10 insändare & debatt Kontakt: E-post: Bo Högborn 0321-262 14 [email protected] ULRICEHAMNS TIDNING tisdag 7 april 2015 VINDKRAFT/ Kommunernas vetorätt mot vindkraft vill den delvis utlandsägda vindindustrin ändra. De har stöd av de rödgröna, medan allianspartierna försvarar vindkraftvetot. Det skriver Jan Hedman. Kommunala självstyret angrips U där beslut om veto nyligen fattats: Uddevalla, Ulricehamn, Borås och Svenljunga. Under rubriken ”Varför veto?” i PowerPoint-presentationen presenteras de fyra fallen med uttryck som ”fyllde inte sin funktion”, ”inte hittat sitt sätt”, ”fungerade inte”, ”kommunikationen brast”, ”osäkerhet i vilka roller”, ”användning av vindbruksplanen otydligt”, samt ”underlaget bristfälligt”. ddevalla, Ulricehamn, Borås och Svenljunga kommuner tas i en färsk studie upp som exempel på dåligt skött hantering av vindkraftsfrågor. Olika brister inom kommunerna anförs som orsak till beslut om kommunalt veto mot vindkraft. Perspektivet att kommunernas politiker kanske fattade kloka beslut i enlighet med kommuninvånarnas önskan prövas över huvud taget inte. Nu mobiliseras på nytt mot kommunernas vetorätt vad gäller vindkraft. Vetorätt mot vindkraftsutbyggnad har kommuner sedan 2009. En del vindprojekt faller på att kommunen tackar nej, andra välkomnas och byggs. Den kommunala självstyrelsen fungerar och kommunen är suverän i frågan. Detta är emellertid en ordning som den delvis utlandsägda vindindustrin och dess intresseorganisationer vill ändra. De har stöd av de rödgröna partierna, medan allianspartierna försvarar vindkraftvetot. Det är den politiska vänstern som omfamnar det internationella riskkapitalet — verkligheten överträffar ibland dikten. I eget hus bör kommunernas valda politiker vara herrar. Avsikten med lagstiftningen 2009 var explicit att inte minska kommunens inflytande. I Sverige finns 3 000 vindkraftverk och många fler är under prövning. Välkomnande kommuner är det ingen brist på. Det finns då heller inget motiv I Sverige finns 3 000 vindkraftverk och många fler är under prövning. Välkomnande kommuner är det ingen brist på, skriver Jan Hedman. Bilden är från Gårdstånga i Skåne. Foto: Johan Nilsson/TT för att tvinga sig på de motvilliga. För att det ska bli bra kräver vindkraft lokal acceptans — detta är en fråga om lokalt självstyre. Motsatt synsätt vittnar om ett bekymmersamt storstadsperspektiv. För uranbrytning och slutförvar av kärnavfall råder kommunal vetorätt. Kommunen kan, liksom vid vindkraft, utan särskild motivering tacka nej. MP vill att självbestämmandet utsträcks till att omfatta prospektering efter alunskiffer, olja och gas. Men inte vindkraftexploatering... Branschorganisationen Svensk Vindenergi argumenterar mot vetorätten. I höstas skrev organisationens vd att regelverket brister med avseende på rättssäkerhet. Där är det är nog många drabbade landsortsbor som skulle hålla med — men inte på det sätt som författaren tänkte sig. I Göteborg presenterades nyligen en studie från konsultföretaget Ecoplan, Power Väst och Västra Götalandsregionen. Fokus är det kommunala vetot och dess användning. Studien bygger på fyra fallstudier, I själva rapporttexten sammanfattas: ”Men sammantaget ser vi tre områden som är viktiga orsaker bakom att det blir avstyrkta projekt: • Brister i framtagandet och användningen av vindbruksplanen • Bristande förståelse för rollfördelningen vid prövningsprocesser • Bristande kommunikation mellan aktörerna.” Ingenstans prövas perspektivet att kommunernas politiker kanske fattade kloka beslut i enlighet med kommuninnevånarnas önskan – besluten om avstyrkan förklaras i stället med olika brister hos kommunerna. Som sagt, vetorätten och kommunernas självstyre är åter under beskjutning. I Stockholm siktar regeringen på Alliansens splittring. Vi får hoppas att allianspartierna står fast vid sin överenskommelse från 2009 om kommunalt veto, och håller samman. ”För att det ska bli bra kräver vindkraft lokal acceptans — detta är en fråga om lokalt självstyre. Motsatt synsätt vittnar om ett bekymmersamt storstadsperspektiv.” Ur debatt– artikeln Jan Hedman miljövän och vindkraftskeptiker Är pengar viktigare än säkerheten för våra barn? skolbussar Linjebussarna från Nitta och Hökerumshållet till och från Ätradalsskolan är överfulla. Många elever får stå så gott som hela vägen, beroende på var de kliver på, eller beroende på hur bra de är på att tränga sig fram vid busspåstigningen till hemvägen. Ansvarig på kommunen svarade i höstas, att det är en ekonomifråga och att inte skolskjuts/bussreglerna gäller för linjebussar. Hur kan man både tänka och uttrycka sig så? Vart finns värnandet om en bra miljö på bussen? Och handlar allt endast om kronor och ören istället för säkerheten för eleverna/ ungdomarna? För att inte tänka på hur en stackars busschaufför skulle må, efteråt, den dagen då olyckan eventuellt är framme. Tänk att kanske få många liv på sitt samvete, När är man tillräckligt god? invandring. Jag har noterat att Ulricehamns kommun planerar att öka antalet mottagna flyktingar från 60 per år till 80 per år. Är detta tillräckligt? Med över 50 miljoner människor på flykt i världen är svaret självklart nej — detta måste stå klart för de allra flesta. Men är det tillräckligt för att våra politiker ska kunna slå sig för bröstet och förklara hur duktiga de är? Ja, tyvärr verkar det ju vara så, trots att det strider mot all rim och reson. Filosofen eller få det till sig att många fått skador de får dras med hela livet ut. Tänk efter, tänk om och gör rätt! I dagarna fick föräldrar till barn på Hökerumsskolan ett mail till sig, där det stod om säkerhet i de upphandlade skolbussarna. Mailet handlade om extra bagage (skateboard, kickboard och andra saker som eleverna gärna vill ha med till skolan för att ha på rasterna) och att det gjorde åverkan på bussens inred- ning samt försvårade vid en eventuell situation med evakuering från buss. Här jobbar man med säkerhet, men när eleverna ska till högstadiet prutas detta bort, på ännu värre sätt. Bara för att det finns en lathet och ovilja från någon på kommunen att kommunicera med bolaget som kör linjebussen? Är människor (eleverna) inget värda bara för att man som tjänsteperson sätter prestige i att visa bra siffror uppåt?När ska det då någonsin kunna göras en rättvis kalkyl och korrekt budgetering av pengar för kostnaden av skolskjuts? Kommunens ansvariga tjänsteperson bör ha all statistik med elevantalet för att kunna göra detta på rätt sätt. Ansvaret ligger där och elevantalet kommer inte att sjunka de närmaste åren heller. Busschaufförer ska inte tvingas bära det tunga ansvaret, med att köra överfyllda bussar på detta riskfyllda sätt. Elever ska inte tvingas att stå, som i vissa fall, nästan hela vägen hem och utgöra en säkerhetsrisk för sig själva och andra. Linjebussen är faktiskt en ren skolbuss vissa av turerna, det går inte att komma ifrån. Och säkerheten för människor måste komma före pengar. Oroad förälder Satsning vid Grodparken kan ge eko stadsutveckling För några veckor sedan läste vi i UT att Stubo ska försälja sina fastigheter vid Grodparken. Från kommunens sida finns ett starkt önskemål om bland annat trygghetsboenden i området. Alla partier har detta önskemål enligt informationen under valrörelsen. Att behovet är mycket stort kan kommunens invånare bekräfta. Detta borde vara en välbehövlig och tacksam sats- ning för en framgångsrik byggherre. En genomtänkt lösning på detta skulle ge eko utåt och kunna stå som modell och förebild för andra äldreboenden. En klok samhällsinsats som i sin tur skulle generera ökat invånarantal i kommunen. Familjer i alla åldrar tycks ju söka sig till orter där man kan känna trivsel och trygghet för alla åldrar. Ett väl genomtänkt äldreboende vid Grodparken skulle vara en positiv stadsutveckling. Glastak över Storgatan — nej! Bertil Larsson