Äntligen spår från devon
Äntligen spår från devon Forskare har i Skåne hittat fossila sporer från växter från tidsåldern devon, 420 miljoner år gamla. Tidigare ansågs alla rester från devon vara försvunna i Sverige på grund av erosion. M en nu har forskare alltså bevisat att bergarter från denna tidsålder finns bevarade och att de första landväxterna även frodades på vår kontinent. De fossila sporerna hittades i stenbrottet med namnet Helvetetsgraven nära Öved, vid Vombsjön i centrala Skåne. – En av Sveriges populäraste byggnadsstenar, en röd sandsten från Öved, gömmer bevis för expansionen av de första egentliga landväxterna, säger professor Vivi Vajda vid Naturhistoriska riksmuseet, som gjort upptäckten tillsammans med dr. Kristina Mehlqvist, Lunds universitet, i ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet. Under tidsåldern devon hade Sveriges kontinent just rest sig ur havet. Det skedde när kontinenter kolliderade med varandra och bergskedjan Kaledoniderna bildades, (resterna av denna finner vi i vår svenska fjällkedja). Ett stenigt, ödsligt och kargt landskap med höga berg. Men enstaka mossor längs vattenbryn ersattes snart av landlevande växter som förökade sig med sporer och grönskan bredde ut sig. Miljontals år senare hade bergskedjan smulats sönder av väder och vind. Denna erosion trodde man hade utplånat alla spår från tidsperioden devon och därför har fyndet i Öved, av fossila devonväxter, en stor geologisk betydelse. Övedssandstenen liknar bergarten Orsasandsten som använts till flera byggnader i Stockholm. Förmodligen är även Orsasandstenen av samma ålder som Övedssandstenen men det återstår för forskarna att bevisa. Resultaten publiceras i tidskriften Review of Palynology and Palaeo-botany. Övre fotot: Ambitisporites eslae, spor tillverkad av de mer avancerade växterna under denna tid, kärlväxterna. Idag är nästan alla våra växter kärlväxter, ett undantag är till exempel mossorna. Så här tror forskarna att det såg ut i Skåne för 420 miljoner år sedan när de första växterna på land spred sina mikroskopiska sporer och koloniserade det ödsliga landskapet. Illustration och fotomontage: Pollyanna von Knorring. 18 GEOLOGISKT FORUM nr 87 / 2015 Nedre fotot : Artemopyra scalariformis, så kallad kryptospor bildad av de allra tidigaste landväxterna (idag utdöda). Foton: Kristina Mehlqvist. Skalstrecken=10 µm. (1 millimeter är 1 000 µm vilket betyder att cirka 30 sporer får plats i en millimeter om man radar upp dem efter varandra).
© Copyright 2024