1. No category

Nummer 1, 2015
din tidning från
Norrbottens läns landsting
Häng med
En kväll på akuten
Lucas fick handleden i gips
efter brottningsmatch på skolgården
sidorna 7–9
När natten kommer kliver Åsa på skiftet på 63:an sidorna 2–3
Sjuksköterskestudenterna som får jobb direkt
sidorna 4–5
Undersköterskan blev länets nya landstingsråd
sidan 16
ergonomen ulla ericson tipsar:
Ett stillasittande jobb?
Res dig efter 20 minuter!
sidan 12
VÄLKOMMEN
Ett fall för akuten
— och tandläkaren
Har du suttit på akuten någon gång och väntat på ett röntgensvar?
Det har jag gjort och därför kan jag lätt sätta mig in i hur Lucas och hans
mamma kände det den där kvällen i februari då jag var på akutmottagningen och gjorde reportaget som du kan läsa på sidorna 7–9.
Det var en majdag för ganska många år sedan. Jag och några kompisar skulle springa Vårruset. Uppvärmningen och de första kilometrarna
gick bra. Publiken stod och hejade längs banan. När jag skulle korsa
Storgatan fick jag syn på en fotograf från en av lokaltidningarna. Jag
försökte le och se lite extra sportig ut. Den korta sekund jag slutade
fokusera på min löpning måste jag ha snubblat till. Marken var helt plan
under mig. Det fanns ingenting att skylla på mer än min fåfänga – att
vilja bli snygg på det eventuella fotot i tidningen. Jag stupade, tog emot
mig med händerna, men lyckades inte undvika att krascha med ansiktet
rakt i asfalten. När jag reste mig upp igen, så där generat som man kan
göra när man faller i en folksamling, upptäckte jag att halva framtanden
saknades.
Jag grubblade ett kort ögonblick – borde jag försöka leta rätt på tandbiten och hålla den varm som man hört att folk gör när de fått ett finger
avslitet? Fruktlösa funderingar – tandbiten var så klart omöjlig att hitta.
Folk tittade förskräckt på mig när jag smutsig och blodig linkade tillbaka mot målområdet. Jag bad min kompis hämta sin syster som också
sprang loppet och som jag visste var tandläkare. Jag förklarade vad som
hade hänt med tårarna droppande ner för kinderna. Hon tröstade mig
genast och sa att tanden skulle gå att laga med plast, det var inga problem. Först efter det, när jag förstod att jag inte för alltid skulle gå
omkring med en glugg i främre tandraden, kände jag hur det värkte
i handleden. Jättemycket! En sjukvårdare lindade handen och uppmanade mig att kontakta hälsocentralen om inte smärtan la sig.
På natten hade jag så ont att jag knappt sov en blund. Nästa dag gick
jag till hälsocentralen, fick en direktremiss till akutröntgen och en
sjuktaxi som körde mig dit. Det visade sig att jag hade en spricka i handleden. Jag lämnade akuten efter några timmar med armen i gips. Med
gipset försvann smärtan, vilket var en otrolig lättnad.
Någon sa till mig efteråt: ”Vilken tur att det inte
gick värre!”.
En underlig kommentar, tyckte jag. Falla på
plan asfalt och skada sig så illa – kan man ha mer
otur?
Men samtidigt hade jag ju tur – med alla
människor som hjälpte mig. Min kompis
syster som snabbt lugnade mig vad gällde
min tand. Sjukvårdaren i målområdet som
rengjorde mina sår och lindade handen.
Kompisen som offrade den hägrande picknickkorgen och istället körde mig hem.
Personalen på hälsocentralen som snabbt
remitterade mig till Sunderbyn. Sjukhuspersonalen som röntgade och gipsade.
Och allra mest tandläkaren som lagade
min tand så snyggt två dagar senare!
Ulrika Vallgårda
frilansjournalist, Luleå
UTSIKT NORRBOTTEN är en tidning
producerad av Norrbottens läns landsting. Den utkommer med 4 nummer per
år och har en upplaga på 125 000 exemplar.
Landstinget på webben: www.nll.se
Postadress: UTSIKT Norrbotten,
971 89 Luleå
Ansvarig utgivare:
Ulrika Englund, kommunikationsavdelningen, NLL
Redaktör: Ulrika Vallgårda
Omslagsfoto: Maria Åsén
Teknisk produktion: Tryck i Norr.
Innehållet i UTSIKT Norrbotten får
gärna citeras om källan anges.
2
Norrbottens läns landsting, NLL, har till
huvuduppgift att erbjuda länets cirka
249 000 invånare hälso- och sjukvård
samt tandvård. Landstinget arbetar
även med regional utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer. NLL bedriver verksamhet
vid fem sjukhus, 30 hälsocentraler, 26
tandvårdskliniker och fyra tandvårdsannex.
Nästa nummer: juni 2015
Patienten Birger Helgesson får hjälp
av Åsa Svanerudh med sin dialys.
Under tiden berättar han om alla
resor till Spanien som han har gjort.
Han är en av de tio patienter som
är inskrivna på 63:an i natt.
Foto: MARIA ÅSÉN
En tröst
i natten
När andra förbereder sig för att gå
och sova inleder Åsa Svanerudh
sitt arbetspass på Sunderby sjukhus, avdelning 63. Efter närmare
18 år i yrket, då hon huvuddelen av
tiden har jobbat natt, har hon inga
planer på att byta till ett dagtidsjobb.
— Här känner jag verkligen att jag
kan göra skillnad för patienterna.
Kvällsgänget har just lämnat
rapport och Åsa Svanerudh och
hennes kollega börjar gå runt till
patienter som har ringt på klockan.
Ännu är det några som är
vakna på avdelningen. Inifrån ett
par av patientrummen hörs ljudet
av tv-apparater. I övrigt är det
lugnt. Det lilla allrummet är tomt
på folk och belysningen är dämpad i korridorerna.
Nattsköterskorna börjar sitt
skift kvart över nio till kvällen och
arbetar till kvart över sju på morgonen.
Ända sedan hon var barn har
Åsa Svanerudh velat arbeta som
sjuksköterska.
– Det var vad jag skrev i alla
”Mina-vänner-böcker”, när jag
skulle svara på frågan vad jag ville
bli när jag blev stor, berättar hon
och skrattar åt minnet.
Att ta hand om andra människor var det som lockade. Dessutom gillar hon att arbeta praktiskt.
– Sjuksköterskeyrket är också
ett ganska tekniskt arbete. Man
ska hantera infusionspumpar,
droppräknare, motorsprutor och
påsdialys. Den biten gillar jag.
Efter ett par år med kortare
anställningar och ett år på konstskola började hon på sjuksköterskeutbildningen i Boden.
– Det kändes helt rätt på en
gång. Det var en väldigt rolig utbildning. Att bara få läsa sådant
jag tyckte om – det var stor skillnad mot hur det varit i skolan tidigare.
Sina första anställningar
hade hon på ett par olika äldreboenden i Luleå. Sedan började
hon som nattsjuksköterska på
sjukhuset i Boden 1999 och flyttade med till Sunderbyn år 2000.
– Jag hade aldrig tänkt att jag
skulle jobba natt. Det bara blev så.
När barnen var små var det ett
bra sätt att få mer tid hemma. På
senare år har hon funderat på att
UTSIKT norrbotten
nummer 1 • 2015
Chans till
strukturpengar
Landstinget har sedan 2007
följt och varit med och påverkat
utformningen av EU:s strukturfonder 2014–2020.
Målet har varit att olika aktörer i Norrbotten ska ha bästa
tänkbara möjligheter att söka
största möjliga belopp för att
genomföra sina utvecklingsidéer.
Under våren är följande program öppna för ansökningar:
Regionala strukturfondsprogrammet Övre Norrland, Socialfondsprogram 2014–2020,
Interreg Northern Periphery
and Arctic, samt Interreg
Europé.
Utbildar
tandsköterskor
söka någon dagtjänst eller vidareutbilda sig till skolsköterska eller
barnmorska. Men hon har stannat
kvar.
– Jag älskar verkligen mitt jobb
och trivs med den patientgrupp
jag möter här på 63:an.
Till avdelningen kommer
mestadels svårt sjuka patienter.
Inriktningen är blodsjukdomar
Jag älskar verkligen
mitt jobb och trivs
med den patientgrupp
jag möter här på 63:an.
och njursjukdomar, men många
av dem har multidiagnoser. De
kan ha både diabetes och hjärtoch kärlsjukdomar.
Hematologipatienterna som
går på cellgiftsbehandling ligger
i regel isolerade på sina rum på
grund av infektionskänslighet.
– Just på natten är det inte så
mycket planerade arbetsuppgifter,
telefonsamtal och administration.
Vi jobbar mest med akuta saker,
men har också mer tid att sitta
och prata med patienterna och
med de anhöriga, berättar hon.
På natten får man som sjuk-
sköterska ta ett större ansvar för
UTSIKT norrbotten
nummer 1 • 2015
helheten och hon uppskattar att
jobba både med den medicinska
delen och med omvårdnaden.
För många patienter förstärks
de oroliga tankarna, särskilt om
de har svårt att sova. Då kan hon
finnas där och lyssna och trösta.
Hon försöker vara lyhörd för varje
enskild patients behov och visa
den där lilla extra omsorgen.
– Det kan vara att lägga på en
filt, komma in med lite fika på en
bricka eller massera en ond rygg.
Samtidigt kan det vara ett tufft
jobb – både psykiskt och fysiskt.
De senaste åren har det dessutom
varit sjuksköterskebrist.
– Jag tror det är en fördel att ha
jobbat länge. Idag är jag inte rädd
att möta svårt sjuka patienter eller
ledsna anhöriga.
Men blir du inte trött på natten?
– Jo, visst kan man bli lite trött
framåt småtimmarna om det är
lugnt på avdelningen. Men oftast
har vi mycket att göra och då går
tiden fort, säger hon leende.
ulrik a va llg å r da
Fotnot : Infusionspumpar är pumpar som man bär på kroppen för
automatisk dosering av medicin.
Motorspruta är en elektrisk
spruta som används för att ge
kontinuerlig smärtlindring.
Till hösten startar
en ny distansutbildning för
tandsköterskor.
Utbildningen
är tre terminer,
genomförs av Vuxenutbildningen i Luleå och har plats för
30 elever. Eftersom utbildning
sker på distans kan deltagarna
sköta en stor del av den teoretiska delen hemifrån via dator
och lärplattform.
Den praktik som ingår sker
inom Norrbottens läns landsting eller hos privata vårdgivare. Landstinget och Tandlaget
bidrar också med personal.
Utbildningen är viktig för
landstinget och Norrbotten,
eftersom det råder brist på
tandsköterskor.
För de utexaminerade tandsköterskorna finns stora chanser att få jobb direkt efter examen.
Piteå älvdals
sjukhus i topp
Åsa Svanerudh tycker om att ge patienterna den där
lilla extra omsorgen — som att komma in med en
bricka med fika.
Åsa Svanerudh
Ålder: 45 år. Bor: Luleå. Familj: Make och tre barn.
Gör: Nattsjuksköterska på avdelning 63, njurmedicin
och hematologi.
Piteå älvdals sjukhus är näst
bäst bland landets mindre sjukhus. Det visar tidningen Dagens
medicins årliga ranking.
Kiruna sjukhus hamnar på
sjätte plats bland de 18 sjukhus
som ingår i kategorin.
I klassen mellanstora sjukhus
rankas Sunderby sjukhus som
nia bland 36 jämförda.
I kategorin universitetssjukhus kom Norrlands universitetssjukhus i Umeå på andra plats.
Dagens medicin grundar sin
bedömning på bland annat
nationella patientenkäter, mätningar av hur vårdgarantin uppfylls, uppgifter om vårdrelaterade infektioner, följsamhet till
hygienregler, väntetider på
akuten samt överbeläggningar.
3
Pris för jämställdhetsarbete
100 000 kronor — det väntar den eller de som står
för det bästa jämställdhetsarbetet i Norrbotten under 2015.
Priset är utlyst som belöning av Samverkan för
jämställdhet i Norrbotten — en strukturerad samverkan mellan länsstyrelsen, landstinget, universitetet
och kommunförbundet. Syftet är att lyfta fram ett
framgångsrikt jämställdhetsarbete.
Organisationer, verksamheter, företag och privatpersoner i Norrbotten — alla som har ett genomfört
eller pågående jämställdhetsarbete kan söka. Vinnaren kommer att avslöjas och uppmärksammas vid
den regionala jämställdhetskonferensen i Luleå den
9 september. Priset ska delas ut fem år i rad.
Sjuksköterskeutbildningen vid LTU
Eftertraktade
Två av tre har god hälsa
Drygt två tredjedelar av norrbottningarna upplever att de har god
hälsa.
Det visar den senaste undersökningen om hur svenskarna lever och
mår som Folkhälsomyndigheten varje
år gör med hjälp av Statistiska centralbyrån. Undersökningen gäller personer i åldern 16–84 år.
Siffrorna för Norrbotten visar att 70 procent av
männen anser sig ha god hälsa. Bland kvinnorna
står det något sämre till — 67 procent tycker att
deras hälsa är god.
Det summerade resultatet, 68 procent, innebär
att Norrbotten tillsammans med Dalarna hamnar
i botten bland landets alla regioner.
I Sverige som helhet är det 73 procent av befolkningen som anser sig ha god hälsa.
Engagemang i Morgonrock
Engagemang! Det är ett återkommande ämne i de
tre föreläsningar som återstår av vårens omgång
av Morgonrock — landstingets seminarieserie om
regional utveckling, som äger rum i Vetenskapens
hus i Luleå.
O Fredag 20 mars föreläser Lena Lid Falkman, som
studerat ledarskap och retorik och är engagerad
i hur man motiverar och leder med värderingar och
engagemang.
O Fredag 17 april talar Josefina Syssner under rubriken När tillväxten uteblir, strategier för krympande
kommuner.
O Fredag 8 maj avslutar Per Grankvist våromgången med temat Engagemang — så funkar det.
Hanna Strand och Johan Hortlund
läser på sjuksköterskeutbildningen
vid Luleå tekniska universitet.
Behovet av sjuksköterskor
i Norrbotten är skriande.
— Redan under de två sista
terminerna börjar rekryteringen. Våra sjuksköterskestudenter är mycket eftertraktade, säger Mai Lindström,
prefekt vid institutionen för
hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet.
— Jag blev uppsagd från mitt
förra jobb som datasupport. Eftersom jag alltid har gillat att jobba
med människor och är intresserad
av kropp, hälsa och psykologi
bestämde jag mig för att satsa på
att bli sjuksköterska, berättar
Johan Hortlund, 39 år, från Luleå.
Han är en av de 1 300 studenter som just nu är inskrivna vid
institutionen för hälsovetenskap
i Luleå. Han är inne på sista terminen och skriver tillsammans med
studiekamraten Hanna Strand, 25
år, från Tärnaby, sin c-uppsats.
– Jag vill utbilda mig till ett
yrke där jag kan hjälpa andra och
samtidigt får lite utmaningar,
berättar hon.
Eftersom jag alltid
gillat att jobba med
människor bestämde
jag mig för att satsa
på att bli sjuksköterska.
De trivs på universitetet och
tycker att undervisningen är både
intressant och lärorik. Praktiska
övningar varvas med teori – hela
tiden med en tydlig koppling till
vetenskaplig forskning och erfarenhet.
Men lika mycket känner de att
de utvecklas som människor
under studietiden.
– Att vara sjuksköterska handlar inte bara om att ge injektioner.
Det omfattar så mycket mer. Och
4
Malin Rensfeldt, Julia Bäck och Cecilia Magnusson, i ljusblå skjortor, går
specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård vid LTU.
Lärarna, i mörkblå skjortor, heter Åsa Engström, biträdande professor och
avdelningschef, samt Ulrica Strömbäck, universitetsadjunkt och doktoFoto: MARIA ÅSÉN
rand. Patienten i sängen är simuleringsdockan Sture.
ju bättre du känner dig själv, desto
bättre vård kan du ge, eftersom
det är du själv som är verktyget
för vården, förklarar Johan.
En möjlighet är att förlägga en
del av utbildningen utomlands.
Nyligen var en student iväg och
genomförde studier kring kvinnors hälsa i Indien. Några andra
har rest till Färöarna, Liberia eller
till Karibien.
Trots att de är många i klassen
har de god sammanhållning och
hjälper varandra när de stöter på
problem.
– Om man vill kan man vara
aktiv i kårlivet, men det är individuellt hur mycket man vill engagera sig i det, säger Hanna.
Båda två planerar att stanna i
Norrbotten och arbeta efter examen – åtminstone till en början.
Jobberbjudandena har redan börjat dyka upp.
– Det är jätteroligt att vara
efterfrågad, säger Johan och
Hanna samstämmigt.
På LTU finns också flera specialistutbildningar för sjuksköterskor. I ett rum inrett som en sjukhussal med patientsäng står en
grupp blivande intensivvårdssjuksköterskor och vårdar patienten
Sture – som i själva verket är en
simuleringsdocka.
I en annan del av rummet står
ett äkta ambulansskal och längs
med ena väggen finns utrymme
för lärarna att observera hur studenterna jobbar och komma med
nya instruktioner som styr händelseförloppet i övningen.
Patienten Sture har blivit opererad i magen. Operationen drog
ut på tiden och blev mer komplicerad än vad man först trodde.
Han är kopplad till en respirator,
men nu är det dags för honom att
börja andas själv.
– Det är så här vi jobbar med
UTSIKT norrbotten
nummer 1 • 2015
Christina Aasa
Bygdell håller
ett invigningstal vid certifieringen av Vårdoch omsorgscollege i Luleå
som ägde rum
i januari i
servicehuset
Örnen.
studenter
Certifierades som vård- och omsorgscollege
I slutet av januari certifierades
gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Luleå och Kalix som Vårdoch omsorgscollege.
— Vi önskar att alla gymnasieskolor i länet kommer att följa
efter och vi vet att flera är på
gång redan, säger Christina Aasa
Bygdell, utbildningsstrateg i landstinget.
Certifieringen innebär att de
befintliga vård- och omsorgs-
programmen har förstärkt sin
samverkan med arbetsliv och
fackliga parter och att man garanterar en hög kvalitet på utbildningen.
— Det handlar om att skapa attraktion för vård och omsorg så att
vi får människor som vill jobba
där i framtiden. Och att de som
redan jobbar kan få bättre möjlighet till kompetensutveckling,
säger Christina Aasa Bygdell.
1177.se prisad webbplats
1177.se är den bästa mobila webbplatsen. Det anser undersökningsföretaget Web Service Award, som
vid en gala på Nalen i Stockholm
prisade 1177.se med motiveringen:
”1177 Vårdguiden lyckas leverera all den information som användaren kan tänkas behöva i sin
mobil. Det är enkelt att hitta rätt
och användarna tar enkelt del av
den information som eftersöks.
Man har arbetat hårt med användarvänligheten, vilket verkligen
har lönat sig."
1177 Vårdguiden har funnits
i två år. Den vänder sig till alla
som söker information om vård
och hälsa. I Norrbotten och alla
andra landsting och regioner
finns redaktioner som förser
webbplatsen med regionalt
innehåll.
Flygande start för ny linje
studenterna. Först lär vi ut de
enskilda momenten, sedan bygger
vi upp hela scenarion med personer som kommer in på sjukhuset
och har skadat sig, berättar Malin
Olsson, utbildningsledare för
sjuksköterskeprogrammet.
Studenterna får göra bedömningar av vilka behov som finns
och ta hand om både patient och
närstående.
Genom att universitetet har ett
nära samarbete med landstinget
kommer det ofta yrkesverksamma
sjuksköterskor från Sunderby
sjukhus och undervisar tillsammans med universitetets egna
lärare. Nu i vår planeras teamövningar tillsammans med läkarstudenterna.
För den som vill finns möjlighet
att komma tillbaka efter avslutad
utbildning och börja forska.
Men nu är det dags att väcka
upp Sture. Hans kroppstemperatur har börjat stiga så smått och
han har slagit upp ögonen. Dränage och förband är i ordning. Hustrun är informerad om hans tillstånd.
– Man får spela lite teater, säger
UTSIKT norrbotten
nummer 1 • 2015
Fakta
Utbildning
Alla utbildningar
vid institutionen
för hälsovetenskap i Luleå:
O Arbetsterapeut
O Fysioterapeut
O Hälsovägledare
O Röntgensjuksköterska
O Sjuksköterska
O Specialistsjuksköterska med
inriktning mot
– ambulanssjukvård
– intensivvård
– distriktssköterska
– vård av äldre
O Mastersutbildningar i arbetsterapi, omvårdnad, fysioterapi
– ortopedisk,
manuell terapi.
O Flera av utbildningarna går
att läsa på distans.
studenten Julia Bäck och lutar sig
över sängen för att tala med dockan.
– Nu, Sture, kommer vi att ta
bort den här tuben, så att du kan
andas själv.
På sjukvårdsspråk kallas det att
extubera.
Julia Bäck är glad att hon tog
steget att vidareutbilda sig.
– Det är jätteroligt, utmanande,
intressant och spännande med
akutsjukvård. Det händer mycket
och det händer snabbt. Igår var vi
på Iva och hade lektion med deras
grejer, berättar hon.
Drygt 400 passagerare. Så många
reste med nya flyglinjen Arctic
Airlink de första fyra veckorna.
Målet för 2015 är 99 resenärer
per vecka.
Premiärturen gick den 12 januari på den linje som ska knyta
ihop norra Sverige med norra
Finland och Nordnorge – inte
minst universitetsstäderna Luleå,
Uleåborg och Tromsö.
Det går turer i båda riktningarna måndag, onsdag, torsdag,
fredag och söndag.
Norrbottens läns landsting är
med och
stöttar
försöket.
En flyglinje i östvästlig riktning ses som
en viktig del av
den infrastruktur som ökar tillgängligheten och ger förutsättning för mer affärer, större arbetsmarknad, ökad turism, attraktivitet och öppenhet mellan grannländerna.
U lr i k a Va llg år da
Ditt beslut kan rädda liv
Antalet donatorer i Sverige räcker inte för att fylla behovet av
organ till alla de patienter som väntar på en transplantation.
Bli donator och rädda liv.
www.livsviktigt.se
Mai Lindström är prefekt vid institutionen för hälsovetenskap, LTU.
Malin Olsson är utbildningsledare
för sjuksköterskeprogrammet.
5
Nya hemsidan ska
locka till läsning
– Alla ska kunna reservera själva och ange var de vill hämta ut
en bok. Vi vill ge fler möjligheter.
Grundtanken är att göra läsarna mer delaktiga. De kan sätta
egna betyg på böckerna och kommentera dem. De kan även lämna
förslag på böcker som borde
köpas in.
I dagarna lanserar folkbiblioteken i Norrbotten en ny version
av sin webb, www.bibblo.se.
– Den är enklare, snyggare
och bättre. Vi vill att människor ska läsa och må gott,
säger huvudredaktören Maria
Öman vid Länsbiblioteket.
Nya bibblo.se ska vara en tydligare portal, en gemensam ingång
till de rikedomar och resurser som
Norrbottens folkbibliotek förfogar
över.
Sajten gör det lättare att få tillgång till böcker, filmer och musik,
plus bibliotekens andra tjänster.
– Sidan ska vara navet i verksamheten, säger Maria Öman.
Alla folkbibliotek i Norrbotten
gick 2013 ihop till ett. I samband
med samgåendet skapades ett
gemensamt datasystem för alla
folkbibliotek i de 14 kommunerna
– totalt 46 filialer, inklusive bokbussarna.
– Vi har ibland kallat sidan ”det
femtonde biblioteket”. Med sin
nya form kommer den ännu tydligare att leda in besökare till allt
det gemensamma, säger Maria.
Fördelarna är många eftersom sidan blir enklare att använda.
– Om man gör en sökning får
man upp allt material som är
kopplat till sökordet, inte bara det
som finns i katalogen. Den nya
sajten passar också alla format.
Förra året hade bibblo.se cirka
266 000 besök. Av dem kom näs-
Maria Öman är
glad över att
den nya, uppfräschade
webbsidan
bibblo.se nu
äntligen är klar
så att norrbottniska läsare
och lånare får
ännu bättre
möjligheter.
Foto:
MARIA ÅSÉN
Lästips för vuxna!
Maria Öman tipsar om böcker för
vuxna:
OS
krivandets sinne av Elisabeth
Rynell.
OE
tt land i gryningen av Dennis
Lehane.
OH
arry Hole-böckerna av Jo
Nesbö.
OD
en otroliga och sorgliga historien om den troskyldiga Eréndira
och hennes hjärtlösa farmor av
Gabriel Garcia Márquez.
tan hälften från läsplattor och
mobiler.
På den nya webben kommer
bibliotekens personal också att
tipsa och guida de lässugna
genom att bland annat göra listor
över nya böcker.
– Målet är att bli bäst på att
tipsa om böcker som har anknytning till Norrbotten och att tipsa
om nya böcker i anslutning till
deras första recensionsdatum.
När länets folkbibliotek gick
ihop blev det också ett gemensamt lånekort för hela Norrbotten.
Det innebär att man både kan
låna och lämna in böcker på vilken filial som helst.
Via det nya systemet blir det nu
enklare att söka böcker, att fjärrlåna och att ange om man vill
hämta ut en bok vid just ”sitt” bibliotek. Likaså blir det lätt att förlänga sina lån eller ställa sig i kö
för böcker man vill låna.
På bibblo.se finns också alla
enskilda biblioteks och filialers
hemsidor.
– Där går folk mest in för att få
reda på öppettider, kontaktuppgifter och om det är några särskilda arrangemang på gång, säger
Maria Öman, som hoppas och tror
att den nya sajten ska öka intresset och lusten att låna och läsa.
– Den känns nästan lite lyxig,
säger hon.
H a ns O lov O hlson
fakta
Boktoppen
Populäraste biblioteksböckerna
i Norrbotten år 2014:
OM
est utlånade vuxenbok: Analfabeten som kunde räkna av
Jonas Jonasson.
OM
est utlånade barn/ungdomsbok: Fotbollsmysteriet av Martin
Widmark.
OM
est populära/utlånade författare, vuxenlitteratur: Fredrik
Backman.
OM
est populära/utlånade författare, barn/ungdomslitteratur:
Martin Widmark.
Polarbibblo – ett eget forum för ungdomarna
”Sen gick jag hem och käkade
mig sprängfet tills jag kräktes.”
Så formulerar sig den unge
författaren Gabriel E i berättelsen om Idiotkrokodilen — publicerad på www.polarbibblo.se.
Polarbibblo är de ungas egen
webbplats, startad av Norrbottens
länsbibliotek redan 1997. Det är
den enda i sitt slag i Sverige.
– Det är som en kulturtidskrift
vars innehåll skapas av barnen,
säger Regine Nordström, huvudredaktör.
På sajten kan de unga läsa och
lyssna till berättelser, men även
skriva egna texter. De kan också
rita, spela spel samt få och ge lästips.
I första hand var sajten tänkt
för barn i åldern 8–12 år, men
numera lockar den snarare barn
och ungdomar mellan 4–16 år.
Varje år har webbplatsen drygt
17 500 besökare. En del hittar
6
Lästips för unga!
Regine Nordström, huvudredaktör, är
stolt över den
interaktivitet
som förekommer på barnens
egen sajt
polarbibblo.se.
Foto:
MARIA ÅSÉN
Regine Nordström tipsar om
böcker för unga:
O Pojkarna av Jessica Schiefauer.
OH
uset Buddenbrook av Thomas
Mann.
OA
mericanah av Chimamanda
Ngozi Adichie.
OS
tilens munterhet — Sara Lidmans författardagböcker från
Missenträsk 1975—1985 av Annelie Brändström-Öhman.
själv till sidan, medan andra får
tips om den via sitt lokala bibliotek, som ofta har tät kontakt med
skolorna.
Av alla besök är det drygt tio
procent som resulterar i publicerade bidrag. Det brukar bli mellan
2 000 och 2 500 på ett år.
Enda regeln är att texten ska
vara kort – max 1 500 tecken.
De som skriver får hjälp av
Regine eller någon av de andra
redaktörer som finns på biblio-
På Polarbibblos hemsida får barnen inte bara lästips. De uppmuntras
också till att skriva själva.
teken runt om i Norrbotten. Det
är viktigt att de får gensvar och
respekt för sina tankar, menar
hon.
– Vi har en dialog både om hur
man kan skriva och om annat som
händer på webbplatsen. Jag är
jättestolt över att vi har en sådan
interaktivitet. Barnen kan verk-
ligen påverka på riktigt.
Många av Polarbibblos besökare blir återkommande ”medarbetare”.
– En del blir kvar i många år.
Jag gissar att de som skriver också
läser varandras texter. Vi är som
en liten klubb.
H a ns O lov O hlson
UTSIKT norrbotten
nummer 1 • 2015
Göte Larsson från Lomträsk tittas till av sjuksköterskan Inger Westlund. Han har en inflammation
i handleden och har fått ett gips för att armen ska
hållas still.
Foto: MARIA ÅSÉN
En kväll på akuten
Mellan 80 och 120 patienter i snitt
passerar varje dygn akuten på Sunderby sjukhus, en hektisk arbetsplats
där personalen aldrig vet i förväg
vad som ska hända — ens om fem
minuter. Utsikts fotograf och reporter
var på plats en kväll.
17.00
I väntrummet
sitter sex personer. I ett hörn står en barnvagn
parkerad. En pojke kör omkring
på en plasttrehjuling som han
egentligen är lite för stor för.
– Han är rastlös, förklarar
mamman.
Pojken heter Lucas Karlsson
och är tio år. Tidigare i dag skadade han handen när han brottades
UTSIKT norrbotten
nummer 1 • 2015
med några kompisar på skolgården. Han har varit två vändor
till hälsocentralen under eftermiddagen och fått en direktremiss
till akutröntgen. Nu väntar han
och hans mamma Pernilla Åkerström på röntgensvaret.
Alla som kommer in genom
entrén får ta en kölapp. Inom kort
görs det en första bedömning då
det avgörs hur brådskande det är.
Patienter med andnöd, bröstsmärtor eller tecken på stroke får
trycka på akutknappen och blir
omhändertagna på en gång.
En bit in i korridoren finns de
sängliggande patienterna. Framför några av dem är det uppsatt en
skärm för att skapa lite avskildhet.
En man har fullt med elektroder
kopplade till överkroppen. En
annan man ligger på sängen och
vilar, fortfarande med ett par
rejäla gummistövlar på fötterna.
En kvinna sitter på sängkanten
invid en droppställning.
Andreas Johansson, ambulanssjuksköterska, berättar att han har haft
”några blåsljuskörningar” i dag.
”Den mest akuta var en person
med bröstsmärtor. Det är ju i
värsta fall ett livshotande tillstånd.”
17.05
Anders Axelsson
heter sjuksköterskan som har lovat ta hand om
reportageteamet ikväll. Han sitter
inne på centralexpeditionen och
tittar koncentrerat på sin skärm.
– Jag har inte tid att prata
förrän om tidigast 45 minuter.
Jag håller på med tre saker samtidigt, förklarar han ursäktande.
En polis väntar utanför expeditionen. Han har kommit in med
en man som fått i sig en överdos.
Alla i personalen hälsar vänligt,
men har fullt upp med sina arbetsuppgifter. Den enda som verkar
ha tid är Petter Forsberg som står
och väntar i korridoren. Han är
anställd som transportör och har
till uppgift att skjutsa patienter
från akuten ut på olika avdelningar. Han sköter också om tvätt,
sopor och rengör sängar.
E
7
”Här vet vi aldrig vad som händer
En polis har kommit in till akuten med
en man som tagit en överdos. I bakgrunden transportören Petter Forsberg och sjuksköterskan Elin Boberg.
Ebba Holmgren, 8 månader, väntar
i barnrummet tillsammans med sin
mamma Linda.
– Jag började här för tre veckor
sedan och trivs jättebra. Vissa dagar
får man kuta benen av sig, andra är
det lugnare, berättar han och just
då är det en sjuksköterska som
ropar på honom.
inte slut. Först måste de få besked
om handen behöver gipsas eller
inte.
17.45
– Så här är det alla
dagar och en del
säger att måndagarna är värre. Om
det är minus 30 grader eller kraftigt
snöfall spelar ingen roll, patienterna kommer ändå, berättar Anders
Axelsson när han klarat av sina mest
brådskande arbetsuppgifter.
Lugnast är det på morgonen, sedan börjar snart remisspatienterna
från hälsocentralerna dyka upp. På
kvällarna när barnmottagningen
har stängt är det en högre andel
barn som kommer in. De kan till
exempel vara förkylda och behöva
inhalera, ha drabbats av förstoppning eller frakturer. Det finns alltid
en barndoktor i jour.
Anders Axelsson trivs med sitt
jobb och skulle inte vilja byta. Det
roliga är just variationen – både vad
gäller diagnoser och skador och
ålder på patienterna.
Visst kommer det en del patienter
som inte alls skulle behöva besöka
akuten, berättar han.
– Men jag tycker det har blivit
bättre sedan sjukvårdsupplysningen
1177 startade. De flesta ringer dit
först och blir hänvisade till rätt
vårdnivå på en gång.
17.55
Ebba Holmgren,
8 månader, från
Rosvik utanför Piteå, sitter i sin
barnvagn i ett särskilt barnrum
intill väntrummet.
– Hon är förkyld och har bronkit
och behöver inhalera för att hålla
luftvägarna öppna, berättar
mamma Linda, som verkar ta det
lugnt efter omständigheterna.
Hennes äldre barn har också
råkat ut för samma sak vid förkylningar, så hon har varit här förut.
Nu väntar de på att bli inlagda på
barnavdelningen.
– Vi börjar bli ganska härdade
och man blir så väl omhändertagen
på barnavdelningen. De gör det
jättebra, de som jobbar här.
18.10
Ute i väntrummet
har Lucas Karlsson
fått sitt röntgensvar. Han har en
fraktur i handleden. Men väntan är
8
18.15
Anders Axelsson har
tagit prover på mannen med överdosen.
– Det gick bra. Jag ruskade lite
i honom för att väcka honom och se
hur medveten han var. Jag fick till
och med veta vilket preparat han
hade tagit – det är bra för den fortsatta behandlingen.
I en nyinköpt blodgasapparat
som står i ett eget litet rum, analyseras proverna och han får svar på
bara ett par minuter.
– Den betyder jättemycket för
avdelningen. Tidigare var vi tvungna att skicka alla blodprover till
laboratoriet och då tog det längre
tid. Nu kommer vi snabbare igång
med rätt behandling.
Anders har också kallat på narkosläkaren och medicinläkaren,
vilket är rutin när patienter är medvetslösa.
– Sedan får han åka till intensiven för övervakning, säger Anders.
18.20
En läkare samtalar med Olle Norbrink, 84 år, som ligger på en säng
och väntar, fortfarande med gummistövlarna på. Han har problem med
blodtrycket och kom in till akuten
efter att ha ramlat hemma i lägenheten. De resonerar tillsammans om
i fall han kan åka hem igen eller
måste stanna kvar över natten.
18.45
Göte Larsson,
82 år, ligger med
armen i gips i ett rum lite längre in
på akuten. Han har en infektion
i handleden, så han får antibiotika
direkt in i armen och så har han fått
gips för att handleden ska hållas
still.
Göte bor i Lomträsk, två mil
utanför Överkalix, och kom hit med
sjuktaxi tidigare i dag efter remiss
från Överkalix hälsocentral.
– Tänk att få en taxi ända till bron
och åka 15 mil direkt hit, säger han.
Det var annat än när han var ung,
berättar han.
– Vi hade ju vårdcentral och dit
fick man cykla eller ta sig bäst man
kunde.
En gång när han arbetade i flottningen och hade stigit upp tidigt på
morgonen för att hugga kaffeved
Undersköterskan
Lena Nordberg
sätter gips på
Lucas Karlssons
handled. Det gör
ganska ont när
han håller den
i ett visst läge.
Olle Norbrink har
problem med
blodtryck och
yrsel. Efter ett
fall hemma blev
han tvungen att
komma in till
akuten. Tillsammans med läkaren har han beslutat att det är
bäst att stanna
över natten.
slant han med yxan och högg sig
i benet.
– Blodet sprutade och jag snörde
åt såret så gott det gick. Sedan fick
jag vänta på post- och mjölkbilen
innan jag kunde ta mig till vårdcentralen.
Göte börjar bli hungrig och är
orolig för sin diabetes. Just när han
berättar det får han besked om att
han ska upp till avdelningen och få
mat. Transportören Petter Forsberg
skjutsar honom i en rullstol.
19.00
Nya patienter
fyller väntrummet, men Lucas Karlsson och hans
mamma är fortfarande kvar.
– Nu är det lugnt ett tag. Vi har
tagit prover och väntar på provsvar
och röntgensvar, berättar sjuksköterskan Inger Westlund.
Hon har jobbat på akuten sedan
sjukhuset öppnade år 2000, innan
dess på akuten i Luleå och dessförinnan i Stockholm.
– Det är väldigt speciellt och
roligt att jobba som akutsyrra. Du
har ingen framförhållning och du
har inga förkunskaper om de personer som kommer hit. Ändå ska du
snabbt bedöma hur allvarligt sjuka
de är.
Oftast handlar det inte om livshotande tillstånd, men ibland gäller
det liv eller död.
– På akuten blir du aldrig fullärd.
Du sätts på prov varje dag.
– ens om fem minuter”
Vart ska jag vända mig
när jag behöver vård?
— Grundregeln är att du ska vända dig till sjukvårdsupplysningen — 1177 Vårdguiden, säger
Mats Weström, medicinskt sakkunnig i landstinget.
Men läs först gärna egenvårdtipsen på
www.1177.se/norrbotten.
Lena Nordberg, Elin Boberg och Veronica Karlsson tar en kort fikapaus.
Något de inte hinner alla kvällar.
Hennes kollega Elin Boberg går
inskolning på akuten och är inne
på sin fjärde vecka.
– Det är spännande. Det är mycket nytt man ska ta in och det behövs
en bred kunskap.
Hon brukar vara ganska trött när
hon kommer hem efter ett pass,
berättar hon leende.
– Jo, speciellt under inskolningen.
19.40
19.15
En sjuårig flicka har
kommit in med ett
stort jack i huvudet. Hon sitter med
sin pappa i ett rum och väntar på att
bli sydd. Tidigare ikväll fick hon en
höjdhoppsställning över sig på friidrottsträningen.
En tonårsflicka stapplar in genom
entrén och sjunker direkt ner i en
soffa i väntrummet. Anders Axelsson tar hand om henne och frågar
hur hon mår.
På tv:n visas en handbollsmatch.
– Har vi någon Lucas här? undrar
en sköterska.
– Åh, äntligen, utbrister Lucas.
Hans handled ska gipsas får han
veta och snart är det dags.
19.25
Några i personalen
tar en kort paus ute
i fikarummet. En av kollegorna bjuder på hembakad morotskaka.
– Det är inte varje dag vi hinner
fika, men ikväll gör vi det, konstaterar sjuksköterskan Veronica
Karlsson.
Det är dags för
Lucas att få sin
gipsskena. Undersköterskan Lena
Nordberg tar sig an uppgiften.
– Har du ont i handleden? frågar
hon, medan hon förbereder gipsningen.
– Ja, i vissa lägen, svarar Lucas.
– Det här nätet sätter jag först på
armen för att inte gipset ska klia,
förklarar Lena.
Lucas har många frågor, men
framförallt undrar han när han ska
få åka hem.
– Vi har varit här i fyra timmar,
säger han med eftertryck.
Han är tyst i några sekunder.
– Är det svårt? undrar han.
– Nej, inte om man har gjort det
hundra tusen gånger, säger Lena.
– Kan man tvätta tummen sedan?
– Ja, det kan du, men om du ska
duscha måste du sätta på en plastpåse.
Gipset ska sitta på i cirka fyra
veckor, berättar hon. Sedan måste
han ta det lugnt i ytterligare fyra
veckor.
– Nu slipper du vara med på
längdskidåkningen i skolan, säger
mamma Pernilla.
När Lena är färdig ger hon dem
ett informationsblad och uppmanar
Lucas att försöka röra fingrarna så
mycket som möjligt under tiden han
har gipsskenan.
– Ja, alltså, jag tänker ju spela
X-box, säger han.
Sjuksköterskan Anders Axelsson
visar den nya blodgasapparaten
där han snabbt kan få vissa av blodproverna analyserade.
med bröstsmärtor. Oroliga anhöriga
sitter vid hans sida.
Ambulanssjuksköterskan Andreas
Johansson och kollegan Mattias
Wikström pratar en stund med
personalen på akuten innan de vänder tillbaka till Räddningstjänsten
i Luleå.
Kvinnan med vätskedroppet sitter
fortfarande och väntar. Hon har haft
hög feber i flera dagar och dåliga
värden.
– Det var doktorn på hälocentralen som skickade hit mig. Jag hade
ju tänkt se Guldbaggegalan ikväll,
men den missar jag. Jag får väl titta
på datorn sedan, säger hon.
20.55
Väntrummet är
fullt igen. Johan
Vuorijärvi sitter i en rullstol och väntar. Med sig har han både sin bror
och sin pappa, som går och hämtar
sig var sin kopp kaffe i automaten.
En busschaufför dyker upp i korridoren. Bussen står parkerad utanför sjukhuset. Han haltar kraftigt
och frågar om han kan få en värktablett innan han fortsätter jobba.
Sköterskorna ger honom en ipren,
men han får lova att besöka hälsocentralen nästa dag.
Anders står inne på expeditionen
vid dataskärmen igen och klistrar
etiketter på några provrör. Han jobbar ytterligare i någon timme innan
han går av sitt pass.
– Det här var ungefär en normal
kväll på akuten. Lite mer än det brukar kanske, men jag tycker det har
flutit på bra. Inget kaos.
U l r i k a Va l lg å r da
O Jag har ont i halsen och 39 graders feber sedan två
dagar tillbaka. Det är verkligen jättejobbigt.
— Hälsocentralen dagtid, jourcentralen kvällar och
helger. I regel kan man vänta till nästa dag, men rådgör gärna med 1177 på telefon.
O Jag har en fruktansvärd migrän, men är orolig att
det kan vara en hjärntumör.
— Oron för hjärntumören kan utredas efter kontakt
med hälsocentralen. Det är ingen akut fråga. Men om
migränen är så svår att den är helt förlamande och din
vanliga migränmedicin inte hjälper ska du kontakta
hälso- eller jourcentralen för att få smärtlindring.
O Jag vill sluta röka, men kan inte.
— Hälsocentralen kan hjälpa dig med
rökavvänjning.
O Jag är 16 år och misstänker att jag är
gravid, men har inte berättat någonting
varken för mina föräldrar eller för pojkvännen.
— Du kan välja mellan att köpa ett graviditetstest på
apoteket eller ännu hellre gå till hälsocentralen eller
ungdomsmottagningen och göra graviditetstestet.
O Mitt barn har spelat fotbollscup, han snubblade
över en motspelare och kan inte stödja på foten.
— Hälsocentralen dagtid och jourcentralen kvällstid.
De bedömer om ditt barn behöver en remiss till akutröntgen.
O Jag har vaknat på natten med smärta i bröstet som
strålar ut i vänstra armen.
— Ring 112. Det kan vara en hjärtinfarkt.
O Jag har hittat en ung man liggande på en parkbänk
inne i centrala stan. Han verkar vara medvetslös.
— Lägg honom i framåtstupa sidoläge och ring 112.
O Min tvååring har kräkts hela dagen.
Det går vinterkräksjuka på förskolan.
— Ring 1177. Om tvååringen inte är allmänpåverkad och uttorkad är det bäst
med rådgivning per telefon för att undvika smittspridning.
O Min 17-åriga dotter har diagnostiserad astma. Efter
att hon fick skjuts med en äldre kompis som brukar
ha hund i sin bil har hon fått en ordentlig astmaattack
och astmasprayen hjälper inte.
— Är hon andningspåverkad bör hon åka in direkt
till hälsocentralen eller jourcentralen, men ring gärna
också 1177 för rådgivning under tiden.
O Vi kom hem från BB igår och nu gråter vårt nyfödda
barn och är alldeles otröstlig sedan ett par timmar
tillbaka. Amma hjälper inte och hon vill inte ha napp.
Hur länge ska hon få gråta innan vi ringer akuten?
— Du behöver inte ringa akuten. Ring 1177 som kan
ge råd och bedöma om ni behöver komma in på jourcentralen, hälsocentralen eller eventuellt tillbaka till BB.
20.15
Olle Norbrink och
hans läkare har
beslutat att Olle ska stanna kvar
över natten.
– Jag är inte direkt sjuk, men jag
har väldigt lågt tryck och de vill
ha koll på att det rättar till sig. Jag
har alltid satt en ära i att sköta mig
själv, men till slut så går det inte.
Det faller på det praktiska, säger
han.
Anders Axelsson skyndar förbi
i korridoren. En man har kommit in
När du ringer 1177, så kopplas du här i länet direkt till
din hälsocentral dagtid och jourtid till en central rådgivning. Endast vid akuta sjukdomsfall ska du ringa 112.
Vilken är rätt vårdinstans för mig?
Mats Weström svarar på frågorna.
O Jag har haft tankar på att ta livet av mig
Johan Vuorijärvi har kommit in till
akuten i sällskap med sin pappa och
bror sent på kvällen. Han har magsmärtor.
en längre tid. Jag har pratat med jourhavande präst, men det har bara hjälpt tillfälligt. I dag blev jag kränkt av min chef
och nu känner jag att jag inte orkar längre.
— Ring gärna 1177 för rådgivning, men du
ska också in samma dag till jourcentralen eller
hälsocentralen som vid behov remitterar dig vidare
U l r i k a Va l lg å r da
akut till psykiatrin.
UTSIKT norrbotten
nummer 1 • 2015
9
Norrtåg tuffar vidare
mot nya visioner
Spårbyte, krånglande signalsystem och tåg som behövde
anpassas till kyla och snö. Starten har inte varit lätt för Norrtåg, men visionen om en tågtrafik som ska främja norrbottningarna är i högsta grad
levande.
– Vi ser till hela länet och vill
skapa en attraktiv miljö för människor som bor här, men också
för näringslivet och inte minst
turismen. Det ska gå för alla
människor att ta sig fram – även
de som inte har bil. Det handlar
om tillgänglighet och miljö, säger
Ulrika Nilsson, landstingets infrastrukturstrateg.
Politikerna i Norrbottens läns
landsting, tillsammans med de
övriga tre nordligaste landstingen, har länge jobbat för införandet
av en dagtågstrafik i norra Sverige
och är nu med och finansierar den
med ekonomiskt bidrag av staten.
– Söder om Umeå har det
fungerat bra. Norr om Umeå har
det varit fler störningar, konstaterar Olle Tiderman, teknisk chef
vid Norrtåg.
De nya tåg som köptes in behövde anpassas efter norrbottniska
vinterförhållanden. På samma
gång tvingades Norrtåg som ett
av de första tågbolagen i Sverige
använda ett helt nytt och mycket
tekniskt avancerat signalsystem,
som också har haft sina inkörningsproblem.
När man var på väg att komma
över problemen kom ytterligare
en motgång: 17 mil spår skulle
bytas ut mellan Bastuträsk och
Boden mitt under pågående trafik. Arbetet är redan försenat och
något definitivt slutdatum är inte
satt.
– Resandet ökade stadigt de
första åren och vi hade kommit
över de största vinter- och signal-
Fakta
Norrtåg
O Norrtåg är ett
bolag som ansvarar för regional dagtågstrafik i norra Sverige. Det bildades efter ett
statligt beslut
om att förbättra
tågtrafiken
i norr och ägs
av kollektivtrafikmyndigheterna i Norrbotten och
Västernorrland
samt länstrafikbolagen i Jämtland och Västerbotten. Finansiärer är de fyra
nordligaste
landstingen
och staten.
O Operatören
som kör tågen
heter Botniatåg
AB.
O Regionala kollektivtrafikmyndigheten är ett
kommunalförbund, där medlemmarna är
länets 14 kommuner samt
landstinget.
Myndigheten
ska samordna,
effektivisera
och utveckla
kollektivtrafiken
i länet.
Petra Lundmark hoppade på tåget i
Luleå en snöig vinterdag för att
resa till Gällivare, där hon både
skulle jobba och åka snowboard.
”Jag åker ganska ofta tåg, men det
här var min första resa med Norrtåg. Det funkade väldigt bra. Det
var i tid och det var bra nätuppkoppling. Det enda jag saknade var
en servering.”
Foto: ulrika vallgårda
problemen när Trafikverket kraftigt sänkte hastighetsgränsen
mellan Bastuträsk och Boden
beroende på kvalitetsbrister i
banan – något som lett till att vi
tappat hälften av resenärerna på
sträckan Umeå–Luleå sedan i maj,
säger Olle Tiderman.
Men Norrtåg är inte på väg att
ge upp. Tvärtom.
– Vi jobbar fortfarande med
att förverkliga visionen om en
modern och väl utbyggd tågrafik
i Norrbotten.
Norrtåg har för närvarande
80 avgångar per dag, måndag till
fredag. På ett år har man cirka
1,5 miljoner resenärer och kör
500 000 mil. Mellan Luleå och
Kiruna kör Norrtåg sex turer per
dag och mellan Luleå och Umeå
fyra turer, vilket innebär att antalet turer i vissa fall har fördubblats
jämfört med för fem år sedan
innan trafiken satte igång.
Och framtidsvisionerna slutar
inte här.
– När Norrbotniabanan öppnar
kommer det att bli oerhört positivt för tågtrafiken med betydligt
Charlotte Reinholdt, kollektivtrafikstrateg vid Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten, Olle Tiderman, teknisk chef vid Norrtåg och
Ulrika Nilsson, infrastrukturstrateg i landstinget, jobbar alla tre för att få
fram en bättre tågtrafik i länet.
Foto: maria åsÉn
snabbare resor. Sträckan Luleå–
Umeå skulle gå på knappt två timmar, säger Olle Tiderman – som
med de fakta han har på bordet
i dag inte betraktar Norrbotniabanan som någon utopi.
En annan möjlighet är att
öppna för persontrafik mellan
Luleå och Haparanda. Något som
skulle kunna bli verklighet redan
om ett par år, beroende på vilka
politiska beslut som fattas.
– På två till tre dagar skulle
man kunna besöka många sevärdheter i tre länder – Norge, Sverige
och Finland, konstaterar Charlotte
Reinholdt, kollektivtrafikstrateg
vid Regionala kollektivtrafikmyndigheten.
Det som krävs är investeringar
i hållplatser längs banan, vissa
tekniska lösningar i övergången
mellan Sverige och Finland samt
att Finland gör en motsvarande
satsning på sin sida av gränsen.
U l r i k a va l lg å r da
Ny lag ger patienten mer att säga till om
Tiden är sedan länge förbi när
patienten ödmjukt stod med
mössan i handen inför doktorn. Med den nya patientlagen stärks individens rättigheter ytterligare.
Syftet med lagen är att patienten ska bli mer delaktig i vården.
Staten vill också utjämna de skillnader som finns mellan olika regioner och landsting. Det ska inte
spela någon roll var du är bosatt –
som patient har du rätt till samma
öppenvård, oavsett geografisk tillhörighet.
Mycket av innehållet i patientlagen finns redan i hälso- och
sjukvårdslagen, men har förtyd-
10
Den nya lagen
gäller från årsskiftet. Sara
Engström, verksamhetsstrateg, beskriver
en perspektivförskjutning
där patienten
får mer att säga
till om.
ligats. Ett antal nyheter har tillkommit som ger den enskilde
större inflytande än tidigare.
Ett exempel är att barnets
inställning till vård och behandling ska beaktas.
– Deras åsikt är viktig, dock
i förhållande till ålder och mognad. Om en treåring ska få en
spruta kan det handla om att få
välja vilken arm man ska sticka
i, säger Sara Engström, verksamhetsstrateg i landstinget.
Lagen slår fast att patienten
kan välja offentligt finansierad
primärvård och öppen specialistvård i hela landet, även högspecialiserad vård. Det gäller också
vård och behandlingar som inte
finns i det egna landstinget. Den
enskilde står för patientavgift,
resor och boende, medan det
egna landstinget betalar vården.
Behandling med provrörsbefruktning av ofrivilligt barnlösa
är ett område där landstingen tidigare hade olika bestämmelser,
exempelvis vad gäller ålder och
antal försök.
– Patientlagen har skyndat på
en nationell översyn som medför
att landstingen nu kommer att
ha samma regelverk, säger Sara
Engström.
Kommer lagen föra med sig att
många väljer vård i ett annat
landsting?
– Det är svårt att säga. Det mest
praktiska är trots allt att få vård
på hemmaplan.
Vad händer om en patient inte är
nöjd?
– Den nya lagen reglerar hälsooch sjukvårdens skyldigheter,
men är ingen rättighetslag. Det
innebär att en missnöjd patient
inte kan överklaga till domstol.
Däremot kan man på samma sätt
som i dag vända sig till exempelvis patientnämnden.
U LRIKA E N GLU N D
Fotnot: Mer om patientlagen
finns att läsa på 1177 Vårdguiden:
www.1177.se
UTSIKT norrbotten
nummer 1 • 2015
Synskadan förändrar livet
– men det finns hjälp att få
det en egenavgift. Andra hjälpmedel måste man köpa själv.
Att drabbas av ett allvarligt
synfel är begränsande på
många sätt.
Det vet Stig Jonsson, 82 år.
– Men damerna på Syncentralen har visat mig vad som
är möjligt, så jag känner mig
faktiskt inte handikappad.
Det tuffaste för Stig när han
blev synskadad var att inte få köra
bil längre. Men trots det försöker
han leva så socialt det går och han
har dagligen kontakt med andra
pensionärer i stan.
– Hela livet förändras när du
blir synskadad, men det är upp till
dig själv vad du gör av din tillvaro.
Innan Stigs besök är slut blir
det tal om vita käppar.
– Vi skulle gärna dela ut fler
vita käppar, men det brukar finnas ett visst motstånd mot att
använda dem, berättar Maritha.
Men Stig är positiv och tar
gärna emot en vit käpp.
– Nu behöver inte gubbarna
hemma i Piteå gräla på mig för att
jag går omkring utan vit käpp. De
är rädda om mig, förstår du.
Stig Jonsson har åkt från Piteå
med buss och taxi på morgonen
för att besöka Syncentralen ovanför Stadsvikens hälsocentral
i Luleå.
– Det är inte så roligt att åka
buss när man inte ser något, men
det var så trevliga människor som
hjälpte mig, så det gick bra, berättar han.
Stig har sedan 15 år tillbaka
haft problem med åldersförändringar i gula fläcken. När han
dessutom fick en blödning i ena
ögat för två år sedan med efterföljande ärrbildning, förvärrades
hans synfel.
För en tid sedan gjorde han en
operation och nu undrar han om
han behöver nya glasögon.
– Vi får se om Annika kan ge
mig några bättre ögon, så att de
andra inte fuskar med mig så
mycket på bridgen, säger han
skämtsamt.
Bridge har varit ett stort intresse ända sedan han var 14 år och
vännerna samlades på kvällarna
för att äta bullar och spela kort.
Länge spelade han på tävlingsnivå, men nu får det räcka med
pensionärsbridgen.
– Jag ser fel på klöver och spader ibland och det fungerar inte
när man tävlar. Men i pensionärsbridgen har de överseende med
sådant, där har alla sina krämpor.
Han behöver också hjälp att
kunna se texten på sin tv.
– Just nu är jag hänvisad till
svenska program eftersom jag
bara kan två språk: Vuollerimmål
och Pitemål, säger han och skrattar.
Optikern Annika Nordvall
testar hans syn genom att låta
honom studera en syntavla.
Tyvärr går det inte att göra
något åt hans närseende, men vad
gäller tv-tittandet föreslår hon ett
par kikarglasögon. Stig känner sig
hoppfull efter att ha lyckats läsa
ett par extra rader på syntavlan.
U l r i k a Va l lg å r da
Fakta
Syncentralen
Optikern Annika Nordvall
på Syncentralen hjälper till
att prova synen
på Stig Jonsson
från Piteå. Hans
önskan är att se
texten bättre
på tv:n och att
kunna läsa rätt
på spelkorten
när han spelar
bridge.
Foto: Petra
Isaksson
Nu är det dags att gå över till
synpedagogen Maritha Lund.
Stig och hon visar några synhjälpmedel som Stig har hemma.
På en bänk i rummet står en så
kallad läs-tv. En sådan kan man få
låna om man har stora problem
med att kunna läsa och det har
Stig. Han använder den när han
läser Piteå-Tidningen på morgonen, berättar han.
– Sedan kan jag lägga klockan
under den, mobiltelefonen om jag
har fått sms, eller om jag ska läsa
eller skriva brev. Den är ovärderlig.
Flertalet av de hjälpmedel som
Maritha visar upp är olika former
av förstoringsglas med extra
Synpedagogen Eila Lundin tipsar om hur man som synskadad kan underlätta sin vardag,
till exempel genom att använda
en ljus stekpanna.
belysning. Ett exempel är en lupp
med lampa som man kan ha med
sig i fickan.
– Utan den skulle jag inte
kunna gå och handla själv, säger
Stig.
Vissa hjälpmedel har en talfunktion. Till exempel finns det
klockor som säger hur mycket
klockan är. Och så finns det förstås talboksspelare där man kan
sätta in en ljudbok och lyssna.
Självklart finns det också särskilda dataprogram som är anpassade efter synskadade med förstoringsprogram och talstöd.
En del hjälpmedel kan Syncentralen låna ut, men på vissa är
Att sätta en röd liten knopp
vid nollan på spisvredet är ett
smart sätt att se om plattan är
avstängd eller på.
O Syncentralen i Luleå servar hela
länet och har även mottagning
i Gällivare två dagar i månaden.
O Hit kommer du på remiss från
ögonläkare eller barnneurolog om
du ser max tredje raden uppifrån
på en syntavla. Även blinda och
dövblinda får hjälp här.
O På Syncentralen arbetar synpedagoger, optiker och datapedagog.
Det finns också möjlighet att träffa
kurator och psykolog. Anhöriga får
gärna följa med och lära sig mer.
O På Syncentralen får man prova ut
synhjälpmedel av olika slag. Det
finns också kurser i punktskrift och
i hur man kan underlätta vardagen.
O Synpedagogerna reser också ut
för att besöka skolor och hem. De
kan hjälpa till med träning i att
orientera sig i olika miljöer, men
också att anpassa hemmet eller
skolmiljön.
O Datapedagogen gör hembesök
när synanpassade dataprogram ska
installeras.
Det finns spelkort med stor
text, extra stora tärningar med
upphöjda prickar och andra
synanpassade sällskapsspel.
Förstoringsglas med extra belysning finns av många olika
slag och storlekar. Den här luppen kan du lätt ta med i fickan.
Tips som underlättar vardagen
En läs-tv är ett hjälpmedel som
kraftigt förstorar texten i dagstidningen, på mobilen eller siffrorna
på klockan.
UTSIKT norrbotten
nummer 1 • 2015
Synpedagog Eila Lundin ger tips som kan
underlätta vardagen:
O Duka matbordet med kontraster, så att
det är olika färg på tallrik, duk, glas och
bestick.
O Skaffa en äggklocka med stor stil eller
med punktskrift.
O Märk upp burkar med storstilad text
eller med punktskrift.
O Till glas och muggar finns nivåvarnare
som signalerar när vätskan börjar nå
kanten.
O Almanacka, telefon och mobiltelefon
går också att köpa med extra stor text.
11
Landstinget på Facebook
Norrbottens läns landsting har en Facebooksida
som hittills har fått nästan 2 100 personer att markera Gilla.
Via sidan kan norrbottningarna få hälsoråd, tips
om kommande evenemang samt ta del av nyheter
om vad som är på gång inom landstinget.
På sidan finns dessutom en uppdaterad lista över
lediga landstingsjobb.
Ta med högkostnadskortet
Det är viktigt att ta med sig sitt högkostnadskort
vid alla sorters besök inom den öppna hälso- och
sjukvården.
Efter att ha betalat totalt 1 100 kronor i besöksavgifter är en person nämligen berättigad till frikort.
Med frikortet slipper man besöksavgifter under
den tid som återstår av en tolvmånadersperiod –
räknat från första stämpeldatum på högkostnadskortet.
Gåva kan öka trivseln
Avdelning 48 på Sunderby sjukhus har fått 20 000
kronor i gåva av Hjärt- och lungsjukas förening
i Övertorneå.
Gåvan ska förhoppningsvis bidra till att öka trivseln i de nya lokalerna, invigda i januari 2014.
— Kanske ska vi köpa in ett konstverk att njuta av.
Det kan bli fint för både patienter och personal,
säger Lena Juntti Larsson, verksamhetschef för
Kompetenscentrum hjärtsjukvård vid sjukhuset.
Avdelning 48, kardiologisk intervention, sköter
kranskärlsröntgen med
efterföljande
ballongutvidgning
(PCI). De sätter
också in pacemaker
på patienter som
behöver det.
tips om hälsa det livsfarliga stillasittandet
Res dig efter
20 minuter!
Använd
head-set
när du talar
i telefon.
En normalstor
datorskärm ska vara
placerad på en armlängds avstånd från dina ögon. Har du
en vidare skärm bör du lägga
till en decimeter. Skärmen
ska stå i en höjd så att du tittar lite snett ner på den.
Det är det bästa för
din nacke.
Använd
datorglasögon
om du behöver. Tänk
på att ögonen styr
kroppen.
Tänk på
din hållning både
när du sitter och står!
När du står upp ska det gå en
rak så kallad lodlinje från örat,
ner mot axeln, höfterna, knäna
och fotlederna. Hållningen
är mycket viktigare än
vad du tror.
Använd
helst rullmus.
Att arbeta med händerna för långt åt
sidan är påfrestande
för axlarna.
Tangentbordet
ska vara litet och så
plant som möjligt. Det
bör placeras så pass
långt in att du kan få
stöd för underarmarna
på skrivbordet.
Autogiro och e-faktura
Du som har besökt vården kan välja att betala
dina fakturor med autogiro, eller att anmäla dig
till e-faktura via din internetbank.
På så sätt slipper du faktureringsavgiften på
50 kronor som annars tillkommer när du
betalar via faktura.
Du kan kontakta oss på
telefonnummer 0921670 50.
Hälsningar från Patientkontoret.
Den senaste vetenskapliga
Utsatt för våld
av närstående?
www.våldmotnära.se
12
Du ska sitta
så högt att du
får något mer än
90 graders vinkel
både i höft och
i knän.
Se till att ha
en generell belysning
som inte reflekteras
i skärmen. Det ska inte
vara för stora kontraster i rummet.
Variation. Det är det viktigaste
ordet att hålla i minnet när du
ska hålla kroppen i trim, trots
stillasittande jobb.
Ulla Ericson, ergonom och
fysioterapeut vid landstingets
egen företagshälsovård, delar
med sig av sina bästa tips.
forskningen visar att det är rent av
livsfarligt att sitta för mycket.
– Tidigare har vi vetat att för
mycket sittande påverkar leder
och muskler. I dag vet vi att det
även skapar risk för hjärt- och
kärlsjukdomar, högt blodtryck,
försämrad ämnesomsättning och
diabetes typ 2.
Hon hänvisar till en australisk
masstudie där forskare observerade 222 000 personer under en
femårsperiod. Det visade sig att de
Stolen
ska ha ett
bra svankstöd.
som satt mer än 11 timmar per
dygn löpte 40 procent högre risk
att dö i förtid jämfört med dem
som bara satt fyra timmar per
dygn.
– Detta var oberoende av hur
mycket tid de la på fysisk träning.
Samtidigt är det inte särskilt
svårt att motverka den skadliga
inverkan av sittandet, berättar
hon.
Det viktiga är nämligen att man
sitter max 20–30 minuter i taget.
Sedan ska man resa på sig och ta
en liten kort paus.
– Har du ett höj- och sänkbart
skrivbord så är det en perfekt möjlighet att variera arbetsställningen.
Och har du inte det, kan du
ändå resa dig upp var tjugonde
eller trettionde minut och sträcka
på dig någon minut. Det räcker för
att kraftigt minska riskerna.
– Naturligtvis ska du fortsätta
träna också, men det motverkar
inte de negativa effekterna av
stillasittande.
För personer som till exempel
kör lastbil eller skogsmaskiner och
inte har möjlighet att resa sig var
tjugonde minut rekommenderar
hon att åtminstone ta så täta pauser som möjligt – och att då inte
sitta kvar, utan gå ut och sträcka
på sig.
En annan sak är att när vi sitter,
så ska vi sitta bra så bra som möjligt. Här finns det mycket man
måste tänka på.
Ulla Ericson demonstrerar en
god ergonomi vid sitt eget skrivbord – se bilden ovan.
u l r i k a va l lg å r da
UTSIKT norrbotten
nummer 1 • 2015
Foto: MARIA ÅSÉN
Scanna QR-koden med
din mobil eller besök
nll.se/vardavgifter.se
för att läsa mer.
Arbetsbordet
ska vara i navelhöjd
– både vid sittande
och stående ställning.
Forskare fruktar en explosion av nack- och ryggbesvär:
krönikan julia niva
”Satsa på ergonomi
Hur
kunde
du
redan i skolåldern”
flytta till ett
så kallt land?
På bara några år har barn och ungdomars användande av mobiler, läsplattor och bärbara datorer ökat
lavinartat.
Hur deras nackar och ryggar kommer att påverkas på sikt vet ingen än.
Men nu börjar de första vetenskapliga
rönen komma — och de är oroande.
Att vuxna påverkas negativt av dåliga
sittställningar har vetenskapen länge känt
till. Men nu visar allt fler forskningsstudier att även barn riskerar att få besvär
i nacke, axlar och ländrygg framför skärmen.
– Både barn och vuxna behöver en god
grundposition när de sitter – en upprätt
ställning i bra balans som tillåter fria rörelser och avspända muskler, säger Agneta Larsson vid Luleå tekniska universitet.
Hon är lektor i fysioterapi och forskare
i arbetsställningars betydelse för hälsan.
Hennes kollega Katarina Mikaelsson är
också lektor i fysioterapi och har riktat in
sin forskning på barn och ungas fysiska
aktivitet och hälsa.
– En stor skillnad mellan barn och
vuxna är att vuxna ofta har en företagshälsovård som håller koll på deras arbetsställning. Barn möter däremot sällan
några fysioterapeuter som tittar på deras
ergonomiska miljö – varken i skolan eller
i hemmet, konstaterar hon.
D
Agneta Larsson är lektor i fysioterapi och
forskare i arbetsställningars betydelse för
hälsan. Katarina Mikaelsson är också lektor
i fysioterapi och har riktat in sin forskning
på barn och ungas fysiska aktivitet och
hälsa.
Foto: ulrika vallgårda
Till sina egna barn har hon skaffat en
billig ställning som de ställer upp på bordet och placerar den bärbara datorn på,
så att skärmen kommer upp i rätt höjd.
Till datorn har hon även köpt ett externt
tangentbord. På det viset får barnen en
god sittställning, berättar hon.
Ett alternativ kan vara att koppla ihop
surfplattan eller den bärbara datorn med
en extern skärm.
Med mobiltelefoner är det svårare.
– De har små skärmar och det blir lätt
att man sitter framåtböjd över dem för att
kunna se texten eller bilden. Även tumlederna kan irriteras av de upprepade
små rörelserna när man knappar på
tangenterna, något som kan ge upphov
till värk, säger Agneta Larsson.
Vad de kan rekommendera är att
åtminstone ha en kudde i knäet, så att
man avlastar armarna och kan ha en så
upprätt ställning som möjligt när man tittar på sin mobiltelefonskärm.
Det optimala, anser de, vore om fysioterapeuterna fick komma in och hjälpa
till med ergonomin i skolan. Men där är vi
inte än.
U l r i k a Va l lgå r da
Från 1990-talet och framåt har inte
bara datoranvändandet ökat. Idag har
många barn även tillgång till surfplattor
och av de äldre ungdomarna äger i princip alla en mobiltelefon. Därtill har skolorna börjat dela ut skoldatorer åt alla
elever – bärbara varianter som ska vara
enkla att frakta till och från skolan.
Precis som vuxna bör barn ta täta pauser i sitt datoranvändande, påpekar de.
Men det finns också skäl att särskilt fundera över hur de använder de nya sorternas digitala verktyg.
– Fördelen med plattor och smarta telefoner är att de är flexibla och lätta. Nackdelen är att man ofta sitter framåtlutad när
Fakta
man tittar på dem, säger Agneta Larsson.
Gymnasieelever
drabbas
Deras rekommendation är att begränsa
av nack- och axelbesvär
datoranvändningen till max två timmar i
följd – inklusive korta pausar.
LTU-studenterna Hanna Karlsson och Jose– I skolan bör man tänka på att varva
fin Pettersson presenterade nyligen ett
ämnena så att man inte sitter med datorn
examensarbete där de kartlagt nack-/axelflera lektioner i följd, säger Katarina
och ländryggsbesvär relaterat till dator- och
Mikaelsson.
mobilanvändande hos gymnasieelever.
Hemma kan det vara väl
O I undersökningen besvarade
värt att ställa i ordning en
drygt 60 elever vid en gymnaordentlig datorhörna som
sieskola i Norrbotten på en
är ergonomiskt anpassad.
enkät.
En höj- och sänkbar stol
O 50 procent uppgav att
och en fotpall kan göra
de hade besvär i samband
datorhörnan användbar
med datoranvändande.
för flera familjemedlemO 27 procent svarade att
mar.
de hade besvär i samband
– När det gäller surfmed mobilanvändande.
plattor och bärbara datoO Det vanligaste besväret
rer kan det vara en god
var problem med nacke
idé att investera i ett
och axlar.
Ett enkelt och portabelt ställ
externt tangentbord. Det till den bärbara datorn kan
O Flertalet av eleverna satt
är inte särskilt dyrt, säger hjälpa till att förbättra arbetsstilla mellan fem och tolv
Agneta Larsson.
timmar per dag.
ställningen.
UTSIKT norrbotten
nummer 1 • 2015
en vanligaste frågan jag får när människor hör att jag kommer från Italien är: Varför flyttade du till Sverige, där det är
så kallt? Jag ska försöka förklara det.
Jag heter Julia, eller Giulia. Båda namnen går bra och man
får välja vilket man vill, beroende på om man föredrar den svenska eller
den italienska versionen. Jag är född och uppvuxen i området Toscana
i västra Italien. Det är känt för sina stora vingårdar och för staden Florence med sin konst och sina medeltida byggnader.
Förutom att jag som ung spelade volleyboll har jag alltid varit intresserad av skolan och av studier. Mer av den humanistiska delen än den
vetenskapliga. Att jag blev läkare var av misstag, brukar jag säga. Men
eftersom mina betyg var bra kom jag in på läkarlinjen och fastnade.
Dels gillar jag detektivarbetet – att försöka förstå varför människor
mår dåligt. Dels tycker jag om att kunna hjälpa och ta hand om andra.
Jag var 25 år när jag fick min läkarlegitimation och då bestämde jag
mig för att flytta till Sverige. Min familj och mina vänner blev inte förvånade. Jag har alltid varit nyfiken och älskat att resa. Tidigare under
läkarutbildningen hade jag varit utbytesstudent i Stockholm i tre månader och jag älskade det. Det var en mysig och lagom stor stad. Dessutom
var jag less på Italien och allt krångel där. Det kan vara en timmes kö för
att göra ett ärende på posten, det är mycket byråkrati och inom vården
vågar man knappt prata med en mer erfaren doktor på grund av den
starka hierarkin.
Jag kände att jag behövde lite ordning och reda – och snö. Så jag
packade mina saker och flyttade till Stockholm för att läsa svenska på
SFI och söka jobb. Redan då stod det klart för mig att jag ville bli allmänläkare. Inte på grund av de gynnsamma arbetstiderna åtta till fem
– på sjukhusen måste nästan alla läkare jobba nätter och fler jourer –
utan helt enkelt för att det är roligt. Jag har alltid haft lätt för att bli
uttråkad. Jag behöver något brett och utmanande att göra dagligen. Att
få sin läkarlegitimation godkänd i Sverige gick smidigt, eftersom Italien
också är ett EU-land. Sedan gick jag min ST-utbildning i Stockholm.
Vi allmänläkare och alla andra som jobbar på hälsocentralen finns
här för att ta emot och hjälpa alla, så långt det bara går. Det är det som
gör yrket komplicerat och fascinerande på samma gång. Jag har svårt att
förstå hur det kan vara brist på allmänläkare med tanke på hur mycket
jag själv tycker om yrket. Men, det är klart, det är ingen dans på rosor
när man jobbar i sådana områden där läkarbristen är ett stort problem.
Ja, just det, hur hamnade jag då i Norrbotten? Det var en slump. Eller
kanske var det meningen? Jag fick kontakt med en man på en internetdejtingsajt. Kärlek uppstod och inom två veckor hade vi flyttat ihop. Det
visade sig att denne man, som på den tiden bodde i Stockholm, var uppvuxen på Porsön i Luleå och hade rötterna i Tornedalen (därav mitt
Tornedalsklingande efternamn). Och han ville tillbaka. I dag bor vi i ett hus i en by utanför Luleå.
Men jag jobbar faktiskt just på hälsocentralen på
Porsön. Att hitta jobb här var inte så svårt.
Medan vi bodde i Stockholm brukade min
man alltid säga att det inte finns något bättre
ställe än Norrbotten. Jag förstår nu vad han
menar. Jag tycker om de människor jag har
mött här. De är enkla att ha att göra med.
Och kylan? Jag älskar den. När det är
mellan 20 och 30 minusgrader och
klart väder mår jag bra. Jag har aldrig
trivts i värme.
Julia Niva
Ålder. 32 år. Familj: Maken Johan. Bor:
Persön, Luleå. Gör: Distriktsläkare på
Porsöns hälsocentral. Intressen: Värderar
högst fritiden med min man, sedan kommer
resor, böcker och idrott.
13
Hallå där …
… Erik Westberg, dirigent
och ledare för Erik Westbergs vokalensemble, som
har bestämt sig för att ta
nya grepp för att locka
publik till konserterna.
Karl Seldahl, Kajsa Linderholm och Malte
Norrbottningar
för en vinter
Erik Westberg knackar på.
Foto: maria åsÉn
Knackar dörr
för musiken
Det sägs att du ska ge dig ut
och knacka dörr – varför det?
– Det finns säkerligen många
människor som vi inte når
genom våra vanliga kanaler.
Här har vi ett utsökt tillfälle att
skapa direktkontakt med
enskilda personer. Det måste
testas!
Tycker du att för få människor
intresserar sig för klassisk musik?
– Låt oss säga så här: Jag tror
att fler människor kan bli
berörda av klassisk musik om
de har rätt ingång – som till
exempel att få möjlighet att
uppleva musik live med sångare och instrumentalister av
världsklass.
Vad blir det för musik på nästa
konsert?
– Vi kommer bland annat att
göra Arvo Pärts Te Deum för kör
och stråkorkester – ett oerhört
suggestivt verk. För första
gången framförs också Vidder
av Paula af Malmborg Ward (se
artikel intill). Hennes musik
har en nästan filmisk karaktär
och får en att känna att man är
en del av naturen och den norrbottniska miljön.
Har du några andra intressanta idéer om hur du ska
ragga publik?
– Jag tänkte besöka gymnasie- och folkhögskolor och föreningar av olika slag och berätta om konserten. Det kommer
att finnas möjlighet till extra
bra pris om man är en grupp
konsertbesökare. Att få hela
Studio Acusticum fylld med
förväntansfull publik – det
vore en härlig känsla!
Vad säger du till folk som du
vill locka till konserten?
– Att musiken är fantastisk!
U l r i k a Va llg å r da
14
När Karl Seldahl fick uppdraget att regissera Drömspelet
på Norrbottensteatern tog han
med sig hela familjen till Luleå.
Nu bor de i en lägenhet på
Östermalm och njuter av den
norrbottniska vintern.
Han är frilansande regissör.
Hon är frilansande skådespelare.
Det är inte alltid lätt att få ihop
familjelivet och nästan jämt är det
någon av dem som veckopendlar.
– Vi hade en väldig tur den här
gången att Kajsa fick jobb i samma
pjäs, säger Karl.
Familjen kom upp till Luleå i
december när repetitionerna av
pjäsen drog igång. Egentligen
hade Karl tänkt resa tillbaka hem
till lägenheten på Kungsholmen i
Stockholm efter premiären den
28 februari, men de trivs så bra
att de bestämde sig för att stanna
hela Kajsas spelperiod. Det innebär att de blir kvar april ut.
– Vi ville ta chansen att vara
tillsammans, säger Kajsa.
De har tagit med sig längdskidor till Luleå och hoppas att snart
få låna en bil, så de kan ta sig ut
och titta på omgivningarna.
Lägenheten i Stockholm har
de hyrt ut och sonen Malte, 5 år,
har börjat i en förskola i Luleå, där
han trivs bra och har fått flera nya
kompisar.
– Vi brukar åka madrass, berättar han.
För att få det att gå ihop har de
dessutom lockat med sig Karls
yngre bror Magnus till Luleå. Han
hjälper till med Malte när makarna behöver arbeta.
Att vara gifta och jobba tillsammans har sina för- och nackdelar,
berättar de. Den här gången är
dessutom Karls pappa, Sven Wollter, med i ensemblen.
– Det är klart att det är roligt att
jobba ihop, men ibland kan man
reagera utifrån att man känner
varandra lite för väl och bli irriterad. Då gäller det att koppla på
arbetsrollen igen, säger Karl.
– Samtidigt känns det väldigt
tryggt att Kalle vet vad jag kan
och hur min process ser ut som
skådespelare, säger Kajsa.
Karl instämmer.
– Alla skådespelare är unika.
Kajsa är en person som provar sig
fram, medan Sven direkt tar allt
på fullaste allvar. Ska han sätta sig
på en stol när vi repeterar, måste
det vara just den stol vi ska ha
med i föreställningen, berättar
Karl och skrattar.
När Karl växte upp som son till
två kända skådespelare – Viveka
Seldahl var hans mamma – tyckte
han att det kunde bli lite för mycket teatersnack där hemma. Med
Malte och Kajsa försöker han att
prata så lite teater som möjligt
efter jobbet.
– Det är viktigt att ha en teaterfri zon, säger han.
Kan ni tänka er fler uppdrag
i Luleå?
– Ja, vi gillar verkligen Luleå
och hoppas på fler engagemang,
säger Karl.
Drömspelet är en pjäs som bygger på August Strindbergs pjäs Ett
drömspel, bearbetad av Karl Seldahl och Sven Wollter.
Kajsa Linderholm, Malte
och Karl Seldahl bytte
Kungsholmen
i Stockholm till
Östermalm
i Luleå en vinter. ”Vi älskar
snö och vintersport”, säger
Karl Seldahl.
Foto: PETRA
ISAKSSON
U l r i k a Va llg å r da
Kompositören Paula af Malmborg Ward tillbaka på mammas gata
Tonsättaren Paula af Malmborg Ward
reser i april från hemorten Göteborg till Norrbotten för att medverka vid uruppförandet av
sitt verk Vidder.
Det ska framföras vid en stor
konsert med Erik Westbergs
vokalensemble och Norrbottens
kammarorkester och turnera i Norrbotten och Västerbotten med start i Haparanda.
— Jag har skrivit musik till dikter av
den samiska författaren Nils-Aslak Valkeapää, berättar hon.
Förra gången hon gästade Norrbotten
var så sent som ifjol, då hon dirigerade
ett eget verk vid en nutida musikfestival
i Piteå.
Kopplingen till Norrbotten finns också
genom släktanknytning. Mormor kom
från Arvidsjaur och Paulas mamma,
operasångerskan Gunilla af Malmborg
som dog i mars förra året, bodde i Luleå
tills hon var tio år.
— När jag var i Luleå i maj förra våren
sökte jag upp mammas barndomsadress
på Skeppsbrogatan för att se hur det såg
ut. Det var fint.
Paula skriver musik för film, tv, orkester, kör och olika ensembler, men framför
allt är hon känd för sin sceniska musik —
operor och musikteaterverk.
U l r i k a Va llg å r da
UTSIKT norrbotten
nummer 1 • 2015
LEKSTÄVER &
ORDDJUR -12/4
fritt efter August Strindberg i bearbetning av Karl Seldahl och Sven Wollter
En tillställning för barn och alla undra.
Sven
Wollter
i rollen som den
store Drömmaren
Stora scenen
mars-april
14/3-19/4
1/4-10/5
NORRBOTTEN NU!
NORRBOTTENS MUSEUM funkis i nytt ljus
Om flyktingar i Norrbotten.
Sanna historier
från människor i länet!
PREMIÄR 7 mars Luleå. Länsturné.
Magisk familjeföreställning fr 7 år
och de fem
utmaningarna
PREMIÄR 13 mars Luleå. Länsturné.
En samproduktion med Norrbottensmusiken.
6/6- 27/9
INLAND
En utställning om att bo och verka i
Norrlands inland.
HOSTA - EN SJUK HISTORIA
www.norrbottensmuseum.se
Norrbottensteatern 0920-24 34 00 • ticnet.se • norrbottensteatern.se
NORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM – UTSTÄLLNINGAR, LEKMILJÖ, KAFÉ & BUTIK
Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02. ÖPPET: Tis-fre 10-16, lör-sön 11-16.
MUSIKFEST
– i dagarna tre!
Norrbotten Big Band / Norrbotten NEO / New Music Vocal Ensemble
under ledning av Erik Westberg / Defunensemble / Caput /
Loney Dear a.k.a. Emil Svanängen / m.fl
26 - 28 mars
PITEÅ
STUDIO
ACUSTICUM
Klusters festival Resonans
ingår i år som en del av
New Directions Festival
Biljetter och mer information
www.newdirections.se
norrbottens läns landsting
971 89 Luleå
Undersköterskan som blev toppolitiker
Här är dina
nya landstingsråd
Vill du själv vara med och påverka eller föra fram dina åsikter? Så kommer du i kontakt med
landstingsråden!
Foto: MARIA ÅSÉN
Maria Stenberg, S, ordförande
— uppskattar du att ha kontakt
med allmänheten?
— Ja, jättemycket. Det är för lite
sådant, tycker jag.
Hur vill du helst kommunicera?
— Jag är väldigt aktiv på sociala medier – Facebook och Twitter. Jag finns också på telefon
och på e-postadressen
[email protected].
Exempel på frågor som du särskilt ansvarar för?
— Ekonomi, regional utveckling,
kultur och kollektivtrafik.
Glenn Berggård, V, vice ordförande — uppskattar du att ha
kontakt med allmänheten?
— Ja, det gör jag. Jag har redan
fått många frågor från allmänheten om hälso- och sjukvården.
Hur vill du helst kommunicera?
— Telefon, sms och e-post –
[email protected]. De sociala
medierna är inte min arena, jag
föredrar lite mer direkta kontakter.
Exempel på frågor som du särskilt ansvarar för?
— Länssjukvården som bland
annat är den sjukhusbaserade
vården och LSS råd och stöd.
Nationell och regional specialistvård – till exempel vården som
norrbottningarna får vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
frågor till Maria Stenberg,
S, ny ordförande i landstingsstyrelsen.
Du kommer från Arjeplog men pratar stockholmska, hur kommer det
sig?
– Jag är som kärringen mot strömmen, jag flyttade norrut. Min pappa
kommer från Arjeplog men själv är
jag barnfödd och uppvuxen i Södertälje samt i Gnesta. Pappa lämnade
Norrbotten i den stora flyttvågen
söderut när han var ung. När jag var
18 år bestämde jag mig för att vistas
en sommar hos min pappa, som då
hade flyttat tillbaka till Arjeplog, och
hos mina gamla farföräldrar i fjällbyn
Västerfjäll. Dessa sommarmånader
har nu blivit 30 år.
Både du och förra landstingsrådet
kommer från inlandet — vad betyder det för landstinget?
– Det betyder att jag alltid bär med
mig glesbygdsperspektivet. Men jag
har också bott i Södertälje, i Stockholm och i Luleå, så i mig får man
”allt-i-ett”-perspektivet.
Du är undersköterska i botten — hur
var du i den yrkesrollen?
– Jag gillar att jobba med människor och jag tycker väldigt mycket
om äldre – när människor blir rynkiga, det tycker jag är vackert. Det är
fascinerande att lyssna till dem som
har en hel livstid av erfarenheter att
berätta om. I min profession som
undersköterska tror jag att jag var
precis som i dag – driven, vet vad jag
vill, mån om människor och tycker
om att jobba i arbetslag.
Vad betyder din yrkeserfarenhet
inom vården för ditt nya uppdrag?
– Jag förstår hälso- och sjukvård.
Jag känner mig hemma i vårdmiljöer.
Hur är din ledarstil?
– Jag är lyhörd, prestigelös, men
samtidigt beslutsam.
Vilka är de första frågorna du har
på agendan?
– Det finns jättemånga! Men de
största frågorna just nu är kompetensförsörjningen, det nya sjukhusbygget i Kiruna och att vi ska bilda
region.
Har du fått några tips från förra
landstingsrådet, Kent Ögren?
– Ja, det är klart. Han har försett
mig med bakgrundsinformation
i olika ärenden. Men sedan kommer
jag att forma den nya ledningen på
mitt sätt.
U l r i k a Va l lg å r da
Fakta
Maria Stenberg
Ålder: 48 år.
Bor: I Arjeplog, men har övernattningslägenhet i Luleå.
Familj: Gift, två vuxna barn och tre
bonusbarn.
Yrke: Undersköterska.
Bakgrund: Har arbetat 18 år som
undersköterska i Arjeplogs kommun
samt inom landstinget på ”sjukstugan”
i Arjeplog. Riksdagsledamot 2002–2014.
Fritidsintressen: Jag är en häst- och
hundmänniska. Jag gillar också bilar,
skoterkörning och vår stuga i Västerfjäll.
Kuriosa: Jag var med i Sörmlands
juniorlänslag i fotboll.
så gick landstingsvalet 2014. Mandaten i 2014 års val fördelades så här: Socialdemokraterna 27; Norrbottens
sjukvårdsparti 19; Moderata samlingspartiet 6; Vänsterpartiet 6; Centerpartiet 4; Folkpartiet liberalerna 3; Miljöpartiet de gröna 3
och Sverigedemokraterna 3.
Agneta Granström, MP —
uppskattar du att
ha kontakt med
allmänheten?
— Ja, absolut.
Jag är ju medborgarvald så det är
mitt uppdrag.
Hur vill du helst kommunicera?
— Telefon, e-postadressen
[email protected], när man
träffar på mig någonstans eller om
man kommer hit på besök. Jag
har min Facebooksida öppen och
det går bra att göra vänförfrågan
på Facebook.
Exempel på frågor som du särskilt ansvarar för?
— Närsjukvården, det vill säga
hälsocentralerna, psykiatrin och
medicin. Utvecklingen av glesbygdshälsa med hjälp av välfärdsteknologi — det man kallar e-hälsa.
Tre landstingsråd är klara vid
pressläggningen av detta nummer av Utsikt. Ett landstingsråd
återstår. Det fjärde landstingsrådet kommer att ansvara för jämställdhet, folktandvård, personalfrågor och samordning.
U l r i k a Va l lg å r da