Tullverkets verksamhetsplan 2015
Diarienummer STY-2014-520 Innehållsförteckning GENERALTULLDIREKTÖRENS BUDSKAP ............................................................ 4 VERKSAMHETSPLANEN VISAR PRIORITERINGARNA FÖR 2015 ....................... 5 Tullverket styrmodell ........................................................................................................................................... 6 VERKSAMHETSPLANENS STRATEGISKA DEL .................................................... 8 Tullverkets verksamhet ........................................................................................................................................ 8 Uppdrag .............................................................................................................................................................. 8 Vision ................................................................................................................................................................. 8 Målbild 2020 ...................................................................................................................................................... 9 Principer för hur verksamheten ska bedrivas .................................................................................................... 9 Värdegrund ......................................................................................................................................................... 9 Processtyrning .................................................................................................................................................. 10 Verksamhetsstrategin ....................................................................................................................................... 11 Stödjande strategier .......................................................................................................................................... 12 Kontrollstrategin .......................................................................................................................................... 12 Kanalstrategin .............................................................................................................................................. 13 IT-strategin .................................................................................................................................................. 13 Kompetensstrategin ..................................................................................................................................... 13 Strategin för stödverksamhetens utveckling 2015–2018 ............................................................................. 13 Strategiska utgångspunkter för kommande planeringsperiod ....................................................................... 14 Ekonomiska förutsättningar ............................................................................................................................. 14 Årsarbetskrafter ................................................................................................................................................ 14 Geografisk närvaro ........................................................................................................................................... 14 Satsningsområden............................................................................................................................................. 14 Kultur .......................................................................................................................................................... 14 Processorientering ....................................................................................................................................... 15 Ledarskap .................................................................................................................................................... 15 Kompetens ................................................................................................................................................... 15 Utvecklingsagendan 2015–2017 ...................................................................................................................... 15 Ett integrerat och effektivt Tullverk ............................................................................................................ 15 Elektronisk tull ............................................................................................................................................ 15 Fortsatt Tullverk .......................................................................................................................................... 16 Risker ............................................................................................................................................................... 16 Treårsplanering................................................................................................................................................... 17 Inriktning för kärnprocesserna 2015–2017 ...................................................................................................... 17 Analysera och selektera ............................................................................................................................... 17 Hantera tillstånd........................................................................................................................................... 18 Klarera varor och transportmedel ................................................................................................................ 18 Genomföra fysisk kontroll ........................................................................................................................... 18 Följa upp operatör och ärende ..................................................................................................................... 19 Hantera brott ................................................................................................................................................ 19 Inriktning för stödverksamheten ...................................................................................................................... 19 Inriktning för internationellt arbete .................................................................................................................. 20 Budget och årsarbetskrafter 2015–2017 ........................................................................................................... 21 Resultatindikatorernas målnivåer 2015–2017 .................................................................................................. 22 Resultatindikatorernas målnivåer 2015–2017 .................................................................................................. 22 2 VERKSAMHETSPLANENS TAKTISKA DEL .......................................................... 23 Tullverkets slutprestationer ............................................................................................................................... 24 Slutprestationen Extern information................................................................................................................. 24 Slutprestationen Tillstånd ................................................................................................................................. 25 Slutprestationen Klarering ................................................................................................................................ 26 Slutprestationen Fysiska kontroller .................................................................................................................. 27 Slutprestationen Kontroller i efterhand ............................................................................................................ 28 Slutprestationen Ärenden överlämnade till åklagare ........................................................................................ 28 Tullverkets mål.................................................................................................................................................... 30 Skattefelet ......................................................................................................................................................... 31 Analys och kontroller av in- och utförselrestriktioner ska särskilt inriktas på hot mot hälsa, miljö och säkerhet .......................................................................................................................................................................... 35 Säkerställande av uppbörd................................................................................................................................ 38 Organiserad och storskalig brottslighet ............................................................................................................ 40 Narkotikabekämpning ...................................................................................................................................... 43 Storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak ......................................................................... 45 Ekonomisk brottslighet .................................................................................................................................... 47 Uppdrag och utvecklingsprojekt 2015............................................................................................................... 49 Regleringsbrevets uppdrag .............................................................................................................................. 49 Uppdrag för hantering av prioriterade risker samt särskilda satsningsområden ............................................... 52 Övriga uppdrag................................................................................................................................................. 53 Utvecklingsprojekt ........................................................................................................................................... 54 Budget .................................................................................................................................................................. 55 Resursfördelning .............................................................................................................................................. 55 Budgetfördelning.............................................................................................................................................. 55 Uppföljning .......................................................................................................................................................... 58 Uppföljningens innehåll .............................................................................................................................. 58 Dialoger ....................................................................................................................................................... 58 Budgetprognos ............................................................................................................................................. 58 BILAGA 1: REGLERINGSBREV FÖR BUDGETÅRET 2015 AVSEENDE TULLVERKET .......................................................................................................... 59 BILAGA 2: REGLERINGSBREV FÖR BUDGETÅRET 2015 AVSEENDE ANSLAG 1:1 AVGIFTEN TILL EUROPEISKA UNIONEN....................................................... 71 BILAGA 3: DRIFTBUDGET 2015 ............................................................................ 77 BILAGA 4: INVESTERINGSBUDGET 2015 ............................................................ 78 BILAGA 5: UPPFÖLJNING AV PLANER................................................................ 79 BILAGA 6: REVISIONSPLAN 2015 ........................................................................ 80 3 Generaltulldirektörens budskap Med effektiva och moderna arbetsmetoder förenklar vi det legala och förhindrar det illegala – så lyder vår vision. För att skapa förutsättningar för att vi ska kunna fortsätta göra det även i framtiden behöver vi under 2015 arbeta hårt för att utveckla och förändra inom en rad områden. Tullverket står inför stora förändringar. Den EU-gemensamma lagstiftningen ställer krav på en helt elektronisk uppgiftslämning mellan företag och myndigheter, vilket för med sig att Tullverket behöver ta fram ett helt nytt tulldatasystem och ställa om våra arbetssätt. Dessutom vet vi att vi på sikt kommer att ha snävare ekonomiska ramar, vilket också kräver en omställning av arbetet. Vår verksamhet kommer till exempel att i större utsträckning inriktas mot kontroller och uppföljning, och betydelsen av underrättelsestöd kommer att bli ännu större. Därför kommer fokus under 2015 fortsatt att ligga på utveckling och förändring. Vi ska utveckla våra arbetsmetoder, våra arbetsverktyg och våra förhållningssätt för att Tullverket även i framtiden ska ha förmågan att utföra det viktiga uppdrag vi fått från regering och riksdag. Detta arbetar vi med på olika sätt, till exempel i omfattande utvecklingsprojekt, förbättringsuppdrag och genom ständiga förbättringar i vardagen. Riksdagen har fattat beslut om regeringens höständringsbudget, där Tullverket tilldelats ett extra anslag om 75 miljoner kronor. Detta extra tillskott är öronmärkt för arbetet inom programmet Elektronisk tull och är en engångssumma som ska förbrukas under 2015. Extrapengarna skapar ett ekonomiskt utrymme för Tullverket att göra stora förtida rekryteringar under 2015. Däremot måste vi fortsätta se över våra omkostnader, t.ex. för lokaler, eftersom vi inte kan räkna med att få den här typen av extra tillskott i framtiden. Generaltulldirektör Therese Mattsson 4 De områden vi särskilt ska fokusera utvecklingsarbetet inom är: Kompetens – Insatser för att stärka kompetenser kommer att behövas, dels för att vi har ett stort antal medarbetare som lämnar på grund av pension, dels kommer arbetsuppgifter och kompetens att förändras när vissa arbetsuppgifter avvecklas och andra tillkommer på grund av de omställningar av arbetssätt som måste genomföras. Processtyrning – Att få processtyrningen i Tullverket att fungera ännu bättre är en framgångsfaktor i utvecklings- och förbättringsarbetet. Då säkerställer vi att vi får effektivitet i utvecklingsarbetet, som ju är ett kostsamt arbete både i personalresurser och pengar. Kultur – Den omställning och modernisering av arbetet som Tullverket står inför kommer att kräva att vi arbetar aktivt med attityder, förhållningssätt och engagemang. Ledarskap – Motivation och kompetens blir viktiga aspekter av verksamheten vilket förstås påverkar chefer och ledarskap inom Tullverket. Vi behöver därför satsa mer på ledarskapsutveckling, med fokus på att vara ledare i en organisation som förändras. Vi ska vara medvetna om att det närmsta året kommer att innebära både tuffa utmaningar och en hård belastning. Men jag är övertygad om att vi tillsammans kommer att ta tagit avgörande steg mot ett modernare och effektivare Tullverk när året är slut. Therese Mattsson Generaltulldirektör 5 Verksamhetsplanen visar prioriteringarna för 2015 Verksamhetsplanen beskriver de viktigaste prioriteringarna för det kommande året och förklarar vilket resultat Tullverket ska uppnå och vad som ska följas upp. Tullverkets verksamhetsplanering delas in i en strategisk, taktisk och operativ del. Verksamhetsplanen beskriver den strategiska och den taktiska delen. Med utgångspunkten i verksamhetsplanen slutför kärn- och stödverksamheten den operativa planeringen genom att ta fram egna handlingsplaner. Den strategiska delen i verksamhetsplanen ger en helhetsbild av Tullverkets uppdrag och mål, samt beskriver den långsiktiga inriktningen för arbetet. För att få en bättre framförhållning har Tullverket infört en treårsplanering för verksamhet, utveckling, personal och budget. I den taktiska delen beskrivs arbetet med att omsätta de mål och uppdrag som regeringen ger i regleringsbrevet. Här beskrivs också vad Tullverket måste åstadkomma under året, samt hur arbetet ska genomföras. I den taktiska delen presenteras även uppdrag och utvecklingsprojekt för 2015, uppdrag för hantering av prioriterade risker och satsningsområden, budgeten för 2015, samt en redogörelse för rutinerna för verksamhetens uppföljning. Tullverket styrmodell Tulverkets styrmodell har till syfte att tydliggöra hur styrningen ska gå till och vilka delar som ingår i styrningen. Styrmodellen beskriver hur styrningen ska bedrivas utifrån det uppdrag som Tullverket har givits av riksdag och regering. Det är en viktigt del i Tullverkets styrning att kunna leverera det som regeringen efterfrågar på rätt sätt, i rätt tid och med hög kvalitet. Detta gäller exempelvis årsredovisning, budgetunderlag, halvårsredovisning, prognoser i Hermes. Även EU är en viktig aktör i den externa styrningen av Tullverket, då vi ingår i EU:s tullunion och stora delar av Tullverkets verksamhet lyder under EUlagstiftningen. Tullverkets styrning är uppdelad i tre olika tidshorisonter: lång sikt – 5 år, medellång sikt – 3 år och kort sikt – 1 år. Tullverkets vision utgör ett långsiktigt ställningstagande för hur Tullverkets verksamhet ska utvecklas. Tullverkets vision bryts ned i Målbild 2020 som beskriver i vilken riktning Tullverket ska utvecklas under de närmsta åren. Målbilden ska under året kompletteras med ett börläge som mer konkret visar hur Tullverket ska utvecklas. Styrningen på lång och medellång sikt framgår av verksamhetsplanens strategiska del. Den strategiska delen är rullande och revideras varje år. Styrning på medellång sikt sker bland annat genom treårsplaneringen. Styrningen på kort sikt framgår i verksamhetsplanens taktiska del. Den innehåller planeringen för kommande år och består av budget och uppdrag, resultatindikatorer för målen i regleringsbrevet, mått för Tullverkets slutprestationer, samt utvecklingsagendans projekt och uppdrag. 6 Varje avdelning ska utifrån styrningen i verksamhetsplanen ta fram en handlingsplan för avdelningens verksamhet kommande år. Ett resultatkontrakt tecknas mellan GD och avdelningschefen om att handlingsplanen ska följas. Nedan visas en bild av hur styrningen hänger ihop, från uppdrag från regeringsuppdrag till operativa handlingsplaner. Figur 1. Tullverkets styrmodell 7 Verksamhetsplanens strategiska del Den strategiska delen i verksamhetsplanen beskriver vilka mål Tullverket ska arbeta mot och hur Tullverket ska arbeta för att nå dessa. Den strategiska delen klargör innebörden i Målbild 2020 och kopplingen mellan denna och övriga inriktningar, samt redogör för olika ställningstaganden som ska vara styrande för den taktiska planeringen. Tullverkets verksamhet Detta kapitel beskriver Tullverkets uppdrag och vilken verksamhet som ska bedrivas med utgångspunkt i uppdraget. Vidare beskrivs hur Tullverket ska arbeta med uppdraget. Uppdrag Tullverkets uppdrag utgår ifrån förordning (2007:782) med instruktion för Tullverket. Enligt instruktionen ska Tullverket fastställa och ta ut tullar, mervärdesskatt 1 och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas, samt övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Instruktionen tydliggör vidare att när Tullverket fullgör sina uppgifter ska det verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras såväl för näringsliv och allmänhet som inom Tullverket. Tullverket ska vidare tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och så att det legitima varuflödet inom Europeiska unionen inte hindras. Tullverket ska kontinuerligt följa samhällets utveckling och styra resurserna till prioriterade områden och på så vis möta krav som ställs på oss både på kort och lång sikt. I Tullverkets uppgift ligger också att organisera sig på ett sätt som bidrar till en effektiv verksamhet. Genom strategisk styrning nås de långsiktiga effekter som Tullverket strävar efter. De effekter som verksamheten ska sträva efter att uppnå är följande: • Säkerställa tull, skatt och andra avgifter för att säkra finanseringen av offentlig sektor, samt att bidra till att säkerställa konkurrensneutral handel. • Motverka och bekämpa organiserad brottlighet. • Skydda medborgare i Sverige och EU från hot mot hälsa, miljö och säkerhet. • Förebygga uppkomsten av hot mot hälsa, miljö och säkerhet, organiserad brottslighet och undandragande av tull, skatt och andra avgifter. Vision ETT TULLVERK – Med effektiva och moderna arbetsmetoder förenklar vi det legala och förhindrar det illegala. 1 Från och med den 1 januari 2015 ska momsregistrerade företag redovisa sin importmoms till Skatteverket i stället för till Tullverket. Det kommer inte att finnas några övergångsregler eller undantag. Företag som inte är momsregistrerade ska dock fortsätta redovisa sin importmoms till Tullverket. 8 Målbild 2020 Målbild 2020 utgör en fortsättning på Målbild 2015. Målbilden beskriver ett önskat läge för hur Tullverket ska fungera och arbeta för att uppfylla uppdraget 2020. Förmågan att uppnå uppdraget säkerställs främst genom att följande åtta områden utvecklas: • Ledning och styrning ur ett helhetsperspektiv • Ökad analysförmåga • Bättre samverkan • Ökad självbetjäning • Fler standardiserade lösningar • Ökad grad av automatiserat informationsflöde • Mer flexibelt resursutnyttjande • Ökad grad av ständiga förbättringar/vardagsförbättringar Dessa områden kommer sammantaget att innebära att myndigheten arbetar på ett annat sätt än idag. Principer för hur verksamheten ska bedrivas För att Tullverket ska kunna nå Målbild 2020 har följande principer beslutats för hur verksamheten ska bedrivas. Dessa principer berör Tullverkets värdegrund, processtyrning och vägledande strategier. I planeringsarbetet ska hänsyn tas till dessa principer. I detta avsnitt finns en kortfattad redogörelse för dessa principer. Värdegrund Tullverkets värdegrund vilar på den gemensamma värdegrund som gäller för alla som arbetar inom statsförvaltningen. Värdegrunden är en förutsättning för visionen om ETT TULLVERK och utgångspunkten för hur all verksamhet inom Tullverket genomförs. Värdegrunden lägger grunden för hur vi arbetar och behandlar varandra och hur vi förhåller oss till omvärlden. Dessutom skapar den förutsättningar för att realisera Tullverkets mål och inriktning. Helhetssyn I ETT TULLVERK ser vi till helheten. Genom att vi är professionella och drar nytta av allas kompetenser och erfarenheter ökar vår förmåga att lösa uppgifter. Vi samverkar internt och externt, och vi når våra utmanande mål. Ansvarstagande Vi tar ansvar för våra handlingar gentemot varandra, våra uppdragsgivare, våra kunder och allmänheten. Alla vågar fatta och genomföra beslut. Vi tar ansvar för vår egen och Tullverkets utveckling. Vi har tillit till varandra och bemöter varandra med respekt. Nytänkande Allas idéer och erfarenheter är viktiga och alla bidrar i arbetet med Tullverkets utveckling. Vi arbetar i en verksamhet i ständig utveckling, där nytänkande och förmåga till förnyelse är en förutsättning för vår framgång. 9 Processtyrning För att skapa en mer ändamålsenlig styrning och uppföljning har Tullverket infört processtyrning. Syftet är att förbättra möjligheterna att uppnå Målbild 2020, få en bättre helhetssyn, samt att förstärka utvecklingsmöjligheterna som finns i verksamheten. Processtyrning utgör tillsammans med resultatstyrning de primära styrverktygen för Tullverket att uppnå uppsatta mål på ett effektivt sätt. Verksamheten som bedrivs i kärnprocesserna utförs i regel av flera delar av organisationen. Med processperspektivet identifieras hur de olika delarna av organisationen samverkar för att på bästa sätt åstadkomma de resultat som Tullverket har i uppdrag att uppnå. För varje kärnprocess finns en processchef som ansvarar för att planera, följa upp och utveckla respektive process. Processerna ska utvecklas på ett sådant sätt att de blir ändamålsenliga, effektiva och flexibla. Figur 2. Tullverkets övergripande processkarta 10 Verksamhetsstrategin Verksamhetsstrategin innehåller de långsiktiga prioriteringar som gäller för Tullverkets verksamhet och utgör strategin för att realisera Målbild 2020. För att utveckla verksamheten och därmed långsiktigt skapa möjligheter att uppfylla Tullverkets uppdrag krävs en omfattande omställning i arbetssätt i kärnverksamheten. Analys, selektering och kontroll är särskilt viktiga områden att utveckla för att Tullverket ska kunna utföra sitt uppdrag. Figur 3. Omställning verksamhet För att skapa enhetliga arbetssätt som möjliggör automatisering av processer behöver Tullverket öka standardisering och automatisering av arbetsflöden. Genom standardisering och automatisering frigörs tid och resurser som kan användas där de bäst behövs. Tullverket måste stärka sin förmåga att snabbt ställa om sina resurser till där de bäst gör nytta. Detta påverkar på ett genomgripande sätt arbetssätt, rolldefinitioner, kompetens, resurshantering, samt planering och uppföljning. Genom kompetensbreddning och ökad tillgång till information ska medarbetarna i kärnverksamheten få en ökad helhetssyn, vilket ökar förmågan till flexibilitet. En ökad selekteringsförmåga ställer krav på bland annat ett integrerat arbetssätt inom analys och underrättelse, ökad analysförmåga och förbättrad samverkan internt såväl som externt. Verksamhetsstrategin betonar ökat fokus på ledarskap och kontinuerlig förändringsledning för att uppnå värderealisering. Förändringsledning kräver ett proaktivt förhållningssätt hos chefer och förmågan att ge medarbetare rätt förutsättningar att ta till sig förändringar. Effektiv förändringsledning handlar huvudsakligen om att chefer tar sitt ansvar och agerar i enlighet med fattade beslut och genomför beslutande förändringar. Förändringsledning handlar också om att chefer på ett medvetet sätt skapar förutsättningar för nödvändiga beteendeförändringar för att Tullverket ska nå sina mål och lyckas i sitt uppdrag. Genom en tydlig kommunikation och ledning, ett starkt ägarskap för kommande förändringar i verksamheten, samt medarbetares delaktighet och engagemang uppnås förväntade effektmål inom organisationen. 11 Genom att omsätta verksamhetsstrategin i arbetet med att utveckla kärnprocesserna uppnås en tydligare riktning i verksamheten, en större enhetlighet i handläggningen av ärenden, bättre användning av Tullverkets resurser och ett så bra kontrollresultat som möjligt. Verksamhetsstrategin ska användas som ett stöd i den årliga planeringen för att säkerställa att de långsiktiga prioriteringar som gäller för kärnverksamhet följs. Som en hjälp i detta arbete kan följande frågor användas: • • • • Har verksamheten jag ansvarar för en tydlig riktning? Ökar vi enhetligheten genom att bedriva verksamheten på det sätt vi planerat? Används resurserna inom vår del av verksamheten på ett så bra sätt som möjligt ur ett helhetsperspektiv? Har prioriteringar gjorts på ett sådant sätt att vi optimerar Tullverkets kontrollresultat? Stödjande strategier De stödjande strategiernas syfte är att ge vägledning i hur kärn- och stödverksamheten ska bedriva och utveckla sin verksamhet. De fem stödjande strategierna presenteras kortfattat nedan. Kontrollstrategin Kontrollstrategin tar sin utgångspunkt i att kontroll, service och information ska samordnas på ett sådant sätt att det är möjligt att göra ”rätt från början” utan att det uppstår risk för uppbördsbortfall. Syftet med kontroller och sanktioner är att stärka och upprätthålla normer. Kontroller ska i huvudsak riktas mot avsiktliga och allvarliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. För att kunna öka träffsäkerheten ska Tullverket förbättra kunskapen om varuflödet och därmed stärka arbetet med att förenkla för det legala och förhindra det illegala. Figur 4. Tullverkets kontrollstrategi 12 Kontrollstrategin illustreras i en triangel där olika typer av samverkan är det viktigaste i triangelns bas, medan kontroller av olika slag blir viktigare instrument ju högre upp i figuren man kommer. Kanalstrategin Kanalstrategin ska vara styrande och vägledande genom att vara ett stöd när beslut ska tas om vilka kanaler myndigheten ska prioritera, utveckla, behålla, avveckla eller utvärdera i sitt kommunikationsarbete. Den ska även vara ett stöd för myndigheten i samarbetet med andra aktörer samt ge medarbetare och chefer en helhetssyn på kanalanvändningen. Kanalstrategin består av tre övergripande inriktningar för utveckling och användning av Tullverkets kanaler. • • • Styrning till elektroniska kanaler. Behovsdriven utveckling. Ett ansikte utåt – förutsätter en väl fungerande intern kommunikation och internt kända rutiner. Dessa inriktningar ska bidra till att Tullverket lyckas med sitt uppdrag om att säkerställa korrekt uppbörd och efterlevnad av in- och utförselbestämmelserna. De ska även stödja arbetet med att nå Målbild 2020 med högre kvalitet och kortare ledtider. Tullverket ska intensifiera arbetet med att förverkliga kanalstrategin, det vill säga Tullverket ska i allt större utsträckning styra information och tjänster till elektroniska kanaler. IT-strategin Tullverkets IT-strategi sätter verksamhetens behov i centrum och ger riktlinjer för hur ITverksamheten ska bedrivas för att framtida krav på Tullverket ska kunna mötas. ITverksamheten präglas av en hög kostnadseffektivitet genom att största nytta erhålls i kärnverksamheten till lägsta möjliga kostnad för leveransen av IT avseende utveckling, förvaltning och drift. Tullverket ska förbättra sin förmåga att överväga och använda lösningar med IT-sourcing för att säkra hög leveransförmåga och förväntad verksamhetsnytta. Kompetensstrategin Tullverkets kompetensstrategi syftar till att säkerställa organisationens kompetensbehov, intern rörlighet samt aktivt främja kompetensöverföring och lärande inom ramen för Tullverkets vardag. Kompetensstrategin bygger dessutom på Tullverkets värdegrund och tar sin utgångspunkt i ett aktivt medarbetarskap, och hos motiverade chefer och ledare som tydligt styr verksamheten mot uppsatta mål. Strategin för stödverksamhetens utveckling 2015–2018 Syftet med strategin är att stödverksamheten långsiktigt ska minska i relation till kärnverksamheten för att säkerställa tillräckliga operativa resurser. Med stödverksamhet avses all verksamhet som ger stöd till kärnverksamheten, oavsett om den organisatoriskt hör till kärnverksamheten eller inte. 13 Strategiska utgångspunkter för kommande planeringsperiod I detta avsnitt presenteras de utgångspunkter som är strategiskt viktiga att ta hänsyn till i det kommande planeringsarbetet. Ekonomiska förutsättningar För 2015 prioriterar Tullverket förändringsarbetet och tillför såväl mer budgetmedel som personella resurser. Tullverket har sedan tidigare erhållit extra anslag för åren 2013–2017 om totalt 102 miljoner kronor för arbetet med utveckling i programmet Elektronisk tull. I höständringbudgeten beslutades om en ytterligare engångsvis ökning om 75 miljoner kronor. Dessa 75 miljoner kronor får användas under verksamhetsåret 2015. Åren därefter blir den ekonomiska situationen mer ansträngd varför det är viktigt att fullfölja det arbete som påbörjats 2014 med minskade lokalkostnader, frysta omkostnader och en inriktning där stödverksamheten minskar. Liksom för andra statliga myndigheter kommer Tullverket få en minskning av anslaget för att bidra till finansiering av regeringen beslutade prioriterade insatser. Årsarbetskrafter Från och med 2015 kommer Tullverkets avdelningar att ha en årlig lönebudget baserad på ett snitt av antal årsarbetskrafter per avdelning. Det innebär att varje avdelning själv ansvarar för att säkerställa att rätt antal rekryteringar görs inom beslutad numerär av årsarbetskrafter. Avdelningarna ska därmed hantera alla händelser, såsom rekrytering, pensioneringar, byte av arbete internt eller externt, samt tjänstledigheter, inom den egna avdelningen utan tilläggsbeslut. I och med den höjning som Tullverket erhållit i 2014 års höständringsbudget finns ett stort utrymme för avdelningarna att förtidsrekrytera under 2015. Det är viktigt att den rekrytering som sker säkrar Tullverkets kompetensbehov för många år framöver. Geografisk närvaro Tullverket verkar i hela landet, men finns främst vid gränsorter med större resande- och godsflöden, i huvudsak i Stockholm, Göteborg och Malmö. Behovet av geografisk närvaro och öppettider ses kontinuerligt över. Under 2015 kommer tullklareringsexpeditionen i Jönköping att stängas, då ärendemängden minskat och behovet av klareringsverksamhet inte längre kvarstår. Satsningsområden Utvecklings- och förändringsarbete i Tullverket ska särskilt inriktas mot vissa satsningsområden som ledningsgruppen beslutat om. Det innebär att projekt och löpande förbättringsåtgärder ska prioriteras med utgångspunkt i dessa områden. Satsningsområdena överensstämmer med och stärker Målbild 2020 och verksamhetsstrategin. Inom respektive satsningsområde pågår eller planeras förändringsaktiviteter. Kultur Behovet av att modernisera och utveckla Tullverket innebär att vi behöver arbeta mer med attityder, förhållningssätt, vilja och engagemang. Idag pågår ett uppdrag som handlar om att identifiera kulturella framgångsfaktorer respektive hinder för att nå Tullverkets mål. Resultaten kommer att användas för att ta fram riktade insatser som stärker arbetet med att gå från ord till handling när det gäller att leva vår värdegrund. 14 Processorientering Processorientering är en viktig framgångsfaktor för att utveckla och effektivisera Tullverket. Det är därför viktigt att säkerställa och tydliggöra processtyrning i verksamheten. Idag pågår arbete med bland annat processgenomlysningar. Ledarskap Ledarskap som satsningsområde omfattar framför allt ledarskapsutveckling för att stödja bland annat ständiga förbättringar och förmåga att driva igenom svåra beslut. Idag anordnas chefsdagar där olika frågor behandlas. Kompetens Satsningsområdet är inriktat på att stärka kompetenser som anses viktiga. Exempel på kompetenser som behöver utvecklas är analysförmåga (underrättelser), logistik (både hur näringslivet hanterar logistik och hur varuflödet ser ut), samt affärssystem och samverkan med näringslivet. Under 2014 har satsningar på utbildning skett framför allt genom breddning av kompetens inom gränsskyddsverksamheten. Utvecklingsagendan 2015–2017 För att genomföra de förändringar som behövs för att nå Målbild 2020 finns Utvecklingsagendan 2015–2017 som är Tullverkets projektportfölj för de kommande tre åren. Den innehåller de samlade planerna för programmen Elektronisk tull, Ett integrerat och effektivt Tullverk (Förändringsprogrammet), samt portföljen Fortsatt Tullverk. Därutöver pågår ett arbete med att ständigt förbättra verksamheten i vardagen. Det finns ingen inbördes prioritering mellan programmen och portföljen i utvecklingsagendan, de är alla lika viktiga för att Tullverket ska nå sin målbild. Fyra ingående projekt har dock prioriterats högre än övriga projekt och de är Ankomst och presentation sjöfart, Lönehantering, Taktisk partner samt Importmoms till Skatteverket. Eftersom arbetet utförs i tillfälliga projekt är det mycket viktigt att verksamheten frigör efterfrågade resurser till utvecklingsverksamheten, enligt vad som beslutats i Utvecklingsagendan 2015–2017. Ett integrerat och effektivt Tullverk I programmet Ett integrerat och effektivt tullverk (Förändringsprogrammet) drivs förändringar och projekt som bland annat syftar till att skapa förutsättningar för standardisering och automatisering. De kan också syfta till att öka selekteringsförmågan med förbättrad träffsäkerhet vid kontroll av varuflödet, att förstärka en kultur som stödjer förändring genom att bejaka ett nytt sätt att leda och styra i förändring eller att ITverksamheten bättre kan stödja kärnverksamheten på ett säkert, kostnadseffektivt och användarvänligt sätt. Elektronisk tull Programmet Elektronisk tull ska i först hand hantera de förändringar som krävs av Tullverket utifrån den förändring av tullagstiftningen som sker inom EU. Arbetet med att utveckla och införa elektronisk tullhantering utgör en utmaning som både direkt och indirekt kommer att påverka samtliga verksamheter inom Tullverket. Programmet Elektronisk tull ska även se till att ta tillvara de möjligheter till effektiviseringar som finns i förändringarna. 15 Fortsatt Tullverk Inom portföljen Fortsatt Tullverk hanteras olika typer av förändringar som kontinuerligt krävs för att Tullverket ska kunna fortsätta leverera goda resultat. Merparten av dessa förändringar är IT-relaterade. Risker Inom ramen för arbetet med att säkerställa intern styrning och kontroll identifieras och hanteras kontinuerligt risker som på olika sätt negativt kan påverkar Tullverkets uppdrag. De risker som Tullverket bedömer mest angelägna att åtgärda är följande. • • • • Risk för att Tullverkets utvecklingsprojekt och andra uppdrag inte får avsett resultat eller effekt. Risk för att Tullverket inte använder budgetmedel där de behövs bäst. Risk för att Tullverket åsidosätter väsentliga regelverk. Risk för att våra kontroller inte ger önskat resultat. Dessa risker hanteras bland annat i specifika uppdrag som redovisas i verksamhetsplanens taktiska del. 16 Treårsplanering För att få en bättre framförhållning i planeringsarbetet har Tullverket infört en treårsplanering för vissa områden för åren 2015–2017. Inför 2015 har en treårig inriktning satts för utvecklingen av kärnprocesserna resurser i relation till varandra. Vidare har målnivåer för 2015-2017 satts för budget, årsarbetskrafter och resultatindikatorer. Treårsplaneringen är rullande och målnivåerna revideras på ledningsgruppens årliga planeringskonferens. Inriktning för kärnprocesserna 2015–2017 För kärnprocesserna kommer resurserna sammantaget att minska i alla processer, eftersom totalmängden resurser kommer att minska. För att nå en minskad resursanvändning på totalen för kärnprocesserna ska faktorer som exempelvis samverkan, arbetsmetoder, förmåga till prioritering och tillgång till IT-stöd utvecklas. Den tänkta inriktningen innebär att mängden nedlagda resurser i processen Analys och underrättelse ska minska i omfattning i takt med att selekteringen förbättras och att nya verktyg och metoder implementeras. När antalet tillstånd minskar innebär det att resurserna i processen Hantera tillstånd kan minska och att det ska ske utan att resultaten försämras. Processen Klarera varor och transportmedel påverkas i hög grad av utökningen av elektronisk tullhantering och kommer resursmässigt att minska. Processerna Genomföra fysisk kontroll och Följa upp operatör och ärende kommer att behöva förstärkas eftersom mängden kontroller för att säkerställa uppbörden behöver öka, i linje med EU-kommissionens önskemål. När det gäller processen Hantera brott behöver resursåtgången i denna process öka på sikt. I nedanstående tabell redogörs för utvecklingen av processernas resurser i relation till varandra, inom den totalt minskande ramen för åren 2015–2017. Process 2015 2016 2017 Analysera och selektera oförändrat oförändrat minska Hantera tillstånd oförändrat oförändrat minska Klarera varor och transportmedel oförändrat oförändrat minska Genomföra fysisk kontroll oförändrat oförändrat öka Följa upp operatör och ärende oförändrat öka öka Hantera brott oförändrat oförändrat öka Tabell 1. Resursutvecklingen för respektive kärnprocess för åren 2015–2017 Analysera och selektera Syftet med processen Analysera och selektera är att bearbeta information för att producera underrättelseprodukter, på strategisk, taktisk och operativ nivå, med målsättningen att öka träffsäkerheten i kontroller. Från och med den första januari 2015 skapas en ny organisatorisk ram för underrättelsearbete inom Tullverket genom ett nytt kompetenscenter, KC Analys och underrättelse. Detta 17 kompetencenter kommer att ha huvudansvaret för verksamheten inom processen Analysera och selektera. För att kompetenscentret ska kunna ta ansvar för underrättelseverksamheten är det av stor betydelse att kommunikationen och samspelet mellan det nya kompetenscentret och övriga kompetenscenter fungerar. Förmågan att leverera underrättelsestöd till de övriga processerna är central för att Tullverkets mål och inriktningar ska kunna nås. Under 2015 ska den framtagna och beslutande underrättelsemodellen omsättas i praktiken vilket inte bara omfattar processen Analys och underrättelse utan berör samtliga kärnprocesser. Hantera tillstånd Syftet med processen Hantera tillstånd är att utfärda tillstånd till de sökande som uppfyller gällande tillståndskrav, samt att övervaka och följa upp att villkoren i tillstånden följs. Tillståndsgivningen kommer att i hög grad påverkas av de nya import- och exportprocedurerna och harmoniseringen med EU. Processen Hantera tillstånd ska i så stor utsträckning som möjligt automatiseras och standardiseras. Det innebär dels att processen effektiviseras genom att manuellt arbete reduceras, dels att kvaliteten förbättras genom att frigjord tid kan läggas på att säkerställa att kraven i villkoren uppfylls. Som en konsekvens av den nya tullkodexen kommer ett omställningsarbete behöva genomföras under en övergångsperiod, vilket kommer att öka arbetsbördan under de närmaste åren. På sikt innebär detta dock en minskning av det totala antalet tillstånd. Utvecklingen kommer att leda till ett minskat resursbehov för tillståndsgivningen. Klarera varor och transportmedel Syftet med processen Klarera varor och transportmedel är att efter nödvändiga kontroller kunna fatta beslut om att frigöra en vara till ett tullförfarande samt att skapa underlag för debitering av tullskuld och ärende- samt handelsstatistik. Klareringsverksamheten kommer under de närmaste sex åren att genomgå en omfattande förändring till följd av införandet av elektronisk tullhantering. Genom att hantering av deklarationer automatiseras och standardiseras kommer behovet av att utföra manuella arbetsuppgifter i form av registreringar och valideringar att minska. Arbetsuppgifter vid lokala klareringskontor kommer att förändras i och med att det finns en större möjlighet att kunna ha en flexibel ärendehantering, men även ett större utrymme att genomföra kontroller bland de ärenden som behöver åtgärdas. Elektronisk hantering av tullagerförfarandet kommer att innebära ett minskat behov av manuell handläggning, men ger utökade kontrollmöjligheter. Förändringarna inom klareringsverksamheten kommer att få omfattande påverkan inom de flesta verksamheter inom Tullverket. Inte minst innebär det att Tullverket i ökad utsträckning kommer att fokusera på kontroll och uppföljning. Genomföra fysisk kontroll Syftet med processen Genomföra fysisk kontroll är att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs, säkerställa rätt uppbörd, kontrollera att skattskyldighet för punktskatt säkerställs, samt öka trafiksäkerheten. Under senare år har antalet fysiska kontroller ökat liksom antalet beslag. Framöver ska värdet av beslagen öka i större utsträckning än antalet beslag. Behovet av att göra rätt kontroller kommer således att öka, vilket kräver ett stärkt samspel med Tullverkets 18 underrättelseverksamhet. Kontroller ska i ökad utsträckning styras av utfall i selektering och av underrättelseinformation. Till stöd för inriktning av processen Genomföra fysisk kontroll finns kontrollstrategin. Inriktningen för processen Genomföra fysisk kontroll kommer med införandet av elektronisk tullhantering och i linje med EU-kommissionens önskemål, att i ökad utsträckning omfatta både uppbörd och bestämmelser om in- och utförsel av varor. För att kunna genomföra kontroller i hela varuflödet finns behov av att bredda kompetensen för personalen som arbetar inom processen Genomföra fysisk kontroll, vilket på sikt kommer att innebära att processens resurser behöver öka. Följa upp operatör och ärende Processen Följa upp operatör och ärende syftar till att säkerställa korrekt uppbörd och att deklarations- och uppgiftsskyldigheten samt bestämmelserna om in- och utförsel av varor följs. Den ökade elektroniska hanteringen ger förbättrade kontrollmöjligheter och tillsammans med en resursförstärkning kommer detta att kunna leda till att vi i linje med EU-kommissionens önskemål har möjlighet att göra fler kontroller för att säkerställa uppbörden. I samband med genomlysningen av processen ska förslag på effektiviseringar tas fram. Hantera brott Syftet med processen Hantera brott är utreda brott och lagföra personer som begår brott för att beivra och minska brottslighet, upprätthålla konkurrensneutralitet och ett rättssäkert samhälle. Processen Hantera brott kommer att behöva förstärkas på lång sikt med anledning av det stora ärendeinflödet. Arbetet med att minska ärendebalanserna fortsätter, framför allt vad gäller ärenden rörande mängdbrott. För att effektivisera hanteringen av brott arbetar Tullverket för att snarast få tillgång till ett ändamålsenligt IT-baserat utredningsstöd. Inriktning för stödverksamheten Tullverkets stödverksamhet har ett styrande uppdrag, ett stödjande uppdrag, ett serviceuppdrag och ett kontrolluppdrag i förhållande till kärnverksamheten. I sitt styrande uppdrag ska stödverksamheten utveckla och tillhandahålla nödvändig styrning för de områden den ansvarar för enligt arbetsordningen. I det stödjande uppdraget bidrar stödverksamheten med specialist- och generalistkompetens och särskilda nationella resurser för att ge rådgivning och konsultation, samt informera och utbilda vid behov. I serviceuppdraget ska stödverksamheten ge service samt producera tjänster och produkter som svarar upp till kärnverksamhetens behov och avlastar deras operativa verksamhet. Stödverksamheten har en kontrollerande uppgift, som innebär att den inom sina respektive områden har en kvalitetssäkrande roll, utifrån lagar och förordningar, regleringsbrev, överenskommelser och avtal, styrdokument och andra beslut. I detta arbete ingår att förebygga och åtgärda brister, utvärdera och följa upp. Stödverksamheten ska bidra till att kärnverksamheten bedrivs så effektivt och rättssäkert som möjligt. Den ska leverera det kärnverksamheten behöver, men också föreslå möjliga förbättringar som kärnverksamheten själv inte känner till. Det innebär att stödverksamhetens planering måste ske i tät dialog med verksamheten. För att ett bra stöd ska kunna ges är det viktigt att dialogen och samspelet mellan kärnverksamhet och stödverksamhet fungerar, inte 19 minst i de fall då stödverksamheten finns i en annan avdelning. Det gäller såväl mellan de avdelningar som tillhandahåller enbart stödverksamhet som mellan dessa och de avdelningar som huvudsakligen har kärnverksamhet. Stödverksamheten ska vara så liten som möjligt i förhållande till sitt uppdrag och manuella rutiner ska i så hög grad som är möjligt automatiseras och standardiseras. Stödverksamhetens serviceuppdrag ska, när så är lämpligt, vara uttryckta i tjänster, efterfrågestyrda och fastställda genom behovsdialoger. Stödverksamheten ska minska mer än kärnverksamheten, relativt sett, i syfte att få ut mer resurser till produktionen. Inriktning för internationellt arbete Dagens globala samhälle med ökande internationell handel ställer krav på att risker i varuflödet kan identifieras. Tullverket deltar därför i omfattande nationella och internationella samarbeten i syfte att trygga en korrekt uppbörd och säkerhet i leveranskedjan. I det internationella arbetet ska Tullverket verka för att vårt uppdrag om uppbörd och restriktionerna inom området hälsa, miljö och säkerhet prioriteras. Särskilt viktiga områden är insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av IT, samt en effektiv riskhantering. Praktiska exempel i Tullverkets löpande verksamhet är att vi aktivt deltar i arbetet med förenklingar i den EU-gemensamma tullagstiftningen. Även arbetet inom EU:s tullunion med unionstullkodexen och e-tull (e-Customs) är viktiga exempel. Tullverket har även fokus på dessa områden för att uppnå en god balans mellan förenklingar och kontroll för alla parter i leveranskedjan. Inom den brottsbekämpande verksamheten pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra informationsutbytet och operativt samarbete inom flera olika organ, bland annat Europol. Tullverket deltar i arbetet inom EU:s policycykel, EMPACT; i kampen mot grov och organiserad brottslighet. I praktiken innebär det operativt samarbete med andra brottsbekämpande myndigheter. 20 Budget och årsarbetskrafter 2015–2017 I tabellen nedan presenteras den prognosticerade utvecklingen för Tullverkets budget och årsarbetskrafter för 2015–2017. Prognos i mnkr 2015 2016 2017 Anslag Anslagsförbrukning Satsning E-Tull Löner Övertid Lokaler Övriga kostnader Egna kostnader Gemensamma kostnader Delpensioner Aktiveringar Ränta & avskrivningar Intäkter av försäljning Övriga intäkter Årets resultat 1 681 -1 733 0* -1 207 -18 -142 -351 -65 -286 -4 57 -75 6 2 -52 1 713 -1 768 -60 -1 240 -19 -147 -260 -48 -212 -4 44 -92 5 3 -56 1 734 -1 767 -43 -1 232 -19 -143 -260 -48 -212 -5 35 -108 5 3 -32 Ingående balans Utgående balans 88 36 36 -19 -19 -52 Snitt Åak 1 862 1 861 1 795 *För 2015 har budgetmedel för satsningen E-tull fördelats till aktuell kostnadspost såsom löner, gemensamma kostnader och aktiveringar. 21 Resultatindikatorernas målnivåer 2015–2017 I tabellerna nedan presenteras utvecklingen av målnivåerna för resultatindikatorerna 2015– 2017. Resultatindikatorernas målnivåer 2015–2017 RBmål Resultatindikator Målnivå 2015 Målnivå 2016 Målnivå 2017 Debiterat efter initial-, efter- eller punktskattekontroll ≥84 000 tkr ≥84 000 tkr ≥89 000 tkr Andel efterkontroller som resulterat i ändringar ≥70% ≥75% ≥80% Andel kontroller som resulterat i avvikelser ≥15% ≥16% ≥17% Antalet avvikelser 10 000 st. 10 000 st. 10 000 st. Andel inbetalt belopp av fastställt belopp 100% 100% 100% Andel debiterad uppbörd inbetalad i rätt tid ≥96% ≥96% ≥97% Anspråk på egna medel från Europeiska kommissionen avseende krav på ekonomiskt ansvar för administrativa misstag 0 kr 0 kr 0 kr Antal identifierade kriminella nätverk ≥25 st. ≥20 st. ≥25 st. Antal utslagna eller allvarligt störda kriminella nätverk ≥15 st. ≥10 st. ≥15 st. Antal beslag av narkotika och dopning 6 000 st. 6000 st. 6000 st. Nationella samhällsnyttan av den beslagtagna narkotikan inkl. dopning (tkr) ≥1,2 mdkr ≥1,3 mdkr ≥1,4 mdkr Mängd beslagtagen och omhändertagen alkohol ≥750 000 l ≥765 000 l ≥780 000 l Mängd beslagtagen och omhändertagen tobak ≥40 mn st. ≥45 mn st. ≥50 mn st. Mängd beslagtagen och omhändertagen tobak (kg) ≥7 000 kg ≥7 500 kg ≥8 000 kg Antal debiterade tulltillägg ≥500 st. ≥500 st. ≥550 st. Beslagsvärdet för alkohol och tobak mätt i skattebortfall ≥120 mnkr ≥140 mnkr ≥160 mnkr Antal inledda förundersökningar avseende ekobrott. ≥40 st. ≥40 st. ≥45 st. Andel ärenden (av inledda FU) överlämnade till åklagare ≥30% ≥30% ≥35% Andel väckta åtal för ekobrott av överlämnade ärenden till åklagare. ≥80% ≥80% 85% Mål 1 Mål 2 Mål 3 Mål 4 Mål 5 Mål 6 Mål 7 22 Verksamhetsplanens taktiska del Syftet med den taktiska delen är att beskriva vad vi ska genomföra och uppnå under 2015. Det är av stor betydelse att den årliga planeringen utgår från Tullverkets strategier och mål så att den årliga planeringen kontinuerligt bidrar till att realisera den långsiktiga strategiska inriktningen. Den taktiska delen består av flera delar. I den första delen beskrivs de slutprestationer som har identifierats och som Tullverket ska leverera till uppdragsgivare, medborgare och företag. Till varje slutprestation finns ett antal delprestationer redovisade. Slutprestationerna har ett eller flera prestationsmått kopplade till sig. Med hjälp av prestationsmåtten kan vi följa utvecklingen inom områdena Enhetlighet och kvalitet samt Effektivitet. I den andra delen beskrivs Tullverkets mål och åtarrapporteringskrav enligt regleringsbrevet och Tullverkets tolkning av målen. Till varje mål finns redovisat vilket resultat som ska uppnås för 2015 samt vilka åtgärder som ska genomföras för att uppnå dessa. Samtliga indikatorer har tagits fram och kvalitetssäkrats i syfte att säkerställa att utvecklingen går åt önskvärt håll. I de sista delarna presenteras uppdrag och utvecklingsprojekt, budgeten och ekonomiska förutsättningar för 2015, samt en redogörelse för hur den årliga uppföljning ska gå till. 23 Tullverkets slutprestationer I enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag har Tullverket definierat sex slutprestationer. Slutprestationerna definieras utifrån vad Tullverket levererar till medborgare och företag. De sex slutprestationerna är Extern information, Tillstånd, Klarering, Fysiska kontroller, Kontroller i efterhand, samt Ärenden överlämnade till åklagare. Samtliga slutprestationer speglar Tullverkets huvuduppgifter att säkerställa uppbörden och att övervaka in- och utförselrestriktioner. Tullverket ska med bibehållen kvalitet verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras såväl för näringsliv och allmänhet som inom Tullverket. Därtill ska Tullverket tillhandahålla en god service så att den legala handeln med tredjeland underlättas i största möjliga utsträckning och på ett sätt så att det legala varuflödet inom EU inte hindras i onödan. Tullverket ska också bedriva viss utrednings- och åklagarverksamhet i fråga om brott mot bestämmelser om in- och utförsel av varor. Till varje slutprestation har ett eller flera mått identifierats för att bedöma utvecklingen inom områdena Enhetlighet och kvalitet samt Effektivitet. Utöver detta följs slutprestationernas produktivitet upp i form av utvecklingen av volym, timmar och kostnader. Tullverket ska bidra till ett säkrare samhälle och konkurrensneutral handel, vilket kräver enhetlighet och god kvalitet i vårt arbete. Med enhetlighet menar Tullverket att samma slags ärenden behandlas på samma sätt, oavsett var inom myndigheten ärendet hanteras. Enhetlighet är i sig inte någon garanti för hög kvalitet. Med kvalitet menar Tullverket att ärenden är handlagda både enhetligt och rättsäkert samt att medborgare och näringsliv får ett professionellt bemötande. Med produktivitet menar Tullverket hur mycket som producerats för en given resursmängd alternativt under en viss tid. Hög produktivitet är dock i sig ingen garanti för god effektivitet. Med effektivitet menar Tullverket att verksamheten utförs till lägre kostnad vid oförändrad volym och kvalitet, eller att mer och bättre verksamhet bedrivs till samma kostnad, exempelvis genom kortare ledtider eller nya arbetssätt. Slutprestationen Extern information Slutprestationen Extern information omfattar den information vi genomför för att minska skattefelet samt för att medborgare och företag ska veta vilka regler som gäller för inoch utförsel av varor som är ett hot mot hälsa, miljö och säkerhet. Slutprestationen omfattar delprestationerna: - Frågor via telefon och e-post till informationstjänsten TullSvar - Kurser - Informationsinsatser 2. I prestationen ingår också till exempel arbetet med vår webbplats, tullverket.se, mediaarbete, nyhetsbrev, samt arbete med självservicetjänster. 2 Delprestationen Informationsinsatser omfattar till exempel informationsträffar, mässor och drogföreläsningar. 24 Enhetlighet och kvalitet Tullverkets information ska vara målgruppsanpassad, rätt i sak och enhetlig, vilket också ska leda till ett ökat förtroende för Tullverket. För att se hur väl vi lyckas genomför vi enkätundersökningar för att undersöka hur de som kontaktat TullSvar via e-post eller telefon under året uppfattat kontakten. Prestationsmått • Andel företag och medborgare som upplever att de fått svar på sin tullfråga via TullSvar: ≥ 90 %. Effektivitet I enlighet med Tullverkets kanalstrategi ska vi i första hand satsa på och utveckla kontakterna via elektroniska kanaler, eftersom de är de mest kostnadseffektiva kontaktsätten. Webbplatsen tullverket.se är därför den viktigaste kanalen för Tullverkets informationsspridning. Detta innebär att webbplatsen ska vara förstahandsvalet för den som söker information eller vill använda sig av självservicetjänster. Avsikten är att medborgare och företag ska kunna hitta grundläggande information på tullverket.se och att TullSvar i första hand ska svara på företagens fördjupade frågor om import och export. För att se hur väl vi lyckas leva upp till kanalstrategin genomförs mätningar för att se hur stor andel av de frågor som ställts till TullSvar som kommer från företag. Prestationsmått • Andel frågor från företag som ställs via telefon till TullSvar: ≥ 75 %. • Andel frågor från företag via e-post till TullSvar: ≥ 75 %. Slutprestationen Tillstånd Slutprestationen Tillstånd omfattar handläggningen av ansökningar om tillstånd enligt unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning samt övervakningen och uppföljningen av att villkoren i tillstånden följs. I slutprestationen ingår delprestationerna: - Handläggning av ansökningar för AEO 3 - Kvalitetsrevisioner 4 - Handläggning av bindande klassificeringsbesked, BKB. - Handläggning av övriga tillståndsansökningar (till exempel kredittillstånd, förenklat deklarationsförfarande vid import och tullagertillstånd) 5 - Tillståndsuppföljningar - Övervakning av säkerheter. I prestationen ingår också till exempel immaterialrättsansökningar och hantering av säkerheter, återbetalningsansökningar och lagerkontroller. 3 Authorised Economic Operator, Godkänd ekonomisk aktör. Uppföljning av villkoren för en Authorised Economic Operator, Godkänd ekonomisk aktör. 5 Avser handläggningen av de tillståndsansökningar där företaget ansökt på en särskild ansökningsblankett. Handläggningen av de tillståndsansökningar där företaget ansökt direkt i tulldeklarationen omfattas av delprestationen Tulldeklarationer i slutprestationen Klarering. 4 25 Enhetlighet och kvalitet För att öka rättssäkerheten och enhetligheten i tillståndshandläggningen arbetar vi enligt fastställda regler och rutiner. Genom interna kvalitetskontroller säkerställer vi också att dessa följs. För att följa utvecklingen av kvaliteten på handläggningen mäter vi andelen granskade ärenden utan anmärkning. Prestationsmått • Andel ärenden utan anmärkning: ≥ 75 %. Effektivitet Handläggningen av tillstånd och kontrollerna av att företagen efterlever villkoren i tillstånden ska vara effektiv. För att se hur effektiva vi är mäter vi hur stor andel av tillstånden som handläggs inom den tid som EU-lagstiftningen anger och hur stor andel av kvalitetsrevisionerna som har avslutats inom sex månader. Prestationsmått • Andel av ansökningarna som handläggs inom lagstadgad tid: 100 %. • Andel kvalitetsrevisioner med högst sex månaders genomströmningstid: ≥ 65 %. Slutprestationen Klarering Slutprestationen Klarering omfattar delprestationerna: - Klarering av transportmedel - Tulldeklarationer - Aviseringar - Omprövningar. Den mest omfattande delen av slutprestationen är hanteringen av tulldeklarationer. I den arbetsuppgiften ingår även klareringskontroller, dokumentkontroller och varuundersökningar. I prestationen ingår också till exempel analys- och underrättelsearbete, samt handläggningen av vite och ersättningscertifikat. Enhetlighet och kvalitet För att säkerställa rättsäkerheten och enhetligheten i klareringsarbetet arbetar vi enligt fastställda regler och rutiner. Vi följer utvecklingen av kvaliteten på våra beslut genom att mäta andelen överklaganden där omprövningsbeslut medfört ändring av grundbeslut. För att kunna utveckla våra rutiner följer vi också upp de domar som fallit under året. Prestationsmått • Andel överklaganden som lett till ändring av omprövningsbeslut: ≤ 10 %. 26 Effektivitet En elektronisk begäran om klarering möjliggör automatklarering och leder till en effektivare handläggning av ärendena, eftersom elektroniska ärenden som hamnar i grön kanal inte behöver hanteras manuellt. För att säkerställa att andelen elektroniska ärenden med begäran om klarering även i fortsättningen ligger på en hög nivå mäter vi hur stor andel av de elektroniska ärenden som kommer in till Tullverket som innehåller en begäran om klarering. Prestationsmått • Andel elektroniska importärenden som innehåller en begäran om klarering: ≥ 82 %. • Andel elektroniska exportärenden som innehåller en begäran om klarering: ≥ 92 %. Slutprestationen Fysiska kontroller Slutprestationen Fysiska kontroller omfattar delprestationerna: - Punktskattekontroller - Resandekontroller - Godskontroller - Kontrollvisitation - Övriga kontroller. I tiden som redovisas i prestationen ingår också analys- och underrättelsearbete, arbete för norska tullmyndigheten, beskattningsutredning, hundsök för annan myndighet, samverkan med andra myndigheter och viss spaning. Enhetlighet och kvalitet Samtliga delprestationer utförs inom hela kärnprocessen Genomföra fysisk kontroll. För att uppnå ökad rättsäkerhet och enhetlighet i våra fysiska kontroller arbetar vi enligt fastställda riktlinjer i olika styr- och stöddokument, samt genom en samordnad metod- och kompetensutveckling inom kärnprocessen. En utgångspunkt i vårt ständiga förbättringsarbete är att ta del av de skriftliga klagomål som inkommer till Tullverket med anledning av utförda kontroller. Som ett kvalitetsmått följer vi andelen skriftliga klagomål i förhållande till antalet genomförda kontroller. Prestationsmått • Andel skriftliga klagomål avseende tullkontroller i relation till det totala antalet fysiska kontroller ≤0.1 %. Effektivitet Genomförandet av en fysisk kontroll ska vara så effektivt som möjligt. Kontroller i postflödet effektiviseras bland annat genom att vi använder röntgenutrustning som stöd för selektering av vilka försändelser som ska öppnas och kontrolleras. Under 2015 införs ett nytt systemstöd för selektering av elektroniska lastmanifest för godstransporter som inkommer med fartyg eller färja. Genom att införa dessa selekteringsstöd bör andelen kontroller som leder till att en avvikelse upptäcks öka. 27 Prestationsmått • Andel kontroller i post- och kurirflödet som resulterat i avvikelser: ≥ 35 %. • Andel kontroller utförda efter kontrolluppslag som tagits fram efter utfall i systemet LEGO och som resulterat i avvikelser: ≥ 10 %. Slutprestationen Kontroller i efterhand Slutprestationen Kontroller i efterhand omfattar delprestationerna: - Tullrevisioner - Eftergranskningar - Kvalitetsmätningar - Handelsstatistikärenden. I prestationen ingår också till exempel analys- och underrättelsesarbete, utredningar av utländska och svenska ursprungsintyg, biståndsframställningar från utländska myndigheter, samt förfrågningar från EU-kommissionen. Enhetlighet och kvalitet För att säkerställa rättsäkerheten och enhetligheten i våra kontroller i efterhand arbetar vi enligt fastställda regler och rutiner. För att följa utvecklingen av kvaliteten på våra beslut mäter vi andelen överklaganden där omprövningsbeslut medfört ändring av grundbeslut. För att kunna utveckla våra rutiner följer vi också upp de domar som fallit under året samt hur stor andel av våra beslut som överklagas. Prestationsmått • Andel överklaganden som lett till ändring av omprövningsbeslut: ≤ 10 %. Effektivitet Tullrevisionerna ska genomföras på ett sätt som är så effektivt som möjligt både för Tullverket och för de reviderade företagen. För att få en bild av hur effektivt vi arbetar mäter vi hur stor andel av tullrevisionerna som har avslutats inom sex månader. Prestationsmått • Andel tullrevisioner med högst sex månaders genomströmningstid: ≥ 80 %. Slutprestationen Ärenden överlämnade till åklagare Slutprestationen Ärenden överlämnade till åklagare omfattar delprestationerna: - Strafförelägganden för brott - Rattfylleriärenden - Övriga ärenden som lämnas till åklagare eller tullåklagare. I slutprestationen ingår utöver själva brottsutredningen, laboratorieutredning, analys- och underrättelsearbete, tullåklagarverksamhet, konfiskationslager, bevis- och spårsäkring, spaning, informatörshantering och hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. 28 Enhetlighet och kvalitet För att uppnå ökad rättsäkerhet och enhetlighet inom brottsutredningarna arbetar vi enligt fastställda riktlinjer i olika styr- och stöddokument, samt genom en samordnad metod- och kompetensutveckling inom kärnprocessen Hantera brott. Under 2015 ska den utbildningsmodul för lagstiftning och utredningsmetodik som har tagits fram genomföras bland vissa grupper av Tullverkets medarbetare. Under 2014 togs Tullverkets nationella utredningskoncept, TNU, fram, vilket är ett centralt vägledande beslut. Som ett mått på enhetlighet och kvalitet mäter vi andelen ärenden där TNU har tillämpats. Via säkerställandekontroller följer vi även upp avvikelser i vår beslagshantering. Prestationsmått • Andel beslagsärenden utan avvikelser: ≥ 98 %. • Andel ärenden där Tullverkets nationella utredningskoncept tillämpats i det brottsutredande arbetet: ≥ 90 %. Effektivitet Brottsutredningsarbetet ska vara effektivt och arbetet med att minska ärendebalanserna ska fortsätta. Under 2015 kommer ett nytt utvecklingsprojekt för elektroniskt brottsutredningsstöd att startas. För att följa utvecklingen av vårt effektivitets- och förbättringsarbete mäter vi andelen förundersökningar av enkel beskaffenhet med högst 6 månaders genomströmningstid. Prestationsmått • Andel förundersökningar av enkel beskaffenhet med högst 6 månader genomströmningstid: ≥ 80 %. 29 Tullverkets mål Tullverkets uppdrag utgår ifrån förordning (2007:782) med instruktion för Tullverket. Instruktionen fastställer att Tullverket ska övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Instruktionen tydliggör dessutom att Tullverkets uppgift är att fastställa och ta ut tullar, mervärdesskatt och andra skatter, samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. I Tullverkets regleringsbrev fastställs sju mål och återrapporteringskrav för verksamhetsåret 2015. Tullverket planerar och följer upp verksamheten med utgångspunkt i dessa sju mål. Instruktionens relation till regleringsbrevets mål beskrivs i figuren nedan. Figur 5. Relationen mellan instruktionen och regleringsbrevet I detta avsnitt beskrivs Tullverkets mål och åtarrapporteringskrav samt Tullverkets tolkning av målen. Till varje mål finns redovisat vilket resultat som ska uppnås för 2015 samt vilka åtgärder som ska genomföras för att uppnå dessa. Samtliga indikatorer har tagits fram i syfte att säkerställa att utvecklingen går åt önskvärt håll. 30 Skattefelet MÅL 1 Tull, skatt och avgifter ska fastställas så att skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen (skattefelet) blir så liten som möjligt. ÅTERRAPPORTERING Tullverket ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att minska skattefelet. En bedömning ska göras i vilken grad skattefelet har förändrats. Av beskrivningen ska dessutom kvaliteten på de av företagen lämnade uppgifterna i samband med import framgå. Tullverkets tolkning av mål 1 Tullverkets tolkning av målet är att skattefelet uppstår när varor inte deklareras eller deklareras felaktigt på ett sätt som får påverkan på tull, skatt eller avgifter. De teoretiskt riktiga beloppen definieras som de belopp som skulle fastställas om följande är uppfyllt: • Att allt som ska deklareras också verkligen deklareras. • Att deklarerade uppgifter är korrekta. • Att de villkor som ställs vid olika förfaranden, eller vid nyttjande av särskilda förmåner, är uppfyllda. För att ge en heltäckande redovisning av skattefelet ska Tullverket följa upp och redovisa såväl hur mycket fel som begås och vilken effekt det har på skattefelet, som hur mycket av dessa fel Tullverket lyckas korrigera genom sina kontroller. Till hjälp för bedömningen av skattefelets förändring ska vi också göra slumpbaserade kvalitetsmätningar. Tullverket bedömer skattefelets utveckling med hjälp av den så kallade skattefelsmodellen. 31 Skattefelsmodellen Under 2014 vidareutvecklades skattefelsmodellen. Syftet var att redovisa konkreta förslag som ökar Tullverkets förmåga att bedöma om arbetet med att minska skattefelet gett önskad effekt. Modellen utgår från Skatteverkets modell för skattefelsbedömning, men är anpassad till Tullverkets verksamhet. Vid årsredovisningen 2015 sker bedömningen i skattefelsmodellen baserat på de åtgärder Tullverket vidtagit för att minimera skattefelet. Detta tillsammans med en enkät för att mäta subjektiva bedömningar av skattefelet. Under 2015 kommer Tullverket även att genomföra revisioner i syfte att få ett underlag för en framtida bedömning av mörkertalet. Skattefelsmodellen illustreras i figuren nedan Figur 6. Tullverkets skattefelsmodell 32 Tullverkets resultat Tullverkets kontroller bidrar till att minska skattefelet eftersom de leder till att vi debiterar och krediterar tull, skatt och andra avgifter. Resultatindikatorn Debiterat 6 efter initial- och efterkontroll samt enligt Lagen om punktskattekontroll 7 omfattar det som debiteras efter tullinitierade förtullningar vid lagerkontroller, efter transiteringar och i de fall Tullverket konstaterat en olaga införsel. Indikatorn omfattar även de debiteringar som görs som en följd av eftergranskningar, kvalitetsrevisioner, tillståndsuppföljningar eller tullrevisioner samt de punktskatter som debiteras enligt Lagen om punktskattekontroll. De kontroller som görs i efterhand ska ha en hög träffsäkerhet och medverka till att en korrekt uppbörd tas in. I resultatindikatorn Andel efterkontroller som resulterat i ändringar mäter vi hur stor andel av eftergranskningarna och tullrevisionerna som leder till en debitering eller kreditering 8. Resultatindikatorer • Debiterat efter initial- och, efterkontroll samt enligt Lagen om punktskattekontroll: ≥ 84 000 tkr. • Andel efterkontroller som resulterat i ändringar: ≥ 70 %. Tullverkets åtgärder Rätt från början ”Rätt från början” är en bärande del av Tullverkets kontrollstrategi och det som inte är rätt från början ska betraktas som ett skattefel. Fel kan visserligen korrigeras genom olika kontroller, men detta kräver en insats från Tullverket eller företaget. Tullverkets utgångspunkt är därför att förebyggande insatser och effektiva kontroller samverkar för att nå en hög kvalitet på lämnade uppgifter. Som ett led i arbetet mot den organiserade gränsöverskridande tullbrottsligheten tecknar Tullverket frivilliga överenskommelser om Samverkan mot brottslighet, SMT, med olika företag. Syftet är att Tullverket ska få kontakter på företag som kan lämna information och tips för bekämpning av tullbrottslighet eller information som kan användas inom selekteringen av godsflödena för urval av kontroller. Under 2015 ska Tullverket bland annat fortsätta arbetet med att ingå SMT-överenskommelser med transportbolag som transporterar punktskattepliktiga varor. Under de samordnade kontroll- och informationsinsatserna, SKI, har flera verksamheter i Tullverket fokus på samma riskområde under en avgränsad tid. Genom att kombinera förebyggande insatser och kontroller använder vi resurserna effektivt. 6 I form av tull, skatt (exklusive moms) och andra avgifter. Inom EU finns gemensamma bestämmelser för de så kallade harmoniserade punktskatterna på alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. Regelverket ska säkerställa att skatten blir betald i rätt medlemsland. Skatteverket är huvudansvarig för skattefrågorna, men Tullverket har befogenhet att kontrollera att transporterna av produkterna sker i enlighet med regelverket. Kontrollerna görs inte bara vid gränsen, utan kan även göras inne i landet. Om kontrollen visar att reglerna inte har följts kan detta bland annat leda till att ett beslut om påförande av skatt fattas. 8 I form av tull, skatt (exklusive moms) och andra avgifter. 7 33 Transitering Tullverket ska se till att företagen ställer rätt säkerhet och övervaka att transiteringar avslutas korrekt. Om en transitering inte avslutats enligt villkoren för förfarandet, ska Tullverket inleda uppbördsförfarandet inom lagstadgade tidsfrister. Detta innebär att vi ska fastställa tull, skatt och annan avgift samt vem som är betalningsansvarig. Kontroller, analys och underrättelse För att vi ska använda Tullverkets resurser på ett effektivt sätt och inte störa handelsflödet i onödan är det viktigt att vi kan identifiera de sändningar där det finns hög risk för fel. Tullverket ska öka träffsäkerheten i kontrollerna och en viktig del i det arbetet är att kontrollverksamheten återkopplar till analys- och underrättelseverksamheten för att möjliggöra kvalitetsförbättringar av underlagen. Ytterligare en förutsättning för att kunna öka träffsäkerheten är en förbättrad samverkan mellan analys- och underrättelseverksamheten och kontrollverksamheten. En åtgärd för att åstadkomma detta är införandet av det nya kompetenscentret Analys- och underrättelse, vilket bland annat ska säkerställa en nationell styrning av analysenheterna, ett mer proaktivt arbetssätt, samt en högre träffsäkerhet i kontrollerna. Under 2015 kommer också Tullverkets underrättelsemodell att implementeras i syfte att skapa en gemensam förståelse för underrättelseverksamhetens mål, syfte och funktion. Fysiska kontroller ska användas för att upptäcka skattefel, till exempel inom områdena klassificering, ursprung och tullvärde. Vi kommer därför att fortsätta att arbeta för att öka kunskaperna inom dessa områden hos de medarbetare som vanligen gör kontroller av restriktionsvaror. Eftersom tullrevisioner är tidskrävande är det viktigt att de efterkontroller vi väljer att genomföra i form av tullrevisioner i så hög utsträckning som möjligt leder till ett väsentligt resultat. Åtgärdsindikatorer • Andel transiteringsärenden där uppbördsförfarandet inletts i enlighet med tidsfristerna: 100 %. • Andel analysunderlag för initialkontroll som resulterat i ändringar: ≥ 25 %. • Andel analysunderlag för kontroll i efterhand som resulterat i ändringar: ≥ 70 %. • Andel tullrevisioner med väsentligt resultat 9: ≥ 70 %. • Antal punktskattekontroller: ≥ 6 000 st. 9 Ett väsentligt resultat är en debitering av tull, skatt (exklusive moms) och andra avgifter som uppgår till minst 60 000 kronor. 34 Analys och kontroller av in- och utförselrestriktioner ska särskilt inriktas på hot mot hälsa, miljö och säkerhet MÅL 2 Analys och kontroller av in- och utförselrestriktioner ska särskilt inriktas på hot mot hälsa, miljö och säkerhet (inklusive vapen). ÅTERRAPPORTERING Tullverket ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att inrikta analys- och kontrollverksamheten särskilt mot in- och utförselrestriktioner på hot mot hälsa, miljö och säkerhet. Av beskrivningen ska dessutom antal upptäckta avvikelser, typ av avvikelse och viktigare kvantitetsuppgifter framgå. Tullverkets tolkning av mål 2 Tullverket har till uppgift att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor följs. Analys och kontroller riktade mot restriktioner ska ha särskilt fokus på området hälsa, miljö och säkerhet. Produkter som i in- och utförselsammanhang kan utgöra hot mot hälsa är exempelvis läkemedel, narkotika, missbrukssubstanser, produkter där det föreligger veterinära bestämmelser, alkohol, tobak och barnpornografi. Varor som kan utgöra ett hot mot miljön är till exempel kemiska produkter, avfall, ozonnedbrytande ämnen, samt djur och växter som kan medföra skada för andra djur och växter. Varor som kan vara ett hot mot säkerheten är bland annat radioaktiva ämnen, redskap för tortyr, krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och vapen. Narkotika samt alkohol- och tobaksvaror är varor som också omfattas av målet, men redovisningen av resultaten redovisas endast summariskt under detta mål och mer i detalj under mål 5 och 6. Tullverkets resultat Tullverket ska ha god kännedom om områden inom vilka de allvarligaste hoten mot hälsa, miljö och säkerhet finns för att kunna genomföra riskbaserade kontroller med en hög träffsäkerhet. Resultatindikatorn Andel kontroller som resulterat i avvikelser mäter hur stor andel av våra kontroller som gett ett resultat i form av en upptäckt avvikelse. Resultatindikatorn Antal avvikelser visar hur många varor som Tullverket tagit i beslag eller omhändertagit. Resultatindikatorer • Andel kontroller som resulterat i avvikelser: ≥ 15 %. • Antal avvikelser: 10 000 st. 35 Tullverkets åtgärder Kontroller Kontroller ska utföras i det kommersiella handelsflödet till och från tredjeland med utgångspunkt i de uppgifter som lämnas. Tullverket ska också genomföra kontroller med syfte att upptäcka restriktionsvaror som inte anmälts. Dessa kontroller ska göras såväl vid gräns mot tredjeland i enlighet med EU-lagstiftningen, som vid inre gräns med stöd av lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom EU. Tullverkets kontrollarbete baseras i huvudsak på en avvägning mellan risker och ett effektivt utnyttjande av resurser, detta för att vi ska agera mot områden där vi bedömer att riskerna är höga och där odeklarerade eller felaktigt deklarerade uppgifter kan leda till stora konsekvenser. Kontroller av varor som står under tullkontroll ska, så långt det är möjligt, göras både ur uppbörds- och restriktionssynpunkt. Tullverket prioriterar och planerar sin närvaro utifrån information på såväl strategisk, taktisk och operativ nivå. En långsiktig bemanning baserad på konstaterade risker i trafikflöden måste kombineras med höga krav på rörlighet. Flexibilitet behövs både för att möta förändringar i omvärlden och för att få ett effektivt resursutnyttjande. Analys- och underrättelse Behovet av analys- och underrättelsestöd för att genomföra kontroller ser olika ut för olika typer av varuflöden, men en bra kvalitet i kontrolluppslagen ökar träffprocenten. Att kontrollresultatet återkopplas till analys- och underrättelseverksamheten är avgörande för att kunna förbättra kvaliteten. Under 2015 ska vi förbättra samverkan mellan analys- och underrättelseverksamheten och kontrollverksamheten, samt införa ett mer proaktivt arbetssätt inom analys- och underrättelseverksamheten. En del i detta är införandet av kompetenscentret Analys och underrättelse samt implementeringen av Tullverkets underrättelsemodell. Underrättelsemodellen ska skapa en gemensam förståelse för underrättelseverksamhetens mål, syfte och funktion. Trafikflöden Tullverket genomför kontroller i det tunga godsflödet för att upptäcka stora mängder illegala eller odeklarerade varor. Skannrarna är ett hjälpmedel för att upptäcka dolda varor och för att effektivisera kontrollen av fordon. För att nå en ökad effektivititet och ett bättre resultat av kontroller i tung trafik krävs ett förbättrat selekteringsstöd. Under 2015 kommer Tullverket att använda ett nytt systemstöd för selektering, LEGO, samtidigt som arbetet med utveckling av ett mer omfattande systemstöd fortsätter. Post- och kurirflödet har ökat i betydelse som transportflöde av illegala varor, för såväl privatpersoner som för brottsliga organisationer. Med anledning av detta är det taktiskt viktigt för Tullverket att ha en närvaro i detta flöde. Beslag i flödet kan dessutom leda till större utredningar. Kontroller i resandeflödet ska så långt det är möjligt vara underrättelsebaserade. Det är viktigt att det sker kontroller i detta flöde för att visa att det föreligger en risk för upptäckt. Kontrollerna ska främst avse narkotika, samt alkohol, tobak och vapen. 36 Samverkan Tullverket fortsätter att tillsammans med Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket delta i arbetet med att identifiera och till regeringen föreslå narkotikaklassificering av nya substanser. Tullverket gör också kontrollinsatser i samverkan med andra myndigheter inom folkhälsoområdet alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Samarbetet med näringslivet sker för att skydda de immateriella rättigheter som Tullverket ska bevaka vid gränsen. Särskilt prioriterade områden är de misstänkta piratkopierade varorna som utgör en fara för hälsa, miljö och säkerhet. Inom området produktsäkerhet finns en särskild myndighetssamverkan med de så kallade marknadskontrollmyndigheterna. Syftet är att garantera medborgarnas säkerhet, hälsa och konsumentskydd. Tullverket samarbetar med Naturvårdsverket och länsstyrelserna i arbetet med att kontrollera export av avfall. Tullverket deltar också i det internationella arbetet med framtagande av gemensamma riktlinjer om avfallsexport inom EU och i arbetet med samarbetsfrågor mellan EU och Asien. Arbetet med att minska införseln av illegala vapen till Sverige sker, dels genom samarbete med Polisen i en gemensam expertgrupp, dels genom fortsatta kontroller i bland annat postoch kurirflödet. I arbetet med att kontrollera exporten av krigsmaterial och produkter som kan användas både civilt och militärt 10, samverkar Tullverket med Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Tullverket deltar också i internationella kontrolloperationer under ledning av EU eller Världstullorganisationen, WCO. Åtgärdsindikator • Andel analysunderlag som resulterat i avvikelser: ≥ 25 %. 10 Så kallade produkter med dubbla användningsområden, PDA. 37 Säkerställande av uppbörd MÅL 3 Fastställda belopp ska betalas i sin helhet och inom utsatt tid. All uppbörd, såväl tull som skatt och avgifter, ska uppbäras lika effektivt. Skillnaden mellan fastställda belopp och betalade belopp (uppbördsförlusterna) ska minimeras. ÅTERRAPPORTERING Tullverket ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att minimera uppbördsförlusterna för tull, skatt och avgifter samt göra en bedömning av i vilken grad uppbördsförlusterna har förändrats. Tullverket ska även beskriva hur man säkerställt att all uppbörd uppburits lika effektivt. Av beskrivningen ska dessutom framgå: • Uppbördsförlusterna; totalt och fördelat på tull, skatt och avgifter. • Under året debiterad och influten uppbörd fördelad på tull, skatt och avgifter. • Totala storleken (av årets fastställelser) av tull som vid årets slut kvarstår i de särskilda räkenskaperna för EU:s egna medel. • Ränteanspråk från Europeiska kommissionen p.g.a. för sent tillhandahållna egna medel. • Anspråk på egna medel från Europeiska kommissionen avseende krav på ekonomiskt ansvar för administrativa misstag. Tullverkets tolkning av mål 3 Målet innebär att så stor andel som möjligt av de fastställda beloppen ska betalas i sin helhet och inom utsatt tid, och att Tullverkets redovisning till EU ska hanteras säkert och korrekt. Den genomsnittliga kredittiden ska vara 30 dagar eller lägre, och kreditförlusten ska minimeras. Tullverkets resultat Under flera år har företag och medborgare betalat in över 99 procent av den fastställda uppbörden till Tullverket. Det är viktigt att även i fortsättningen upprätthålla denna höga nivå. Även andelen debiterad uppbörd inbetald i tid har under de senaste åren legat på en hög nivå och detta ska fortsätta. För att minska risken för administrativa misstag 11 behöver Tullverket löpande hantera de brister och risker som identifieras, till exempel genom att se till att transiteringar avslutas korrekt. Vi minskar också riskerna genom att se till att företagen ställer rätt säkerhet och inte beviljar tillstånd till de företag som inte tillmötesgår våra krav på säkerhet. För att ha en betryggande intern styrning och kontroll fortsätter vi även att arbeta med säkerställande kontroller. 11 De EU-administrativa misstagen i vår ärendehantering leder, i de fall vi inte lyckas få den betalningsskyldige att betala avgifterna, till förlorad uppbörd. I dessa fall blir Sverige betalningsskyldigt gentemot kommissionen och beloppet belastar Tullverkets anslag. 38 Resultatindikatorer • Andel inbetalt belopp av fastställt belopp: 100 %. • Andel debiterad uppbörd inbetalad i rätt tid: ≥ 96 %. • Anspråk på egna medel från Europeiska kommissionen avseende krav på ekonomiskt ansvar för administrativa misstag: 0 kr. Tullverkets åtgärder För att minimera de så kallade uppbördsförlusterna och minska risken för administrativa misstag arbetar Tullverket med förebyggande insatser samt övervakning av tillstånd. Även övervakning av transitering omfattas av detta mål och en detaljerad redovisning av åtgärden finns under mål 1. Förebyggande insatser Risken för uppbördsförluster minimeras om företagen får tydlig information om villkor och krav i samband med tillståndsgivningen samt att vi gör en kreditbedömning vid ansökan om kredittillstånd. Genom att styra mot en ökad användning av autogiro kan Tullverket se till att antalet för sent betalda tullräkningar minimeras. Tillståndsövervakning För att se till att det är rätt storlek på företagens säkerhet ska vi ha en övervakning som ger möjlighet att i ett tidigt skede identifiera en försämrad kreditvärdighet eller solvens hos operatörer med kredittillstånd och andra tillstånd där säkerhet krävs. Under 2015 kommer vi att ompröva ett stort antal säkerheter med anledning av att Skatteverket från och med 2015 har i uppgift att ta in importmomsen. För företag som inte betalar sin tullräkning kan vi återkalla kredittillstånd, lösa in säkerheter och begära indrivning hos Kronofogden. För att minska risken för administrativa misstag bevakar vi de ärenden som överlämnas till Kronofogden. Vi kommunicerar med de företag som lämnar kompletterande deklarationer eller betalar sina tullräkningar för sent i syfte att nå ett varaktigt korrekt beteende. 39 Organiserad och storskalig brottslighet MÅL 4 Tullverket ska begränsa den organiserade och storskaliga brottsligheten. Tullverket ska bidra till att minska antalet kriminella nätverk som ägnar sig åt narkotika-, alkohol- eller tobakssmuggling eller ekonomisk brottslighet. Samverkan med Polismyndigheten och Kustbevakningen ska förstärkas. ÅTERRAPPORTERING Tullverket ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att prioritera och effektivisera arbetet med att begränsa den organiserade och storskaliga brottsligheten. En bedömning av hur Tullverket har bidragit till att minska antalet kriminella nätverk som ägnar sig åt narkotika-, alkohol- eller tobakssmuggling eller ekonomisk brottslighet ska göras. Av beskrivningen ska dessutom framgå: • • Antal kriminella nätverk som är utslagna eller allvarligt störda, fördelade på narkotika-, alkoholeller tobakssmuggling. Resultatet av Tullverkets del av regeringens särskilda satsning för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Tullverkets tolkning av mål 4 Tullverkets tolkning av begreppet inriktats innebär att Tullverket använder sina resurser för att bekämpa organiserad och storskalig brottslighet inom de prioriterade områdena i mål 5–7. Tullverkets resultat Tullverket ska, inom ramen för den brottsbekämpande verksamheten, identifiera områden där det förekommer eller föreligger risk för organiserad och storskalig brottslighet. EU:s kriterier för organiserad brottslighet används för bedömningen av vad som är organiserad brottslighet. Tullverket ska ta fram underlag av hög kvalitet till åklagare för beslut om att lagföra eller på annat sätt skada eller försvåra möjligheterna för brottslig verksamhet, till exempel genom att återta brottsvinster. Tullverket ska främst delta med underrättelseresurser i GOB-ärenden. För att bekämpa den organiserade och storskaliga brottsligheten ska resultatet vara att Tullverket allvarligt skadar eller slår ut kriminella nätverk och grupperingar. Tullverket har beslutat att använda en metod som enligt det kriminalarboristiska perspektivet identifierar de personer som har störst förmåga att bedriva tullrelaterad brottslighet, så kallade målpersoner 12. Ärenden mot dessa personer ska prioriteras i Tullverkets arbete med att bekämpa organiserad och storskalig brottslighet. Under 2015 kommer vi att följa antal identifierade och utslagna målpersoner parallellt med utslagna eller allvarligt störda kriminella nätverk. 12 Rutin för målpersoner i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, STY 2014-8 40 Resultatindikatorer • Antal identifierade kriminella nätverk fördelade på narkotika-, alkohol- eller tobakssmuggling samt ekonomisk brottslighet eller övrig brottslighet (till exempel vapen): 25 st. • Antal utslagna eller allvarligt störda kriminella nätverk fördelade på narkotika-, alkohol-, eller tobakssmuggling, samt ekonomisk brottslighet eller övrig brottslighet (t.ex. vapen): 15 st. Tullverkets åtgärder Målpersoner Bekämpning av organiserad brottslighet är tydligt inriktad på person, så kallade målpersoner, oberoende om det rör sig om underrättelse- eller förundersökningsverksamhet. I Tullverkets arbete, inklusive regeringens satsning mot den grova organiserade brottsligheten, är målet att lagföra eller på annat sätt skada eller försvåra möjligheterna att ägna sig åt kriminell verksamhet för de grövst kriminella och deras närmaste medarbetare. Arbetet med att identifiera målpersoner ligger till grund för Tullverkets arbete mot den organiserade brottsligheten. Konceptet målperson utgör underlag för planering, styrning och inriktning och fungerar som ett inriktningsverktyg för Tullverkets hela brottsbekämpande verksamhet. I förlängningen utgör de av Tullverket identifierade målpersonerna också ett väsentligt bidrag till det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet. Brottsutredning Tullverket ska rikta in sina resurser mot den organiserade och storskaliga brottsligheten. Det resultat som skapas i den egna kontrollverksamheten ska prioriteras och åtgärder ska vidtas för att se till att utredningsbalanser minimeras. För att utnyttja utredningsresurserna så effektivt som möjligt ska vi under 2015 bedriva förundersökningen geografiskt utifrån personforum i stället för brottsforum. Kartläggning av tillgångar Ett led i det brottsbekämpande arbetet är att komma åt det ekonomiska utbytet av brott. Förverkande av brottsvinster liksom värdet av undandragna skatter och avgifter ingår som en del i Tullverkets arbete mot organiserad och storskalig brottslighet. Projektbaserat arbetssätt En viktig metod för att begränsa den organiserade brottsligheten är att bedriva arbetet i projektform. Projektformen innebär att rätt kompetens i rätt omfattning används för att bekämpa den organiserade brottsligheten så effektivt som möjligt utifrån Tullverkets samlade resurser. Samverkan Nationellt samverkar Tullverket främst med brottsbekämpande myndigheter inom ramen för bekämpning av grov organiserad brottslighet (GOB-samverkan). Tullverket är representerat i samtliga regionala underrättelsecentrum (RUC:ar). Tullverket deltar också i Nationellt underrättelsecenter (NUC) och Operativa rådet (OPR) på Polisen. Resultatet av underrättelsearbetet inom GOB-samverkan kan bli insatser beslutade av OPR. Tullverkets deltagande under 2015 fortsätter att i huvudsak omfatta underrättelsearbetet. 41 I Tullverkets arbete med att bekämpa den organiserade och grova brottsligheten sker också en samverkan med andra myndigheter såväl i projektverksamhet som andra ärenden. Internationellt samverkar Tullverket med tull- och polismyndigheter i berörda länder och med internationella organisationer och organ, bland annat Europol och Östersjösamarbetet. Samverkan sker i den löpande verksamheten på ärendebasis, men även i formaliserade sammanhang som gemensamma analysgrupper eller gemensamma utredningsgrupper. Inom EU pågår ett arbete mot organiserad brottslighet inom den så kallade policycykeln EMPACT 13 (European Multidisciplinary Platform against Criminal Threats). En handlingsplan har tagits fram för prioritering av kampen mot den gränsöverskridande grova och organiserade brottslighet som sker över åren 2013–2017 och i olika steg 14. Utöver Polisen och Tullverket deltar till viss del också Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten i arbetet. Sverige deltar även i det operativa arbetet inom målområdena syntetiska droger, kokain och heroin, vapen samt punktskatter. 13 14 Rådsbeslut 15358/10 COSI 69 ENFOPOL 298 CRIMORG 185 ENFOCUSTOM 94 https://www.europol.europa.eu/content/eu-policy-cycle-empact 42 Narkotikabekämpning MÅL 5 I den brottsbekämpande verksamheten ska narkotika ges högsta prioritet. Tullverket ska bidra till att minska tillgången av narkotika i Sverige. ÅTERRAPPORTERING Tullverket ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att prioritera och effektivisera arbetet mot narkotika. En bedömning av hur Tullverket har bidragit till att minska tillgången av narkotika i Sverige ska göras. Av beskrivningen ska dessutom framgå: • Beslag av narkotika – typ, mängd och antal beslag samt beslagvärdet mätt som samhällsnyttovärde. Tullverkets tolkning av mål 5 Tullverkets tolkning av begreppet högsta prioritet innebär att Tullverket använder sina brottsbekämpande resurser i första hand för att bekämpa organiserad och storskalig brottslighet som omfattar narkotikasmuggling. Brottsbekämpande resurser används dessutom i trafiktäta flöden. Inom dessa flöden ska narkotikabekämpning ges högsta prioritet. Tullverkets resultat Tullverkets beslag av narkotika ska bidra till att minska tillgången på narkotika i Sverige. Genom att Tullverket minskar mängden narkotika på marknaden skapas ett samhällsekonomiskt värde (samhällsnytta) som Tullverket beräknar enligt en särskild modell. Resultatindikatorer • Antal beslag av narkotika och dopningspreparat: ≥ 6 000 st. • Samhällsnyttan av den beslagtagna narkotikan inkl. dopningspreparat: ≥ 1,2 miljarder kr. Tullverkets åtgärder Tullverkets narkotikabekämpning ska inriktas mot organiserad och storskalig brottslighet, men också bidra till det övergripande folkhälsopolitiska målen avseende alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT). Tullverket samverkar i detta arbete med andra myndigheter och organisationer som Polisen och Socialtjänsten. Internet har blivit en vanlig arena för olika typer av brottslighet, inte minst för inköp och försäljning av narkotika och andra missbrukssubstanser. Tullverket arbetar med att utveckla arbetsmetoderna för internetspaning. Tullverket ska öka sin förmåga att anpassa sig till förändringar av smuggling. Det gäller såväl nya tillvägagångssätt som nya substanser. Tullverket samlar in och bearbetar information på många olika sätt och har en proaktiv analys- och underrättelseverksamhet. Vi måste ständigt förändra och effektivisera vår verksamhet för att använda våra resurser så effektivt som möjligt. Under 2015 ska samverkan mellan analys- och underrättelse- 43 verksamheten och den kontrollerande verksamheten förbättras och leda till en ökad förmåga att styra och prioritera våra kontroller. Under 2015 implementeras Tullverkets underrättelsemodell som ska skapa en gemensam förståelse för underrättelseverksamhetens mål, syfte och funktion, . Tullverket samverkar också internationellt i arbetet mot narkotika. I och med Sveriges samarbete inom EU:s policycykel, EMPACT 15, ska arbetet mot syntetiska droger samt heroin och kokain prioriteras. 15 European Multidisciplinary Platform against Criminal Threats. 44 Storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak MÅL 6 I den brottsbekämpande verksamheten ska storskalig och frekvent illegal införsel av alkohol och tobak ges hög prioritet. Tullverket ska bidra till att minska tillgången på illegalt införd alkohol och tobak i Sverige. ÅTERRAPPORTERING Tullverket ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att prioritera och effektivisera arbetet mot storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak. En bedömning av hur Tullverket har bidragit till att minska tillgången på illegalt införd alkohol och tobak i Sverige ska göras. Av beskrivningen ska dessutom framgå: • Beslagtagen/omhändertagen illegalt införd alkohol och tobak – mängd och antal beslag/omhändertaganden samt beslagsvärdet mätt som skattebortfall. Tullverkets tolkning av mål 6 Tullverkets tolkning av begreppet hög prioritering innebär att bekämpningen av organiserad och storskalig brottslighet inom alkohol- och tobaksområdet har näst högsta prioritet inom den brottsbekämpande verksamheten. Med storskalig införsel avser Tullverket volymer som transporteras i transportmedel som är avsedda för kommersiella transporter. Med frekvent införsel avser Tullverket regelbunden införsel oberoende av volymer och transportmedel. Tullverkets resultat Tullverkets bekämpning av illegal införsel av alkohol- och tobaksvaror ska inriktas mot organiserad och storskalig brottslighet. Tullverkets bekämpning av den illegala införseln ska bidra till att minska tillgången på illegala alkohol- och tobaksvaror i Sverige. Genom att Tullverket minskar mängden illegala alkohol- och tobaksvaror på marknaden, skapas ett samhällsekonomiskt värde (samhällsnytta) som Tullverket beräknar enligt en särskild modell. Många av Tullverkets ingripanden mot den frekventa införseln leder till omhändertaganden enligt lagen om punktskattekontroll (LPK) med efterföljande skatteutredningar. Tullverkets kontroller enligt LPK redovisas under mål 1. Omhändertagna mängder alkohol respektive tobak redovisas däremot under detta mål. Resultatindikatorer • Mängd beslagtagen och omhändertagen alkohol: ≥ 750 000 liter. • Mängd beslagtagen och omhändertagen tobak: ≥ 40 miljoner st. • Mängd beslagtagen och omhändertagen tobak: ≥ 7 000 kg. 45 Tullverkets åtgärder Genom Samverkan mot tullbrottslighet, SMT, ingår Tullverket överenskommelser med de transportörer som transporterar internetbeställda försändelser av alkohol och tobak. Detta i syfte att Tullverket ska få kontakter på företagen vilka kan lämna information eller tips för bekämpning av tullbrottslighet och information som kan användas inom selekteringen av godsflödena för urval av kontroller. Kontroller ska utföras i flödet av storskalig införsel för att upptäcka och minska tillgången av illegalt införda varor på marknaden samt lagföra smugglingsbrott. I dessa kontroller är våra mobila skannrar ett viktigt verktyg. Kontroller ska även göras i flödet av frekvent införsel så att de som för in alkohol och tobak utan att följa regelverken upplever en risk för upptäckt. Tullverket utför riktade vägtransportkontroller tillsammans med Polisen och andra nationella samverkansmyndigheter. Inom EU:s policycykel EMPACT prioriteras den gränsöverskridande brottsligheten avseende punktskattevaror och Tullverket deltar i denna internationella samverkan. Tullverket samverkar nationellt med såväl Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten avseende ekonomisk brottslighet. 46 Ekonomisk brottslighet MÅL 7 Ekonomisk brottslighet ska förebyggas och avslöjas. Brottsutredningar ska ge åklagare ett bra stöd för ställningstagande till om åtal ska väckas. ÅTERRAPPORTERING Tullverket ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att effektivisera arbetet mot den ekonomiska brottsligheten. En bedömning av hur detta har minskat skattefelet och har begränsat den illojala konkurrensen ska göras. Av beskrivningen ska dessutom framgå: • Kontroller där ekonomisk brottslighet misstänkts — antal och undandragna avgifter. • Ekobrottsärenden där åtal väckts — antal och undandragna avgifter. Tullverkets tolkning av mål 7 Tullverket tolkar målet som att det avser brott som får konsekvenser för uppbörden (skattefelet) och som även påverkar konkurrensneutraliteten. Smuggling av tobak och alkohol faller in under definitionen av ekonomisk brottslighet, men effekten av arbetet med att bekämpa denna brottslighet redovisas under mål 6. Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för en mängd företeelser. Tullverket definierar begreppet som brott inom näringsverksamhet eller brott som någon begår utanför näringsverksamhet, men som får konsekvenser inom centrala ekonomiska system, t.ex. skattesystemen eller EU:s finansiella intressen. Tullverkets resultat Att Tullverket upptäcker och utreder smugglingsbrott av alkohol och tobaksvaror och tar varorna i beslag 16 innebär inte bara att vi minskat tillgången på illegalt införd alkohol och tobak i Sverige. Det innebär även att vi minskar skattefelet, eftersom varorna skulle ha belagts med skatter om de hade importerats lagligt. Därför mäter och redovisar Tullverket även beslagsvärdet av dessa varor i skattebortfall. Tulltillägget är en administrativ sanktion som Tullverket i huvudsak använder när företag brister vid fullgörandet av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten i tullbehandlingen. Sanktionen ska avlasta domstolarna i ärenden av mindre allvarlig art, men tulltilläggen har också en förebyggande effekt. Antalet debiterade tulltillägg är därför ett mått på en del av Tullverkets arbete mot ekonomisk brottslighet. I syfte att använda Tullverkets resurser på bästa sätt ska de ekobrottsanmälningar som vi upprättar hålla en god kvalitet och leda till ett väckt åtal. Vi följer därför antalet inledda förundersökningar avseende ekobrott, hur stor andel av dessa som överlämnas till åklagare, samt andelen väckta åtal. 16 Beslagen av alkohol och tobaksvaror redovisas under mål 6. 47 Resultatindikatorer • Beslagsvärdet för alkohol och tobak mätt som skattebortfall: ≥120 000 tkr. • Antal debiterade tulltillägg: ≥ 500 st. • Antal inledda förundersökningar avseende ekobrott: ≥ 40 st. • Andel slutredovisade ärenden överlämnade till åklagare av inledda förundersökningar: ≥ 30 %. • Andel väckta åtal för ekobrott av ärenden överlämnade till åklagare: ≥ 80 %. Tullverkets åtgärder Tullverket ska förbättra sin förmåga att upptäcka ekonomisk brottslighet avseende uppbörden. Som ett led i detta ska en handlingsplan för förbättrad ekobrottshandläggning implementeras. 17 Tullverket ska fortsätta att öka medvetenheten om ekonomisk brottslighet bland annat genom att följa upp den utbildningsinsats som genomfördes inom gränsskyddsverksamheten under 2014. Tullverket minskar skattefelet och begränsar den illojala konkurrensen genom att ingripa mot de importörer som inte följer lagar och regler. När överträdelser upptäcks vidtar Tullverket flera olika åtgärder. Vid vägkontroller är det generellt förarens vinning som är vägledande för om överträdelsen är att betrakta som ett tullbrott (och därmed kan leda till ett väckt åtal) eller en tullförseelse. Den transportör som gjort sig skyldig till en tullförseelse kan påföras böter och uppdragsgivaren kan påföras tulltillägg. De företag som överträtt reglerna kan också få sina tillstånd indragna. Tullverkets inriktning för 2015 är att öka förmågan att upptäcka ekonomisk brottslighet genom kontroller i efterhand, samt att ingripa mot punktskattebrott. En förutsättning för detta är en ökad samverkan mellan analys- och underrättelseverksamheten och efterkontrollverksamheten. Dessutom ska indikationer på oegentligheter som upptäcks i initialkontrollen snabbt meddelas till analys- och underrättelseverksamheten samt efterkontrollverksamheten, så att efterkontroller kan inledas så fort som möjligt. Under 2015 ska vi fortsätta att kvalitetssäkra de brottsanmälningar vi upprättar. Det innebär bland annat att vi säkerställer att de ärenden som anmäls har en möjlighet att leda till ett väckt åtal samt att brottsanmälningarna är av god kvalitet. Tullverket ska även fortsätta att kvalitetssäkra utredningsarbetet, så att det utgör ett bra stöd för åklagares ställningstagande om åtal ska väckas eller om strafföreläggande ska utfärdas. Vi ska vidareutveckla vår samverkan med EBM och Skatteverket avseende organiserade ekobrott, särskilt punktskattebrott. För att höja vår förmåga att utreda ekobrott ska vi säkerställa att det finns kompetens och resurser inom varje tullkriminalavdelning. Särskilda förundersökningsledare inom Tullverket ska ansvara för ekobrottsutredningarna och vi ska utveckla den interna samverkan och förtydliga våra riktlinjer. 17 VER 2014-675. 48 Uppdrag och utvecklingsprojekt 2015 Tullverkets arbete bedrivs i ett samhälle som utvecklas och där förutsättningarna förändras. Vi strävar efter att ständigt bli bättre genom både stora och små förändringar. En del uppdrag är vi ålagda att genomföra enligt vår uppdragsgivare och står att läsa i Tullverkets regleringsbrev och särskilda uppdrag. Andra uppdrag regleras i lagar och förordningar. Vidare har Tullverket själv initierat ett stort antal utvecklingsprojekt som bedöms förbättra vår verksamhet och utveckla oss som medarbetare. Utvecklingsarbete pågår inom hela Tullverket och involverar staber, avdelningar och processer. Många aktiviteter för 2015 presenteras i respektive avdelnings handlingsplan. Här visas de uppdrag och projekt som är av mer strategisk karaktär och som verksledningen vill synliggöra. Regleringsbrevets uppdrag Dessa uppdrag är vi ålagda att genomföra och återrapportera enligt vår uppdragsgivare. Uppdragen står beskrivna i Tullverkets regleringsbrev. Uppdrag i reglerings-brevets Beskrivning avsnitt 2 Återrapporteringskrav Ansvariga Förebyggande arbete i form av service och information Information och service inom Tullverkets område ska vara behovsanpassad och lättillgänglig. Tullverket ska beskriva de insatser som har genomförts för att göra information och service mer behovsanpassad och lättillgänglig. EH i samverkan med KOM Enkla och tidsenliga regler Reglerna inom Tullverkets område ska vara enkla och tidsenliga. Myndigheten ska särskilt prioritera insatser som underlättar för företagen att bedriva gränsöverskridande handel på ett smidigt och effektivt sätt. Tullverket ska beskriva arbetet med att göra reglerna enkla och tidsenliga. En rapportering ska göras av i vilken omfattning myndighetens åtgärder har bidragit till att uppfylla regeringens mål om att förenkla och underlätta för företagen och allmänheten. RTA i samverkan med EH och BB Internationellt samarbete I det europeiska och övriga internationella samarbetet inom myndighetsområdet ska Tullverket prioritera insatser för regel- och procedurförenklingar, effektiv riskhantering och rationell användning av IT. Inget återrapporteringskrav VLS IT för en grönare förvaltning Tullverket ska redovisa hur myndigheten följt de rekommendationer som regeringen angett för att uppnå de mål som beslutats i IT för en grönare förvaltning - agenda för IT för miljön 2010-2015. Återrapportering ska ske i samband med den årliga redovisningen enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. ADM i samverkan med IT 49 Risk och sårbarhetsanalys Uppdrag i regleringsbrevets avsnitt 3 Tullverket ska i arbetet med 2015 års risk- och sårbarhetsanalys särskilt beakta och analysera informationssäkerheten i de delar av verksamheten och i de tekniska system som är nödvändiga för att myndigheten ska kunna utföra sitt arbete. I detta arbete ska även informationssäkerheten inom myndighetens ansvarsområde beaktas och analyseras Tullverket ska redovisa en bedömning av informationssäkerheten samt vidtagna åtgärder. Redovisningen ska vara en del av den sammanställning som görs i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser enligt 9 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. VLS Beskrivning Återrapportering Ansvariga e-Customs och ny tullkodex Tullverket ska redovisa hur utvecklingsarbetet med det EUgemensamma projektet eCustoms och inom ramen för detta, det nationella arbetet fortskrider. Regeringens strategi för en digitalt samverkande förvaltning ska beaktas. I redovisningen ska Tullverket lämna en beskrivning av arbetet och konsekvenser för myndigheten. Vidare ska konsekvenserna för näringslivet belysas. Redovisningen ska lämnas till Finansdepartementet senast den 1 mars 2016. EH Kontroll av illegal privat införsel av animaliska livsmedel Redovisningen ska lämnas Tullverket ska redovisa hur till Statens jordbruksverk kontrollen av illegal privat senast den 1 april 2015. införsel av animaliska livsmedel har bedrivits under 2014 och vilka resultat kontrollen har givit. Redovisningen ska göras i enlighet med vad som anges i bilaga V till kommissionens förordning (EG) nr 206/2009 av den 5 mars 2009 om införsel för personligt bruk till gemenskapen av produkter av animaliskt ursprung och om ändring av förordning (EG) nr 136/2004. BB Postförsändelser Tullverket ska i enlighet med skatteutskottets betänkande 1997/98:SkU28 Förbättrad kontroll av vissa punktskattepliktiga varor, m.m. redovisa antalet granskade och öppnade Redovisningen ska lämnas till Finansdepartementet senast den 30 april 2015. BB 50 postförsändelser 2014 samt resultatet av dessa åtgärder, med anledning av de befogenheter Tullverket fick den 1 juli 1998 för öppning av sådana försändelser. Rättsväsendets informationsförsörjning Tullverket har tillsammans med Skatteverket, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet och Kust-bevakningen i uppdrag att fortsätta arbetet med att samordna informationsförsörjningen i brottsmålsprocessen och därigenom utveckla verksamheterna i rättsväsendet (Ju2012/6639/SI). Utgiftsprognoser Tullverket ska redovisa prognoser för 2015–2019. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. BB Prognoserna ska lämnas senast den 20 januari, 20 februari, 5 maj, 27 juli och 26 oktober 2015. VLS 51 Uppdrag för hantering av prioriterade risker samt särskilda satsningsområden Av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll följer att Tullverket på ett enhetligt sätt ska analysera, åtgärda och följa upp de risker som kan finnas i verksamheten och som kan innebära att Tullverket inte med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av myndighetsförordningen eller som innebär att planerade mål och resultat inte nås. Tullverket arbetar idag systematiskt med riskanalyser i syfte att identifiera omständigheter som utgör risker för att verksamheten inte fullgörs. Tullverkets ledningsgrupp har för 2015 prioriterat följande riskområden: • Risk att våra utvecklingsprojekt och andra uppdrag inte får avsedda resultat/effekt • Risk att vi inte använder budgetmedel där de behövs bäst • Risk att våra kontroller inte ger önskat resultat • Risk att vi åsidosätter väsentliga regelverk. Prioriteringen innebär att riskområdena inte accepteras och att åtgärder ska vidtas. För att motarbeta riskerna samt förstärka de prioriterade satsningsområdena planeras följande åtgärder för 2015. Nr Risk / satsningsområde Åtgärd / uppdrag Huvudansvarig 1 Risk att våra kontroller inte ger önskat resultat Kartläggning av röd kanalmeddelanden EH 2 Risk att våra kontroller inte ger önskat resultat Implementering av Tullverkets underrättelsemodell BB och EH 3 Risk att vi inte använder budgetmedel där de behövs bäst Minskade drift- och förvaltningskostnader IT 4 Risk att vi inte använder budgetmedel där de behövs bäst Minskning av fordonsparken ADM 5 Satsningsområde: Ledarskap och Kultur 2015 – Tema utveckling och förändring KOM 6 Satsningsområde: Ledarskap Översyn av Tullverkets chefsstruktur HR 7 Satsningsområde: Ledarskap Användning av controllerverksamheten VLS 8 Satsningsområde: Ledarskap och Processorientering Ledningsprocess och processtyrning VLS 9 Satsningsområde: Kompetens Kompetenskartläggning HR 10 Satsningsområde: Ledarskap och Processorientering Nytt tidredovisningssystem VLS 11 Satsningsområde: Ledarskap och Processorientering Stärkt projektstöd och projektstyrning VLS 52 Övriga uppdrag Uppdragsområde Verksamhetsarkitektur ET Selektering Åtgärd / uppdrag Kärnverksamheten ska gemensamt ta fram en plan för hur Tullverket ska ha använda de resurser som kan frigöras i olika delar av verksamheten i enlighet med den beskrivning som finns i ”Verksamhetsarkitektur ET”. Inriktningsbeslut om de viktigaste omställningarna ska så fort som möjligt genomföras Frågan om selektering blir alltmer aktuell då en rad automatiserade selekteringsstöd kommer att införas i Tullverket de kommande åren. Kärnverksamheten ska utreda frågan om selektering och hur den ska hanteras både processmässigt och organisatoriskt. Huvudansvarig BB och EH BB och EH 53 Utvecklingsprojekt Utvecklingsagendan 2015-2017 är Tullverkets portfölj för de kommande tre åren. Den innehåller de samlade planerna för programmen Elektronisk tull, Ett integrerat och effektivt Tullverk (Förändringsprogrammet), samt portföljen Fortsatt Tullverk. Nedan följer planerna med planerade slutdatum för pågående projekt, samt start- och slutdatum för planerade projekt. 54 Budget Verksamheten vid Tullverket finansieras i huvudsak genom anslag. Anslaget för 2015 är1,681 miljarder kronor. Den ingående balansen beräknas preliminärt till ca + 88,0 miljoner kronor (inkluderat den engångsvisa anslagsökningen om 75 mnkr i höständringsbudgeten). Tullverkets budget 2015 beslutas till 1,733 miljarder kronor. Anslagsförändring mnkr Ingående anslagssparande 2015-01-01 Årets anslag Kostnader Utgående anslagssparande 2015-12-31 +88,0 1 681,4 1732,8 +36,6 Investeringar finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. Låneramen för investeringar är 300 miljoner kronor. Investeringsbudgeten för årets materiella investeringar beslutas till 108,1 miljoner kronor. Lån i Riksgäldskontoret och kostnader för avskrivning mnkr IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning Varav immateriella anläggningstillgångar Beräknad avskrivning UB lån i Riksgäldskontoret Beslutad låneram 198 603 165 317 57 178 75 792 288 128 300 000 Resursfördelning Resursfördelningen inom myndigheten bygger på den strategiska inriktningen att framförallt prioritera rekrytering och utvecklingsarbete, sänkta kostnader för lokaler och frysta omkostnader. Höständringsbudgeten med en engångsvis anslagsökning har påverkat budgetinriktningen och ställer ytterligare krav och ett ökat tryck på utvecklingsverksamheten, främst elektronisk tullhantering. Budgeten är baserad på prioritering av respektive avdelnings äskanden. Investeringsbudgeten består av framförallt investeringar till byten av lokaler, fordon, E-tull samt investeringar i löpande verksamhet. Budgetfördelning Tullverkets budget fördelas till varje avdelningschef, chefen för verksledningsstaben, chefen för internrevision och sponsor för utvecklingsprogram. Budgeten ska täcka kostnader för avdelningens, stabens eller programmets löpande verksamhet. Vid beräkningen av kostnaderna för Brottsbekämpning, Effektiv handel och administrationsavdelningen har hänsyn tagits till intäkter som de får disponera. På Tullverksnivå finns ofördelade budgetmedel som innehåller premieavgifter, lönerevision, förändring av semesterlöneskuld, partsgemensamma kostnader, delpensioner, ränta och avskrivningar för lån samt intäkter från offentligrättsliga avgifter och uppdragsverksamhet. 55 Nettokostnaderna fördelas på avdelning, stab och program enligt nedan, angivet i miljoner kronor: Fördelning Mnkr Brottsbekämpning (BB) 588,6 Effektiv handel (EH) 334,8 BB/EH Gemensamt 93,3 Administrationsavdelning (ADM) 235,3 HR-avdelning (HR) 40,7 IT-avdelning 196,5 Verksledning 3,5 Verksledningsstab (VLS) 28,5 Rättsavdelning (RTA) 22,2 Internrevision (IR) 3,9 Kommunikationsavdelning (KOM) 20,3 Ofördelat Tullverknivå 98,5 ForT 3,0 FP 16,7 E-tull 32,4 Central utbildningsbudget 14,5 SUMMA 1732,8 I bilaga 3 preciseras budgeten per avdelning/stab/program och kostnadsslag (löner, övertid, egna kostnader etc.). Utrymmet för årets investeringar fördelas med en investeringsbudget till brottsbekämpningen, administrationsavdelningen, IT-avdelningen, utvecklingsprogrammen för E-tull och Ett integrerat och effektivt Tullverk (Förändringsprogrammet), samt portföljen Fortsatt Tullverk. I bilaga 4 preciseras investeringsbudgeten per avdelning/stab/program samt investeringstyp. Fördelad budget Fördelad budget ska hållas och följs genom månadsvisa budgetuppföljningar. Det åligger alla budgetansvariga att ta initiativ till korrigeringar som möjliggör att budgeten utnyttjas fullt ut på ett effektivt sätt. Fördelad budget är uppdelad per kostnadsslag (löner, övertid, egna kostnader etc.). Överskott inom ett kostnadsslag får inte omfördelas till annat kostnadsslag. Skulle en förändring av beslutade budgetramar bedömas nödvändig under året ska beredning göras med verksledningsstaben och särskilt beslut fattas av generaltulldirektören. Förslag till beslut som innebär att kostnader och konsekvenser uppkommer för annan avdelning, program eller stab ska beredas med de som berörs. 56 Fördelad investeringsbudget är uppdelad per kontoslag. Behov av förändringar ska kommuniceras med verksledningsstaben. Årsarbetskrafter Inlagt i budgeten är 1862 årsarbetskrafter. Fördelning BB EH NE ADM HR IT VL VLS RTA IR KOM Tullverket IB2015 (åak) 843 531 139 67 36 150 2 24 22 4 23 1840 UB 2015 (åak) 847 571 130 66 30 159 2 26 26 4 25 1884 ÅAK Snitt Budget 845 551 135 67 33 154 2 25 24 4 24 1862 Under 2015 görs en stor förtidsrekrytering vilket innebär att framtida år inte kommer kunna erbjuda samma möjlighet till rekrytering. Det är därför viktigt att de rekryteringar som görs 2015 säkerställer den kompetens som behövs åren framöver. Kompetens för utvecklingsverksamheten ska prioriteras. 57 Uppföljning Uppföljningens innehåll Uppföljning av verksamheten (mål och indikatorer, uppdragen, beslagsstatistik samt programmen) kommer att ske tertialvis, med årsredovisningen som tertial 3. Uppföljning av budget sker månadsvis. Vid tertialdialogerna tas budgetfrågor upp endast vid behov. Följande punkter kommer att behandlas under tertialuppföljningen: • budget (endast vid väsentliga avvikelser) • avvikelser indikatorer under mål 1-7 samt prestationsmått • analys av beslagsstatistik • status för uppdragen: inte i fas (anledning), risk att uppdraget inte blir klart i tid (anledning) • programmen: avvikelser, behov av omprioritering mellan programmen samt redovisning och konsekvenser av genomförda omprioriteringar inom programmet. Avdelningar och staber har skyldighet att ta upp följande frågor: Avvikelser av betydelse i handlingsplanerna. Med avvikelser av betydelse avses: • frågor med särskild betydelse för Tullverkets ekonomi • frågor som påverkar andra verksamheter • frågor som kan komma att påverka Tullverkets resultat och prioriterade risker Dialoger Två dagar per tertial avsätts för dialoger med verksamheten. De bokas preliminärt med samtliga avdelningar och efter inrapportering av avvikelser bokas de slutligt endast med berörda avdelningar. Preliminärt avsätts dag ett till dialoger med EH och BB kring mål, slutprestationer och indikatorer samt eventuella avvikelser i uppdrag, budget, program och handlingsplan. Dag två ägnas åt dialoger med övriga berörda avdelningar kring avvikelser i uppdrag, budget, program och handlingsplan. Budgetprognos Budgetansvariga ska fortlöpande följa upp kostnaderna i förhållande till budgeten samt investeringarna i förhållande till investeringsbudgeten. En prognos ska lämnas till VLS över beräknat budgetutfall för helåret 2015. Prognoserna ska lämnas varje månad i enlighet med Kalender för månadsuppföljningen 2015. Uppföljningsmodellen bygger på att verksamheten tidigt flaggar för avvikelser. Mallar framtagna av VLS ska användas. Utfallet stäms automatiskt av mot gjorda förbrukningsplaner. Överskridande av inlagda gränsvärden kräver kommentar från berörd enhet. Antalet årsarbetskrafter stäms av mot beräknat snitt. 58 Bilaga 1: Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Tullverket 59 Bilaga 2: Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 71 Bilaga 3: Driftbudget 2015 (mkr) TOTAL Löner 1 207,1 Övertid 18,0 Lokaler 141,7 Egna kostnader (exkl. interna kostnader) 65,2 Gemensamma kostnader 286,1 Delpensioner 4,0 Aktiveringar av immat. tillgångar -57,2 Ränta o Avskrivningar 75,4 Summa kostnader Intäkter av försäljn. Övriga intäkter Summa intäkter Nettokostnader Anslag 2015 Ingående anslagssparande Nettokostnader Utgående anslagssparande 2015 Diarienummer STY‐2014‐520 1 740,3 -5,7 -1,8 -7,5 1 732,8 1 681,4 88,0 -1 732,8 36,6 Kärnverksamhet BB EH BB/EH 498,6 318,4 84,5 13,5 2,6 0,7 Administration och stöd ADM HR IT 41,1 23,9 99,0 0,2 0,1 1,0 141,0 0,7 3,7 1,7 6,1 49,4 15,1 89,8 34,2 42,6 10,8 6,5 5,4 2,9 588,9 -0,3 338,3 -3,5 93,6 -0,2 235,3 0,0 40,7 -0,3 588,6 -3,5 334,8 -0,2 93,3 0,0 235,3 0,0 40,7 ForT Utveckling FP ET 3,0 16,7 196,5 3,0 16,7 0,0 196,5 0,0 3,0 0,0 16,7 Utbildning VL 3,1 Verksledning o staber VLS RTA IR KOM 19,9 18,3 3,4 16,6 0,3 0,2 1,0 7,6 0,8 3,1 0,5 14,5 32,4 14,5 3,5 28,5 22,2 3,9 20,3 0,0 32,4 0,0 14,5 0,0 3,5 0,0 28,5 0,0 22,2 0,0 3,9 0,0 20,3 32,4 0,8 2,9 Övrigt 80,3 -0,6 4,0 -57,2 75,4 101,9 -1,7 -1,8 -3,5 98,5 Bilaga 4: Investeringsbudget 2015 (Mkr) Förbättringsutg. på annans fastighet Möbler Fordon Programvara (3 år) Allterminaler och bärbara PC (3 år) Video (foto, TV) Telefoni Datorer/-utrustning (ej PC) Skrivare m.m. (kringustrustning) Laboratorieutrustning Tekn. utrustning för kontrolländamål Övrigt konto Ofördelat på Tullverksnivå Summa anläggningstillgångar TOTALT 1,5 15,0 26,1 35,3 0,7 2,4 1,8 20,6 0,6 3,6 0,6 108,1 Diarienummer STY‐2014‐520 ADM 1,5 15,0 26,1 IT (3 år) IT (5 år) BB 6,7 ForT FP ET 0,5 2,3 25,8 0,7 2,4 1,8 20,6 0,6 3,6 0,5 0,1 42,6 6,7 25,5 4,7 0,5 2,3 25,8 Bilaga 5: Uppföljning av planer Förteckning tas fram över särskilt föreskrivna planer eller liknande dokument som ska uppdateras, t.ex. mångfaldsplan. Detta bland annat för att säkerställa att myndigheten följer de lagkrav som finns om regelbunden uppdatering eller för att genomföra aktiviteter som finns i dessa dokument, men som inte återfinns i Regleringsbrevet. Lag/förordning 6 § författningssamlingsförordningen (1976:725) Åtgärd: lämna uppgifter till SFS-utgivaren om författningssamlingen. Uppgifterna ska avse vilka centrala myndigheter som under året har låtit utge författningssamling, vilka andra myndigheter som under året har låtit införa författningar eller allmänna råd i en sådan författningssamling och vilka centrala myndigheter som under året har kungjort författningar på annat sätt i författningssamling eller publicerat allmänna råd enligt 28 § författningssamlingsförordningen. Tidpunkt: årligen, senast den 15 januari Ansvarig: Rättsavdelningen Lag/förordning 18 c § författningssamlingsförordningen (1976:725) Åtgärd: förteckning över samtliga gällande författningar och allmänna råd i TFS Tidpunkt: årligen tillsammans med budgetunderlaget Ansvarig: Rättsavdelningen Lag/förordning Diskrimineringslagen (2008:567) Åtgärd: Tullverkets mångfaldsplan Tidpunkt: tertialuppföljning 1 Ansvarig: HR-avdelningen Lag/förordning förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Åtgärd: uppdatera befintligt miljöledningssystem samt upprätta en handlingsplan i syfte att nå miljömålen. Tidpunkt: tertialuppföljning 1 Ansvarig: ADM Lag/förordning Arbetsmiljölagen (1977:1160) /Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) Åtgärd: uppdatera befintligt lokala krisplaner enligt vad som följer av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7) Tidpunkt: löpande vid förändringar Ansvarig: VLS, säkerhetsfunktionen 79 Bilaga 6: Revisionsplan 2015 Revisioner Kontroller i efterhand Ansvar och mandat för IT Tullverkets lokaler Omstrukturering på BB Processorientering (från 2014 års revisionsplan) Övrigt revisionsarbete Planering Bevakningsområden Uppföljning Deltagande i revisionsbesök från Europeiska kommissionen och Europeiska revisionsrätten Planerad rådgivning Årsredovisning och delårsrapport Ordning och reda granskningar kontinuitetsplanen kontroll av konsultfakturor arbetet med ständiga förbättringar Raindance Tullverkets möjligheter att i större utsträckning nyttja extern personal och resurs Granskning inför Tullverkets intygande/rapport för självutvärdering av hantering av import av vissa vapen och militär utrustning Miljöledningssystem Oplanerad rådgivning Ospecificerad tid för rådgivning IT Ospecificerad tid för rådgivning övrigt Tidpunkt för genomförande Aug-Nov Dec 2014-Mars Jan-Mars Okt-Dec April-Juni Hösten 2015 Hela året Hela året Sept-Okt Febr/juli Nov-Dec April-Juni Aug-Okt Jan-Mars April-Juni Okt Maj 80
© Copyright 2024