1. No category

Instruktion för ST-handledning, bilaga 1
Handledarens fyra huvuduppgifter
1. Stödja och vägleda
Detta är traditionella handledaruppgifter. Olika metoder kan användas, såsom stödjande
eller utforskande samtal eller case-metodik. Val av metod får styras av den aktuella
frågeställningen och av hur långt ST-läkaren har hunnit i sin utbildning. Handledare och STläkare bör redan från början diskutera och komma överens om hur handledningen skall
genomföras. Det är viktigt att handledare har regelbunden kontakt med ST-läkaren under
hela utbildningstiden, dvs. även när ST-läkaren fullgör kompletterande tjänstgöring vid andra
enheter och har kontakt med lokala handledare vid dessa enheter.
Handledaren bör fungera som ST-läkarens ”advokat” och bör vid behov kontakta lokala
handledare vid andra kliniker eller den egna klinikens studierektor för att få hjälp att lösa
problem.
2. Upprätta utbildningsprogram
ST-läkare och handledare har ett gemensamt ansvar för utbildningsprogrammet. Det är STläkaren som ansvarar för att driva detta arbete med stöd från handledaren. På
www.skane.se/atst finns mallar som kan vara till praktisk hjälp att få med alla delmål i
målbeskrivningen.
I nya ST är det viktigt att i utbildningsprogrammet planera för:
 teoretiska inslag, inklusive externa utbildningar
 hur de generella kompetenserna kommunikation och ledarskap skall tillgodoses och
dokumenteras
 hur det individuella arbetet i medicinsk vetenskap skall genomföras
 ämne för kvalitetsarbete och hur arbetet skall genomföras
Dessa aspekter av ny ST är delvis nya och lätta att glömma bort i planeringen.
Utbildningsprogrammet ska revideras regelbundet, minst årligen, vilket är ett gemensamt
ansvar för ST-läkare och handledare.
3. Bedöma ST-läkarens kompetensutveckling
Bedömning är ett delvis nytt inslag i ST -handledningen och en viktig del av handledarens
roll i nya ST. Bedömningen skall omfatta alla aspekter av ST och alla mål i
målbeskrivningen. Den skall göras med metoder, som är kända och på förhand
överenskomna med ST-läkaren.
Handledaren kan av praktiska skäl inte själv göra egna bedömningar av ST-läkaren under
hela ST-tiden. Det är därför viktigt att ST-läkaren dels gör självskattningar med hjälp av
detaljerade målbeskrivningar och dels får feedback efter varje
tjänstgöringsavsnitt/placering. För sådan feedback ansvarar aktuell handledare där
tjänstgöringen har fullgjorts, och återkopplingen skall vara både muntlig och skriftlig.
Resultaten av självskattningar och feedback skall dokumenteras av och diskuteras med
handledaren efter varje tjänstgöringsavsnitt. Handledaren kan då stämma av ST-läkarens
kompetensutveckling gentemot de detaljerade målbeskrivningarna och
utbildningsprogrammet.
Om handledaren upptäcker brister i ST-läkarens kompetensutveckling, skatt detta leda till
åtgärder, såsom förbättringar i utbildningsprogrammet eller i verksamhetens
utbildningsinsatser, eller, vid behov, tydligare krav på ST-läkarens insatser.
Sammanfattningsvis är bedömningen av ST-läkarens kompetensutveckling ett nytt, stort och
viktigt inslag i handledaruppgiften. Bäst är om handledare och ST-läkare tillsammans
planerar hur denna process ska gå till. Vid behov finns studierektorn som reseurs att fråga.
4. Intyg inför ansökan om specialistkompetens
Handledaren skall på särskild blankett (bilaga 2 i SOSFS 2008:17) tillsammans med
verksamhetschefen och studierektorn intyga att ST-läkaren har:
 uppnått kompetenskraven i enighet med målbeskrivningen för specialiteten
 fullgjort minst fem års tjänstgöring under handledning
 använt sig av de lärandemetoder som målbeskrivningen föreskriver
Av intyget skall också framgå om eventuell utlandstjänstgöring varit relevant för
måluppfyllelsen.
Lathund för handledarsamtalet
Mål




Att integrera teori och praktik
Att utveckla en egen yrkespraxis och trygghet i den professionella rollen
Att öka insikten i de personliga förhållningssätten och deras betydelse för vad som
händer i olika möten och situationer
Att känna igen och kunna utveckla både starka och svaga sidor
Arbetssätt
 Regelbundna möten i ostörd lokal
 Kontinuerlig utvärdering och återkoppling
Förslag till struktur för samtalet
 Uppföljning av som hänt sedan sist
 Vad känns viktigt att prata om idag?
 Återkoppling till händelser utifrån kunskap, attityder och förmåga
 Är det något privat som påverkar arbetet och upplevelserna?
 Utgå alltid från den handleddes kunskaper, erfarenheter, känslor och värderingar
Under samtalet
Stödja och vägleda ST-läkaren:
Vidga perspektivet; ifrågasätta vägval, tänka på
något annat sätt; sätta ord på tänkandet
o Lyssna! – låt ST-läk berätta vad hen har
behov att diskutera
o Försök förstå – ställ öppna frågor, konkreta
och detaljerade
o Presentera ev. andra tolkningar och typer
av lösningar
o Använd ”jag” budskapet
o Var tydlig
o Våga vara tyst
Undvik fallgropar
o Föräldrafällan – när handledaren övertar
ansvaret för ST-läkarens lärande och
utveckling
o Otålighetsfällan – ser lösningar snabbare
o Intellektualiseringsfällan – stor vikt vid det
rationella och sakliga
o Sentimentalitetsfällan – känslomässigt
engagemang tar över
o Ytlighetsfällan – ställer inga krav
Handledningsöverenskommelse
Att diskutera och skriva under då samarbete ST-läkare och handledare inleds
1. Mål och syfte med handledningen
2. Ramar (tid, plats, etiska regler)
3. Innehåll
4. Ansvarsfördelning (ST-läkare/handledare/verksamhetschef/studierektor)
5. Lärandemetoder
6. Personliga utvecklingsbehov
7. Övrigt
………………………………………………………..
………………………………………………………….
ST-läkare
Handledare