I dag har vi ett födelsedagsbarn i huset. Det är Ronya som blir fyra år

Anna och Bertrand Tikum
Fatick, Senegal
28.5.2015
Bonjour!
I dag har vi ett födelsedagsbarn i huset. Det är Ronya som blir fyra år gammal. De senaste dagarna
har spänningen varit olidlig. Vad skulle riktigt finnas i paketen när hon sjögs upp på
födelsedagsmorgonen? Det har varit litet svårt för oss föräldrar att leva upp till fyraåringens
förväntningar. På önskelistan fanns nämligen en stor lekpark med rutchbanor och gungor, ett helt
rum fullt med slickepinnar samt en zebra. Vi kan berätta att paketen hon fick i morse var betydligt
anspråkslösare än så. Men glad i hågen och med nya spännen i håret sprang Ronya in på skolgården
i morse. Hon skulle bjuda alla klasskamrater på karameller!
I det här brevet ska vi berätta lite mer om var Anna befinner sig i sitt arbetet just nu. Som redan
nämnts i tidigare brev gjorde Anna senaste år en rätt så omfattande kartläggning av diakoniarbetet i
Senegals lutherska kyrka. Hon reste runt i församlingarna och intervjuade pastorerna. Med hjälp av
intervjuerna fick hon reda på vad som tidigare gjorts i församlingarna, vad som fungerat bra, vad
som inte fungerat särskilt bra och om det alls finns någon diakoniverksamhet i kyrkan i dag. Hon fick
ta del av pastorernas visioner beträffande kyrkans diakoni och råd om hur man kan gå vidare för att
förbättra och utveckla arbetet. Kartläggningen visade att den diakoni som i ett tidigare skede byggts
upp med hjälp av missionärer och kyrkans arbetare av olika orsaker mer eller mindre helt slutat att
fungera. Eller som en pastor uttryckte: ”diakonin sover och behöver väckas upp!”. Det är alltså vad
som är Annas uppgift, att skaka om församlingarna lite grann och hjälpa dem att utifrån de lokala
krafter och resurser som redan finns, och utifrån det som de tidigare lärt sig om diakoni, åter en
gång försöka ge diakonin en mer central plats i församlingarnas verksamhet. Pastorerna är alla
överens om att diakonin är en av kyrkans och därmed varje församlings viktigaste uppgift. ”En kyrka
som inte satsar på att hjälpa de mest svaga och utsatta har helt förlorat fokus”, svarade flera av
pastorerna i intervjuerna.
Under kartläggningens gång blev det fort klart för
Anna att kyrkan behöver en egen arbetare som
redan från början bör finnas med i arbetet att
utveckla diakonin. Arbetet måste utvecklas
långsiktigt och ha som mål att få sådana
strukturer som inte riskerar att falla ihop när en
missionär försvinner. Därför måste kyrkan ha en
egen arbetare som så småningom kan ta över
hela ansvaret för diakonin. Kyrkan bestämde sig
därför för att anställa en arbetare för diakonin
som arbetspar åt Anna. Rekryteringen gjordes i
slutet av förra året. Det var flera som sökte
jobbet, några kallades till intervju och slutligen
valde kyrkan Mame Coumba Faye till
arbetsuppgiften.
Mame Coumba Faye är fru till kyrkans president
Thomas Diouf. Mame Coumba är inte främmande
för arbete i Senegals lutherska kyrka. Hon är
ansvarig för kyrkans kvinnoarbete Femmes pour
Christ (Kvinnor för Kristus). När hennes man
studerade teologi i Kamerun under åren 19941997 var hon aktiv i det kvinnoarbete som där
gjordes. Hon blev då inspirerad att försöka starta
liknande former av kvinnoarbete i Senegals
lutherska kyrka. Kyrkan hade visserligen redan
olika former av verksamhet för kvinnor, men med
de nya ideer som mame Coumba hade fick kvinnoarbetet ett uppsving. Mame Coumba leder allt
kvinnoarbete på frivillig basis. Men det är inte bara kvinnoarbetet i kyrkan som är bekant för henne.
Hon har tidigare anlitats för olika tidsbundna uppgifter, varit sekreterare i olika direktioner och
överlag varit en mycket aktiv och driftig medlem. Att ha Mame Coumba Faye som kollega är Anna
mycket glad över. Presidentfrun känner kyrkan utan och innan, dess historia och medlemmar samt
dess utmaningar och resurser. Det här är naturligtvis till fördel när Anna och Mame Coumba nu
finns i uppgiften att utveckla kyrkans diakoni.
Hela detta år befinner sig diakoniarbetet i en slags
planeringsfas. Som en del av denna fas hölls ett
diakoniseminarium 13-15 april för alla kyrkans pastorer.
Ett syfte med seminariet var att presentera den rapport
som
Anna
sammanställt
över
senaste
års
kartläggningsarbete. Det var alltså kyrkans ledare (de
personer som hade intervjuats i kartläggningen) som i
första hand var inbjudna till seminariet. Med
kartläggningsrapporten som utgånspunkt diskuterades
stora och viktiga frågor. Verje ledare och blivande ledare
fick sin röst hörd vad gäller kyrkans diakoni. När Anna
och Mame Coumba nu avklarat denna första viktiga
etapp, dvs att de vänt sig till de (manliga) ledarna genom
frågor och diskussion och därmed fått dem ”på sin sida”,
är det fritt fram att gå in i följande etapper i
planeringsfasen. Det som är närmast på programmet är
att göra en ny runda i församlingarna och på sätt och vis
forsätta kartläggningen. Syftet är att fråga den vanliga
församlingsmedlemmen vad han eller hon vill med sin
församlings diakoni. Eftersom kartläggningen senaste år
och diskussionerna under seminariet i april till 99% gav
ett manligt perspektiv på kyrkans diakoni är Anna och
Mame Coumba angelägna om att i den nya rundan
framförallt vända sig till kvinnorna och noga lyssna till
vad de har att säga. Vad är kvinnornas visoner för
kyrkans diakoni? Vem anser de att är svagast i samhället,
och hur kan man gå till väga för att hjälpa dem? Det är också viktigt att lyssna på ungdomarna och
barnen i församlingen samt katekisterna och evangelisterna.
När Anna och Mame Coumba under detta år har besökt alla församlingar kommer de att veta mer
hur de från nästa års början konkret ska gå till väga för att börja bygga upp diakoniarbetet i kyrkans
olika församlingar. Allt är ännu öppet. Men eftersom församlingarna ser väldigt olika ut är det i alla
fall säkert att arbetet kommer att se olika ut i de olika församlingarna. Det finns stadsförsamlingar
och lantortsförsamlingar. Det finns församlingar och kommuniteter som består av enbart några
familjer och så finns det församlingar som har tusentals medlemmar. Men ändå är det samma
utmaning som alla församlingar ställs inför när de ska förbättra sin diakoni. Hur ska man som (fattig)
församling leva och verka där fattigdomen ständigt är närvarande, och hur kan man bättre kunna
hjälpa de som har det allra svårast bland dessa fattiga? Utmaningen är med andra ord rätt så stor.
Det är bara att hoppas och be att duon ”Anna & Mame Coumba” ska vara det kyrkan just nu
behöver för sin diakoni: En person som till sin natur ständigt analyserar, funderar, dokumenterar,
grundligt planerar, som ifrågasätter och som gärna vill ta det säkra före det osäkra. En annan som är
mer energisk till sin natur, som genast vill kavla upp ärmarna och börja jobba konkret, som är
övertygad om att allt går vägen och som ingenting räds. Om Anna ibland tvivlar på att detta arbetet
ska bära frukt, är det Mame Coumba som är orubblig i sin tro. Det var därför hon sökte arbetet,
säger hon, för hon ser potentialen i församlingarna och är övertygad om att kyrkan om några år
kommer att ha välfungerande diakoni i sina församlingar.
Bertrands arbete rullar på som vanligt. I förra brevet fick ni en liten inblick i hans arbetsvardag.
Därför valde vi att i det här brevet ge utrymme för Annas arbete. Det är så vi lägger upp våra brev.
Ibland blir det mer om Annas arbete och ibland mer om Bertrands. Hoppas att ni tycker att det är
okej så.
Vi kommer till Finland i
sommar
för
några
veckor.
De
första
veckorna ska vi arbeta
lite grann. Vi har för
avsikt att besöka alla
understödsförsamlingar.
Det ser vi mycket fram
emot. Hoppas att vi
träffar många av er då. Vi
kommer att vara i Borgå
5.7 (och på skribaläger
12.7), i Åbo 8.7, i Ekenäs
9.7, i Korsnäs 15.7, i
Kvevlax 16.7 och i Malax
19.7 (där moffa emeritus
biskop Erik ska predika i
gudstjänsten).
Efter dessa besök ska vi
ha semester och se till
att verkligen få vila ordentligt. Det ska bli så underbart med sommarljusa nätter, uppfriskande
sommarregn, gräs under fötterna, blåbär, sjövatten och skog vid villan, och så förstås familj och kära
vänner. Vi har inte rört oss från den afrikanska kontinenten på två hela år nu, så det är verkligen
dags med en dos Finland i sommar. Vi längtar så!
Vi möts i bönen,
Anna, Bertrand, Ronya & Nicole
Bild 1. Mame Coumba Faye (Foto: Anna Tikum)
Bild 2. Anna presenterar sin rapport på diakoniseminariet 13-15.4 (Foto: Anna Tikum)
Bild 3. Pauserna på seminariet tillbringades i skuggan under trädet på kyrkcentret i Fatick (Foto: Anna Tikum)
Kontaktuppgifter:
Familjen Tikum
BP 9
Fatick
Senegal
[email protected]
[email protected]
Anna Tikum
Anna är diakon och filosofiemagister samt behörig
religionslärare. Hon arbetar med att utveckla
diakoniarbetet i Senegals lutherska kyrka.
Bertrand Tikum
Bertrand är ekonom och hans hemland är
Kamerun. Bertrand är ekonomisk rådgivare för den
lutherska kyrkan i Senegal och för dess
biståndsprojekt.
Böneämnen: Be för kyrkans diakoni och det
planeringsarbete som Anna och Mame Coumba
befinner sig i just nu. Be om vishet för Bertrand i
hans rätt så utmananande arbetsuppgifter. Be
också om hälsa för hela familjen.
Finska Missionssällskapet
förverkligar Guds kärlek i ord och
handling.
Vi arbetar i 30 länder
tillsammans med lokala kyrkor
och samarbetsparter.
Stöd vårt arbete:
FI38 8000 1400 1611 30 (BIC:
DABAFIHH) Märk donationen
med missionärens namn.