Traumaorganisationen i Sverige- dagens status och planer

Traumaorganisationen i Sverige- dagens status
och planer framöver
Skandinavisk Akutmedicin
Gardemoen, Clarion Hotell 18 mars, 2014
Louis Riddez
Associate Professor
Trauma & Emergency Section
Gasto-surgical department
ICRC and MSF surgeon
Trauma in Sweden (Nordic countries ?)
Most common cause of death < 45 year
3 000 trauma-deaths / year in Sweden
4 000 severely injured
440 patients are hospitalized every day
1.5 billion (miljard) SEK in medical expenses
www.soc.se
Mechanism of injury at the Karolinska University Hospital 2009
1591 patients
Trafic accidents
42 %
(Car, Motorcycle, bicycle, pedestrian)
Falls
30 %
Assaults
11 %
Self destructive activities
Other
Blunt 90 %
4%
13 %
Penetrating 10 %
Totalt 64 Akutsjukhus
- innehåll
– on-line
Mortalitet vs sjukhustyp
Mort30d
NISS 1-8
NISS 9-15
NISS 16-24
NISS 25-40
NISS >40
region
1,6%
1,6%
5,0%
10,2%
37,6%
län
0,8%
2,8%
4,1%
18,1%
55,6%
P=0,014
n.s.
n.s.
P=0,015
P=0,024
A number of papers showed data in favor of sending severely injured to trauma-center
instead of to the nearest hospital with limited resources
112 (SOS-central) dispatching the ambulances
From July 2007….1 trauma center for Stockholm
2014-03-13 på kvällen
•Gör gärna tabeller!
•Gör gärna bilagor!
•Läs igenom alla delar – lägg till, dra ifrån, ifrågasätt…
•Glöm inte att datera era rapporter!!
•Lägg till referenser!
•Ska det stå ska eller ska det stå är i Målsättningsdelen?
Utkast till regeringsuppdraget att utarbeta ett planeringsunderlag för traumavård inom hälso- och sjukvården
Delprojekt
Traumavård på akutmottagning
och inom sluten vård
Beställare Socialstyrelsen
Prehospitala kedjan:
Ambulans- och helikoptermöjligheter beroende på geografi.
Skadad skall kunna nås inom 60 minuter och vara tillbaka på sjukhus inom
samma tid, behandling förutan.
Nationella traumalarmskriterier
Sjukvårdskompetens på prehospitala personalen; sjuksköterska med PHTLS
Återkoppling från traumasjukhuset till den prehospitala enheten
För Akut- och Traumasjukhus
Akut-/traumarum:
tillämpa nationella traumalarmskriterier
Traumateam:
Stort trauma; undersökande läkare (akutläk alternativt primärjour kirurg) + kirurg (traumaledare),
ortoped, anestesiolog (specialist)/annars bakjour, rtgnjour eller akutläkare för FAST narkossjsk,
akutsjsk, 2 uskor akut.
Dokumentationskrav enligt SwedTrau.
Användandet av nationell traumajournal.
Automatiskt går larm till lab och op.
Utrustning på traumarum:
•Fast slätröntgen,
•ultraljud,
•blodtransfusionsaggregat för snabb
infusion/värme av blod +
•tillgängligt 0 negativt blod.
•Transfusionspaket.
•Operationsutrustning för thoraxdrän,
nödthorakotomi, extremitetsstabilisering, säkring
av fri luftväg
•Värme för att uppnå temperatur på 25-28 grader
runt patienten.
Röntgen: CT i nära anslutning till traumarum.
Operationssal: Värmesystem, Möjlighet att utföra samtliga livräddande ingrepp
(thorakotomi/laparotomi/bäckenpackning, inklusive på vissa ställen kraniotomi)
Erik Linnander - 2000
In Sweden
1998
1996
2005
Utbildning:
Kurser för sjuksköterskor; TNCC/ATSS, (i framtiden kurs för vårdavdelningssjuksköterskor)
Kurser för läkarna: ATLS för narkos, kirurg, ortoped. (APLS ifall barntrauma)
DSTC för Bakjour/kirurg, (DATC för anestesi)
För Alla: Regelbundna traumateamövningar, 1 ggn/kvartal.
Traumcentrum level I
Allt som finns ovan II
Möjlighet att starta mass-transfusion protokoll
Möjligheter att göra angiografi
Operationssal; hybridoperationssal
Registerföring/registrering, forskning/utveckling/undervisning
Peer Review möten
Revision nationellt/regionalt
Övriga specialiteter som behövs i nära anslutning till ett Traumacentrum
•Neurokirurgi
•Kärl kirurgi
•Öra-näsa-halskirurgi, plastikkirurgi
•Thorax kirurgi
•Intensivvårdsavdelning
•Psykiatri
•Specialtier som kan kontaktas senare: Käk- och handkirurgi
Säker Traumavård
Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF AB)
Chefsläkare: Pelle Gustafson
Pelle Gustafson
Fyra nationella projekt
2007 Säker Förlossningsvård
- minska antalet förlossningsskador till följd av svår syrebrist på barnet, samt också
bäckenbottenskador på mamman
2008 PRISS (ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas)
- halvera den reala förekomsten av infektion efter protesoperation i knä och höft
2010 Säker Bukkirurgi
- halvera risken för vårdskada och komplikation vid bukkirurgi
2013 Säker Läkemedelsanvändning i primärvård (med SKL)
- minska läkemedelsskador och miljöpåverkan
P Gustafson
15 professionella organisationer
FLISA
RAS
Föreningen Ledningsansvariga i Svensk Ambulanssjukvård
Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor
SWESEM
Svensk Förening för Akutsjukvård
Riksföreningen för Akutsjuksköterskor
SFAI
RAI
Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård
Riksföreningen för Anestesi- och Intensivvård
SKF
RST
Svensk Kirurgisk Förening
Riksföreningen för sjuksköterskor inom Trauma
SOF
OSIS
Svensk Ortopedisk Förening
Ortopedisjuksköterskor i Sverige
SFBFM
Svensk Förening för Bild- och Funktionsmedicin
SWEDRAD Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor
SEORNA
Riksföreningen för Operationssjukvård
SFRM
LSR
Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin
Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund
Swetrau
SKL
Svenska Traumaregistret
Sveriges Kommuner och Landsting
P Gustafson
Granskningsprocessen – ett sjukhus
1. Verksamhetsledning
Självvärdering och rapport
7. Slutredovisning
Klinikledningar, revisorer
och styrgrupp, totalt 1 år
efter punkt 4
6. Revisorer
2. Startseminarium
för revisorer Analyserar
18 månader
Analyserar rapport och ger
feed-back till kliniken.
Rapporterar till LÖF att
överenskomna åtgärder har
genomförts
svar och förbereder
platsbesök
3. Revisorer
Platsbesök, fördjupad analys,
sammanfattning av iakttagelser
5. Verksamhetsledning
4. Revisorer
Åtgärder och rapport till revisorer
inom 6 månader
Skriftlig återföring inom 4 veckor
Överenskommelse om åtgärder
P Gustafson
Inriktning
• Frågorna är öppna och ej normerande
• Ingen granskning utifrån någon form av föreskrivande protokoll
• Konceptet är
– självvärdering
– tvärprofessionellt stöd från erfarna kollegor
– erfarenhetsutbyte och spridning av idéer/metoder nationellt
– inspiration till gemensamt utvecklingsarbete
– baserat på forskning om implementering och vuxenlärande
P Gustafson
Återkommande grundfrågor
Vilka rutiner/riktlinjer har ni?
Hur skapar ni förutsättningar för efterlevnad?
Hur mäter/kontrollerar ni graden av efterlevnad?
Hur återför ni resultaten (av c) till era medarbetare?
Vilka idéer har ni om åtgärder/ förbättringar (a-d)?
P Gustafson
Återföring till kliniken / regionen
Återföringsrapporten är teamets egen samlade bedömning
Överenskommelsen om åtgärder förutsätter konsensus med
verksamhetsledningen, som har sista ordet
Viktigt hålla tempo och överenskomna tider!
P Gustafson
Ansvar, befogenheter och sekretess
• Verksamhetschefen har ansvaret för patientsäkerheten vid kliniken och de
eventuella åtgärder som genomförs
• Revisionen/återföringen ska vara stödjande för verksamhetsledningens
patientsäkerhetsarbete inom befintliga resurser och förutsättningar
• Revisorerna behandlar självvärderingsrapporten liksom uppgifter i övrigt
som sekretessbelagt arbetsmaterial
• Materialet förvaras på Patientförsäkringen LÖF, bolagshemlighet
• Styrgruppen äger besluten om vem som får tillgång
P Gustafson
Förutsättningar för framgång
• Bra modell, bra verktyg
• Finansiering, bemanning, stöd
• De professionella organisationernas engagemang
P Gustafson
Sammanfattning
Socialstyrelsen skall etablera ett dokument över vilka kriterier som måste
uppfyllas av varje akutsjukhus för att man skall ta emot trauma; generell
struktur och kunskap, utrustning, registrering, kvalitetskontroll etc.
Detta gäller också på en högre nivå som t.ex. Traumacentrum.
Landstinget Ömsesidiga Försäkringsbolag säkerställer att man utför
traumarevision på all sjukhus som tar emot trauma, skapar möjlighet till att
höja kvaliteten etc.
Svårigheten är att få ihop ett dokument som alla är överens om, inte för långt
och möjligt att följa upp.
Tack