Omvårdnadshandledning i
grupp utifrån olika perspektiv
Kent-Inge Perseius,
Specialistsjuksköt. i psykiatri, Docent
Forsknings- coh utvecklingsamordnare
Nyckeln kurs- och kompetenscenter för
hälsopedagogik, Landstinget i Kalmar län
www.ltkalmar.se/nyckeln
Lektor
Röda KorsetsHögskola, Stockholm
Ulf Lundqvist
Problem Baserad Lärande (PBL)
Är speciellt inriktad på att arbeta med
interaktivt lärande i grupper:
• Studenter i lärosätesmiljö
• Patientutbildning
• Personalgrupper – med olika fokus
(utveckling av yrkesroll,
verksamhetsutveckling)
Problembaserad Metod (PBM)
• En målinriktad pedagogisk metod som går ut på
att stärka ett patient/klientcentrerat
förhållningssätt och arbetssätt
• Centralt är förhållningssättet där man lyfter fram
människors egna drivkrafter och vilja till
utveckling
• Har sitt ursprung i humanistisk – klientcentrerad
psykologi och problembaserat lärande inom
pedagogiken
Vad är Problem Baserat
Lärande?
Problem Baserat Lärande är en pedagogisk metod grundad i demokratiska principer
där tanken är att de studerande ska vänja sig vid att ta eget ansvar för sitt lärande
och att vänja sig vid att respektera andras åsikter, kunskaper och värderingar.
Genom diskussion i grupp ökar möjligheten till ett både mer kritiskt och mer
självkritiskt reflekterande.
Egidius 1999
Problem Baserad Metod (PBM)
Innehållet utgår ifrån gruppens egna frågeställningar och
upplevda problem
Metoden inriktad på att få gruppen att aktivt styra
• Erfarenhetsutbytet mellan gruppdeltagarna grunden
• Gemensamma kunskapsmål för gruppen
• I vissa fall arbete med färdigheter som acceptans, avspänning och
mindfulness
• Individuella, egendefinierade förändrings- utvecklingsmål som
deltagarna tar stegvis i sin egen takt
• Metoden ”tvingar” på ett varsamt sätt till eget ansvar för utveckling
Problem Baserad Metod (PBM)
1. Börjar med att processa fram ett tydligt gruppkontrakt Hur ska vi ha det när vi arbetar tillsammans…
2. Nästa steg är en övergripande frågeställning, t ex - hur kan jag
utvecklas i min roll som…
3. Gruppen brainstormar kring övergripande frågeställning…
4. Sorterar och vaskar fram teman…
5. Framvaskade teman utgör en prel ”kursplan”…
7. UPPFÖLJNING
KUNSKAPSMÅL /
FÖRÄNDRINGSMÅL
1. VÄLJ
TEMA / ÄMNE
6. UTVÄRDERING
”VARVET RUNT”
kunskap
2. ”BRAINSTORMA” /
TÄNKA FRITT
3. SORTERA och
PRIORITERA
subteman
Nästa Träff
förändring
5. VAL AV KUNSKAPSMÅL /
individuella FÖRÄNDRINGSMÅL
4. DISKUSSION ERFARENHETSUTBYTE
PBM-grupp
1. Välj Tema, ämne
Första gången väljer handledaren ett övergripande frågeställning. T.ex:
Hur kan jag utvecklas in min roll som…?
2. Brainstorming ”Tänka fritt”
Här ska deltagarna skriva ner allt som de kommer att tänka på kring det valda
temat. Det kan vara en fråga, ett påstående, en fundering, ett tips o.s.v.
3. Sortera och prioritera – hitta teman och ämnen
På den här punkten ska deltagarna sortera sina ”tänka fritt” lappar i olika
grupper. Här är det viktigt att gruppen själv får sortera som de vill och att
alla är överens. När grupperingen är avklarad väljer gruppen demokratiskt
det temat som känns mest angeläget att börja med.
4. Diskussion och erfarenhetsutbyte
Gruppen diskuterar sina erfarenheter och kunskaper kring dagens tema.
Handledaren antecknar (helst synligt för alla) under tiden sådant som
kommer upp och som kan återföras till gruppen på nästa punkt.
5. Behov av kunskapsmål? Vad, Hur, När, Vem?
Här tittar man utifrån diskussionerna vid förra punkten om det finns
behov för ett gemensamt kunskapsmål för hela gruppen. Om det gör
det bestämmer man också hur det ska gå till vem som gör vad och
när.
6. Val av individuella förändrings- utvecklingsmål
Det individuella målet väljer var och en av gruppdeltagarna. Oftast är
det relaterat till dagens diskussioner men så är inte alltid fallet. Det
som är viktigt här är att hjälpa deltagarna att välja realistiska mål,
något som är genomförbart på ganska kort tid. Både deltagaren
själv som valt mål och handledaren antecknar med fördel.
7. Utvärdering, ”Varvet runt”
Deltagarna får en stund att utvärdera – spegla hur dagen varit. Bra om
handledaren speglar gruppens arbete också - i positiv och
konstruktiv anda.
8. Uppföljning Kunskapsmål/ förändringsmål
Detta sker vid början av nästa träff. Följ upp kunskapsmål och de
individuella målen. Vilka med krafter/motkrafter fanns det när det
gäller det sistnämnda.
Centrala komponenter i PBM
 Tydligt kontrakt
 Innehållet utgår från deltagarna genom brainstorming. Man
utgår från en fråga.
 Erfarenhetsutbytet mellan gruppdeltagarna är det centrala
 Alla processer sköts i gruppen, man undviker enskilda processer
mellan enskilda deltagare och handledare
 Egenstyrda individuella mål för att utvecklas i sin yrkesroll där
handledaren stöttar med hjälp av frågor.
I. Casehandledning utifrån
stegvis problemlösning
• Fokus på gruppreflexioner och problemlösning
kring case
• Har sitt ursprung i humanistisk filosofi,
klientcentrerat arbetssätt och psykopedagogik
Gruppreflexion kring case med hjälp
av ”stegvis problemlösning”
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Presentera case (vem som drar bestäms med fördel gången
innan, om det inte är av mera akut art)
Förtydligande frågor från gruppen
Definiera vad som är det mest angelägna problemet / målet via
diskussion i gruppen
Beskriv problemet / målet tydligt - på tavla etc. Den som ”äger”
caset ska ”köpa” beskrivningen
Reflekterande samtal i gruppen – brainstorma kring möjliga
lösningar.
Den som kommit med case får värdera förslagen
Den som kommit med case får välja lösning (Vad)
Planera för genomförande – den som sitter med ärendet
tillsammans med gruppen (Hur? När? Var? Vem?)
Följ upp hur gick det? Medkrafter – Motkrafter (nästa session)
II. Reflexion utifrån Orlandos
omvårdnadsteori
• Gruppreflexion utifrån vårdarperspektiv
• Inspirerat av Ida Orlandos omvårdnadsteori
Reflexion utifrån Orlandos
omvårdnadsteori
Utgår från frågor:
•Vad ser jag?
•Vad tänker jag?
•Vad känner jag?
•Vad gör jag / hur handlar jag?
•Vad finns det för alternativa sätt att handla?