Hur tar man till sig ny kunskap i praktiskt arbete?
Gunilla Avby Linköping 1 oktober 2015 Kunskapsanvändning i prak/skt arbete The Knowing Doing Gap Hur vi kan överbrygga vad som kallats ”the knowing-doing gap” – och översätta ny kunskap i praktisk handling Marknadsekonomiskt vård-‐ och omsorgssamhälle -‐ del i ra/onaliseringsrörelsen E: i allt högre grad vetenskapsbaserat samhälle ¡ Stora ansträngningar görs för a: garantera a: verksamheter i alla samhällssektorer bygger på Cllförlitlig kunskap Ökat fokus på standardisering ¡ Överbrygga klyEan mellan forskning och prakCk/beslutsfa:ande ¡ Formalisering av procedurer för kunskapsutveckling och kunskapsanvändning ¡ Riktlinjer – tolkningsutrymmet inskränks Dokumentering för transparens Den professionellas roll markeras Kunskap i fokus För a: utveckla en prakCk som fa:ar Cllförlitliga beslut och arbetar med ständiga förbä:ringar krävs en ökad: 1. kunskapsanvändning (inkl. kriCsk granskning av Cllgänglig kunskap) 2. kunskapsutveckling (professionell experCs =beprövad erfarenhet ) Ny kunskap kan främja e: ifrågasä:ande av det förgivet tagna och erbjuda e: lärandeCllfälle Evidens kan informera men aldrig ersä:a den professionella experCsen EBP är en abstrakt modell, förringar komplexiteten (Otto, Polutta och Ziegler, 2009) Ansvaret att utveckla EBP ses som ledningens; ansvaret för utförandet sker i mötet mellan den professionella och klienten (Jergeby, 2008) EBP är ett mångfacetterat fenomen (Gambrill, 2007; Bohlin och Sager, 2011) Informella teorier (praktikens logik) glöms bort och hindrar en reflekterande praktik I Sverige tenderar policy att driva praktik. EBP används ofta synonymt med evidensbaserade metoder (Soydan, 2010) (Healy, 2009; Gray m.fl., 2009) Ett konceptuellt gemensamt språk saknas inom socialt arbete (Gould, 2004; Trevithick, 2008) EBP har sitt ursprung inom det naturvetenskapliga forskningsfältet (medicin) (Webb, 2001) EE forskningsprojekt inom socialt arbete … i syEe a: uUorska hur socialsekreterare inom den sociala barn-‐ och ungdomsvården använder kunskap och lär sig i sin dagliga verksamhet, mer specifikt i utredningsarbetet. Steg 1 • Hur uppfa:as begreppet EBP i socialt arbete? Steg 2 • Vilken kunskap använder socialsekreterare i den dagliga prakCken och hur används den? • Hur bidrar vardagens prakCk (erfarenheter) Cll professionell experCs och lärande i utredningsarbetet? Steg 3 • Hur kan reflekCon som integrerar de olika kunskapsformer associerade med EBP (forskningsbaserad och prakCkbaserad kunskap) bidra Cll lärande i socialt arbete? En teore/sk utgångspunkt PoliCska beslut skiljer sig från prakCsk användning Beslutsfa:ande arena – Genomförande arena u PrakCkens restrikConer, dvs de möjligheter och begränsningar prakCken utgör för a: verkställa poliCska intenConer u Professionellt arbete innehåller olika grader av diskre'on (handlingsutrymme) och autonomi (självbestämmande och självständighet) Steg 1: BeslutsfaEares förståelse av EBP UUorska och beskriva hur olika beslutsfa:are inom socialt arbete förstår EBP. Inte värdera om det är rä: eller fel… …utan istället studera -‐ vad pratar man om? -‐ hur pratar man om EBP? © Gunilla Avby Fem kvalita/vt skilda säE aE förstå EBP Slutsatser • EBP är e: mångface:erat begrepp • En taxonomi i fem deskripCva kategorier idenCfierades och porträ:erar förståelsen för EBP inom socialt arbete • Förståelsen baseras på relaConen mellan tre avgränsade aspekter: – Hur respondenterna trodde EBP influerade prakCken – Syn på kvalitet – Syn på kunskap • Det är svårt a: urskilja EBP i prakCken, vilket antyder a: socialt arbete inte ännu har realiserat EBP Delstudie 2: Kunskap i utredningsarbetet UUorska vilken kunskap socialsekreterare använder sig av i sin dagliga prakCk. – Vilken kunskap använder sig socialsekreterare av i utredningsarbetet? – Hur används kunskapen? – Hur påverkar kunskapsanvändningen lärandet i arbetet? PrakCk-‐ baserad kunskap Forsknings-‐ baserad kunskap • • • • • Lösningsorienterad U:rycks oEa i handling Direkt användbar Svår a: kommunicera (tyst) Kontextspecifik • Problemorienterad • Huvudsakligen i skriElig form • God kommunicerbarhet (explicit) • Relevans bortom forskningssituaConen • Generaliserbar En saknad kunskapsform Vardags kunskap Kunskap som oEast kommer i u:ryck i samspel med andra och som är kopplat Cll: • • • • • Common sense (Klokhet) Visdom Personliga värderingar och uppfa:ningar Djup begrundan Utbildning Kunskap i prak/ken Kunskapsform Kunskapskälla Forskningsbaserad kunskap Forskning Professionell litteratur Praktikbaserad kunskap Lagar Lokala policys Webbaserade verktyg Kurser och konferenser Ärendedokumentation Föräldrar Barn Andra professionella Kollegor Chef Erfarenhet Artikulerad Utbildning Common sense Intuition Personliga värderingar och uppfattningar Erfarenhetsbaserad Vishet © Gunilla Avby Vardagskunskap Kodifierad © Gunilla Avby Kunskapsformer kopplade /ll utredningsfaserna Två huvudslutsatser • Kunskapsanvändningen inom den sociala barn-‐ och ungdomsvården ligger långt ifrån idealen för evidensbaserad prakCk. – Socialsekreterarna använder företrädesvis prakCkbaserad kunskap hämtad i huvudsak från kollegor och Cdigare erfarenheter – Om forskningsbaserad kunskap används är det främst för a: bekräEa inte utmana rådande uppfa:ningar och åsikter • ReprodukConen av professionell kunskap – lärandet – är i stor utsträckning implicit och tas förgivet. – Lärandet är Cll största del anpassningsinriktat – skapar ruCner (vanor) i dagligt arbete – De olika kunskapsformerna används i varierande utsträckning i utredningens olika faser © Gunilla Avby En framväxande modell för en medveten prak/k där kunskapsanvändning och lärande, utöver organisatoriska förutsäEningar, får en framträdande roll
© Copyright 2024