Anna och Bertrand Tikum
Fatick, Senegal
24.11.2014
Bonjour!
Hälsningar från Fatick. Vi skriver dessa rader samtidigt som vi fyller långa listor med vad som ska göras de
närmaste dagarna och listor på vad som ska packas
ner i våra reseväskor. Vår uppsparade semester
börjar om bara några dagar och och vi ska den här
gången resa till Bertrands hemland Kamerun. Det
är dock inte bara våra reseväskor som ska packas.
Mommo (Kerstin) och Moffa (Erik) har varit här hos
oss de två senaste veckorna och de ska åka hem till
Finland samtidigt som vi åker för att hälsa på den
afrikanska släkten. Så hos oss är det för tillfället
halvt kaotiskt med högar av kläder som ännu ska
tvättas och arbetsuppgifter som ska avslutas,
samtidigt som det enda vi egentligen vill är att ta ut
det sista av umgänget med Mommo och Moffa.
Vi ska i alla fall här från virrvarret skriva några rader om vad vi sysslat med på sistone på arbetsfronten. För
Annas del har de senaste fyra månaderna i huvudsak ägnats åt studier i serere. För de arbetsuppgifter som
Anna har inom diakonin är det nödvändigt att förstå det språk som de allra flesta i Senegals lutherska kyrka
pratar. Bertrands arbete är av annan natur och behovet att uttrycka sig på serere är inte lika stort. Med sina
kolleger klarar han sig bra på franska och den kortkurs i serer som han fick när han just hade kommit till
Senegal. Men eftersom Anna i större utsträckning kommer i kontakt med människor ute i byarna som inte
kan franska är det viktigt med kunskaper i serere. Den kartläggning och rapport över kyrkans diakoniarbete
som Anna gjort blev enligt planerna
färdig ungefär samtidigt som AnnaLena Särs kom till Senegal i slutet av
juni. Därför var det möjligt för Anna att
ta paus från arbetet för att tillsammans
med Anna-Lena studera serere några
månader. Läraren Leopold Diouf, som
undervisat många finlänader tidigare,
har varit mycket duktig och engagerad.
Det är nog främst tack vara denna
duktiga lärare som Anna redan kan föra
enkla diskussioner på serere. Nu förstår
hon också allt det som Ronya redan
länge kunnat uttrycka på flytande
serere. Ja, just så är det, att treåringen
som aldrig gått någon kurs kan språket
betydligt bättre än mamma som får daglig undervisning. (Foto: Marjut Lounela)
Semestern kommer lite olämpligt med tanke på Bertrands arbete. Som nämnts i tidigare brev har Bertrand
på sidan om sin uppgift som finansiell rådgivare också arbetsuppgifter som berör kyrkans personalfrågor.
Speciellt i samband med rekrytering av nya arbetare är det mycket arbete som faller på honom. Nu i
årsskiftet tar det av kyrkans utvecklingsprojekt som koncentrerar sig på att utveckla landsbyggden slut. Detta
projekt, som mer konkret har inneburit bland annat förebyggande hälsovård, miljövård, brunnsbygge och
utgivande av mikrolån, har pågått i fem år och det är meningen att ett nytt och motsvarande projekt ska
inledas, men på ett helt nytt område. Det betyder att det för varje undersektor i det nya projektet ska
anställas nya arbetare. Under rekryteringsprocessen gäller det för Bertrand att hjälpa kyrkan att noggrant
följa de instruktioner som kommer med finska statens biståndspengar. Ansökningstiden för de olika posterna
gick ut i förra veckan och Bertrand har hållit på med att gå igenom de rekordmånga ansökningar som droppat
in den senaste månaden. Intresset för att arbeta i Senegals lutherskla kyrka med uppgifter inom
Departementet för utvecklingsarbete är stort, inte bara bland kyrkans egna medlemmar utan också bland
andra kristna och muslimer. Eftersom vår semester och kamerunresan infaller innan rekryteringsprocessen är
avklarad måste Bertrand ge över det slutliga ansvaret åt sina kolleger. Men han är inte bekymrad. När hans
ser på de ansökningar som han den senaste tiden tagit emot kan han konstatera att utsikterna är goda för att
kyrkans nya utvecklingsprojekt kommer att ledas och utföras av mycket behöriga och erfarna personer.
Det här var i all korthet senaste nytt från arbetsfronten. Vad beträffar livet i övrigt kan rapporteras att Ronya
numera är en skolflicka. Här börjar man skolan
enligt det franska systemet när man fyllt tre.
Ronya, som nu är 3,5 år, var till en början rätt
skeptiskt till förändringen. Hon går i en katolsk
skola som inte skiljer sig särskilt mycket från de
andra skolorna i Fatick. I hennes klass är det runt
60 barn på en enda lärare. Hon heter Mame
Melanie. Det är meningen att undervisningen ska
gå på franska, men det har visat sig vara en salig
blandning av franska, wolof och serere. Det är inte
särskilt enkelt när man är en livlig treåring att
plötsligt sitta tyst och stilla dagarna i ända. Men till
skolan vill hon! Allt spring, allt trots och alla
aggressioner som hon samlat på sig under
skoldagarna har vår dotter upptäckt att hon hinner
ge utlopp för om kvällarna och veckosluten när
hon är hemma med mamma, pappa och lillasyster.
Nicole i sin tur verkar njuta av förändringen. När
den dominanta storasystern är i skolan har hon
Ami (barnskötaren), hela huset och alla leksaker
alldeles för sig själv. De senaste veckorna har
minstingen riktigt blommat ut. Hon pratar och
skojar som aldrig förr.
Det här är det sista brevet vi skriver i år. Därför vill vi avslutningsvis passa på att önska er alla en välsignad
och fridfull jul. För vår del blir det både jul- och nyårsfirande med Bertrands släkt och vänner. Det ser vi
mycket fram emot. Medan ni tänder ljus i vintermörkret befinner vi oss under Afrikas heta sol. I stället för
julskinka och riskgrynsgröt blir det i år kameruanska läckerheter på julbordet. Men det allra viktigaste under
julen är i alla fall exakt det samma för oss allihopa, var än i världen vi befinner oss. Det är julens budskap. Låt
oss alla glädjas över det.
Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i
Davids stad, han är Messias, Herren. (Luk 2:10)
Vi möts i bönen,
Anna, Bertrand, Ronya & Nicole
Kontaktuppgifter:
Familjen Tikum
BP 9
Fatick
Senegal
[email protected]
[email protected]
Anna Tikum
Anna är diakon och filosofiemagister samt behörig
religionslärare. Hon arbetar med att utveckla
diakoniarbetet i Senegals lutherska kyrka.
Bertrand Tikum
Bertrand är ekonom och hans hemland är
Kamerun. Bertrand är ekonomisk rådgivare för den
lutherska kyrkan i Senegal och för dess
biståndsprojekt.
Böneämnen: Be för rekryteringen av nya arbetare
för de nya utvecklingsprojekten. Be också för den
kollega åt Anna som kyrkan håller på att välja.
Finska Missionssällskapet
förverkligar Guds kärlek i ord och
handling.
Vi arbetar i 30 länder
tillsammans med lokala kyrkor
och samarbetsparter.
Stöd vårt arbete:
FI38 8000 1400 1611 30 (BIC:
DABAFIHH) Märk donationen
med missionärens namn.