Siu gånger a~~kte Olle Rockström om att Sju gånger fick

O Ahmed försöker lämna det destruktiva livet som präglat
hans ungdom. En nyckel är språk och läraren Sheila Reed
bidrar med engelska.
hmed står framme vid tavlan i klass·
rummet tillsammans med halva klassen
och skrattar. Läraren Sheila Re ed har
delat ut lappar med engelska ord som
de ska gestalta, det påminner om det
gamla Tv-programmet "Gäster medgester" och den
andra halvan av klassen gissar vilt medan Ahmed
fäktar med armarna under de andras glada tillrop.
Det är inte lätt, kursdeltagarna kommer från jordens alla hörn och engelska är inte andra eller inte
ens tredjespråk för en del.
Ahmed föddes samma dag som familjen kom till
Sverige från I rak som flyktingar under Gulfkriget
1992. Pappa var arkitekt med sju års studier i USA i
bagaget. Nu kör han taxi och mamma jobbar nu på
dagis och de bor i ett radhus i Hus by invid ett stort
grönområde. De har också släkt i Sverige som flytt
och alla har med några få undantag klarat sig bra
med jobb och studier.
Ahmed är ett av undantagen. Efter en stökig
skolgång kom han med i gäng och drogs med i missbruk. H an säger själv att han varit en av de 10- 15
mest bråkiga i Hus by.
Ahmeds första dom kom 2010 och sedan dess har
han hamnat i tingsrätten flera gånger för nya brott.
H ittills har han dömts till skyddstillsyn och böter
och om ett par dagar faller ytterligare en dom. Då
kan det bli tuffare. Fem nya brott med fängelse i
straffskalan. Domstolarnas tålamod kan ta slut.
O
A
Siu gånger a~~kte Olle Rockström om att
. ~~bli f~~ögskola. Sju gånger fick han
. Nablir ~~r or tör Fryshusets folkhögsisola o~h
drömmer om amtiden. Men när han talar om att sta~a
utbildningar i usby tär han mothugg av Ahmed.
T~T': SVANTE-tS~SSON
ÖS~U~SVANTE ISAKSSON
..;;-··-·-··········..·--·---------------------·-------·--------·················--·--------------·-----------------
15
O Vid kravallerna
i Husby sommaren
2013 samlade Peppe
Boroodjeni , platschef för Fryshuset
i Husby, sina kompisar och började
patrullera i området
på nätterna.
O Olle Rockström
är egentligen
pensionär efter ett
långt yrkesliv inom
folkhögskola och
socialt arbete men
har nu tagit på sig
att vara rektor för
Fryshuset.
16
- Men de kan också vara snälla om man börjat
plugga eller skaffat jobb, hoppas Ahmed.
Ahmed kom i höstas till allmän linje via Fryshusets projekt Lugna Gatan. Det är ett integrationsoch utbildningsprojekt som pågått där arbetslösa
ungdomar får jobb som skolvärdar eller värdar i kollektivtrafiken efter att ha fått en grundutbildning i
bland annat konflikthantering, lag och rätt och socialtjänstlagen. För den som varit eller är kriminell
finns ett absolut krav på att ta avstånd från den livsstilen och att inte begå nya brott.
- Sånt slutar ju bara med att man dör eller åker ut
och in, så även om jag nu får fängelse ska jag lägga
av, säger Ahmed.
Han är varken den förste eller siste som fått en
ny chans hos Fryshuset och under mitt besök stöter jag på flera personer som söker en ny och bättre
väg i livet. En man berättar att han har åkt ut och in
i fängelse under många år och är hjärtligt trött på
det. Kroppen bär på minnen, tatueringar överallt
och på huvudet löper ett vitt ärr under snaggen. Till
våren vill han börja på allmän linje.
ryshuset är antagen som egen folkhögskola
från och med 2015 men driver allmän linje på
uppdrag av Scouternas folkhögskola sedan
organistionen lade ner sin egen skola på Kjesäter
för några år sedan. Fryshuset har också formella
och informella samarbeten med flera andra folkhögskolor så folkbildning är inget nytt. Olle Rockström
är en nyckelperson. Han är egentligen pensionär
F
efter ett långt yrkesliv inom folkhögskolan- över
tjugo år som lärare på Tollare folkhögskola - och
socialt arbete men har nu tagit på sig att vara rektor.
-Jag har personligen varit upp på Folkbildningsrådet med våra ansökningar sju gånger och fått
avslag. Till sist gick det, säger han nöjt.
Just nu pågår planeringen och diskussionerna
kring framtiden. En fråga är om de ska satsa på
utbildningar i Husby eller i stället försöka locka
kursdeltagare till Fryshusets lokaler i Södra Hammarbyhamnen. Olle och Ahmed står i den lilla korridoren utanför klassrummen och pratar om saken.
-Inte i Husby, säger Ahmed. Man måste komma
därifrån. Det kan räcka att man går ut för att röka
på en rast och då står de gamla kompisarna där och
lockar. Då är det inte säkert att man kommer tillbaka mer den dagen.
Olle tar hans synpunkter på allvar. Ahmed kan
sitt Husby och vet hur det fungerar. De lämnar korridoren och sätter sig i det minimala lärarrummet som
bara har tre stolar för de fem lärarna för att ha ett uppföljningssamtal om hur Ahmed klarat skolan under
hösten. Olle säger att han lyckats bra i alla änmen.
- Jag har knappt varit i skolan sedan mellanstadiet, säger Ahmed.
- Med tanke på det är dina resultat förvånansvärt bra, säger Olle. Men frånvaron är för hög. Du
måste skärpa dig.
Ahmed nickar.
-Jag vet.
Fryshuset genomsyras av viljan att stötta främst
ungdomar så att de kan växa och utvecklas och i
FOLKHÖGSKOLAN 1 2015
huvudanläggningen och på flera andra ställen i Sverige pågår närmare femtio olika projekt. Fryshuset
har över 400 anställda och omsätter 250 miljoner
kronor per år. Från Folkbildningsrådet kommer
Fryshusets folkhögskola att få drygt 2 miljoner kronor under 2015 med start t juli. Folkhögskolan blir
alltså en mycket liten del i den totala verksamheten.
Fryshuset a-våningars höga byggnad ryms halva
världen. In och ut genom dörrarna går människor i alla kulörer, kläder och huvudbonader
och det internationella är också tydligt i folkhögskolans klassrum. J ag får be nästan alla att bokstavera sina namn. Folkhögskolan känns ändå välbekant och lik så många andra folkhögskolor, allmän
linje är ju andra chansen överallt. Skillnaden består
mer av att behoven i de områden Fryshuset arbetar
i är större än på många andra hålL
I till exempel Husby går trettio procent av ungdomarna utan jobb eller studier. Endast hälften når
målen i högstadiet. Många är fattiga. Samhällstjänster och samhällsservice har dragits in. Alla som kan
flyttar därifrån och höghusen från miljonprogrammet som helt dominerar stadsdelen fylls ständigt på
med nyanlända. Föräldrarna riktar balkongparabolerna bakåt mot hemländerna, samtidigt som barnen måste gå framåt i Sverige.
-Det är ingen merit hos oss att ha varit kriminell,
bara en erfarenhet, säger Olle Rockström bistert.
Han betonar att de flesta som sökt sig till deras folkhögskola inte alls har ett kriminellt förflutet.
l
FOLKHÖGSKOLAN 1 2015
Jag sätter mig tillsammans med Ahmed i ett tomt
klassrum och ber honom berätta mer om sig själv.
Tidigare har vi diskuterat tillsammans med Olle
Rockström om han överhuvudtaget ska vara med i
reportaget. Kan Ahmed råka illa ut hemma i Husby?
Får han en stämpel som kriminell som kommer att
följa honom, även om han lägger det livet bakom sig?
Å andra sidan: Att tydligt och offentligt ta avstånd
från det gamla kan också bidra till att stärka det nya.
Kanske inspirerar han andra? Ahmed väljer att vara
med. Han tar steget. Han bränner broar.
Han säger att han först villläsa på allmän linje
och sedan söka vidare till Tollare och deras socialpedagogiska linje. Målet är att få arbeta med unga
som hamnat på glid eller är i riskzonen.
- Så att de inte behöver lära sig av misstagen,
säger han.
Ahmed berättar om vänner som sitter i fängelse,
om att två dött bara i år, om bråken i Hus by och att
det är svårt att bryta sig loss ur gängen. Men också
att det går. Han hoppas att han slipper fängelse så
att han kan fortsätta studera. Domen kommer om
några dagar.
P löstligt stormar Peppe Boroodjeni in, Fryshusets platschef i Husby.
- Att Ahmed pluggar har smittat av sig, säger han
upprymt. Folk gillar Al1med. Vi har fett med flax!
-Nu går du all in och fixar det här, säger Peppe
och ser Ahmed stint i ögonen som nickar.
- Och vi tycker att det är kul att du är här, säger
Olle Rockström som också kommit in och satt sig.
Ahmed suger i sig av deras peptalk. Olle börjar
O.läraren Oskar
Hagman analyserar
hur SDväljer sina
ord. -800 000 väljare låter mycket.
13 procent låter lite.
De talar om "den
tysta majoriteten".
Men är det en
majoritet?
17
O Läraren Sheila
Reed säger att
hon inte tänker
sä mycket pä
kursdeltagarnas
bakgrunder. Hon
fokuserar på nuti·
den och ser framåt.
Fr.v. Adonai Fray,
Nader Seemaan,läraren Sheila Reed,
Marina Lundh.
prata ideer om hur folkhögskolan ska etablera sig i
Husby.
- Vi är bakom dig brorsan! säger Pepp e entusiastiskt. Om fyra år har vi vänt upp och ner på Hus by.
-Det är redan värsta skillnaden sedan upp·
loppen, fyller Ahmed i. Han syftar på vad Lugna
Gatan inneburit.
- Men du måste jobba mer med att få med tjejerna i olika verksamheter, säger Olle Rockströ m.
Peppe suckar. Han säger att han gjort vad han
kunnat. Han har gått hem till flickornas föräldrar,
presenterat sig själv och Fryshuset, varit artig och
respektfull och försökt övertyga.
- Men det här är ju tjejer som inte får gå ut efter
klockan fyra på eftermiddagen! säger Peppe. Det är
inte så lätt.
-Du måste försöka igen, framhärdar Olle envist.
-Vi jobbar på det brorsan.
eppe pratar på som ett vattenfall om vad som
funkar i förorten och inte, om polisens metoder, om rasism och nazism.
- Möten är nyckeln, säger han. Man skulle ta ett
gäng svenskar från landsbygden som aldrig träffat en förortare, men tror sig veta allt och ett annat
gäng med förortare som har en massa teorier om
svenskar från landsbygden och köra ut dem i skogen
tillsammans. Ge dem ett tält och en ask tändstickor
och sen får de lösa problemen. Man är inte så kaxig
när man fryser arslet av sig, skrattar han.
Av sådant har han egna erfarenheter. Som ung
var han också med i ett gäng i Hus by. Av någon
anledning hade de blivt fiender till ett annat gäng
i Fittja på andra sidan stan. När de stötte ihop i
centrum blev det våldsamma slagsmål och skadegörelse. Till sist blev hans gäng satta på en buss för att
åka på läger i Dalarna. Väl där kom en buss till- med
P
18
rivalerna från Fittja. Taggarna ut förstås, men efter
ett tag lugnade det ner sig. Bit för bit bröts fiendskapen ned. Det var ju nödvändigt att samarbeta och
prata med varandra för att klara sig ute i skogen.
Väl hemma började Peppe plugga på Tollare folkhögskola och sedan till ingenjör och startade så småningom en byggfirma och levde ett vanligt liv med
jobb och familj i Husby. Men så startade kravallerna
sommaren 2013. Peppes garage med sjuttio bilar
brann ner. Ett helt bostadshus fick utrymmas av
räddningstjänsten. Montessoriskolan brann ner och
mammor bildade mänskliga sköldar mellan polisen
och stenkastande ungdomar.
- Just där vaknade jag till, säger Peppe.
Han och några vänner samlade ihop kompisar
och började patrullera i Husby på nätterna. De var
killar från orten, de kände folk, kunde de sociala
koderna och hade respekt och förtroende. De kom
att bli en slags mellanhand mellan de unga som
brände bilar, polisen, socialförvaltningen och inte
minst media som enligt honom många gånger underblåste konflikterna genom att söka sensation, betala
ungdomar för "bra brandbilder" och liknande.
Vid ett tillfälle ett år senare blev några av hans
patrullerande kompisar som försökte stävja oroligheterna anhållna av polisen. Då åkte Peppe raka
spåret till riksdagshuset och begärde pro mt att få
prata med den minister som hade hand om polisen.
- Han är fullständigt orädd, säger Olle med viss
beundran i rösten.
Början till slutet på oroligheterna blev grillfesten "Lämna en sten, plocka en korv" i centrum. De
satte helt enkelt igång en grill och folk skulle köpa
med sig något att grilla, men det slutade med att mataffåTerna bjöd alla på korv. Peppe och hans vänner bad
polisen hålla sig borta, de tog ansvaret själva för ordni ngen och det gick bra. Allt började lugna ner sig.
FOLKHÖGSKOLAN l 2015
O Peppe Boroodjemi menar att de som jobbar i Husby helst
ska komma frän Husby. De kan de sociala koderna, känner
folk och fattar vad som funkar.
Journalisterna åkte hem till sitt och det blev tyst
i media igen. Kvar fanns bara alla orsaker till att
bilarna brunnit, arbetslösheten, tristessen, känslan
av övergivenhet och av att allt går Husby förbi.
-Trettio miljarder för ett hål i marken. Ge mig
två miljarder så ska jag ändra världen, säger han om
hur samhället prioriterar i nordvästra Stockholm.
ryshuset har fått 3,8 miljoner kronor av stadsdelsnämnden och en nedlagd skola i Husbys
centrum av Stockholms stad som blir bas
för verksamheten. Hur det blir för folkhögskolan
är ännu inte bestämt. Olle Rockström säger att en
studiemotiverande kurs ska dra igång någonstans
i de nordvästra stadsdelarna för att sedan slussas
till andra utbildningar. Han har också en dröm om
att starta en yrkesutbildning i socialt arbete med
deltagare som har erfarenheter av lyckade projekt i
Malmö, Göteborg och Stockholm så att man får ett
kunskapsutbyte mellan deltagarna och städerna.
Peppe säger att det är viktigt att folk från orten
driver Fryshusets verksamheter, folk som vet hur
det funkar i Husby. Mycket kommer att hända, men
exakt vad vet ingen idag.
- Man vet ju aldrig i förväg vart det slutar när
man börjar med något nytt, säger Olle Rockströ m.
Ahmed har börjat byta liv men vet ännu inte vilken väg det tar. En nyckelfråga är den kommande
domen. Till sist kom beskedet. Han fick skyddstillsyn i stället för fängelse. Han kan fortsätta sina
studier och sikta framåt.
-Mamma och pappa blev också glada, säger han.
F