förföljelse av bonde - Familjejordbrukarna stödjer landsbygden och

Kontakt med ordföranden:
ORDFÖRANDEN HAR ORDET
Efter en tämligen bra skördesäsong och en ovanligt varm
Guy Allan Svensson,
sommar går vi nu mot vinter. hösten har varit gynnsam för
skördearbetet och vi kan glädjas åt en skörd med god kvalitet.
Gisslabol,31034 KVIBILLE
Volymmässigt är nog skörden normal, men låga vattenhalter
och bra skördeväder kompenserar detta jämfört med de
Tfn: 035-56250
senaste nederbördsrika höstarna. Den tidiga skörden och den
Ansvarig utgivare:
delvis torra hösten har bäddat för en stor sådd av höstgrödor.
Det dystra är avräkningspriserna, som inte ser ut att kunna
Eskil Wilhelmsson
höjas. För att förbättra lönsamheten krävs att de enskilda
[email protected]
odlarna chansar och säljer till terminspriser, men här råder en
riskabel handel och skulle bonden inte kunna fullgöra sina
Redaktion:Förbundsstyrelsen:
leveranser kan det bli en dyr affär. För de mindre bönderna
c/o Tomas Gunnarsson
finns inte denna möjlighet och det är här Lantmännen skulle ha
Edared Nordgården 3
varit den affärspartner vi skulle ha kunnat utnyttja för att tjäna
pengar på med de volymer det där hade varit frågan om, men
51996 Fotskäl
denna organisation har försatts ur spel av ledningen. Med
Tfn: 0709-221683
sakkunniga mäklare borde alla bönder samfällt genom SLR ha
fått
goda priser på både spannmål och gödning genom gemen
[email protected]
samma affärer. Tyvärr tycks det som att föreningstanken num Föreningensreg: nr 842 000-419 7
era är förlegad och det är var och ens sak att sköta sin globala
Bankgiro: 770-7490
handel. Nedgången av mjölkproducenter fortsätter i en oför minskad takt. Med ett ständigt ökande invånarantal ser det
Kassör.medlemsreg.prenumeration:
verkligen alarmerande ut. Visserligen utgörs en stor del av
Arne Andersson
befolkningsökningen av invandrare och flyktingar från länder
där den vuxna befolkningen inte kan dricka mjölk, men barnen
Lindby324
behöver ändå mjölk och denna folkgrupp föder fler barn än vad
2 7454 SK/VARP
som föds av oss ursprungssvenskar.
Den sjunkande animalieproduktionen ställer krav på stora
Tfn: 0411-532060
förändringar av det svenska jordbruket. Nysvenskarna kon [email protected]
sumerar oftast inget griskött, men däremot får och lamm.
Bönderna måste därför lägga om produktionen och ägna sig åt
fårskötsel. Vilket kolliderar med rovdjursintressena, som i allt
Föreningen har också en fin o bra
större omfattning tagit över bestämmandet av rovdjurs hemsida som uppdateras med
politiken. Vi ser fortlöpande hur särintressena nästlar sig in i
myndigheterna och det framstår som samhällsfarligt att
jämna mellanrum, gå gärna in här:
Djurens Rätt och Djurskyddet Sverige, vilka har som mål http:ijwww.familjejordbrukarna.se
sättning att förbjuda djurhållning i Sverige, ingår i Jordbruks verkets djurskyddsråd. Där dessa obskyra särintressen ingår i
L
den myndighet, vilken har till uppgift att stödja det svenska
och kika emellanåt.
jordbruket för att säkra den viktiga modernäringens möjlig heter att producera mat. I djurskyddsrådet ingår även
djurskyddsinspektörernas riksförening, vilket innebär att
Sverige inte har någon opartisk kontrollmyndighet för
djurskyddstillsynen. Jag noterar med förfäran att Sveriges
bönder är rättslösa. Landets domstolar har dessutom sjunkit till en skrämmande låg standard, där Sveriges
Rikes lag hanteras ytterst summariskt och rättsvidrigt. Det är EU:s djurskyddslag som gäller. Ett nationellt
rättshaveri är den diskriminering de bönder utsätts för, som drabbas av djurskyddets infama anmärkningar,
med omhändertagna djur och döms till böter och dessutom avdrag. på gårdsstöden på grund av tvärvill koren, oftast på grund av kontrollanternas okunskap. Det är underligt att inte LRF har reagerat för den
ohemula behandling Sveriges bönder utsätts för. Önskar tidningens läsare en
GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR! Guy Allan Svensson
VARGEN
De senaste turerna kring vargproblemen ser
verkligen bekymmersamt ut för folket i gles bygden. Hur det kommer att bli vet vi ännu inte,
det är regering och riksdag som bestämmer hur
det skall bli. Det ser emellertid osäkert ut för
djurhållningen i glesbygden, med tanke på den
inställning landets riksdagsmän har till rovdjuren
och lantbruksdjuren. Även för jägarna har förut sättningarna förändrats radikalt. Att jaga med
drivande hund är numera ytterst riskabelt. En
drivande hund lockar de vargar som uppehåller
sig i grannskapet till sig och då är hundens saga
all. I en intervju i morgonekot den sista septem ber intervjuades en riksdagskvinna från Miljö partiet och hennes inställning till de stora rov djuren var den, att djurägarna måste stängsla för
att hålla rovdjuren borta från tamboskapen och
frågan gällde betande får. Hennes inställning var
att kostnaden var ovidkommande.
Riksdagsledamoten kläckte ur sig att vargfrågan
är bara en principsak och att glesbygdsbefolkni ngen inte vill rätta sig efter lagen. Att det gått så
långt att samhället måste hämta barn med bil i
rovdjurstäta områden har gått riksdagen förbi.
Detta visar med all önskvärd tydlighet vilken
enfald som präglar riksdagsledamöterna, de
begriper inte att vargfrågan i högsta grad är en
existensiell fråga. Den allt större förekomsten av
de stora rovdjuren hotar inte bara glesbygds befolkningen till liv och lem, de utgör ett reellt
hot mot våra möjligheter till att hålla djur och få
fram mat åt vår växande befolkning, som snart
uppgår till tio miljoner invånare. Då en stor del av
den växande befolkningen utgörs av invandrare,
vars huvudsakliga föda består av kött från får och
lamm. En uppfödning som är under grov förfölj else av djurrättspöbeln runtom i landet. Vilket
innebär att maten till den växande befolkningen
måste importeras. Vår allt sämre djurhållning har
fått till följd att djurplågeriet i våra stora djurbe sättningar fortlöpande eskalerar och vid de
rovdjursangrepp, som vår tam boskap utsätts för
drabbas djuren av fruktansvärt lidande när rov djuren går till angrepp på den försvarslösa
tamboskapen. Det är ofattbart i svenska folket
fortsätter att tillåta att exempelvis hundratals
tackor blir stympade av vargar och björnar, som
äter upp juver och stora stycken kött medan
djuren ännu lever och skriker ut sin ångest.
Ofta angrips djuren nattetid och det händer att
stympade djur tvingas ligga med svåra plågor i
flera timmar tills djurägarna lyckas finna dem och
avliva de stackars djuren.
######################################################################
######################################################################
FÖRFÖLJELSE AV BONDE
En bonde i Varbergs kommun fick när han höll på att ogrässpruta ett oväntat besök av Karl Inge, som är
miljöinspektör och han smög sig bakom ladugården där bonden höll till och fyllde sprutan medan han var
ute på fälten och körde. Då fann Karl Inge ett par sprutmedelsdunkar, som var dåligt ursköljda och några
tömda pulverburkar som bonden lagt in i en avställd bil som stod uppställd bakom ladugården. Oj! Detta
var ju ett mycket allvarligt brott och Karl Inge anmälde detta genast till polisen, som omedelbart kopplade
in åklagare. Inför hästplöjningen behövde bonden en bättre plog och inhandlade en fyrskärig växel plog,
som han ställde hemma på tomten. Några nätter efter det att han fått hem sin plog försvann den. Tjuvarna
tillgrep dessutom sexton dyrbara ridsadlar ur stallkammaren på det ridhus gården bedriver och för
transporten slangade dieseloljan från tre traktorer som också stod uppställda på gården. Samtidigt kallades
bonden till polisen till förhör för det grova brottet att han inte hade de tömda sprutmedelsembalagen
inom lås och bom. Stölden av inventarier för drygt halvmiljonen har inte polisen gjort något åt. Där har
säkerligen ingen tjuv blivit kallad till förhör. För det synnerligen grova miljöbrottet med de tömda
sprutmedelsdunkarna hade åklagaren utfärdat en företagsbot på 25 000 kronor. Förlusten av det stulna är
givetvis mycket mer kännbart än företagsboten. Kan det verkligen vara möjligt att bedriva jordbruk i
Sverige.
VÅR ALLT SÄMRE DJURHÅLLNING
I ATL läser vi en intervju med SLU-forskaren Karin
Alvåsen, som studerar självdöda och avlivade kor
i svenska mjölkbesättningar.
Karin Alvåsen konstaterar att allt fler mjölkkor
dör i Sverige.
Dödligheten hos svenska mjölkkor är som väntat
högst i vår stora och nybyggda stallar, hela 6,6
procent av våra mjölkkor självdog eller avlivades
mellan åren 2002 och 2010.
Orsaken till denna höga dödlighet antas bero på
att korna utsättes för en hård miljö och en
intensiv produktion med hög utfodringsintensitet
och produktion, och att korna inte kan gå ute på
bete på ett normalt sätt.
Den omfattande förekomsten av ben och
klövsjukdomar, som förekommer i lösdriften.
Den främsta orsaken till dödligheten verkar vara
akut mastit, vilket är en direkt följd av undermålig
skötsel.
Vi har vid flera tillfällen påtalat att det är för få
händer inom djurhållningen och för få ögon för
att hinna uppmärksamma sjukdomssymtom i tid
och framför allt, man hinner inte behandla några
mastiter i det pressade läge djurskötarna arbetar
under.
När en ko blir hård i en juverdel gäller det att
behandla med täta urmjölkningar och massagen
med kamfer eller pepparmintsliniment. Om en ko
börjar bli hård och varm i en juverdel gäller det
att mjölka ut penen omsorgsfullt, massera in
liniment och upprepa urmjölkningen varje timma
och massera in nytt liniment.
Vanligtvis brukar svullnaden gå ner på ett halvt
dygn och mjölken återställes.
En obehandlat kor har vanligtvis insjuknat
ordentligt fram till nästa mjölkning och
juverdelen är förstörd för all framtid. Oftast har
det gått så långt att kon har insjuknat i
blodförgiftning och då gäller behandling med
stora doser Penicillin.
Misslyckas antibiotikabehandlingen självdör kon
eller måste avlivas.
För oss med livslång erfarenhet frågar vi oss vad
det är för mjölk vi dricker, som kommer från de
större besättningarna?
Med den pressade arbetstakten eller
robotmjölkningen, är det omöjligt att hålla
mjölken ren och fri från varbakterier. Visserligen
pasteuriseras mjölken, men det är föga tilltalande
att riskera att behöva dricka mjölk innehållande
varhärdar från sjuka kor.
FÖRFÖLJELSE AV BONDE
En bonde i Varbergs kommun fick när han höll på att
ogrässpruta ett oväntat besök av Karl Inge, som är
miljöinspektör och han smög sig bakom ladugården
där bonden höll till och fyllde sprutan medan han var
ute på fälten och körde. Då fann Karl Inge ett par
sprutmedelsdunkar, som var dåligt ursköljda och
några tömda pulverburkar som bonden lagt in i en
avställd bil som stod uppställd bakom ladugården. Oj!
Detta var ju ett mycket allvarligt brott och Karl Inge
anmälde detta genast till polisen, som omedelbart
kopplade in åklagare. Inför höstplöjningen behövde
bonden en bättre plog och inhandlade en fyrskärig
växelplog, som han ställde hemma på tomten. Några
nätter efter det att han fått hem sin plog försvann
den. Tjuvarna tillgrep dessutom sexton dyrbara
ridsadlar ur stallkammaren på det ridhus gården
bedriver och för transportenslangade dieseloljan från
tre traktorer som också stod uppställda på gården.
Samtidigt kallades bonden till polisen till förhör för det
grova brottet att han inte hade de tömda
sprutmedelsembalagen inom lås och bom. Stölden av
inventarier för drygt halvmiljonen har inte polisen
gjort något åt. Där har säkerligen ingen tjuv blivit
kallad till förhör. För det synnerligen grova
miljöbrottet med de tömda sprutmedelsdunkarna
hade åklagaren utfärdat en företagsbot på 25 000
kronor. Förlusten av det stulna är givetvis mycket mer
kännbart än företagsboten. Kan det verkligen vara
möjligt att bedriva jordbruk i Sverige.
,-------------------------------------,
Föreningsmeddelande
Kristianstadslänsförbund
håller kvartalsmöte
fredagen den 16 januari
2015 kl.18.00
hos Fam. Nilsson
..
O.Hoby 421 Borrby.
Vid frågor: 070-5708082.
Välkomna!
I
I
I
I
I
I
I
Refuserad debattartikel
FRPJ.\TIDENS JORDBRUKSPOLITIK
Den aktuella debatten om jordbruket sker över huvudet på de som är nännast berörda,
bönderna. De som skall utföra arbetet. f\·1en samtidigt har man noterat att bara för
svensk del faller jordbruksproduktionen och lantbrukarna agerar mot problemen med
protestmöten för att väcka uppmärksamhet, men utan reaktioner från övriga samhället
Det världsomspännande sociala bondenätverket La Via Campesina har sedan 1996
lanserat Livsmedelssuveränitet (Food Sovereignty) som ett politiskt begrepp. Redan i
mitten av 1980-taJet när de europeiska bönderna insåg den globala jordbrukspolitiska
utvecklingen och man tillsammans med kollegor I frärnst Sydamerika, började
samarbetet La Via Campesina, samlades rnan runt begreppet Food Sovereignty som står
för människors legala rätt att kunna överleva på den natur som finns runt dem. Att odla
jorden. Att vara bonde!
Men då städernas människor redan förlorat denna möjlighet, måste
landsbygdsbefolkningen, bönderna, föra kampen även för städernas rn.änniskor. Ty den
dag då landsbygdens människor förlorat rätten till jord, vatten, utsäde och krediter har
större delen av världens befolkning också förlorat sin frihet och sin mänskliga
värdighet.
Därför ställs krav på att de naturförutsättningar som Food Sovereignty innebär och
rätten till jord, vatten, utsäde och krediter inte skall ingå i VVTO:s regelverk om
internationell handel. Förutsättningarna varierar oerhört från land till land, från
kontinent till kontinent Därför finns ingen lösning utom Food Sovereignty!
Dock, förutsättningarna för Food Sovereignty är rätten att nationellt skydda sitt
jordbruk genom tullar. Ty de lokala politiska förutsättningarna är ändå grunden för att
Food Sovereignty skall kunna fungera. Även i Sverige!
Låt oss därför göra begreppet Food SovereigntytHI en realitet! Lyfta det från sin
ifrågasatta plats som ett abstrakt u-landsprojekt och förvanskat tankeexperiment i vårt
västerländska samhälle. De ingående gnmdelementen i Food Sovereignty, rätten till
jord, vatten, utsäde och krediter är åtminstone inte i vårt land något stort och svårt
problem om viljan till förändring finns.
Thomas Gmmarsmr
Pensionerad lantbrukare
Edared Fotskäl
socialdemokraterna kunde hålla ihop under
Idag inser man att sociala principer och
folkhemmets tid från Per Albin Hanssons tid
juridiska fenomen krockar.
fram till Göran Persson.
Svenskarna har i alltför hög grad varit
Vi står idag inför helt nya sociala och
auktoritetstroende.
politiska utmaningar - som människa och
Protester har skett under åren.
medborgare!
Bondeuppror skedde jämt fram till 1800-talets
Att tro att samhället tar ansvar för
början när industrialiseringen inleddes.
människors enskilda situation, - är passerat.
Då övergick folket till andra protester,
Att grannar måste ha ett socialt ansvar för sin
frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen när
granne är det nya - det går inte att lasta detta
det var sociala problem.
på samhället!
Arbetarrörelsen angående politiken.
Istället för att ringa till myndigheterna när
Man försökte i alla fall. ..
grannen får problem. Eller för att sänka
grannen genom att ringa myndigheterna.
Då socialdemokratin i sin politiska ambition
Eller att tro att man själv är ofelbar. När alla
ville smälta samman sociala yttringar med
som har djur bryter mot Djurskyddslagens
politiska uppstod tanken på folkhemmet och
föreskrifter - dagligen.
välfärdsstaten.
Som en sorts förhoppning om en politisk
Att det vi gör när vi diskuterar detta är en
evighetsmaskin. Förståelsen för hur
nystart för ett mänskligare samhälle!
människor förändras i olika politiska och
I stil med Folkrörelsesverige som uppstod för
sociala situationer insåg inte politiken
hundrafemtio år sedan ..
- vilket de aldrig kan - då politiken/demokratin
är problembaserad.
-Vi måste renodla tanken.
Men folket ändrade sitt sociala beteende
- Presentera den i debatten.
under Folkhemmets inflytande.
- Och påverka politiken.
-Och demonstrera för våra medmänniskor
Vi har faktiskt Europas högsta skattetryck -på
vad det betyder!
låga inkomster - vilket gör att folk ställer krav
på samhället.
Alltså, hänga ut korruptionen inom
Och skärmar sig från omgivningen!
myndigheterna!
Det ger sociala effekter som vi särskilt ser i
Peka på absurda system, angiveriet och
dagens samhälle där ekonomisk och social
korrupta myndigheter, lagar från
oro gör att folk hugger på varann
Folkhemstiden som är utom ett rättssamhälles
- istället för att samarbeta!
normalitet.
Och uppmana människor att förstå vårt nya
Myndigheterna utnyttjar detta till sin egen
samhälle som nu inte längre är en begränsad
fördel, därför att de är också människor som
ekonomisk och social enhet/nation utan en del
känner av tidsandan ...
i ett globalt samhälle ...
Vad vi saknar är en klarsyn i dessa djupa
Där gemensamma umgängesregler gäller.
sociala känslor och politiska problem som
Folkhemstiden är förbi!
FILOSOFISKA RUTAN
Sitter på skrivarkammaren och filosoferar över
tvingas hålla sig inne i sina bostäder och endast i
hur den nya riksdagen debatterar den paria -
undantagsfall dristar sig till att ta sig till en affär
mentariska situationen, där en liten vänster -
för att handla mat. Mat som till stor del odlats
minoritet tagit sig för att tro sig kunna regera
och förädlats utomlands. Samtidigt som allt
över en betydligt större högermajoritet.
större arealer i vårt land förbuskas och bygg -
Miljöpartiet med sina miljöfascistiska ideer,
naderna förfaller och bondekåren blir allt äldre.
kombinerade med vänsterns reaktionära
Experterna basunerar ut att bönderna skall gå
fantasier i kombination med sossarnas alltid vet
över till ekologisk odling och produktion. Genom
bäst jargong, där Mona Sahlins "ja Ila ja Ila Sverige
att återinföra gödselskatter och avgifter skall
åt alla" visioner leder hela flyktingpolitiken och
regeringen tvinga de svenska bönderna att börja
vägrar att inse vilka problem en snabb
odla ekologiskt, för oss, som växt upp och levat
okontrollerad utökning av invandringen orsakar
med ekologisk produktion inser med upplevd
ett litet och i verkligheten ganska fattigt Sverige.
erfarenhet att avkastningen på våra svenska åkrar
Med brist på bostäder, mat och fungerande
kommer att sjunka drastiskt och i bästa fall halv -
service skall klara av att ta emot hundratusentals
eras. Detta har även fyra professorer och forskare
flyktingar med främmande språk, religioner och
på Ultuna anfört i tidningsartiklar. Något våra
kulturer och försöka inlemma alla dessa i vårt
miljöfascister ger sig till att tillbakavisa. Tänk vilka
kalla och avlånga land. Där städerna är över -
underliga ideer okunniga amatörer kan få. De
befolkade med uteliggare och tusen åter tusen av
lärdomar vi vanliga bönder har gjort genom att
våra ursprungsmedborgare saknar arbete och
tillämpa ekologisk odling på hävdvunnet sätt allt
ordnade förhållanden, medan sysslolösa invand -
från krigstiden och in på 1960-talet avfärdas
rargäng åker omkring och skjuter ihjäl varandra
såsom strunt. Medan allt strunt okunniga
och bränner bilar, kastar sten på brandpersonal,
"experter" anför framställs som sanning. Det är
ambulanser och poliser, medan vanligt folk
något att fundera över.
I FÖRSKOLAN SERVERAS VARJE
DAGMJÖLK OCH BULLAR.
ETT AV
SKÄLEN ÄR AIT BARNEN SKALL LÄRA SIG BORDSSKICK. EN DAG RÅKADE
LILLA LISA VÄLTA MJÖLKGLASET. LÄRARINNAN SÄGER DÅ
MEDPEDAGOGISK STRÄNGHET:
-NÅ, LISA OM DU SKULLE VÄLTA MJÖLKGLASET HEMMA, VAD SKULLE
MAMMA SÄGA DÅ?
-JA INTE SKULLE HON STÅ OCH GLO SÅDÄR. HON SKULLE TA EN TRASA
OCH TORKA UPP!
Av Bloggaren
Spekularen
Dikten "Tomten" får ett nytt liv
11 verser satir och tankar över tiden.
http://spekularen.blogspot.se/
Livsmedelshandlarens dom är hård,
Kronorna gnistra och glimma.
Alla lovaprisa nära-gård
mitt i lågprisens timma.
Kunden vandrar sin tysta ban,
Pris lyser rött, till å med på Scan.
pris lyser rött i korgen.
Det är den stora sorgen.
Står där så grön vid sin ladgårdsdörr,
trött och skall snart börja riva,
lyssnar, som många gånger förr,
upp emot trångsynens driva,
tittar mot staden, där pris och lur
drar kring maten en märklig mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.
Tar sin tanke och keps och går,
skakar huvud och hätta --»nej, den vägen blir alltför svår,
nej, jag fixar ej detta» --slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
Sylt blir hans nya syssla.
Går till fähus och redskapshus,
känner på alla låsen --korna flyttat till Skagens ljus
till drömfabriken med båsen;
lömsk av felen och tån så öm
Bonden i stallet har dock en dröm:
Sylt i krubban tar över
Nu, blir det äntligen klöver; --Går så kursen om sylt och bär,
ser, hur de fröjdas där inne;
går till handlarn', -Nu är den här!
stolt med kursen i minne;
Bjuder ut sylten -Det är så gott,
Handlarn' skakar sitt huvud smått,
Bonden sin handlare känner,
de voro goda vänner.
Bonden han tvingas till sist att se
marknadskraften den kära,
länge och väl han märkt, att de
inte hålla hans flit i ära;
Marken han skött, han har gått på tå
Länsstyrelsen noterade felen små,
Det är ju deras lycka:
Konstigt det kan man tycka.
Så har man sett det från tid till an,
helt genom många tider.
Vaknar det gör man försent på dan;
nymornad tittar, det svider,
av nya tider som skrider ....
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Frågan, som icke låter
fråga sig, kom ju åter!
Bonden vandrar till husets loft:
där har han bo och fäste
Fönstret är öppet för skogens doft,
hans besparingars bästa näste;
nu är hans naturbetesmark så tom,
men vad gör det, snart står gran i blom
förnuftet det kommer tillbaka,
det ska kosta, det som man vill smaka.
Konstigt det där man har pratat om
månget sånt färdeminne,
intet likväl om frågan, som
rör sig i bondens sinne.
Genom en glänta i skogens vägg
lyser så solen på bondens skägg,
strimman på skägget blänker,
bonden grubblar och tänker.
Tyst är gården och nejden all,
importen den släckte ljuset,
blott från fjärran av stadens kall
höres helt sakta bruset.
Bonden lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var förnuftet må vara.
Rimskrivarlyans dom är hård,
Girighet gnistra och glimma.
Alla sova i egen vård ...
gott intill elftetimma.
Bonden han flyttade in till stan,
och vi äter till måltid en ståtlig gran,
Många fick det i baken.
Är det nån mer än jag som e' vaken??.
SKATT PÅ LÅG INKOMST.
En alltmer offentlig debatt handlar om skatten på låga inkomster.
Något som politiken, oavsett parti, försökt att hålla borta "i alla tider"!
Varför?
Jo, därför att de har flyttat tyngdpunkten av skattetrycket från de som tjänar bra till dem som tjänar
litet....
Enligt principen att "hungriga hundar jagar bättre".
Föraktet från etablissemanget mot allmogen är tydligt uttalat!
Hög skatt på låga inkomster tvingar folk att jobba mer och att leta efter mer lönsam verksamhet,
- säger de som har problemformuleringsföreträdet i samhället.
,..:..
Men det är enbart rent förakt från dessa glidare, dessa subventionerade skattediare som befolkar
byråkrati, politik och gammelmedia.
De som suttit där sedan de lämnade sin ungkommunisttid 1968 ....
Det är dags att göra upp med dem!
I övriga EU gäller nedan princip, ur en artikel i SvD.
"Det är en EU-definition på relativ fattigdom, som innebär att ha en inkomst som ligger under 60 procent
av medianinkomsten. För Sverige är det 11100 kronor i månaden efter skatt 2014."
Svensk politik vägrar att acceptera denna princip!
Men folket, som inte förstår orsaken reagerar på annat sätt...
Politiken har blivit folkets fiende. Ett politiskt kaos har blivit effekten...
Mestadels är alla inkomster under fattigdomsgränsen skattebefriade i andra EU länder.
Det förändrar förutsättningarna för alla.
Tänkefter!
Det gör att människor ibland slipper att kämpa till sista svettdroppen för att klara det dagliga!
Då man slipper skatten och avgifterna! Som är lika mycket som disponibla medel.
Det innebär också att politiken inte kan göra det så enkelt för sig att det bara är att höja skatten litet
grann, för då reagerar folket då de faktiskt har en "frizon" från skattetrycket.
Men i Sverige kan politiken plundra folket in på bara skinnet...
Utan att någon kan göra något åt det!?
(Grundavdraget i Sverige är 18 900kr per år! Jämfört vad det borde vara - 133 200kr per år)
Tänk vad det skulle innebära för bönder!
SÄRINTRESSENA REGERAR
Sedan Djurskyddslagen började tillämpas kan vi konstatera att olika särintressen inom djurrättsrörelsen har
tagit över riksdagens roll som myndigheternas överhöghet och vi finner att inte bara en stor del av
personalen har anknytning till djurrättsorganisationer som Djurens Rätt Svenska Hästars Värn SKK med fl är
anställda hos Länsstyrelser och kommuner. Det råder föreningsfrihet i Sverige, men det kan ingalunda vara
förenligt med svensk rättssäkerhet och myndigheternas oväld att anställa tjänstemän, som har makt och
myndighet att styra över näringsliv och medborgare genom att
tillämpa sina personliga särintressen på olika myndighetsbeslut.
Vi har sett hur exempelvis polisen genom att tillämpa Djurskydds
ETT ROLIGT MINNE
lagen har omhändertagit djur, som de därefter överlåtit till andra
Det var på den tiden när
personer på ytterst anmärkningsvärt sätt, där den ursprunglige
gårdarna
köpte skördetröskor
djurägaren inte bara fråntagits sin egendom och produktionsdjur,
och baronen på herrgården,
utan även har tvingats att ersätta mottagaren av egendomen full som var en strong herre, där
städigt befängda ersättningar för kostnader som enbart kan beteck
adelsmärket
ännu inte bleknat,
nas som otillbörligt utnyttjande av annans trångmål.
hade investerat i fyra bogserade
Det har förekommit att djurägare fråntagits sina djur med påståen
skördetröskor och hade byggt
det att djuren varit vanvårdade. Djuren har därefter undersökts av
en spannmålstork på en utgård.
veterinär, som konstaterat att djuren varit i gott hull och i normalt
I god tid hade han vänt sig till
hull. Varefter en gynnad bonde hämtat fler än tjugo djur och hållit
elfirman Gustav Andersson.
dem i sin vård någon månad, varefter han skickat polisen en räk
Elfirman dröjde med att koppla
ning för hämtningen på 89 OOOkronor. Sedan han haft djuren i sin
in torkanläggningen och
vård i ett par månader konstaterads enlig ityg från livdjurs baronen påminde gång på gång,
förmedlaren vid Dalsjöfors slakteri att djuren var i dåligt skick och
men ingenting hände. Säden
kraftigt avmagrade och han kunde köpa djuren för 600 kronor per
mognade och tröskorna gjordes
styck. Här skall noteras att det rörde sig om vid omhändertagande
klara att komma ut på fälten för
högdräktiga köttraskar och en fyraårig renrasig köttrastjur.
att tröska. Med frustration i
Ett snabbt överslag ger en bild av att fodervärden som bevisligen
rösten ringde då baronen upp
medvetet svultit djuren genom polisens försorg tillskansat sig djur
elektrikern
Gustav och med hög
värda mer än 100 000 kronor för ynka 13 800. Därutöver tvingades
och myndig stämma röt
den ursprunglige djurägaren belåna sin gård på närmare 80 000
baronen att 11 nu är mitt tålamod
kronor för att betala till statskassan som ersättning till den girige
slut". Gustav som läspade lite
bonden för att han hämtade djuren. Samtidigt fick den 11 bestulne 11
11
lätt svarade dock. Det är inte
djurägaren djurförbud och fråntogs därmed alla rättigheter avseen
farligt baron, det kommer snart
de brukandet av sin gård han förbjöds även att gå och klappa
tillbaks
igen".
grannens djur. Här har djurrättspöbeln lyckats utnyttja sina sär intressen ytterst väl, och har ställt det svenska rättssamhället vid
historiens skampåle. Vid samtal med rådets ordförande Helena
Kättström, fann jag en tjänsteman helt utan insikt i vad en
myndighet i en demokrati har för skyldigheter gentemot samhället och den näring myndigheten är till för
att tjäna. Att den svenska animalieproduktionen är på väg att tvingas lägga ner på grund av Jordbruks
verkets tillämpning av Djurskyddslagen, saknade Helena Kättström helt insikt i.
Vid min fråga om anledningen till att djurskyddsrådet i sin styrelse har två av landets mest suspekta
djurrättsorganisationer och särintressen svarade hon att det var bra att ha dessa med i myndighetens
arbete. Att jordbruket endast var representerat av LRF såg hon inte något anmärkningsvärt på.
Att dessutom Djurskyddsinspektörers riksförening även sitter med i rådets styrelse ansåg hon var naturligt.
Vi kan därmed konstatera att myndigheten Jordbruksverket är en tummelplats för djurrättsrörelsen, som
därmed finansieras med skattemedel för att kunna fortsätta att terrorisera de allt färre bönder som
fortsätter att hålla djur och genomföra en skattefinansierad ödeläggelse av den svenska landsbygden och
vår livsmedelsförsörjning och låta dessa suspekta och imbecilla djurrättsfundamentaliser styra
rättstillämpningen av djuruppfödningen i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet.
F
ÖRSENAD FORSKNING
SLU har redovisat ett forskningsresultat
rörande nötkreaturens behov och utnyttjande av
ligghallar, som är ett krav i tillämpad Djurskyddslag.
Kravet om ligghallar har ställt till mycket bekymmer
och orsakat många djurförbud för bönder som under
generationer tillämpat uppfödning av utegångsdjur.
Praktisk djurhållning med utegångsdjur har tilläm
pats i hundratusentals år och tillämpas över hela
världen utan ligghallar utom i Sverige.
Djurskyddslagen som har skrivits av stadsbor för
stadsbor har genom den redovisade forskningen
visat att stadsborna och den svenska expertisen i
form av Torsten Jakobsson och Mats Hammarström,
har varit felaktig och att nötkreatur inte behöver
annat skydd än vad naturen tillhandahåller i form av
skog. Nötkreaturen som härstammar från uroxen har
av naturen utrustat djuren med medfödda anlag för
att klara naturens växlingar och orsakar bara prob lem när stadsborna försöker ändra på djurslagets
levnadsbetingelser. Forskningen har visat att djuren
helst söker skydd i skog vid oväder, annars lägger de
sig på en höjd där de har utsikt. Detta har djurbönder
haft kännedom om under årtusenden, men när
dagens "experter" gavs makt att terrorisera bönd erna så försatt de givetvis inte denna möjlighet.
Tusentals bönder har därmed blivit bestulna av sina
djur och fått sin tillvaro raserad och blivit belagda
med djurförbud av okunniga myndigheter. Hur alla
dessa människor skall kompenseras av samhället
återstår att se, men det gäller att inför va Irörelsen
att ställa dess fega och okunniga riksdagsmännen
mot väggen och se till så att de återupprättar alla
dessa bönder som tåt sina liv förstörda på grund av
illvilliga och okunniga veterinärer och tjänstemäns
maktmissbruk. Det framstår som makabert att
Sverige inte först företog husdjursforskning före det
att okunniga lagstiftare införde en djurskyddslag som
raserade allt av boskapskunnande och näringsverk sam het under årtusenden hade byggt upp. Från
början byggde bönderna stallar för att skydda djuren
för rovdjur och insektsangrepp. Det är skrämmande
att man använt sig av juridik för att terrorisera våra
matproducenter och på grund av dumhet ödelägga
vår landsbygd.
DET SAMHÄLLSFARLIGA JORDBRUKSVERKET
,
En titt på Jordbruksverkets hemsida väcker kusliga aningar om vad detta staliga verk, som råder över vår
matproduktion består av för styre. När vi gör en analys över den samhällsfarliga nedmontering av vår
svenska matproduktion blir man misstänksam över den rigida lagstiftning som tvärt emot all bransch kunskap förföljer vår allt färre animalieproducenter med för djurhållning fullständigt förödande tillämpning
och lagstiftning, som inte har med av tidigare tillämpad forskning och beprövad erfarenhet att göra. "Vi
stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle, står det att läsa på en grön vinjett överst på sidan, som
beskriver Jordbruksverkets djurskyddsråd. "För att stödja i arbetet med djurskyddsfrågor har Jordbruks verket ett djurskyddsråd. Rådet har till uppgift att fungera dom rådgivande organ i djurskydds -frågor och
att vara ett forum för informationsutbyte". Vidare står det. Målet är att bidra till att driva utvecklingen
inom etik och forskning inom djurskyddsområdet. Rådet kan också initiera undersökningar, rapporter,
möten och seminarier samt föreslå handlingsplaner och djurskyddsfrämjande åtgärder.
RÅDETS SAMMANSÄTINING. Rådet skall vara allsidigt sammansatt och omfattar representanter för
myndigheter och organisationer. För närvarande består djurskyddsrådet av representanter från Sveriges
lantbruksuniversitet, Förbundet Djurens rätt, Djurskyddet Sverige, Lantbrukarnas "riskförbund",
Länsstyrelserna, Sveriges veterinärförbund, Djurskyddsinspektörernas riksförbund och Jordbruksverket.
Dessutom har Helena Röcklinsberg (djuretiker)och Per Jensen (professor i etologi på Linköpings universitet)
personliga mandat.
Ordförande fört rådet är djurskyddschef Helena Kättström.
Rådet har möten fyra gånger per år". Vid analys av rådets sammansättning blir jag förskräckt över att både
landets två största djurrättsorganisationer och landets djurskyddsinspektörer är med och har inflytande
över vår viktigaste näringsgren, vår animalieproduktion. Att dessa extrema särintressen som är fullständigt
befriade från samhällsansvar och hänsyn till människor och dessutom stöttade av Sveriges Veterinär förbund, som öppet vid seminarium i Rosenbad genom Johan Beck-Fri is yttrade att "människan kan vi inte
ta hänsyn till"! Så genomruttet har Sverige blivit att offentligt anställda öppet deklarerar att "människan
kan vi inte ta hänsyn till.
Vi måste därför utgå från att myndighetssverige lever med samma inställning för oss medborgare.
Aktuella händelser
Familjejordbrukarnas Riksförbund har under många år engagerat sig i att försvara medlemmar och andra landsbygdsbor
mot Djurskyddslagens hantering av myndigheterna mot allmogen.
Ordförande Guy-Allan Svensson har gjort ett helt fantastiskt arbete som förbundets medlemmar är medvetna om!
Tyvärr har problemen eskalerat trots vår kamp!
Man kan urskilja vissa huvuddrag i funktionen angående omhändertagande av djur. Lantbruksdjur, kreatur, svin eller får
blir hanteras på ett sätt och hästar (även om det också räknas till lantbruksdjuren enligt Bryssel), hundar, katter eller
undulater på ett annat sätt.
Ibland blir det riktigt absurt. Som ett fall här i bygden i år.
Skall man berätta allt som skedde fyller det hela tidningen, men då det inte är över än på länge så bryter jag ur en enda
detalj och berättar om. (I februari är det förhandlingar i tingsrätten i minst två dagar).
Detaljen är familjens dotters häst.
Övriga djur, fler hästar och ett antal svin, bl.a. Linderödsgrisar omhändertogs vid en attack i våras med polis och
kommersiella "medlöpare".
Dotterns häst försvann också.
Orsaken var att mamman hade ett djurförbud på sig från den kommunala tiden, som hon åkte på vid en flytt från ett
kommersiellt häststall när ägaren till några kaniner inte tog hand om sina kaniner då mamman flyttade sina hästar, trots
uppmaning till kaninägarna att ta hand om sina kaniner. Myndigheterna ansåg senare att kaninerna var mammans och
att hon misskött sig= Djurförbud.
Alla djur i familjen ingick i pappans företag då han även handlar och transportera djur utöver sitt arbete som bilbärgare.
Men myndigheterna drev frågan till sin spets,(ingen som har djur får leva ihop med någon som har djurförbud), trots att
djurförbud - som kallas administrativ åtgärd - utfärdas av enskild tjänsteman och därmed strider mot rättsstatens
principer.
Hästarna flyttades och såldes. Även dotterns häst.
En häst som har ett marknadsvärde,( förutom en flicka på 16 år och hennes värdering av hästen.)
Men enligt gängse "praxis" kan intresserade lägga ett bud på hästen från någon tusenlapp och uppåt.
Det märkliga i detta med dotterns häst är att en polis som var inblandad i händelserna köpte hästen till sin dotter.
Som är klasskamrat med den drabbade 16- åriga dottern.
Tillägg:
Vid polisens räd i våras missade man några minigrisar som rymde till skogs i den allmänna röran.
Häromdagen beslutade länsveterinären att polisen skulle åka och hämta grisarna.
Pappan i familjen hade läst på regelverket och konstaterat att de kommersiella "medlöparna", Skånes Djurambulans
inte hade alla papper i ordning.
Han påtalade detta för poliserna och till sin förvåning lyssnade de.
Och "Djurambulansen" fick åka tomhänt hem ...
Poliserna fick andra ärenden och åkte också.
Efter ett tag kom två nya poliser. Som inte visste något, så pappan fick åter ta upp en diskussion.
Denna gång lyssnade poliserna än mer, då en av poliserna dessutom var djurägare. Efter att pappan plockat fram
djurskyddsdirektivet från Bryssel och fakturan från polisen från händelserna i våras, blev poliserna på plats så
fundersamma att de åkte för att konferera med sina kollegor.
Men processen är alltså inte över ...
FÖRENINGSANNONSER MEDLEMSAVG. inkl ANNONSPRISER:
1/1 sida
1000:-
Enkelspalt,max 40mm
2/3 sida
750:-
Dubbelspalt,max 40 mm 100 :-
1/2sida
500:-
Enkelspalt,max 60 mm
1/3sida
350:-
Dubbelspalt, max 60 mm 150 :-
1/4sida
250:-
1/6sida
175:-
1/9sida
125:-
Medlemsavgift inkl tidning 2014
250 :-
Endast tidningsprenumeration 2014
200:-
50:-
75 :-
Bankgiro: 770-7490
DÖDSFALL
Vi har den smärtsamma plikten att tillkännage att vår mångårige medlem Sven Ingvar
Björk Tjugosjus By, Löderup efter en längre tids sjukdom har avlidit.
Sven Ingvar Björk har varit aktiv på en rad poster inom vårt förbund.
Han har gjort sig känd som en omtyckt medlem och har under hela sin aktiva tid varit
verksam som familjejordbrukare på sin gård.
FÖRENINGSKONTAKTEN
Du som läser vår tidning och är intresserad av vår organsiation eller har några tips att ge oss
- ring föreningens kontaktperson på din ort.
Finns det ingen föreningskontakt i närheten - ring expeditionen.
KÄVLINGEBYGDEN:
HÖRBY-LYBY:
ORDF LARS GÖRAN PERSSON
ORDF: KENT ARVIDSSON
TFN: 046-71 2992
TFN: 0413-2 1 1 57
SÖDRA HALLAND:
WEMMENHÖG:
KONT: GUY ALLAN SVENSSON
ORDF: ARNE ANDERSSON
TFN: 035-56250
TFN: 041 1-532060
ÄLVSBORGS LÄN:
ÖSTERLEN:
KONT: HANS
Röös
TFN: 0320-91 1 1 1
0RDF:BENGTÅKEJÖNSSON
TFN: 041 4- 30683
c/.p Wllhelrm;:;.on
i!mmås 205 311 6Z UUa.red
FAl\H L.JE.JORDBRUK.A.RNAS RIKSFÖRBUND
!\H.l'iältc:.i ng !'.•th ;·.;'fJ,5am!td
Fa
FR
FH
FI{
a1·lietar äk1i;·t för :Ht föd)~Hrn för filmilj<:jonlb.rui-c1 {~Ch till frnrnma för ianLlsli}'gdoen.
förh.::itHllBr rn~d rege•·irig r•ch rikscfa;:;. od1 h;n ri;:mi~srfiH i j"nl1Jru!;sfr$~~w.
tJd1;1r i olik:< dc-baticr och sl:?ir n1!.t-;1m d~ dt:1lD1.iktari.~b, f;dntjp.en1f1. l.ll(h :H' fniYHkiln •pä lwmrntiiU:r (Jd1 I~ n.s.Hy;d~e.r.
Ö1 v~rgö<lningen
R\'
i:uaven ·
i!l-t.ind·:rne: ·hi'H .~·.:d~i' 1.~i:i~e l;'.:-1~~-~i:1ur1a Ut!i ·tJd !-tkt..~L! l~:jt L1vt."t:gLi-Jl".l:iil,g.&~J ~". k::ivi::n p~ ::1·und ;Jv k\,.2'..•.,;-1.;J·l;1krr~1&1~~~ fY.~~Jn ~kr;jn1a. :f.1t'1ts ~t1
li;::r.;1 J5-3i)% <iV k1ii\"~1 k{•flWl;;r fö\n [iJrdbruk~J. •J-Cil lT1.\I" ~Il\ ~;;Uv~c. ;;om li1r:kt::F r'·~ \irH.cr:n, t'i~ll'c•l' r"~ :'lll1 l'l·~·::fäfl 0cn
A(',tr}brni;~fir1nH ri"1r d·;'.! ;n.:.:;rn kv:h·et til~ h~v.::-n. [l~q b,1,r (1;ks:i ... ~S;;J\ sig an ti smrnnML~.J bar i:ll k't ti\''O',[IJ>:J>:o:J.0Ll ti.(J11ir1ö(Ol1~ i
l'.h1~r0:_iö11.
0
,fordbrtl!ksni-rket> misslycfillndc i:IH :anpass::i OS.5 fHI f."C
11cr .rnce:s i"iti vi förbrH1cila1 dll o~~ t'l! s~ld·:ki:: utmirkr zna! mi:'G El.I. ~om skulle :~,c ..-,ss f~':>rMTiring;:;r P<~ 1rt1':11g.a om;;j,le1i. An ~.~
llirigc liar vi in~.<:: ~'tl: tiiig•Jt fong~rzricle e.xcrnpcl p:l d'"uu. T~·::J.rh>m !har J.;)rdbrnksv~rkc; genom sbia ogcnornrnr.'1mi n:niorwli<:i
l'>e~t,~mrnd!>cr krfmgl<t! Lil1 d~l f5r lm;.cbruk;;r:::11,1 ocb toio?Jr mi~~1}d:a;s med anp.~ssning;:::n lin El!.
pa
Sk:.'ltk~u
j1mfönk1'trn.tktorer J1ar s:fopnts
~fa1: ln;,r 1idig:ir~ befogl r.r<1kwrbr-ari~kt med (1rnNiv.:rat hllg skatt. vilb21 ~1ii;dwir konkurrense11 bi1de g:;m.;;moi. Mnder i smdrt,
L::ll-fänd~r. '""m !iiaöc myth::; l;!}gre sk;it't, od1 mi:d arn.J:c, fö .•cta2 ; S•!i:rigi:, \·ilLi cH1 .,-;;nJ" br~irnk ~h1lionG;i,.
Vi h<ir ~;i;H iwhOr f().r <ILip<ludet m ~bm.cn 1\.'·r jl:irdbwk·,~r:ikl·. :·r~rn2
Ujum;:kyddlagen odi ~nilji:il.mlkcn
Sorn det nu i.i::" 1i11.:.mp'1S c:lib L·:Jlkniog:;rcgkr och kt:.stnlld;;;ivf;itkr f<:'tr ~amm;'l ~J;;:igr. tiHsp1 öd• i-<)oif1'<}!i, b.:;trJ~nd~ p;i i ·•dk.<:11
k(H:1l!TIHll fc1rr.!i.llnrngl:'.:11 ~kcr_ Vi har r prr:J.:rik,;;n 31(1 ofä:a la;"ar. Kc•strq:;:i.:Jen ii1ir im,, bdb· lhers1ig:a <:k:n •;crUiga. di:! kumrnurnr,·-;·
int~ h;1r r:~rr <ill g~1l·:·rn ]J(;g:i. a~gifll."r ti!lsf::il'l:';: sig cxua J=.k;:m·: Onikii.ndcn:ag:mdc1i fä1.· ~i i::ke tl~I\,, f;1ikrts1:n t:evis.
AIDJJ:ll::Ssnlingen till EU:~ Jagar
Hela >amh!ll ls!;;1gsr.ffrning.::n måfäo å!lpa$;,zt:; till EU:s la:;:;jr. ~~ all .:Je ~vr;;n~k'" b0nd;rn~ har so:r:rnrn villkor :..:.m konkurm1t·~itlEi i
{J~... rj:..i:~ EU . S.rt tf7I d~::t iilU ftJlil!Cl.!lr l1'!if·ör5 i sv.erif;e ~a~ai' {1(:h h~~1tilfrJUlt"'ls..::r :!IC1~n ~;H~lr i J.. ,.)11fi:ik.1. ITl>I;;.:.; Rc}mff.:1 r.J~~l~o;'~" [)~~'3~l·S ....'f;;11'Sk@
r~gl;r di~krimin;;rar i;n~kihJ: niirin~sid}:ar~ rn::l;h1t(l~.:u· dd fri~ varnfä'1Llet,-.~0111 lir grnnde-ri i W~dntg:.d cd1 del [ll-:wt~~I S'.erigtJ!:kri•.-i1 r:< MiUöbalken Nr ej s;.mktloF'.1i.m1d a·.· FU.
1
Den avregletade elmnrlmad1n1
När clm3:!:nzde11; m-rc;;;>:l~rrid~s ~-ad~s det al! elprisem~ :;kull~ !;im1ka. vfö:et de ~i<lniE. en 1>01 tnd. NLJ har de emellerrrd bö1jnl
ko::.1.;1<1ocn för .:l;.:11r.s1Jmtircr;cn 'l;(Jlit
l:r.nsm7,~r.r::.rn<"l: kzm påv.erkl\ g:en•:im atl vi!lj>l. sin o:gen .,,lle;venrn!t'>r. Eli;;:·•;;:~<~i1tör;;:n i re~i0[)en ll<il' nt•t:n<:>pot pil n&~a-~_vif[en.
l:Jl..•.'-1Sl.lfD;.>ntcTna stull·~. g::cr1r1m ;fö biltlii :;;.1mrn:1mh1<ningi:r för g;;:rr:•':mamr uppt:öp av cl, ku:n;;i förhar1,:Jla. <>ig rfll H<'igr.:: ~ri~cr.
FR arb.:;~r med 2111 bilc.8 er, s.11.:hm s1311111vrnsllli.11(ng.
sri~:;i i rask t~J.:t. D~·t· är 0cb.! bQr<i er. lit;;n dd ov i;olp-ri~·~t- r:i\rnlige11 0.::-i~ rörliga
fnnc:håIL"clleklttration av färdi,gfodcr
l;i~:ående r.~_.,uwr i tl..: färdi;;fo,kr som fimt$ att köp5, ;i,,~zu: d=.kl«tr<!r!l:$. ;..1 al't ki'.•]Xlfei"; vet vad som fogfö och ajtl:lv l·:~n :iv~·rira
ri:':!rri hiin,,.s_,viil!" ar.~\ 1 3nd:i d~t.. Fon:fr1rnnlr: Lifls!:frt:; en !nä::-i!rd
o3ika fc1dc.rs'Jb:st[1ut.. vars; inv.;::rkz.:n p~ djuren
tngr.:::n
rlkti,?D- vet· n2igr:nril1ig
....
om.
I!
Ursp.mngsmärlrning av li\'smedel
ldlt:3.;;:dorn 1988 lmr FR. clrh·it frfig:rm eini ursrm1.~g'.m~r~;~i!n;;; <"!\' Hv~rri"'(~cl, för ::m
f:CJn'1o<llm<".r:ten själv !;k;1ll bum;i. \!vg(:.r.i Vi:l'J h;:;.n vill ~;o;'<!. Nar ~·i nu v,.;n hir
l'ant·~rir:gcn U;.u :i"<· u111ir.d;;k1 hftrkom~-:;; ~kor, fra1:wt~ \'f;" k1·av <:orn, tr1 vikdgarc.
Irmd1im~ctet-•laram:in a'\· livsmNt~!
Vi ,ifl ittt iivm s:n3 m3:i;;:,;:kr tillo;;,[so:1 ;;Jl..::r rfivawr :;bl:' ddd::.1··~:<;s t,rll frcrnmm för
bbrid ;:~1mm Eii:trgik:::r.