6 / KALMAR BAROMETERN-OT Onsdag 4 februari 2015 KALMAR / 7 BAROMETERN-OT Onsdag 4 februari 2015 Kalmar satsar på miljövänliga bilar till alla sina anställda KAMPRADPENGARNA: DE EFTERLYSER 50 FRISKA SENIORER % FAKTA Är det bättre att träna ute? Projekt: Fysiologiska och psykologiska effekter hos äldre av att vara ute. Beviljat anslag: 3,2 miljoner kronor. Huvudsökande: Jonas Ahnesjö och Patrick Bergman, lektorer vid institutionen för idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet. Övriga inblandade: Sex personer vid Linnéuniversitetet och Länssjukhuset i Kalmar. Start och klart: Från halvårsskiftet 2014 till halvårsskiftet 2016. Resultat: Vetenskapliga artiklar. Nytta för medborgarna: ”Om vi kan visa på klara positiva hälsoeffekter av att vara ute är det oerhört nyttig kunskap för alla. Det kan få effekt för dagis och skola och i ett större perspektiv bidra till att skapa attraktiva utomhusmiljöer i stadsplaneringen”. ARTIKELSERIE KAMPRADPENGARNA Del 4 Tidigare delar: Ung stiftelse värnar om äldre – 26 januari, Forskare letar entreprenörer i Hultsfreds spår – 29 januari, Nyttig forskning om LOV – 31 januari. Nästa del: Avfall blir bra affärer mellan företag. Utemiljöns effekt på hälsan är kärnan i Jonas Ahnesjös och Patrick Bergmans nya forskningsprojekt. Med hjälp av en testgrupp på 50 friska seniorer ska de försöka ta reda på vad som händer i kroppen när man motionerar utomhus. FOTO: ANDERS JOHANSSON Forskare synar utelivets betydelse ● Händer det något i kroppen när man är aktiv ute, och vad är det i så fall som sker? ● Med hjälp av 50 friska äldre ska två idrottsforskare på Linnéuniversitetet försöka hitta svaren. KALMAR. – Det finns massor av studier där man frågat folk om de mår bra av att vara ute, men det är otroligt ont om hårddata eller fysiologiska bevis för att det skulle vara så, säger Jonas Ahnesjö. Han är lektor vid institutionen för idrottsvetenskap och fick tillsammans med kollegan Patrick Bergman i somras 3,2 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. – Vi blev jätteglada och gick ut och köpte champagne, säger Patrick Bergman. – Men också förvånade, ingen av oss är ju professor eller docent, utan vi är bara lektorer, säger Jonas Ahnesjö. Barometern träffar dem i deras projektrum i en korri- dor på Kalmar sportcenter. På den lilla skylten vid dörren står det Hero: Health Effects of Recreation Outdoors. – Kanske inte helt ödmjukt, men nåt ska man ju heta, säger Jonas Ahnesjö och skrattar lite. En whiteboard täcker en vägg och den är fullskriven med idéer och samarbets- personer. Vi slår oss ner och de börjar förklara. – Vi vill försöka svara på: Vad är det som händer i kroppen när man är ute? OM det händer något. – Man vet att det viktiga D-vitaminet bildas i kroppen av UV-strålning när vi vistas ute, men vi vill leta fram fler bevis, säger Patrick Bergman. Framför allt vill de veta vad det är som händer i kroppen på molekylär nivå: Påverkas våra gener av att vi är ute eller inne? Vilka processer sätts i gång i kroppen, och varför? Därför ska de snart rekrytera en testgrupp på 50 friska seniorer över 65 år. – Vi hoppas hitta en liten grupp av friska äldre på gymmen här i Kalmar, lika många män som kvinnor. Testpersonerna ska vid tre olika tillfällen få sätta sig på en träningscykel och trampa måttligt. Ansträngningen ska motsvara en rask promenad, de ska bli varma och kanske lite svettiga. Därefter ska de sitta stilla, läsa eller göra något annat, i två timmar. – Under tiden kollar vi puls och blodtryck, tar blodprover och mäter blodsocker. Försökspersonerna ska testcykla i tre olika miljöer: En kal inomhusmiljö, en pyntad inomhusmiljö som ska föreställa ute, och så ute på riktigt. ”Man vet att de som är ute mycket och är mer aktiva är friskare. Men man vet inte om det är för att de är ute, eller om de är ute för att de är friskare.” PATRICK BERGMAN lektor vid institutionen för idrottsvetenskap I två veckor, mellan två av testtillfällena, ska de också bära en så kallad accelerometer, som mäter fysisk aktivitet. – Man kan säga att det är en superavancerad stegräknare, säger Patrick Bergman. Till hösten, när testerna är genomförda och alla data har samlats in, sätter de sig och räknar. – Hittar vi något vettigt så publicerar vi naturligtvis det. Men om vi INTE skulle hitta något är det ännu roligare, säger Patrick Bergman. – Även resultatet att det inte finns några positiva effekter av att vara ute blir samhällspolitiskt intressant, säger Jonas Ahnesjö. De båda forskarna har olika ingångar i sitt projekt: Jonas Ahnesjö är evolutionsbiolog. – Alla våra biologiska processer har utvecklats beroende av omgivningen. Och det har skett utomhus, utom de sista 20-30 generationerna, säger han. – Våra kroppar fungerar bäst utomhus, men hur blir det om man tar bort det? Patrick Bergman är i grunden sjukgymnast med specialitet på fysisk aktivitet och hälsa. – Det vore häftigt om vi Hero, Health Effects of Recreation Outdoors, står det på skylten vid forskarnas projektrum i Kalmar sportcenter. kom fram till att aktivitet ute är bättre än inne, men än så länge har vi inga belägg för det, säger han. – Man vet att de som är ute mycket och är mer aktiva är friskare. Men man vet inte om det är för att de är ute, eller om de är ute för att de är friskare. Jonas Ahnesjös och Patrick Bergmans forskning hamnar mitt i omsorgsdebatten, där ökade utevistelser för gamla människor är ett hälsoargument. – Utemiljöns effekt på hälsan är själva grejen i vårt projekt. Visar det sig vara bra att vistas ute kan man undersöka andra grupper, säger Patrick Bergman. – Behöver barn vara ute? Det är en högst aktuell fråga. Hur stor betydelse har Kampradstiftelsen för Linnéuniversitetet? – Otroligt mycket. Gigantiskt mycket. Jonas Ahnesjö och Patrick Bergman är rörande överens. De fick de pengar de sökte, vilket de ser som en stor fördel: – Det är bra att det inte krävs motfinansiering, alltså pengar från annat håll, utan man kan jobba med det som man tänkt. – Det är också skithäftigt att det gynnar ett enskilt universitet som Linnéuniversitetet, på sikt gör det oss till ett bra forskningsinstitut, vi kommer att klättra i status. – Man kan hitta på jättemycket roligt. TEXT BIRGITTA HULTMAN birgitta.hultman @barometern.se 0480-592 82 Kommunanställd och sugen på en miljöbil? Då är det snart fritt fram att leasa en personalbil med bruttolöneavdrag i Kalmar kommun. KALMAR. På tisdagen fattade kommunstyrelsen beslut om att säga ja till personalbilar för 5 000 kommunanställda. Det innebär att den som vill kan få leasa en biogas, el- eller hybridbil till en kostnad av uppemot 3 700 kronor i månaden, beroende av vilken bil man väljer. Idén är ett av Socialdemokraternas vallöfte i höstas. Men ursprungligen var det Miljöpartiet som kom med förslaget för tre år sedan. Då avslogs det dock med motiveringen att de som kan dra mest nytta av erbju- dandet är de som tjänar mest. Som med alla bruttolöneavdrag gynnar det främst dem som tjänar över brytpunkten på 36 158 per månad. Nu framhålls dock miljöaspekterna som största anledningen till personalförmånen. Kalmar kommun kan som stor beställare bli lite av ett draglok för omställningen till fler miljöbilar och biogas. Kommunalrådet Anders Andersson (C) är en av dem som ändrat ståndpunkt: – Vi tycker fortfarande att det slår olyckligt. Men miljönyttan är ett stort argument för. Därför röstar vi ja. Vid tisdagens kommunstyrelsesammanträde invände Inger Hilmansson (FP) att det ger helt fel signaler att dra ned på frisk- vårdspeng och utbildningar och i stället prioritera personalbilar. Hon fick dock mothugg av Johan Persson (S) som tyckte att det var fel att ställa friskvårdssatsningar mot miljösatsningar. Oppositionen är positiv till förslaget men var noga med att poängtera vikten av att det blir många bilmärken att välja mellan. Dessutom vill man att förslaget ska utvärderas till hösten för att se att inga dolda kostnader tillkommer och att det verkligen görs miljövinster. Detta ställde sig majoriteten bakom. Nu får serviceförvaltningen i uppdrag att handla upp och teckna avtal för hur man ska administrera personalbilarna. JESPER ERICSON [email protected] 0480-592 24 Trafikverket backar – väljer beprövade växlar i Trekanten Tågen till Kalmar är sämst i södra Sverige på att komma i tid. Och värre kunde det ha blivit när Trafikverket planerade för växlar vid Trekanten. TREKANTEN. Vid bygget av pendeltågstationen ville Trafikverket först använda en typ av omläggningsanordning, den del av växelsystemet som driver rälstungorna, som har orsakat stora problem i Skåne. – Det är inte acceptabelt att man fortsätter lägga in växlar som man på förhand vet kan skapa stora problem i tågtrafiken, säger KLT:s tågansvarige, KarlGustaf Åberg. Han har för trafikbolagets räkning formulerat en protest. Där påpekas att det på omläggningsanordningarna i Skåne har gjorts åtgärder och modifieringar, Boka en: Kalmars tåg senast i syd ● Tågen till Kalmar är sämst i södra Sverige på att komma i tid. ● Och femte sämst i hela landet. ● Bara Karlstad och tre Norrlandsorter är sämre. Kalmar. Det visar statistik från Trafikverket. Där mäts hur stor andel av tågen som kommer inom fem minuter från den tid som står i tidtabellen. I Kalmar är det drygt 80 procent. Det vill säga: Vart femte tåg är mer än fem minuter försenat. I exempelvis Växjö var motsvarande siffra ungefär vart åttonde tåg. Förklaringarna är två, enligt Karl-Johan Bodell, chef för Kalmar Länstrafik. Dels handlar det om samarbetet med Danmark. – Vi vill ha direkttågstrafik till Köpenhamn. Men det betyder att förseningar som sker på den danska sidan också drabbar oss, säger han. Enligt Karl-Johan Bodell är de danska tågen mer försenade än de svenska. – Vi har bättre punktlighet på de tåg vi skickar över bron än tvärtom. Den andra förklaringen handlar om samordning mellan olika tåglinjer. Små förseningar får kedjeeffek kedjeeffek- ter som drabbar ändstationen Kalmar. Tågen till Kalmar får ofta vänta in andra tåg i Alvesta. Här tvingas man välja mellan två onda ting: Försening eller att lämna resenärer på perrongen. – Är det rätt att köra punktligt och köra ifrån kunderna? Hur ofta har man själv inte tänkt när man är på väg mot Alvesta: Hoppas de håller tåget, när ens tåg är tre minuter sent, säger Karl-Johan Bodell. Möjligen finns det en Trafiktredje förklaring. Trafik verkets Magnus Axberg påpekar att sommarens strejk på Öresundstågen slog hårt mot Kalmar. Under juni påverkades både Öresundstågen och Kustpilen kraftigt. Det syns också i statistiken. Då var nästan varannat tåg försenat. – Kalmar har betydligt färre tågbolag än exempelvis Malmö. Då märks en arbetsmarknadskonflikt tydligare. Men det är absolut inget bra resultat ur resenä- rernas perspektiv, säger Magnus Axberg. Att få tåg att komma i tid är en komplicerad vetenskap. Men Karl-Johan Bodell säger att länstrafiken, som är delägare i Öresundståg och huvudman för Kustpilen, jobbar på att förbättra samarbetet med både SJ och Danmark. Han betonar också att tågen från Kalmar i alla fall är bra på att avgå i tid. – Vi lyckas vända tågen snabbt och få iväg dem i tid, säger han. TEXT rasmus Jeppsson rasmus.jeppsson @barometern.se 0480-592 63 Frågan Barometern den 24 januari. men de som var tänkta att läggas in i Trekanten skulle vara i leveransskick från fabriken – alltså utan modifieringar. Karl–Gustaf Åbergs förhoppning under tisdagsförmiddagen var att Trafikverket skulle tänka om, eller åtminstone lägga in växlar som har samma modifieringar som gjorts i Skåne. – Vi har en bra dialog och ska nog kunna diskutera oss fram till en lösning. När Barometern får tag på Peter Bjers, projektledare vid Trafikverket och ansvarig för byggandet av mötesspåret och den nya stationen i Trekanten, är beskedet glasklart. – Vi har valt att stoppa framtida användning av nya omläggningsanordningar. Trekanten kommer att få den gamla typen av konstruktion. Han kallar beslutet för radikalt, men ser ingen annan lösning. – Vi har provat anordningen på andra stationer, men efter stora störningar valt att gå tillbaka. Den äldre typen av omläggningsanordning är mer mekanisk, enligt Peter Bjers. Och har visat sig vara mindre känsliga för kyla och snö. Pendeltågsstationen i Trekanten ska börja byggas under våren, och vara klar för trafik i januari 2016. FREDRIK SVENSSON Mil efter
© Copyright 2024