1. No category

Innehållsförteckning, Rinosinuit
Syfte
Sid
2
Omfattning
2
Ansvar
2
Berör
2
Kvalitetsindikator
2
Definition
2
Symptom
3
Prevalens, epidemiologi
3
Komplikationer
3
Förebyggande
4
Handläggning
4
Diagnos
4
Differentialdiagnos
4
Behandling
5
Remissindikation
6
Sammanfattning
6
Journalmall
6
Referenser
6
1
Symptom




Värk i kinderna eller pannan – oftast känns det mer på ena sidan.
Täppt näsa och snuva som luktar illa – ofta värre på ena sidan.
Värk eller tryck i tänderna i överkäken.
Allmäntillståndet påverkat, från obetydligt till kraftigt påverkat förekommer (svår
sjukdomskänsla).
Symtom och kliniska undersökningsfynd kan inte säkert säga om det föreligger en bakteriell
sinuit eller utesluta diagnosen.
Klassiska symtom har ansetts vara långvarig färgad snuva, huvudvärk, perkussionsömhet
över sinus, smärta vid framåtböjning och smärta i sinusområde eller tänder. Dessa symtom
är dock ospecifika och ger var för sig inte en säker diagnos. Perkussionsömhet, ökad smärta
vid framåtböjning eller patientuppgift om tidigare akuta sinuiter eller dubbelinsjuknande har
begränsat differentialdiagnostiskt värde.
Svullnad och värk i käken med feber eller påverkat allmäntillstånd tyder på en infektion som
behöver bedömas omgående.
Barn under fyra år kan ha tjock färgad snuva tillsammans med impetigo, såriga näsborrar och
käk-vinkeladeniter. Det kan tala för infektion orsakad av Streptococcus pyogenes. Barn kan
även ha nästäppa och/eller missfärgad snuva under lång tid, utan att bakteriell rinosinuit
behöver misstänkas (allergiskt betingad nästäppa, adenoid).
De flesta fall av bakteriell sinuit involverar mer än ett sinus, vanligen ethmoidal- och
maxillarsinus.
Prevalens, epidemiologi
Den årliga incidensen av virala övre luftvägsinfektioner med sinuit, rinosinuit uppskattas för
vuxna till mellan två och tre och för barn till mellan sex och åtta men kan även uppträda
sporadiskt. Hos allmänläkare diagnostiseras idag cirka 150 000 akuta maxillarsinuiter årligen,
varav nästan alla behandlas med antibiotika. Av dessa patienter är två tredjedelar kvinnor.
I studier har cirka två tredjedelar av patienterna med förmodad bakteriell rinosinuit tillfrisknat
eller förbättrats betydligt 10–14 dagar efter diagnos utan antibiotikabehandling.
Inkubationstiden är två till fyra dagar.
Mikrobiologi
Den bakteriella flora som orsakar sporadisk sinuit är i Sverige densamma sedan länge.
Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae utgör tillsammans cirka 60 % av
framodlade patogener vid sinuspunktion. H. influenzae har en lägre grad av virulens än
pneumokocker och har vid otit visats ha en hög grad av spontanelimination. Det är okänt om
samma förhållande råder vid sinuit. Moraxella catarrhalis ses också, särskilt hos barn, men
har osäker klinisk relevans. Vid sinuit av dentalt ursprung återfinns ofta anaerober,
stafylokocker och enterokocker. Barn under fyra år med tjock färgad snuva, tillsammans
med impetigo, såriga näsborrar och käkvinkeladeniter talar för infektion orsakad av
Streptococcus pyogenes. S. pyogenes bör då påvisas inför ställningstagande till behandling.
Komplikationer
Allvarliga komplikationer är ytterst sällsynta.
Det finns emellertid några differentialdiagnostiska tillstånd och allvarliga former av sinuit, t.ex.
ethmoidit, som måste kunna identifieras varför läkarundersökning av barn ibland är
nödvändig (cystisk fibros samt immun- och ciliedefekter). Vid ensidiga symtom bör
främmande kropp misstänkas.
En liten risk för blodförgiftning (sepsis) med spridning till hjärtklaffarna finns.
Tillbaka till innehållsförteckning
3
Förebyggande
Rökstopp, avsvällande nässpray, analgetika, i första hand paracetamol.
Handläggning
Telefon
ÖLI upp till 10 dagar med färgad snuva, lätt till måttlig värk i maxilarområdet → egenvård
och expektans.
Mottagning
ÖLI mer än 10 dagar med färgad snuva, svår värk i maxilarområdet, ibland med försämring
efter 5-7 dagars förkylning → läkarbesök för bedömning.
Svullnad och värk i käken med feber eller påverkat allmäntillstånd tyder på en infektion som
behöver bedömas omgående med tanke på att det finns en liten risk för blodförgiftning
(sepsis) med spridning till hjärtklaffarna.
Diagnos
När minst tre av nedanstående fyra symtom är uppfyllda är bakteriell rinosinuit sannolik.

Vargata i epifarynx/mellersta näsgången är ett ovanligt men säkert tecken på
bakteriell rinosinuit.

Försämring efter 5-7 dagar (dubbelinsjuknande)

Ensidig smärta

Uttalad smärta
Andra vanligt förekommande symtom:

Smärta i tänder och käkar

Lång sjukhistoria > 10 dagar
I tveksamma fall eller om patienten har haft upprepade episoder kan röntgendiagnostik och
eventuell punktion för diagnostik av etiologi genomföras.
Röntgen/ultraljud med fynd av vätska eller heltät sinus tyder på sannolik bakteriell rinosinuit.
Slemhinnesvullnad räcker inte för diagnos. Patologiska röntgenologiska fynd gör bakteriell
rinosinuit sannolik.
Säkrast diagnostiseras bakteriell rinosinuit med punktion/aspiration och odling från aspiratet.
Den kliniska undersökningen bör ske efter avsvällande behandling av näshålan med vanliga
avsvällande näsdroppar.
J01- Akut sinuit
J32- Kronisk sinuit
Differentialdiagnos
o
o
o
o
o
Allergi
Polyper
Tandinfektion
Upprepade infektioner genom barn och barnbarn
Främmande kropp
Tillbaka till innehållsförteckning
4
Behandling
Egenvård, telefonråd
Ge alltid råd om rökstopp i samband med luftvägsinfektion.
Patient med förkylningssymtom i mindre än tio dagar, varig (purulent) snuva och lätt/måttlig
smärta i maxillarområde har sannolikt endast liten nytta av antibiotika och rekommenderas
symtomlindrande behandling.





Analgetika, t.ex. paracetamol.
Höjd huvudända när man sover
Undvik att röka
Receptfri avsvällande nässpray eller droppar. Ev. kortisonspray.
Lugna promenader minskar svullnaden
Mottagning
Medicinsk behandling
Det finns inget övertygande vetenskapligt stöd för att antibiotikabehandla okomplicerad
bakteriell rinosinuit hos barn i förskoleåldern.
Vuxna med bakteriell rinosinuit kan erbjudas antibiotika.
Spontanläkning är vanligt och patienten bör få ta aktiv ställning till eventuell behandling med
tanke på biverkningar av antibiotika.
Lokal avsvällande nässpray eller droppar och nässköljningar med koksalt ger symtomlindring
men påverkar inte utläkningen.
Det saknas vetenskapligt stöd för användning av perorala slemhinneavsvällare.
Lokala steroider kan användas som komplement vid samtidig allergisk eller idiopatisk rinit
med hyperreaktivitet. Patienter som redan har behandling med nasala steroider ska fortsätta
med behandlingen under ev. antibiotikabehandling.
Komplikationer till rinosinuit är sällsynta och kan inte säkert förebyggas med antibiotika. Syfte
med behandling är att förkorta sjukdomsförloppet.
Effekten utvärderas först efter 5 dagar då läkningsförloppet är långsamt.
Antibiotikaresistens
Internationella studier har visat en klar relation mellan antibiotikaförbrukning och resistens.
Även i Sverige ses en ökande förekomst av nedsatt känslighet för penicillin.
Spontanläkningsfrekvensen är hög. Ge därför antibiotika endast vid starkt behov.
Terapisvikt
Effekten utvärderas först efter 5 dagar då läkningsförloppet är långsamt.
Omvärdera diagnosen vid terapisvikt.
Dental infektion, näspolypos och tumör bör uteslutas.
Vid behov av antibiotika
V-penicillin (Kåvepenin®)
Vid terapisvikt
Amoxicilllin
Vid allergi/överkänslighet
Doxycyklin (Doxyferm®) pat >8 år
Bactrim® > 12 år
Bactrim® 8-12 år
Dos
1,6 g x 3
Behandlingstid
7-10 dagar
500 mg x 3
10 dagar
800 mg x 2
400 mg x 2
10 dagar
10 dagar
10 dagar
Tillbaka till innehållsförteckning
5
Uppföljning
Patienter med röntgenverifierad frontalsinuit samt övriga allvarligt sjuka patienter bör ha
återbesök. Övriga bör ha återbesök enbart vid utebliven effekt av antibiotikabehandling.
Remiss till ÖNH-specialist
I sällsynta fall kan även barn utveckla en komplicerad sinuit i form av akut etmoidit (bakteriell
infektion i etmoidalsinus vilka är små bihålor som omger näsroten) med allmänpåverkan, hög
feber och svåra fokala symptom (svullnad, smärta, rodnad). Dessa barn skall remitteras till
barnklinik eller öronklinik för akut handläggning (oftast i.v. antibiotika).
Patient med fler än 3-4 bakteriella infektioner per år bör utredas vidare med tanke på allergi,
näspolypos eller hyperreaktivitet, eventuellt i samråd med ÖNH-specialist.
Vid terapisvikt eller ny rinosinuit inom 4 veckor remitteras till specialist.
Patient som har kvarstående ensidiga besvär tre veckor efter sjukdomsdebut och efter
eventuellt behandlingsförsök bör utredas avseende dental infektion, näspolypos eller tumör.
Sammanfattning
Sinuit, rinosinuit definieras som ett inflammatoriskt tillstånd i näsa och bihålor som kan ha
flera orsaker. För val av behandling är etiologin avgörande och bör anges i diagnosen.
Symptom och kliniska fynd kan inte säkert förutsäga eller utesluta att det föreligger en
bakteriell infektion. Rökning, allergi och graviditet ökar risken för besvär. Det brukar ta minst
tio dagar från det att man fått de första tecknen på förkylning, tills att man får en sinuit
orsakad av bakterier.
Spontanläkningsfrekvensen av bakteriell sinuit, rinosinuit är mycket hög.
Barn under fyra år kan ha tjock färgad snuva som kan tala för infektion orsakad av
Streptococcus pyogenes.
Det finns några differentialdiagnostiska tillstånd och allvarliga former av sinuit hos barn som
måste kunna identifieras varför läkarundersökning av barn ibland är nödvändig. Barn kan ha
nästäppa och/eller missfärgad snuva utan att bakteriell sinuit behöver misstänkas (allergiskt
betingad nästäppa, adenoid, främmande kropp).
Journalmall
Take Care
Referenser
Information från Läkemedelsverket. (2005). Läkemedelsbehandling av rinosinuit –
Behandlingsrekommendation. 3:2005.
Stockholms läns landsting. Vårdprogram Sinuit
Landstinget Dalarna. Terapirekommendationer
Tillbaka till innehållsförteckning
6