Minnesanteckningar från byggnätverksträff
Den 22 maj 2015 i Åseda
Göran Bergstrand, Alvesta kommun
Elin Johansson Nilsson, Lessebo kommun
Lina Mohager, Lessebo kommun
Helena Larsson, Ljungby kommun
Therese Lindström, Ljungby kommun
Lennart Grimsbo, Länsstyrelsen i Kronobergs län
Malin Augustsson, Region Kronoberg
Emma Harnesk, Uppvidinge kommun
Hanna Roos, Växjö kommun
Helena Åkerberg, Växjö kommun
Anna Waltin, Älmhults kommun
Anna Welander, Älmhults kommun
Aktuellt inom byggsamverkan
Efter en presentationsrunda redogjorde Malin för vad som är på gång inom
byggsamverkan. Från den 1 juli har byggsamverkan två nya medlemmar – Ronneby
kommun och Länsstyrelsen i Kronobergs län. Verksamhetsplaneringen är i gång och
enkäter har skickats ut till kommunerna. Det är svaren i dessa enkäter som ligger till
grund för vilka kurser och andra aktiviteter som kommer att genomföras 2016-2017.
Det går även bra att maila Malin förslag.

16 juni: Handläggarträff om förvaltningsrätt

3 september: Byggsamverkansdag om effektivare plan- och byggprocess

8 september: Buller i plan- och byggprocessen
Övriga aktiviteter i höst är ytterligare en byggnätverksträff, byggredaträff, KA-kurs
(inkl. kontrollplaner), utbildning i klarspråk, chefsträffar, presidieträff och
nyhetsbrev.
Nätverksplan
Nätverket delades in i grupper för att diskutera mål för nätverket. De förslag som
kom upp var:
-
Samordna hemsidor
-
Riktlinjer, brand, KA
-
Lyfta gemensamma problem – likvärdig bedömning
-
Kunskapsöverföring, kunskapsuppbyggnad
-
Förståelse för vår verksamhet och att argumentera
-
Temadagar med allmän frågestund
Förslag på teman var:
-
Attefall
-
Riktlinjer – vägledningsdokumentet
-
Ändrad användning
-
Tillgänglighet, t.ex. vid tillbyggnad
-
Strandskydd
-
Tolkning av detaljplaner
Ett förslag inför den handläggarträff om brandskydd som är planerad 2016 är att
bjuda in en kunnig person från räddningstjänsten, t.ex. Håkan Helgesson i Älmhults
kommun.
Bygglovsbefriade åtgärder utanför planlagt område
Tre kommuner presenterade varsitt ärende eller problem som togs upp för
diskussion. I Älmhults kommun finns ett principbeslut om att bygglov krävs vid 50
% eller 50m2 utbyggnad. Eftersom det inte relateras till bruttoarea, byggnadshöjd
eller annat blir definitionen svårtolkad och otydlig. Ett förslag är därför att alla
kommuner ska använda sig av liknande formulering med samma nomenklatur, även
om %-satsen eller m2 kan skiljas åt mellan kommunerna. Ett förslag från Växjö
kommun är att tillbyggnaden inte får dominera. I Ljungby kommun får man bygga till
50 % om tillbyggnaden inte dominerar, men om det finns badrum i tillbyggnaden
krävs anmälan och KA. Ett annat förslag är att karaktären inte får ändras, samt att
byggnadshöjden, takfot eller takhöjd inte får vara högre än hos ursprungshuset.
Tillbyggnaden bör även vara tekniskt okomplicerad (två våningar eller badrum är
exempel när det inte är tekniskt okomplicerat).
Alvesta kommun redogjorde för ett ärende med komplementbyggnad och ställde
frågan var gränsen går för bygglov. I detta fall var det en ekonomibyggnad till ett
bostadshus med befintlig ekonomibyggnad. Den nya ekonomibyggnaden innehöll
vagnbod, loge och utrymme för djur, ev. för hobbyverksamhet. Det var blandade
åsikter om bygglov skulle krävas eller inte, dels på grund av storleken av byggnaden
samt att det var ett stall för relativt många djur. Definitionen för
komplementbyggnad i propositionen till PBL och fastighetstaxeringslagen beskrevs,
där man tar upp uthus, garage och andra mindre byggnader, men i
fastighetstaxeringslagen även byggnader för sport- och hobbyintresse.
Förslagen som kom upp var att man vid tillbyggnader skulle undersöka taxeringen
(jordbruksfastighet eller inte), om befintlig tomtplats utökas, om byggnaden placeras i
omedelbar närhet, är dominerande m.m. För att det ska räknas som gäststuga ska
tillbyggnaden t.ex. placeras så nära huset att det är tydligt att den används för familjen
och familjens gäster. Den ska inte gå att stycka av eller hyra ut (blir då bostad). Detta
hörde även ihop med den fråga om gäststuga och Attefallsregler som Uppvidinge
kommun tog upp.
Liten tillbyggnad
Kan vi komma överens om hur vi tolkar begreppen? Det kan förekomma olika %sats i kommunerna för när bygglov krävs, men m2 skulle ev. kunna vara samma? För
att komma fram till något gemensamt om det bör rättsfall granskas samt
beslut/principbeslut från byggnadsnämnderna och hur kommuner i andra län gör.
Men hur vet vi ursprungsarea? Tillbyggnaden bör inte dominera eller ändra karaktär
på byggnaden för att undvika att man bygger till och bygger till i omgångar.
Kan man kräva anmälan i vissa fall när bygglov inte krävs? T.ex. att anmälningsplikt
infaller när konstruktionen påverkar huvudbyggnaden.
Ska man använda bruttoarea eller även få med öppen area och byggnadsarea som
även innefattar carport och skärmtak? Byggnadshöjd, nockhöjd eller takhöjd? Ett
förslag är att använda samma begrepp som Attefallsreglerna.
Förslag för tillbyggnad utanför planlagt område:



Tillbyggnad får göras på huvudbyggnad med 50% eller max 50 m2 bruttoarea
på byggnadens ursprungsarea.
Tillbyggnaden får inte dominera i sin karaktär eller i byggnadshöjd och
nockhöjd.
Åtgärden kan vara anmälningspliktig enligt PBF 6 kap. § 5 p. 3 och p. 5.
Komplementbyggnad utanför planlagt område
Ett förslag är att komplementbyggnaden inte får dominera i bruttoarea, byggnadsarea
eller höjd, men någon anser att man inte bara kan titta på yta och höjd. Totalt antal
komplementbyggnader kan också påverka, samt användningsområde. Det är lättare
att avgöra om det är en komplementbyggnad för garage, carport, vedbod, förråd,
matkällare och lusthus, jämfört med gäststuga, ateljé och annan hobby, stall och
djurbyggnader m.m. Det var svårare att komma fram till ett gemensamt
ställningstagande i detta fall. Förslag presenteras nedan, men samtliga var inte
överens om alla punkter.
Förslag för komplementbyggnad utanför planlagt område



En eller fler komplementbyggnader får uppföras utan bygglov utanför
planlagt område med en sammanlagd area om 50 m2.
Komplementbyggnaden får inte dominera över huvudbyggnaden i area och
volym och användningssättet ska vara ett komplement till boendet. Maximal
storlek på komplementbyggnad får bedömas från fall till fall.
Ev. begränsa area, volym, placering och utformning.
Sammanhållen bebyggelse
Växjö kommun redogjorde för de dokument som tagits fram för samlad bebyggelse
och det beslut som togs av byggnadsnämnden 2011 om att peka ut områden för
sammanhållen bebyggelse, samt frågor i anslutning till detta (har skickats av Helena
Åkerberg till nätverket genom e-post 2015-05-19).
Flera kommuner använder fortfarande utpekade områden för samlad bebyggelse som
grund för en bedömning av sammanhållen bebyggelse, men att en bedömning görs
från fall till fall. Det är flera som tror att det blir svårt att ta fram riktlinjer med
utpekade områden för sammanhållen bebyggelse, att det inte håller i högre instans,
att det saknas delegation till byggnadsnämnden för ett sådant beslut samt att
bebyggelsen förändras ständigt. Älmhults kommun har ett kartunderlag som
arbetsmaterial för en bedömning och även Ljungby kommun kompletterar efter hand
kartunderlaget för samlad bebyggelse med sammanhållen bebyggelse (fler än 3
bostäder). Det kan vara så att även Tingsryds kommun har tagit fram nytt
kartmaterial med utpekade områden för sammanhållen bebyggelse (med minst 7
byggnader?), men eftersom ingen från Tingsryd hade möjlighet att närvara på
nätverksträffen kunde deras arbete inte redovisas.
Det är inte automatiskt så att bygglov krävs inom sammanhållen bebyggelse.
Åtminstone Alvesta och Ljungby kommuner gör en bedömning av omfattningen av
byggnadsverket för att avgöra om bygglov krävs eller ej. Det kan därmed vara så att
fastigheten ligger inom sammanhållen bebyggelse, men det aktuella byggnadsverket
kräver inte bygglov.
Definitionen sammanhållen bebyggelse används främst i PBL. Samlad bebyggelse
däremot användes inom fler områden, bl.a. för VA, hastighetsbegränsning för trafik
m.m.
För att bl.a. underlätta hanteringen och bedömningen av bygglovsplikt inom
sammanhållen bebyggelse har Alvesta kommun börjat med veckomöten för att gå
igenom nya ärenden. I samband med detta kan en bedömning göras om det krävs
bygglov eller ej. I Alvesta och Ljungby kommun är handläggarna noga med att föra
in anteckningar i ärendehanteringsprogrammet när de har gjort en bedömning av om
bygglov krävs eller ej. Om någon har gjort en bedömning och lämnat ett svar vid ett
tidigare tillfälle kan handläggaren då se detta. På så vis minskar risken för att olika
handläggare gör olika bedömningar och lämnar olika svar när någon ställer frågan om
bygglovsplikt (eller annat). Ljungby anser att man tjänar in den tiden det tar att föra
anteckningar, eftersom handläggningen blir mer effektiv.
Planerade träffar
Nästa träff planeras den 15 oktober hos Växjö kommun. Till dess ska deltagarna ha
tittat på Boverkets webbseminarium från den 13 maj om nya lovbefriade åtgärder,
ändring av byggnader och byggnadsnämndens tillsyn.
Ytterligare träffar planeras den 14 januari och den 14 april 2016.
Malin Augustsson
Samordnare för Byggsamverkan Kronoberg