Riktlinjer för lärare i litteraturvetenskap

Riktlinjer för lärare i litteraturvetenskap
2015-04-08
RIKTLINJER FÖR UNDERVISANDE LÄRARE
Schemaläggning
Av tjänsteplaneringen framgår vilka veckor en kurs löper under samt timtilldelning för kursen
och utifrån detta planerar man som lärare när undervisning och examination ska ske. För
campuskurser kan man preliminärt räkna så att en seminarietimme multipliceras med tre och
en föreläsningstimme med fyra, men det är viktigt att diskutera med studierektor eller
ämnesansvarig hur många timmar som bör läggas ut för den specifika kurs det handlar om.
Olika examinationsformer kan exempelvis ta olika mycket tid att följa upp, vilket påverkar
hur tiden fördelas och planeras.
Formulär för schema fylls i och hanteras enligt instruktioner på Medarbetarwebben. Därefter
ombesörjer administratör att lokaler bokas och att schemat blir synligt i Time Edit. Har man
problem med formuläret eller uppladdningen kan man kontakta samma administratör, som
också är den som tillhandahåller listor på deltagande studenter i kursen.
Kursplan och studieguide
Kursplanen är det juridiska dokument som reglerar förkunskapskrav, poäng, innehåll, mål,
examinationsformer och litteratur för en kurs. Alla kursplaner finns tillgängliga på
universitetets webbplats (se http://lnu.se/student/kursplaner samt
http://lnu.se/amnen/litteraturvetenskap ). Även äldre versioner av kursplaner ligger kvar, så se
till att du har den senaste revisionen. Varje kurs/delkurs bör inledas med att kursplanen noga
gås igenom med studenterna och man kan med fördel också aktualisera kursmål m.m. under
kursens gång.
Kursplanen ska också kompletteras med en studieguide, vilken fungerar som en
konkretisering av kursplanen. Studieguiden ska innehålla detaljerat schema och arbetsgång.
Exempelvis bör framgå vilken litteratur som ska tas upp vid varje undervisningstillfälle, hur
studenterna ska förbereda sig, hur examinationen går till och hur kursplanens mål relaterar till
de olika momenten. Även betygskriterier tas med fördel upp i studieguiden, vilka kan
formuleras övergripande enligt modellen nedan och/eller specificeras närmare.
För betyget Godkänd ska de angivna målen för kursen (se kursplan) vara uppnådda.
För betyget Väl Godkänd ska den studerande dessutom visa prov på mycket god självständig
analysförmåga samt använda ett korrekt och ändamålsenligt språk i tal och skrift.
För uppsatskurserna på kandidat-, magister- och masternivå finns särskilda
bedömningskriterier formulerade i dokumentet ”Uppsatsanvisningar”, se under bilagor på
ämnets webbplats: http://lnu.se/amnen/litteraturvetenskap .
Lärplattform
Till alla kurser är ett klassrum i lärplattformen MyMoodle knutet. Studenterna får tillgång till
detta i samband med att de registrerar sig på kursen. När det gäller distanskurser sker all
kommunikation och undervisning via detta MyMoodle-klassrum, medan det för campuskurser
fungerar som en kompletterande arena för information och kontakter mellan lärare och
2 (6)
studenter. Kursplan, schema och studieguide bör finnas tillgängligt i Moodle en vecka före
kursstart.
Kursansvar
Större kurser är ofta indelade i delkurser som examineras och poängrapporteras separat. Då
flera lärare är inblandade i en kurs, som ofta är fallet i ämnets grundkurser 1LI200
(Litteraturvetenskap, den äldre litteraturen, 30 hp), 1LI210 (Litteraturvetenskap, den nyare
litteraturen, 30 hp) och 2LI10E (kandidatkursen 30 hp), har en senior lärare det övergripande
kursansvaret. Kursansvarig styr upp samordning mellan delkurser och undervisande lärare.
Detta sker genom ett introducerande möte samt fortlöpande kontakter och avstämning. Lärare
som undervisar för första gången på universitetsnivå, exempelvis doktorander, ska erbjudas
särskilt stöd av en mer erfaren lärare, vilken får timmar för detta i sin tjänsteplanering.
Uppsatskurserna i 1LI210 (G2-uppsats) och 2LI10E (kandidatuppsats) genomförs med ett
antal seminarier som komplement till den individuella handledningen. Till dessa kurser finns
också särskilda anvisningar för uppsatsskrivandet som bör gås igenom noga med studenterna
och fungera som utgångspunkt för skribenter och handledare under kursens gång, se vidare
under rubriken ”Uppsatsanvisningar och konkretisering av bedömningsgrunder”.
Examination
Examinationsformerna ska följa beskrivningen i kursplanen (exempelvis ”Delkurs 1
examineras genom seminariedeltagande och skriftlig hemtentamen”). När det gäller
salstentor, se särskilda anvisningar på medarbetarwebben:
https://medarbetare.lnu.se/stod-och-service/studieadministration/infor-tentamen
Efter avslutad delkurs rapporteras studenternas betyg på en särskild lista som lämnas till
Ladok-ansvarig administratör. Resultat och betyg ska meddelas heltidsstudenter senast 15
arbetsdagar, och halvtidsstudenten senast 20 arbetsdagar, efter examinationstillfället. Minst ett
omtentatillfälle ska alltid erbjudas i nära anslutning till att delkursen/kursen avslutats.
Därefter kan det bli fråga om att studenten måste vänta tills kursen ges igen för att tenta om. I
fall där studenten ligger nära ett G kan läraren istället begära in kompletteringar, men det är
då viktigt att tydligt ange vilka tidsramar som gäller för detta.
Se vidare i Lokala regler för examination på medarbetarwebben:
https://medarerbetare.lnu.se/styrning-och-regelverk/2.3599/2.3601
Utvärdering
Som framgår av kursplanerna ska alla kurser utvärderas av studenterna och detta görs via en
webblänk som distribueras till undervisande lärare av administratör. Som lärare ser man sedan
till att studenterna får denna länk och uppmanar dem att fylla i formuläret. Om möjligt kan
detta ske vid ett lektionstillfälle, men ofta är det nödvändigt att sköta det via kursens
lärplattform och man får då påminna och uppmuntra studenterna att genomföra utvärderingen.
I enlighet med vad som står i kursplanerna ska utvärderingens resultat också återkopplas till
studenterna. Enklast görs detta genom att länken med utvärderingens resultat läggs ut i
lärplattformen ca en månad efter kursen avslutats. Alternativt kan en enkel sammanfattning av
det viktiga som kommit fram i utvärderingen delges studenterna.
3 (6)
När det gäller kurser på 30 hp görs en utvärdering per delkurs och i den sista av dem
tillkommer frågor om hur helheten och progressionen mellan delkurserna har fungerat.
Revidering av kursplaner
I samband med avslutad kurs lämnar läraren en kort redogörelse till ämnesansvarig med
synpunkter på kursplanen. Eventuella förslag till förändringar i exempelvis litteraturlistan
framförs. Detta kan med fördel ske via mail eller i ett enkelt dokument. Som lärare har man
också möjlighet att delta i kursen Gula tråden som behandlar utveckling av kursplaner.
För ytterligare information om möjligheter till pedagogisk kompetensutveckling samt
övergripande riktlinjer, se Linneuniversitetets gemensamma pedagogiska plan (under Bilagor
i högerkolumnen):
https://medarbetare.lnu.se/organisation/universitetspedagogiska-enheten
Uppsatsanvisningar och konkretisering av bedömningsgrunderna
Dokument med anvisningar för uppsatsskrivandet på G2- och kandidat-, magister- och
masternivå finns som bilagor på ämnets webbplats, se: http://lnu.se/amnen/litteraturvetenskap
Dessa ska användas i undervisningen och handledningen på uppsatskurserna. För de
anvisningar som gäller kandidatnivå och uppåt finns dessutom särskilda bedömnings- och
betygskriterier. Nedan följer en konkretisering av dessa, vilket man som lärare kan ha till stöd
när man arbetar med dem.
Bedömningsgrunderna är indelade under rubrikerna:
1. Kunskap och förståelse för det litteraturvetenskapliga området.
1a – 1d: avser i vilken grad uppsatsen visar på grundläggande kunskap och förståelse
inom huvudområdet för utbildningen (litteraturvetenskap), allmänt, inom ett
fördjupningsområde, avseende relevant forskning och relevanta metoder.
Frågeställningens originalitet och komplexitet eller genomförande och resultat ska inte
i första hand bedömas här.
2. Färdighet och förmåga i förhållande till vetenskapligt arbetssätt.
2a: tyngdpunkten i bedömningen bör ligga på insamling, källkritisk värdering och
tolkning i nära anslutning till källor.
2b: en övergripande bedömningsgrund som avser den kritiska och analytiska
förmågan. Fokus ska ligga på förmågan till kritiskt tänkande och reflektion.
2c: grundläggande är förmågan att utforma en väl avgränsad frågeställning – inte om
frågeställningen är intressant rik eller avancerad, även om detta kan ha betydelse för
det högsta omdömet. För magister- och masteruppsatser är dock i enlighet med
examensmålen ett visst mått av kreativitet att förvänta.
2d: avser förmågan att genomföra en uppgift på ett sammanhållet sätt, från
frågeställning till analys/resultat och slutsatser. I första hand ska bedömningen avse
huruvida det finns god litteraturvetenskaplig poäng med uppgiften. Liksom i 2c är för
magister- och masteruppsatser ett visst mått av kreativitet att förvänta.
2g: handlar om förmågan att skriva en klar, begriplig och väldisponerad text. Fokus
ligger på den skriftliga språkfärdigheten och inte på formalia.
4 (6)
3. Värderingsförmåga och förhållningssätt i förhållande till litteraturvetenskapligt
relevanta aspekter.
3a: kan beskrivas i termer av litteraturvetenskapligt omdöme. Det handlar om att
kunna bedöma och värdera förtjänster och nackdelar med olika litteraturvetenskapliga
frågställningar och angreppssätt, att kunna se vad som är intressant att utforska eller
lyfta fram osv. Det är framför allt här som den litteraturvetenskapliga poängen med
frågeställningen, angreppssättet, resultaten och slutsatserna ska bedömas.
3b: knyter an till 3a men är inte begränsad till inomdisciplinära aspekter. Denna
bedömningsgrund kan vara mer eller mindre relevant i förhållande till uppsatsens
syfte.
Kronologisk checklista för slutskedet av uppsatsskrivning på kandidat-,
magister- och masternivå
(Denna lista finns också i dokumentet Uppsatsanvisningar)
Handledaren ska i god tid läsa en preliminär slutversion där uppsatsens huvudsakliga
utformning och framställning klart framgår.
Handledaren meddelar senast några dagar innan deadline för uppsatsinlämning
huvudläraren vilka av de handledda studenterna som kan förväntas lämna in en godtagbar
uppsats i tid. Handledaren godkänner därmed att dessa uppsatser tas upp till bedömning
av examinatorn.
Huvudläraren fördelar uppsatserna mellan examinatorerna och skickar informationen till
MyMoodle samt till ladoksekreteraren.
Uppsatsförfattaren skickar vid utsatt tidpunkt uppsatsen till MyMoodle (i Word).
Examinatorn kontrollerar att uppsatsen med godkänt resultat passerat
plagiatupptäckarsystemet Urkund, som finns inbyggt i MyMoodle, och kontrollerar också
omedelbart uppsatsens kvalitet genom en översiktlig granskning.
Examinatorn meddelar snarast därefter handledaren och huvudläraren vilka uppsatser som
är godkända för att gå vidare till slutseminarium. Detta godkännande ska förstås som att
examinatorn bedömer att en meningsfull ventilering av arbetet kan komma till stånd men
innebär inte automatiskt att uppsatsen måste godkännas.
Huvudläraren gör ett oppositionsschema som utan dröjsmål läggs ut på MyMoodle. Detta
bör helst göras senast en vecka innan slutseminarierna.
Samtliga examinatorer leder i samarbete slutseminarierna.
Examinatorn ger i omedelbar anslutning till slutseminariet feedback på uppsatserna och gör
en lista på eventuella fel och brister i de bedömda uppsatserna som skickas till
uppsatsförfattaren och handledaren.
Handledaren anlitar en professionell språkgranskare av engelska abstracts på magister- och
masternivå och skickar den korrigerade texten till uppsatsförfattaren.
Uppsatsförfattaren åtgärdar bristerna och för ev. in ett korrigerat abstract snarast, allra
senast inom två veckor efter slutseminariet, varefter den reviderade uppsatsversionen sänds
till examinatorn (i Word och med korrigeringarna synliga med hjälp av funktionen “spåra
ändringar”).
Examinatorn kontrollerar att alla revideringar genomförts korrekt. Om så är fallet
konverteras den korrigerade uppsaten till pdf-format och skickas till uppsatsförfattaren.
Uppsatsförfattaren ser därefter till att den godkända uppsatsen publiceras i DiVA.
Handledaren gör i samråd med uppsatsförfattaren en engelsk översättning av uppsatsens
titel (gäller alla nivåer) och meddelar examinatorn.
5 (6)
Examinatorn sätter betyg på seminarieversionen av uppsatsen (gärna med hjälp av
dokumentet ”Bedömningsformulär och betygskriterier för examensarbeten i
litteraturvetenskap”), meddelar betyget till uppsatsförfattaren och handledaren samt
rapporterar betyg och engelsk titel till ladoksekreteraren. Även underkända uppsatser
rapporteras. I betyget ska också övrig aktivitet på kursen, såsom opposition och försvar av
uppsats, vägas in.
Huvudläraren rapporterar in U till ladoksekreteraren för studenter som deltagit i
uppsatskursen men inte fått fram en uppsats som blivit färdig nog att bedömas av
examinator.
Ladoksekreteraren bevakar att alla betyg rapporteras i god tid och registrerar dem i Ladok
efter att respektive uppsats publicerats i DiVA.
6 (6)