1. No category

BIG-nytt 3/2015
30 september 2015
BIG-nytt är ett informationsblad som vänder sig till
biologistudenter och till lärare inom biologiska sektionen.
BIG-nytt kommer ut med fyra nummer per läsår. Bidrag är
välkomna! Kontakta redaktören Margareta Ohné,
070 648 11 27, [email protected].
Osignerade bidrag är skrivna av redaktören, som också tagit
fotografierna om inget annat anges.
Tidigare nummer av BIG-nytt finns på BIG:s webbplats.
Nästa nummer kommer i början av december.
Du behövs!
Vad händer i höst?
Du som är student – vill du veta hur det går till när man
fattar beslut om hur mycket pengar utbildningen ska få,
vilka kurser som ska ges, vilken litteratur som ska användas
och vilka nya lärare som ska anställas? Vill du kanske rentav
vara med och påverka besluten? Då är du varmt
välkommen!
Torsdag 1 okt
Alumnkväll. Gemensamt program 16:00 (”Investeringar
och forskning för en bättre värld”). Program för biologalumner 18:30 (temat är epigenetik och medverkande är
Mattias Mannervik och Uli Theopold).
Studentinflytande är högt prioriterat inom Stockholms
universitet och om du vill påverka just biologiutbildningen
ska du gå med i Biologiska studentrådet (BÄR).
Studentråden hör till studentkåren men bestämmer själva
vad de ska fokusera på och hur de vill arbeta. Studenterna
har genom BÄR rätt att vara med i alla beredande och
beslutande organ inom universitetet. Men nu finns tyvärr
vakanta platser på alla nivåer inom vårt område, både i
BIG:s institutionsstyrelse, lärarförslagsnämnden,
sektionsberedningen och områdesnämnden. BÄR är i stort
behov av fler engagerade studenter! Visst är det en del
arbete med att läsa på inför mötena, men det är samtidigt
mycket lärorikt och en klar merit när man söker jobb
(dessutom får man ett arvode).
Om du vill engagera dig i BÄR kan du läsa mer på
http://www.big.su.se/_html/studentportal/index_studentporta
l.shtml. Du kan också kontakta BIG:s studentombud (f n
Sarah Tidström och Sandra Pålsson; adresser på samma
webbadress som ovan). Du behövs!
BIG på Facebook
BIG har skapat en Facebookgrupp
där man kan få information om vad
som är på gång och där biologistudenter kan hålla kontakt med
varandra. Mer information finns på
BIG:s hemsida!
Institutionen för biologisk grundutbildning
Onsdag 13 okt 15:00
Pedagogiskt seminarium för lärarna med temat ”Är det
oetiskt att föreläsa?”
Torsdag 15 okt Sista dag för ansökan till vårens kurser.
Fredag 13 nov 18:00
Årets examensmiddag för alla som under 2015 tagit ut
kandidatexamen i biologi, molekylärbiologi eller marinbiologi. Även tioårsalumnerna är inbjudna. Alla lärare är
också välkomna. Det blir en god middag på Fakultetsklubben och mellan rätterna blir det pin-utdelning och vi får
höra de nyexaminerade berätta om sina framtidsplaner. Läs
om förra årets examensmiddag på
http://www.big.su.se/_html/studentportal/img/14/index.htm
Torsdag-fredag 26-27 nov
Möte med det nationella nätverket för biologiutbildning i
Halmstad. Rapport kommer i nästa BIG-nytt.
Onsdag 2 dec 12:00
Naturvetenskapliga fakultetens arbetsmarknadsdag. Alla
studenter, forskarstuderande och lärare är välkomna till Aula
Magna mellan 12:00 och 15:30. Ett femtiotal företag,
myndigheter och organisationer medverkar. Ett unikt tillfälle
att träffa potentiella arbetsgivare! Förra året var det närmare
700 besökare. De 300 första får en lunchmacka, så kom
tidigt!
Onsdag 2 dec 15:00
Pedagogiskt seminarium för lärarna med temat ”Hur sätter
man rättvisa individuella betyg på grupparbeten?”
Personalnytt
Nya lokalerna snart helt klara
Den 17 augusti anställdes Alexandra Balogh som
vikarierande administratör (Lisbeth Bergius och Karoly
Varszegi gick ju i pension i våras). Arbetsuppgifterna
omfattar bl a lokalansvar, lokalbokning, kontakt med
Akademiska hus samt upphandling och inköp av utrustning.
Tjänsten omfattar 75 % t o m den 31 januari. Alexandra
disputerade i etologi 2009 och har sen dess bl a gjort två
postdokperioder.
Snart är tillbyggnaden av Biologihuset färdig. Redan i
somras flyttade botanister och systemekologer in och snart
är det BIG:s tur. Därmed är äntligen all biologisk
undervisning och forskning samlad på ett ställe i Frescati.
Lisbeth Bergius är återanställd under hösten och kommer
då att jobba en vecka i månaden.
Under samma tid kommer Erik Hoffman att gå upp till
heltid, dels för att överta en del av Karolys arbetsuppgifter,
dels för att hjälpa till med att flytta över EMB:s
undervisning till Biologihuset.
De två nya husen kallas N och P och är tillbyggnader på Drespektive E-husen. De nya undervisningslokalerna ligger
huvudsakligen i P-huset. Där blir det förråd och fyra
lärosalar, varav en riktigt stor. Dessutom blir det generösa
uppehållsutrymmen för studenterna och ett pentry med
mikrovågsugnar. BIG:s totala lokalyta kommer dock inte att
öka, eftersom de nya lokalerna ersätter förlorad yta i Botan
och Frescati backe. Den stora lärosalen, som rymmer ca 100
personer, kallas tills vidare Q-salen men vi hoppas på ett
snart beslut om ett roligare namn. Nycklar behövs inte,
tillträde till lokalerna styrs helt med passerkort.
Samverkanskoordinator utsedd
Lisbeth Jonsson, professor i växtfysiologi, har nu utsetts till
samverkanskoordinator vid Biologiska sektionen (se vidare
förra numret av BIG-nytt). Uppdraget är på 20 % från
den 1 september och två år framåt. En intervju med Lisbeth
kommer förhoppningsvis i nästa nummer av BIG-nytt.
Nyheter i kursutbudet
Den 5 oktober startar den nya grundkursen Vetenskaplighet
och evolutionärt tänkande 5 hp. Kursen ingår i
kandidatprogrammen i biologi och marinbiologi. Den första
veckan innehåller föreläsningar om naturvetenskap och
teoribildning, kommunikation av naturvetenskap samt
naturvetenskap i praktiken och avslutas med en tenta.
Därefter följer två veckor som behandlar Jordens och
organismernas historia samt evolutionära mekanismer och
evolutionärt tänkande. Även den delen avslutas med en
tenta. Barbro (Kajsa) Axelius, som är kursansvarig lärare,
menar att denna kurs kanske är den viktigaste kursen i hela
basblocket. ”Den lägger grunden för allt studenterna
kommer att läsa fortsättningsvis och ger ett viktigt
vetenskapligt ramverk och evolutionärt perspektiv inför de
vidare studierna”, säger Kajsa.
Masterkursen Muntlig presentationsteknik i naturvetenskap
ges denna hösttermin (period 1) på engelska. Den heter nu
Oral communication in science 7,5 hp och har ca 15
deltagare, varav många doktorander.
Den tidigare kursen Biostatistik – analys och presentation av
biologiska data 15 hp (grundnivå) kommer att delas upp i
två kurser: Biologisk statistik 7,5 hp och Analys och
presentation av biologiska data 7,5 hp. Båda kurserna ges
kommande vårtermin i period 3. Den första kursen utgör
förkunskapskrav till den andra.
När BIG-nytt går på inspektionsrunda i mitten av september
återstår bara några veckor innan allt ska vara klart och även
om mycket fortfarande täcks av plast börjar man kunna ana
hur det ska se ut. Lärosalarna ger ett ljust och välkomnande
intryck med stora fönster som vetter mot ekarna i Nationalstadsparken. Den tekniska utrustningen är toppmodern och
den pigga färgsättningen med mycket rött kommer att hålla
åhörarna på alerten. Studenternas uppehållsutrymmen vetter
i stället mot den vackert utformade innergården. Högst upp i
N-huset ligger alla växthusen i fil. Två av dem är BIG:s och
även här hittar vi toppmodern utrustning som styr ljus,
temperatur och luftfuktighet.
Om allt går som planerat, kommer de nya undervisningslokalerna att börja användas i första halvan av oktober.
Vad händer med toxikologin?
Framtiden för masterprogrammet i toxikologi är fortfarande
oklar. I avvaktan på en mer långsiktig lösning har BIG
beslutat att inte göra något intag till programmet ht16.
Förhoppningen är fortfarande att det ska gå att utforma ett
tvärvetenskapligt program med inriktning mot toxikologi
och strålningsbiologi, med medverkan av flera institutioner
inom fakulteten. Tills vidare kan strålningsbiologi läsas
inom ramen för andra masterprogram, t ex molekylära
livsvetenskaper.
Kvalitetsprojekt om förändrad kunskapssyn
Fakultetens grundutbildningsberedning har fått 75 000 kr ur
rektors kvalitetsmedel. Pengarna ska användas till ett projekt
om hur man kan ”anpassa universitetspedagogiken till en
förändrad kunskapssyn”. Syftet med projektet är att förbättra
vår pedagogik och värna om det vetenskapliga tänkandet.
Bakgrunden är att ”många lärare upplever en förändrad
kunskapssyn hos studenter idag, med en förskjutning från
kunskaper till förmån för förmåga till diskussion och analys”
(citat ur projektansökan). Hur ska man tackla de problem
som kan uppstå när studenters och lärares olika
förväntningar möts? Projektledaren (ännu ej utsedd) ska
inventera forskningsläget och ordna seminarier kring detta
angelägna ämne.
Förbättrat mottagande av internationella
studenter
Ett särskilt varmt välkomnande mötte i år de internationella
studenter som valt att läsa biologi eller kemi vid Stockholms
universitet. BIG och KÖL ordnade nämligen ett gemensamt
mottagande. Det var inlagt i den Orientation week, som
ordnas centralt på universitetet för alla internationella
studenter och som ger mer allmän information. BIG/KÖLprogrammet omfattade en hel dag och de som deltog var
både internationella studenter som kommit hit på egen hand
och internationella utbytesstudenter, sammanlagt ett åttiotal
personer.
På förmiddagen fick studenterna konkret information om
biologi- och kemistudierna samt rundvandring i Arrheniuslaboratorierna. Sen bjöds de på lunch utomhus i det vackra
sensommarvädret. De fick också var sin kasse med karta,
kanelbulle mm. Efter lunch tog Naturvetenskapliga
föreningen över och de internationella studenterna fick delta
i NF:s insparksprogram tillsammans med de svenska
nybörjarna. Under hösten kommer NF att följa upp med fler
aktiviteter som riktas särskilt mot de internationella
studenterna. Att BIG och KÖL valt att ha en gemensam
studiestart för internationella studenter beror till stor del på
att många studenter läser båda ämnena. Satsningen var
också klart uppskattad. Det största problemet för de
Institutionen för biologisk grundutbildning
inkommande studenterna var som vanligt bostadsbristen,
som i år var värre än någonsin. Bara några dagar före
kursstart hade flera studenter fortfarande inte hittat
någonstans att bo och så illa har det inte varit tidigare. Till
nästa år måste man försöka hitta ett bättre sätt att synliggöra
de lediga rum som nog ändå finns runt terminsstarten.
Mer träning i akademiskt skrivande
När BIG:s kandidatprogram nyligen reviderades, var ett av
målen att förbättra studenternas träning i akademiskt
skrivande. Grundkursen Cell- och molekylärbiologi har
därför infört en skrivuppgift som ska träna just detta.
Uppgiften innebär att studenten ska välja ut en nyhet eller
frågeställning som har förekommit i media (t ex en
dagstidning eller ett radioprogram) och sedan utreda
nyhetens vetenskapliga grund. En förutsättning är förstås att
nyheten har en tydlig koppling till kursens innehåll, dvs.
molekylär cellbiologi, genetik eller mikrobiologi; ytterligare
ett syfte med uppgiften är nämligen att belysa dessa
områdens betydelse för samhället. I uppgiften ingår också
att granska och utvärdera en annan students uppsats enligt
en detaljerad mall.
Skrivuppgiften är frivillig. Moroten – förutom att man tränar
något viktigt - är att om uppgiften blir godkänd höjs
sammanfattningsbetyget på kursen ett steg (förutsatt att alla
andra moment är godkända). Förra hösten valde ungefär
hälften av studenterna att genomföra uppgiften och de flesta
ansåg efteråt att de i hög grad hade utvecklat sina färdigheter
i vetenskapligt skrivande och fått en ökad insikt i ämnesområdets betydelse i samhället.
Även grundkursen i ekologi innehåller skrivuppgifter, i detta
fall obligatoriska. Dessa uppgifter presenteras närmare i
nästa BIG-nytt.
Tovetorp
Behöver du en lokal för ett möte eller en mindre konferens?
Varför inte pröva Tovetorps zoologiska forskningsstation i
Sörmland? Här finns en stor aula, en mindre föreläsningssal,
fyra grupprum, matsal och många sängplatser - idealiskt för
grupper mellan 15 och 40 personer. Kontakta platschefen
Sven Jakobsson för mer information!
([email protected])
Studier utomlands – ett minne för livet
De problem som uppstod med t ex kursval och bostad gick
alla att lösa på ett bra sätt, även om det ibland tog tid. Att
man läser flera kurser parallellt kan innebära att det kursval
man gjort hemma inte fungerar när man väl är på plats;
schemaläggningen kanske gör att några kurser kolliderar.
Därför är det klokt att vara flexibel och kunna tänka sig att
ändra sitt kursval.
För både Calle och Jennifer löste sig även boendefrågan bra.
Calle delade studentlägenhet med två kurskamrater utanför
campus medan Jennifer fick ett eget rum i en studentkorridor på campus. Båda tycker det var lätt att finna sig
tillrätta i den nya miljön och att få många nya vänner,
särskilt bland de övriga internationella studenterna.
Kontakterna består fortfarande och Jennifer ska snart åka
över till London för en återträff med en del av dem.
Foto: okänd
Foto: Calle Nellbring
Att Calle Nellbring skulle välja Australien när han skulle
plugga utomlands, det hade man nästan kunnat ana, eftersom
han har släkt där. Men att det blev Griffith University i
Queensland, det berodde mycket på kursutbudet och på att
miljön vid de tropiska vattnen på Australiens ostkust var
perfekt för den marinbiologiskt intresserade. Och
naturligtvis också på att Stockholms universitet har ett
centralt utbytesavtal med just det universitetet.
Foto: Jennifer Fredberg
Foto: Griffith University
Jennifer Fredberg var tidigt inställd på att plugga utomlands.
Australien lockade även henne men var för långt bort.
Hennes främsta skäl att läsa utomlands var att hon ville få
kontakt med nya människor, helst från hela världen, och
vilken stad kan vara då vara bättre än världsmetropolen
London? Så när hon upptäckte att BIG har ett utbytesavtal
med University of Roehampton i London, stämde allt.
Att resa inom ett utbytesavtal, vare sig det är centralt eller
knutet till institutionen, innebär flera fördelar. Man slipper
betala terminsavgifter på tiotusentals kronor och man får
mycket hjälp av de utbyteskoordinatorer som finns både
hemma och vid det universitet man reser till.
Det som Calle och Jennifer tyckte var den största skillnaden
jämfört med studierna här hemma, var att man både i
Australien och i England läser flera kurser parallellt. Det är i
och för sig kul men det är svårt att göra sitt bästa när man
ska lämna in flera uppgifter samtidigt, säger Calle. Jennifer
kände sig inte så stressad av det, för hon tyckte det räckte att
bli godkänd på kurserna. När de tillgodoräknas vid
Stockholms universitet syns ändå inte betygsgraden.
Så här i efterhand, vad var den största behållningen av att
läsa utomlands? Jo, att man växer som människa, man får
många nya vänner och ett utökat nätverk. Man kan också få
nya intressen, även inom biologin. Calle var t ex inställd på
att bli marinbiolog men i Australien blev han så intresserad
av fåglar att han nu gör sitt examensarbete på Riksmuseet
där han studerar havsörnar (det är faktiskt vid ett havsörnsbo
vi ser honom på bilden här). Jennifer tycker att det var
perfekt att åka under kandidatstudierna när man kanske inte
bestämt sig ännu för vilken inriktning man ska satsa på. Nu
läser hon masterprogrammet i etologi och tycker det är
viktigt att gå rätt kurser och få bra betyg på dem;
utlandsstudier skulle inte passa henne nu.
Både Calle och Jennifer tycker att man bör utnyttja
studielånet om man ska plugga utomlands - det behövs.
Resorna kostar förstås en del men också olika sociala
aktiviteter som man inte vill behöva avstå från av
ekonomiska skäl. Jennifer betonar också att det är viktigt att
i förväg tänka igenom varför man vill åka utomlands och
vad man vill ha ut av det, för det spelar stor roll för vilket
land och vilket universitet man väljer och det påverkar också
hur man tar vara på tiden där.
Till sist: vad skulle ni vilja säga till en student som funderar
på att läsa utomlands en termin?
Jennifer: Det är ett jättehärligt äventyr, alla borde pröva det!
Calle: Gör det! Ta chansen! Det blir ett minne för livet!
Läs mer om utlandsstudier på BIG:s webbplats
http://www.big.su.se/_html/utbildningar/index_utland.shtml