1. No category

PM
2015-01-30
Författare: Tomas Wisell, Martin Jerksjö, Erik Fridell, Sebastian Bäckström, IVL
Översyn och uppdatering av emissionsfaktorer för
Naturvårdverkets underlag för beräkning av koldioxidutsläpp i
rapporteringen enligt miljöledningsförordningen
Bakgrund
I januari 2010 trädde Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter i kraft
(Miljöledningsförordningen). Enligt denna ska myndigheter ha ett miljöledningssystem som
integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet.
Det innebär att den miljöpåverkan som myndighetens verksamhet kan ge upphov till ska utredas.
Tre områden är prioriterade i regeringens uppdrag till myndigheterna: Resor, energi och
upphandling. Varje år ska myndigheter redovisa miljöledningsarbetets effekter inom dessa
områden enligt bilagan i Miljöledningsförordningen.
För att beräkna sina utsläpp av koldioxid i samband med tjänsteresor och övriga transporter
tillhandahåller Naturvårdsverket en beräkningsmall för sina anställda innehållande schablonvärden
av emissionsfaktorer för koldioxid (CO2). Denna beräkningsmall ligger i ett separat MS Exceldokument.
Syfte
Syftet med detta uppdrag är att kvalitetssäkra och uppdatera befintliga schabloner för
koldioxidutsläpp från tjänsteresor och övriga transporter, samt utvärdera och eventuellt förändra
den befintliga kategoriseringen och namngivningen av resesätt.
Metod
Utvärdering och översyn
Översynen av de nuvarande värdena utgår ifrån de krav som finns beskrivna i vad myndigheterna
ska rapportera i bilaga 3, Bilagan till miljöledningsförordningen, del 2, avsnitt 1 Tjänsteresor och
övriga transporter.
Principen för översynen är att utgå ifrån de vanligaste resesätten som finns idag och som används
inom tjänsten. I vissa fall har IVL bedömt att en viss kategori i det befintliga beräkningsverktyget
inte är relevant utifrån dagens förhållanden utan behöver splittras upp i två eller flera nya
kategorier, i andra fall helt utgå. I vissa fall har IVL också lagt till kategorier som inte fanns i den
gamla beräkningsmallen. Det kan också vara så att själva benämningen har bedömts som olämplig
eller att den behöver kompletteras på något sätt.
Analysen av befintliga schabloner baseras i stor utsträckning på den samlade kompetensen och
erfarenheten på IVL inom området emissions- och bränsleförbrukningsfaktorer och miljö- och
klimatkalkyler för transporter och arbetsmaskiner. Denna erfarenhet bygger bl.a. på IVLs 20-åriga
erfarenhet av tillämpning och utveckling av NTM:s miljökalkylverktyg för transporter NTMCalc
(Nätverket för Transporter och Miljö - http://www.transportmeasures.org).
Under utredningsarbetet har också ett stort antal relevanta källor för beräkning av
emissionsfaktorer hittats, varifrån en betydande del av dataunderlaget hämtats. Dessa presenteras i
bilaga 1 och i referenslistan.
Beräkningsförutsättningar
Samtliga värden representerar utsläpp av fossil koldioxid (kg CO2, ej ekvivalenter) från avgasrör. I
fallen med spårtrafik utgår värdet från utsläpp av produktion av elen. Emissionsfaktorer är alltså
inte livscykelbaserade, vilket skiljer sig från de värden som förekommer i t.ex. NTM (anges som
”Well to Wheel”).
Generella beräkningsprinciper utgår ifrån den bästa tillgängliga informationen angående
bränsleförbrukning, energi- och kolinnehåll i bränslen, beläggningsgrad (antal personer/fordon),
uppgifter om personkilometrar, officiella emissionsfaktorer för fordonskilometrar (t.ex.
Trafikverkets emissionshandbok) eller från ”färdiga” värden som levererats direkt från
myndigheter, organisationer eller företag.
I fallet arbetsfordon och arbetsmaskiner bygger våra bedömningar främst på IVL:s och
Trafikverkets arbete med den s.k. arbetsmaskinsmodellen, som IVL under senare år tagit över från
Trafikverket, och vidareutvecklat och tillämpat i en rad uppdrag för såväl Trafikverket som
Naturvårdsverket (SMED – internationella rapporteringen) under de senaste 5-10 åren.
För sjöfart finns två resetyper i beräkningsmallen: skärgårdstrafik och färjetrafik. För
skärgårdstrafik finns mycket lite data tillgängligt. Det föreslås att nuvarande värde behålls. För
färjetrafik föreslås ett nytt värde som hämtats från NTMCalc.
Resultat
Värden på samtliga emissionsfaktorer som återfinns i beräkningsmallen har sammanställts tillsammans
med metadata bestående av sammanfattande förklaringar, beräkningsförutsättningar och
källhänvisningar i en tabell i Bilaga 1.
Bilaga 1. Metadata till framtagna emissionsfaktorer.
Ny indelning
från 2015
Drivmedel
Värde i
Förklaring
beräknings
-mall
Beräkningsförutsättningar
Källor
Baserat på emissionsfaktor för ren bensin given
av SPBI. Justerat för genomsnittlig
låginblandning 2013.
Baserat på emissionsfaktor för ren diesel given
av SPBI. Justerat för genomsnittlig
låginblandning 2013..
Denna dieselkvalitet är ett uppskattat genomsnitt
av bioinblandningen i de stora bränslebolagens
dieselkvaliteter som har störst andel
bioinblandning.
Preems (ACP Evolution),Statoil (Miles Diesel
Bio), OKQ8 (Diesel Bio+)
SPBI (2015),
Trafikverket
(2014)
Vägtrafik (personbilar och tunga fordon)
Bensin E5 (inkl
elhybrid)
2,24
Bensin med 5 % etanol
Diesel (B11)
2,27
Diesel med 11 % bioinblandning (RME + HVO).
Diesel (B20)
2,03
Diesel (B100)
0
Diesel med 20 % bioinblandning (RME + HVO).
Helt biologiskt diesel. Antaget att bränslet har helt
biogent ursprung.
E85 vars etanolinnehåll varierar under året;
sommar (85 % Etanol) och vinter (75 % Etanol)
Antaget inget fossilt utsläpp.
SPBI (2015),
Preem (2014)
Gas som är blandning av biogas och fossil naturgas.
Baserat på det nationella snittet 2013: 61 %
biogas och 39 % naturgas.
Trafikverket
(2014)
Antaget att bränslet har helt biogent ursprung.
Antaget inget fossilt utsläpp.
0,47
Naturgas
2,74
Gas av fossilt ursprung.
Fordonsgas
1,07
0
Preem (2014)
Statoil (2015)
OKQ8 (2015)
Beräknat på i genomsnitt 81% etanol och 19%
ren bensin.
Beräknad utifrån angiven gaskvalitet och
gassammansättning vid inloppet till det svenska
naturgasnätet. Snittvärden för 2013 var:
0,057 kg CO2/MJ naturgas
39,04 MJ/Nm3 naturgas (undre värmevärde)
0,81 kg/Nm3 naturgas
E85
Biogas
Trafikverket
(2014)
Swedegas (2015)
Arbetsmaskiner
Diesel (B11)
2,24
Körsträcka eller drifttid
Diesel med 11 % bioinblandning (RME + HVO).
Baserat på emissionsfaktor för ren diesel given
av SPBI. Justerat för genomsnittlig
låginblandning 2013.
Trafikverket
(2014)
Vägtrafik- personbilar
I detta avsnitt är kg CO2/km beräknad som en produkt av bränsleförbrukningen (l/km) och fossila kg CO2/l. Den senare parametern har beskrivits i avsnittet ovan. I
tabellen nedan beskrivs källor till bränsleförbrukningsdata.
Antagit samma bränsleförbrukning som för E0
Bensin (E5)
0,18
Genomsnittlig bränsleförbrukning (B0) har hämtats (E5 finns ej i HBEFA).
från emissionsmodellen HBEFA och är ett
Antagit samma bränsleförbrukning som för B0
HBEFA (2014)
Diesel (B11)
0,13
nationellt genomsnitt för 2013.
(B11 finns ej i HBEFA).
Antagit samma bränsleförbrukning som för B0
Diesel (B20)
0,12
(B20 finns ej i HBEFA).
Diesel (B100)
0
Antaget att bränslet har helt biogent ursprung.
Antaget inget fossilt utsläpp.
Baserat på genomsnittlig bränsleförbrukning av
E85 i flexifuelbilar år 2013 enligt HBEFA.
Motsvarande förbrukning när fordonet körs på
bensin har beräknats genom att multiplicera
”Flexifuel Vehicle”, fordon som kan köras på två
HBEFA (2014)
FFV 100% bensin
0,18
förbrukningen (g/km) E85 med 1.5. Faktorn
olika bränslen, men i detta fall helt går på bensin.
kommer från HBEFA och tar hänsyn till olika
energiinnehåll i bränslena samt övriga faktorer
som att motorer i vissa flexifuelbilar är mindre
effektiva vid bensindrift jämfört med E85.
”Flexifuel Vehicle”, fordon som kan köras på två
Baserat på genomsnittlig bränsleförbrukning av
HBEFA (2014)
FFV 100% E85
0,05
olika bränslen, men i detta fall helt går på E85
E85 i flexifuelbilar år 2013 enligt HBEFA.
”Flexifuel Vehicle”, fordon som kan köras på två
Antaget en bränslefördelning på 50/50 mellan
FFV mix
0,13
olika bränslen.
körning på bensin (E5) och E85.
Bifuel 100%
Bifuel - ett fordon med två olika bränslesystem, i
HBEFA (2014)
0
Antaget inget fossilt utsläpp.
biogas
detta fall som går helt på biogas.
Bifuel 100%
Bifuel - ett fordon med två olika bränslesystem, i
Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning
HBEFA (2014)
0,13
naturgas
detta fall som går helt på naturgas.
(naturgas) från HBEFA.
Bifuel - ett fordon med två olika bränslesystem, i
Baserat på 61 % biogas och 39 % naturgas.
Trafikverket
Bifuel fordonsgas
0,05
detta fall som går på fordonsgas, vilket är en
Baserat på det nationella snittet 2013.
(2014)
blandning av biogas och naturgas.
Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning
(naturgas) från HBEFA. Antaget att
bränsleförbrukningen i kg/km är ca 2% högre
vid bensindrift.
Baseras på en genomsnittlig bränsleförbrukning
för bensinbilar Euroklass 3-6 år 2013. Erhållen
bränsleförbrukning för bensinbilarna har sedan
reducerats med 30 %. Siffran har stämts av med
bl. a. DECC (2014) och av fordonstillverkare
angivna siffror.
Siffran baseras på fördelning i HBEFA av fkm
mellan olika bränslen år 2013.
Bifuel bensin
0,15
Bifuel- ett fordon med två olika bränslesystem, i
detta fall som går helt på bensin.
Elhybrid/Plug-in
hybrid
0,11
Elhybriden är ett fordon som kan gå både på el och
bensin.
Personbil generell
0,16
Medelpersonbilen i Sverige. Benämnd ”Medel” i
den gamla beräkningsmallen.
0,18
Lastbil med vikt <3,5 ton
0,18
Lastbil med vikt <3,5 ton
0,16
Lastbil med vikt <3,5 ton
Bränsleförbrukningen antagen som diesel (B11)
HBEFA (2014)
0
Lastbil med vikt <3,5 ton
Bränsleförbrukningen antagen som diesel (B11)
HBEFA (2014)
0,52
Lastbil med vikt >3,5 ton men utan släp
Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning för
dieseldrivna tunga lastbilar utan släp år 2013 i
HBEFA.
HBEFA (2014)
0,46
Lastbil med vikt >3,5 ton men utan släp
Bränsleförbrukningen antagen som diesel (B11)
HBEFA (2014)
0
Lastbil med vikt >3,5 ton men utan släp
Bränsleförbrukningen antagen som diesel (B11)
HBEFA (2014)
0,85
Lastbil med vikt >3,5 ton med släp
Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning för
dieseldrivna tunga lastbilar med släp år 2013 i
HBEFA.
0,76
Lastbil med vikt >3,5 ton med släp
Bränsleförbrukningen antagen som diesel (B11)
HBEFA (2014)
0
Lastbil med vikt >3,5 ton med släp
Bränsleförbrukningen antagen som diesel (B11)
HBEFA (2014)
Vägtrafik- tunga fordon
Lätt lastbil,
bensin (E5)
Lätt lastbil, diesel
(B11)
Lätt lastbil, diesel
(B20)
Lätt lastbil, diesel
(B100)
Lastbil utan släp
(B11)
Lastbil utan släp
(B20)
Lastbil utan släp
(B100)
Lastbil med släp
(B11)
Lastbil med släp
(B20)
Lastbil med släp
(B100)
Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning för
bensindrivna lätta lastbilar år 2013 i HBEFA.
Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning för
dieseldrivna lätta lastbilar år 2013 i HBEFA.
HBEFA (2014)
DECC (2014),
HBEFA (2014)
HBEFA (2014)
HBEFA (2014)
HBEFA (2014)
HBEFA (2014)
Motorcykel (E5)
0,102
Motorcykel
Moped (E5)
0,055
Moped
Arbetsmaskiner
Arbetsmaskiner
(Samtliga)
Se
beräkningsmall
Arbetsmaskinerna är indelade i 14 kategorier, och
detta har inte ändrats sedan den tidigare
beräkningsmallen. Underindelningens benämning
har emellertid ändrats från tidigare angivna
medeleffekten till ett effektintervall vilket
underlättar val av rätt kategori. Bedömningen
kommer från den s.k. arbetsmaskinsmodellen som
först utvecklades av Trafikverket med sedan tagits
över av IVL.
Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning för
motorcyklar år 2013 i HBEFA.
Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning för
mopeder år 2013 i HBEFA.
IVL har vidare utvecklat arbetsmaskinmodellen
och tillämpat i en rad uppdrag för såväl
Trafikverket som Naturvårdsverket (SMED –
internationella rapporteringen) under de senaste
5-10 åren. I denna modell har året 2013 lagts in
för att modellen ska beräkna de mest korrekta
värdena.
HBEFA (2014)
HBEFA (2014)
Trafikverket, IVL
(2015a)
Taxi
Taxi – stor andel miljöbilar
Alternativ 1: Känt
antal resor
Alternativ 2: Känd
körsträcka
Alternativ 3: Känd
kostnad
Beräknat på emissionen 0,059 kg CO2/km och
medelresa på 12,5 km.
0,74
0,059
0,003
Detta alternativ väljer man om man är på en ort
med mycket hög andel miljöbilar och bilar som går
på förnyelsebara bränslen. Baserat på uppgifter från
Taxi Stockholm, vilka har 35% marknadsandel i
Stockholm. Andelen ”miljöbilar” i deras flotta är
96% och andelen biogasbilar är 80%.
Beräknat på emissionen 0,059 kg CO2/km
Beräknad på en medelkostnad per resa på 255
kr, och på emissionen 0,059 kg CO2/km och en
medelresa på 12,5 km.
Taxi Stockholm
(2014)
Taxi – svenska genomsnittet
Alternativ 1: Känt
antal resor
0,91
Alternativ 2: Känd
körsträcka
0,073
Alternativ 3: Känd
kostnad
0,004
Detta motsvarar hela Sveriges taxiflotta och har en
lägre andel miljöbilar och bilar med förnyelsebara
bränslen. Baserat på uppgifter från Svenska
taxiförbundets 2014.
Nationell och regional kollektivtrafik
Tåg SJ generellt
(förnybar el)
0,000002
SJs tåg i allmänhet. Elen kommer från vatten- och
vindkraft
Tåg IC/loktåg
(nordisk elmix)
0,009
SJs Intercitytåg, traditionella längfärdståg. Nordisk
elmix, se kolumnen till höger.
Snabbtåg X2000
(nordisk elmix)
0,007
SJs X2000-tåg. Nordisk elmix, se kolumnen till
höger.
Buss landsväg
(diesel)
0,059
Buss som går mellan städer (och i städer).
0,041
Stadsbuss. Denna kan användas om man inte vet
vilken typ av buss man har åkt, vilket förmodligen
är vanligt. Det representerar en blandning av SL:s
fordonsflotta.
Lokal kollektivtrafik
Buss tätort
generell
Beräknad på det kända utsläppet per km (se
raden nedan) och på kg CO2/resa och kg
CO2/km från avsnittet Taxi-stor andel miljöbilar.
Beräknat på taxiflottan i Sverige och taxiflottan i
Stockholm och deras relationer med avseende på
utsläpp (faktor 1,23), vilken har beräknats
genom att vikta in emissionsfaktorer för
respektive fordonsslag.
Beräknat på det kända utsläppet kg CO2/km och
kg CO2/kr från avsnittet Taxi-stor andel miljöbilar,
samt utsläppet kg CO2/km från raden ovan.
SJs kalkylverktyg: Beräkningsförutsättningar: Tåg
X2000, 100 % förnybar energi, GöteborgStockholm: 456 km.
Beräknat på 0,09 kWh/pkm från SJs
kalkylverktyg. ”Nordisk elmix” varierar över tid
och mellan år, och baserat på medel för hela
nordiska elproduktionen inklusive export och
import. Baserat på värden om nordisk elmix
över tid och expertutlåtanden, bedömning är att
värdet 0,100 kg CO2/kWh är rimligt.
Beräknat på 0,07 kWh/pkm från SJs
kalkylverktyg, i övrigt se raden ovan.
Beräknat på det generella utsläppet på 0,67 kg
CO2/fkm från Trafikverkets emissionshandbok
för landsvägsbussar, samt medelbeläggningen på
bussar i Sverige vilket är 11,3 personer. (2012)
Beräknad på SLs totala koldioxidutsläpp delat på
SL:s totala personkilometrar för bussar år 2012:
81 000 ton CO2 och 1830 miljoner pkm.
Svenska
Taxiförbundet
(2014), Taxi
Stockholm (2015)
SJ
beräkningsverktyg
SJ, Värmeforsk
(2011),IVL (2011),
IVL (2015b)
SJ, Värmeforsk
(2011), IVL (2012)
Trafikverket
(2014), SKL/
Trafikanalys
(2012)
SL (2012)
Buss tätort
(diesel)
0,064
Buss tätort
(etanol)
0,016
Buss tätort
(fordonsgas)
0,030
Stadsbussar som går på E85 eller E95, mestadels
finns dessa i Stockholm och de går på E95.
Beräknat på det generella utsläppet på 0,96 kg
CO2/fkm från Trafikverkets emissionshandbok
för stadsbussar, samt medelbeläggningen på
bussar i Stockholm vilket är 15,1 personer.
(2012)
Beräknat på fossila CO2 från etanolbussar (5311
ton) och fordonskm (22 Mfkm) från
etanolbussar i Stockholm. Beläggningen utgår
ifrån Stockholm (15,1). Jämfört med beräknat
värde från www.frida.se, Trafikverket och Gröna
bilister.
Beräknat på energiförbrukning och fordonskm
från www.Frida.se, kolinnehåll från Trafikverket
och energiinnehåll från Gröna bilister, för
fordonsgasbussar i Sverige. Beläggningen utgår
ifrån Stockholm (15,1).
Stadsbussar. Beläggningen har utgått ifrån
Stockholm.
Buss tätort
(biogas)
0
Antaget att bränslet har helt biogent ursprung.
Antaget inget fossilt utsläpp.
Buss tätort
(biodiesel)
0
Antaget att bränslet har helt biogent ursprung.
Antaget inget fossilt utsläpp.
Tunnelbana, lokala tågbanor, pendeltåg och
spårvagnar. Rimligt att utgå ifrån Stockholm då det
mesta av sådan spårtrafik finns där.
Beräknat på SLs totala CO2-utsläpp (7000 kg)
och totala antal personkm (3411 Mpkm) från
spårtrafik. Därefter räknat upp värdet med
förhållandet mellan förnybar el (SJ) och nordisk
elmix (faktor 3325). För info om nordisk elmix,
se raden Tåg IC loktåg.
Tunnelbana, lokala tågbanor, pendeltåg och
spårvagnar. Elen kommer från vatten- och
vindkraft Rimligt att utgå ifrån Stockholm då det
mesta av sådan spårtrafik finns där.
Beräknat på SLs totala CO2-utsläpp (7000 kg)
och totala antal personkm (3411 Mpkm) från
spårtrafik.
Övrig spårtrafik
(nordisk elmix)
Övrig spårtrafik
(förnybar el)
0,000002
0,007
Trafikverket
(2014), SKL/
Trafikanalys
(2012)
SL,
www.frida.port.se
(2013), Gröna
bilister (2012),
Trafikverket
(2014)
www.frida.port.se
(2013), Gröna
bilister (2012),
Trafikverket
(2014)
SL (2012), SJ
SL (2012)
Flyg
Inrikes
0,129
Utrikes
0,129
Sjöfart
Skärgårdsfärja
Färjetrafik, utland
0,134
0,567
FOI har beräknat utsläppen av bland annat
bränsleförbrukning och koldioxid.
Emissionsberäkningarna baseras på den
trafikstatistik som Transportstyrelsen får från
samtliga trafikflygplatser i Sverige. För att göra en
precisare uppskattning mellan två destinationer
hänvisas till ICAO:s beräkningsverktyg, se raden
nedan.
Värdet blir starkt beroende av destination och
därmed vanskligt med ett generellt värde. För att
göra en precisare uppskattning mellan två
destinationer hänvisas till ICAO:s
beräkningsverktyg:
http://www.icao.int/environmentalprotection/CarbonOffset/Pages/default.aspx
Värdet föreslås inte ändras. Värdet kommer från en
studie för NTM som skärgårdstrafiken i Stockholm
har analyserat avseende bränsleförbrukning och
persontransporter.
För färjetrafik föreslås ett nytt värde hämtat från
NTMCalc. Värdet blir starkt beroende av ett antal
antaganden. Storleken på färjan är viktig då större
fartyg generellt är mer bränsleeffektiva. För färjor
som går längre sträckor (med hytter) fås generellt
högre värden eftersom de tar relativt sett få
passagerare i relation till storleken. Fartygets
hastighet har stor betydelse och snabbfärjor
kommer att ha högre värden än det föreslagna. En
annan viktig faktor är allokeringen av en färjas
emissioner på gods respektive passagerare. Det
finns här olika principer som ger skilda resultat.
Beräkningarna utgår ifrån den närmsta flygvägen
mellan två flygplatser, och kan vara något
underskattade, men är tillförlitliga för att
uppskatta storleksförhållandet mellan inrikesoch utrikesutsläppen. År 2013. Destinationstabellerna är inte reviderade med undantag av
några destinationer i Sverige som tagits bort då
flygplatsen lagts ner.
Transportstyrelsen
(2015)
Transportstyrelsen
(2015)
Bygger på ett antagande om 30% beläggning
NTM, Waxholmsbolaget
Bygger på en färja med en dödvikt av 5000, en
passagerarkapacitet på 1500, en beläggningsgrad
på 37% samt att 48% av emissionerna allokeras
till passagerartrafik.
NTM, IMO,
Stockholms
hamnar
Referenser
DECC (2014), A review of data and methods to calculate greenhouse gas emissons from alternative
fuel transport – Final report, Department of Energy & Climate Change
Gröna bilister (2012), Drivmedelsfakta 2012.
HBEFA (2014), www.hbefa.net, databasfiler från juni 2014
International Civil Aviation Organization (ICAO), utsläppskalkylator (2015)
IVL (2012), Emissionsfaktor för nordisk elproduktionsmix, 2012
IVL (2015a), Arbetsmaskinmodellen (2013 års värden).
IVL (2015b), muntligt Fredrik Martinsson
NTM. utsläppskalkylator (2015), (http://www.transportmeasures.org/sv/)
OKQ8 (2015), http://www.okq8.se/pa-stationen/drivmedel/diesel/, 2015-01-20
Preem (2014), Klimatprestanda för Preems drivmedelsprodukter, Giltig från 2014-02-17
SAS utsläppskalkylator (2015), (http://sasems.port.se/)
SJ utsläppskalkylator (2015), (www.miljokalkyl.port.se)
SL (2013), Årsberättelse 2012.
SPBI (2015), http://spbi.se/blog/faktadatabas/artiklar/berakningsmodeller/, 2015-01-12
ST1 (2015), Produktblad Citydiesel B5,
http://www.st1.se/documents/10180/18729/citydiesel+b5.pdf/6fafc79c-1014-46ab-9b39-38e80996d9a4
Statoil (2015), Produktblad – miles diesel med bioinblandning,
Svensk Kollektivtrafik (2015) (miljö- och fordonsdatabasen Frida, http://frida.port.se)
Svenska Taxiförbundet. (2015). Branschläget 2014. Stockholm: Svenska Taxiförbundet
Swedegas (2015), https://www.swedegas.se/gas/gaskvalitet/gaskvalitet_i_sverige, 2015-01-20
Taxi Stockholm (2015), (mailkontakt med Per Nilsson), 2015-01.
Trafikanalys (2013), Luftfart 2013.
Trafikanalys (2014), Uppföljning av de transportpolitiska målen, Rapport 2014:5
Trafikanalys (2014), Transportarbete 1950-2013
Trafikanalys/SKL (2014), Kollektivtrafik 2014 med tabellbilaga.
Trafikverket (2014), Handbok för vägtrafikens luftföroreningar, kapitel 6 bilagor, emissionsfaktorer
2014-04-30
Trafikverket (2014), Index över nya bilars klimatpåverkan 2013 – i riket länen och kommunerna inkl.
nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan, Trafikverket 2014:086
Trafikverket (muntlig kontakt), 2015-01.
Transportstyrelsen (muntlig/mail- kontakt Therése Sjöberg om flyg, Hanna Eklöf om tåg), 2015-01