1. No category

Nr 1, våren 2015
Välkommen att ta del av Eslövs kommuns miljöarbete under 2014.
MiljömagasinESLÖV
Framtidens kommun är fossilfri
Gynnas miljön av rödblå politik?
Så gick det 2014 - miljömålsarbetet i siffror
Eslövselever
gillar eko
Miljömagasin2014
16 nationella miljömål
1999 antogs de 16 n
­ ationella
miljömålen av Sveriges
riksdag. Eslövs ­kommuns­
miljömål utgår ifrån dem och
ska bidra till att de nås.
Vill du veta mer om miljö­
målen, se www.miljomal.se.
Eslövs miljömål
Eslövs kommun antog nya
miljömål 2013. Under 2015
ska ett handlingsprogram
antas som visar vad som ska
göras för att nå dem.
Vill du veta mer, se
www.eslov.se/ekokommun.
Serratula tinctoria
(ängsskära).
H
ej och välkomna till MiljömagasinESLÖV! Här kan
du läsa om Eslövs kommuns miljöarbete under
2014. Om inventeringen av gräsmarker, den lyckade
satsningen på ekologisk mat, vad kommunfolket har
gjort i Afrika, vilken miljöpolitik kommunalråden vill driva och en
hel del annat.
Vi vill också passa på att bjuda ut dig i naturen. Följ med på
paddling på Kävlingeån eller hitta någon annan plats där du kan
tanka energi och hitta lugnet. Och för dig som är i­ntresserad av
siffror finns längst bak ­redovisningen­som beskriver resultatet av
2014 års m
­ iljösatsningar.
/ Ingela Lundqvist, förvaltningschef Eslövs kommun
Tjusig raritet - finns i Eslöv.
Ekokommunen Eslöv
Eslöv är en av landets 97
ekokommuner. Det innebär
att det finns en ambition om
att vara en bra miljökommun
och en förebild för andra.
Energitips
2
Vill du ha energitips? T
­ ipset
då är att du kontaktar
­kommunens energirådgivare
Anna Mattsson, telefon­
nummer: 0413 621 59 eller
mail: [email protected].
Maj 2015
Utgiven: Utgiven av: Eslövs kommun
Ansvarig utgivare: Ingela Lundqvist, Eslövs kommun
Text: Marie Brandt, Eslövs kommun
Baksida, Patrick Persson Press AB
Bild: Backsippor, sid 9, Anna-Carin Linusson; Eslövs kommun
Borstbäcken, sid 9, Birgitta Karlsson, Eslövs kommun
Trålbåtar sid 11, Richard Nilsson, Höörs kommun
Gaspump, sid 14, Anna Nimander Pflanzl, Eslövs kommun
Elcykel, sid 15, Anna Mattsson, Eslövs kommun
Miljöpristagare sid 17, Ulf Axelsson
Lugazi, sid 18, Magnus Månsson, Eslövs kommun
Övriga bilder, Marie Brandt
Marie Brandt
Layout: Miljö: Tryckt på svanenmärkt papper
K
ävlingeån bjuder på naturupplevelser för olika smaker under alla årstider.
Om dem får du tips i boken ”Upplev Kävlingeån” som fotografen och
­biologen Johan Hammar har gjort. Den kan du hämta gratis på biblioteket.
Här Johan Hammar själv i spännande sumpskog intill ån. Läs mer på sidan 10.
S
torken kommer! Eslövs kommun sponsrar
Storkprojektet som med målmedvetet arbete
lyckats återinförs den vita storken i den skånska
faunan.
I maj kläcks nya små rangliga skånesymboler.
Här en stolt förälder på väg hem till boet.
Hållbar mat är en mycket komplex fråga som bland annat omfattar produktion, transporter, recept och presentation. Maten ska vara bra på
många sätt och så ska den ätas upp. Matsvinnet måste minska, 2014 låg den på 18 procent på skolorna.
Eslövs elever gillar ekologiskt
Att servera ekologisk mat är en viktig del i det stora pusslet som bygger varumärket Eslövs kommun, det menar
Hampus Trellid, förvaltningschef på Serviceförvaltningen. Målet är att 25 procent av maten som serveras inom
kommunorganisationen ska vara ekologisk, 2014 nådde vi upp till 33 procent.
I
4
Norrevångskolans nyrenoverade matsal serveras
falufrestelse, eller vegetarisk gratäng för den som
föredrar det. Cirka 630 elever äter här varje dag
och de verkar väl medvetna om att maten till viss del
är ekologisk. En tjej i åttan gissar på 90 procent och
tycker att rätta svaret drygt 30 låter väldigt lite. Det
borde inte spela någon roll att det är dyrare. Ekologisk
mat är bra tycker hon. Bra för miljön!
Mona Nilsson är kock och arbetsledare i skolköket
och hon är nöjd med att kunna servera ekologisk mat
till barnen. Mona håller i skolans matråd där eleverna
informeras om ekologisk mat och ibland dyker hon
upp på föräldramöten, bjuder på skolmat och berättar
om satsningen på ekologiskt.
Den stora skillnaden är recepten förklarar Mona
Nilsson. Genom att minska på köttet och lägga till mer
grönsaker blir maten bättre på många sätt, bland annat
ur miljösynpunkt. Och så lagar de maten själva.
– När jag började jobba i skolkök i slutet på nittio­
talet serverade vi väldigt mycket helfabrikat, nu lagar vi
det mesta själva från grunden. Det blir bättre mat och
mycket roligare för personalen. Det är ju att laga mat
vi vill och kan. Inte bara öppna lådor.
Eleverna uppskattar också utvecklingen mot mer
ekologiskt och mer lagat från grunden. Maten får
­bättre­ och bättre
smakbetyg hela tiden.
Personalen, föräld­
rarna, förvaltnings­
ledningen och de
ätande eleverna gillar
ekologiskt. Hindren
mot ännu högre
siffror är framförallt
pengar, men också
ett visst motstånd
från dem som vill att
pengarna ska satsas
på annat.
– Alla är inte
övertygade om att
Nya recept , mer grönsaker och mer
den här satsningen
lagat från ­grunden.
är viktig, men för vår
personal är det viktigt.
Det finns en stark vilja och stolthet hos dem, det är
min upp­fattning. Våra yttersta kunder när det handlar
om skolmaten är föräldrarna och hos dem har detta
fått stor genomslagskraft. De tycker att ekologiskt och
närproducerat är viktiga kvalitetsfaktorer. Det är det de
vill att barnen ska äta i skolan, säger Hampus Trellid.
Metodiskt och pedagogiskt
– så lyckas man med förändring
Den viktigaste framgångsfaktorn för
visa sig att ekologisk mat uppskattades
det lyckosamma arbetet med ekologisk
ute i verksamheterna. Vi fick goodwill
mat i Eslövs kommun heter Birgitta
och sedan började det gå lättare. Att
Mårtensson Asterland. Hon är kost­
komma till Eslöv efter det var ganska
chefen som en gång drog igång Malmö
lätt. Men det handlar ju hela tiden om
stads satsning på ekologisk skolmat
pengar, det är det största hindret.
och efter det kom till Eslöv 2009. Då
Hur har ni fått alla så positiva?
var det bara ­mjölken i skolköken som
– Vi har satsat mycket på utbildning,
var producerad utan kemiska bekämp­
vi har varit ute med köks­personalen
ningsmedel och handelsgödsel. Målet
på ekologiska gårdar och arrangerat
låg på 25 procent ekologiskt vilket vi nu Birgitta Mårtensson Asterland,
föreläsningar. Jag vill att vi ser på hela
har nått med rejäl råge. 2014 kom vi upp kostchef i Eslövs kommun
bilden med mat och miljö, inte bara på
till 33 procent vilket faktiskt är en sänk­
det som är ekologiskt. Det är så komplext
ning med tre procent jämfört med året innan. U
­ nder
vad som är rätt och vad som är fel. Det handlar om rå­
2014 tog nämligen den skånska ekologiska mjölken
varuval, meny­planering och inte minst om matsvinnet.
slut under en period.
De bitarna jobbar vi också med. Och så vill vi gynna
Hur har du gjort?
det skånska lantbruket och köpa närproducerat.
– Jag har varit väldigt metodisk. I början handlade
Och kunderna?
det mycket om att få med sig personalen. Många var
– Föräldrarna är jätteviktiga. Det är viktigt att
skeptiska och undrade hur det här skulle kunna funge­ de får en positiv bild av skolmaten. Jag träffar till
ra. Det skulle bli för dyrt trodde man, så jag fick börja
exempel föräldrar till femåringar på öppna förskolan
med räkneexempel och visa att en hemlagad kött­
och ­berättar­om det vi gör för att förmedla vår bild,
färssås med ekologiskt nötkött till och med kan vara
att vi inte bara köper det som är billigast med dålig
billigare än en färdiggjord. Vi tittade över vilka recept
kvalitet. Jag får många samtal från föräldrar i förskolan
som var dyrast och var det skulle fungera att ta in eko­ som undrar hur vi jobbar med ekologisk mat. Det är
logiska råvaror. Nu lagas det mesta från grunden, det
jättekul.
blir oftast billigare och godare.
Och framtiden, hur jobbar ni vidare?
Har det varit svårt?
– Vi har ju inget mål att sträva mot eftersom vi
– Nej egentligen inte. Man har mer kunskap kring
ligger över vårt mål. Vi skulle behöva ett nytt. Lund
ekologiska produkter idag. Men på den tiden då jag
har mål på 100 procent och Höör är snart i kapp oss
drog i gång i Malmö, då var det motstånd! Jag blev väl­ med sina dryga 30 procent och mål på 35. Det känns
digt ifrågasatt. Personalen tyckte att jag gjorde helt fel
jobbigt för en målinriktad tävlingsmänniska som mig.
som ville satsa pengar på det här. Men så började det
Minska ditt matsvinn
Matproduktion innebär alltid en viss miljöbelastning. Bland det sämsta vi kan göra för miljön är därför att inte
äta upp. Ungefär 80 kilo matavfall slänger vi per person och år i Sverige. Det motsvarar var 5:e matpåse vi köper
hem. Galet tycker vi. Mat ska inte produceras för att kastas! Här har vi några tips på hur du kan minska ditt matsvinn.
Smaka och lukta innan du slänger
mat som passerat bästföredatum.
Ofta går den fortfarande bra att äta.
Och kolla temperaturen i kylskåpet,
den ska vara kring fem grader.
Gör en restomelett eller
en restpytt på det som blivit
över. Nya udda råvaru­
kombinationer kan bli ovän­
tade smaksensationer.
Ta flera gånger istället för
mycket på en gång. Ofta är vi
­mindre hungriga än ögonen tror.
Och ät från mindre tallrikar, då
tar du för dig mindre.
5
Bara en bråkdel av de ängar som fanns vid sekelskiftet 1900 finns kvar i dag, som en följd av jordbrukets
rationalisering. Enligt miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap ska odlingslandskapet vara öppet och
variationsrikt med betydande inslag av ängar och de biologiska värdena och kulturmiljövärdena ska bevaras eller
förstärkas.
Ansvar för
J
ag kör fram på knaggliga vägar och hamnar fel och
sedan fel igen. Det stör Emil Åsegård som sitter
bredvid och förklarar vägen. En del av en botanikers
yrkesstolthet sitter nämligen i att hitta fram överallt
och känna alla vägar.
Vi parkerar och får gå en bit innan vi är framme i
ett av landets främsta tillhåll för den mycket sällsynta
­växten humlesugan. Förr var den vanlig på ängs­marker
men nu har den svårt att hitta ställen att klara sig på.
Några av landets få kvarvarande lokaler finns i Eslöv
kommun­.
H
6
ela området är kanske 500 kvadratmeter, dolt för
omvärlden men ända väl känt bland botaniker.
– Detta har alldeles säkert varit en slåtter­äng och
som många andra gamla slåtter­ängar blev den betes­
mark när lie­slåttern försvann. Humlesugan brukar inte
gilla betade marker men i detta fall har de nog skyddats
från betesdjuren av slånet här, säger Emil och visar på
ett drygt meter­högt taggigt slånbuskage.
– Min gissning är att man har röjt ner slånet rejält
ända ner till fotknölarna för kanske tre år sedan. Då
blev marken här bar och solbelyst och gamla frön som
legat och väntat jättelänge har kunna gro, fortsätter han.
Det är en bit in i september och de exemplar som
klarat sig undan rådjuren står med torra frökapslar
redo att släppa ifrån sig sina frön. Vi traskar runt och
Emil rabblar artnamn och visar ängsskära (även den
rödlistad*) darrgräs och brudbröd.
– Humlesugan och ängsskäran var förmodligen
vanliga i Eslöv förr, så kultur- och miljöhistoriskt har
de ett stort värde. Naturlika hagmarker är en av de art­
rikaste miljöer vi har och det är extra viktigt att bevara
just dem eftersom de är nästan omöjliga att återskapa.
Emils arbete går ut på att inventera och hitta de
­objekt som med kostnads­effektiva åtgärder kan beva­
ras och utvecklas. Med aktiva naturvårdande åtgärder
skulle det gå att rädda kvar och föröka de individer
humlesugor och ängsskäror som växer i sluttningen
som vi sätter oss och fikar i. En eller ett par dagars
varsam röjning och lieslåtter vart tredje år ungefär tror
Emil skulle räcka för att förlänga livet på dem radikalt.
J
ag frågar varför man överhuvudtaget ska bry sig
om att ens försöka bevara dessa arter som inte
längre riktigt passar in i samhället så som det ser ut i
dag - utan stora betesområden och ängsmarker - och
där denna naturtyp bara finns kvar som små isolerade
frimärken.
– Det handlar om ansvar, säger Emil. Vi har ­antagit
FN konventionen om biologisk mångfald, där det
slås fast att artrikedom och biologisk mångfald är
­någonting som vi människor inte har rätt att förstöra.
Tvärtom är vi skyldiga att aktivt arbeta för att bevara
de arter som finns, eftersom det är våra anspråk på
naturen som gjort många av dem sällsynta.
/Marie Brandt
* Rödlistade arter är arter som riskerar att dö ut. I Sverige tas
nationella rödlistor fram av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Listorna slås fast av Naturvårdsverket och
revideras normalt vart femte år. Utifrån bedömningar av listorna
utarbetar Naturvårdsverket åtgärdsprogram och förvaltningsplaner.
”Naturlika hagmarker är något av de artrikaste miljöer vi har, det
är extra viktigt att skydda just dem eftersom de är nästan omöjliga att
återskapa.”/ Emil Åsegård
arter
Stachys officinalis (humlesuga).
Frågor till Emil Åsegård
Vad har du gjort?
Jag har på kommunens uppdrag inventerat gamla gräsmarker som det finns skäl att misstänka är
övergivna eftersom det inte söks betesstöd för dem. Jag letar efter naturlika betesmarker och prio­
riterar dem efter artrikedom och antal hotade arter. Och så bedömer jag deras potential för restau­
rering.
Varför då?
För att se vad som finns i kommunen och för att kunna informera dem som äger värdefull mark
vilka värden som finns och höra vilka planer de har för marken. En del kan ju vilja plantera gran
på eller gödsla upp sådan här mark och det vore förödande. De flesta som får reda på att det finns
rariteter på deras mark blir glada och intresserade.
Vad har du hittat?
Tyvärr kan vi konstatera att många av de värdefulla områden som identifierades vid inventering
2004 har växt igen. Arealen naturbetesmark som kan få miljöstöd för att bevaras har minskat med
cirka 26 hektar jämfört med 2004.
Vad tror du, finns det hopp för Eslövs hotade arter?
8
Ja, om målet är att bevara de hotade arter som finns här är förutsättningarna goda på grund av att
det inte finns så många kvar. I Eslöv har vi några få arter som står framme vid det absoluta stupet
som med aktiva naturvårdsinsatser ganska enkelt skulle kunna bevaras. Man borde börja med dem
och sedan jobba vidare med de cirka 50 som också behöver åtgärder på sikt.
Exkursioner 2015
Att uppleva natur tillsammans med andra är trevligt.
Här tips på ett par exkursioner under 2015.
D
en 14 maj åker vi till vackra Borstbäcken, ett av
­kommunens naturreservat. Vi hoppas få se den
mycket ovanliga ­lundvivan som ­förmodligen kom hit
redan på 1100- talet med munkarna på ­Övedskloster. I
Sverige är det bara här, i sluttningarna norr om Vomb­
sjön, som lundvivan växer vilt.
Samling klockan 10.00 vid parkeringen vid reser­
vatets södra ingång, infart från väg 104.
N
aturreservatet Flyinge ängar är ett av kommu­
nens artrikaste områden. Här finns en ovanlig
hedmarksflora med backsippa, styvmorsviol och
hedblomster. I de sandiga markerna trivs också många
olika arter av insekter. Den 23 augusti åker vi dit till­
sammans med i­nsektsexperten Mikael Sörensson och
får veta mer om insekterna i området. Samling klockan
13.30 på parkeringen vid idrottsplatsen i Flyinge.
Ta med fikakorg.
Borstbäcken är nästan trolskt vacker. I den fuktiga miljön trivs flera
rödlistade arter av svampar, mossor, lavar och insekter.
Flyinge ängar nu naturreservat
I juni 2014 invigdes naturreservatet Flyinge ängar.
Området som har betats i hundratals år har en fantastisk hedmarksflora. Syftet med r­ eservatet är att:
Långsiktigt bevara och utveckla områdets natur-,
kultur- och geomorfologiska värden i ett kulturpräglat
landskap med lång hävdkontinuitet.
Så långt det är möjligt bevara och återskapa en naturlig hydrologi.
Långsiktigt bevara och utveckla sandmarksmiljöer
med strukturer av blottad sand och ett välutvecklat
fältskikt.
Långsiktigt bevara och utveckla områdets fuktängar
som en lämplig livsmiljö för våtmarksfåglar.
Långsiktigt bevara och utveckla fridlysta och
­nationellt rödlistade växt- och djurarter samt arter som
omfattas av nationella åtgärdsprogram.
I maj är det tid för backsippor på Flyinge ängar.
Bevara kulturhistoriska lämningar.
Tillgodogöra allmänhetens möjlighet att utnyttja
området som ett tätortsnära strövområde.
9
Upplev Kävlingeån
Kävlingeån - en slingrande livsnerv full av utflyktsmöjligheter. Johan Hammar är naturfotograf och biolog och
vill att fler ska upptäcka den nära naturen. I boken ”Upplev Kävlingeån” tipsar han om var, när och hur man
kan uppleva ån.
– En del åker iväg till Afrika på jättehäftiga s­ afarieresor
och tittar på zebror och giraffer. Det är ju otroligt
spännande, men häftiga naturupplevelser kan du få på
betydligt närmare håll. Med lite tips kan du uppleva
mycket intressant här hemma. Och det behöver ju inte
vara häftigt alla gånger. Att sitta ner och fika på en filt
kan vara helt rätt det också, säger Johan Hammar.
D
et är i början på mars och jag sitter i en kanot
på Kävlingeån med Johan Hammar. Paddling är
hans förslag på naturupplevelse nu i början på våren
innan gädd- och grodleken har kommit igång. Paddla
kan man göra året om tycker han. Vi har valt ­sträckan
mellan Gårdstånga kyrka och Örtofta på grund av de
nästan vilda sumpskogarna intill ån. Johan hittar och
pekar ut ­massor av bohål från hackspett i de döda
stammarna som trängs intill ån och som är så viktiga
för många olika arter av fåglar och insekter.
Gräsänderna har fullt upp. För hanarna gäller det
nu att para sig med så många honor de kan och ­hitta
bra häckningsplatser. Ett gäng blåmesar varnar då
en ormvråk närmar sig och vi ser en flock tofsvipor
som förmodligen precis har flugit in från vinterviste
i ­Danmark. Vi ser havsörnen också, den som J­ ohan
såg ifrån bilen i morse på väg hit. Örn är vanlig vid
­Vombsjön under vintern, berättar han. På våren
­sprider de ut sig längs hela ån.
I
10
kanoten är vi helt omgivna av natur. Vi ser gryt från
räv eller grävling, hör sånglärkor och håller utkik
efter kungsfiskare. Johan flackar hela tiden med blicken
för att kolla av luft­r ummet. Pekar, visar och berättar.
Tanken han har med boken ”Upplev Kävlingeån” är
att locka ut fler i naturen. Även dem som inte brukar
vara ute. Boken är uppbyggd som en guide till olika
natur- och kulturaktiviteter knutna till ån. Full med
tips och det du behöver veta för att få chans att upp­
leva e­ xempelvis nattsångarkonsert, backsippor och
trollsländor. För det kan behövas lite vägledning för
den ovane. Vet man inte att chanserna att se h
­ oppande­
havsöring är stora vid Bösmöllan i november efter
regn, så kanske man missar den upplevelsen.
Johan Hammars bok ”Upplev Kävlingeån” finns att hämta gratis på
biblioteket. Den är full av tips för den som vill ut.
B
arn och natur är en bra kombination. Bara man
kommer ut.
– Ungarna kan ju ligga och vrida sig, sparka och
skrika på hallmattan och absolut inte vilja med, sen
när man väl är ute har de jättekul. Ge dem en håv, så
kommer de igång.
Vi stannar och kliver av vid en våtmark och
­Johan går runt med kameran. Snart kommer det att
spelas fantastiska konserter här förklarar han. Då
­grodhanarna samlas i tusentals och spelar så tjusigt
de någonsin kan för att locka honor. Vi fikar och ger
oss av igen. Turen tar ett par timmar och vi har nästan
slutat hoppas då den blixtsnabbt flyger förbi, åns blåa
juvel -­ k­ ungsfiskaren­. Som självklart också finns med i
­”Upptäck Kävlingeån”. / Marie Brandt
GodVATTENSTATUS
Genom Eslövs kommun rinner åarna Saxån, Bråån, Braån, Rönne å och Kävlingeån och hörnor av både
­Ringsjön och ­Vombsjöm ligger i kommunen. Allt detta vatten ska värnas och förvaltas till k
­ ommande generationer, därför samarbetar Eslövs kommun med andra kommuner och o­ rganisationer i vattenråd. Målet är att
uppnå God ekologisk status i vatten­förekomsterna. Det är fortfarande en bra bit kvar fram till det målet.
Kävlingeån och storkarna
Förr var Skåne fullt av våtmarker och snirkliga vattendrag som stannade upp n
­ äringsämnen och
­utgjorde livsrum åt många olika växter och djur. Men för att få mer odlingsytor rätades bäckar
och åar ut och våtmarker dränerades bort. Många arter knutna till småvatten blev då av med sina
­livsmiljöer och mycket näring rann ut i vattendrag, sjöar och hav.
Tonvis av näringsämnen rinner årligen ut i Kävlingeån och vidare till Öresund. Övergödning­
en är ett stort problem och för att hindra en del av näringen från att nå fram till ån arbetar man i
Kävlinge­åns vattenråd med att anlägga dammar och våtmarker. Det gillas av många, bland andra den
vita storken. Eslövs kommun ­sponsrar Storkprojektet som arbetat aktivt, målmedvetet och lycko­
samt under många år med att återinföra den vita ­storken i den skånska faunan. I maj kläcks nya små
rangliga ­skånesymboler inne i stork­hägnen och i de frilevande storkarnas bon.
Vill du veta mer om arbetet
med att f­ örbättra Kävlingeåns ­
status, se www.kavlingean.se,
Under 2014 anlades 10,5 hektar
och om du vill veta mer om
dammar i Kävlingeåns avrinningsområde
storkprojektet, se
inom Eslövs kommungräns.
www.storkprojektet.se.
Östen och Västen
på Ringsjön
För att bli av med de kraftiga
a­ lgblomningarna i ­Ringsjön trålas
mört och braxen systematiskt ut
ur sjön. ­Under 2014 mer än 50 ton
fisk. Det innebär mindre fisk som
äter djurplankton och det är bra
eftersom djurplankton äter växt­
plankton. Blir det fler djurplankton
blir det mindre växt­plankton i sjön
- de som får sjön att ”­ blomma” på
­somrarna. Då det blir mindre växt­
plankton blir sjön klarare och sollju­
set når ner i vatten­massan. Då kan
Trålbåtarna Östen och Västen gör nytta på Ringsjön. Under 2014 trålades drygt 50 ton mört
bottenväxter etablera sig och de i
och braxen ut ur Ringsjön.
sin tur ­producerar syre som mins­
kar läckaget av näring från bottensedimenten. När sjön blir klarare kommer gäddorna, som jagar med synen, att
trivas bättre och då kan de hjälpa till med att hålla antalet mört och braxen nere.
En klar Ringsjö är dessutom trevlig att bada i. Vill du veta mer, se www.ringsjon.se.
11
GiftfrittESLÖV
?
Att skapa en giftfri miljö är en av de tuffaste utmaningarna vi står inför. Farliga kemikalier finns runt omkring
oss överallt och vi exponeras hela tiden, via kläderna vi har på oss, maten vi äter, elektroniken vi älskar och om vi är små och fortfarande gillar att utforska världen med munnen - via leksaker och annat intressant. Här
några tips på hur du kan minska din kemikalieexponering.
Finns det några farliga kemikalier i den här
S
om konsument har du rätt att få svar på ­frågan: Finns det
­några farliga kemi­kalier i den här? när du handlar någonting,
till ­exempel en soffa, tröja, mobiltelefon eller leksak. Inom 40
dagar ska handlaren lämna svar. Ju mer vi frågar desto bättre koll
får handeln och vi som handlar.
Så våga fråga!
Skippa parfymerat
och anti­bakteriellt.
Undvik plastgrejor. Eftersom det
finns mycket kemikalier i plast
som läcker ut ur produkterna,
­vidare in i oss och ut i miljön.
Låt inte barnen
leka med gamla
elektronikprylar.
Skippa flamskyddade,
smutsavvisande och
impregnerade tyger
och möbler.
Köp begagnat! Men
undvik gammal plast
som luktar ”plast” och är
klibbig.
Handla bara det du
verkligen behöver. Och
när du handlar, köp eko­
logiskt och miljömärkt.
Tråkigaste tipset: Städa! I våra hem
finns massor av partiklar med farliga
kemikalier som vi får i oss då vi andas
in. Väck med dem!
Slam 2014
I
12
avloppsslam finns det vi spolar ner i vaskar och toaletter, bland annat värdefull växtnäring. Men tyvärr finns
också andra, icke önskvärda, ämnen i slammet, till exempel tung­metaller och organiska miljögifter (se ruta
på nästa sida). Avloppsslammet är en spegling av kemikaliesamhället vi lever i och för att det ska kunna använ­
das som gödsel och jordförbättring ställs krav på innehåll. Under 2014 producerades 7 019 ton slam på Ellinge
reningsverk. Av dessa har 798 ton lagts på åkermark.
Spola bara ner kiss, bajs och toapapper i toaletten, använd bara miljövänliga hushållskemikalier och undvik
prylar med farliga kemikalier så bidrar du till bättre slamkvalitét. Tack!
Några exempel på farliga kemikalier i vardagsprylar, vad de har för egenskaper, var de finns
och hur de är skadliga.
Ftalater
Funktion? Gör plaster mjuka
Var?
I mjuka plaster (oftast PVC) och
gummi. I golv, leksaker, kablar,
tapeter med mera.
Hur?
Kan vara fortplantningsstörande
och miljöfarliga.
Bromerade flamskyddsmedel
Funktion? Försvårar antändning av material.
Var?
I textilier, möbler, byggmaterial,
elektronik, plast med mera.
Hur?
Miljöfarliga, svårnedbrytbara,
bio­accumulerande och eventuellt
fortplantningsstörande.
Bisfenol A
Funktion? Används i tillverkning av polykar­
bonatplaster och epoxiplaster och
som hårdgörare i andra plaster.
Var?
I hårda plaster, epoxy, relining,
tandfyllnad med mera.
Hur?
Fortplantningsstörande, hor­
monstörande, och troligen också
allergiframkallande, cancerogent,
beteendepåverkande, orsakar fetma,
insulinproduktionsstörande.
Högfluorerande ämnen, PFOS, PFOA mfl.
Funktion? Ytaktiva ämnen, smuts- och vatten­
avvisande.
Var?
I impregnerade textilier, specialtex­
tilier, stekpannor med mera.
Hur?
Extremt svårnedbrytbara, bioac­
cumulerande, fortplantningsstöran­
de, miljöfarliga.
Ordförklaring
Bioaccumulerande: Ämnen som ansamlas i levande
organismer. Främst i arter högt upp i näringskedjan, såsom
människor, rovfåglar och isbjörnar.
Cancerogent: Kan orsaka cancer.
Fortplantningsstörande: Påverkar möjligheten till
forplantning, att få barn/avkomma.
Hormonstörande: Påverkar hormonsystem.
Svårnedbrytbart: Bryts mycket långsamt ner i naturen.
1 600 kilo kvicksilver
– Syns inte, men finns där
Mellan 1947 och 1968 tillverkades kvicksilverbaserade
bekämpningsmedel i Getinge intill Kävlingeån. I dag
är marken och å-sedimenten där förorenade av bland
annat DDT och kvicksilver.
Nu ska området saneras. Fram till 2018 ska a­ rbetet­
pågå och 43 miljoner kommer det att kosta. En
­dyrköpt läxa om kemikalier, risker och försiktighet.
Pengarna kommer från Naturvårdsverket. Vill du veta
mer, se www.eslov.se/getinge.
13
FossilfrittESLÖV
Eslövs kommunorganisation ska vara fri från fossila bränslen till 2020. Det innebär att inga fossila energi­
källor (som olja, kol och naturgas) ska användas till uppvärmning eller t­ransporter, och att all el som används
ska vara producerad utan fossila energikällor.
Just nu arbetas det på många håll för att nå målet. Fordonsflottan uppgraderas efter hand, verksamheterna
blir mer energieffektiva och tjänstemän och förtroendevalda c­ yklar mer.
Riktlinjer för resor
Då kommunens nya riktlinjer
för resor och möten antogs
fick de en hel del uppmärk­
samhet för att de kräver att
den som ­cyklar i tjänsten ska
ha hjälm. Säkerhet är viktigt
men den främsta ­anledningen
till riktlinjerna är att minska
på bilkörandet till förmån
för ­cykling, buss och tåg. Till
exempel säger riktlinjerna att
tjänste­resor till Stockholm ska
åkas i tåg och att resor kortare är tre kilometer ska cyklas eller traskas.
Så framöver kommer det förhoppningsvis att bli v­ anligare med
kommun­anställda med tillplattade frisyrer ute i v­ erksamheterna.
Gas i tanken
14
Biogas är ett riktigt
förträffligt fordons­
bränsle. Biogas görs
av bland annat rötat
avloppslam från Ellinge
reningsverk. Att köra bil
på sådan biogas inne­
bär en 180 procentigt
mindre klimat­påverkan
jämfört med att inte
röta ­slammet och låta
gasen sippra ut till atmosfären och köra på bensin istället. På E
­ llinge
­produceras biogas motsvarende 400 megawattimmar, det motsvarar
i sin tur 44 000 liter bensin. I Eslövs kommunorganisation finns 49
biogasbilar. Men skolbussarna rullar fortfarande på fossila bränslen.
Fossilfri el
Eslövs kommun köper bara el
­producerad utan fossila energi­
källor. I det geografiska ­området
Eslövs kommun produceras
dessutom m
­ ycket­fossilfri el.
Vindkraften i kommunen gav
134 giga­wattimmar under 2014,
det gör Eslöv till en av landets
främsta vindkraftskommuner, och
kraftvärmeverket producerar cirka
220 giga­wattimmar. Det innebär
att inom Eslövs kommungräns
­produceras cirka en och en halv
gång så mycket el som används
inom kommungränsen.
Eslöv levererar!
Låna elcykeln Eloise
O
m du vill kan du testa en elcykel helt gratis en vecka.
Eslövs kommun lånar ut ­”Eloise” till kommun­
medborgare som vill prova på att minska på bilkörandet.
Elcykel fungerar ofta bra för jobb­pendling och andra
­kortare transporter. Är du ­intresserad så ställ dig i kö för att
få låna på, www.eslov.se/elcykel.
Lättare att trampa än vanlig cykel.
Energieffektiva ebo höjer
ribban ytterligare
Det kommunala bostadsbolaget ebo har lyckats mycket bra med sitt
energi­effektiviseringsarbete. Benny Karlsson, drifttekniker på ebo,
berättar hur.
Hur energieffektiva har ni blivit?
Energianvändningen minskar stadigt och den inköpta energin per förvaltad kvadratmeter har minskat
med över 20 procent sedan 2009. Därmed är målet som var satt till 2020 redan nått. Men det finns
fortfarande stort utrymme för energieffektivisering i en del fastigheter och arbetet fortsätter.
Vad är det ni har gjort?
Bland annat har vi bytt ut ventilation, tilläggsisolerat, bytt ut äldre pumpar och fläktar, installerat nytt
styrsystem och effektiviserat driften.
Har det varit svårt?
Ibland kan det vara klurigt att förbättra ventilationen i äldre fastigheter. Fastighetsbeståndet ändras
också, med försäljning och nybyggnation, det kan försvåra uppföljningen.
Hur märker ni av resultaten?
Mindre inköpt energi leder till mindre kostnader. En del kunder protesterar när inomhustemperaturen
sänks även om det varit onödigt varmt tidigare.
Vad ska ni arbeta vidare med?
Vi ska fortsätta leta efter åtgärder som leder till energibesparingar. Och plocka bort gamla natur­
gaspannor, bland annat i Marieholm.
Hur fossilfria är ni nu?
Ebo använder ingen olja till uppvärmning men fortfarande en del naturgas där det är svårt att hitta
andra ­alternativ.
15
Miljöprisjuryns motivering: 2014-års miljöpristagare har utmärkt sig genom sitt ambitiösa och långsiktiga arbete
med energieffektivisering. I sitt omfattande arbete genomför de nu ytterligare en åtgärd och en betydande insats för
att minska sin energiförbrukning och samtidigt öka andelen förnyelsebar energi i sin verksamhet.
!
s
i
t
rat
G
Miljöpris till energivinst
Ö
rtofta sockerbruk byggdes 1889 och året därpå
hölls den första betkampanjen. I dag är bruket
Sveriges enda och ett av Europas största betsocker­
bruk och 2014 vann Nordic Sugar, Örtofta Socker­
bruk AB Eslövs kommuns och Skånska ­dagbladets
­gemensamma miljö­pris. Fabriksdirektör Bengt
­Högberg berättar att priset var en stor och positiv
överraskning och att all personal firade med tårta.
Priset fick de för sitt energieffektiviserings­arbete­. Två
stora ­investeringar under året innebar en årlig ener­
gibesparing på 150 GWh, vilket motsvarar värme­
förbrukningen för cirka 7 500 enfamiljshus.
– Det är ju fantastiskt då det kan gå hand i hand.
Att en investering genererar både ekonomisk vinst och
miljövinst, säger Bengt Högberg.
På bruket har de länge arbetat med energifrågor.
Det är nödvändigt i en så hårt konkurrensutsatt
bransch. Med hjälp av mottryckskraft är verket till 80
procent självförsörjande på el och biogas produceras i
den högeffektiva reningsanläggningen.
Bengt visar runt på bruket. Fortfarande finns en
del tegelstenar kvar från de ursprungliga 1800-tals
­byggnaderna men det mesta är betydligt nyare än så.
Nordic Sugar, Örtofta Sockerbruk AB fick 2014-års miljö­pris.
Fabriksdirektör Bengt Högberg är glad över priset.
Under 2014-års kampanj producerades ungefär ­
3­80 000 ton socker i Örtofta.
– Skörden är enormt stor i år så kampanjen kommer
att hålla på en bit in i februari. Det har varit fantastiska
växtbetingelser för betor. Tidig vår, varmt, lagom med
regn, optimalt hela tiden.
MiljömagasinESLÖV gratulerar till vinsten!
Bli en vinnare du också!
- Spara miljö, energi och pengar.
16
Baxa undan soffan
Byt till LED
Ställ inte möbler framför elementen.
Låt värmen sprida sig obehindrat ut i
rummet istället.
2014 års nobelpris i fysik gick till Isamu Akasaki, Hiroshi Amano,
Shuji ­Nakamura. De belönades för att ha uppfunnit den energi­
snåla och miljövänliga ljuskällan – den blå lysdioden (LED).
Cykla
Använd kofta
Cykla är riktigt energismart. Bara en
flygande fågel behöver mindre energi
är en cyklist för att förflytta sig.
Många kilowattimmar kan sparas genom att sänka inomhus­
temperaturen. Om du bor i villa betyder varje grads högre medel­
temperatur cirka fem procent högre kostnad för uppvärmningen.
Tidigare miljöpristagare
Det är fritt fram för vem som helst att nominera en person, ett företag eller en organisation till miljöpriset.
­Nomineringsprocessen startar upp innan sommaren (håll koll på kommunens hemsida) och priset delas ut i
­september. Bland de nominerade väljer sedan en jury bestående av representanter från Eslövs kommun och
­Skånska dagbladet ut en vinnare. Priset är på ­­5 000­kronor. Här kan du se vilka som vunnit tidigare år.
2011
Lisbeth Andersson
2012
Eslövs biståndscenter
Motivering: Eslövs miljöpris till­
delas Eslövs Biståndscenters alla
Motivering: Genom pionjära och
uthålliga insatser inom det ­eko­logiska­ volontärer. Deras engagemang
lantbruket har Lisbeth Andersson bi­ och arbete främjar resurshus­
dragit­till en bättre miljö och spridit hållning och återanvändning och
ger andra människor – i Eslöv,
kunskap och mat sprunget ur en
i Sverige och utomlands – möj­
idé om harmoni med naturen och
lighet till självförsörjning och ett
respekt för g­ emensamma värden.
Detta har skett under en lång rad av värdigare liv.
De får priset för att de bidrar till
år, från att ekologiskt lantbruk i det
­närmaste misstänkliggjorts, fram till i samtliga tre aspekter av hållbar
dag då allt fler inser nödvändigheten samhällsutveckling – ekologiskt,
ekonomiskt och socialt.
av en produktion i balans.
2013
Merab
Motivering: Eslövs miljöpris tilldelas
Merab som med sitt stora enga­
gemang inspirerat och informerat
medborgare i alla åldrar till ökad
miljömedvetenhet och ett ökat
­kretsloppstänkande.
Några av Naturskydds­föreningens tips för garderoben
G
e-design är när man designar
om gamla kläder och tyger
till nya. Med enkla medel kan
man kombinera plagg till u­ nika
­produkter. Variationerna blir
­oändliga.
R
e­ xempel hampa som oftast odlas
helt utan kemiska bekämpnings­
medel och konstgödsel. Också lin
och svensk ull är material som är
bättre för m
­ iljön än konventionellt
odlad bomull.
V
S
E
enom att köpa plagg som
­någon annan tröttnat på
sparas hela 97 procent energi
jämfört med om samma plagg
hade nyprodu­cerats­. Dessutom
­förbrukas­inte en massa kemikalier
och vatten.
arför inte ordna ett klädparty?
Alla tar med sig ett plagg som
hänger oanvänt därhemma. Sedan
byter man med varandra.
om konsumenter kan vi k­ räva
ekologisk bomull, men det
­kommer inte att räcka. Vi måste
helt enkelt använda mindre ­bomull
och använda fler material, till
kologisk bomull är bra, men
miljömärkt är bäst. Då har
nämligen miljökrav ställts hela
­vägen från råvaran till färdigt
plagg.
17
På bilden syns kvinnor från Lugazi, nackarna på Nelson Okuku, Eslövs kommun och Björn Liwing, Merab samt Ingela Lundqvist och
Erika Fjelkner, Eslövs kommun.
Eslöv och Lugazi
– Gör skillnad tillsammans
D
e senaste åren har ibland tjänstemän och politiker
från Eslöv åkt till kommunen Lugazi i Uganda,
och ibland har Lugazi-politiker och tjänstemän ­kommit
hit. Anledningen till dessa resor och möten är ett
projekt som pågått s­ edan 2013 och som går ut på att
få till en hållbar lösning på avfallshanteringen i Lugazi.
Magnus Månsson har varit med från början och kom
redan 2012 i kontakt med kommun­organisationen
i Lugazi som var intresserad av att hitta en svensk
samarbetspartner. Att det blev just sopor det skulle
­komma att handla om var inte självklart från början.
– Vi åkte ner dit en vecka för att helt förutsättnings­
löst diskutera vad vi skulle kunna samarbeta kring.
Många av d­ eras problem brottas vi också med,
­ungdomsarbetslöshet till exempel. Vi kände inte riktigt
att vi skulle kunna bidra där. Men så sista dagen åkte
vi ut och tittade på en soptipp. En hög med avfall på
en gräsmatta i en slänt ner mot ån som rinner vidare
ner genom Lugazi. Det är det vatten som människorna
där använder som dricksvatten. Då kände vi, det här är
någonting vi kan. I den frågan har vi kommit långt och
kan bidra, säger Magnus Månsson.
Tillsammans skrev de ihop en ansökan och fick
beviljat två helfinansierade SIDA-projekt. Det ena
18
handlar om att Eslöv ska stödja Lugazi­i arbetet med att
ta fram ett fungerande system för avfallshantering, från
hushåll till avfalls­anläggning. Hela kedjan.
Det andra projektet går ut på att påverka människors­
beteenden för att skapa en medvetenhet kring miljö­
frågor och konsekvenser.
– Uganda är ett så oerhört naturrikt land. Det växer
så det knakar överallt och konsekvenserna av miljö­
förstörelse syns inte och diskuteras inte heller. Att vi
har lyckats så bra i Sverige med att få gehör för miljö­
frågorna beror ju på att alla här är medvetna. Det är
man inte där. Där gäller konceptet ”släpp där du står”,
när det gäller avfall.
D
et som har hänt under de här åren rent konkret
är att det nu finns en avfallsplan för Lugazi som
alla politiker står bakom. Den bygger på lärdomar från
Eslöv men lösningarna är Lugazis egna.
– Vi har inte kopierat vårt system. Våra ­lösningar
- som fungerar för oss - är våra lösningar. Deras
lösningar är någonting helt annat. Våra maskiner till
­exempel. Avancerade bilar med flera olika fack, de
skulle gå sönder efter någon vecka där nere på de­
ras vägar. Där fun­gerar traktorer bäst. Och de har
mycket mer man­uell
för att det ska kunna bli
arbetskraft. Där är
hållbart. Till slut lyckades
det människor som
vi få med alla - styrande
gör jobbet som vi här
och oppositions­politiker
har maskiner till. Men
- på en workshop där de
framförallt handlar­det
samarbetade och kom
om kostnader. Vårt
överens om gemensamma
system som bygger på
lokala miljömål. Efter
att k­ underna betalar
det har det blivit ett helt
för ­avfallshanteringen
annat klimat. Nu samar­
fungerar inte där.
betar de.
Därför måste det
Ett annat problem var
vara mycket, mycket
att få alla att förstå att
­billigare­, säger Magnus.
projektet bygger på ett
Efter att Lugazis
partnerskap där alla är
politiker hade varit här
jämlika. Att det handlar
på besök och sett hur
om kunskapsöverföring,
det fungerar i Mitt­
inga pengar, inga invest­
skåne ville de också ha Nilen nu lite, lite renare. Bra jobbat Nelson Okuku och Magnus Månsson. eringar. Det vanliga är
ett Merab. För dem står
­annars att västvärlden
Merab för samarbete och nu har grann­kommunen
kommer med lösningar och pengar. I det här f­ allet
Buikwe anslutit sig till projektet. Tillsammans ska de
fanns inga ­pengar och inga färdiga lösningar. Det
nu bygga upp en gemensam avfalls­anläggning på en
var nytt. Magnus förklarar att en av de främsta fram­
plats som uppfyller alla krav.
gångsfaktorerna i projektet heter N
­ elson Okuku.
Vid ett besök på Merabs avfallsanläggning blev en
Nelson har varit med hela vägen. Han bor i Eslöv men
politiker från Lugazi så inspirerad av hur p
­ ersonalen­
är född i Uganda, kan språket och kulturen och har
hjälpte folk att sortera rätt att
tidigare ­arbetat i den Ugandiska
”
Vi
har
inte
kopierat
vårt
system.
hon åkte hem och s­ tartade upp
­regeringen nära presidenten.
Våra lösningar är våra lösningar. Deras
en frivilligorganisation som i
– Nelson kan inte överskattas
­lösningar är någonting helt annat.”
i det här. Han kan kulturen och
dag består av 100 personer som
kan berätta vad som egent­ligen
städar gator och torg och infor­
sades på mötena. Han har en fantastisk förmåga att
merar om sopsortering. Det har gjort skillnad.
få människor att öppna upp och börja prata. En av
Att ändra på männi­skors ­beteenden och göra folk
medvetna är en viktig del för att få det nya systemet att hans uppgifter har varit att öppet trakassera mig på
möten med dem från Lugazi. Sucka och klaga över hur
fungera. I Uganda använder man sig inte av infoblad i
brevlådorna för att sprida budskap. Istället ska de med dum, ung och korkad jag är. För att få dem att förstå
att jag verkligen inte har svaren. Att jag inte kommer
en dans- och teaterföreställning informera om miljömed lösningarna. De ska se oss som konsulter de kan
och avfallsfrågor.
– Det är en sådan typisk grej vi inte skulle göra här. använda och det är de själva som vet bäst hur.
De kommunicerar med skådespel och dans. Och det
ör då Lugazi-projektet någon nytta för miljö­
funkar! Man märker när man är där nu att det händer,
arbetet i Eslöv? Magnus tar ett djupt andetag och
att det börjar fastna. Alla skolor har nu en ”envior­
säger att jo, det gör det nog. På sikt.
mental club”, de utmanar varandra i tävlingar och
– En av mina intentioner med projektet har varit att
pratar miljöfrågor.
vitalisera miljöfrågorna här hemma genom att få oss
agnus kan inte riktigt själv förklara hur det har
att titta lite utanför kommungränsen. Har vi lyckats?
kunnat gå så bra som det har gjort. Men helt
Nja, än vet jag inte. Men om vi fortsätter jobba så här
enkelt har det ju inte varit.
och se på frågorna även utifrån ett globalt perspektiv
– Vi hade inte förstått hur politiskt polariserat det
så tror jag det kommer att ge positiva effekter också
är där nere. Där finns det vinnare och förlorare. Som
här.
förlorare får du sitta i en hörna och sura tills nästa
Och sedan är det faktiskt så att vi gör nytta just nu.
val då du kan hoppas på att kunna ta hämnd. Det är
Det vi gör bidrar till att Nilen blir lite, lite renare. Att
verkligen så. Men vi behövde ju få med alla politiker
lite mindre skit rinner ut.
G
M
19
Mer cykelvägar och smart planering. Johan Andersson och Henrik Wöhlecke vill bygga ett hållbart Eslöv. Tillsammans.
Kan
rött och blått...
...bli
grönt och skönt?
Under supervalåret 2014 valde eslövsborna vilka de vill ska styra kommunen den kommande fyraårsperioden.
När urnorna tömts och sedlarna räknats stod det klart att även denna period kommer att bygga på ett politiskt
samarbete mellan moderater och socialdemokrater.
MiljömagasinESLÖV träffar kommunalråden Johan Andersson (S) och Henrik Wöhlecke (M) för att ta
reda på vad de egentligen tycker om att samarbeta över den traditionella ideologi­barriären, och vilken miljö­politik
de vill driva.
20
Berätta lite om er politiska bakgrund? Hur ham­
nade ni här, som kommunalråd i Eslöv?
HW: Jag började i kommunalfullmäktige 1989, s­ lutade
en period och började igen -98. Sedan 2009 är jag
heltids­politiker. Det är roligt och spännande att vara
kommunal­råd och det ska det vara. När det inte är det
längre är det dags att göra någonting annat.
som ersättare i riksdagen, jobbat som politisk sekre­
terare i Region Skåne och varit ordförande i den lokala
partiorganisationen i fjorton år.
Det är ett väldigt intressant och omfattande arbete.
Samtidigt som det är roligt att få jobba med att driva
politik på heltid så är det ju ett mycket stort ansvar
också.
JA: Jag fick mitt första politiska uppdrag som nitton­
åring och har haft många olika uppdrag. Jag har suttit
Hur känns det egentligen att samar­beta med sina
ideologiska motståndare?
HW: Ja den frågan har vi ju fått några gånger...
Men ska man kunna utveckla kommunen långsiktigt,
inte bara inom de frågorna vi diskuterar här, samtidigt
som det händer så mycket i omvärlden så måste man
kunna fatta beslut. Så då, 2010, tittade vi på vad vi
hade gått till val på och såg att det var mer som förena­
de oss än som skilde oss åt. Vi satte oss ner och frågade
oss själva: kan vi få ihop ett gemensamt program?
Och det kunde vi.
Finns det risk för att den sunda politiska kon­
flikten försvinner och att det blir kompromisser av
allt istället?
JA: Nej inte kompromisser. Man diskuterar fram
­lösningar på olika frågor.
Sedan finns det ju frågor där vi tycker olika och
då får man ta till sig och visa respekt för den andres
­åsikter. Vi har ju våra respektive kärnfrågor som
­triggar igång lite extra. Det är ju inte bra om vi alltid är
sams om allting heller.
Vad tycker ni om kommunens ambitionsnivå
då det gäller miljöfrågor? Är den tillräcklig eller
­behöver den växlas upp?
JA: Vi har antagit ett handlingsprogram som innebär
att vi växlar upp hållbarhetsarbetet ganska rejält. Vi vill
jobba för en långsiktig hållbarhet. Både moderaterna
och socialdemokraterna vill driva miljöfrågor. Det vill
nog alla partier idag.
HW: Vi har våra miljömål som vi arbetar med. Inom
en del områden går det bra och inom annat kan det bli
bättre. Att kommunen ska bli fossilfri till exempel - då
det gäller uppvärmningen är vi nästan klara men vi har
en del kvar då det gäller transporter. Det är ett ständigt
pågående arbete, det går inte över en natt.
Vilket miljöarbete tycker ni kommunen gör bra?
HW: Energiarbetet går bra, både ebo (Eslövs bostads
AB)och den k­ ommunala sidan har gjort mycket inom
energi­effektivisering.
Eslöv är en av de främsta vindkraftskommunerna i
Sverige. Kommunen har inte byggt ett enda verk men
har släppt fram dem som velat och varit hyfsat väl­
villiga till vindkraftsetablering. Till skillnad från andra
grannkommuner som sagt nej till nästan allt.
Med kraftvärmeverket, som ligger i kommunen, och
vindkraften produceras mycket fossilfri el här. Inom
kommungränsen produceras faktiskt motsvarande 150
procent av den el som förbrukas inom den. Fossilfritt.
Vattenvårdsarbetet går också bra. I Ringsjön till
exempel, där kommunerna och Sydvatten har satsat
mycket pengar. Det märks ju nu, siktdjupet ökar. Det
är riktigt intressant. Och så har vi Vatten- och avlopps­
utbyggnadsplanen som innebär att man ska bygga
ut vatten- och avloppsnätet till platser där det finns
många enskilda avlopp inom känsliga ­områden.
JA: Inom avfall och sopsortering är vi riktigt bra, vi
var viktiga föregångare i Sverige då vi började sortera i
vått och torrt.
Inom förskoleverksamheterna är de duktiga på
att lära ut de ”nära” miljöfrågorna till barnen. Det är
jätteviktigt.
Nu går vi in i arbetet med en ny översiktsplan och
där kommer hållbarhetsarbetet in. Vi måste bygga
hållbart och det handlar inte bara om byggnader och
vägar. Det handlar också om att göra det möjligt att
kunna ställa bilen. Att skapa förutsättningar för att
kunna leva hållbart.
Finns något som inte går fullt så bra?
JA: Det jag tycker vi skulle kunna bli bättre på är cykeloch gångtrafik. Att göra det möjligt med alternativ till
bil. Jordbruket och livsmedelsproduktionen är också
en viktig miljöfråga. En viktig fråga för kommunen,
som kan utvecklas.
HW: Det som kallas uppströmsarbete behöver vi job­
ba mer med. Att få gemene man och kvinna att förstå
att det har betydelse det man själv väljer att göra. Vad
jag häller ut i avloppet och vilka material jag köper och
sedan stoppar i tvättmaskinen. För slammet (Det som
uppstår vid reningen av avloppsvatten, som innehåller
mycket värdefull näring men tyvärr också allt annat
som spolas ner, till exempel oönskade kemikalier,
redaktionens anmärkning) är en sådan värdefull resurs!
Vi behöver kunna ta tillvara på all den värdefulla
­fosforn och få tillbaka den till åkrarna. Sedan finns det
de som tycker annorlunda, men jag tycker det är viktigt
att jobba för att slammet kommer ut.
Och som Johan var inne på, cykelvägar behövs.
Både inom tätorterna och mellan dem.
Vet ni om att ni bor i en ekokommun?
HW: Ja.
JA: Ja.
Tycker ni att ni bor i en bra ekokommun, värd
titeln?
JA: Ja, men vi kan bli bättre. Och bli bättre på att
­berätta om vad vi faktiskt gör.
HW: Jag håller med. Det går rätt bra, men vi kan bli
ännu bättre.
21
Uppföljning av arbetet med Eslövs ­kommuns miljömål 2014
Miljömål ett,
Ekokommunen Eslöv
Vårt miljöarbete ska bidra till en hållbar utveckling som ger kommande generationer bra förutsättningar att leva bra liv.
Eslöv är en av landets 97 ekokommuner och för alla oss är just hållbar utveckling viktigt och prioriterat.
Politikerna i Eslövs kommun har bestämt att:
Eslövs kommun ska vara en bra ekokommun och förebild. Vi ska bidra till de nödvändiga beteendeförändringar som
krävs för att styra om mot ett hållbart samhälle. Vi ska förse kommun­medborgarna med information och stimulera till
engagemang.
Exempel på områden att jobba med inom detta målområde
• Utbildning och information. Viktigt för att kunna leva hållbart.
• Upphandlingar, här kan stor skillnad göras.
• Implementera miljötänk i hela kommunorganisationen. Alla ska med!
Nyckeltal
Resultat 2014
Kommentar
Kommunens mark
Andel av den kommunala
­marken ekologisk odlad.
0%
Kommunen ställer inga speciella miljökrav på dem som
arrenderar den kommunägda odlingsmarken.
Mat
Ekologisk mat
i kommunorganisationen
33 %
2013 var siffran 36 % men på grund av att den skånska
ekologiska mjölken inte räckte till alla som ville ha, sjönk vi
något under 2014.
18 % i skolorna
28 % i förskolorna
Undervisning
Antal miljöcertifierade skolor
och förskolor
Aj, aj, aj så mycket mat som slängs! Men måltidsverksam­
heten arbetar på tillsammans med skolorna och förskolor­
na för att få ner siffrorna.
1 av 15 grundskolor
1 av 38 förskolor
Östra Strö skola och Dannemannens förskola har Grön
Flagg, en miljöcertifiering för skolor och förskolor.
Avfall
Utsorterat brännbart avfall
162 kg/person
8 kilo mer än förra året. Siffran visar hur bra vi är på att
sortera. Ju lägre desto bättre är vi på att sortera rätt.
61%
Matavfallsfraktionen måste vara ”ren” från annat för att
kunna användas till biogasproduktion. Övriga 39 % blev
kompost.
Matsvinn
Andel av matavfallet som gick
att röta
22
Miljömål två,
Energi & Klimat
Energifrågor är vi duktiga på i Eslöv. Vi har gett plats för vindkraft, producerar och kör på biogas och blir allt bättre på
att välja fossilfritt. Men vi behöver bli ännu bättre!
Politikerna i Eslövs kommun har bestämt att: 2020 ska Eslövs kommunorganisation vara fri från fossila bränslen. Den
totala energianvändningen i kommunen ska minska och produktionen av förnybar energi ska öka.
Exempel på områden som vi arbetar med inom detta målområde.
• Utfasning av fossila bränslen. Pågår hela tiden.
• Energieffektivisering. Mycket gjort och mer på gång.
• Stimulera hållbart resande.
• Se över möjligheterna att satsa på solenergi.
Nyckeltal
Resultat 2014
Kommentar
Fossilfri kommun
Andel förnyelsebara bränslen till
fordon.
24 %
2013 var siffran 19%. 36 % av fordonen i den kommu­
nala fordonsflottan går att köra på förnyelsebara bräns­
len (2013 var siffran 33 % ). Kommunen har en elbil.
Andel förnyelsebara bränslen till
uppvärmning.
95 %
Nästan framme!
Andel förnyelsebara bränslen
till el.
100 %
Bara vind- och vattenkraft.
Energi­effektivisering
Energieffektivisering i kom­
munala fastigheter, minskning
jämfört med 2009.
Ebo Kommunen Energi i drivmedel.
1,5 GWh
Med mer energieffektiva fordon, utbildning i sparsam
körning och nya riktlinjer för resor och möten ska den
siffran minska.
17,4 GWh
Biogas ur avloppsvatten och livsmedelsavfall.
Energi från vindkraft.
133,6 GWh
Wow! Det motsvarar ungefär 50 % av all el som förbru­
kas i hela kommunen.
Energi från solen, ebo och
­kommunen.
348 MWh
Energi från solfångare och solceller.
Energi från Merab.
860 MWh, biogas
från matavfall
Tack alla duktiga sopsorterare! Ju bättre vi sorterar desto
mer går att röta.
Förnyelsebar
energi
Energi från biogas, Ellinge
reningsverk.
29 %
21 %
Bra!
23
Miljömål tre,
Giftfritt
Kemikaliefrågorna är komplexa och svåra men mycket viktiga att ta tag i och jobba aktivt med om vi vill ha en bra miljö
i framtiden. I samhället idag används tiotusentals olika kemikalier. Kunskapen om alla dessa är långt ifrån fullständig men
vi vet att många är skadliga för hälsa och miljö.
Politikerna i Eslövs kommun har bestämt att: Eslövs kommunorganisation ska arbeta aktivt med kemikaliefrågor och
göra bra val med fokus på miljö och hållbar utveckling. Särskilt farliga kemikalier ska fasas ut.
Exempel på områden att arbeta med för att nå målet:
• Arbeta med att fasa ut farliga kemikalier ur industrin inom miljötillsynen.
• Se till att det som köps in till kommunorganisationen (leksaker, byggmaterial, möbler och mat med mera) inte innehåller
onödligt farliga kemikalier.
Nyckeltal
Utfasningsämnen
Antal miljöfarliga verksamheter
med utfasningsämnen i kommu­
nen.
Giftfritt bygg/drift/
förvaltning
Användning av kemiska bekämp­
ningsmedel på kommunal mark.
Giftfritt slam
Halter av oönskade ämnen i
avloppsslam
24
Resultat 2014
Kommentar
Vet vi inte. Frågan
aktualiseras inom
miljötillsynen fram­
över.
Utfasningsämnen är de som anses så farliga att de ska
fasas ut. Under 2006 utfördes ett projekt där alla utfas­
ningsämnen i miljöfarliga lokaliserades. I dagsläget har
vi ingen samlad information över dessa ämnen.
200 liter ättiksyra
och 12 liter Roundup
Bio
Bekämpningsmedel spar tid men ska naturligtvis undvi­
kas så mycket som möjligt.
Änme mg/kg TS
Cd
13
Hg
0,23
Pb
1,1
Gränsvärde mg/kg TS
100
2
2,5
Under 2014 producerades 7 019 ton slam på Ellinge
reningsverk. Av dessa spreds 798 ton på åkermark.
Miljömål fyra,
God vattenstatus
Vatten är värt mer än allting annat. Det är ett stort ansvar vi har att förvalta vattenresurserna så att även kommande
generationer kan tillgodose sina mest grundläggande behov. Inom EU har man sagt att allt vatten ska ha ”god status”,
alltså hålla ungefär samma kvalitet som om det vore opåverkat av människor.
Politikerna i Eslöv har bestämt att: Åarna och sjöarna i Eslövs kommun ska ha god status. Övergödningen ska
minska och den biologiska mångfalden och de rekreativa värdena i och omkring vattenmiljöer ska öka. Dricksvattnet i
­kommunen ska ha ett bra skydd mot negativ påverkan.
Eftersom vatten struntar i kommungränser får vattenvårdsarbetet också lov att göra det. Vattenfrågorna hanteras inom
vattenråd, organisationer som består av representanter från olika myndigheter, företag och föreningar - oavsett vilken
kommungräns de befinner sig inom - som har intressen i respektive vattenförekomst.
Exempel på arbete som leder fram mot målen
• Arbetet i vattenråden
• Anläggning av dammar, våtmarker och kantzoner
• Utfiskning i Ringsjön
• Krav på enskilda avlopp
Nyckeltal
Status­klassning
Enligt beslut från Vatten­
myndigheten 2009
Ringsjön
Vombsjön
Saxån-Braån
Kävlingeån
Rönne å
Borstbäcken
Våtmarker
Anlagda våtmarker inom
kommungränsen.
Resultat 2014
Dålig status
Otillfredsställande status
Otillfredsställande status
Otillfredsställande status
Otillfredsställande status
Måttlig status
Kommentar
Enligt vattendirektivet klassas vattenförekomster in i följan­
de statusklasser: hög status, god status, måttlig status, otill­
fredsställande status och dålig status. Enligt direktivet ska
allt vatten minst uppnå god status till 2015, men det klarar
vi inte. Ringsjön, Rönne å och Borstbäcken har dispens till
2021 och de övriga till 2027.
10,5 hektar under 2014
Mycket schablonmässigt kan man säga att en damm renar
500 kg kväve och 15 kg fosfor per hektar.
Utfiskning/siktdjup i
Ringsjön
Mängd braxen och mört som
trålats upp ur Ringsjön.
50 ton
Sedan 2005 har 735,5 ton fisk trålats upp.
Siktdjup, sommarmedelvärde
Östra Ringsjön
Västra Ringsjön
Sätoftasjön
1,1 m
0,9 m
0,9 m
Jämfört med 2005, då trålningen började,
0,9 m
0,6 m
0,8 m,
så det blir långsamt bättre.
Enskilda avlopp
Enskilda avlopp som uppfyl­
ler dagens krav.
Skyddat dricks­vatten
Skyddade vattentäkter
Kraven på enskilda avlopp har skärpts. De flesta anläggning­
ar i kommunen uppfyller de gamla kraven. Mycket grovt
uppskattas 1 000 fastigheters avloppssystem inte uppfylla
dagens krav på rening.
Samma status som 2013
Vattentäkterna i Flyinge, Hurva, Stockamöllan och Vomb
har fastställda vattenskyddsområden. Reservvattentäkten
Ringsjön saknar skydd. De små dricksvattentäkterna: Östra
Strö skola, Viderup, Ellinge, Rönneholm saknar skydd.
25
Miljömål fem
Planera hållbart
Fotosyntes, pollinering, vattenrening, skydd mot vind- och vattenerosion och natur­upplevelser är exempel på naturens
egna gratistjänster, så kallade­ekosystemtjänster. Inom samhällsplaneringen är begreppet högaktuellt, att skydda och värna
naturen lönar sig på många sätt och tankarna måste finnas med tidigt. Samtidigt som vi måste vara rädda om våra ytor vill
vi också göra plats för fler att bo i kommunen. Det är viktigt att framtidens Eslöv planeras så att de som bor i kommunen
ska kunna leva miljösmarta liv.
Politikerna i Eslövs kommun har bestämt att: Den biologiska mångfalden i Eslövs kommun ska värnas. Framtidens Eslöv
ska planeras utifrån ett hållbarhetsperspektiv, det ska vara lätt att leva hållbart i Eslövs kommun.
Exempel på områden att arbeta med för att nå målet:
• Ta fram en aktuell översiktsplan och planera för byggande av fler gång- och cykelvägar.
• Inventera naturvärden i kommunen.
• Skydda värdefull naturmark.
• Tillgängliggöra natur för rekreation.
Nyckeltal
Naturvärden
Skyddad naturmark
26
Resultat 2014
Kommentar
Under 2014 beslutades att arbetet
med att skydda värdefull naturmark
i ­Stehag skulle avslutas. Inget natur­
reservat kommer att bildas där, som
det ser ut nu.
Av hela kommunen är 0,2 % av
marken skyddad. Förutom den
kommunägda marken i naturre­
servaten Eslövs allmänning och
Abullahagen finns naturreservaten
Bosarps jär, Borstbäcken, Billinge
mölla och Flyinge ängar.
Planering
Under året planlagd mark på:
0 hektar
värdefull naturmark
0 hektar
värdefull odlingsmark
0 hektar
Ibland kan det kännas tungt och övermäktigt med miljöfrågor. Att det går på tok för trögt, att inget händer och
att det inte finns något sätt att påverka. Frustrerande!
Men som tur är så finns det mycket vi kan bidra med själva. I väntan på de stora radikala
­samhällsförändringar som måste till kan du och jag bidra. I stort och smått.
Här kommer några tips.
HANDLA MILJÖMÄRKT * HANDLA BARA LITE * HANDLA SECONDHAND * ÄT MINDRE KÖTT * TA
TÅGET * KONSUMERA KULTUR - FINNS PÅ BIBLIOTEKET * CYKLA! * BYT TILL LED * TA HAND OM
DINA GREJOR * SLÄCK EFTER DIG * HÄNG MED PÅ EXKURSIONER –GÅ MED I ENF (ESLÖVSBYGDENS NATURSKYDDSFÖRENING) * UPPMÄRKSAMMA EARTH HOUR – VISA ATT DU BRYR DIG *
PROVA PÅ ETT KÖPSTOPP * FYLL TVÄTT- OCH DISKMASKINEN ORDENTLIGT * SNÅLA MED KEMIKALIER * BYT KLÄDER MED KOMPISAR * LÅNA AV VARANDRA – ALLA BEHÖVER INTE ÄGA
EN EGEN JORDFRÄS OCH BORRMASKIN * ÄT UPP MATEN * LÄMNA IN GAMLA LÄKEMEDEL PÅ
APOTEK * INVESTERA I SOLCELLER * BYGG EN FÅGELHOLK * FROSTA AV FRYSEN * STRUNTA I
VAD REKLAMEN PÅSTÅR – DU DUGER BRA SOM DU ÄR, ÄVEN UTAN SENASTE MODELLEN *
UNDVIK PLAST * SÄTT UPP EN FÅGELHOLK - ELLER MÅNGA * MIKRA ALDRIG MAT I PLAST! *
VÅGA FRÅGA: FINNS DET NÅGRA FARLIGA KEMIKALIER I DEN HÄR? * SPOLA BARA NER KISS,
BAJS OCH TOAPAPPER I TOAN * ÄT SVENSKT * SORTERA DINA SOPOR * PADDLA * KRAMAS *
MÅSTE DU HA EN BIL – SKAFFA GASBIL ELLER ELBIL * VÄLJ NATURMATERIAL DÅ DU RENOVERAR – SKIPPA PVC! * ODLA MAT * KÖP EKOLOGISKT * GÅ EN PROMENAD * SÄNK INOMHUSTEMPERATUREN * PLOCKA AV TAKBOXEN * PUMPA DÄCKEN * UNDVIK ANTIBAKTERIELLA
KLÄDER OCH SKOR * SÄG NEJ TACK TILL REKLAM * GÅ OCH RÖSTA * UNDVIK FLAMSKYDDAT,
IMPREGNERAT OCH SMUTSAVVISANDE * LÅNA ELOISE – KOMMUNENS ELCYKEL * TACK!
Det kommer mera
När detta skrivs är inte handllingsplanen till miljömålen antagen. Därför är det lite klurigt att följa upp miljömåls­
arbetet. Handlingsplanen kommer att beskriva vad som ska göras, av vem, när och vad det förväntas ge för
resultat. Nästa uppföljning kommer därför att bli fylligare och på ett bättre sätt visa upp Eslövs kommuns miljö­
arbete.
Hör av dig
Läs mer om kommunens miljöarbete på www.eslov.se/ekokommunen. Har du synpunkter, idéer eller lust att
prata om Eslövs kommuns miljöarbete, kontakta mig på: ­[email protected], eller 0413 62764.
/ Marie Brandt, miljöstrateg i Eslövs kommun
27
I
mars 2014 uppmärksammades världens största klimatmanifestation - Earth Hour - i Eslöv
med fackaltåg, musik och tal. Hoppminister Fredrik Axvik hoppade sin vana trogen ner i
spat. Denna gång var hoppet en hoppfull manifestation för jorden och klimatet. Tack alla ni
som deltog! Antingen i fackeltåget, i Ungdomsorkestern, i blöt kostym eller g­ enom att ni s­ läckte
era lampor under Earth Hour.
Earth Hour 2015 firades på liknande sätt och vi hoppas kunna fortsätta traditionen framöver.