1. No category

”Runt om i världen ser vi hur människor drabbas av katastrofer och hur de förföljs på grund av sina
åsikter eller sin religion. 51 miljoner är på flykt, och här i Sverige tar vi emot 0,16 procent av dessa.
Vi i vårt län är också delaktiga i detta, och måste stå upp för alla människors lika värde. Därför är denna
konferens så viktig, och jag hoppas att vi går härifrån ännu klokare än vi redan är”.
Anton Hammar, vice ordförande i Regionfullmäktige, och samordningsansvarig för integrationsfrågor
i Region Jämtland Härjedalen, hälsade välkommen till konferensen.
Den 20-21 maj 2015 anordnade Strömsunds
kommun för andra året i rad konferensen
Barn i migration. Vid konferensen, som hölls
i Östersund, presenterades resultat och
material från de tre projekt som bedrivits
i kommunen kring nyanlända barn.
Konferensen,
som ägde rum i
OSD Östersund,
samlade ca 340
deltagare.
Växande antal asylsökande barn i Europa
– Det är inte bara Sverige som får ta emot allt
fler ensamkommande flyktingbarn. I Europa
fördubblades antalet förra året, jämfört med
året innan.
Det berättade Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker
på Migrationsverket, då han – som en inledning till
konferensen – gav en bild av hur flyktingsituationen ser
ut idag.
De flyktingar som söker sig till Sverige kommer i
huvudsak från fyra regioner, förklarade han. Syrien
och Irak, Afghanistan, Afrikas horn och Västra Balkan.
Även de ensamkommande barnen kommer från ungefär
samma regioner.
– Först har vi Mellanöstern, med väpnad konflikt i hela
Syrien och halva befolkningen på flykt. Fyra miljoner
har registrerat sig hos UNHCR, hälften är under 18 år,
många har flytt undan striderna både tre och fyra gånger.
Dessutom föds nu allt fler barn i flyktinglägren, tillade
Arvid Zheng Norin. 36 000 hittills, enbart i Libanon –
BARN I MIGRATION
1
som riskerar att bli statslösa.
Alla som kommer till Sverige från Syrien får stanna.
Det gäller däremot inte Irak-flyktingarna – som är
betydligt färre. I år väntas 3500. Till vissa delar av Irak
bedömer svenska myndigheter att det är säkert att
återvända.
Afghanistan är också tillräckligt säkert i vissa delar,
anser Migrationsverket. Det handlar om städerna, där
det i alla fall finns väpnade styrkor
och en viss myndighetsnärvaro, sa
”36 000 barn Arvid Zheng Norin. Något färre
flyktingar väntas från Afghanistan
har fötts
än från Irak, men hög andel
i syriska
ensamkommande barn – kanske så
mycket som 50 procent.
flyktingläger
Den tredje regionen varifrån
enbart i
många söker sig till Sverige är
Libanon – de Afrikas horn.
– Från Eritrea har vi sett en väldigt
riskerar att
tydlig ökning under 2-3 år, förra året
bli statslösa” var det 11000. Där finns en väldigt
uppenbar orsak, i det att unga
eritreaner tvångsinkallas och kan bli i princip livegna
under 10-20 år. Den som vill vara säker på att slippa
detta måste ge sig av innan den fyller femton år.
Alla som kommer från Eritrea får uppehållstillstånd.
Det gäller däremot inte dem som kommer från Västra
Balkan.
– De åberopar ofta diskriminering, hot och sjukdomssituationer. Kosovarer kommer för att de inte längre tror
på landets framtid, albaner uppger ofta att de flyr från
blodshämndskonflikter.
Sveriges inställning är att Balkan-gruppens skäl
inte håller, att deras hemländer kan hantera deras
– Unga eritreaner som vill vara säkra på att slippa tvångsinkallas
måste ge sig av innan de fyller femton år, sa Arvid Zheng Norin.
angelägenheter på ett tillfredsställande sätt, förklarade
Arvid Zheng Norin.
På grund av läget i Eritrea och kriget i Syrien ökar nu
antalet ensamkommande barn kraftigt. Det samlade
antalet flyktingar är stort, därför blir det även ett stort
antal barn.
”Vi behöver de här människorna”
De asylsökande barnens ankomst
till en glesbygdskommun som
Strömsund – och till ett glesbygdslän
som Jämtlands – illustrerades av
projektledare Elisabeth Lindholm
– Var personlig utan att bli privat. Det är en
viktig gränsdragning, sa Elisabeth Lindholm.
2
BARN I MIGRATION
med några konkreta siffror.
– Utan inflyttning från utlandet
hade Strömsund minskat invånarantalet med 403 personer 2013. Nu
blev det ”bara” minus 154. Länet
skulle ha minskat med 1566 invånare
utan dem. Nu blev det en ökning
med 260.
I Strömsunds befolkningssammansättning kan man se hur andelen
utrikesfödda ökat från fyra procent
2005, till mer än tio procent 2014.
– Vi behöver de här människorna,
konstaterade Elisabeth Lindholm.
Men vårt arbete med att ta emot dem
är förstås också ett uttryck för att vi
ser till alla människors lika värde.
Och att vi betonar ett barnperspektiv.
”Begriplighet” är ett nyckelord i
de olika projekt kring flyktingarbetet
som Strömsunds kommun står i
led-ningen för. Begripligt hela vägen
avslutades 2014 och illustrerar i sig en
grundtanke med ordvalet: att barnets
hela migrationsprocess ska vara
begriplig. Allt som händer inuti och
runt omkring ska vara begripligt.
Vid konferensen avslutades projektet Begripligt för alla, som sammanfattat erfarenheterna från sex års
arbete med barn och unga. Som att
det är viktigt att vara personlig i
arbetet med flyktingbarnen. Men
inte privat – där finns en viktig
gränsdragning. Och så ska man
sträva efter att möta barnen där de
är, med sina erfarenheter, farhågor
och förhoppningar.
Begriplig information
i Sverigeprogrammet
Ett av de material som presenterades på konferensen –
vid ett av de valbara seminarierna – var Sverigeprogram
för ensamkommande, ett helt nytt informationsmaterial
som tagits fram av projekt BEGIN – Begriplig
barninformation för ensamkommande. Materialet ger
vägledare, gode män och andra som möter barnet
möjlighet att på ett enkelt sätt begripliggöra själva
asylprocessen och informera om vardagsliv och
utbildning. Det bygger på dialog och barnet stimuleras
att jämföra den verklighet som möter i Sverige med
hur det var i hemlandet. Hur är det med rättigheter och
skyldigheter? Familjens roll? Skolan?
Sverigeprogrammet för ensamkommande har upplägg
som är snarlikt det Sverigeprogram som tidigare
tagits fram för unga kvotflyktingar, med bilder, korta
faktatexter och förslag på frågor.
Berit Holter, Sara Adelhult och Jeanette Nilsson gav en
presentation som hade lockat en stor
skara potentiella användare till detta
seminarium. Gruppvis satt åhörarna
runt borden i salen, och på varje bord
fanns bland annat de pedagogiska,
inplastade korten med förklaringar
till sådant som är bra att veta redan
från första början – som hur ekonomin
fungerar för en asylsökande. Eller goda
råd om hur man klär sig förnuftigt i
detta land – ”kläder efter väder”.
– Jag hoppas att många kan göra
det här till sitt eget; låt er inspireras!
manade Berit Holter.
Och så lottades det ut plastlådor med
hela materialet samlat. Bijar Jemil, som
jobbar i Krokom, var en glad vinnare.
– Det här ska jag absolut använda mig
av, sa han när han tog sin låda och gick.
”Ville åka hit
och ta del...”
– Jag hörde en föreläsning
om de projekt man driver i
Strömsund och fick då veta
att den här konferensen skulle
hållas. Eftersom jag såg att de
gjorde många bra saker ville
jag åka hit och ta del av det
som förmedlas här.
– Vi ska starta en plattform för vara både professionell och
dem som jobbar med ensampersonlig i arbetet med barnen.
kommande; att skapa relationer
Ulla-Britt Caping Salas,
mellan yrkeskategorierna är
process- och projektledare
jätteviktigt, att vi har liknande
i Göteborgsregionens
kommunalförbund.
förhållningssätt. Det gäller att
Bijar Jemil
vann utlottningen
av en
låda med
material
som producerats
inom
de olika
projekten.
”Viktigt att kunna möta barn i kris”
– Det är många
tänkvärda saker som
sagts här, både i samtal
och föreläsningar.
Något som jag
absolut kommer att
ta med mig hem till
modersmålsgruppen
är detta med hur man
bemöter barn i kris.
Det är en väldigt viktig
fråga.
Mary Tikimo,
modersmålslärare i
arabiska och hindi,
Krokom.
BARN I MIGRATION
3
Föräldragrupper
en viktig del
i etableringen
”Ett samhälle som vill bry sig om
sina barn måste vårda sig om deras
föräldrar”.
Detta citat från den brittiske
psykiatern och psykoanalytikern
John Bowles lyftes fram i
seminariet Att vara förälder, som
var ett av fyra valbara pass på
onsdagseftermiddagen.
Att samla flyktingföräldrar till
gruppträffar är en viktig del i
etableringsprocessen.
– Man får inte ta ifrån dem deras
föräldraansvar. De vet vad det är att
vara förälder, även om de inte kan
språket. Vi kan stärka dem i deras
roll, så de kan bli mer delaktiga i
samhället, sa Jennifer Benoit.
Föräldragrupperna bör ha max
8-10 deltagare och genomföra åtta
träffar. Då avverkas teman som
den svenska historien, hur skolan
fungerar, synen på familjen, med
mera. Som handledning använder
man ett avsnitt i Begripligt hela
vägen” – metod- och materialboken
för arbete med nyanlända barn och
ungdomar.
En viktig aspekt i dessa möten är
att vara personlig, betonade Sara
Edvardsson. Till exempel när man
presenterar sig.
Många problem kan lösas väldigt enkelt i föräldragrupperna, förklarade Sara och Jennifer.
– Socionomtitlar och sådant är helt
oväsentligt för dem. I stället säger vi
något om våra familjer, hur många
barn man har, och sådana mer
personliga saker.
Personlig vinkling är en viktig del
även i studiematerialet. Exempelvis
ett avsnitt om tre jämtländska
kvinnor som illustrerar utvecklingen
i vårt land – och ger möjligheter till
identifikation. Säkert överraskar
det många att se bilden av Sara
Kristina, född 1861, där hon döljer
det mesta av sitt hår i en sjalett. ”Sin
finaste […] för att fotografen skulle
komma”, som det står i bildtexten.
Det är många potentiella problem
som kan lösas väldigt enkelt i
dessa föräldragrupper, förklarade
Sara och Jennifer. Ta bara en sådan
sak som att barnen i skolan har
obligatorisk simundervisning. Den
som kommer från en region utan
närkontakt med vatten kanske inte
alls förstår poängen med detta. Då
förklarar man hur det är i Sverige,
att simkunnigheten till och med kan
vara en livsnödvändighet.
Språket då? Blir inte det en tröskel
i dessa möten?
– Det fungerar mycket bra med
tolkarna. Även telefontolkning –
det kan till och med vara en fördel;
det blir lugnare, mer koncentrerat.
Och så försöker vi förstås att ha så
samlade språkgrupper som möjligt.
Behov skapar framgång
Anders Fabricius, som arbetat i flyktingprojekt många år, berättade att
han ofta får frågan hur Strömsund
kan vara bland de bästa att jobba
med flyktingbarn. Svaret är ”behovsdrivet arbete”. Då befolkningen på
25 år minskat med 25 procent förstår
man värdet i att ta vara på dem som
kommer till kommunen.
Sedan krävs det förstås också
politisk vilja för att verkligen göra
jobbet, och den har funnits sedan
åtminstonev halvtannat decennium,
menade Anders Fabricius.
– Fram till idag har vi drivit mer
än tio utvecklingsprojekt i flyktingfrågor. Men det krävs också att
4
BARN I MIGRATION
kommunen gör en
insats.
Långsiktighet är
därför ett nyckelord.
Det gäller att bryta
ner sina visioner och
mål i konkreta steg.
Och förvissa sig om att
de steg som tas idag
leder mot den önskade
framtiden.
– Sluta gnälla över
det som inte går. Gör
som ekorren jag fotade Ekorren var kreativ, tog en risk, bröt ner sin vision i konkreta
steg – och löste problemet med hur den skulle nå nötterna...
hemma vid fågelbordet!
i tårna över fågelbordets takkant –
Och så visade Anders Fabricius en
kom åt de hägrande nötterna....
bild på en ekorre som – hängande
”Skolan har en
svår uppgift”
– Nyanlända elever har samma
rätt till utbildning som alla andra
barn. Där får inget som helst
tvivel råda. Barnkonventionen är
jättetydlig.
Det slog Andrés Brink Pinto fast, när han
berättade om hur Skolinspektionen ser på de
ensamkommande flyktingbarnens situation i
svenska skolor.
Eftersom forskning och tidigare utredningar
pekat på att gruppen nyanlända elever löper
större risk att inte få sin rätt till utbildning
tillgodosedd genomförde Skolinspektionen
under perioden november 2013 – januari 2014
en granskning av tio kommunala grundskolor,
som Andrés Brink Pinto var ansvarig för.
En generell slutsats är att skolorna inte gör
tillräckligt för de nyanlända, konstaterade han.
– De har en svår uppgift, för de möter en väldigt
heterogen grupp. Där finns barn med gedigen
skolgång bakom sig, medan andra har en oerhört
skakig bakgrund. Men
det står klart att skolorna
inte anpassar utbildningen
”En skola
tillräckligt till de nyanländas
som slipper ta behov.
itu med hela
Ett problem som kan uppstå
är
att skolorna även får ta hand
välmåendet
om sådant som ligger utanför
når bättre
deras egentliga uppdrag. Därför är
resultat när
samhällets övriga stödfunktioner
runt dessa barn oerhört viktiga.
det gäller
– En skola som slipper ta itu med
lärandet”
hela välmåendet når självklart
bättre resultat när det gäller själva
lärandet, sa Andrés Brink Pinto.
– Men vi ser också goda exempel – minst ett på varje
skola vi besökt – där eleverna får bra stöd och stimulans.
Då ser man hur motiverade de är, för de vet vilken chans
de fått.
Men om det fungerar bra så beror det mer på enskilda
lärares engagemang än på skolornas planer och
strukturer.
För att skolan ska kunna ge varje enskild elev det den
behöver är det viktigt att ta reda på vad de har med
sig av erfarenheter och kunskaper. Men här finns stora
brister, menade Andrés Brink Pinto. Dels kan själva
kartläggningen vara bristfällig – dels används den inte
för att planera undervisningen för de enskilda barnen, så
som den borde.
Ofta har skolorna alltför stor tilltro till att ren
språkinlärning skulle vara nyckeln till en lyckad
– Då barnen får bra stöd
och stimulans ser man hur motiverade
de är, sa Andrés Brink Pinto.
Fem framgångsfaktorer
• Kartlägg elevens kunskaper och erfarenheter
• Anpassa undervisningen därefter
• Ge studiehandledning på modersmålet
• Språkinlärning sker i alla ämnen, alla lärare
måste vara språklärare
• Ta fram gemensamma strategier. Lämna inte
ansvaret till enskilda lärare.
studiegång. Men då språkundervisningen inte
kombineras med ämnesundervisning halkar barnen
efter, kunskapsmässigt.
– En brist är också att många av de särskilda undervisningsgrupperna inte ingår som en naturlig del i
skolans sociala och pedagogiska verksamhet. Kännedom
om barnen som byggs upp i förberedelseklasserna når
inte de lärare som sedan ska ta hand om dem i ordinarie
klasser.
Över huvud taget är det viktigt att göra jobbet gediget,
och att göra rätt saker i rätt tid. Gå igenom i förväg vad
barnet är sämre på, så att undervisningen kan anpassas.
Alla barn kan något. Ta reda på vad de kan och skapa
situationer där de får lyckas! Att anpassa undervisningen
behöver inte vara svårare än så, menade Andrés Brink
Pinto.
BARN I MIGRATION
5
Barn i kris
behöver
en trygg famn
Hur ska vi förstå och bemöta de ensamkommande barnens kriser?
Utifrån den frågeställningen talade Gunnar
Hultin – socionom, psykoterapeut och medarbetare i Återvändande ensamkommande.
– Jag vet att många här har ett krisbemötande utan att
egentligen definiera det så. Jag vill skapa en diskussion
kring vad vi faktiskt gör.
För att förstå krisen behöver man både se till vad
som utlöste den och hur den påverkar individens livssituation, sa Gunnar Hultin. Om ett ensamkommande
barn tvingats iväg av sin föräldrar så är ju detta tvärt
emot hur det borde vara. Egentligen är det barnet
som ska frigöra sig från föräldrarna. Vilken roll spelar
en sådan bakgrund för barnens relationer med de
vuxna de möter här? Kan föräldraskapet i någon mån
kompenseras?
Det är viktigt att definiera var barnen befinner sig i
– Det går förstås inte att undvika Johan Cullberg när man talar om
sina kriser, sa Gunnar Hultin. Men å andra sidan ska
krisbearbetning, konstaterade Gunnar Hultin.
man också vara beredd på att de svårigheter de utsatts
för inte alltid leder till kriser.
sig – ”här vill jag vara”. Då har en väldigt tydlig tröskel
Det behövs också en medvetenhet om att krisens
passerats.
styrka hänger samman med vad som orsakade den.
– Om vi kan hjälpa personen att ta sig igenom den här
Naturliga orsaker, som att en äldre släkting dör, är
processen
är det mycket möjligt att personen kommer att
mycket lättare att förhålla sig till än gärningar som utförs
få en högre livskvalitet, menade Gunnar Hultin.
av direkt illvilja eller ondska – som att exempelvis få se
De barn som kommer hit har ju ofta en stor
sina föräldrar skjutas.
ryggsäck full med trauman. Bara att tvingas
– Det finns inget utrymme i våra hjärnor
”Alla som
lämna föräldrarna är ett jättetrauma, och
för att förstå en sådan handling. De som får
finns
runt
själva resan kan vara fylld av strapatser. Först
uppleva det måste bearbeta det hela sina liv.
– Sen går det förstås inte att undvika Johan
barnet måste när de kommer hit ges det tid för bearbetning.
– Då är det ni som utgör deras nätverk,
Cullberg när man talar om krisbearbetning,
ge tydlighet
det
är hos er de får den stabilitet de behöver
och hans beskrivning av processens fyra
och
struktur
för att kunna släppa fram krisreaktionen. Er
steg: Chock – reaktion – bearbetning –
nyorientering.
för att skapa uppgift är att bidra till strukturen – benhårt
– och att ta de diskussioner som det innebär.
Man vet att hjärnan stänger av vid
en läkande
Den struktur och det meningsfulla innehåll
chocker. Ska man ta hänsyn till det när ett
miljö”
som skolan ger har förstås också oerhört stor
avslagsbesked lämnas, så att barnet får tid
betydelse.
att bearbeta?
Fingertoppskänsla krävs när det gäller detta
Om vi vet hur reaktionsfasen kan se ut
att
ge
den
unga
människan utrymme att prata, betonade
förstår vi lättare varför en ungdom agerar som han gör
Gunnar Hultin. Så att man ser vad som behöver komma
under den period då han tar in att han är här för att
och kan erbjuda samtalet just då. Det kan vara på väg till
stanna. En fas som kan vara upp till ett halvår.
träningen eller när man står i köket och skär gurka. Ett
När det sedan märks att ungdomen ”gillar läget”,
vardagsdelande, där man pratar om det som kommer.
och börjar fundera över om det går att leva i Östersund,
Där skiljer sig den ”vanliga” personalens roll ifrån
skaffa barn här, kanske gifta sig med någon härifrån, då
psykologens.
vet man att barnet är inne i bearbetningsfasen. Sedan
– Jag är ju där för att liksom pressa, och jobba med det
kommer nyorienteringen, som handlar om att bestämma
6
BARN I MIGRATION
procent av kriserna.
Därför måste vägledaren, skolan och alla andra som
finns runt barnet ha ett bra samarbete. Man är skyldiga
att ge tydlighet och struktur, för att skapa den läkande
miljö som nu inte familjen kan bistå med, betonade
Gunnar Hultin.
man behöver bearbeta. Ni kan vara vakna för det som
dyker upp spontant.
Den gamla föreställningen att det är bra att återberätta, att prata om traumat direkt efteråt, ifrågasätts nu.
– Idag vet vi att det är bättre att gå hem till den trygga
famnen hos familjen eller nära vänner. Där läker 80
En bok för stöd och vägledning
i arbetet med ensamkommande
Hur skapas bästa möjliga mottagande för ensamkommande asylsökande
barn?
Den frågan har projektet Begriplig
barnintroduktion (BEGIN) försökt
besvara, och ett konkret resultat är
handboken Att möta ensamkommande.
Om den berättade Berit Holter.
– Syftet är att boken ska vara ett stöd
för alla som jobbar med de här barnen,
förklarade hon.
Därför har man försökt att ge en
så bred beskrivning som möjligt av
asylprocessen, både av regler och lagar
och av vilka aktörer som är inblandade.
Erfarenheterna från Strömsund spelar
en grundläggande roll, eftersom
kommunen sedan länge tagit emot
barn – både kvotflyktingar och
ensamkommande asylsökande.
Material och synpunkter har bland
annat samlats in via intervjuer och
gruppträffar med personal som jobbat
med barnen under dessa år. Och när Berit
Holter berättade vad personalgrupperna
tyckte var särskilt viktigt var det som en
återklang av Gunnar Hultins budskap
tidigare på dagen.
Att det är superviktigt med kunskap
om varandras områden och förståelse för
varandras situation. Tydliga ramar, och
ett varmt hjärta inom ramen – så skapas
trygghet kring barnen.
Från publiken kom flera spontant
positiva kommentarer.
”Ypperlig handbok för alla som jobbar
med ensamkommande.”
”Perfekt att sätta i händerna på
sommarens vikarier.”
Och Berit Holter sken som en sol.
– Här har vi slitit med det här
materialet i ett och ett halvt år, och så
säger ni att ni vill ha det och använda
det. Fantastiskt!
”Mötena här
ger idéer
och stimulans”
– Det är bra att få möta
andra som jobbar med de
ensamkommande på det här
sättet, för att få idéer och
stimulans till hur man hjälper
de här ungdomarna att komma vidare.
– En sak som är viktig i
arbetet med ungdomarna är
att stimulera dem att tänka
själva. Många av dem är inte
vana att bli tillfrågade om
vad de tycker och tänker,
men i själva verket har
de ju mycket gemensamt
gemensamt, och där finns
en kraft som kan vara ett
stort stöd för dem i deras
processer.
Inger Strandberg,
vägledare
på Härke HVB-hem,
Frösön
Handboken Att möta ensamkommande ger en bred beskrivning
avasylprocessen. Den ska vara ett stöd för alla som jobbar med de
här barnen, sa Berit Holter.
7
BARN I MIGRATION
7
Därför startade projektet
Återvändande ensamkommande
Varför startades projektet Återvändande ensamkommande? Elisabeth
Lindholm gav en bakgrund.
Egentligen var det ju självklart:
behovet fanns – det var bara det att
ingen riktigt tänkt igenom hur man
på bästa sätt ska ta hand om dem
som inte får stanna. Det kommer
alltid att vara några som inte får
uppehållstillstånd.
– Men hur och när bör man lyfta
frågan att det kan bli avslag? Vid
ankomsten? Hur bör frågan hanteras
under själva asylprocessen? Och om
det blir avslag, hur hjälper vi barnet
bäst? Hur bidrar vi till att hålla uppe
motivation och livsmod? undrade
Elisabeth Lindholm.
Kunskap behövs hos de kommunala aktörerna, eftersom kommunen
har ansvar även för dessa barn, så
länge de finns kvar i den kommunala
verksamheten. Allt som ger ökad
förståelse och samsyn, tydliga
arbetssätt och rutiner, bidrar till att
underlätta situationen för dem som
måste återvända till hemlandet. Så är
tanken med projektet.
Karin Källström vidareutvecklade
resonemanget kring samtal med
barn i en återvändandeprocess. En
utgångspunkt var att många barn i
förstudien sagt att vuxna inte lyssnar
på dem.
– Man måste våga gå bredvid när
barn går igenom så svåra saker. Det
är vuxenvärldens ansvar att se och
bekräfta barnet.
– Sedan kan det variera vem
barnet har bäst kontakt
med. Det kanske är
fotbollstränaren. Men då
behöver de andra vuxna
aktörerna veta det – och
kunna agera om ingen tar
de viktiga samtalen, sa
Karin Källström.
Oavsett hur det
enskilda barnets situation
ser ut är det viktigt att
inge hopp och prata om
framtiden. Men framför
allt gäller det att visa
att man som vuxen ser
och hör, betonade Karin
Elisabeth Lindholm gav en bakgrund till Återvändande
Källström.
ensamkommande.
”Det kunde varit mer
om barnkonventionen”
– Inspirerande föreläsningar, särskilt de
mindre, och bra skrifter som vi gärna vill
använda och sprida.
– Vi möter ju många frivilliga som
arbetar med flyktingarna och stöder deras
verksamheter. De är en grupp vi gärna jobbar
med.
– Men man kunde ha varit tydligare med
vad som står i barnkonventionen, både i det
skrivna materialet och vid själva konferensen.
Carina Strandberg,
Umeå,
verksamhetsutvecklare
på Rädda Barnens Region Nord
8
BARN I MIGRATION
Karin Källström utvecklade resonemanget
om vuxenvärldens ansvar.
– Det är viktigt att känna varandras verksamheter, sa Helen Jonsson.
Samverkan
löser problem
Helen Jonsson, som är pedagog i
Åre kommun, berättade om hur
man arbetat med samverkan inom
projektet BEGIN för att säkerställa
att barnens intressen tillvaratas på
bästa sätt. Precis som flera andra
gav hon konkreta exempel på vad
en god samverkan kan betyda. Som
när ungdomar tidigare – innan skola
och boende hade ett fungerande
samarbete – kunde säga på boendet
att skolan var dålig, och i skolan att
boendet var dåligt...
– Nu när vi samverkar har det
problemet försvunnit. Vi känner
varandras verksamheter, ramen
blir tydligare och ungdomarna mår
bättre. Vi litar på varandra och vet
att alla gör sitt bästa.
Grön väska
med svar
på frågor
om Sverige
”Var tydlig och informera tidigt”
Hur kan ensamkommande barn
informeras om asylprocessen?
Anders Fabricius och Maja Gahlin
berättade vad projektet Återvändande ensamkommande har kommit
fram till.
Rutiner och hjälpmedel för samtal
kring denna svåra fråga är viktiga
både för ungdomarna och för den
personal som finns runtikring dem. .
För att på ett pedagogiskt sätt
förklara asylprocessen har man inom
projektet skapat verktyget Att söka
asyl. Det består av en ”karta” och ett
antal ”spelpjäser”, där kartan visar
de olika momenten i processen
och pjäserna symboliserar de olika
aktörer som barnet möter. Dessutom
finns ett antal ”dialogkort” som stöd
till den som ska informera barnet om
processen.
Det är viktigt att nå fram med budskapet, betonade Anders Fabricius.
– Genom att tidigt prata med ungdomarna om asylprocessen, inklusive möjligheten att det blir avslag,
kan vi bidra till att de skaffar sig andra strategier än att avvika från HVBhemmet. Jag tror man ska vara så
modig.
– Och om vi visar att vi förstår vad
som hänt tidigare i processen vinner
vi större förtroende när vi pratar
om vad som kan komma att hända
längre fram, tillade han.
– Om vi visar att vi förstår vad som hänt tidigare i processen vinner
vi större förtroende, sa Anders Fabricius.
Ett verktyg som utvecklats
inom Strömsunds flyktingarbete
är Sverigeprogrammet – en grön
resväska full med informationsmaterial om Sverige, anpassat
för barn och ungdomar.Väskans innehåll berättar både om
samhället i stort, om skolan och
om hur det kan se ut i en bostad. Den används av Migrationsverkets representanter när
de möter kvotflyktingar som är
på väg till Sverige, men också
i kommuner som vill följa upp
och upprepa informationen.
– Det är så många frågor som
behöver besvaras, sa Sara Edvardsson när hon berättade
om Sverigeprogrammet vid ett
av de valbara seminarierna.
Alltifrån vad man ska ha på sig
första skoldagen, till hur man
kommer vidare till universitetet.
Tanken är att den som är
förberedd på vad som kommer
att ske snabbare kan bli aktiv i
den egna processen.
– Vi måste möta flyktingarna
med deras nyfikenhet och deras
frågor så tidigt som möjligt. Där
är Sverigeprogrammet ett bra
hjälpmedel.
Sara Edvardsson berättade om Sverigeprogrammet och Gröna Väskan.
BARN I MIGRATION
9
– Vi i Sverige vill gärna
tro att det bästa för
barnet är att stanna här.
Men vi måste vara
ödmjuka och erkänna att
det inte behöver vara så,
sa Kjell-Terje Torvik.
Utvisning eller återförening?
”Jag föredrar att kalla det återförening”,
sa Kjell-Terje Torvik, verksamhetsexpert
på Migrationsverket, när han talade om olika
perspektiv kring de ensamkommande som inte
får stanna i Sverige.
• Barnet måste ha en resehandling.
• Det måste finnas att ordnat mottagande.
• Om barnet går med på att åka, så är resan Migrationsverkets ansvar. Om personen inte accepterar att
återvända övergår ansvaret till polisen.
För den som fyllt 18 år krävs inget mottagande. För
När ett asylsökande barn fått beslut om avslag är det
dem faller alltså den andra av dessa punkter. Punkt ett
Migrationsverkets ansvar att arrangera ett ordnat
och tre gäller oavsett ålder på personen.
mottagande i hemlandet, och då sammanställer verket
Antalet återvändande till hemländer har de senaste
allt man vet om familjeförhållanden, skolbakgrund
åren varit 40-70 per år – de flesta av dem till västra
och allt annat som kan vara av värde.
Balkan, där det enligt Kjell-Terje Torvik finns
Finns det en familj eller fungerande
väl fungerande sociala myndigheter.
myndigheter så etablerar man kontakt med
En viktig fråga för de sociala myndigheter”Det är
dem, i andra fall kan det finnas trovärdiga
na
i denna del av Europa är om barnen
alltid mycket
barnrättsorganisationer att samarbeta med.
ut-satts för trafficking. Detta är en risk som
bättre att
När det gäller länder som Syrien, Afghaniäven svenska myndigheter håller ett öga på ,
stan och Eritrea, som många ensamkommande
återvända
men ”vi ligger nog lite efter”, menade Kjellbarn idag kommer ifrån, så har MigrationsverTerje Torvik.
med Migraket god kännedom om vilken verklighet
– 2014 identifierade vi elva barn, men vi
tionsverket
barnen skulle få möta, vid ett återvändande.
tror att mörkertalet är stort. Det finns ju en
än med polis” risk, när barn avviker och försvinner från
Men Sverige tar emot barn från ett 60-tal länder, och därför finns sedan några år ett komperadarn. Hamnar de som diskare i Västerås,
tenscentrum kallat ambassadsamordningen
eller i något värre? Vi är medvetna om
dit verkets handläggare kan vända sig för att skaffa
problematiken, men har inte knäckt nöten än.
information om förhållandena i specifika länder.
2012 avslutades 547 ärenden gällande barn utan vårdnadshavare i återvändandeprocess. Tio procent avskrevs,
Tre villkor måste vara uppfyllda för att ett barn som fått
oftast för att det kommit fram nya omständigheter som
utvisningsbeslut ska kunna återvända/återsändas till
gett personen uppehållstillstånd. Av övriga ärenden
hemlandet:
utgjordes 32 procent av fall då barn avvikit och 27 pro-
10
BARN I MIGRATION
cent av fall då barn utvisats med tvång. 30 procent av
barnen accepterade utvisningen och ledsagades av Migrationsverket – antingen till hemlandet eller till ett land
inom Schengenområdet enligt Dublinförordningen.
En person i publiken hakade på med en fråga: ”När ett
barn går med på att resa – får barnet då fatta det beslutet
själv, eller måste god man godkänna ett återvändande?”
– Återvändandet utgår ju från det beslut som
Migra-tionsverket och migrationsdomstolen
”På papperet
kommit fram till, sedan sker ett samtal med god
är det en
man närvarande. Inga papper skrivs på, det som
sker är att vi bedömer om vi
deportation,
kan hantera det på egen hand eller om ärendet
men jag
ska vida-re till polisen. Att återvända är inte den
väljer att
enskildes val, det är vad myndigheten kommit
kalla det
fram till. Men det är alltid mycket bättre att
återvända med Migrationsverket än med hjälp av
återförening”
polis, poängterade Kjell-Terje Torvik.
En annan publikfråga gällde FN:s barnkonvention
(se nedan), och att man enligt den ska se till barnets
bästa. Kan det då inte vara bättre för barnet att stanna i
Sverige, även om det har kontakter kvar i hemlandet?
– Det där är en skrivning i barnkonventionen som är
flitigt debatterad, sa Kjell-Terje Torvik. Vad den egentligen säger är att ”the best interests of the child should be
a primary consideration”, dvs att barnets intressen ska
sättas i det främsta rummet. Det betyder inte att barnet
toppar som nummer ett på alla listor. Dilemmat för Migrationsverket är att vi har två saker att vikta. Barnets bästa
och statens bästa, sådan är i lagstiftningen.
Kjell-Terje Torvik avslutade med en önskan om att
fler borde få vara med om en återförening, då ett barn
godtagit utvisningen och återvänder till hemlandet och
familjen.
– På papperet är det en deportation, men jag väljer
att kalla det återförening. Även om vi är bra på att ta
hand om barn i utsatta situationer är det svårt för oss att
kunna ersätta familjen. Att vara med på en återförening
sätter igång tankarna. Vi i Sverige vill gärna tro att det
bästa för barnet är att stanna här. Men vi måste vara
ödmjuka och erkänna att det inte behöver vara så. I
stället för att sörja över att barnet måste lämna oss,
kanske man måste hjälpa barnet att hitta andra sätt att
hantera situationen.
”Bra fördelning
mellan olika
programpunkter”
– Bra upplägg, lättsamma och
lättlyssnade föreläsare och bra
fördelning mellan olika sorters
programpunkter. Jag har haft stort
utbyte av konferensen.
– Jag tror det behövs såna som
jag bland ungdomarna, med en
annan bakgrund och andra livserfarenheter än de flesta i personalen. Det kan ge dem en del andra
aspekter som också är viktiga.
Magnus Gerhardsson
Strömsund,
snickare och målare som jobbar
extra på HVB-hemmet i Backe
”Det har verkligen
varit givande”
– Det var kommunen som
informerade om att den här
konferensen skulle hållas och
jag tyckte det kändes som att det
kunde bli givande – och det har det
verkligen varit.
– Jag tar framför allt med
mig boken om hur man ska
jobba med de ensamkommande.
Psykologiföredraget var också
väldigt givande.
Barnkonventionen art 3, § 1
På engelska
På svenska
“In all actions concerning children,
whether under-taken by public or private
social welfare institutions, courts of law,
administrative authorities or legislative
bodies, the best interests of the child shall
be a primary consideration.”
”Vid alla åtgärder som rör barn,
vare sig de vidtas av offentliga eller
privata sociala välfärdsinstitutioner,
domstolar, administrativa myndigheter
eller lagstiftande organ, skall barnets
bästa komma i främsta rummet.”
Carina Cedergren
specialpedagog
Upplands-Bro
BARN I MIGRATION
11
Stort tack till alla er som deltog i konferensen, hälsar projekten BEGIN,
Begripligt för alla och Återvändande ensamkommande
Berit Holter
projektledare BEGIN
[email protected]
Elisabeth Lindholm
projektledare Återvändande ensamkommande
och Begripligt för alla
[email protected]
www.begripligt.nu
Text, foto, layout: Hans Månsson, Bild & Mening, Östersund