1. No category

Nummer 2 2014
Fokus
Ett magasin om utbildning och forskning vid Linnéuniversitetet
Sidorna 6–8
Ett meddelande
ut i rymden
Sidan 21
Viktig pusselbit för
att dämpa klimat­
uppvärmningen
Sidorna 14–16
Den nya relations­
grammatiken
6
Fokus
Linnéuniversitetet
Produktion
Kommunikationsavdelningen,
Linnéuniversitetet
9
Ett
meddelande
ut i rymden
Redaktion
Kerstin Brodén, Karolina Ekstrand,
Elin Lindkvist, Emma Rydh
Nationell
samverkans­
konferens 2015
Grafisk form
Joakim Palmqvist
Foto
Emelie Asplund, Helena Belfrage,
Claes Björn, Daniel Blom, Malin
Bolander, Joachim Grusell, Louise
Haraldsson, Comic Health, Mattias
Johansson, Kalmar läns museum,
Hans-Erik Karlsson, Etsabild AB/
Morgan Karlsson, Malmström
Edström Arkitekter/Jais Arkitekter,
NASA, Jonas Nilsson, Nisse Nilsson,
Sabri Pllana, Liv Ravnböl, Johannes
Rydström
13
Tryck
Lenanders Grafiska AB, Kalmar
Har du idéer om vad du skulle vilja
läsa om i Fokus Linnéuniversitetet?
Hör av dig till redaktionen.
-0.24
-0.22
-0.20
-0.18
-0.16
-0.14
-0.12
-0.10
Omslagsfoto: NASA. Bilden visar
kustlinjer längs södra Östersjön.
Besättningen på den internationella
rymdstationen (ISS) tog bilden
västerut samtidigt som solen gick
ner över Nordsjön.
2
Fokus Linnéuniversitetet
e
Me=v
Fokus Linnéuniversitetet beskriver
Linnéuniversitetets utbildning
och forskning i samverkan med
det omgivande samhället. Fokus
Linnéuniversitetet kommer ut tre
gånger per år och distribueras till
företag och organisationer i regionen.
Fokus ges också ut som e-tidning.
Beställning av tidningen kan göras till
[email protected]
-0.26
2
--x= √M+5µ
Internet
Lnu.se
-0.28
Den nya
Ø=x
relations­
grammatiken
påverkar oss alla
3
3
Adress och telefon
391 82 Kalmar/351 95 Växjö
0772-28 80 00
-0.30
3
Studenters
innovations­ X=P*3/x
förmåga möter
P= R�x2
E+Y=x
U
företagens behov
Upplaga
4 000
-0.32
14
Ω=4,22
3
E=2/x3
19
-0.08
-0.06
-0.04
Comic
Health
underlättar i
vården
-0.02
0
0.02
0.04
0.06
22
0.08
0.10
0.12
0.14
0.16
0.18
0.20
0.22
0.24
0.26
0.28
0.30
Universitetskajen
– ny sida av
Kalmar
0.32
0.34
0.36
0.38
0.40
0.42
10
Marin
upptäckt kan
ge miljövänlig
energi
Stephen Hwang
Rektor
Samverkan för ökad
tillväxt och välfärd
17
Astronauter
landar i
Småland
24
Många
bra idéer
från nytt
master­
program
Diskussionen om framtidens
samverkan pågår alltid på Linné­
universitetet, och just nu är den
kanske mer levande än någonsin.
Vi planerar för fullt för HSS2015,
en nationell konferens om fram­
tidens samverkan som kommer att
hållas på Linné­universitetet i maj
2015. HSS, som står för Högskola
och Samhälle i Samverkan, är
en mötesplats där beslutsfattare,
offentlighet och akademi diskuterar
hur samverkan kan bidra till en
hållbar tillväxt, välfärd och ökad
konkurrenskraft för Sverige.
Ytterligare ett exempel på
samverkan, är den astronaut­
konferens som Kronobergs län
står värd för i september 2015. Där
Linnéuniversitetet, tillsammans
med Länsstyrelsen, Regionför­
bundet Södra Småland och närings­
livet arbetar med förberedelserna.
Tanken är att utöver själva konfe­
rensen, under hela nästa år ordna
olika aktiviteter med universum
som tema, där barn och ungdomar i
Kronoberg är en viktig målgrupp.
Vår satsning på ”Det entrepre­
nöriella universitetet”, som ger alla
studenter möjlighet till utbildning i
entreprenörskap, är vi också mycket
stolta över. Detta är unikt i sitt slag
i Sverige.
I Fokus Linnéuniversitetet kan
du läsa mer om hur universitetet
samverkar och hur vi på olika sätt
vill bidra till ett klimat där inno­
vationer och entreprenörskap kan
växa.
Fokus Linnéuniversitetet
3
Notiser
Vetenskap på puben
Första tisdagen i varje månad under terminstid möts
forskare och publik i samtal, paneldebatter eller
föreläsningar på Kafé de Luxe i Växjö.
Det har blivit ett tiotal tillfällen sedan starten
av Vetenskap de Luxe, som arrangemanget kallas.
Teman har bland annat varit polisens arbete i Araby,
hur vi tar hand om vår miljöångest samt hur politiska
skandaler skildras i massmedia.
– Det är ett mycket lyckat koncept. Välbesökt och
med många spännande möten i en miljö långt ifrån
föreläsningssalarna, säger Jonas Tenje som är projekt­
ledare för arrangemanget. Nu kör vi igång i Kalmar
också. Första tillfället blir i februari 2015 i det nya
cårhuset på Larmgatan, under namnet Cårscience.
Information om kommande föreläsningar finns på
Lnu.se/om-lnu/evenemang/vetenskap-de-luxe
Meditera mera!
Många ville prova när Studenthälsan
ordnade en öppen meditation i entré­
hallen till Linnéuniversitetet i Växjö.
Meditationen var en del av vår
Mindfulnessvecka och vårt arbete med
att föra Mindfulness förbi Carpe diem
och verkligen visa hur det kan göra oss
mer medvetet närvarande i våra liv,
säger Annika Axelsson, gestaltterapeut
på Studenthälsan. Det hjälper oss att
stressa mindre och minskar stress och
oro. Det här var också ett sätt för oss
att visa på vad vi på Studenthälsan
kan erbjuda, i enskilda samtal och i
grupper. Varje onsdag lunch träffas vi
på Studenthälsan för en halvtimmes
meditation och mindfulness, för den
som är intresserad.
Mer om studenthälsans arbete på
Lnu.se/student/vi-hjalper-dig/studenthalsan
Psykoterapimottagning på Linnéuniversitetet
Psykologstudenterna vid Linnéuniversi­
tetet ska under sista delen av sin 5-åriga
utbildning lära sig psykoterapeutisk
behandling. Därför har utbildningen
öppnat en särskild mottagning på univer­
sitetsområdet, där studenterna ska träffa
klienter. Psykologstudenterna kommer
att få handledning av kvalificerade och
erfarna psykoterapeuter.
Föreståndarna på mottagningen
kommer att välja ut de klienter som
bedöms ha nytta av behandlingen och är
lämpliga ur utbildningssynpunkt.
4
Fokus Linnéuniversitetet
Vid mottagningen bedrivs psykote­
rapeutiskt arbete med psykodynamisk
psykoterapi (PDT) och kognitivbeteende inriktad terapi (KBT).
Verksamheten lyder under Hälso- och
sjukvårdslagen, vilket innebär att journal
förs och att den tystnadsplikt som gäller
inom sjukvården också gäller denna
verksamhet.
Humtank – en tankesmedja
för humanister
Det har bara gått ett drygt halvår sedan
lanseringen av Humtank, men redan
nu har denna tankesmedja hunnit synas
i medierna. Men vad är då Humtank
och vad är det man vill göra?
För att få svar på dessa frågor har
Fokus träffat Anna Sofia Rossholm,
lektor i filmvetenskap och numera
även Linnéuniversitetets kontakt in i
Humtank, detta allsvenska nätverks­
bygge i vilket de flesta (12) av landets
största lärosäten ingår. Berätta lite mer om Humtank, vad vill
ni uppnå?
– Humtank vill vara en plattform för
humanister att påverka samhällsut­
vecklingen, såväl forskningspolitiken i
stort som lärosätenas interna fördelning
av medel för forskning. Humanisterna
behöver överhuvudtaget bli mer synliga
lite varstans om man verkligen vill
kunna förändra någonting. Det är lätt
att säga att humaniora behövs, men
för att visa hur vi behövs så måste vi
också själva bli mera aktiva i debatten,
och vi behöver också påverka allmän­
hetens attityd. De senaste årens debatt
om skolans innehåll och utformning
kan vara ett exempel på ett politiskt
sammanhang där vi borde ha varit med
betydligt mer.
Är det sämre ställt med humanioras
synlighet i Sverige än i andra länder?
– Nej kanske inte nödvändigtvis sämre,
men det kan definitivt bli bättre.
Egentligen är det nog samma debatt
här som många i andra länder, bara att
förutsättningarna är så olika från land
till land, vilket t ex visar sig i de natio­
nella medeltilldelningssystemen. Så
även om humanister världen över har
liknande behov och säkert skulle kunna
samarbeta mer, så får vi ändå börja
jobba nationellt var för sig. Vi försöker
förhålla oss till den internationella
debatten och vi lånar idéer och inspi­
ration från andra länder, till exempel
Norge där man ju i våras gjorde en stor
undersökning om humanioras förut­
sättningar och möjligheter. Den kan vi
i Sverige både känna igen oss i och ta
stöd av i vårt eget nätverksbygge.
Hur har reaktionerna på Humtanks
bildande sett ut så här långt?
– Än så länge har i stort sett alla
kommentarer varit väldigt positiva.
Någon riktigt rejäl, skarp kritik har
inte kommit, men det kan kanske bero
på att vi ännu så länge mest har fått
kontakt med ”de redan frälsta”, de som
kanske till och med länge själva har
saknat någonting i den här stilen. Och
det är förmodligen i första hand de som
nu följer oss i sociala media – redan
närmare 400 på Twitter och närmare
1 000 på Fb!
De stora utmaningarna?
– Den största utmaningen just nu är
att nå de ”inte redan frälsta”, att hitta
fram med våra argument till besluts­
fattare och andra samhällsaktörer,
både inom och utom akademien, så
att vi sedan faktiskt får vara med och
påverka. Därför handlar det ännu så
länge mycket om att försöka visa oss
och delta så mycket vi bara kan i olika
sammanhang, att få publicitet och att
hitta nya ”arenor” där vi inte brukar
men kanske borde synas.
– Just nu är det med andra ord
mycket opinionsbildning och hitta
kontaktytor, såväl gentemot andra delar
av akademin, mot andra ämnesom­
råden och naturligtvis gentemot läro­
sätenas ledning, som mot andra delar
av samhället, som kommuner, andra
myndigheter och departement. På sikt
kan man tänka sig att vi är med och
skriver rapporter eller utredningar men
dit har vi inte riktigt kommit ännu.
Blivande
barnmorskor i
Sydafrikanskt
samarbete
Linnéuniversitetet i Kalmar har i höst haft
besök av kollegor från University of Venda,
Sydafrika. Professor Sonto Maputle och
Khathutshelo Netshisaulu har under tre
veckor varit här för att fortsätta utveckla
samarbetet mellan universitetens barnmorskeprogram.
Målsättningen med samarbetet är att både
studenter och lärare ska kunna genomföra
utbyten. Studenter ska ges möjlighet att göra
delar av sin verksamhetsförlagda utbildning
vid samarbetsuniversitetet och lärare kan delta
i undervisning på det andra universitetet.
Det första praktiska exemplet på
samarbetet har ägt rum i höst, när professor
Maputle och Netshisaulu under tre veckor
undervisade på Linnéuniversitetet. Marie
Oscarsson, programansvarig för Barnmor­
skeprogrammet, menar att detta utbyte ökar
förståelsen för olika förutsättningar.
– Genom att utbyta kunskaper, färdig­
heter och värderingar mellan länder hoppas
vi att en bättre mödravård och förlossnings­
vård kan utvecklas. Vi kan bland annat
bidra med vårt preventiva arbete på mödra­
vårdscentralen, som är en av orsakerna till att
Sverige har låg mödra- och barnadödlighet,
säger Oscarsson.
Samarbetsprojektet ryms inom Linnaeus­
Palme, som är ett SIDA-finansierat program
som stödjer bland annat student­utbyten
mellan universitet i Sverige och utvecklings­
länder.
Fokus Linnéuniversitetet
5
Bilden av jorden som
rymdfärjan Apollo 17 tog
1972 låg till grund för
den gröna rörelsen som
växte fram vid den tiden.
Den tydliggjorde hur
jorden är en enhet mer
än många nationer med,
av människor, påhittade
gränser mellan dem.
6
Fokus Linnéuniversitetet
”Det handlar om
vad vi vill säga om
vår jord idag.”
Cornelius Holtorf
Jorden anropar
År 2016 ska ett meddelande från jorden skickas ut i rymden. Men hur
ska det se ut? Cornelius Holtorf, professor i arkeologi är en av forskarna
i projektet One Earth Message.
Nästa år skickas ett medde­
lande ut i rymden med en
hälsning från Jorden och dess
invånare. En av rådgivarna
i gruppen som arbetar med
underlaget för meddelandet är
Linnéuniversitetets Cornelius
Holtorf, professor i arkeologi.
– Chansen att det där
meddelandet någonsin når liv
i rymden är minimal. Och om
någon annan varelse skulle
hitta det eller stöta på det är
chansen fortfarande minimal
att den skulle ha tekniken för
att kunna få fram innehållet,
säger Cornelius Holtorf.
Men han tycker att
projektet är allt annat än
meningslöst även om det mer
än rent bildligt blir att ropa
rätt ut i rymden.
– Meddelandet är egent­
ligen inte i första hand riktat
till eventuella utomjordingar.
Chansen att de finns, kommer
att hitta det och i så fall kunna
få fram det och förstå det är
minimal. Istället handlar det
om vad vi vill säga om vår
jord idag. Vi är eniga om att
meddelandet måste ha jorden
som planet som avsändare.
Nationaliteter, gränser och
språk är oviktiga, säger han
och refererar till rymdfärjan
Apollos berömda bild av
jorden.
1972 tog Apollo 17 en bild
av jorden som blev grunden
för den gröna rörelsen som
växte fram vid den tiden.
– Det är något som
kommer till uttryck där som
gör att vi har förändrat vår
världsbild. Det blev tydligt
hur vi är en planet genom en
bild där inga nationsgränser
syns utan bara jorden som
en enhet, säger Cornelius
Holtorf.
Det planerade medde­
landet kommer att skickas
ut med rymdfarkosten New
Horizons som är den femte
rymdfarkosten att skickas iväg
för att lämna vårt solsystem
för att aldrig komma tillbaka.
Text: Karolina Ekstrand
Foto: NASA,
Nisse Nilsson
New Horizons meddelande
•• Meddelandet skickas upp till New Horizons under
2016.
•• Alla på jorden får ge förslag på vad meddelandet
ska innehålla, vad som kommer med väljs ut genom
röstning på www.oneearthmessage.org.
•• Meddelandet ska spegla livet på jorden idag.
•• Bilden ska vara från en planet som en helhet – inte
från olika länder, kulturer eller folkslag.
1972 och 1973 lämnade
Pioneer 10 och 11 jorden med
en plakett som visar bl.a. en
naken man och kvinna. 1977
skickades Voyager 1 och 2 ut
med en gyllene skiva. På den
fanns analoga bilder, häls­
ningar och musik från jorden.
Knappt 30 år senare var
det dags igen. 2006 lämnade
New Horizons jorden med
siktet inställt på Pluto och
sedan vidare färd ut ur solsys­
temet. I juli nästa år, 2015,
beräknas New Horizons att
nå Pluto. Där ska rymdfärjan
ta närbilder av dvärgplaneten
och dess måne Charon och
sedan skicka hem bilderna till
jorden. Då frigörs minne på
hårddisken för rymdmedde­
landet.
– Nu lever vi i den digitala
tidsåldern så det är inget
problem att rymdfärjan redan
har varit på väg i nio år när
det är dags för oss att skicka
iväg vårt meddelande. När
New Horizons har skickat
iväg sina bilder till jorden har
Fokus Linnéuniversitetet
7
vi ungefär ett år på oss att
skicka iväg vårt meddelande
innan kontakten med färjan
bryts, säger Cornelius Holtorf.
Hur kommer det sig att en
professor i arkeologi blir invol­
verad i ett rymdprojekt?
– Först var det med mest
naturvetare, ingenjörer och
konstnärer, men så kom jag i
kontakt med en fotograf som
redan var med i projektet och
föreslog att jag skulle hjälpa
till. Jag är en arkeolog som är
intresserad av framtidsfrågor
med kulturarv som specialitet.
Hur får vi fram ett budskap
som speglar vår värld idag?
Det kanske formas som ett
budskap till någon i rymden,
men framför allt är det ett
budskap till jorden. Vilka är
Projektet One Earth Message
•• Projektgruppen är global och består av omkring 80
representanter från olika länder.
•• I dén kommer från konstnären Jon Lomberg, som var med
och designade ”The Golden Record” som skickades med
Voyager.
•• M
ånga är naturvetare och ingenjörer, men det finns även
exempelvis konstnärer filosofer, författare och arkeologer.
•• P
rojektet drivs som en stiftelse och är beroende av donationer
och bidrag.
•• Amerikanska rymdstyrelsen NASA deltar i projektet.
8
Fokus Linnéuniversitetet
vi? Vad har vi gemensamt?
Vilka är vi som människor?
Det är en chans för oss att
ställa viktiga frågor.
Cornelius Holtorf tycker
att det är viktigt att inte ge
en allt för idealiserad bild
av jorden utan att i största
möjliga mån visa den som
den är med sina fel och
brister, men även förtjänster.
Han tycker inte att man
ska väja för obehagligheter
som krig, sjukdomar, svält,
orättvisa, diskriminering
och ekonomisk ojämlikhet.
Men han är inte säker på att
han får med sig NASA och
kollegorna i gruppen på sina
idéer.
– Varför inte skicka ut
något ironiskt? Vi kanske
skulle skicka en film med Mr
Bean. Alla som är äldre än tre
år tycker att han är rolig.
Dessutom är språket
inget hinder i
hans filmer.
När det
gäller
bildkonst tycker jag att vi ska
skicka bilder av den brittiske
gatukonstnären Banksy. Hans
bilder sätter ofta fingret på
stora sociala frågor. Banksys
verk säger en hel del om livet
på jorden idag. Vi skulle också
kunna skicka ut ett långfinger
i rymden. Vad betyder det för
en utomjording? Vilket ansvar
har vi? Har vi något?
Vår galax Vintergatan
är 100 000 miljoner ljusår i
diameter. Hur länge New
Horizons kommer att färdas
är det ingen som vet.
– Det enda vi vet är att
när jorden väl går under
är meddelandet på New
Horizons kanske det sista som
kommer att finnas kvar av oss,
säger Cornelius Holtorf.
FAKTA HSS, Högskolor
och Samhälle i Samverkan
Konferensen HSS, Högskola
och Samhälle i Samverkan, har
funnits sedan 1999 och anordnas
vartannat år av ett svenskt
lärosäte. Konferensen riktar sig
till beslutsfattare, politiker och
representanter från universitet och
högskolor i landet. Arrangemanget
brukar locka ungefär 300
deltagare. Delar av programmet
kommer även att riktas till företag
och organisationer.
Nationell konferens
om samverkan 2015
Hur kan vi med hjälp av utbildning, forskning och innovation öka
Sveriges konkurrenskraft? Det ska diskuteras under konferensen HSS,
Högskola och Samhälle i Samverkan, i Kalmar den 28–29 maj 2015.
Den 28–29 maj
i världen kommer
2015 står Linnéu­
samverkan att bli allt
niversitetet som
viktigare. Utbildning
värd för en stor,
och forskning är en
nationell konferens
nyckel för tillväxt.
om samverkan.
HSS är ett
Konferensen
fenomen som arrang­
HSS, Högskola
eras vart annat år av
Linda Leonhardt
och Samhälle i
ett svenskt lärosäte
Samverkan, kommer att samla och förra året tog Linnéuni­
politiker, beslutsfattare och
versitetet över stafettpinnen av
representanter från Sveriges
Mälardalens högskola.
universitet och högskolor
– Det passar väldigt bra
till dialog om framtidens
2015, då har Linnéuniversitetet
samverkan.
funnits i fem år, säger Linda
Linda Leonhardt, samver­ Leonhardt. Vi har gjort en
kanskoordinator på Linnéuni­ spännande resa själva med att
versitetet, är projektledare för
öppna upp två regioner för
konferensen HSS2015.
varandra. HSS är en nationell
– HSS är en plattform
mötesplats men självklart ska
där vi ska diskutera framti­
vi passa på att visa upp vårt
dens utmaningar kopplat till
gemensamma arbete med
samverkan, berättar Linda
samverkan i Linnéregionen.
Leonhardt. För att Sverige
HSS2015 kommer att ha
ska stärka sin konkurrenskraft tre teman – Globalisering,
Regional utveckling och
Hållbar samverkan. Alla tre
teman är valda för att vara
aktuella, ligga i tiden och
inkludera framtidens utma­
ningar. Globalisering handlar
om hur vi stärker Sveriges
attraktionskraft internatio­
nellt, kopplat till regeringens
mål. Regional utveckling har
fokus på regionalt samspel,
hur vi stärker utbildning och
forskning och drar nytta av
det som finns i regionen.
Hållbar samverkan innebär
hur vi bygger strukturer för
ömsesidig och varaktig nytta.
– Hur ser världen ut i
framtiden och hur ska vi
arbeta med samverkan?
Och framförallt, varför
ska vi göra det? Vi ska inte
samverka för sakens skull.
Jag hoppas att dialogen runt
hållbar samverkan kan hitta
Text: Emma Rydh
Foto: Mattias Johansson,
Nisse Nilsson
incitament och struktur för
framtida utmaningar.
Linda Leonhardt och
hennes kollegor håller nu på
att sammanställa ett program
för konferensen. Programmet
kommer att innehålla bland
annat goda exempel på
samverkan, ny forskning i
ämnet och projekt som söker
samarbetspartners. Ett entre­
prenöriellt förhållningssätt går
som en råd tråd i programmet.
– Konferensen ska
bygga på former där alla
är delaktiga, säger Linda
Leonhardt. Vi ska erbjuda
kreativa mötesformer med
fokus på dialog och bildandet
av varaktiga relationer. Fokus
kommer att ligga på hur du
och jag kan bidra.
Fokus Linnéuniversitetet
9
Med fokus på miljön
Text & foto:
Daniel Hellqvist visste redan efter ett års studier på Linnéuniversitetet och
Malin Bolander
grundutbildningen inom miljövetenskap att föroreningar och förorenade
platser var det han ville fördjupa sig inom. När han fick upp ögonen för
magisterprogrammet Miljöriskanalys började vägen mot hans nuvarande arbete på
DGE Mark och Miljö.
När jag knackar på Daniels
dörr sitter han vid sin dator
och skriver på en rapport
för ett pågående projekt.
Daniel jobbar sedan ett par
år tillbaka på konsultfirman
DGE Mark och Miljö. Han
har sedan examen hunnit med
tre arbetsplatser. På
sitt arbete som
miljö­inspektör
i Borgholms
kommun fick Daniel börja
arbeta med det som intres­
serar honom mest – nämligen
förorenade områden. Det
var under ett tillsynsuppdrag
i Borgholm som han kom i
kontakt med sin nuvarande
arbetsgivare.
– Man har insett att
inga vägar i livet går att
förutse. Det gäller
att grabba tag i de
trådar man tror kan leda till
något bra, och bra blev det
verkligen, säger Daniel.
En varierande vardag
Som miljökonsult använder
Daniel kunskaper från utbild­
ningen dagligen. Han berättar
att de fyra år han studerade
givit honom en god grund
att stå på. Daniel beskriver
vidare att kursernas bredd
var värdefull när han kom ut
i arbetslivet, då han stöter på
många olika arbetsuppgifter.
– Mina arbetsdagar varierar
väldigt mycket. Beroende på
vad vi har för projekt i gång
åker jag antingen ut i fält för
att ta prover, exempelvis på
jord, sediment eller vatten, eller
så sitter jag på kontoret för att
skriva rapporter, bedöma och
utvärdera projekt, säger Daniel
Marin upptäckt
Bakterier i haven kan absorbera och använda koldioxid
tack vare solljus. Denna nya upptäckt har forskare vid
Linnéuniversitetet, tillsammans med forskare i Spanien,
kommit fram till. Resultaten beskrivs i en artikel i den
ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS.
– Man har länge
känt till att bakterier
i världshaven
fungerar som
nedbrytare, likt
svampar och andra
10
Fokus Linnéuniversitetet
mikro­organismer i jorden,
berättar Jarone Pinhassi,
docent i marin mikrobiologi
vid Linné­universitetet. Men
att de tack vare det ljuskäns­
liga pigmentet proteoro­
dopsin också effektivt fixerar
koldioxid är en nyhet.
Världshaven spelar en
avgörande roll i kolets globala
kretslopp. I första hand
genom att binda stora delar av
”Jag har inte varit arbetslös
en dag sedan jag tog examen”
Daniel Hellqvist
och gestikulerar mot dator­
skärmen.
Just variationen i arbets­
uppgifter väger tungt för
Daniel. Sedan han började
jobba på DGE Mark och
Miljö har han möjlighet att
arbeta med alla olika delar av
ett projekt.
– En stor fördel med vårt
sätt att jobba är att man är
delaktig i projektet från start
till slut. Det gör att man får
se hur allt utvecklar sig under
projektets gång och även
utvärdera de prover man själv
tagit i fält.
På väg mot framtiden
Daniels karriärsval och resan
dit började redan innan
han läste Miljöriskanalys.
Men i och med studierna
på programmet fick han en
försmak på sitt framtida
arbetsliv.
– Mitt examensarbete
bestod i en riskbedömning
för ett nedlagt kopparverk
utanför Oskarshamn. Jag
tog prover på både jord och
sediment som jag sedan
analyserade på universitetets
labb. Därefter utfördes olika
lakningar för att kunna se
vilken lakbarhet materialet
hade i olika förhållanden.
Daniel beskriver sin
magisterutbildning som seriös
och bra. Han berättar att det
är en lärorik utbildning där
man får ta mycket eget ansvar.
En viktig fråga för många som
väljer att studera är förstås om
det är svårt att få jobb, när det
gäller den biten kan Daniel
svara lugnande.
– Jag har inte varit
arbetslös en dag sedan jag tog
examen!
kan ge miljövänlig energi
den koldioxid vi människor
producerar genom förbrän­
ning av fossila bränslen. Men
också genom den fotosyntes
som mikroskopiska alger,
växtplankton, utför i havens
solbelysta ytvatten. Denna
fotosyntes beräknas dagligen
binda kring 72 miljoner ton kol.
Nu visar forskarna vid Linnéu­
niversitetet att även bakterier
med proteorodopsin kan fixera
stora mängder koldioxid: upp
till 30 procent av cellmaterialet
i bakterierna som växer i ljus
kommer från koldioxid.
– Vi har tidigare tänkt
att bakteriernas utnyttjande
av solljus fungerar som ett
näringstillskott, ett tillägg,
säger Jarone Pinhassi. Men våra
genetiska analyser av bakterier
i haven visar att solljuset
direkt styr hur centrala delar
av ämnesomsättningen hos
bakterierna fungerar.
Det finns i runda tal kring
en miljard bakterier per liter
havsvatten, som ständigt är
aktiva. Sedan proteorodopsin
upptäcktes år 2000 har studier
visat att hälften av bakterierna
i havet har pigmentet. Jarone
Pinhassi och hans forskarlag
har tidigare funnit att bakterier
med proteorodopsin kan växa
bättre i ljus än i mörker och att
bakterier med pigmentet även
överlever svältperioder bättre
i ljus. De nya resultaten visar
att dessa egenskaper är direkt
kopplade till mekanismer som
regleras genetiskt.
– En lockande tanke är
att utnyttja marina bakteriers
förmåga att hushålla med
solljus och koldioxid för biotek­
nologiska tillämpningar, säger
Jarone Pinhassi. Att i slutändan
utnyttja kunskapen om
bakteriers koldioxid­fixering och
ämnesomsättning inom ramen
för utvecklingen av miljövänlig
och förnyelse­bar energiproduk­
tion vore fascinerande.
Jarone Pinhassi är forsk­
ningsledare för en av Linné­
universitetets spetforsknings­
grupper: Linnaeus Univercity
Centre for Ecology and
Evolution in Microbial model
Systems.
Fokus Linnéuniversitetet
11
MyCareer
Linnéuniversitetets portal för karriär och jobb
Under våren 2014 lanse­
rades Linnéuniversitetets
nya karriär- och jobbportal
”My Career”. Syftet med
sajten är att den ska vara en
länk mellan arbetssökande
studenter och företag och
organisationer som söker
arbetskraft. Studenterna
har möjlighet att hitta ett
framtida jobb men också
ex-jobb, sommarjobb, praktik
och andra tillfälliga jobb.
Webbplatsen har också en
eventfunktion där studen­
terna hittar information om
arbetsmarknadsdagar och
karriärrådgivningsevent med
mera.
MyCareer är ett samarbete
mellan Linnéuniversitetet
och Graduateland. Det finns
flera andra lärosäten i Sverige
som använder plattformen,
bland andra Malmö högskola,
12
Fokus Linnéuniversitetet
Örebro universitet och Stock­
holms universitet.
Studenten Johan Bergqvist
som läser Turismekonompro­
grammet ser många fördelar
med MyCareer.
– Jag tycker att det är
jättebra att så mycket informa­
tion och kontakter finns samlat
på ett ställe. Webbplatsen blir
en mötesplats för regionens
företag och studenter och det
blir lättare för mig att kontakta
eventuella arbetsgivare, men
också för dem att kontakta mig
som student.
– Jag tror också att
MyCareer bidrar till en mer
naturlig koppling mellan
min utbildning och arbets­
marknaden, säger Johan
Bergqvist.
Studenterna som är regist­
rerade har möjlighet att välja
vilka tjänster som ska visas.
Fakta
Uppstart och implementering av MyCareer har möjliggjorts
genom medfinansiering från Europeiska Regionala Utveck­
lingsfonden, Regionförbundet i Kalmar län och Regionför­
bundet Södra Småland
Jan Novak är en av före­
tagskontakterna vid Linné­
universitetet för MyCareer och
han säger såhär om fördelar för
företagen;
– MyCareer gör det
möjligt för företag att rikta sitt
budskap till rätt målgrupp och
därmed hitta studenter med
rätt kompetens. Företagen har
också möjlighet att anordna
rekryteringsevent för att hitta
nya medarbetare. Till exempel
kommer företaget Skanska
att ordna en lunch för de som
läser andra året på byggpro­
grammet, säger Jan.
Registrerade företag har
möjlighet att skapa sin före­
tagsprofil och lägga in lediga
arbeten, ex-jobb med mera på
webbplatsen. Företagen kan
välja olika grad av expone­
ring av sina lediga tjänster
och rikta sig till specifika
studenter.
Webbadressen till Linné­
universitetets karriär- och
jobbportal är mycareer.lnu.se
Efaktor
När studenters innovationsförmåga
X=P *3/x
Ø=x2
3
E+Y=x 3
P= R�x2
Ue
--x= √M+5µ
Me=v
möter företagens behov
3
E=2/x3
Stiftelsen Drivhuset är i full färd att planera initiativet Efaktor
som innebär att studenter kommer utföra entreprenöriella
uppdrag i olika företag under sommaren 2015.
-0.38
-0.36
-0.34
-0.32
-0.30
-0.28
-0.26
-0.24
-0.22
-0.20
-0.18
– Vi träffar dagligen drivna
studenter på Drivhuset och
vi kände att de skulle kunna
genomföra underverk om
vi kopplar samman dessa
studenter med behoven som
finns ute i näringslivet, säger
projektledare Johan Persson. Tanken är att matcha studen­
ters innovationsförmåga,
entreprenörskap och krea­
tivitet med riktiga uppdrag
bland regionens företag och
organisationer.
Genom detta projekt
samt genom vägledningar,
affärsutvecklingsprocesser
och inspirationsföreläsningar
stöttar Drivhuset Linnéu­
niversitetets studenter i att
förverkliga sina idéer och
entreprenöriella drivkraft.
Efaktor är ett projekt som
Drivhuset har testat i liten
skala under föregående år och
nu är tanken att initiativet
ska skalas upp. Detta görs i
samarbete med Linneuniversi­
tetet och regionens näringsliv.
Företag med idéer som ännu
ej bearbetats eller testats ges
möjlighet att, med hjälp av
studenter från Linnéuniver­
sitetet, driva och utveckla
dessa under sommaren
-0.16
-0.14
-0.12
-0.10
-0.08
-0.06
-0.04
-0.02
0
som kommer. Uppdragen söks
genom en stor audition i mars
2015 då studenterna inbjuds att
göra en kort pitch av sig själva
för företagen. Dessa väljer
sedan ut ett innovativt team
som samtidigt får utbildning
och stöttning genom Drivhu­
sets affärsutvecklingsprocess
Loopa. Målet är att få 15
entreprenöriella uppdrag i
rullning och engagera 100
av Linnéuniversitetets mest
drivna studenter. Man
strävar dessutom att sätta
ihop tvärvetenskapliga
team för att bidra
till extra dynamik i
problemlösningen.
– Vi hoppas att
både studenter och
uppdragsgivare
ser vinningen i
denna spännande
utmaning och att
dessa samarbeten
kommer att utmynna
i ett stort antal inno­
vativa lösningar, säger
Johan Persson.
0.02
0.04
0.06
0.08
0.10
0.12
0.14
Text: Elin Lindkvist
Foto: Linnéuniversitetet
0.16
0.18
Johan Persson, som själv
har personlig erfarenhet av
Efaktor, konstaterar att det
har gett oerhört mycket för
både honom själv och det
berörda företaget. De kreativa
idéer och innovativa lösningar
som samarbetet skapade,
realiseras nu konkret i före­
tagets industrilokaler vilket
0.20
0.22
0.24
0.26
0.28
0.30
0.32
0.34
0.36
skapar stort mervärde för alla
inblandade parter.
– Vi satsar på kvalitet i
Efaktor eftersom vi vill att
både studenter och uppdrags­
givarna ska bli riktigt nöjda. Initiativet har stor potential
att utvecklas och kanske också
spridas till andra Drivhus och
lärosäten, säger Johan Persson.
– De som sitter på de
verkliga verktygen att bygga
en bra kontakt mellan
entreprenöriella studenter och
näringslivet i regionen, är
vi själva. Så jag hoppas att
studenterna och företagen
ser Efaktor som en chans
att nu göra skillnad på
riktigt, konstaterar han.
Mer information
om Efaktor hittar du på
www.drivhuset.se/vaxjo.
Fokus Linnéuniversitetet
13
0.38
0.40
0.
Den nya relations­
grammatiken
påverkar oss alla
14
Fokus Linnéuniversitetet
”Min poäng är att vi
lever i ett samhälle där
allt fler kämpar med
auktoritetsbegreppet.”
Mats Trondman
Igår avstånd och hierarki. Idag närhet och
förhandling. På 50 år har relationen mellan
barn och vuxna förändrats rejält.
– Det får högst påtagliga konsekvenser för vad
det innebär att vara vuxen, både förälder men
även för professioner som lärare och polis, säger
Mats Trondman, professor i kulturvetenskap
vid Linnéuniversitetet.
Barn och ungdomars livsvillkor går som en
röd tråd genom all Mats Trondmans forskning.
Ofta har han tagit någon händelse i sitt eget liv
som utgångspunkt. Så också i den nya teorin
om relationsgrammatik och relationskapital.
Just nu är han och hans kollegor inne på
sluttampen av ett stort forskningsprojekt kring
skolframgång ur många olika aspekter. Det
har gett honom anledning att lyssna, anteckna
och begrunda hur det låter när unga och vuxna
möts.
– Man kan säga att relationsgrammatiken
krupit på mig på senare år. Kanske för att
jag själv är nästan gammal och börjar tänka
tillbaka hur det lät när jag var barn, säger Mats
Trondman.
Att han valt att kalla det grammatik är
en slump. I en språkvårdsbok stod att läsa att
språk är ett exempel på en företeelse med regler
som vi inte nödvändigtvis kan redogöra för. Vi
lär oss inte grammatik först och tala sedan.
– Samma är det när vi umgås, det är som
om vi följde regler som inte finns.
Text: Kia Roman
Foto: Johannes Rydström,
Claes Björn
Mats Trondman kan peka ut en specifik
händelse som fick honom att mer medvetet
börja reflektera över hur relationerna mellan
vuxna och barn förändrats. Scenen är en
snabbmatsrestaurang på Arlanda. Mats
Trondman står med sin bricka för att slänga
skräp. En kille på sådär 4–5 år glider upp
bakom honom och säger ”Jamen, jag skulle ju
slänga”.
– Och vad gör jag? Jo, jag tar ett kliv bakåt,
berömmer honom till och med. Efteråt började
jag fundera över vad som egentligen hände.
Varför sa jag inte att vad bra att du också vill
kasta skräp men jag var först?
Bara tanken på att något liknande skulle
ha inträffat när han själv var fem år är skratt­
retande.
Han började anteckna liknade episoder
men understryker att det inte handlar om att
försöka bevisa att det var bättre förr.
– Det är absolut inte min poäng, jag moraliserar
inte utan undrar vad som hänt.
Mats Trondman beskriver relationsgram­
matik som en berättelse om förändring av
relationer mellan barn och vuxna. Han tar sitt
eget 50–60-tal som utgångspunkt och kallar
det åtskillnadens relationsgrammatik. Barn
fostrades, förväntades bete sig och betedde sig
Fokus Linnéuniversitetet
15
Exempel på relations­
grammatik då och nu
Då:
Distans – lärare var i lärarrummet,
inte elever. Föräldrar hemma, barn ute.
Barn hade egen musiksmak. Barn bodde
i föräldrarnas hem.
Hierarki – barn underordnade sig
vuxna. När vuxna var närvarande
förväntades barn vara redo till lydnad.
Nu:
Närhet – vi är hemma, barnen
är hemma. De åker, vi åker med.
Gemensam musiksmak.
Hierarkin upplöst – förhandling, fråga
istället för tillsägelse, ska du följa med,
jag kan skjutsa dig
Relationsgrammatik: en
uppsättning regler för hur vi ska umgås.
Skillnaden mot den vanliga gramma­
tiken är att den inte finns nerskriven
och förändras över tid.
Relationskapital: förtroendet en
bärande relation bygger på, du och jag
är ett vi.
16
Fokus Linnéuniversitetet
enligt en viss grundlogik när de stötte på
vuxna. Det fanns en tydlig distans och
hierarki.
Idag ser vi gränsöverskridandets
logik. Barn är subjekt även när de är med
vuxna.
Det har skett en relationsgrammatisk
förändring och den får högst påtagliga
konsekvenser för till exempel lärare
eller poliser, yrken som tidigare haft
en självklar auktoritet, menar Mats
Trondman.
– Min poäng är att vi lever i ett
samhälle där allt fler kämpar med
auktoritetsbegreppet. Även om det i dag
anses fult att prata om auktoritet så är det
faktiskt det vi måste göra. Jag märker att
många vuxna är upptagna av frågorna
men få vill uttala ordet.
För dagens lärare räcker det inte att
ha goda ämneskunskaper och vara en
skicklig pedagog.
– Lärare är också beroende av att få
till en fungerande relation med eleven,
ett relationskapital. Om undervisning
ska bli till lärande måste eleverna gå med
på det, inte bara för att du är kunnig och
pedagogisk, säger han.
Mats Trondman föreläser regelbundet
på lärarutbildningen och märker att
blivande lärare är mycket intresserade av
frågorna.
– Jag märker också en oro bland dem
över att bli lärare för att relationerna är
så förändrade. Att så få söker till utbild­
ningen har inte bara med lön och status
att göra utan att man är osäker på om
man kommer att klara dagens barn. Det
är ledsamt.
Så hur ska vi få till en skola där det är
lättare att vara lärare?
Då är vi tillbaka i auktoritetsfrågan.
Allt ser ju så annorlunda ut. Eller kanske
inte. Mats Trondman har upptäckt att
eleverna är mer traditionella än vad det
ser ut från kulissen.
– Hade jag varit doktor Spock hade
jag kanske gett rådet att förhålla sig lite
mer traditionellt än man tror. Elever idag
blir upprörda över samma som i går, det
vill säga när en lärare inte kan förklara,
när det är stökigt, när vi inte är justa mot
varandra.
Han lutar åt att skolan ska sikta lite
mer på de traditionella förväntningarna
än hänga upp sig på den relationsgram­
matiska förändringen. Ett nytt forsk­
ningsprojekt ska visa om det stämmer.
Astronauter
landar i Småland
Med anledning av en stor internationell rymdkonferens i Kronoberg
planerar universitetet olika aktiviteter under hela året med universum
som tema. Barn och ungdomar är en viktig målgrupp.
Kronobergs län kommer i
september 2015 att stå värd
när Association of Space
Explorers (ASE) träffas för
sin årliga internationella
astronautkonferens.
Astronauterna kommer
bland annat att besöka
Linnéuniversitetet i Växjö och
ett program för besöket håller
på att utformas. Samtidigt
planerar universitetet olika
aktiviteter under hela året,
med med universum som
tema. Utöver Linnéuniver­
sitetet arbetar flera andra
aktörer med förberedelse­
arbetet, däribland Läns­
styrelsen, Regionför­
bundet Södra Småland
och näringslivet.
Det finns idag ett
antal arbets­
grupper som
jobbar med
hur astronaut­
besöket ska skapa
ett varaktigt
intresse för
teknik, matematik och
naturvetenskap med rymden
som gemensam nämnare för
barn och ungdomar
i regionen.
Projektet kallas
”Mot nya höjder”
och ägs av Läns­
styrelsen.
Linnéuniversitetet har
en aktiv roll i projektet med
Katrin Lindwall, Institu­
tionen för medieteknik, som
samordnare för uppdragen
i skolorna. Aktiviteter
och experiment på
rymdtemat kommer
att finns till­
Text: Caroline Högfeldt
Foto: NASA
gängliga och nya utmaningar
presenteras löpande.
– Samverkan är viktig
och förhoppningsvis stärker
projektet de lokala banden
mellan skola och näringsliv,
men också mellan olika
skolor, säger Katrin Lindwall.
Det kommer bland annat att
finnas möjlighet för skolor att
få besök av astronauter hösten
2015.
Det är genom Christer
Fuglesangs kontakter som
Kronoberg fått chansen att
ta emot och skapa kontakter
med astronauterna. Under
besöket i Kronoberg kommer
astronauterna även att besöka
Kosta och IKEA i Älmhult.
Stockholm och Linköping
står också som värdar för den
internationella astronaut­
konferensen i Sverige hösten
2015.
Fokus Linnéuniversitetet
17
Intelligent glas ger
spännande möjligheter
i smarta hus
Text: Anders Runesson
Interaktiva väggar? MörkläggFoto: Sabri Pllana
ningsbara fönster? Projektet
iGlass visar på olika möjligheter som glas kan medföra i de
smarta hus som kommer att byggas i framtiden.
Comic
– sociala entreprenörer med
Robin Liendeborg har läst interaktionsdesign och är intresserad
av samspelet mellan människa
och teknik. I ett tekniksamhälle
som mest verkar vilja få oss att köpa
de senaste elektroniska prylarna, ville
Robin istället använda tekniken för att
hjälpa människor. På riktigt.
Smarta mobiler är en självklarhet. Att det sitter färddatorer i
våra bilar och att de är fulla av intelligenta styrsystem har vi
också vant oss vid. Även våra byggnader blir allt mer avan­
cerade. Det kan handla om intelligenta vitvaror, att spara
energi och att hålla koll på huset; kort sagt att göra livet lite
enklare.
iGlass är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Glafo
och Sigma Connectivity. Det är en av flera förstudier till
Smart Housing Småland, ett projekt finansierat av Vinnova
med syftet att skapa smart boende och hållbar byggd miljö
med bas i regionens starka områden glas och trä.
I studien har man undersökt den senaste teknologin inom
området intelligent glas, med fokus på interaktiv använd­
ning och intelligent genomsynlighet. Man har även tagit
fram två prototyper som visar möjligheterna. Den ena är en
glasskiva som kan användas till att interaktivt rita på eller till
inlärning.
– I princip handlar det om att glaset blir som en
pekskärm hos en dator, tack vare en folie som klistrats på
ytan. I ett smart hus kan det handla om en innervägg i glas
eller ett fönster som på detta sätt blir interaktivt, berättar
Sabri Pllana, projektledare för iGlass.
Den andra prototypen är ett glas vars genomsynlighet
kan styras med hjälp av en knapp. Inom en sekund blir
glaset klart alternativt ogenomskinligt, tack vare en teknik
liknande den hos LCD-skärmar som finns inbyggd i glaset.
Ett smart och smidigt substitut för klumpiga rullgardiner
och persienner som aldrig håller tätt.
18
Fokus Linnéuniversitetet
I ett pilotprojekt under ledning av
Daniel Spikol, lektor i medie­
teknik, undersökte Robin
mobilteknologins möjlig­
heter och begränsningar
i sjukvården. Projektet
fokuserade på utrikes­
födda, och de problem
som kan uppstå i olika
typer av vårdprocesser
om man inte behärskar
språket och kanske
kommer från en kultur där
vården ser helt annorlunda
ut. Han tog kontakt med olika
myndigheter, och besökte flykting­
förläggningar för att försöka få en bild
av vilka problem en utrikesfödd kan stöta
på i olika vårdsammanhang. Även på det
privata planet hade Robin erfarenheter
att utgå ifrån, eftersom hans fru kommer
från Filipinerna och hennes perspektiv
var en viktig inspirationskälla. Utifrån
sin research tog han sedan fram ett antal
koncept och förslag till lösningar och
förbättringar.
Ett av koncepten blev senare början
på innvationsprojektet Comic Health.
– Comic Health är en interaktiv
pekbok med ett mediebibliotek som
förklarar vårdprocesser före, under
och efter vårdbesöket, berättar Robin.
Med bild, text och röstuppläsning på
vårdtagarens modersmål ska vården bli
Text: Liv Ravnböl
Foto/Illustration: Comic
Health, Emelie Asplund
och Liv Ravnböl
Bild från den
interaktiva
pekboken.
Health
samhällsnytta i fokus
mer lättillgänglig oavsett
ursprung och bakgrund.
– Comic Health är en inno­
vation som kräver många kompe­
tenser och kvalifikationer. Informa­
tionen produceras i nära samverkan
med vårdpersonal och patienter för
att göra dem till både medskapare och
säkerställare, berättar Elin Woksepp
Åleheim, som är medgrundare och
utbildad förskolelärare, bildpedagog och
illustratör.
Elin har varit med sedan start och
format konceptet kring en unik arbets­
modell för medieproduktion i vården. På
vägen har medlemmar i teamet kommit
och gått. Alla har inte passat in eller
förstått att det krävs mycket tålamod,
förståelse och passion för att arbeta med
Comic Health. Förutsättningarna har
gjort att teamet arbetar på distans och
planerar sin egen tid. Teamet består idag
av Robin Liendeborg, interaktionsde­
signer, Oskar Norling, William Tombs,
webbprogrammerare och Elin Woksepp
Åleheim, illustratör och bildpedagog.
Alla är alumner vid Linnéuniversitetet.
Fokus för teamet är inte i första
hand ett vinstintresse utan istället är det
samhällsnyttan som står i centrum. Man
ser det som ett demokratiprojekt att alla
medborgare ska kunna förstå och göra
sig förstådda i sin kontakt med vården.
Att få möjlighet att kunna kommuni­
cera bättre och förstå information trots
språkliga och kulturella barriärer kan
minska rädslan för att söka vård bland
nya patientgrupper, vilket i sin tur inte
bara hjälper den enskilde individen, utan
förebygger även ohälsan i vårt samhälle.
– Vår vision är att om tre år så
kommer vårdpersonal, patienter och
invånare kunna nyttja Comic Health
som en invånartjänst
på nationell nivå, säger Oskar. Vi
jämför vår tjänst med andra invånar­
tjänster som till exempel 1177 Vårdguiden.
Målet är att bidra till en mer jämlik hälsa
och vård i Sverige genom ökad tillgäng­
lighet av hälsoinformation på så många
språk som möjligt.
– Framförallt så hoppas vi kunna
berätta för allmänheten att vi förbättrat
patientsäkerheten och ökat patientdelta­
gandet genom lösningar som är enkla att
använda, tillägger William.
Det kan t ex handla om att minska
uteblivna vårdbesök genom att få utrikes­
födda att förstå att de har en tid bokad
hos vården, eller att få personer med
förhöjd risk till diabetes att söka vård.
Som patient vill man veta vad läkaren
skall undersöka redan före ett vårdbesök
och vid själva mötet med vårdpersonalen
Robin Liendeborg mottar Sveapriset.
vill man kunna ställa frågor och förstå
de svar man får, vilket ibland kan bli
problematiskt eftersom det inte alltid
finns en tolk på plats vid ett sjukhus­
besök.
Comic Health är ämnat för de korta
patientmötena eftersom det tar mindre än
en minut att plocka fram mobilen och få
fram rätt slags information på rätt slags
språk.
Comic Health har blivit mycket
uppmärksammade och har vunnit flera
priser för sin idé, bland annat det presti­
gefyllda SveaPriset 2013. För närvarande
pågår ett innovationsprojekt där en första
prototyp testas i skarpt läge i Västra
Götalandsregionen (VGR) på Angereds
sjukhus. Projektet finansieras av Tillväxt­
verket, Vinnova, Västra Götalandsregi­
onen och Tecknad Hälsa Kalmar.
Elin Woksepp Åleheim, illustratör och en av
grundarna av Comic Health
Fokus Linnéuniversitetet
19
Program på Institutionen för
Medier och Journalistik
Mediekreatörprogrammet
Medieentreprenörprogrammet
Samhällskommunikation för social hållbarhet
Journalistik och medieproduktion
Utbildningar
som möter framtiden
Text: Emma Rydh
Foto: Daniel Blom,
Nisse Nilssonöl
Till hösten 2015 startar Linnéuniversitetet tre helt nya program inom medie- och
kommunikationsvetenskap. Programmen har utvecklats för att ligga helt rätt i tiden.
Mediekreatörprogrammet, Medieentre­
prenörprogrammet och Samhällskom­
munikation för social hållbarhet heter
tre nya utbildningsprogram som planeras
starta hösten 2015. Tillsammans med
Journalistik och medieproduktion som
fortsätter att ges, erbjuder nu Linnéu­
niversitetet fyra profilerade och unika
program. Kristoffer Holt, universitets­
lektor i medie- och kommunikations­
vetenskap, har varit processledare för
arbetet med utvecklingen av universite­
tets nya utbildningar.
20
Fokus Linnéuniversitetet
– Det fanns ett stort behov av att se
över våra utbildningar, säger Kristoffer
Holt. För det första ser vi en ny medie­
verklighet växa fram som kräver nya
grepp och kompetenser. Dessutom fanns
behov av att uppgradera den vetenskap­
liga nivån i programmen för att säker­
ställa hög kvalitet.
Lärare och forskare har gjort ett
gediget arbete för att utreda medie- och
kommunikationsbranschens behov
av kompetens. Man har också gjort
målgruppsanalyser, haft workshops med
studenter och
samarbetat med
externa experter
från bland annat
Sheffield University
och Dubrovnic
University. Tanken
har varit att
studenter med
Kristoffer Holt
examen från
Linnéuniversitetet ska ha något särskilt
att erbjuda.
Viktig pusselbit
för att dämpa
klimatuppvärmningen
Medieentreprenörprogrammet kommer att utbilda
personer som kan leda förändringsprocesser.
– Många medieföretag står inför stora förändringar,
säger Kristoffer Holt. Mediebranschen måste hitta nya
sätt att nå sina målgrupper framöver. Detta kommer att
kräva drivna och självständiga personer med entrepre­
nöriellt förhållningssätt.
Studenterna på Mediekreatörprogrammet får en vass
utbildining inom medieproduktion, samtidigt som de får
en teoretisk bas i medie- och kommunikationsvetenskap.
Varje student kommer att bli specialist på ett särskilt
medieuttryck, till exempel film, foto eller grafisk produk­
tion. Det tredje programmet Samhällskommunikation
för social hållbarhet är ett kommunikationsvetenskapligt
program som är utformat med tanke på den ökade specia­
lisering som arbete med information och kommunikation
allt tydligare kräver. I fokus står frågor om social håll­
barhet och risk- och kriskommunikation. Utbildningen
rymmer bland annat en hel termins praktik.
– Dessutom har vi sett över den akademiska kvaliteten
och kan nu erbjuda ett förstärkt block med Medie- och
kommunikationsvetenskap, säger Kristoffer Holt. Vi är
också intresserade av mer samarbete med företag och
organisationer. När det gäller samverkan är vi öppna för
idéer och förslag.
Forskare från Linnéuniversitetet har rekonstruerat den europeiska
vegetationstäckningen över de senaste 11 500 åren. Rönen presenteras
i det senaste numret av tidskriften Global Change Biology och är en
viktig pusselbit för att förstå och dämpa klimatuppvärmningen.
Fil dr Anna-Kari Trondman och professor Marie-José Gaillard
har tillsammans med forskare från Estland, Frankrike, Danmark
och England, och med hjälp av väldaterade pollendata från över
600 sjöar och torvmossar i Europa, för första gången rekonstruerat
vegetationstäcket i Europa över de senaste 11 500 åren, en period
som kallas ”Holocen”.
– Denna period utgör värmeperioden efter den senaste istiden,
förklarar Marie-José Gaillard.
Deras forskning presenterar kartor över täckningen för de 25
mest vanliga växterna i Europa och för de stora vegetationstyperna
barrskog, lövskog och öppen vegetation för 5 tidsfönster: 6 000 år,
3 000 år, 500 år, 200 år och 50 år sedan.
Deras rekonstruktioner visar bland annat att Europa redan för
3 000 år sedan var starkt avskogat. 50 procent av skogarna togs bort
av människan, till förmån för odlingar och öppna betesmarker.
Under 1800-talets mitt var närmare 90 % av Europas lågland upp
till södra Sverige avskogat. Under 1900-talet har vissa betes- och
odlingsområden övergivits och här har trädtäckningen i Europa
återhämtat sig något, dels genom att träden spritt sig genom
naturlig väg men också genom plantering av främst gran och tall i
vissa områden, som i dag används för modernt skogsbruk.
– Rekonstruktionen är mycket viktig för klimatmodellering
och studier av interaktionen mellan vegetationen på jorden och
klimatet, och för studier om den historiska bakgrunden och
orsaken bakom minskningen av biologisk mångfald, säger MarieJosé Gaillard. Vegetationen på jorden och dess förändringar har
nämligen effekter på jordens klimat som resulterar i uppvärmning
eller nedkylning.
– Vi vet dock inte nettoeffekten av alla inblandade processer
ännu, fortsätter hon. Detta kräver vidare forskning eftersom
nettoeffekten måste vara känd om skogs- och landskapsskötsel ska
kunna ingå i åtgärderna som planeras för att dämpa den pågående
och framtida klimatuppvärmningen.
Fokus Linnéuniversitetet
21
Universitetskajen
– ny sida av Kalmar
Detaljplanen har vunnit laga kraft, arkitekter
och andra konsulter är upphandlade och
fler är på gång. Arbetet med att samla
Linnéuniversitetets lokaler i Kalmar på
Universitetskajen går för högtryck.
22
Fokus Linnéuniversitetet
ledare för Det stadsintegrerade
universitetet i Kalmar.
Med nya samlade lokaler
vill Linnéuniversitetet ge bättre
förutsättningar för möten över
gränser både inom universi­
tetet och mellan akademi och
omgivande samhälle.
– Det finns studier som
visar att det är i sådana här
möten som många kreativa
och många gånger oväntade
idéer föds. Människor som
kanske inte hade träffats
annars träffas och börjar prata
och kanske leder ett sådant
möte fram till nya forsknings­
projekt eller entreprenöriella
idéer, säger Christel Olsson.
Under våren och hösten
har konsulter för så väl östra
delen etapp 1 som västra
delen handlats upp. Det är
arkitekter, konstruktörer och
installationskonsulter med
flera som är i full gång med
sitt arbete.
Samtidigt pågår interna
delprojekt på universitetet som
utreder framtida arbetsplats­
lösningar, hur ett informa­
tionscenter ska se ut vad det
gäller innehåll, placering och
utformning, hur universitetets
lokaler på bästa sätt speglar
och gynnar den verksamhet
som bedrivs i lokalerna och så
vidare.
Målet är att ett sådant beslut
ska fattas hösten 2015 av
styrelsen.
Byggstarten av första
etappen/etapperna blir då
under senhösten samma år.
Projektet omfattar ytterligare
etapper och beräknas vara
helt genomfört 2020.
– Det är ett spännande
och roligt arbete och oerhört
arbetsintensivt och det händer
saker i projektet hela tiden. I
somras öppnade en utställning
om projektet i en gul bod
på Ölandskajen. Tanken är
att utställningen ska uppda­
teras allt eftersom projektet
utvecklar sig, säger Christel
Olsson.
Tjärhovsgatan
Sedan början av september
gäller den nya detaljplanen för
området i Ölandshamnen där
det är tänkt att Linnéuniver­
sitetets lokaler i Kalmar ska
ligga. Under den senaste tiden
har även området fått sitt nya
namn Universitetskajen.
– Vi har under en tid
pratat om ”Ölandshamnen”,
men när vi undersökte vad de
olika delarna av kajerna och
vattenrummet hette visade det
sig området som vi pratar om
inte alls heter Ölandshamnen
som vi har trott. Det här blir
ett sätt att placera Linnéuni­
versitetet på Kalmarkartan,
säger Christel Olsson, projekt­
Text: Karolina Ekstrand
Illustration: Malmström
Edström Arkitekter/Jais
Arkitekter
Foto: Nisse Nilsson
Det finns inget definitivt
beslut om att det ska byggas
några nya universitetslo­
kaler på Universitetskajen.
Universitetsstyrelsen fattar
inget sådant beslut förrän alla
kostnader är kända och det är
de inte förrän en hyresvärd är
upphandlad som kan tala om
vilken hyran kommer att bli.
Vad tycker du om Linnéuniversitetets planer på att samla sina lokaler på Universitetskajen?
Sandra Bernhager,
socionomprogrammet
– Det vore bra. Det är så
utspritt nu. Det funkar bra
nu, men det skulle bli bättre
studentsammanhållning om
allt var samlat.
Sandra Shalaby, socionom­programmet
– Det tycker jag låter bra. Nu är det så
utspritt. Jag tror att blir bättre samman­
hållning mellan programmen. Nu träffar
vi nästan bara sjuksköterskestudenter, men
aldrig exempelvis ekonomstudenter. Det
skulle vara bra om det kunde funka lite
mer som i Växjö där allt finns på ett ställe.
34
72
154
Mårten Lilja,
internationella affärer
– Personligen tycker jag om idén. Jag
hinner gå ut innan det är klart, men
det vore kul med mer campusstämning.
Det skulle underlätta studiemässigt och
socialt också omjendet var nära till allt.
ka
ds
Det skulle bli
lan lättare att fokusera på
Ö
både studier och socialt umgänge.
560
3765
n
n
regata
Stuva
1
ajpla
ra k
en
ng
Öst
gå
nd
La
lan
Norra kajp
3
1
3
2
2
1 Etapp 1
Magnus Henriksson,
ekonomprogrammet
– Det låter kul med integre­
ringen. Jag tror att det kommer
att bli mer samhörighet med
de andra föreningarna. Nu
håller sig alla för sig själva. Det
är fint i hamnen också även om
området känns litet just nu.
Västra delen 4 700 m
Östra delen 11 200 m2
2
tan
Barlastga
2 Etapp 2
Västra delen 10 200 m
Östra delen 9 600 m2
2
3 Etapp 3
Östra delen 5 000 m2
Martin Lorentzon,
ekonomprogrammet
– Det är en rätt bra idé.
Jag ser inget negativt
med att samla lokalerna.
Nya lokaler i sig skulle
inte skada. Det skulle
också bli mer gemenskap
mellan olika program.
Nu är det så avskilt.
Fokus Linnéuniversitetet
23
Hur många idéer
kan vi komma på?
”It’s like I want to eat the product” Det var den feedback som Lars Dafnäs,
Senior Range Manager på IKEA, gav till några av studenterna när de visat
upp en produktidé på Linnéuniversitetets nya masterprogram.
Två studenter draperar ett
lakan över ett föremål i
klassrummets ena hörn.
Några andra kommer med
en blå IKEA-kasse som
verkar innehålla någon slags
prototyp. En dator skickas
över borden när några
studenter gör de sista förbe­
redelserna inför sin presenta­
tion. Stämningen är laddad.
Tvättråd kallas dagens
aktivitet när studenterna på
masterprogrammet Innovation
through business, engine­
ering and design får visa upp
resultatet av sitt arbete. Hela
första raden i klassrummet är
fylld av gäster som till vardags
jobbar med produktutveckling
på IKEA i Älmhult. Nu ska
innovationerna ”tvättas” –
24
Fokus Linnéuniversitetet
håller de för att bli produkter i
företaget?
Under de första veckorna på
utbildningen har studenterna
jobbat med uppdrag på temat
”Livet hemma”. Uppdrags­
givarna kommer just denna
kurs från olika avdelningar på
samma företag.
En idé växer fram
Hur kan det bli roligt att köpa
en matta? Det är en del av
briefen som en av grupperna
jobbat med. Briefen, som är
utgångspunkten för uppgiften,
beskriver ett behov som
företaget sett på marknaden.
Studenterna har delats upp
i grupper som fått varsitt
uppdrag. I varje grupp finns
studenter från både teknik,
ekonomi och design.
På några veckor har
studenterna tagit fram olika
förslag för att lösa sin uppgift.
Tillsammans har de ideat,
brainstormat, reviderat, och
prioriterat. Det som först var
många olika produktidéer
har till idag blivit en idé per
Text & foto:
Helena Belfrage
grupp. Till denna idé har
studenterna jobbat med ett
helhetstänk; allt från att
fundera på hur produkten ska
bli attraktiv för målgruppen,
ta fram en prototyp, skissa
på konstruktion, välja och
räkna på material och föreslå
hur och var produkten ska
tillverkas, förpackas och hur
”It’s like I want to
eat the product”
Lars Dafnäs, Senior Range Manager på IKEA
den skall transporteras på bästa
sätt för miljön. Hur gör vi en
hållbar design? Vilken teknisk
konstruktion fungerar bäst?
Innovation through
business, engineering
and design
Lönsamma produkter
Artikeln beskriver en av
kurserna på den tvååriga
masterutbildningen Inno­
vation through business,
engineering and design. Är
du nyfiken på den här utbild­
ningen? Studenter inom
ekonomi, design eller teknik
kan du söka den tvååriga
mastern. Läs mer på Lnu.se.
Det räcker inte med en tillta­
lande idé, den måste också bli
lönsam. Studenternas presen­
tationer innehåller tankar om
många delar i processen att
utveckla en produkt från idé till
marknad. Publiken får bland
annat höra följande:
– Genom att i konstruktionen
dela den här detaljen i två delar
kan vi utnyttja mer av materialet,
vilket både sparar kostnader och
ger en mer flexibel produkt.
– Med en guide på webben
får kunden hjälp att planera sitt
köp.
– Om vi lägger tillverk­
ningen i den här regionen av
Kina, och levererar volym X får
vi en lönekostnad….
– Men om vi väljer en
småländsk industri som är
helautomatiserad kommer vi
istället undan med färre arbets­
timmar, så på sikt är det säkert
lönsamt investera i en anlägg­
ning som sköts av robotar.
Studenterna har varit i
kontakt med både industrier och
logistikföretag för att uppskatta
de faktiska kostnaderna för sina
produkter.
– Så här stor blir förpack­
ningen, och vi får ner Y stycken i
en container, och utifrån det blir
transportkostnaderna…
Vad blir då marginalen?
I briefen har studenterna fått
tydliga krav på vilken marginal
som krävs för att produkten
ska kunna bli aktuell. Det
är tuffa krav, som kräver att
gruppen bedömer vad som är
viktigast med produkten. En
av produkterna består av flera
olika modeller. Studenterna har
konstaterat att en variant blir
dyrare än de andra. Är det värt
att behålla den modellen ändå?
Går det att klura ut en teknik
som gör modellen billigare att
tillverka? Kanske det är just den
som gör att idén sticker ut och
kommer att sälja i slutänden?
Bildningskurser
för ökad kvalitet
Kvaliteten på utbildningarna är en prioriterad
fråga för Linnéuniversitetet. En del i det nya
kvalitetsprogrammet består av att universitetet
ska utveckla bildningskurser, som ett sätt att nå
kvalitetsmålen.
Niklas Ammert, prodekan vid fakulteten för
konst och humaniora, har fått i uppdrag att
samordna universitetets arbete att utveckla ett
kursutbud av bildningskurser.
– De bildningskurser som ska utvecklas vid
Linnéuniversitetet ska ge studenten möjlighet till
en breddning av sina studier.
Det finns flera anledningar till att erbjuda
våra programstudenter bildningskurser inom
ramen för deras ordinarie program. För det
första är tanken att bildningskurserna ska vidga
studenternas perspektiv. De ska dessutom ges
bättre insikt i områden utanför valt program och
slutligen kan dessa bildningskurser ge studen­
terna en tydligare profilering.
Tanken är att bildningskurserna ska erbjudas
programstudenterna under senare delen av
utbildningen, runt termin fem. Studenterna ska
ges möjlighet att välja en eller flera valbara kurser
inom ett annat vetenskapsområde. Samtliga
kurser är tänkta att vara 7,5 högskolepoäng och
ha en studietakt på 25–50% så att de kan läsas
parallellt med andra kurser.
– Vitsen med detta upplägg är att man då får
chans att möta andra studenter och kunna dela
varandras synsätt, förklarar Niklas Ammert.
Kurserna ska dessutom ges på engelska för
att även utländska studenter ska kunna delta.
Fokus Linnéuniversitetet
25
Det godkända fusket
Text: Kerstin Brodén
Elevers fusk i skolan uppmärksammas allt oftare som ett problemfyllt
Foto: Etsabild AB /
Morgan Karlsson
fenomen, men finns det former av fusk som ändå är socialt accepterat?
Pedagogen Lars Fonseca har i sin doktorsavhandling studerat hur fenomenet skolfusk
kan förstås i förhållande till villkoren som gymnasieelever och lärare delar i skolan.
Enkätstudier visar att eleverna
inte förstår skolfusk som ett
självklart felaktigt agerande.
Skolfusk tolereras socialt om
det anses nödvändigt. Som
nödvändigt fusk räknas dels
när elever i återkommande
svårigheter för att klara den
lägst godkända betygsnivån
fuskar så att ett godkänt
betyg uppnås, dels när elever
i tillfälliga svårigheter fuskar
sig till den betygsnivå som de
vanligen brukar uppnå utan
skolfusk.
– Eleverna förefaller
inte att känna till det starka
regelsystem som finns kring
skolfusk, men utgår samtidigt
ifrån att fusk inte är tillåtet
säger Lars Fonseca. Eleverna
upplever att lärare ”nästan
blundar” för ett omfattande
skolfusk och att betygssätt­
ning därför riskerar att bli
orättvis.
Lärarna beskriver förhål­
landet mellan ett starkt
regelverk mot skolfusk och
den faktiska verksamheten
som en ”skenvärld”. Lärarna
upplever att de prioriterade
förväntningarna på goda
elevbetyg innebär att de dels
inte bör jaga skolfuskare
alltför flitigt, dels vid behov
bör överväga att sänka kraven
för lägst godkända betygsnivå
genom så kallade snällbetyg.
Lärarna upplever att förvänt­
ningarna på måluppfyllelse
i form av betyg kommer
från såväl elever, elevers
26
Fokus Linnéuniversitetet
föräldrar, skolledare som från
samhället i stort. Lärarna
tolkar skolledningens förvänt­
ningar på goda betyg som
förknippade med att skolan
bör framstå som attraktiv på
en skolmarknad där skolor
konkurrerar om de elever
som finns. Lärarna ser det
som problematiskt att kraven
på goda kundrelationer med
elever och deras föräldrar
försvårar möjligheterna att
agera för social fostran vad
gäller till exempel skolk, sen
ankomst och skolfusk.
Både eleverna och lärarna
upplever att förväntningarna
på alla elevers måluppfyllelse
utan snällbetyg och skolfusk
är orimliga att uppfylla.
Eleverna och lärarna förefaller
dessutom väl medvetna om
såväl skolfuskets som snällbe­
tygens betydande omfattning
och om varandras tolerans av
regelbrotten.
– Att som elev och lärare
hantera skolfusk i vardagen
innebär att lära sig att i dolt
samförstånd koppla isär offi­
ciella regler och faktisk verk­
samhet, säger Lars Fonseca.
En sådan dubbel agenda är
oförenlig med officiella ideal
i läroplaner och därigenom
destruktiv för social tillit. Att
tyst tolerera en dubbel agenda
av godkänt skolfusk är att
se som en aspekt av en dold
läroplan.
Lars Fonseca är förskollä­
rare och gymnasielärare och
riktar sitt forskningsintresse
emot att förstå elevers och
lärares upplevda normkon­
flikter i pedagogiska praktiker.
Läs mer om nya och
kommande avhandlingar på
Lnu.se/forskning/disputationer
En internationell sommar i Kalmar
Sommaren 2014 blev startskottet för nya satsningen
Linnaeus University Summer Academy. 140 studenter från
hela världen satte prägel på Kalmar i juli och augusti.
Första året med Linnaeus University Summer Academy blev
en succé. 140 studenter från hela världen träffades i Kalmar
för att läsa sommarkurser, utbyta erfarenheter och umgås.
”Swedish language and literature”, ”Outdoor leadership
and risk management in Sea Kayak”, ”Glass Design” och
”Creativity, Entrepreneurship and Innovation” är exempel på
några av de kurser som erbjöds. Många kurser hade inrikt­
ningen entreprenörskap, innovation och svensk kultur.
Summer Academy riktar sig till både svenska och
utländska studenter och målet är att skapa en internationell
mötesplats, samtidigt som man ger internationella studenter
en inblick i det svenska studiesystemet och svensk kultur. Nu
utökas kursutbudet något inför sommaren 2015. Håll utkik
på Lnu.se för att se vilka kurser som ges nästa år.
“The lecturers really worked to inspire
us and boost our creativity, it was
very different to the education style in
Macau where I come from”.
Chon Teng Ku, Kina
Fokus Linnéuniversitetet
27
Externa relationer – en länk
mellan akademi och omvärld
Rickard Bucksch är ny chef för Linnéuniversitetets avdelning för
externa relationer.
– Krasst uttryckt kan man säga att vi ska bidra till att skapa mer nytta,
så att samhället får ut mer av de investeringar man gör i universitetet.
Att binda ihop den akademiska världen med omvärlden tillför värden som
är viktiga för framtiden, säger han.
Sedan i mars är Rickard
Bucksch chef för avdelningen
för externa relationer.
– Alltså en mycket ny chef
enligt akademins tideräkning,
säger han med ett skratt.
Han är också ny i Småland
och nästa ny till och med
i Sverige efter många år
utomlands.
Rickard är civilingenjör från
KTH, uppvuxen i Stockholm.
Redan under studietiden fick
28
Fokus Linnéuniversitetet
han smak för andra kulturer,
studerade utomlands både som
utbytesstudent och freemover,
gjorde praktik och examensar­
bete utomlands – och kom inte
tillbaka till hemlandet riktigt så
snabbt som planerat.
Under ett antal år arbetade
han på forsknings- och utveck­
lingsavdelningar i franska
och tyska företag. När det var
dags att dra vidare blev det
Barcelona.
– Jag ville komplettera
min ingenjörsexamen med
ekonomi och ledarskap. I
Barcelona fanns en tvåspråkig
MBA-utbildning på handels­
högskolan IESE som lockade.
Efter examen fick Rickard
jobb inom affärsutveckling,
blev marknadschef och sedan
vd för start-up företag – innan
han lockades till en nystartad
enhet vid Barcelonas fria
universitet UAB, som jobbade
Text: Kia Roman
Foto: Johannes Rydström
med externa relationer. UAB
är ett av Spaniens största
universitet, drygt dubbelt så
stort som Linnéuniversitetet.
– Jag trivdes bra och hade
ett stimulerande jobb men
efter mer än 12 år i Spanien
började jag kika efter liknande
jobb i Sverige.
En anledning var de två
sönerna, födda och uppväxta
utomlands.
När samverkan mognat, blir det en naturlig del av den dagliga verksamheten. Vill man provocera kan man ju säga att målet är att vi ska bli överflö­
diga, men det handlar egentligen om att med begränsade resurser ge bästa möjliga centrala stöd för att underlätta innovation, samverkan, internatio­
nalisering och ökad externfinansiering, säger Rickard Bucksch, chef för externa relationer vid Linnéuniversitetet.
– Jag ville gärna att de
skulle lära känna den svenska
kulturen, och känna sig
hemma även här. Det kändes
som det kanske var sista
chansen att göra en sådan sak
som att flytta med familjen till
ett annat land, innan barnen
blir tonåringar.
När tjänsten som chef
för avdelningen för externa
relationer på Linnéuniver­
sitetet dök upp kändes det
naturligt att söka den. Någon
småländsk anknytning som
lockade ”hem” honom just hit
fanns inte, men Linnéuni­
versitetet som ett dynamiskt,
ungt och ambitiöst universitet
kändes attraktivt. Rickard är
baserad i Kalmar, men är lika
ofta i Växjö.
Det som lockade Rickard
med tjänsten var just kopp­
lingen mellan akademi och
omvärld.
– Att binda ihop den akade­
miska världen med omvärlden
tycker jag tillför värden som är
viktiga för framtiden. Ibland
förväntar man sig kanske väl
mycket från politiskt håll av
samarbetet mellan akademi
och näringsliv. Tyvärr löser det
inte alla världens problem, men
det är angeläget att fortsätta
utveckla och stärka samarbetet
på alla nivåer, säger han.
På avdelningen för externa
relationer arbetar 20 personer.
Avdelningen uppstod 2013
när samverkansavdelningen,
en grupp som jobbade med
externfinansiering samt en del
av internationella relationer
slogs ihop. I dag har avdel­
ningen fyra kompetensom­
råden: innovation, samverkan,
internationalisering och
externfinansiering.
– Krasst uttryckt kan
man säga att avdelningen för
externa relationer ska bidra
till att skapa mer nytta, det
vill säga se till att samhället
får ut mer av de investeringar
man gör i universitetet och
forskarvärlden, säger Rickard,
men har ingen färdig lista på
vad som ska förbättras.
Han upplever att det finns
ett kunskapsglapp i regionen
vad universitetet kan göra för
regional utveckling.
– Universitetets uppgift
är att utbilda och forska, och
gärna göra det tillsammans
med det omgivande samhället.
Det är universitetet som
helhet som ska samverka,
inte avdelningen för externa
relationer.
Hans avdelning är en
stödfunktion, men exakt hur
samverkan ska gå till finns
inget facit för. Även om olika
stödstrukturer finns måste
formerna måste anpassas efter
den organisation och den
kontext man befinner sig i.
Internationalisering är ett
av universitetets profilområden,
en fråga som också viktig
fråga för regionen. I dag är det
fler utländska studenter som
kommer till Linnéuniversitetet
än som söker sig ut i världen.
Rickard påpekar att det
måste vara frivilligt att åka
utomlands, vad universitetet
ska göra är att informera
om fördelar, underlätta och
möjliggöra.
Nu ska internationalise­
ringen drivas bredare.
– Den ska genomsyra
universitetet, multikulturen ska
berika universitetets verksamhet
och komma även dem som inte
åker iväg tillgodo. Man kan
kalla det internationalisering på
hemmaplan, säger Rickard och
berättar att ett projekt nyligen
kommit igång om detta.
I arbetet med att göra
Linnéuniversitetet till en mer
global plats vill han involvera
universitetets värdkommuner
och studentkåren. Studenter
som vill stanna kvar efter
studietiden ska få mer hjälp
genom att bland annat få
kontakt med potentiella
arbetsgivare.
– En hel del har gjorts,
men mycket finns kvar att
göra, säger Rickard och
hoppas att hans egna erfaren­
heter kan komma till nytta.
– Jag försöker anpassa
mig till de förutsättningar
som finns här, jag har ingen
ambition att tvinga på ett
arbetssätt som jag sett på
annat håll. Jag har naturligtvis
erfarenheter och idéer med
mig som kanske kan funka
här också, säger Rickard
och ger som exempel stöd
till projektledning och att
utveckla alumniverksamheten.
Rickard hoppas att den
kompetens som finns inom
hans avdelning ska tas tillvara,
både internt och externt.
– Externa relationer är ett
fantastiskt team, med drivna
och kompetenta personer.
Vi ska vara universitetets
kompetenscentrum inom
våra områden och ge stöd. Vi
bygger relationer, finns här
som stöd men tvingar oss inte
på. Vi måste hela tiden söka
rätt balans: vad kan vi som
central organisation stötta
med och vad är bättre att man
jobbar med lokalt. Vår uppgift
är också att förklara för
omvärlden vad universitetet
kan göra och är intresserat av,
säger Rickard.
Fokus Linnéuniversitetet
29
Notiser
TEDx på Linnéuniversitetet
Lokala och världskända tänkare och aktörer, bland andra
Carolina Klüft och Guy Winch, samlades på Linnéu­
niversitetet för att presentera sina tankar och idéer om
framtiden – allt under temat Changing Habits.
Fredagen 7 november 2014 var det premiär för TEDxLin­
naeusUniversity, ett lokalt organiserat evenemang som
Linnéuniversitetet stod som värd för. Evenemanget hade
temat Changing Habits, ”förändrade vanor”, i fokus.
– Dessa snabba och ofattbara förändringar vi bevittnar i
vår vardag gör det nödvändigt för oss att förändra de sätt
vi gör saker på, säjer Miranda Kajtazi, projektledare för
TEDxLinnaeusUniversity. Det kan handla om affärer,
utbildning, vetenskap, hälsovård, sport och många andra
grundläggande områden i våra liv. Ett exempel är musik­
branschen, där musik har blivit en digital tjänst som
konsumeras varsomhelst, eller utforskandet av rymden för
att hitta nya resurser som är viktiga för mänsklighetens
överlevnad.
– Världen förändras och det väldigt snabbt. Med TEDx­
LinnaeusUniversity vill vi lyfta fram sådana förändringar
genom att dela tankar om hur våra liv förändras och
visioner om hur vi kommer att leva i framtiden, avslutar
Miranda Kajtazi.
TED står för Technology, Entertainment, Design (teknologi, underhållning, formgivning) och är en tvärvetenskaplig
konferens som arrangeras årligen. Alla föredrag filmas och läggs ut på Internet så att vem som helst kan ta del av dem. TEDx
kallas de arrangemang som ordnas lokalt runtom i världen för att samla människor till en TED-liknande upplevelse.
Ny spetsforskningsgrupp utsedd
En extern grupp bestående
av internationellt erkända
forskare har gjort bedömningen att forskningen inom
intermediala studier vid
Linnéuniversitetet håller hög
nationell och internationell
nivå. Linnaeus University
Centre for Intermedial
Studies blir därmed universitetets femte spetsforskningsgrupp.
Forskningsledare är professor
Lars Elleström och gruppen
30
Fokus Linnéuniversitetet
studerar inter­
tion och innebörd
medialitet, det
mellan olika
vill säga den
medietyper.
kommunikation
– Detta är
som sker när mer
mycket glädjande
än en medieform
för oss. Utnäm­
används. Vikten
nandet är ett
ligger på att förstå
erkännande av
Forskningsledare
den mediala
det målmedvetna
Lars Elleström
kärnan i kommu­
arbete som vi
nikation – de fundamentala
har bedrivit under många
materiella och mänskliga
år och vi kommer nu att få
förutsättningarna för
väsentligt ökade möjligheter
förmågan att kunna förmedla, att tillsammans och med
återge och flytta runt informa­ utländska kollegor utveckla
nya forskningsprojekt, säger
Lars Elleström.
Linnaeus University
Centre for Intermedial
Studies är en tvärvetenskaplig
miljö som spänner över littera­
turvetenskap, medie- och
kommunikationsvetenskap,
svenska språket, engelska,
musikvetenskap, franska,
filmvetenskap, konstve­
tenskap, tyska och kreativt
skrivande.
Polisprogrammet blir
högskoleutbildning
”Vi har väntat i tio år!” Orden är Betty
Rohdins, prefekt och programan­
svarig vid polisutbildningen. Och
det hon syftar på är inrikesminis­
terns löfte om att det nu är dags
att göra grundutbildningen till
polis i Sverige, till högskoleut­
bildning.
Det var med anledning
av regeringens presentation
av budgetpropositionen som
Sveriges nye inrikesminister
Anders Ygeman gästade
Linnéuniversitetet och polisut­
bildningen. Efter genomgång
av budgetförslaget, kom
presentationen av inrikesminis­
terns eget ansvarsområde:
”Polisutbildning ska bli
riktig högskoleutbildning. Ett
löfte som vi gav i regeringsför­
klaringen och som vi följer upp i
budgeten”.
Frågan om högskole­
utbildning har diskuterats
mer eller mindre i många år
och har även varit föremål
för utredningar. Den senaste,
Framtidens polis, kom 2008 och
Unikt samarbete om
uppdragsutbildningar
det var dåvarande generaldirektören
på SÄPO, Anders Danielsson,
som fått uppdraget att utreda
frågan. Nu kom alltså beskedet
från regeringen att arbetet med
att förvandla den 2,5 år långa
eftergymnasiala utbildningen
till en 3-årig högskoleutbild­
ning, inleds.
På frågan om hur lång
tid det kan ta från start till
mål säger inrikesministern:
”Vi pratar två till fyra år”.
Han säger också att de
vill göra detta under denna
mandatperiod. Man måste
vara överens om vilken modell
som ska gälla. Vid samsyn
kommer det att gå fortare.
Polisutbildning har funnits
vid Linnéuniversitetet (och
tidigare Växjö universitet)
sedan hösten 2001. Över 2 700
poliser har examinerats sedan
våren 2003, vilket betyder att
ungefär var sjunde polis i Sverige
har läst grundutbildningen i
Växjö.
Linnéuniversitetet har tillsammans med fyra
samarbetspartners skapat ett unikt utbild­
ningspaket för Nordens museianställda.
Nordisk Center för Kulturarvspedagogik
(NCK) har undersökt verksamma museipe­
dagoger i Norden och deras studie visar att
flera av dem saknar formell museipedagogisk
utbildning. Undersökningen visade också att
tillfrågade museichefer gärna ser att deras
personal fortbildas.
Som svar på detta behov har Linnéu­
niversitetet tillsammans med Norges
teknisk-naturvitenskaplige universitet
(NTNU), Malmö Högskola, NCK och
Riksförbundet Sveriges Museer (RSM) tagit
fram en specialutbildning.
– Denna termin ger Linnéuniversitetet
två kurser, en i museipedagogisk kommu­
nikation och en om museipedagogikens
samhällsanknytning. Kurserna är uppskat­
tade och har lockat studenter från Sverige,
Norge, Finland och Åland, säger Anders
Högberg, docent i arkeologi och kursan­
svarig vid Linnéuniversitetet.
Arkeologistudenter
gräver på Sandby borg
Den unika öländska fornborgen Sandby borg, har fått
stor uppmärksamhet de senast åren för de spektakulära
fynd som gjorts där. Trots att bara en liten del av borgen
har grävts ut har man hittat rika smyckegömmor och
skelettrester från såväl människor som djur. Som ett led
i samverkan mellan Kalmar läns museum och Linnéu­
niversitetet genomfördes under två veckor en utgrävning
i undervisningssyfte på fornborgen. För många av
studenterna var det första gången de gjorde en utgräv­
ning och de fick bland annat på nära håll följa fyndet av
en hel människokropp. Undersökningen ingår i kursen
Arkeologi III vid Linnéuniversitetet.
Fokus Linnéuniversitetet
31
B
Avsändare: Linnéuniversitetet, Kommunikationsavdelningen, 391 82 Kalmar / 351 95 Växjö
Har Fokus Linnéuniversitetet kommit fel eller vet du någon annan som skulle vilja ha ett magasin? Kontakta [email protected]
ag har varit anställd
vid Linnéuniversitetet
i tre år nu. Under hela
denna period har jag haft
förmånen att arbeta som
koordinator för projektet ”Det
entreprenöriella universitetet”.
Det har inneburit att jag fått
möjligheten att lära känna hela
universitetet på kort tid. Vårt
projekt handlar nämligen om att
erbjuda alla programstudenter
utbildning i entreprenörskap. Jag
har mött företrädare för alla våra
fakulteter och program, för otaliga
kurser och institutioner. Alltid
med frågan ”Vad skulle entrepre­
nörskap innebära för just ert fält?”
Resultatet har blivit hundratals
utbildningstillfällen med tusentals
studenter. Föreläsningar och
workshops har handlat om allt från
förbättringsarbete i vårdsektorn
och entreprenöriellt lärande i
grundskolan till idé-generering och
företagsstarter inom till exempel
IT-sektorn.
Det visar sig att entreprenör­
skap, definierat som ”att se och
”Att
uppleva
att man
kan göra
skillnad är
kanske det
viktigaste
kvittot på
att man
lyckats”
Katarina Ellborg
handla på möjligheter”, berör
studenter inom alla discipliner.
Förmågan att tänka nytt och
nyttiggöra sina kunskaper är
ständigt aktuellt oavsett om man
tänker sig att arbeta inom offentlig
sektor eller att bli en del av det
privata näringslivet.
Att bedriva undervisning
inom Entreprenörskap har också
inneburit en pedagogisk utmaning.
Hur lär man kreativitet, handlings­
kraft, omvärldsbevakning och
förståelse för processer? Här har vi
arbetat undersökande och utforsk­
ande för att möta olika studenters
behov.
En viktig del i studenters entre­
prenörskap är också möjligheten
till samverkan med näringsliv
och samhälle under studietiden.
Vi strävar ständigt efter att bjuda
in gästföreläsare, förebilder och
inspiratörer till våra kurser. Inte
minst för att slå hål på myten att
entreprenören alltid är en medel­
ålders man med slips. Det mest
givande är förstås när studenterna
får chansen att arbeta med verkliga
utmaningar och lösa reella problem
åt företag och organisationer. Att
uppleva att man kan göra skillnad
är kanske det viktigaste kvittot på
att man lyckats.
Frågan om när har vi lyckats
har också varit ständigt närvarande
i vårt projekt? Vi kan idag se ett
ökat och mer jämställt inflöde av
studenter till Drivhusen, vilket
förstås är en framgångsfaktor. Vi kan
också i attitydundersökningar se att
entreprenörskapsundervisningen har
nått ut till fler studenter och att de
har ett mer positivt förhållningssätt
till entreprenörskap. För oss som
planerar och undervisar är dock de
mest givande dagarna dem när vi får
studentkommentarer som: ”Kursen
har förändrat mig och mitt sätt att
tänka” eller ”Jag går härifrån med
hoppsasteg. Det här var så bra! Nu
blir det ett nytt 2015 – Jag ska gå ut
och göra det.”
Katarina Ellborg, Universitets­
adjunkt och projektledare för ”Det
entreprenöriella universitetet” vid
Linnéuniversitetet.