Inledning Radens längd Tecknets storlek Snitzel
En handbok i att bryta mot typografiska regler Inledning En vis mans fru sade en gång »kan du inte berätta om det där som vi tycker så illa om«. Det visade sig att det där som de tyckte så illa om inte var någonting annat än inverterad text skriven på tonplatta. Sedan dess har jag alltid föredragit vit text på färgad bakgrund framför allt annat, i ren trots. Men typografiska regler handlar om att få en text lättläslig, och det är ju trots allt viktigt att en text går att läsa. Så se inte det här som en vanlig typogra F instruk tionsbok. Detta är istället en handbok i att bryta mot de typografiska reglerna. På så sätt kan du trotsa hur mycket du vill, det kan ändå aldrig bli värre. För visst är det roligare att trotsa. Och kom ihåg; ett typografiskt brott är inte kriminellt. En vis masn fru sade en gång ”kan du inte berätta om det där som vi tycker så illa om”. Det visade sig att det där som de tyckte så illa om inte var någonting annat än invarterad text skriven på tonplatta.Sedan dess har jag alltid föredragit vit text på färgad bakgrund framför allt annat, i ren trots. Men typografiska regler handlar om att fåen text lättläslig, och det är ju trots allt viktigt att en text går att läsa. Så se inte det här som en vanlig typogafisk instruktionsbok. Detta är istället en handbok i att bryta mot de typografiska reglerna. På så sät kan du trotsa hur mycket du vill, det kan ändå aldrig bli värre. För visst är det roligare att trotsa? Och kom ihåg, ett typografiskt brott är inte kriminelt. Radens längd Det ideala antalet tecken på en satt rad är 45–65, vilket ger ett medelvärde vid om kring 55. Det gäller främst längre löpande texter. Men i tidningar och tidskrifter är det inte ovanligt med 25–35 tecken per rad. Alltför långa rader i små grader för svårar läsarens möjligheter att snabbt hitta tillbaka till början av nästa rad. För korta rader leder till onormalt många avstav ningar. Man bör inte acceptera fler än tre avstavade rader efter varandra. Det ideala antalet tecken på en satt rad är 45– 65, vilket ger ett medelvärde vid omkring 55. Det gäller främst längre löpande texter. Men i tidningar och tidskrifter är det inte ovanligt med 25–35 tecken per rad. Alltför långa rader i små grader försvårar läsarens möjligheter att snabbt hitta tillbaka till början av nästa rad. För korta rader leder till onormalt många avstavningar. Man bör inte acceptera fler än tre avstavade rader efter varandra. Tecknets storlek När man väljer bokstavsstorlek (tecken grad) ska man tänka på läsavstånd och sannolika ljusförhållanden vid lästillfället Också graden av läskunnighet bör finnas i åtanke. Till mindre vana läsare bör man användar större bokstavsstorlekar. Detta gäller givetvis också läsare med synhandikapp. Den gemena-x-höjden är avgörande för läsgraderna. Råder minsta tvekan mellan två teckengrader bör den minsta väljas. När man väljer bokstavsstorlek (teckengrad) ska man tänka på läsavstånd och sannolika ljusförhållanden vid lästillfället. Också graden av läskunnighet bör finnas i åtanke. Till mindre vana läsare bör man användar större bokstavsstorlekar. Detta gäller givetvis också läsare med synhandikapp. Den gemena-x-höjden är avgörande för läsgraderna. Råder minsta tvekan mellan två teckengrader bör den minsta väljas. X-höjden, alltså höjden av ett gement x är av stor betydelse vid valet av teckengrad. Snitzel Teckensnitt (stil, typsnitt, snitzel) väljer du i första hand med tanke på streck styrka, öppenhet (»punsen«) och längd på över- och understaplar i förhållande till x-höjden. Även snitzelns karaktär (»atmosfär«, »kongenialitet«, dvs överens stämmelse med innehållet) kan påverka läsbarheten. Teckenavståndet är också av stor be tydelse: en generell minskning (knipning) får inte överdrivas, ökning (spärrning) stör ordbilden och skall därför aldrig tillämpas. Utjämning (kerning) mellan vissa versaler eller mellan versal och följande gemen bör genomföras med stor omsorg, särskilt i rubriker och andra texter i stor grad. Teckensnitt (stil, typsnitt, snitzel) väljer du i första hand med tanke på streckstyrka, öppenhet (“punsen”) och längd på över- och understaplar i förhållande till x-höjden. Även snitzelns karaktär (” atmosfär” , ” kongenialitet” , dvs överensstäm� melse med innehållet) kan påverka läsbarheten. Teckenavståndet är också av stor betydelse: en generell minskning (knipning) får inte överdrivas, ökni ng (spärrni ng) s tör ordbi l den och skal l dä rför a ldrig tillämpas. Utjämning (kerning) mellan vissa versaler eller mellan versal och följande gemen bör genomföras med stor omsorg, särskilt i rubriker och andra texter i stor grad. Radavstånd Radavståndet (kägeln) bör stå i god relation till teckengradens x-höjd och till radlängden. För små radavstånd kan lura ögat att byta rad vid mitten av raden. För stora radavstånd gör det svårt att snabbt hitta början av nästa rad. En klassisk rekommendation är att rad avståndet bör vara två punkter större än teckengraden, alltså exempelvis »10/12« (uttalas »tio på tolv«). Att eftersträva detta är en god utgångspunkt. Vid utrymmes brist kan man tvingas överväga alternativ som att ändra graden, spaltbredden eller i sista hand minska radavståndet. En annan rekommendation säger att »ljusrummet«, det optiska avståndet mellan raderna, bör vara något större än gradens x-höjd. Att sätta kompakt 10/10 är helt ute slutet. I stället bör man undersöka t ex 10/11 och i nödfall 10/10,5. Då undviker man åtminstone att gemena j:s underkant tangerar versala Å-ringens överkant. Kom pakt sättning måste dock ibland accepteras om raderna är satta med konsultations grad (6 eller 7 p), är korta (ca 36–55 mm) och få till antalet. Radavståndet (kägeln) bör stå i god relation till teckengradens x-höjd och till radlängden. För små radavstånd kan lura ögat att byta rad vid mitten av raden. För stora radavstånd gör det svårt att snabbt hitta början av nästa rad. En klassisk rekommendation är att radavståndet bör vara två punkter större än teckengraden, alltså exempelvis ”10/12” (uttalas tio på tolv). Att eftersträva detta är en god utgångspunkt. Vid utrymmesbrist kan man tvingas överväga alternativ som att ändra graden, spaltbredden eller i sista hand minska radavståndet. En annan rekommendation säger att “ljusrummet”, det optiska avståndet mellan raderna, bör vara något större än gradens x-höjd. Att sätta kompakt ”10/10” är helt uteslutet. I stället bör man undersöka t ex 10/11 och i nödfall 10/10,5. Då undviker man åtminstone att gemena j:s underkant tangerar versala Åringens överkant. Kompakt sättning måste dock ibland accepteras om raderna är satta med konsultationsgrad (6 eller 7 p), är korta (ca 36–55 mm) och få till antalet. Radavståndet mäts mellan radernas baslinjer, och räknas alltid mot linjen ovanför. Luft mellan ord Ordmellanrummen bör hellre vara små än stora. Ett normalt avstånd mellan orden motsvarar gradens gemena »r« eller »n«. Minimimellanrummet motsvarar gemena »i«. Ordmellanrum bör aldrig överstiga gemena »m«. Gluggig sättning leder till att mönster i vertikal riktning bildas inom den satta texten (»floder«, sättningen »blöder«). God satskvalitet känns igen på små och jämna ordmellanrum. Rätt grad i förhållande till satsbredden underlättar att uppnå detta, samtidigt som behovet av avstavning och därmed sammanhän gande komplikationer reduceras. Sättning med både rak vänster- och högerkant leder till att varje rad får olika stora ordmellanrum trots avstavningar enligt gängse rekommendationer. Sättning med ojämn högerkant medför givetvis jämna ordmellanrum (fast utslutning) och är ofta ett föredra, i synnerhet vid asymmetriska satsarrangemang. Ordmellanrummen bör hellre vara små än stora. Ett normalt avstånd mellan orden motsvarar gradens gemena “r” eller ”n”. Minimimellanrummet motsvarar gemena ”i”. Ordmellanrum bör aldrig överstiga gemena ”m”. Gluggig sättning leder till att mönster i vertikal riktning bildas inom den satta texten (”floder”, sättningen ”blöder”). God satskvalitet känns igen på små och jämna ordmellanrum. Rätt grad i förhållande till satsbredden underlättar att uppnå detta, samtidigt som behovet av avstavning och därmed sammanhängande komplikationer reduceras. Sättning med både rak vänster- och högerkant leder till att varje rad får olika stora ordmellanrum trots avstavningar enligt gängse rekommendationer. Sättning med ojämn högerkant medför givetvis jämna ordmellanrum (fast utslutning) och är ofta ett föredra, i synnerhet vid asymmetriska satsarrangemang. Avståndet mellan orden bör vara minst bredden av ett gement »i«, men helst bredden av ett gement »n« eller »r«. Avstavning Vid sättning med ojämn högerkant bör avstavning undvikas. Avdelning av sammansatta ord (och låneord) kan ske för att undvika för stora skillnader mellan raderna, eftersom detta i sin tur försvårar läsandet. Det ger sättningen ett oroligt intryck. Eftersom läsaren är van att uppfatta hela ordbilder och inte enstaka bok stavstecken, bör orden delas så att ord stammen behålls intakt. Då känner man lättare igen orden. Vid sättning med ojämn högerkant bör avstavning undvikas. Avdelning av sammansatta ord (och låneord) kan ske för att undvika för stora skillnader mellan raderna, eftersom detta i sin tur försvårar läsandet. Det ger sättningen ett oroligt intryck. Eftersom läsaren är van att uppfatta hela ordbilder och inte enstaka bokstavstecken, bör orden delas så att ordstammen behålls intakt. Då känner man lättare igen orden. Textriktning Västerlänning ar är van vänster mot höger (lä a att läsa från sriktningen). Västerlänningar är vana att läsa från vän ster mot höger (läsriktningen). Arrangera därför aldrig text och textgrupper i en ord ningsföljd som går mot denna konvention. Då kan kommunikationen försvåras dras tiskt. Detta gäller även rubriker. Använd aldrig vertikala (»kinesiska«) anordningar av bokstäverna – vi läser ju hela ordbilder. Undvik att snedställa textrader, t ex mot hörn. Logik och enkelhet är viktigt när det handlar om läslighet. - - Västerlänningar är vana att läsa från vänster mot höger (läsriktningen). Arrangera därför aldrig text och textgrupper i en ordningsföljd som går mot denna konvention. Då kan kommunikationen försvåras drastiskt. Detta gäller även rubriker. d o h l v b n a s ( k v a A e r e ä e o i n k ” a e l n r d l s r k n o a k l r d v . b a e n s g r ” i a t r ä i r a t a d ) n i i n l e g d j – ä r s u v a i v i Undvik att snedställa textrader, t ex mot hörn. Logik och enkelhet är viktigt när det handlar om läslighet. - - Avstånd Sätt aldrig text tätt intill linjer, ramar, tonplattor eller bilder. Minsta mått mot ram- eller bildkant i sidled måste vara be tydligt större än ett normalt ordmellanrum I höjdled bör det vara klart större än det optiska radavståndet. Låt aldrig bokstäver (rubriker eller textblock) löpa över kanten på tonplattor eller bilder. Undvik skuggade eller optiskt manipulerade och förvrängda bok stäver. Bespara läsarna understrykningar – speciellt om de täcker över understaplar! Ordbilden är helig! Sätt aldrig text tätt intill linjer, ramar, tonplattor eller bilder. Minsta mått mot ram- eller bildkant i sidled måste vara betydligt större än ett normalt ordmellanrum I höjdled bör det vara klart större än det optiska radavståndet. Låt aldrig bokstäver (rubriker eller textblock) löpa över kanten på tonplattor eller bilder. Undvik skuggade eller optiskt manipulerade och förvrängda bokstäver. Bespara läsarna understrykningar – speciellt om de täcker över understaplar! Ordbilden är helig! Spalter Antalet rader ska helst inte överstiga 30–40 per spalt eller sida. Om det finns mellanrubriker är längre spalter godtag bara. Mellanrubrikerna ska tydligt hänga samman med den efterföljande texten, och avståndet dit ska vara betydligt mindre än mellanrubrikens avstånd till föregående textavsnitt. Antalet rader ska helst inte överstiga 30–40 per spalt eller sida. Om det finns mellanrubriker är längre spalter godtagbara. Mellanrubriker Mellanrubrikerna ska tydligt hänga samman med den efterföljande texten, och avståndet dit ska vara betydligt mindre än mellanrubrikens avstånd till föregående textavsnitt. Bildtexter Bildtexten bör ha god kontakt med bilden. Man bör i första hand låta bildtexten stå under bilden. En mindre funktionell plac ering är vid sidan om bilden, men i sådana fall placerar den till höger om bilden, om texten är satt med ojämn högerkant. I värsta fall till vänster om bilden med ojämn vänsterkant för att betona sam hörigheten med bilden. Men layoutens helhet avgör i sista hand. Bildtexten bör ha god kontakt med bilden. Man bör i första hand låta bildtexten stå under bilden. En mindre funktionell placering är vid sidan om bilden, men i sådana fall placerar den till höger om bilden, om texten är satt med ojämn högerkant. I värsta fall till vänster om bilden med ojämn vänsterkant för att betona samhörigheten med bilden. Men layoutens helhet avgör i sista hand. Bildtexten bör helst ligga under bilden, eller till höger om den. Just därför ligger den här bildtexten till vänster. Anpassa texten Låt aldrig texten ”bli vad den blir” i korta sättningar. Kortare annonstexter, ingresser och bildtexter bör fraseras, dvs radfallet bör redan på manusstadiet bestämmas så att meningar och satser hålls samman en ligt språkrytmen. Då görs ordmellanrum men lika stora och högerkanten blir ojämn. Sättning med ojämn vänsterkant – även av korta texter – uppfattas med rätta som svår att läsa. Sätter man båda kanterna ojämnt blir texten inte ens läst; läsarna finner textgrupperna så till den grad avskräckande, att de enligt alla test avstår från att ens försöka. Låt aldrig texten ”bli vad den blir” i korta sättningar. Kortare annonstexter, ingresser och bildtexter bör fraseras, dvs radfallet bör redan på manusstadiet bestämmas så att meningar och satser hålls samman enligt språkrytmen. Då görs ordmellanrummen lika stora och högerkanten blir ojämn. Sättning med ojämn vänsterkant – även av korta texter – uppfattas med rätta som svår att läsa. Sätter man båda kanterna ojämnt blir texten inte ens läst; läsarna finner textgrupperna så till den grad avskräckande, att de enligt alla test avstår från att ens försöka. Marginaler och stycken Marginaler och andra ljusrum bidrar också i hög grad till att underlätta läs ningen. Av tradition är bokens marginaler störst nertill på uppslaget och minst in mot vecket i mitten, för att satsytorna skall bilda ett förlopp. Innermarginalen är lite mindre än topp- och yttermarginalen. I annonser bör marginalerna inte un derskrida 4–5 mm till närmaste ram. Till skurna kanter bör de inte vara mindre än 9–10 mm, men gärna större. Luft och ljusrum mellan stycken funger ar som andningspauser. Rätt dimension erade tydliggör de materialets disposition och lockar till läsning. Men i löpande text bör nytt stycke inte föregås av blankrad. Ett vanligt indrag skall istället användas (en helfyrkant). Inget indrag ska göras efter rubrik eller blankrad då dessa i sig signalerar nytt stycke. Det går att godta att första raden i ett nytt stycke hamnar längst ner i en spalt. Däremot är det oacceptabelt sista raden i ett stycke hamnar överst i en spalt (dubbel horunge). Detta måste man eliminera genom mikrojusteringar av layouten. Marginaler och andra ljusrum bidrar också i hög grad till att underlätta läsningen. Av tradition är bokens marginaler störst nertill på uppslaget och minst in mot vecket i mitten, för att satsytorna skall bilda ett förlopp. Topp- och yttermarginaler är lite större än innermarginalen. I annonser bör marginalerna inte underskrida 4–5 mm till närmaste ram. Till skurna kanter bör de inte vara mindre än 9–10 mm, men gärna större. Luft och ljusrum mellan stycken fungerar som andningspauser. Rätt dimensionerade tydliggör de materialets disposition och lockar till läsning. Men i löpande text bör nytt stycke inte föregås av blankrad. Ett vanligt indrag skall istället användas (en helfyrkant). Inget indrag ska göras efter rubrik eller blankrad då dessa i sig signalerar nytt stycke. Det går att godta att första raden i ett nytt stycke hamnar längst ner i en spalt. Däremot är det oacceptabelt sista raden i ett stycke hamnar överst i en spalt (dubbel horunge). Detta måste man eliminera genom mikrojusteringar av layouten. En enkel skiss över hur marginalerna kan fördelas på ett uppslag. Teckenvarianter Använd hellre gemena än versaler, även när det gäller rubriker eftersom läsarna är vana från löpande text att uppfatta ord bilder som satts med gemena. Men i vissa fall (boktitlar, tidskriftsrubriker, affischer, logotyper) är det värt att testa hur ord bilden blir när den sätts med versaler. Av samma skäl sätt hellre med rak än med kursiv variant, i synnerhet om texten är längre än fem rader. Använd hellre normal teckenstyrka än fin eller halvfet (fet) variant för löpande text och likaså hellre normal teckenvidd än bred eller smal – eller ännu värre: förvrängd (optiskt manipulerad). Alltså: det normala är vanligast förekommande och därför förstärks läsvanorna i riktning mot det normala; ovan vid avvikelser upplever läsaren det onormala som hämmande faktor. ANVÄND HELLRE GEMENA ÄN VERSALER, ÄVEN NÄR DET GÄLLER RUBRIKER EFTERSOM LÄSARNA ÄR VANA FRÅN LÖPANDE TEXT ATT UPPFATTA ORDBILDER SOM SATTS MED GEMENA. MEN I VISSA FALL (BOKTITLAR, TIDSKRIFTSRUBRIKER, AFFISCHER, LOGOTYPER) ÄR DET VÄRT ATT TESTA HUR ORDBILDEN BLIR NÄR DEN SÄTTS MED VERSALER. Av samma skäl sätt hellre med rak än med kursiv variant, i synnerhet om texten är längre än fem rader. – Använd hellre normal teckenstyrka än fin eller halvfet (fet) variant för löpande text och likaså hellre normal teckenvidd än bred eller smal – eller ännu värre: förvrängd (optiskt manipulerad). Alltså: det normala är vanligast förekommande och därför förstärks läsvanorna i riktning mot det normala; ovan vid avvikelser upplever läsaren det onormala som hämmande faktor. Siffror Sifferuppgifter i löpande text bör bokstav eras upp till tolv. Gemena siffror (medieval siffror, Old style figures eller också kallade textsiffror) bör användas om det går. Om bara tabellsiffror (versala siffror) finns, sätts dessa i en punkt mindre grad än den övriga texten och deras inbördes avstånd kernas manuellt. Ett nytt stycke bör inte inledas med siffror – texter bör alltid börja med stor bokstav i ett fullständigt ord. Sifferuppgifter i löpande text bör bokstaveras upp till 12. Gemena siffror (medievalsiffror, Old style figures eller också kallade textsiffror) bör användas om det går. Om bara tabellsiffror (versala siffror) finns, sätts dessa i en punkt mindre grad än den övriga texten och deras inbördes avstånd kernas manuellt. 1 nytt stycke bör inte inledas med siffror – texter bör alltid börja med stor bokstav i ett fullständigt ord. Skillnaden mellan gemena (överst) och versala siffror ligger främst i placeringen i förhållande till baslinjen. Det där som vi tycker så illa om Bakgrundstoner med hjälp av tonplat tor (t ex istället för ramar) eller kulörta färgtoner över hela sidan eller uppslaget (sammanhållande eller som stämnings värde) bör användas med stor försiktighet. Tonen skall alltid vara ljus. Svart rasterton bör ej överstiga 10% om den innehåller små textgrader. Kulörta rastertoner med samma textfunktion bör vara svaga, i synnerhet rött eller blått. Text med tonad bakgrund kan sättas med större grad. Givetvis är mönstrade bakgrunder med starka kontraster en oacceptabel störnings faktor för läsligheten. Bakgrund som består av ljusa mönster kan godtas om texttrycket görs ordentligt kontrasterande. Bakgrundstoner med hjälp av tonplattor (t ex istället för ramar) eller kulörta färgtoner över hela sidan eller uppslaget (sammanhållande eller som stämningsvärde) bör användas med stor försiktighet. Tonen skall alltid vara ljus. Svart rasterton bör ej överstiga 10% om den innehåller små textgrader. Kulörta rastertoner med samma textfunktion bör vara svaga, i synnerhet rött eller blått. Text med tonad bakgrund kan sättas med större grad. Givetvis är mönstrade bakgrunder med starka kontraster en oacceptabel störningsfaktor för läsligheten. Bakgrund som består av ljusa mönster kan godtas om texttrycket görs ordentligt kontrasterande. Färgad text Kulört text måste vara tillräckligt mörk och färgen mättad, så att den skiljer sig från bakgrunden med stor kontrast. Negativ text infälld i tonplatta eller bild (även om den är mörk och mättad) är till nackdel för läsningen, speciellt om texten är satt i små grader, teckensnittet har serifer och teckenvarianten är normal (medium, mager eller tunnare). Kulört text måste vara tillräckligt mörk och färgen mättad, så att den skiljer sig från bakgrunden med stor kontrast. Negativ text infälld i tonplatta eller bild (även om den är mörk och mättad) är till nackdel för läsningen, speciellt om texten är satt i små grader, teckensnittet har serifer och teckenvarianten är normal (medium, mager eller tunnare). Pappret Papperets kvalitet och färgton påverkar läsligheten. Med matt yta undviker man reflexer, hög opacitet förhindrar att bak sidans och följande sidas text lyser igenom. Lätt gultoning underlättar vid sträckläs ning. Färgmängden vid tryckning bör inte vara alltför svart men inte heller för blek. Papperets kvalitet och färgton påverkar läsligheten. Med matt yta undviker man reflexer, hög opacitet förhindrar att baksidans och följande sidas text lyser igenom. Lätt gultoning underlättar vid sträckläsning. Färgmängden vid tryckning bör inte vara alltför svart men inte heller för blek. Futura Futura är ett ofog som har fått alldeles för stor uppmärksamhet. Det bygger på en enkel idé som undantränger allt vad läs barhet innebär. Teckenbredden är ojämn och inkonsekvent, och ordbilderna lämpar sig vaken för rubriker eller brödtext. Om du ändå måste använda något Futura-liknande typsnitt bör du använda Avenir. Det är ritat med läsbarheten i åtanke. Futura är ett ofog som har fått alldeles för stor uppmärksamhet. Det bygger på en enkel idé som undantränger allt vad läsbarhet innebär. Teckenbredden är ojämn och inkonsekvent, och ordbilderna lämpar sig vaken för rubriker eller brödtext. Om du ändå måste använda något Futuraliknande typsnitt bör du använda Avenir. Det är ritat med läsbarheten i åtanke. Titta så fult det är med Futura! Jämför med Gill Sans (nederst) som ritades ungeför vid samma tid. Det är betydligt mer dynamiskt, vilket gör det mer uttrycksfullt och framförallt är mycket mer lättläst. Kul info Denna handbok är en omarbetning av Gerold Proppers kompendium »Typografisk design«. »Kan du inte berätta om det där som vi tycker så illa om« är formgiven av Per Martinson Använda typsnitt: Sabon, Times, FolioEF, Onyx, mhj Framtida snitzel, Futura, Avenir, mhj Fisk Papper: Munken Lynx 150 g/m2 Korrekturläst av Mikael Hansson Om du konstant skriker i 8 år, 7 månader och 6 dagar, har du producerat tillräckligt med energi för att värma upp en kopp kaffe.
© Copyright 2024