cresswell menar att så skapas platsen. Den kombinerar en punkt i det fysiska rummet med locale, omgivningen i form av det som vi ser runt omkring oss i samhället. Tillsammans med känslorna som framkallas av besöket, platsens betydelse; så formas det som vi kallar plats (Cresswell 2009:169). Att återvända till natursköna för att söka någon sorts rekreation tycks vara vanligt. Inne i stadskärnan finns det platser runt vattnet där människor möts. Dessa platser ger möjlighet till det som Gehl benämner som sociala aktiviteter. Det är aktiviteter som uppstår när människor interagerar med varandra i det offentliga rummet och dessa möten är viktiga för ett samhälles sammanhållning. (Gehl 2011:12) Han menar att de sociala aktiviteterna skapas varje gång två människor är på samma plats. Att se och höra en annan människa är en form av social aktivitet och lägger grunden för fortsatt kontakt. Gehl anser att tanken på de sociala aktiviteterna som uppstår på en plats bör vara närvarande när staden planeras. (Gehl 2011:13) Han fortsätter men att understryka vikten av det mänskliga mötet. Genom att vara i närheten av andra människor på offentliga platser lär vi oss saker; hur människor uppför sig, hur de klär sig, rör sig och så vidare. Genom massmedia får vi kunskap om världen i stort medans de mänskliga mötena lär oss om livet på en lägre skala. (Gehl 2011:21) Platser kan skapas varhelst vi vilar med blicken, varje liten paus är nog för att skapa mening och därigenom förvandla det fysiska rummet till en plats (Tuan 1977:61). Platser som erbjuder någonting genuint återfinns i många utav svaren, man söker efter det där lilla extra, efter personlig service och småskalighet. Andra platser som man återvänder till är krogar och restauranger. Tillsammans med konstmuseet och teatern är dessa platser sådana som man kan tänka sig att människor besöker på sin fritid. Konstmuseet återkommer bland svaren från de respondenterna som en plats som erbjuder det som många eftersöker; en vacker miljö, kultur, en 33 plats att sitta ned och få någonting att äta och dricka och föra ett givande samtal. Andra respondenter har utgått från ett mer vardagligt plan och svarat barnens skolor. För att ge en nyanserad bild över hur platser uppstår i staden behöver man bredda synen och här kan min platsmodell sätta nytt ljus på platsens tillblivelse. En plats skapas när platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen samverkar. När historia, identitet och förväntningar möts och lämnar efter sig något som dröjer kvar, något som har mening. I Kristinehamn kan det representeras av skärgården, småstadsmentalitet och kommunens planer för staden. För att använda min modell över Platsens dialektik i analysen av mitt resultat har jag skapat en tredje kolumn. Denna visar attribut som representerar; platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen i Kristinehamn. Den allmänna platsen Kristinehamn Platsens materialitet Arenor, städer, byggnader, natur, torg sjöar, historik, bostadsområden, landskap etc. Skärgården, Picassoskulpturen, platser runt Varnan, lokala byggnader, Värmland etc. Den upplevda platsen Mening, känslor, erfarenheter, identitet, föreställningar, rädslor etc. Trygghet, småstadsmentalitet, charm, grupptillhörighet, ”alla känner alla”. Den föreställda platsen Beskrivningar, planer på förändring, visioner etc. Rörelse i staden, kommunens planer etc. Tabell 8 Platsens dialektik i fallstudien Kristinehamn Mina respondenters tankar om stadens platser pekar på att man ta hänsyn till olika aspekter för att förstå platsens tillblivelse. Det handlar bland annat om omgivningar, historia, känslor och visioner. De skilda beståndsdelarna skapar i förening en plats. 5.2 Tredje platser och mötesplatser Styrkan med Oldenburgs teori om tredje platser är att dessa platser är lätta att identifiera. Det är tydligt vad det är som gör en tredje plats. Dessa platser är inbjudande och öppna för alla sorters människor. En stad som har många tredje platser har en befolkning som är lyckligt lottad. Problemet är att inte alla städer har dem. I mina intervju- och enkätsvar var de svåra att spåra. I en liten stad finns det inte kundunderlag för ett oändligt antal tredje platser. Mötesplatser behövs i alla städer, oavsett storlek. När det kommer till stadens mötesplatser så speglar de intervjuades svar deras livssituation. För den intervjuade småbarnsmamman är öppna förskolan en viktig mötesplats. Där 34 kan familjer träffas och fika och låta barnen leka tillsammans medans föräldrarna utbyter erfarenheter. På det sättet är öppna förskolan en form av tredje plats, en plats där man kan komma och gå som man vill och ingen behöver leda samtalet, det är bara att slå sig ned och börja samtala (Oldenburg 1989:22). Ur integrationssynpunkt så är denna mötesplats mycket betydelsefull eftersom nyanlända och etniska svenskar får en plats att träffas på som är lekfull och avslappnad. Eftersom småbarnen oftast inte använder ord när de kommunicerar blir forumet en bra plats för det ”språklösa mötet”. Ur den synvinkeln kan öppna förskolan ifrågasättas som tredje plats, där samtalet står i centrum, men kan också ses som en grogrund för framtida samtal. Här delvis ersatt av kommunikation mellan människor i andra former än samtal. Kyrkan och moskén är andra viktiga mötesplatser i staden. Församlingshemmets Språkkafé som anordnas en gång i veckan är en del av Svenska Kyrkans integrationsprojekt och är ett sätt att skapa möten mellan människor. Två av mina respondenter, som båda är flyktingar från Eritrea, nämner Språkkaféet som en viktig väg in i Kristinehamns samhälle. Att få öva på att tala svenska och träffa etniska svenskar och fika tillsammans anser de vara ett sätt att ta sig framåt. Att mötesplatsen lockar en diversifierad samling av människor tyder på att den har potential att fungera som Oldenburgs tredje plats. En tredje plats som på så vis skiljer sig från arbetsplatsen som har en förmåga att söka efter och para ihop människor av samma slag. Detsamma gäller i relationer, där man ofta väljer partner som på många sätt delar ens värderingar och syn på saker och ting. (Oldenburg 1989:45) När det kommer till mötesplatserna så flyttar man oftast inomhus, även om skärgården nämns i flera av svaren. Restaurang Mastmagasinet, där enkäten utförs, ligger naturligt högt i svarsfrekvensen och några av stadens kaféer, restauranger och konstmuseet nämns. Det som man önskar finna hos en bra mötesplats är en god stämning och ”högt i tak”. Detta kommer till uttryck på olika sätt i svaren men man eftersträvar en mysig plats att träffa andra människor på, flera vill ha mycket folk i omlopp och att alla ska vara välkomna. Respondenterna anser att det är viktigt hur de som gäster blir bemötta. Att det är vackert är betydelsefullt och även andra saker som påverkar platsens miljö, vissa nämner musik. För att skapa en plats som dröjer kvar i människors medvetande så krävs att det materiella utökas med en känsla av mening. Det är först då som platstrialektiken; materiell, upplevd och föreställd, blir en plats. (Cresswell 2009:169) Bland vissa av svaren kan man spåra en känsla av utanförskap. Att man inte känner att det finns platser i staden där man kan träffa personer med samma intressen. På frågan om respondenterna saknar något så svarar en man att han saknar ”en plats för fritänkare”, vilket antyder att det finns en rådande norm i staden som det är svårt att bryta. Man saknar ett forum för att få vara annorlunda och släppa tanken fri. Samhörighetens pris är att den 35 normerar, normer skapar människor och företeelser som faller utanför dessa. Man saknar även vissa företeelser av det praktiska slaget såsom olika aktiviteter eller bättre öppettider. Flera nämner att de saknar något som jag har sorterat under ambition och dessa svar kommer ofta från samma personer som uttrycker en viss hopplöshet och livet i staden. Man eftersöker det lite mer urbana och sneglar kanske åt Karlstad eller Stockholm. Men inte alla är missnöjda, flera av respondenterna anser inte att de saknar något alls. En plats som nämns som mötesplats är den lokala ICA-butiken, ICA Maxi. Här stöter folk i staden på varandra och småpratar en stund innan de handlar vidare, strax möter de nästa bekanta ansikte. Människor har i alla tider träffats på marknader och handlat och pratat och fortsätter att göra så även i våra dagar. Det spontana mötet ger en uppdatering vad som händer i den bekantas liv och detta snabba och informella möte är inte att förringa. Gehl menar att även det lilla mötet gör att vi människor kommer närmare varandra. Att vara i närheten av andra människor och se och höra dem, även om det bara är det snabba mötet eller endast en ren observation, är mer utvecklande än att endast vara en passiv betraktare av andra människor via tidningar, tv eller sociala medier. (Gehl 2011:17) Flera av de intervjuade anser att en bra mötesplats uppstår där samtalet känns naturligt och flödande, där människor kan träffas och dela tankar och funderingar. Samtalet är en av de utmärkande egenskaperna hos en tredje plats. Oldenburg menar att samtalet är i centrum, och att det oftast är bättre, på den tredje platsen (Oldenburg 1989:28). Hur borden eller bänkarna på en offentlig plats står uppställda påverkar för hur konversationen uppstår och sprider sig menar Gehl. Sittplatser som är starkt frånskilda hindrar det naturliga samtalet (Gehl 2011:170) Men det krävs mer av den goda mötesplatsen. En person som kommer dit i sitt eget sällskap ska inte känna sig ensam och obekväm. Man ska känna att det är inbjudande och naturligt att slå sig ned vid ett bord. Just detta nämner en av respondenterna, att en god mötesplats är inbjudande för både den enskilde och människor i sällskap. Det man saknar i staden är ett större utbud av alltifrån restauranger till affärer och platser för kultur, och det är väl ett av småstadens dilemma att inte kunna erbjuda detta. Problemet med ett bristande affärsutbud förvärras av att kristinehamnarna till viss del åker till kringliggande städer och handlar. Omtänksamma Kristinehamn, en ekonomisk förening organiserad under Näringslivssamverkan i Kristinehamn, jobbar för att bryta denna negativa trend och få invånarna att handla i staden i första hand. Att man som invånare själv måste ta ansvar för att hålla staden levande återkommer på olika sätt i intervjuerna. En kvinna menar att man måste älska och bry sig om sin stad för att andra ska göra detsamma. En man svarar att staden har saker att erbjuda han inte utnyttjar i den mån som 36 skulle kunna vara möjlig. Han drömmer sig ofta iväg till andra ställen och sammanhang. Detta är ett exempel på det som Massey menar är att ha en romantiserad bild av andra platser vilket kan leda till verklighetsflykt (Massey 1994:150). Då lämnar man den enda platsen där man verkligen kan göra skillnad. Vid frågan om favoritplatsen så återkommer naturen. Områden i staden som ligger i närheten av vatten lockar. I en stad med ett begränsat utbud av etablissemang så blir närheten till skog och vatten mycket betydelsefull. Flera av respondenterna verkar se dessa som självklara kulisser i deras liv. Andra nämner krogar, restauranger och caféer men betydligt fler anger en plats utomhus som deras favoritplats. Vissa nämner att Kristinehamns konstmuseum är en favoritplats i staden. Det är en plats som respondenterna beskriver som ett fönster mot världen. Att man känner så inför konstmuseet kan tyda på att där tillgodoses ett behov av någonting mer, något som går utanför stadens gränser. Både i tid och rum. Detta är ett uttryck för en glokalitet, något som binder samman det stora och det lilla och förenar dem. Museet blir en plats för resor in i konstens värld, en plats där känslor, kontemplation och eftertanke ges utrymme. Flera av de andra svarar att deras favoritplatser är på olika natursköna platser i staden. Det visuella har stor betydelse. Detta är också en kön, etnicitet och klassfråga. Vilka konsumerar kultur? Vilka har verktygen för att tillgodose sig kulturen, i form av språk, tid, pengar? De som nämner museet som sin favoritplats i staden är över 40 år och har eftergymnasial utbildning. Dessa tillhör det som Richard Florida beskriver som den kreativa klassen (Florida 2006:103) 6 Slutsats Här kommer jag att ge svar på mina frågeställningar. Med den här uppsatsen har jag försökt att sätta fingret på Kristinehamns identitet och lära mig mer om vilka som är stadens meningsfulla platser. Jag ville veta vilka platser som invånarna återvänder till. Genom intervjuer och enkäter har jag fått ta del av människors syn på staden. Stadens identitet är mångtydig. Platsen vid Vänern och skärgården är starka identitetskapare. Den historiska betydelsen som inflytelserik utskeppningsort och hamnstad möter dagens känsla av stagnering, som för många städer utanför storstadsregionerna. Det ger en stad som trots viss förvirring ändå låter en försiktig optimism kika fram. Att människor känner sig hemma i staden tyder på att de som bor i den har funnit sitt sammanhang. En god platskänsla ger en god jordmån för sammanhållning och det är just denna sammanhållning som staden behöver för att hålla ihop, för att alla ska känna sig hemma. En stad där människor känner sig välkomna och som de tycker om är något som alla tjänar på att eftersträva, då man har lättare för att ta hand om och vårda något som man bryr sig om. Respondenterna efterfrågar fler platser där människor med olika 37 bakgrund kan träffas på och bryta främlingskapet, fler tredje platser. I den nyliberalistiska staden krymper utbudet av möjliga tredje platser när offentliga mötesarenor pressas undan till förmån för andra aktörer. I den bemärkelsen är nyliberalismen ”platsfientlig” då den inte tar hänsyn till platsens dialektik utan till profit i första hand. Vilka är då Kristinehamns tredje platser? Svaret är att det inte verkar finns så många om man hänvisar till dem i Oldenburgs bemärkelse. Flera av platserna som respondenterna nämner; Krukmakeri Hemjord, Mastmagasinet eller Kristinehamns konstmuseum till exempel, har vissa av de attribut som kännetecknar en tredje plats men de når inte hela vägen. Det går inte att förstå en plats på ett sätt utan platsen är mångtydig, den måste vara äkta, inte artificiell. För att komma fram till vad som gör en plats i Kristinehamn betydelsefull behöver man se platsens dialektik; platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. En stad med flera meningsfulla tredje platser skulle kunna vara ett sätt att stärka de sociala banden bland invånarna. Det är en av nycklarna till att skapa hemhörighet. Respondenterna känner sig hemma i Kristinehamn. Människor i skilda stadier av livet och med olika erfarenheter har funnit sin plats i staden. De som är inflyttade till kommunen svarar ofta att hemma finns på en annan plats, platsen där man föddes. Trots känslan av att det ursprungliga hemmet är någon annanstans så kan man utveckla starka hemkänslor för en ny plats. Sammanhang och gemenskap är det som binder ett samhälle samman. Lyckas ett samhälle med att skapa ett sammanhang för sina invånare så kan det vara oväsentligt att man är nyanländ till staden, hemkänslan kan uppstå ändå. Respondenterna har skilda åsikter om vad som gör en god mötesplats, men de flesta menar att det de eftersöker är mysiga ställen där alla är välkomna och där samtalet är fritt och flödande. Kulturen som kommer till staden via museet speglar tillbaka på frågan om stadens identitet. Många ser kulturen som en viktig del av stadens anda, både med historiska markörer som Picassoskulpturen och nutida med museet som ett fönster mot världen. 7 Vidare forskning Under uppsatsarbetets gång följde jag upp ett sidospår om hur Kristinehamns konstmuseum ser på sin roll som mötesplats i Kristinehamn genom en intervju med en av dess museiintendenter. Denna frågeställning öppnar upp för en större undersökning och jag valde därför att inte ta med den intervjun. Det är dock någonting som man skulle kunna forska vidare på, hur olika potentiella tredje platser ser på sin betydelse som identitetsskapande aktörer för en stad. 38 Källförteckning Artilleriregementet (2006) Artilleriregementet 2000-2005 Artilleriregementet. Bohus. Carmona. M, Heath. T, Oc. T, Tiesdell. S. (2010) Public places, urban spaces. The dimention of urban design. Routledge. New York. Cresswell. T. (2009) Place. International Encyclopedia of Human Geography. Thrift, N. & Kitchen, R. (red.) Vol. 8 Elsevier. Oxford. Florida. R. (2006) Den kreativa klassens framväxt. Bokförlaget Daidalos. New York. Flowerdew. R, Martin. D (2005) Methods in human geography . A guide for students doing a researchproject. Pearson Education Limited. Essex. Gehl. J. (2011) Life between buildings. Using public space. Island Press.Washington. Harvey. D. (2009) Den globala kapitalismens rum: på väg mot en teori om ojämn geografisk utveckling. Tankekraft Förlag. Hägersten. Harvey. D. (2011) (red) Lund Hansen. A, Wennerhag. M. Ojämlikhetens nya geografi. Texter om stadens och rummets förändringar i den globala kapitalismen. Bokförlaget Atlas. Stockholm. Jerkbrant. C, Särnbratt. L. (1991) Sevärt, värt att vårda. Kristinehamns kommun. Kristinehamn. Massey. D. (2005) For Space. SAGE Publications Ltd. London. Massey. D. (1994) Space, place and gender. Polity Press in association with Blackwater Publishers Ltd. Cambridge. Oldenburg. R. The great good place. Marlowe & Company. New York. Rodaway. P. (2003) Key Thinkers on Space and Place. Edited by Hubbard. P, Kitchin. R, Valentine. G. Sage Publications. London. Rose. G. (2012) Visual methodologies - an introduction to the interpretation of visual materials. Sage Publications. London. Svenning. C. (2003) Metodboken. Lorentz Förlag. Eslöv. Tuan. Y-F. (1974) Topophilia. Columbia University Press Morningside Edition. New York. Tuan. Y-F. (1977) Space and place. University of Minnesota Press. Minneapolis. Wingren. B. (2003) Picasso i det offentliga rummet. Carlssons Bokförlag. Stockholm. Elektroniska källor: Massey. D. (2009) Concepts of space and power in theory and in political practice. Doc. Anàl. Geogr. 55, 2009. http://ddd.uab.cat/pub/dag/02121573n55/02121573n55p15.pdf (2015-06-09) Simmel. G. (1950) The Sociology of Georg Simmel. Wolff. K. (Trans.) New York: Free Press, 1950, pp. 402 - 408. https://archive.org/details/sociologyofgeorg030082mbp (2015-06-09) 39 Statistiska centralbyrån Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2015 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningenssammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lanoch-riket/385459/ (2015-05-11) Karta www.kso2.lantmateriet.se (2015-05-28) 40 Bilaga 1 Intervju Jag kommer be respondenten att berätta sitt namn, ålder och sin sysselsättning, utbildning, kön. De kommer att vara anonyma i uppsatsen. 1. Berätta lite om dig själv. Vad kommer du ifrån? Hur länge har du bott i Kristinehamn? Har du bott på andra orter? 2. Hur skulle du beskriva Kristinehamn som stad? Dess identitet. 3. Känner du dig hemma här? Varför/Varför inte? 4. Vilka platser återvänder du till i staden? Vilka plaster tycker du är meningsfulla? 5. Vilka av stadens platser använder du som mötesplatser? Och vad betyder de för dig? 6. Varför just dessa? Utveckla. 7. Vad gör goda mötesplatser, tycker du? Din bild av den goda mötesplatsen. 8. Saknar du något bland Kristinehamns platser? 9. Berätta om din favoritplats i Kristinehamn. 10. Kan du beskriva ditt sociala nätverk? Hur ofta ses ni? Bilaga 2. Enkät Hej, Jag heter Petra Okanovic och jag skriver just nu min C-uppsats inom kulturgeografi på Karlstad Universitet. Uppsatsen kommer att handla om platsidentitet och mötesplatser och jag har valt Kristinehamn som fallstudie. Denna enkät har öppna frågor så att du ska kunna använda dina egna ord. Kön: Ålder: Utbildning: Yrke: 1. Hur länge har du bott i Kristinehamn? 2. Hur skulle du beskriva Kristinehamn som stad? Dess identitet. 3. Känner du dig hemma här? 4. Vilka platser återvänder du till i staden? Vilka platser är meningsfulla? 5. Vilka av stadens platser använder du som mötesplatser? Vad betyder de för dig? 6. Vad gör en god mötesplats, tycker du? Din bild av den goda mötesplatsen? 7. Saknar du något bland Kristinehamns platser? 8. Berätta om din favoritplats här i Kristinehamn? När brukar du vistas där? Tack för din medverkan! 43
© Copyright 2024