1. No category

Evidensbaserade metoder inom FHV
Irene jensen
Professor och enhetschef
Enheten för interventions- och implementeringsforskning
§  Vila
§  Sjukskrivning tills tillfrisknande
§  Lättare anpassade insatser
Kvinnor
påbörjats
mer
sjukskrivna
§  Samordningsmöten med FHV,FK,A-giv, fack….
§  Anpassat arbete
Flera
diagnoser,
multiproblem
Psykosocial
aspekter i
arbetet och
privatlivet
§  Aktivitet
§  Undvik sjukskrivning
§  Arbetsinriktade åtgärder
§  Självhjälpsmetoder
De flesta med
ryggbesvär
inte
sjukskrivna
Vårdgivarens
och
omgivningens
bemötande
Patientens syn
på möjlighet
att återgå i
arbete
§  Förändrad syn på ryggbesvär från sjuk till ”normalt” som tillhör livet
§  Integrerad syn på hälsa och arbete; arbete en del av hälsoprocessen
13/05/15
Namn Efternamn
2
§  Vila
§  Sjukskrivning tills mår bättre och att du känner att du orkar
§  Lätt aktivitet som du känner du orkar
§  Samordningsmöten med FHV,FK,A-giv, fack….
§  Anpassat arbete
13/05/15
Namn Efternamn
”Vi är väldigt försiktiga
med det här att lägga
för mycket vikt vid
arbetsåtergång i
början för vi ser att det
skrämmer folk, dom
känner direkt press. //
Det är inte juste att
börja prata jobb när
man kommer hit och
ska börja jobba med
sig själv.”
3
Intervjuer med rehab pa0enter om betydelsen av konkreta insatser för återgång i arbete 0digt i rehab arbetet §  Rehabiliteringen fokuserar på arbete i liten utsträckning. Sker mestadels genom diskussioner mellan pa0enterna och personalen, och utan samverkan med arbetsgivaren. §  Genom diskussionerna på rehabiliteringen fick pa0enterna förhoppningar om hur deras kommande arbetsliv skulle te sig men när de senare inte uppfylldes kände deltagarna en stark besvikelse. §  EDer rehabiliteringen kände pa0enterna sig ensamma i processen mot arbetsåtergång och saknade stöd från rehabiliteringspersonalen. §  Många deltagare kände sig eDer rehab missförstådda av sina chefer vilket försämrade deras möjligheter aF acceptera och ta emot de anpassningar på arbetsplatsen som fak0skt erbjöds dem. Hellman T. 2013 Olika faktorer kan:
•  Föregå besvären
•  Utlösa besvären
•  Vidmakthålla besvären
Rehabgarantin
Avgörande för positiv effekt på sjukfrånvaro
§  komma in tidigt (innan 2 mån sjukskrivning)
§  Avgörande med arbetsinriktad insats
Ryggbesvär
psykisk
§  Samordningsmöten med många parter hindrandeOCH
vid tidig
insats främjande vid
ohälsa
sen insats (lång sjukskrivning)
§  Evidensbaserad praktik
13/05/15
Namn Efternamn
6
Uppföljningsenkät om evidensbaserad praktik inom FHV
2011-2014
§  Vad är evidensbaserad praktik (EBP)?
§  Evidensbaserad praktik (EBP) är INTE dogmatisk tillämpning av varje steg i
riktlinjer, i alla situationer, för alla klienter
13/05/15
7
§  EBP är tillämpningen av bästa tillgängliga kunskap i kombination med klinisk
erfarenhet/”känsla” och klientens förutsättningar
§  Syftet med evidensbaserad praktik är att öka möjligheterna att hjälpa. I
evidensbaserad praktik strävar man efter att; utredning och insatser; ska bygga
på bästa tillgängliga kunskap, som hämtas från forskning, från den
enskilde och från praktiken.
Socialstyrelsen 2015
13/05/15
Namn Efternamn
8
Uppföljningsenkät om evidensbaserad praktik inom FHV
2011-2014
§ FHV-anställdas tilltro och kompetens för att arbeta
evidensbaserat har ökat under de senaste tre åren.
§ FHV-anställda har ökad tilltro till sin egen förmåga att kritiskt
granska vetenskaplig information.
§ Andel FHV anställda som uppger att EBP är viktigt för
kundföretagen har minskat under de senaste tre åren.
§ Ledningen uppger som orsak till att kunder inte efterfrågar
är att de utgår från att FHV säljer tjänster utifrån bästa
tillgängliga kunskap
Björk Brämberg, E., et al Evidensbaserad praktik i företagshälsovården. Nationell undersökning
om kunskap, attityder, hindrande och stödjande faktorer – en treårsuppföljning. Rapport 2: 2015,
Karolinska institutet. Stockholm 2015.
13/05/15
Namn Efternamn
9
forts
§ 
FHV-anställda saknar i stor utsträckning organisationens stöd för att
arbete enligt EBP
Ø Ledningen lägger ansvar på individnivå och ser inte som sin uppgift att
stödja och utveckla ett organisatoriskt lärande
Ø Ledningen och anställda upplever bristande ekonomiska resurser för
att hinna med kompetensutveckling och implementering av nya
metoder
§  Ledningen och FHV-anställda anger bristande ekonomiska resurser för
att hinna med kompetensutveckling och implementering av nya
metoder.
§  Stöd från organisation och ledning anges som viktiga möjliggörande
faktorer för evidensbaserad praktik av FHV-anställda.
13/05/15
Namn Efternamn
10
Från forskning till användning
Vetenskaplig
studie
Implementering
Varför evidensbaserade riktlinjer för FHV?
• 
Ger FHV ett forskningsbaserat underlag för åtgärder
• 
Syftar till att skapa en standardisering och struktur för
kvalitetssäkrade arbetssätt inom företagshälsa.
• 
Riktlinjerna ska säkerställa att anställda och arbetsgivare nås av
klientsäkra insatser enligt den senaste vetenskapen
• 
Riktlinjerna ger anställda inom företagshälsovården en bra
möjlighet att effektivt stödja arbetsgivare och anställda i
arbetsplatsnära hälsoarbete
• 
Riktlinjerna ger arbetsgivare stöd i upphandling och utformning av
arbetsmiljöarbetet
Företagshälsans riktlinjegrupp Sammanställning av kunskapsläget Prioriterings kommiFé Företagshälsans riktlinjegrupp Pågående:
Psykisk ohälsa
Hälsoundersökningar
Alkohol
May 13, 2015
13
Ekonomisk analysgrupp Arbetsnamn:
Riktlinjer för åtgärder mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa
§  Implicerar inte endast orsakssamband; arbetet orsakar, arbetet påverkas,
arbetet möjliggör
13/05/15
Namn Efternamn
14
Systematisk kartläggning av internationella
kunskapsläget om
Insatser som ges via företagshälsovården för att minska
och förebygga psykisk ohälsa
En kartläggning av forskningen
Bergström G., Lundin A., Vaez M., Cedstrand E., Hillert L., Jensen I.
Släpptes igrå Slutsatser
§  Problemlösningsfokuserade terapier via FHV med tydlig inriktning mot
åtgärder på arbetsplatsen minskar sjukfrånvaro och underlätta återgång
i arbete
§  Uppföljning både av den anställde och med arbetsplatsen även efter att
arbetsåtergång skett minskar risken för återfall i sjukskrivning
§  förebyggande insatser via arbetsplatsen kan förebygga psykisk ohälsa
och sjukfrånvaro.
§  Det finns ingen tydlig koppling mellan arbetsåtergång och omfattning av
symtom, eller att minskning av symtom automatiskt leder till
arbetsåtergång.
§  För att underlätta arbetsåtergång behöver insatsen vara nära kopplad till
arbetsplatsen och hänsyn tas till de arbetsmiljöfaktorer som visat sig ha
betydelse för psykisk ohälsa.
13/05/15
16
Vetenskapligt stöd för samband på gruppnivå
§ Spänt arbete (höga krav och § Depression, sjukskrivning
för depression hos män
låg kontroll)
§ Utmattning, depression,
§ Höga krav
sjukskrivning för depression
hos män, förtidspension
§ Låg kontroll
§ Utmattning, depression,
sjukskrivning för depression
hos kvinnor och män
§ Bristande stöd
§ Utmattning, depression,
självmord
Vingård E. Et al Arbete psykisk ohälsa och sjukskrivning, FORTE 2015
Riktlinjen
Mål/Syfte med riktlinjen för arbetsrealterad
psykisk ohälsa
§  ge ett forskningsbaserat underlag för företagshälsan i hur man
stödjer arbetsgivares förebyggande arbete mot
arbetsrelaterad psykisk ohälsa och
§  för hur man när ohälsa uppkommit, utreder och åtgärdar
arbetsrelaterad psykisk ohälsa.
Målet har varit att skapa en tillämpbar riktlinje som tar tillvara de
specifika förutsättningar som finns inom företagshälsorna med
kompetens inom arbetshälsa och nära koppling till arbetsplatsen.
Riktlinjen innehåller därför även underlag för implementering av
riktlinjen.
13/05/15
Namn Efternamn
18
Vad bygger den kommande riktlinjen på?
§  Bygger på systematiska sammanställningar av evidens om åtgärder
§  Existerande internationella guidelines (Holland, Canada, UK, EU –PRIMA mm)
§  Nyare forskningsstudier
§  En kombination av sk evidensbaserad kunskap och bästa möjliga
forskningsbaserade kunskapsunderlag
§  OBS presentationen är arbetsmaterial!!! Preliminära resultat…..
13/05/15
19
Att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa
§  Väl förankrade, kända, tydliga och användbara policys och åtgärdsvägar/
riktlinjer
§  Kartlägg och åtgärda hinder för implementering av policys och riktlinjer
§  Kunskap om relationen arbetsförhållanden och psykisk ohälsa genom
chefsleden –UTBILDA CHEFERNA
§  Kunskap om tidiga signaler på arbetsrelaterad psykisk ohälsa genom
chefsleden –UTBILDA CHEFERNA
§  Fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med regelbunden kartläggning av
psykosocial arbetsmiljö
§  Riskanalys med uppföljande åtgärder enligt participativ metodik/survey
feedback
§  Uppföljning
13/05/15
20
Kartläggning och återkoppling av psykosocial arbetsmiljö
och stress/psykisk hälsa i verksamheten
§  Framgångsrika åtgärder för förbättrad psykisk hälsa använder
organisatoriska strategier för; ökat deltagandet i beslutsfattandet och
problemlösning, ökat stöd och återkoppling, samt förbättrad
kommunikationen
§  Vid kartläggningar;
Ställ frågor om endast det som du vill ta reda på och har hjälp av för att
uppfylla syfte och mål!
Använd vetenskapligt kvalitetssäkrade enkäter
13/05/15
21
Efterhjälpande åtgärder vid psykisk ohälsa
§  Noggrann diagnostik för att utesluta annan sjukdom
§  Evidensbaserad information till anställd och chef
§  Utredning arbetsmöjligheter tillsammans med närmsta chef –ADA, KOF
participativ metodik
§  Samsyn på problem och insatser hos de olika inblandade aktörerna.
§  Problemlösningsbaserade terapier
§  Arbetsinriktade insatser
§  Regelbundna, tät uppföljning av progress
§  Undvik långtidssjukskrivning på heltid
Studier har visat att både brist på tydlig anknytning till arbetsplatsåtgärder
och för ensidigt betonade av arbetsåtergång utan anknytning till besvär
kan påverka funktionsförmåga och sjukskrivning negativt
Participativ metodik inom arbetshälsa
Starka belägg för positiva effekter
En metodik där man fokuserar på aF involvera den anställde för aF fånga problemet och lösning u0från hur den anställde ser det. Den anställde tar ak0vt del i mötet genom aF själv: v beskriva sina besvär och problem relaterat 0ll arbetet, v diskutera funk0onsnedsäFning i rela0on 0ll arbetet v Diskutera möjliga/nödvändiga förändringar i rela0on 0ll arbetet v Göra en handlingsplan Utredningsstöd/metodik vid samtal anställd/närmsta chef/FHV KOF, ADA, QPS-­‐mismatch Uppställning över utredning/screenings metoder som kan
rekommenderas utifrån vetenskapligt underlag
§ vetenskapligt beprövade instrument vid diagnostik för
semistrukturerad intervju och självskattningsformulär
§ Strukturerade utredningsmetoder för analys arbetets krav
och individens förmåga
13/05/15
Namn Efternamn
24
Insatser för lättare arbetsrelaterad psykisk ohälsa
§  Arbetsinriktade åtgärder/arbetsplatsnära insatser
§  Undvik lång heltidssjukskrivning
§  Evidensbaserade råd
§  Metoder för självhjälp
§  Levnadsvanor/fysisk aktivitet
§  Problemlösningbaserad terapi (ex arbets-KBT)
§  Medicinering
§  Regelbunden uppföljning
§  Rehabcoach vid långvarig sjukskrivning
13/05/15
Namn Efternamn
25
Effekter av hälso- och levnadsvaneundersökningar.
Vad säger den vetenskapliga evidensen?
13/05/15
Namn Efternamn
26
Hälsoundersökningar av anställda via
arbetsgivaren
Effekter av hälso- och levnadsvaneundersökningar. Vad
säger den vetenskapliga evidensen?
Grooten W. Kader M. . Kwak L, Hermanson U. Schäfer Elinder L. Wåhlin C.
Bergström G. Jensen I. Rapport. Karolinska Institutet. 2014
Sammanfattande slutsatser
§ Hälsoundersökning utan uppföljande insatser bör
inte genomföras
§ Evidens för ingen effekt
§ Hälso- och levnadsvaneuppföljning
rekommenderas för att förbättra levnadsvanor samt
minska sjukfrånvaro och sjuknärvaro
§ Evidens för positiv effekt
13/05/15
Namn Efternamn
28
§ Mul0modala uppföljande insatser mest effek0vt § De uppföljande insatserna bör pågå under en längre 0d (minst 3-­‐6 månader) 13/05/15
Namn Efternamn
29
Ekonomiska effekter av HLU
§ Investeringar I HLU ger upp till 4 gånger pengarna
tillbaka
§  Minskat produktionsbortfall
Resultaten stöds av en tidigare forskning:
§ ISSA -för varje satsad krona i hälsofrämjande insatser så får
man 2 tillbaka.
§ AHA - process och verkstadsindustrin produktivitetsökning
mellan 3-5 %.
13/05/15
Namn Efternamn
30
Implikationer för hälsoundersökningar för
företagshälsovård och arbetsgivare
§ Hälso-­‐ och levnadsvaneuppföljning kan erbjudas anställda som en kostnadseffek0v hälsofrämjande insats § Den inledande riskscreeningen kan genomföras : §  an0ngen som en tradi0onell hälsoundersökning med möte mellan anställd och personal vid företagshälsovården eller §  via frågeformulär ut 0ll grupper av anställda/arbetsplatser. Frågeformulären bör då följas av en personlig återkoppling 0ll de anställda. 13/05/15
Namn Efternamn
31
Forts implikationer
§ De uppföljande insatserna bör vara evidensbaserade och pågå under minst 3-­‐6 månader. Insatser kan erbjudas som: § Individuellt stöd 0ll anställda i risk § Förändringar i miljö och på policynivå 13/05/15
Namn Efternamn
32
Forts implikationer
§ Förändringar i miljö och på policynivå-­‐ exempel: § Rökfri arbetsplats § Hälsofrämjande budskap – ex trapp §  U\orma arbetsplatsen för rörelse § Bra mat i personalrestaurang 13/05/15
Namn Efternamn
33
Hälsoundersökning
En hälsoundersökning genomförs för att
v identifiera individer med risk för framtida ohälsa
där hälsofrämjande och förebyggande åtgärder kan ha
positiv effekt.
v  fokus på levandsvanor (matvanor, fysisk aktivitet,
tobaksbruk och alkoholbruk), sömn och stress.
Fördelen med en hälsoundersökning som genomförs via
arbetsgivaren är att man kan tillämpa ett
arbetsplatsperspektiv i kartläggningen av faktorer som
påverkar levnadsvanor och (o)hälsa samt även för
efterföljande insatser.
Lansering
§ Psykisk ohälsa – 14 sept 2015
§ Hälsoundersökningar – 14 sept 2015
§ Alkohol – okt 2015
13/05/15
Namn Efternamn
35
Tack för uppmärksamheten!
Blogg: professornharordet
Twitter: @professorns
Hemsidor: www.ki.se/imm/iir
www.fhvforskning.se
36