1. No category

MAGASINET OM BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I KRONOBERG
2015
VI ÄR PÅ GÅNG:
LITE BÄTTRE
VARJE DAG!
1
2
INNEHÅLL
INLEDNING – HANDLINGSPLAN
4
VINNARE 2014
ROAG - MUNVÅRDSOMBUD OCH
MUNVÅRDSKORGAR
6
PÅ STADIGA FÖTTER I ÄLGHULT
7
MER STIMULANS I VARDAGEN
8
SPRIDNING AV HUVUDMÅLTIDERNA
9
ALVESTA KOMMUN
FÖRÄNDRINGSARBETE I SENIOR ALERT
LJUNGBY KOMMUN/REGION KRONOBERG
SUND SMART STARK SENIOR
13
UPPVIDINGE KOMMUN
TRYGGHETSTEAMET UPPVIDINGE KOMMUN
12
MARKARYDS-/ÄLMHULTS KOMMUN/
REGION KRONOBERG
ERBJUDANDE AV EFTERLEVANDESAMTAL
11
MARKARYDS KOMMUN
IMPLEMENTERING AV VÅRDPROGRAMMET
VÅRD I LIVETS SLUT
10
14
VÄXJÖ KOMMUN
ANHÖRIGUTBILDNING VID DEMENSSJUKDOM
15
MODERN GUNGSTOL
16
FALLPREVENTIONSGRUPP PÅ DAGREHAB
17
HELDYGNSPORTION
18
MATRO PÅ LAMMENGATAN
19
TERAPIHUND
20
SENIOR ALERTLOPPA 21
SINNESTRÄDGÅRD
22
REGION KRONOBERG
KOSTREGISTRERING FÖR ALLA
23
CHECKLISTA SÄKER INSKRIVNING
24
FALLPREVENTION, LÅG SÄNG
25
PEDAGOGISKT BILDSTÖD FÖR BRA
SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID
26
TRYGG OCH SÄKER VÅRDKEDJA
FÖR DEN SJUKA ÄLDRE
27
TRYCKSÅRSPROFYLAX
- ETT FORTBILDNINGSKONCEPT
28
WHITEBOARD FÖR OMVÅRDNAD
29
ORDLISTA:
Cambio Cosmic: Journalsystem som används i vården.
Linken: Länk mellan sjukhus och kommunernas olika
journalsystem
MAS: Medicinsk ansvarig sjuksköterska i kommunerna
Måltidsenheten: Enhet med specialistkunskap inom näring
och måltider
Ordinärt boende: Boende i det egna hemmet
Särskilt boende: Boende på ett äldreboende
SITHS-kort: Id-kort som används inom vård-och omsorg
SKL: Sammanslutning av Sveriges kommuner och landsting
Senior Alert: Kvalitetsregister för att upptäcka och
åtgärda risker (undernäring, trycksår, fall och munhälsa)
Svenska Palliativregistret: Kvalitetsregister för bättre vård i
livets slut
Alertmagasinet beskriver samtliga bidrag till Alertpristävlingen 2015.
Artiklarna baseras på deltagarnas inlämnade bidragsformulär. Många bidrag
är dock redigerade av hänsyn till magasinets form, anslag och begränsade
utrymme.
3
VÄLKOMMEN ATT TA DEL AV
ALERTMAGASINET
Allt fler människor lever längre och klarar sig bra trots sjukdom och
funktionshinder. Nya generationer ställer höga krav på vård och omsorg
och en ständig utveckling är nödvändig för att kunna möta kraven.
Alertmagasinet presenterar resultatet av det systematiska utvecklingsarbetet
som gör skillnad och höjer livskvalitén för äldre i Kronobergs län. Arbeten
som redovisas i Alertmagasinet har förankring i Handlingsplan för sjuka
äldre 2015 och i målen som är fastlagda där.
Tack till alla enheter som har delat med sig av sina arbeten och därmed
har bidragit till spridning av goda exempel, överföring av kunskap och
utveckling av gemensamma arbetssätt.
Tack till juryns medlemmar för ert engagemang och arbete med att ta
fram årets Alertprisvinnare.
Projektgrupp Alertdagen
Lone Larsen, Britt-Louise Andersson och Anna Wennerstål
4
HANDLINGSPLANEN:
Som en fortsättning på den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre har
Tvärgrupp äldre, på uppdrag av länets ledningsgrupp, tagit fram Handlingsplan
2015. Planen kommer varje år att uppdateras utifrån måluppfyllelse och aktuella
nationella satsningar.
Handlingsplanen ska ge stöd och vägledning i det fortsatta arbetet med att utveckla
ett gemensamt, långsiktigt och hållbart arbetssätt omkring länets sjuka äldre och
skapa kontinuitet i pågående utvecklingsarbete. Det övergripande syftet med planen
är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs län.
AKTUELLA MÅLOMRÅDEN
I HANDLINGSPLANEN ÄR:
•God vård i livets slut
•Preventivt arbetssätt
•God vård vid demenssjukdom
•God läkemedelsbehandling för
sjuka äldre
•Psykisk ohälsa hos äldre
•Sammanhållen vård och omsorg
LEDNINGSGRUPPEN FÖR
SAMORDNING AV LÄNETS
HÄLSO-OCH SJUKVÅRD OCH
SOCIALTJÄNST:
Består av kommunernas socialchefer/förvaltningschefer, regionens berörda centrumchefer
samt hälso- och sjukvårdsdirektör. I texten
kallad länets ledningsgrupp.
TVÄRGRUPP ÄLDRE:
En tvärprofessionellt sammansatt grupp med
representanter från länets kommuner, slutenvård, primärvård samt utvecklingsledare.
5
VINNARE
2014:
ALVESTA
KOMMUN
?
DET SEN
K
C
I
G
HUR
B E R ÄT T
4
1
0
2
N
NA FRÅ
VINNAR
AR.
ROAG
MUNVÅRDSOMBUD
OCH MUNVÅRDSKORGAR
BERÄTTA KORT HUR DET
HAR GÅTT FÖR ERT ARBETE?
Arbetet har fortsatt, men administrativa
problem har gjort att alla bedömningar
inte registrerats. Intresse och engagemang
bland munhälsoombuden är fortfarande
stort. Vid ett kombinerat utbildnings- och
uppföljningsmöte i våras, tillsammans med
tandhygienist, träffandes ett 40-tal nuvarande och blivande munhälsoombud.
VILKA FRAMGÅNGSFAKTORER/
HINDER HAR NI UPPLEVT?
Kravet på inloggning med SITHS-kort har
stoppat upp registreringen. Omsorgsförvaltningen i Alvesta håller på att bli egen
utfärdare av dessa kort. Denna process har
dragit ut på tiden och inneburit att flera
ombud har varit utan kort en del av året.
6
HAR NI FÅTT FRAM NYA
RESULTAT? HUR SER RESULTATEN
UT IDAG?
Till och med september 2015 har 166
registrerade bedömningar gjorts och dessa
har lett till 110 enskilda åtgärder som då
förhoppningsvis lett till ökad livskvalitet
för de enskilda brukarna. Genom att munstatusens betydelse för brukarnas välbefinnande har uppmärksammats så har även
övrig personal blivit mer observant
på problemen.
HAR ERT ARBETE SPRIDIT SIG
INOM OCH/ELLER UTANFÖR ER
ORGANISATION?
I efterdyningarna till Alertpriset och den
publicitet detta innebar har flera aktörer
i landet hört av sig för att få mer infor-
mation. Detta gäller inte bara kommuner
utan även andra läns folktandvårdskliniker.
Inom länet har vårt koncept, känt som
Alvestamodellen, börjat användas helt eller
delvis inom flera andra kommuner men
även inom slutenvården.
Det viktiga nu är att fortsätta hålla
engagemanget uppe. En ny utbildnings-/
uppföljningsträff planeras i slutet av året.
De återkommande samlingarna upplevs
mycket positiva av ombuden och ger också
möjlighet till utveckling samt en chans att
engagera nya medarbetare.
Arnold Lennartsson på Alvesta kommun
svarade på frågorna.
VINNARE
2014:
UPPVIDINGE
KOMMUN
E R ÄT T
B
4
1
0
2
N
NA FRÅ
R
A
N
N
I
V
ET SEN?
D
K
C
I
HUR G
AR.
PÅ STADIGA
FÖTTER I ÄLGHULT
BERÄTTA KORT HUR DET
HAR GÅTT FÖR ERT ARBETE?
Det har gåt bra! Vi har fortsatt och även
utökat vårt arbete med gruppgympa och
balansträning för äldre. Gympagrupperna
är mycket uppskattade och vi får förfrågningar från de äldre om när nästa grupp ska
starta upp o s v.
VILKA FRAMGÅNGSFAKTORER/
HINDER HAR NI UPPLEVT ?
Vi har engagerade medarbetare som har
varit beredda att arbeta utanför de vanliga
gränserna. T ex har äldre som bor kvar i sitt
hem haft behov av stöd för att komma iväg
till gruppträningen inne på Storgårdens
äldreboende. Personal från boendet har
varit positivt inställda till att det här ska
fungera.
HAR NI FÅTT FRAM NYA
RESULTAT? HUR SER RESULTATEN
UT IDAG?
Vi följer den enskildes framgångar och
utveckling och ser tydligt att träning leder
till bättre balans. Vi upplever också att fler
av de äldre i högre grad vågar vistas utomhus på egen hand när de har varit med i
gruppträningen.
HUR HAR ERT ARBETE GJORT
SKILLNAD FÖR DEN ÄLDRE?
En äldre multisjuk kvinna som kom med i
en av våra gympagrupper hade flera diagnoser, t ex parkinson, som påverkade hennes fysiska förutsättningar och hon hade
blivit fysisk inaktiv. Med mycket viljestyrka
och envishet genomförde hon träningen
och idag kan man möta henne när hon ger
sig ut på kortare promenader på egen hand,
enbart med stöd av sin rollator. En stor
vinst i livskvalitet!
HAR ERT ARBETE SPRIDIT SIG
INOM OCH/ELLER UTANFÖR ER
ORGANISATION?
Vi började med att erbjuda gruppträning
för de som bodde i eget hem i bostäderna
runt äldreboendet Storgården. Idag är
vi fler involverade och har utökat till att
erbjuda träningsgrupper både till de som
bor hemma och till de som bor inne på
äldreboendet. Det finns en stor efterfrågan
från äldre som vill vara med.
Helene Gustavsson på Uppvidinge kommun
svarade på frågorna.
7
VINNARE
2014:
ÄLMHULTS
KOMMUN
?
DET SEN
K
C
I
G
HUR
B E R ÄT T
4
1
0
2
N
NA FRÅ
VINNAR
AR.
MER STIMULANS
I VARDAGEN
BERÄTTA KORT HUR DET
HAR GÅTT FÖR ERT ARBETE?
På Per Hörbergsgården har man fortsatt
med redskapen och möjlighet för brukarna till egenträning och tycker att det har
fungerat bra. Aktivitetsgraden varierar över
tid men ju piggare brukarna är desto mer
används de olika redskapen.
HAR NI FÅTT FRAM NYA
RESULTAT? HUR SER RESULTATEN
UT IDAG?
Vi har inte gjort nya mätningar, men vi
ser att en del brukare använder redskapen
spontant och andra behöver uppmuntras
och kanske få lite hjälp. Spontana aktiviteter har blivit vanligare.
VILKA FRAMGÅNGSFAKTORER/
HINDER HAR NI UPPLEVT ?
En bidragande anledning till att projektet/
förbättringsarbetet blev framgångsrikt
var att en person i personalen var särskilt
drivande och påhittig.
En stor fördel med den här typen av
aktivitet är att aktiveringsföremålen alltid
finns tillgängliga och framme.
HUR HAR ERT ARBETE GJORT
SKILLNAD FÖR DEN ÄLDRE?
En brukare som tidigare ramlade har nu
förbättrat sin balans och styrka genom
egenträningen och faller inte som tidigare.
På Per Hörbergsgården märker vi att träning och aktivitet ger piggare brukare som
tar fler egna initiativ.
8
HAR ERT ARBETE SPRIDIT SIG
INOM OCH/ELLER UTANFÖR ER
ORGANISATION?
På Per Hörberggården känner man inte
till om projektet spridit sig till andra
vårdboenden.
Annette Krantz på Per Hörbergsgården i
Virestad svarade på frågorna.
VINNARE
2014:
LANDSTINGET
KRONOBERG
E R ÄT T
B
4
1
0
2
N
NA FRÅ
R
A
N
N
I
?V
DET SEN
K
C
I
G
HUR
AR.
SPRIDNING AV
HUVUDMÅLTIDERNA
BERÄTTA KORT HUR DET
HAR GÅTT FÖR ERT ARBETE?
Vårt arbete med en ny måltidsordning har
fallit väl ut och är nu ett vedertaget arbetssätt på avdelningen. Hos medarbetarna
upplever man inställningen att måltiderna
inte ska ruckas på, man ser verkligen vinsterna med det nya arbetssättet.
VILKA FRAMGÅNGSFAKTORER/
HINDER HAR NI UPPLEVT ?
En stor framgångsfaktor var att vi fick till
ett samarbete över gränserna inom vår
organisation. D v s att köket, vaktmästeriet, dietister och avdelningens personal
samverkade om frågorna. För att fortsätta
det goda samarbetet har vi bildat en ambassadörgrupp med representation från de
olika avdelningarna. Här kommer vi även
i fortsättningen att diskutera frågor kring
nutrition, fall mm.
När vi startade upp vårt arbete var det
en stor framgångsfaktor att det fanns en
medarbetare som var en drivande kraft på
avdelningen – en eldsjäl!
HAR NI FÅTT FRAM NYA
RESULTAT? HUR SER RESULTATEN
UT IDAG?
Anledningen till att vi påbörjade arbetet
med en annan måltidsordning, var att vi
upptäckte att våra patienter hade för lång
nattfasta. Vi har fortsatt att följa våra siffror
och ser att nattfastan nu är betydligt kortare än mätningen som gjordes vid samma
tid förra året.
HUR HAR ERT ARBETE GJORT
SKILLNAD FÖR DEN ÄLDRE?
Vi ser att vårt arbete har stor betydelse för
alla våra patienter, men framför allt för
patienter med undernäringsproblematik.
HAR ERT ARBETE SPRIDIT SIG
INOM OCH/ELLER UTANFÖR ER
ORGANISATION?
Den nya måltidsordningen med en bättre
fördelning av huvudmåltider har spridit sig
och är nu ett vedertaget arbetssätt på hela
Ljungby lasarett.
Chantal Fournier och Elisabeth Holmqvist
på Medicinkliniken Ljungby lasarett svarade
på frågorna.
9
ALVESTA
KOMMUN
”
ATT FÅ IN SENIOR ALERT SOM
EN DEL AV DET DAGLIGA ARBETET
OCH INVOLVERA HELA TEAMET VAR
FÖR OSS ETT NYTT SÄTT ATT ARBETA.
FÖRÄNDRINGSARBETE
I SENIOR ALERT
Genom utbildning fick vi en ökad förståelse för
teamarbetets betydelse när man arbetar med kvalitetsregistret Senior Alert. På utvalda enheter har
vi i Alvesta lyckats få till en bättre teambaserad
struktur omkring riskidentifiering och planering
av åtgärder i Senior Alert.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Personalgruppen har fått ökad kunskap om
Senior Alert. Detta har medfört en ökad
medvetenhet hos alla yrkeskategorier och
en bättre struktur kring det förebyggande
arbetet. I slutändan leder det till att vi har
större möjlighet att identifiera och åtgärda
risker i god tid hos våra brukare i särskilt
såväl som i ordinärt boende.
VARFÖR VALDE TEAMET DET
HÄR FÖRBÄTTRINGSARBETET?
Vi fick möjlighet att låta ett team delta i
en Senior Alert-utbildning i Jönköping.
Organisation: Alvesta kommun
Arbetsplats/enhet: Omsorgsförvaltningen
Kontaktperson: Dana Constantinescu,
Susanne Lundgren, Tina Jönsson,
Magnus Skrak
Telefon: 0472-150 92, 0472-151 06,
0472-152 77
E-post: [email protected]
susanne.lundgren@alvesta
[email protected]
[email protected]
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR ER ENHET?
Hos oss har det tidigare varit ett fåtal personer som har haft ansvar för arbetet med
Senior Alert. Att få in Senior Alert som en
del av det dagliga arbetet och involvera hela
teamet var för oss ett nytt sätt att arbeta.
10
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Från olika enheter valdes det ut medarbetare som deltog i Senior Alert-utbildningen
i Jönköping. En enhet valdes sedan ut
som testenhet för att förbättringsarbetet.
Samtliga i arbetsgruppen på berörd enhet
fick fylla i en enkät om vilka kunskaper
de hade om Senior Alert och alla fick ett
SITHS-kort som gav behörighet att arbeta
i registret.
L JUNGBY
KOMMUN
”
VI VILL SAMARBETA
ÖVER GRÄNSERNA FÖR
ATT NÅ NYA MÅLGRUPPER.
SUND SMART
STARK SENIOR
I samverkan mellan Region Kronoberg, Smålandsidrotten
och Ljungby kommun genomförs hösten 2015 gemensamma
aktiviteter för seniorer.
Målet med aktiviteterna är att inspirera till
god hälsa. Fokus är att uppmärksamma
goda levnadsvanor och social gemenskap.
Under en 12-veckors-period genomförs
både prova-på-motionsformer i olika
idrottsföreningar och lärorika föreläsningar
inom hälsaområdet.
VARFÖR VALDE TEAMET DET
HÄR FÖRBÄTTRINGSARBETET?
Vi vill samarbeta över gränserna för att nå
nya målgrupper. En viktig grupp att nå är
65+. Vi vill utveckla föreningslivet att ta
emot en äldre målgrupp, lära medborgarna
hälsosamma val och förebygga ohälsa hos
en växande åldersgrupp.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Samarbetet mellan kommun, föreningslivet, Region Kronoberg och Smålandsidrotten.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Vi har bjudit in föreningar som har startat,
eller har förutsättningar för att starta upp,
verksamheter för personer 65+. Vi har
bjudit in seniorer till informationsträffar
där vi informerat om projektet. Anmälningar har tagits emot och utifrån dessa
har en grupp bildats. De träffas nu en till
två gånger i veckan under 12 veckor för att
komma igång med aktiviteter, bygga sociala
relationer och lära sig mer om hälsa.
Träffarna sker tillsammans med en
gruppledare. Smålandsidrotten håller ihop
hela projektet och Region Kronoberg bistår
med kompetenta föreläsare i olika ämnen.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Vi har nått ett delmål och det är att nå
personer som idag inte är aktiva eller har så
stort socialt engagemang.
Organisation: Ljungby kommun
Kontaktperson: Jennie Ronefors,
folkhälsosamordnare
Telefon: 0372-78 92 39
E-post: [email protected]
11
MARKARYDS
KOMMUN
Änglalådan
IMPLEMENTERING AV
VÅRDPROGRAMMET
Sidentäcke
Överlakan med brodyr
Örngott med brodyr
Underlakan
Pappersunderlägg
Hakstöd
Häftet ”Livets sista
tid”
Psalmbok
Dikt
Vit näsduk med spets
Liten vit duk
Två små ljuslyktor
Två värmeljus
Tändstickor eller tänd
are
En bukett med två kv
istar sidenblommor i
vitt,
rosor eller orkidéer ho
pb
band. När det finns blo undna med ett sidenmmor i naturen anvä
nds
det.
Tillhör Vårdprogram
Palliativ vård
Bilaga 7
VÅRD I LIVETS SLUT
Markaryds kommun startade 2013 en palliativ arbetsgrupp med
representanter från olika professioner inom kommunens äldrevård.
Syftet var att förbättra den palliativa vården i kommunen genom
att utforma och implementera ett lokalt vårdprogram utifrån de
nationella riktlinjerna för palliativ vård.
Vår vision är att all personal inom kommunen kan erbjuda en god och värdig palliativ
vård på lika villkor oavsett vilken boendeform patienten befinner sig i.
VARFÖR VALDE TEAMET
DETTA FÖRBÄTTRINGSARBETE?
• Vårdprogrammet ska ligga till grund för
god och säker vård i livets slut.
• Programmet ska fungera som ett stöd och
arbetsredskap för all personal.
• Den palliativa vården integreras i den
almänna omvårdnaden.
• Samskapad vård i form av teamarbete.
• Alla patienter ska erbjudas en jämlik
palliativ vård oavsett boendeform.
• Programmet ska bidra till ökad livskvalitet för patienter och närstående.
• Programmet ska öka kunskap och insikt
om andra professioners kompetens och
ansvar.
12
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Vi har fått ett arbetsredskap som fungerar
som ett stöd för all personal och ett mer
strukturerat arbetssätt. Personalen har fått
mer insikt i varandras ansvar och uppdrag.
Alla olika professioners uppgifter har blivit
tydligare. Kunskapen om den palliativa vårdens inriktning har förbättrats. Genom att
använda checklistor har all personal skapat
bättre rutiner och patienterna tillförsäkrats
en god vård.
Vårdprogrammet kan användas för att
skapa lokala vårdprogram i andra kommuner.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Vårdprogrammet har implementerats för all
personal på våra olika enheter. Programmet finns tillgängligt på kommunens
intranät. Vi har haft tematräffar i palliativ
vård där programmet har används använts
som underlag t ex vad gäller symtomlindring, värdig vård, närstående etc.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Genom att följa våra resultat i Palliativregistret har vi sett en förbättring i validerad
smärtskattning och fler erbjudande av efterlevandesamtal. Det finns fler områden som
behöver förbättras och där vårdprogrammet
nu kan kan användas som ett redskap.
Organisation: Markaryds kommun
Arbetsplats/enhet: Hemsjukvården
Kontaktperson: Kajsa Andersson,
distriktssköterska, Camilla Nilsson
sjuksköterska
E-post: [email protected]
[email protected]
MARKARYDS
+ ÄLMHULTS
KOMMUN
+ REGION
KRONOBERG
TEAMET BAKOM ARBETET MED EFTERLEVANDESAMTAL.
ERBJUDANDE
AV EFTERLEVANDESAMTAL
Vid granskning av resultat i Svenska Palliativregistret framkom att
Markaryds och Älmhults kommuner i otillräcklig utsträckning erbjuder
efterlevandesamtal till närstående efter dödsfall. Dessutom saknades
rutiner och riktlinjer som stöd för sjuksköterskan att erbjuda dessa samtal.
Vi tog fram en manual innehållande
stödfrågor och förslag till sorgstöd som
sjuksköterskan kan använda vid samtalet.
Vår förhoppning är nu, att vårt arbete ska
bidra till att sjuksköterskorna känner sig
bättre rustade att utföra efterlevandesamtal
och att arbetet på så sätt kommer både de
anhöriga och verksamheten till godo.
VARFÖR VALDE TEAMET
DETTA FÖRBÄTTRINGSARBETE?
Vi ville öka förståelsen för betydelsen av
efterlevandesamtal. Vi ville dessutom skapa
en manual att använda sig av under samtalet och därmed få till en kvalitetssäkring av
efterlevandesamtalen.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Tidigare har det varit upp till varje sjuksköterska att efter ett dödsfall genomföra
samtal med närstående enligt eget upplägg.
Det har inte funnits någon gemensam
manual att hålla sig till.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Resultatet av en enkät till sjuksköterskor i
hemsjukvården i Markaryd och Älmhults
kommuner, visade ett behov av att ha en
fast struktur eller manual att utgå ifrån när
sjuksköterskan ska hålla i ett samtal med
närstående efter ett dödsfall. Man såg också
att när Palliativa Rådgivningsteamet fanns
som stöd, då hölls efterlevandesamtal i
högre utsträckning.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Vårt arbete kommer både anhöriga och
verksamheten tillgodo. Då vi nyligen har
implementerat manualen, kan vi ännu inte
redovisa någon ökning av antal efterlevandesamtal. Vi kommer att följa våra resultat
i Palliativregistret. Vi förväntar oss ett
mätbart resultat mars 2016.
Organisation: Markaryds- och
Älmhults kommun, Region Kronoberg
Kontaktperson: Emma Nyblom,
distriktssköterska
E-post: [email protected]
13
UPPVIDINGE
KOMMUN
TRYGGHETSTEAMET I UPPVIDINGE KOMMUN ÄR ETT STÖD FÖR DEN ENSKILDE I HEMMET.
TRYGGHETSTEAM
I UPPVIDINGE KOMMUN
Genom Trygghetsteamet kan en bättre kvalitet på
vårdplanering uppnås genom att fler yrkesgrupper
deltar samtidigt samt att vårdplaneringen sker i
hemmet, i den enskildes vardagliga miljö. Tanken
är också att hitta möjligheter till stöd och hjälp om
det sviktar i det egna boendet och då kunna erbjuda
extra resurser under en begränsad tid.
Syftet med Trygghetsteamet är att öka
tryggheten för den enskilde i det egna
hemmet. Teamet arbetar tillsammans med
den enskilde upp till tre veckor, därefter tar
ordinarie hemtjänst och hemsjukvård över
om behov finns.
Personer kan oavsett ålder bedömas ha
behov av trygghetsteamets insatser enligt de
framtagna urvalskriterierna.
VARFÖR VALDE TEAMET
DETTA FÖRBÄTTRINGSARBETE?
• För att främja och öka den enskildes
självständighet, livskvalitet och
kvarboende.
• Öka kvaliteten på vårdplaneringar genom
att genomföra dessa i den enskildes
bostad.
• Minska risken för återinläggningar på
sjukhus inom 30 dagar.
• Öka tryggheten för hemgång till hemmet
14
efter sjukhusvistelse alternativt hemgång
efter en vistelse på tillfällig plats samt öka
tryggheten för kvarboende i sitt hem.
• Öka möjligheten till hem-rehabilitering.
• Ge rätt insats vid rätt tidpunkt, på rätt
plats och av rätt personal.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Den enskilde får stöd genom motivering
och stöttning till ett självständigt liv utifrån
sina behov och sin situation. Trygghetsteamet är ett projekt som kommer att pågå
under ett år och därefter utvärderas.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Trygghetsteamet består av biståndshandläggare, sjuksköterska/distriktssköterska,
arbetsterapeut, sjukgymnast och undersköterskor. Link-ärenden tas upp i teamet för
planering och i samband med hemgång
möter man upp för vårdplanering i den
enskildes hemmiljö. Tillsammans med den
enskilde görs en plan för vilka insatser som
är aktuella och hur de ska ske. Det erbjuds
även en riskbedömning i Senior Alert med
planering av åtgärder utifrån riskbilden. Utvärdering av insatserna sker löpande av samma personer som planerade insatserna. När
teamets insatser avslutas och behov kvarstår,
rapporteras den enskilde över till ordinarie
hemtjänst/hemsjukvård som tar vid.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Ett exempel är en person med planerad
höftprotesoperation. Vid hemgång vill den
enskilde ha stöttning vid frukost, dusch och
matinköp. Vill även få matdistribution. Personal fanns behjälplig vid frukost och vid
dusch. Den enskilde fick tid och möjlighet
att prova sig fram hur mycket hen klarade
själv. Personal fanns tillgänglig de första
tillfällena så att hen skulle kunna känna sig
trygg. Efter ett par gånger kände hen sig
trygg i att själv kunna utföra aktiviteterna.
Vid uppföljning har den enskilde uppnått
målet att klara sina insatser helt själv.
Organisation: Uppvidinge kommun
Kontaktperson: Carina Asp,
hälso- och sjukvårdschef
Telefon: 073-425 50 96
E-post: [email protected],
taga under
sfri avlösning.
410 00 som lotsar
ontakten tas.
VÄXJÖ
KOMMUN
INBJUDER
TILL
Anhörigutbildning
a:
[email protected]
are:
@kronoberg.se
”
VI TROR ATT DENNA FORM
AV UTBILDNINGSINSATSER
GÖR SKILLNAD I LIVSKVALITÉ
FÖR BÅDE PERSONEN MED
DEMENSSJUKDOM OCH
DESS ANHÖRIGA.
ANHÖRIGUTBILDNING VID
DEMENSSJUKDOM
Demens är en folksjukdom och många är drabbade. Det handlar om
en patientgrupp som i ökande omfattning blir beroende av sina anhöriga.
Sjukdomen kan vara svår att förstå sig på, den förändras över tid. Därför
är det viktigt att anhöriga lär sig förstå så mycket som möjligt om
sjukdomen och dess konsekvenser.
Det finns idag ingen botande behandling.
Personer med demenssjukdom har vanligtvis ett omsorgsbehov på 5–15 år. Under
den tiden är det många olika aktörer som
är inblandade, vård och omsorg, myndigheter, bank, olika samhällsfunktioner etc.
Anhörigas liv påverkas i stor utsträckning. Som anhörig får man inte sällan ta
beslut som både är svåra och som ibland
går emot ens egna etiska värderingar.
Genom att erbjuda utbildning får de
anhörig möjlighet att öka sitt kunnande
om sjukdomen.
Syftet med denna utbildningsserie för
anhöriga är att duka upp ett ”smörgåsbord”
för att på så sätt bidra med ökad kunskap
och trygghet för bägge parter.
VARFÖR VALDE TEAMET
DETTA FÖRBÄTTRINGSARBETE?
Vi tror att denna form av små utbildningsinsatser gör skillnad i livskvalité för
både personen med demenssjukdom och
dess anhöriga.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Vi tror att andra sjukdomsgrupper med
ökat omsorgsbehov kan använda sig av
liknande koncept.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Efter att patienten fått sin demensdiagnos
fastställd har anhöriga erbjudits utbildning
som har bestått av 3 utbildningstillfällen a
2 timmar. Utbildningarna har genomförts
i samarbete mellan Primärvård, Region
Kronoberg och Växjö Kommun.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Att som anhörig få ökad kunskap leder
till trygga anhöriga och därigenom trygga
patienter.
Tidigare studier har visat att stressen hos
anhöriga minskar med högre livskvalité.
Studie har visat att trygga välinformerade
anhöriga förskjuter flytten från hemmet till
särskilt boende med 5 månader, vilket är
till gagn för alla. En plats på vårdboende
kostar kommunen drygt 500 000 per år.
Att utbilda anhöriga är därför försvarbart
ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Troligtvis minskar antalet besök i vården
för både patient och anhöriga.
Organisation: Växjö kommun
Kontaktperson: Britt-Mari Strandberg,
demenssjuksköterska och Marianne Wirdmo,
demenssamordnare
Telefon: 0470-79 68 84,
0470-58 68 30
E-post: britt-mari.strandberg vaxjo.se,
[email protected]
15
VÄXJÖ
KOMMUN
MODERN GUNGSTOL
Sedan augusti 2015 har vi använt oss av en speciell gungstol på vårt
äldreboende. Gungstolen påminner om en större fåtölj, den ger mjuk
massage, spelar avslappnande musik och så gungar den försiktigt.
Med hjälp av gungstolen kan vi dämpa
oro och ångest och bidra till ökad livskvalitet hos de boende utan att använda
oss av läkemedel.
VARFÖR VALDE TEAMET
DETTA FÖRBÄTTRINGSARBETE?
Vi fick förfrågan från omsorgsförvaltningen, av dåvarande omsorgschef Berit
Forsberg. Syftet är att jobba förebyggande
så att man bryter mönstret av oro/ångest
innan den gör sig påmind.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Vi ville prova något nytt för att dämpa oro,
ångest och förvirringstillstånd hos omsorgstagarna - utan att använda mer läkemedel.
På så sätt bidrar vi till ökad livskvalitet hos
våra boende.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Vi började med att göra ett studiebesök på
ett äldreboende i en annan kommun som
16
”
STOLEN HAR BIDRAGIT TILL EN
LUGNARE MIL JÖ OCH ÖKAD TRIVSEL
OCH VÄLBEFINNANDE HOS VÅRA
OMSORGSTAGARE.
använder sig av en liknande stol. Efter inköp av stolen har samtliga medarbetare fått
utbildning och också erbjudits att själva
prova stolen.
Rent praktiskt går det till så att vi har en
bokningslista där medarbetaren bokar upp
tid för den enskilde omsorgstagaren.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Flera omsorgstagare med oro/ångestproblematik har reagerat mycket positivt efter
en stund i stolen. Stolen har bidragit till en
lugnare miljö och ökad trivsel och välbefinnande hos våra omsorgstagare.
Organisation: Växjö kommun
Arbetsplats/enhet: Hagalund
Kontaktperson: Mattias Olsson, enhetschef,
Arbnore Zeneli, enhetschef
Telefon: 0470-438 22
E-post: [email protected],
[email protected]
VÄXJÖ
KOMMUN
”
GRUPPEN ÄR MYCKET VIKTIG, MAN
TRIVS MED ATT TRÄNA TILLSAMMANS MED
ANDRA OCH DET GÖR ATT TRÄNINGEN
BLIR AV.
FALLPREVENTIONSGRUPP
PÅ DAGREHAB
I den åldrande befolkningen ökar antalet fallolyckor.
På Rehabenheten i Växjö kommun är vårt mål att ligga
i framkant med att minska antalet fall och fallskador.
Vår dagrehabilitering, som är en del i
Rehabenheten i Växjö kommun, fick i
uppdrag att se över hur vi i verksamheten
kunde arbeta för att minska antalet fall i
kommunen. Resultatet blev att en fallpreventionsgrupp startades upp under våren
2014. Sedan dess har fem grupper genomförts och detta är nu en del i verksamheten.
VARFÖR VALDE TEAMET
DETTA FÖRBÄTTRINGSARBETE?
Vi ville driva en grupp där fokus låg på
fallprevention ur olika synvinklar. Ett helhetskoncept vad det gäller fallprevention.
Fokus ligger på att få deltagarna så aktiva
som möjligt på ett säkert sätt, snarare än att
undvika olika saker. Målet med gruppen är:
• Ökad aktivitetsförmåga
• Minska fallrädsla
• Förbättra fysiska förmågor, framför allt benstyrka och balans
• Medvetandegöra risker
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Gruppen skiljer sig från våra övriga grupper
på så sätt att vi har en tema-del varje vecka
med föreläsningar som berör fallpreven-
tion. Vi pratar om vikten av att vara aktiv,
om säkerhet i hemmet, om balansens
anatomi/träningsbarhet. Vi bjuder även in
sjuksköterska som pratar om läkemedel,
dietist som pratar om kostens betydelse
samt kommunens fixartjänst som berättar
om vad han kan erbjuda. Gruppen har
dessutom fysisk träning med betoning på
balans och benstyrka, två gånger i veckan.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Patienter anmäls till kommunens dagrehabilitering av kollegor som arbetar ute i
hemmen. En grupp på 8 deltagare träffas
ca 16 ggr (2 ggr/i 8 v). Gruppen leds av
sjukgymnast, arbetsterapeut och rehabassistenter. Två gånger per vecka tränar
man benstyrka och balans och vid ett
tillfälle varje vecka hålls en föreläsning med
olika aspekter på fallprevention. Exempel
på föreläsning:
• Fallprevention, riskfaktorer för fall
• Säkerhet i hemmet
• Kostens betydelse
• Läkemedels påverkan
• Vad är balans? Anatomin? Hur tränar
vi den?
• Vikten av att vara aktiv
Anhöriga bjuds in till vissa träffar. Hemuppgifter delas ut och följs upp veckan
därpå.
Test av benstyrka, balans och fallrädsla
görs vid start och avslut, samt tre månader
efter avslutad grupp. Deltagarna fyller även
i en enkät vid avslut.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Alla uppskattar träningen och vill fortsätta.
Det är generellt en hög närvaro i alla grupper. Vi ser en förbättring enligt testerna och
i enkätsvaren skattar många att de har blivit
mindre rädda för att falla, samt mer aktiva i
sin vardag. Gruppen är mycket viktig, man
trivs med att träna tillsammans med andra
och det gör att träningen blir av.
Det är svårt att få patienter att träna på
egen hand efter avslut. De saknar grupptillhörigheten samt att få möjlighet att
träna i en trygg miljö.
Organisation: Växjö kommun
Arbetsplats/enhet: Dagrehab/rehabenheten
Kontaktperson: Ida Carlstedt, leg sjukgymnast, Inger Fransson, leg arbetsterapeut
E-post: [email protected]
17
VÄXJÖ
KOMMUN
MARGIT HAR FÅTT SITT FRUKOST SERVERAD OCH TILL MELLANMÅL ÄR DET ULRIKA SOM SERVERAR LÄCKRA BAKELSER.
HELDYGNSPORTION
Projektet ”Heldygnsportion” startade på Evelid, ett kommunalt korttidsboende för äldre i Växjö. Syftet med projektet var att testa ett framtaget koncept
som innebär att den enskilde dagligen ska ges möjlighet att få hela sitt behov
av energi, protein och övriga näringsämnen samt vätska tillgodosett.
All personal fick utbildning i konceptet av
dietist. Boendet införde nya rutiner gällande mat och måltider. Extra fokus låg på en
jämt fördelad måltidsordning över dygnet,
frukost och mellanmål, samt dess innehåll
av protein och D-vitamin. Före och under
projektperioden samlades mätvärden in i
utvärderingssyfte, t ex varukostnader och
omsorgstagares näringsintag.
VARFÖR VALDE TEAMET
DETTA FÖRBÄTTRINGSARBETE?
Det har saknats och efterfrågats en
sammanställning över vad som ska ingå i
kostnaden för helabonnemang på särskilda
boenden för äldre. Dessutom fanns målet
i patientsäkerhetsplanen 2014 att mat och
näring ska erbjudas med god fördelning
över dygnet.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Konceptet ”Heldygnsportion” är framtaget med hänsyn till ny forskning och nya
rekommendationer vad gäller äldres behov
av protein, D-vitamin och regelbunden
måltidsordning. Konceptet möjliggör att
den äldre kan tillgodose sitt energi- och
näringsbehov enbart via maten. En trolig
följdeffekt är att behovet av kosttillägg
minskar p g a ett tillräckligt matintag.
18
Onödiga kostnader och nedsatt nutritionsrelaterad livskvalité skulle då kunna
undvikas och undernäringsproblematik
förebyggas.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Dietist har utarbetat ett koncept och tagit
fram riktlinjer för ”Heldygnsportion”.
Konceptet testades på Evelids korttidsboende. I enighet med konceptet infördes
mer protein- och D-vitaminrika livsmedel/
komponenter till frukost. Mellanmjölk
användes som standard p g a dess högre
innehåll av D-vitamin. Mellanmål erbjöds
förmiddag, eftermiddag och kväll (fler vid
behov) med ett innehåll på minst 5 g protein och 200–300 kcal/portion. Samverkan
med Måltidsenheten på berörd enhet
gjorde det möjligt att införa nya livsmedel,
t ex kesella. Personalen utbildades i att göra
näringsriktiga mellanmål.
Dietisten gjorde också en receptsamling
med näringsberäknade mellanmål som
inspiration. Innan projektstart gjordes kostoch vätskeregistreringar för att kartlägga
fem omsorgstagares energi- och näringsintag. Det gjordes också en översyn av den
berörda enhetens kostnader för varubeställning. Under projektperioden gjordes
kost- och vätskeregistreringar vid ytterligare
två tillfällen, fem omsorgstagare per till-
fälle. Detta för att se eventuell förändring
i näringsintag. Varukostnaderna följdes
löpande under projektperioden.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Numer erbjuder/serverar boendet regelbundet tre huvudmål och minst tre mellanmål
per dag. Omsorgstagarnas protein- och
D-vitaminintag ökade på gruppnivå under
projektperioden. Maten blev således mer
näringstät och omsorgstagaren fick ”mer
näring för pengarna”.
Mer välnärda omsorgstagare minskar
risken för fall, trycksår och andra konsekvenser till följs av undernäring, vilket i sin
tur leder till minskade kostnader, minskat
omvårdnadsbehov samt minskat lidande för den enskilde. För personalen har
projektet resulterat i ökad medvetenhet,
förståelse och kunskap kring nutrition.
Organisation: Växjö kommun
Arbetsplats/enhet: Omsorgsförvaltningen
Kontaktperson: Madelene Johansson,
leg. dietist, Cajsa-Catharina Eliasson,
enhetschef, Ulf Gustafsson, rehabchef
E-post: [email protected],
VÄXJÖ
KOMMUN
Ru tin er fö r att
sk ap a ma tro
På Lammengatans
avdelningskök.
Matro råder från kloc
kan 13,00-13,45.
§ Skriv upp vad som
§ Duka borden inbj
§ Värm tallrikarna
PÅ LAMMENGATAN
Måltidsmiljön var stressande för
omsorgstagarna och miljön var inte
särskilt inbjudande. Det fanns inga
tillbehör till måltiderna.
ehör och tallrikar på
§ När alla vid bord
ta själv?
serverats-sätter sig
för servering av mål
r sig övrig persona
en vagn, kör den till
tagare vill ha och hur
köksansvarig ner vid
tiden
servering.
på sig och ansvarar
får servering först.
n, fråga vad omsorgs
Kan omsorgstagaren
§ När huvudrätten
i 15 minuter innan
s på avdelningen, sätte
Växla vilket bord som
§ Presentera måltide
en måltid i taget.
före Servering av mål
sansvarig har förkläde
§ Om matningar finn
MATRO
udande 30 minuter
i ugnen 60 grader
§ En personal, kök
§ Ställ kantiner, tillb
serveras på tavlan,
tiden.
l ner och börjar med
matning.
ett bord i taget.
mycket.
ett bord.
et ätit klart duka av
Plocka inte mer med
§ Servera efterrätten-
och ställ disken på
diskbänken.
disken under måltide
n
sätt dig ner vid ett
bord.
§ Först när alla ätit
klart tas disken om
hand.
Undantaget om kloc
kan är 13,50 och mål
tiden pågår. Matvagn
senast 14:00.
arna ska
Måltiden ska vara en
Vi gjorde upprepade observationer och
utvärderingar av måltidsmiljön och skapade
skriftliga rutiner för Matro. Vi involverade
all personal runt omsorgstagaren. Arbetet
började i januari 2013.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Vi skapade rutiner för Matro. Vi var med
som utställare på Omsorgens dag och
skapade en folder.
VARFÖR VALDE TEAMET
DETTA FÖRBÄTTRINGSARBETE?
Måltidsmiljön på Lammengatan var
stressande för omsorgstagarna. Flera åt
snabbt för att sedan återgå till sin lägenhet.
Rutiner för tillbehör, dukning och omgivning saknades. Vi ville uppnå en god stund
på dagen i trevlig miljö och en inbjudande
måltid.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Observationer och intervjuer med omsorgstagare och personal gjordes. Vi bildade
”Matro-gruppen”. Vi gick på föreläsning
av dietist om ”matens betydelse för äldre”.
Uppföljande observationer gjordes. Vi har
regelbundna möten med kostombud och
köksledare.
god stund på dagen,
vara tillbaka i köket
att längta till.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Omsorgstagare sitter kvar längre vid måltiderna och uppskattar att borden är fint
dukade. Vi upplever att matro-rutinen är
väl förankrad i verksamheten och om någon bryter mot den påminner vi varandra
om matro-rutinen.
Organisation: Växjö kommun
Arbetsplats/enhet: Lammengatan
Kontaktperson: Pia Persson, enhetschef
Telefon: 0472-26 83 55
E-post: [email protected]
19
VÄXJÖ
KOMMUN
TERAPIHUND
Vi har under hösten 2015 påbörjat arbetet med
att införa terapihundar på vårdboendet. När vi
umgås med djur händer det något i oss.
En hund är närvarande och bekräftar den
som behöver bli sedd. För många äldre kan
kontakten med hunden vara ett bra sätt att
få närhet och ge sin kärlek och omsorg till
någon.
De hundar som blir terapihundar är
noga utvalda och utbildade. Varje hund har
olika styrkor som hundföraren använder
på bästa möjliga sätt. En del är bra på att
aktivera och motivera. Andra är bra på att
skapa närhet och lugn.
VARFÖR VALDE TEAMET
DETTA FÖRBÄTTRINGSARBETE?
En del medarbetare har tidigare haft
med sig egen hund och vi har sett att det
mottagits mycket positivt av våra omsorgstagare.
20
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Det är första gången som vi provar med
utbildade hundar i verksamheten. När
ett djur kommer in i rummet blir det ett
positiv avbrott i vardagen.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Hundföraren Hillivi kommer på besök
med sina hundar på samtliga plan en gång
i veckan. Innan arbetet påbörjas stämmer
Hillivi av med medarbetarna om behovet är
extra stort hos någon enskild omsorgstagare
som kanske är mycket orolig eller nedstämd. Vi har även genomfört gruppaktiviteter tillsammans med hundarna.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Hundarna ger ett annorlunda och positivt
avbrott både för omsorgstagarna och medarbetarna. Vi ser att hundarna stimulerar
omsorgstagarna till samtal och samvaro
och för de som har haft djur tidigare i livet
väcks minnen till liv. Vi upplever att hundarna tillför livsglädje och ökar livskvaliteten
för våra omsorgstagare.
Organisation: Växjö kommun
Arbetsplats/enhet: Hagalund
Kontaktperson: Mattias Olsson, enhetschef,
Arbnore Zeneli, enhetschef
Telefon: 0470-438 22
E-post: [email protected],
[email protected]
VÄXJÖ
KOMMUN
ur
om före
so byg
Sm
rg gs
sta t
ga ryc
kv örj f
ren ks
äll öt
, s ter
s h kad
am na
äla or
ta m
r? på
vla or
g
sta on
de oc
m h
.
Senior alert
ble Rod
kn n
de ar e ad s
Ja,
t t ft om
ry er
vis det
ck tr int
ar ka
sk yc e
ad k,
try att llas
a? är
ck de ka
t
så fi teg
rsu n o
tve ns r ri 1
ck isk oc
lin fö h
g. r
H
fö i vik ur
rl t m
ite om yc
va m ke
jr e an t m
da åt ins
g u er ka
7k
nd 300 r m
1 o 1 g, 3
er k an
s
e
tsm risi 00 k
tt alor
ha ie
ör frut alo
lvå r
gå ti rie
r?
s m el r
e d le r =
m
jök
.
Be
hö
vs
o
N
s a ms o
m ej,
m rg
ås m
tyc s
te en
ke tag
va o
? are
ka r a in ms o
ns
n fo rg
sä rm sta
ga e g
ne rad are
j.
oc n
h
ra
pp Hu
or r
ter må
ad ng
37
es a
i p fal
til byg 44
ls a ga –
ro ltil
c a lb
m nd Ge
pi ud
m e n
ta
an ar om
20
s m b et f
15
in e k öre?
sk an
af v
i
all
en
.
H
H
po ene ur k
rt rgi an
i
o
n inn ma
ha eh n
1 m Ko
vr åll ök
sk ka
e e
p
a
g
å
r
yn t i e
kc raps mj
sg n
al ol öl
rö
ko ja k o
t?
kt = 3 c h
på 40 ti
l
v
att kca lsät
en l (1 t
). 3
0
In
om
m vilka
er
F
vi om
oh all,
i S råd
äls tr
en en
a y
i
o
hä i m ckså
r a risk
ng u r, u
ler be
er nn n
t? dö
tät en der
.
t
sa Om näri
m r ng
m åd ,
an en
.
a
Va
d
är
sy
f
tet
At
m
ed
up t ar
Se
p be
n
om täck ta f
ior
s a ör
ale
bä org risk eby
rt?
sta sta er gg
m gar i ti and
öj e d e
l
i
ga n sk för och
vå a få att
rd
.
SENIOR ALERTLOPPA
Inför planeringen av omsorgens dagar 2015 där jag skulle informera och
inspirera till fortsatt arbete inom Senior Alert behövdes det något ”nytt”.
Jag ville göra något som både var en aktivitet och ett lärande.
Resultatet blev en Senior Alertloppa som
besökarna själva fick vika och sedan fråga
varandra. Loppan hade förtryckta frågor
och svar som handlade om undernäring,
trycksår, fall och själva idén med Senior
Alert.
VARFÖR VALDE TEAMET
DETTA FÖRBÄTTRINGSARBETE?
Postrar och tabeller aktiverar inte alla och
ibland är det svårt att nå fram med budskapet som både ska inspirera och informera.
”
BARA FANTASIN
SÄTTER GRÄNSER!
Jag valde detta sättet för att visa att man
kan ge information på olika sätt. Många
mindes hur man vek loppor i barndomen
och spådde varandra.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Jag tänkte att det kunde vara en inspiration
till lärande och utveckling på andra sätt en
de vanliga. Kan man lära genom en loppa
kan man kanske lära genom andra sätt
också. Bara fantasin sätter gränser!
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Jag provade idén och frågorna på våra
MASar (Medicinsk ansvarig sjuksköterska
i kommunen) och informatören på min
arbetsplats. På Omsorgens dag i Växjö
kommun delades loppan ut till medarbetarna.
Jag har fått god hjälp av informatör,
grafisk formgivare och tryckeri för att få till
det snyggt.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Förhoppningsvis har några medarbetare
lärt sig något om nyttan med Senior Alert.
Detta leder i sin tur till bättre kvalitet för
omsorgstagaren.
Organisation: Växjö kommun
Arbetsplats/enhet: Omsorgsförvaltningen
Kontaktperson: Kristina Örlander
E-post: [email protected]
21
VÄXJÖ
KOMMUN
”
DE FLESTA AV VÅRA
OMSORGSTAGARE HAR SJÄLVA
HAFT TRÄDGÅRD OCH MÅNGA
MINNEN VÄCKS TILL LIV.
SINNESTRÄDGÅRD
Under våren 2015 påbörjades arbetet med att anlägga en
”sinnesträdgård” på framsidan av boendet. Landskapsarkitekt
var med från första början med förslag på hur det skulle
kunna se ut och förslag på växtval.
Utgångspunkten var att stimulera så många
sinnen som möjligt under så stor del som
möjligt av året och årstiderna. En fontän
placerades i trädgården. Engagerade medarbetare samt ett fantastiskt bra samarbete
med hyresvärden (Växjöbostäder) har varit
en viktig framgångsfaktor.
VARFÖR VALDE TEAMET
DETTA FÖRBÄTTRINGSARBETE?
Uppmuntra till mer utevistelse samt
stimulera så många sinnen som möjligt och
därigenom ge en ökad livskvalitet.
22
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Det har ökat förståelsen hos både omsorgstagare och medarbetare om vikten av
utevistelse. De flesta av våra omsorgstagare
har själv haft trädgård och många minnen
väcks till liv. Även uppmuntran till att själv
kunna odla och se hur det växer fram.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Vi började med att träffa Växjöbostäder
samt landskapsarkitekten Eva Sundin och
”bollade” lite idéer. Vi träffades regelbundet
och därefter lämnade arkitekten förslag
till oss.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Ökad möjlighet för omsorgstagaren att
komma närmare naturen - hitta samtalsämnen - väcka minnen till liv - att bara
koppla av och andas frisk luft är välgörande.
Organisation: Växjö kommun
Arbetsplats/enhet: Hagalund
Kontaktperson: Mattias Olsson, enhetschef,
Arbnore Zeneli, enhetschef
Telefon: 0470-438 22
E-post: [email protected],
[email protected]
REGION
KRONOBERG
Dietistmottagninge
n
Förenklad mat- och
Datum___/___
vätskeöversikt
Uppäten mängd
0
25
50
75
100
% %
%
Frukost
%
%
Mellanmål
Lunch
Mellanmål
Middag
Kvällsmål
Ev extra, t ex
kosttillägg
Dryck
max mängd …………
……………………
……….
Vätskesort
Insatt mängd
Energibehov: ____
_____kcal
Portionsstorlek kcal
(ringa in):
350
500
670
Typ av kost (ring
a in):
A-kost
EP-kost
Dialyskost
Annan:_________
___
Kl
Urdrucken mängd
KOSTREGISTRERING
FÖR ALLA
För att förbättra näringstillståndet hos våra
inneliggande patienter gör vi en förenklad kostregistrering på samtliga patienter, under hela
vårdtillfället.
VARFÖR VALDE TEAMET DET
HÄR FÖRBÄTTRINGSARBETET?
Kostregisteringar för att beräkna patienternas kaloriintag under de första dygnen
var ofta inkompletta och det tog flera dygn
innan vi hade korrekt ifyllda listor. Vi valde
att införa kostregistering på alla patienter
för att skapa vana och samtidigt få ett verktyg för att jobba aktivt med patienternas
näringsintag.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Näringsintag är en viktig hörnsten i
omvårdnadsarbetet och vi kände att vi ville
ta ett helhetsgrepp. Under vårdtiden kan
näringsstatus förändras och med en kontinuerlig kostergistering kan man dagligen
möta patientens aktuella behov.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Tillsammans med dietist utarbetades
den nya blanketten, som används på alla
pateinter som inte behöver en specifik
kaloriberäkning. Detta resulterar i att alla
inneliggande pateinter kostregisteras på ett
eller annat sätt. Vidare har undersköterskorna fått ta del av en praktisk utbildning
i träningsköket där de fått tips och trix om
enkla åtgärder för att förbättra näringsintaget hos våra patienter.
Summa
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Framgångsfaktorn var att skapa vana - alla
kostregisteras och då undanröjer man
tillfällen till förvirring.
Hinder - i början upplevdes det, av en
del, som jobbigt och omständigt och till
och med onödigt. ”Svea äter ju bra och har
ingen risk för undernäring” …. men efter
en veckas vårdtid har Svea tacklat av lite
och har ingen aptit - detta ser vi snabbt nu
när vi har daglig koll på registeringarna.
Organisation: Regionförbundet Kronoberg
Arbetsplats/enhet: Avdelning 3,
Växjö Centrallasarett
Kontaktperson: Lise-Lotte Augustine
Telefon: 0470-58 81 77
E-post:[email protected]
23
REGION
KRONOBERG
MED HJÄLP AV CHECKLISTA OCH P-SKIVA TAR MAN NU BÄTTRE HAND OM PATIENTERNA.
CHECKLISTA
FÖR SÄKER INSKRIVNING
På akutvårdsavdelningen AVA används inte
kvalitetsregistret Senior Alert p g a patientens
korta vårdtid. Här har man istället utarbetat
en checklista för säker inskrivning.
Checklistan utarbetades för att kunna
identifiera riskpatienter avseende risk för
vårdrelaterade infektioner, fall, smärta,
trycksår och undernäring, samt för att
förbättra säkerheten kring mottagandet av
patienten.
VARFÖR VALDE TEAMET DET
HÄR FÖRBÄTTRINGSARBETET?
För att få en ökad patientsäkerhet och patientnöjdhet. För att förbättra förfarandet
för patienten, i samband med en överflyttning. Vi hinner på detta sätt förbereda med
tryckavlastande madrass/material innan
patienten kommer till AVA. Första delen av
checklistan börjar fyllas i redan när patienten bokas, det blir tydligt och alla kan lätt
se vem som tagit emot informationen.
24
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR ER ENHET?
Tidigare var rutinen (när patienten kom till
AVA) att bara genomföra kontroll av vitalparametrar, som t ex puls, blodtryck, temp,
och fråga efter allergier. I syfte att göra det
så bra som möjligt för patienten tog vi,
med denna checklista, ett helhetsgrepp över
patientens situation.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Patientsäkerhetssamordnaren var aktiv i
utformningen av checklistan. Den började
användas oktober 2012 och utvärderades i
december samma år. Under 2013 genomfördes vid tre tillfällen egenmätning av följsamheten till listan. Med jämna mellanrum
har checklistan reviderats och förbättrats.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Medvetenheten om patientsäkerhetsrisker
har ökat. Patienter som normalt inte har
något stort omvårdnadsbehov, men under
omständigheter med medvetandesänkning
har en ökad risk för undernäring, falloch tryckskador uppmärksammas. När
patienten har risk för trycksår eller annat
och behöver extra tillsyn används den så
kallade P-skivan som visar all personal när
det är dags för omvårdnadsåtgärder. Efter
införandet av checklistan har vi blivit mer
medvetna om risker och köpt in och börjat
använda fler hjälpmedel.
Organisation: Regionförbundet Kronoberg
Arbetsplats/enhet: Akutmottagningen,
Växjö Centrallasarett
Kontaktperson: Martin Lindeberg,
sjuksköterska, patientsäkerhetssamordnare,
Akutcentrum
E-post: [email protected]
REGION
KRONOBERG
”
MED MINSKAD
FALLHÖJD MINSKAR
OCKSÅ DE SKADOR SOM
KAN UPPKOMMA I SAMBAND
MED FALL.
FALLPREVENTION
LÅG SÄNG
För att förhindra fallolyckor hos patienter med
risk att falla, har en säng som går att sänka ner
till golvnivå köps in till avdelningen.
Engagerad personal har uppmärksammat
problemet med fallolyckor på avdelningen och på eget initiativ hittat den nya
sängen. En enkel åtgärd som verkligen ökar
patientsäkerheten. En engångskostnad för
inköp av en låg säng är bara en bråkdelen
av kostnaden för eventuella fallskador hos
patienen.
VARFÖR VALDE TEAMET
DETTA FÖRBÄTTRINGSARBETE?
Avdelningen har under en period haft
flera händelser där patienter fallit. Oroliga
patienter har på ostadiga ben tagit sig ur
sängen och ramlat. Detta trots att patienten
haft speciella sockor på fötterna för att inte
halka. Samt att det funnits grindar på sängen och hjälpmedel, som t ex olika typer av
rörelselarm.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Vi ville minska risken att patienten faller
i samband med sjukhusvistelsen. Ett fall
orsakar mycket lidande och kan också ge
mycket allvarliga konsekvenser för patienten. Fallskador kan leda till en förlängd
vårdtid för patienten och med det ökade
kostnader för både kommun och landsting.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Tidigare låga sängar har bara varit marginellt lägre än standardsängar. Vår nya
säng går att sänka ända ner till golvnivå.
Därmed har fallhöjden minskat dramatiskt.
Med minskad fallhöjd minskar också de
skador som kan uppkomma i samband
med ett fall. Den nya sängen är godkänd av
vårdhygien. Personalsjukgymnasterna har
godkänt den ur ergonomisynpunkt.
Andra avdelningar har informerats om
sängen. Några avdelningar har efter detta
lånat sängen och responsen har varit god.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Under de månader vi har använt oss av den
extra låga sängen har registrerade fallolyckor mer än halverats jämfört med samma
period föregående år.
I och med att sängen är inköpt kan fler
enheter och fler patienter inom Region
Kronoberg få bättre hjälp för att förhindra fall i framtiden vilket leder till bättre
patientsäkerhet och minskar lidande.
Organisation: Region Kronoberg
Arbetsplats/enhet: Medicinavdelning 5,
Växjö Centrallasarett
Kontaktperson: Christian Granberg,
avdelningschef
E-post: [email protected]
25
REGION
KRONOBERG
RÄTT SITTSTÄLLNING VID MÅLTIDERNA MINSKAR RISKEN FÖR FELSVÄL JNING SAMT GER ETT BÄTTRE NÄRINGSINTAG.
PEDAGOGISKT
BILDSTÖD
FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID
Vi har i samverkan över verksamhets och proffessionsgränser tagit fram
ett pedagogiskt bildmaterial. Bilderna visar bra sittställningar under måltiden
och kan användas i alla verksamheter.
En bra sittställning för äldre och sjuka
är en förutsättning för att kunna, dels
hantera maten på tallriken och få maten till
munnen och dels kunna svälja på ett säkert
sätt för att undvika att maten hamnar i fel
strupe.
VARFÖR VALDE TEAMET DET
HÄR FÖRBÄTTRINGSARBETET?
Ca 60% av patienterna i Ljungby och
Växjö intar sina måltider i sängen. 20–30%
av patienterna upplever att de har en dålig
sittställning under måltiden. Patientsäkerhetsperspektivet av en bra sittställning har
tidigare inte varit så uppmärksammad.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR ER ENHET?
Arbetet runt en måltid för äldre och sjuka
är multiprofessionellt. Samverkan över professionsgränser och verksamhetsgränser är
viktig för att måltiden för patienten ska bli
så bra och så säker som möjligt. Materialet
26
kommer att vara fritt att använda i Region
Kronoberg och i kommunerna.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Samverkan mellan kök och arbetsterapi
inleddes våren 2014, då tog vi fram några
bilder och genomförde två föreläsningar
för vården runt sittställningar i måltiden.
Uppföljande patientenkät hösten 2014
visar att det fortfarande är 20–35% av
patienterna som upplever att de inte har en
bra sittställning. Under sommaren 2015
har vi tagit nya mer detaljerade bilder på,
om man sitter i sängen och äter, sitter på
sängkanten, i rullstol eller en specialstol
(sk HD stol). Vi har också tagit bilder som
beskriver ätstödjande åtgärder som matning
och val av hjälpmedel.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
En bra sittställning minskar risken för
felsväljning och ger förutsättningar för ett
bättre näringsintag.
T ex. en patient som sitter på sängkanten
och får möjlighet att ha fötterna stabilt mot
golvet eller på ett fotstöd kan ”balansera
in” kroppen i en bra sittställning inför en
måltid. Det blir lättare att föra handen från
tallriken till munnen. Att kunna röra huvudet fritt ger bättre kontroll av underkäkens
rörelser, vilket minskar risken för att sätta
i halsen.
Organisation: Regionförbundet Kronoberg
Arbetsplats/enhet: Kost och restauranger,
Lasarettsrehab
Kontaktperson: Susann Ask, verksamhetsutvecklare, Kost och restauranger,
Eva Brinkestam, arbetsterapeut,
Lasarettsrehab
E-post: [email protected],
[email protected]
REGION
KRONOBERG
VÄNSTER: LÄKEMEDELSGENOMGÅNG
INNAN UTSKRIVNING.
NEDAN: SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA
OCH PATIENT HAR ETT UTSKRIVNINGSSAMTAL.
TRYGG OCH SÄKER
VÅRDKEDJA
Äldre med komplexa vårdbehov vårdas hos oss.
De har långa medicinlistor och ofta krävs en
planering för kommunal hjälp i samband med
hemgång. För att bedriva en god, säker vård
infördes funktionen specialistsjuksköterska.
Specialistsjuksköterskan har kontakt med
kommunen, genomför vårdplanering samt
upprättar en vårdplan för varje patient.
Enkel läkemedelsgenomgång görs för att
trygga en säker läkemedelsbehandling.
Vid hemgång ges muntlig och skriftlig
information om sjukhusvistelsen, nyinsatta
läkemedel och vidare planering. 72 timmar
efter hemgång, kontaktas patienten via
telefon för uppföljning.
VARFÖR VALDE TEAMET DET
HÄR FÖRBÄTTRINGSARBETET?
Två sjuksköterskor med specialistutbildning, inriktning äldre, har fått i uppdrag att
skapa ett mer strukturerat omhändertagande när det gäller utskrivningsprocessen och
läkemedelshanteringen. Genom förbättrade
rutiner bidrar de till att säkerheten stärks
för den äldre personen inom vård och
omsorg. Detta arbetssätt avlastar även den
enskilda sjuksköterskan.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Att ha en vårdplaneringsansvarig gör att
samma personer träffas och det ger en
trygghet i gruppen. Man kan arbeta fram
en bra struktur för att minska brister i
samordning och planering kring den sjuka
äldre patienten.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Tillsammans med patient, anhörig eller
andra vårdgivare görs en enkel läkemedelsgenomgång på varje patient. Då används
en mall som är grundad på SKL:s riktlinjer.
Vid fel/brister kontaktas läkare så detta
kan justeras. Specialistsjuksköterskan
medverkar på ronden och tillsammans med
läkare bedöms vilka patienter som har behov av vårdplanering. En bedömning görs
tillsammans med patienten och eventuell
anhörig om vilka behov och åtgärder som
är aktuella. Därefter genomförs samordnad
vårdplanering där specialistsjuksköterskan
gjort en sammanfattning om patientens status, åtgärder och insatser under
vårdtiden samt vad som kan vara aktuellt i
samband med hemgång.
Vid utskrivningssamtalet säkerställs att
patienten får en aktuell läkemedelslista, att
läkemedel är uthämtade från apotek och
ev. APO-dos finns enligt överenskommelse.
Samtalet sker i god tid innan patienten
åker.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Arbetsmiljön har förbättrats och stressen
har minskat för medarbetarna. Det innebär
att vårdkvaliteten och patientsäkerheten för
patienterna blivit bättre. Specialistsjuksköterskans ansvar för att upptäcka brister i läkemedelslistan och att den blir uppdaterad,
bidrar till en ökad trygghet för patienten
och även för övriga sjuksköterskor.
Att följa upp patienten efter hemgång
bidrar till att många frågor och funderingar som patienten har, kan besvaras på ett
enkelt sätt. Telefonsamtalet är uppskattat
och patienterna upplever det som värdefullt
att personalen hör av sig.
Statistik på 146 patienter under ett år,
visar när vi jämför oss nationellt, på ett
bra resultat vad gäller skriftlig information
i form av samordnad vårdplan och vidare
planering, läkemedelslista samt att läkemedelsberättelse fanns samt att patienten känt
sig trygg i sina vård- och omsorgskontakter
och haft känsla av delaktighet inför den
planerade hemgången.
Organisation: Regionförbundet Kronoberg
Arbetsplats/enhet: Ortopedavdelning 5,
Ljungby lasarett
Kontaktperson: Jenny Karlsson, specialistsjuksköterska, Andreja Idström, specialistsjuksköterska och Karin Fritzell, avdelningschef
E-post: [email protected],
[email protected],
[email protected]
27
REGION
KRONOBERG
TRYCKAVLASTANDE MATERIAL BIDRAR TILL ATT FÅ NER ANTALET TRYCKSÅR HOS PATIENTERNA.
TRYCKSÅRSPROFYLAX
- ETT FORTBILDNINGSKONCEPT
Vi ville i ett förbättringsarbete förebygga trycksår på vår avdelning.
Vi tog ett samlat grepp med en kunskapsinventering, utbildning
och samverkan med sårsjuksköterska, vilket har varit ett bra koncept.
VARFÖR VALDE TEAMET DET
HÄR FÖRBÄTTRINGSARBETET?
Pateinterna på vår avdelning är högriskpateinter när det gäller risk för trycksår.
Många lider av komplikationer av sina
grundsjukdomar, så som njursvikt och
diabetes. Vi hade haft dåliga resultat i de
senaste nationella trycksårsmätningarna.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR ER ENHET?
Utbildningsinsatser och mätningar tillsammans med närvaro av expertis är nytt hos
oss.
28
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Samtliga i personalen gjorde ett skriftligt
test och utifrån detta resultat genomfördes ett utbildningstillfälle. Därefter har
sårsjuksköterska besökt avdelningen 2–3
ggr/månad under ca 2 månaders tid. Vid
dessa tillfällen har riskronder genomförts,
hon har varit med ute i omvårdnaden som
konsult och agerat bollplank. Vidare har
vi även införskaffat mer tryckavlastande
material.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
I mätningen innan förändringen hade 11
av 26 patienter tryck av varierande grad. Vi
inspekterade patientens hud vid ankomst
till avdelningen men dokumentationen var
mycket bristfällig i journalen.
I mätningen efter förändringen hade 4
patienter av 26 tryck. Av dem hade 3 det
vid ankomst till avdelningen. En patient
hade förvärvat sitt tryck på avdelningen av
en kompressionsstrumpa.
Organisation: Regionförbundet Kronoberg
Arbetsplats/enhet: Avdelning 3,
Växjö Centrallasarett
Kontaktperson: Lise-Lotte Augustine
E-post: [email protected]
REGION
KRONOBERG
LÖSBLAD SOM TIDIGARE LÅG PÅ SÄNGBORDEN SITTER NU UPPE PÅ TAVLAN.
”
NU FICK VI
OCKSÅ MED VIKTIGA ÅTGÄRDER
PÅ TAVLAN.
WHITEBOARD
FÖR OMVÅRDNAD
Det är lätt att göra rätt nu. För att lättare ha tillgänglighet till
omvårdnadsschema, kostregisteringar och riskmarkörer har en
whiteboardtavla satts upp vid varje sängplats på avdelningen.
Utifrån ett behov av förbättring mottogs
idén om en whiteboard vid sängplatserna
enbart positivt av personalen.
VARFÖR VALDE TEAMET DET
HÄR FÖRBÄTTRINGSARBETET?
För att få en säkrare och mer strukturerad
vård. När du kommer in till patienten ska
du snabbt se vilka riskfaktorer just den
patienten har. Det ska vara lätt att göra
rätt och fylla i omvårdnadsscheman och
kostregisteringar.
PÅ VILKET SÄTT ÄR ARBETET
NYTÄNKANDE FÖR DIN ENHET?
Vi hade tidigare tagit ett samlat grepp för
att tydliggöra riskfaktorer hos våra patienter. Nu fick vi också med viktiga åtgärder,
på samma tavla.
BESKRIV ARBETSSÄTTET!
Riskmarkörer, hade vi redan på en liten
tavla på patientbordet. Vi var inte nöjda
med lösbladssystemet för kostregistering
och omvårdnadsschemat. Efter olika försök
med plastfickor mm föddes denna idé att
sätta en whiteboard med magneter vid varje
sängplats.
VILKET RESULTAT HAR UPPNÅTTS?
Listorna används nu på ett korrekt sätt och
kommer inte bort bland patientens saker
på sängborden. Man ser riskmarkörerena
tydligare och direkt när man kommer in
till patienten.
Organisation: Regionförbundet Kronoberg
Arbetsplats/enhet: Avdelning 3,
Växjö Centrallasarett
Kontaktperson: Lise-Lotte Augustine
E-post: [email protected]
29
30
31
MARKARYDS
KOMMUN
32