2015-01-12 FG/2015:1 TJÄNSTESKRIVELSE Pågående
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-12 Diarienummer FG/2015:1 Pågående Skolinspektions- och Barn- och elevombudsärenden, inklusive ärenden som utreds inom Förskola & Grundskolas klagomålshantering per den 12 januari 2015 Förslag till beslut Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning I denna redogörelse redovisas pågående Skolinspektions- och Barn- och elevombudsärenden, inklusive anmälningsärenden avseende barns och elevers rättigheter som har varit pågående inom Förskola & Grundskolas klagomålshantering, per den 12 januari 2015 och vad som har hänt i handläggningen under perioden 2014-12-02 – 2015-01-12. Beskrivning av ärendet Under perioden har fem nya ärenden kommit in till Förskola & Grundskola; en anmälan till Barn och elevombudet avseende Fullriggaren Malevik och fyra klagomål som anmälts direkt till Förskola & Grundskolas klagomålshantering avseende Älvsåkersskolan, Varlaskolan och Kapareskolan. Ett klagomålsärende avseende elevs rätt till särskilt stöd vid Kollaskolan har avslutats inom Förskola & Grundskolas klagomålshantering under perioden. I de pågående ärendena avseende kränkande behandling av andra barn vid en förskola i Kungsbacka kommun och klagomålsärenden avseende Varlaskolan och Kollaskolan pågår handläggningen. I övrigt avvaktas Skolinspektionens- och Barn- och elevombudets vidare handläggning. Åsa Fri Förskola & Grundskola 0300-834000 [email protected] 1 (4) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Sammanställning i tabellform Nya ärenden under perioden Diarienummer Anmälan avser Inkom Handläggningsstatus FG/2014:302 Älvsåkersskolan. Kränkande behandling av personal samt trygghet och studiero 2014-12-04 Anmält direkt till FG:s klagomålshantering. Handläggning pågår. FG/2014:317 Älvsåkersskolan. Trygghet och studiero 2014-12-06 Anmält direkt till FG:s klagomålshantering. Handläggning pågår. FG/2014:315 Fullriggaren Malevik. Kränkande behandling av personal 2014-12-08 FG har yttrat sig över anmälan och avvaktar BEO:s vidare handläggning. FG/2014:313 Varlaskolan. Kränkande behandling och rektors ledarskap 2014-12-11 Anmält direkt till FG:s klagomålshantering. Handläggning pågår. FG/2015:2 Kapareskolan. Rektors ledarskap 2014-12-22 Anmält direkt till FG:s klagomålshantering. Handläggning pågår. Diarienummer Anmälan avser Inkom Handläggningsstatus FG/2014:251 2014-10-15 Anmält direkt till FG:s klagomålshantering. Avslutat sedan ansvarig rektor vidtagit erforderliga åtgärder. Avslutade ärenden Avslutat 2015-01-12 Kollaskolan. Rätt till särskilt stöd KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Pågående ärenden Diarienummer Anmälan avser Inkom Handläggningsstatus FG/2014:282 Förskola i Kungsbacka kommun. Kränkande behandling av andra barn 2014-11-10 FG har yttrat sig över vårdnadshavarnas ytterligare synpunkter den 29 december 2014. Avvaktar BEO:s vidare handläggning. FG/2014:290 Varlaskolan. Rätt till särskilt stöd 2014-11-17 Handläggning pågår inom FG:s klagomålshantering. FG/2014:253 Kollaskolan. Kränkande behandling av andra elever 2014-10-16 Handläggning pågår inom FG:s klagomålshantering. FG/2014:231 Fjärås Bräckaskolan, fritidshemmet 2014-09-15 FG har yttrat sig över vårdnadshavarnas ytterligare synpunkter. Avvaktar Skolinspektionens vidare handläggning. FG/2014:233 Iseråsskolan. Kränkande behandling av andra elever 2014-09-29 FG har yttrat sig över nya uppgifter från vårdnadshavarna. Avvaktar BEO:s vidare handläggning. FG/2014:166 Hedeskolan. Rätt till särskilt stöd 2014-06-02 FG har yttrat sig över anmälan och avvaktar Skolinspektionens vidare handläggning. FG/2014:116 Hedeskolan. Rätt till särskilt stöd 2014-04-14 FG har yttrat sig över anmälan. Avvaktar Skolinspektionens vidare handläggning. FG/2014:76 Fullriggaren Malevik. Kränkande behandling av annan elev samt trygghet och studiero 2014-03-13 FG har yttrat sig över anmälan. Avvaktar BEO:s vidare handläggning. KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) FG/2014:77 Kapareskolan. Rätt till särskilt stöd, rätt till utbildning och samverkan mellan skola och vårdnadshavare 2014-03-07 FG har yttrat sig över anmälan. Avvaktar Skolinspektionens vidare handläggning. FG/2014:34 Åsaskolan. Rätt till särskilt stöd samt kränkande behandling av andra elever och rätt till särskilt stöd 2014-02-07 FG har yttrat sig över anmälan. Avvaktar BEO:s vidare handläggning. FG/2014:8 Hedeskolan. Kränkande behandling av andra elever och rätt till särskilt stöd 2014-01-13 FG har yttrat sig över anmälan. Avvaktar BEO:s vidare handläggning. FG/2013:273 Varlaskolan. Rätt till särskilt stöd 2013-10-17 Skolinspektionen har förelagt FG att vidta åtgärder så att elevers rätt till särskilt stöd tillgodoses. FG har vidtagit åtgärder och redovisat dessa till Skolinspektionen. Avvaktar Skolinspektionens vidare handläggning. Åsa Fri Jurist TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-07 Diarienummer FG/2014:250 Föreläggande regelbunden tillsyn Älvsåkersskolan 4-9 Förslag till beslut Förvaltningschefen gör bedömningen att de åtgärder rektorn vidtagit är tillräckliga för att avhjälpa påtalade brister. Nämnden har delegerat rätten att på nämndens vägnar lämna begärda yttranden till arbetsutskottet. Detta yttrande tillsammans med beskrivna åtgärder från ansvarig rektor lämnas som Kungsbacka kommuns svar på föreläggandet. Sammanfattning Skolinspektionen förelägger efter genomförd tillsyn på Älvsåkersskolan 4-9, Kungsbacka kommun att vidta åtgärd för att avhjälpa påtalad brist. De vidtagna åtgärderna ska senast den 30 januari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Rektor för Älvsåkersskolan 4-9 har tagit fram åtgärder som gemensamt syftar till att åtgärda bristområdena. Det handlar bland annat om bedömning och betygssättning och trygghet och studiero. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-01-07 Åtgärder Älvsåkersskolan 4-9 Beslut efter tillsyn Älvsåkersskolan 4-9 Beslutet skickas till Skolinspektionen Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Magnus Fogelblad Förskola & Grundskola 0300-835296 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se TILLSYNSANSVAR Svar till Skolinspektionen tillsyn Dnr 43 – 2013:6113 1 (2) Föreläggande kring bedömning och betygsättning. Datum 2015-01-05 Vid inspektionstillfället fanns det rättningar i betygskatalogen gjorda av rektor. Den innevarande terminen läste en elev enligt särskild studieplan och när inga rättningar hade gjorts före betygskatalogen utskrift gjorde rektor rättningar där eftersom ämnena inte hade läst dessa ämnen före betygen trycktes ut till eleven. Dnr 201560105 Vidtagna åtgärder och rutiner är numera att rektor i samarbete med administratören på skolan går igenom betygen för elever med särskild studieplan och de elever som går i särskild undervisningsgrupp och gör ändringar före utskrift av betygskatalogen. Föreläggande kring pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildning Rektor ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå är dokumenterat. Skolans kvalitetarbetet följer vårt kvalitetsårshjul utifrån de områden som är beslutat inom förvaltningen som ska följas upp. I vårt årshjul står det tydligt vad som följas upp och hur det ska göras samt vem som ansvarar för uppföljningen. Skolinspektionen upplevde inte att de framgick tydligt vilken plan skolan hade för de åtgärder kvalitetsuppföljningen kom fram till utifrån våra analyser och elevernas kunskapsresultat. I de olika avsnitten i kvalitetsuppföljningen står vilka förändringar/förbättringar som vi ska utveckla på skolan men det kan vara svårt att få en helhetsbild av vad vi ska göra. I kommande kvalitetsuppföljning kommer vi att i sammafattningen av vår kvalitetsuppföljning ska vi samla ihop och dokumentera tydligt vilka åtgärder vi ska vidta nästkomna år. KUB2000, v2.0, 2012-05-23 Nästa punkt på föreläggande handlade om är att de saknade vårt kvalitetsarbete för 2013/2014. Då inspektionen genomfördes i mitten av september på skolan var inte vår sammanställning helt klar vilket gjorde att vi inte kunde lämna ett exemplar av den till inspektörerna. Arbetet med uppföljningen pågår under hela läsåret men sammanställningen ska enligt vår kommun vara klar till den siste september. 2013/2014 kvalitetsuppföljningen är klar och finns att tillgå om så önskas. Ingegärd Salmose Direkt 0300-83 54 54 [email protected] Kungsbacka kommun Älvsåkersskolan 434 96 Kungsbacka Besöksadress Gamla Älsvåkersvägen 2 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-216 22 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Föregående uppföljning var första året då vi genomförde uppföljningen i enlighet med vårt kvalitetshjul. Det finns svårigheter att finna bra utvärderingsmetoder och analysverktyg när vårt kvalitetarbete är väldigt omfattande i Kungsbacka kommun. Att bli bättre på analys är ett utvecklingsområde och vi kommer att ha utbildning kring detta under kommande år. Anmärkning kring trygghet och studiero - Det finns inte för varje verksamhet en plan mot kränkande behandling som redogör för hur föregående års åtgärder har genomförts På skolan finns ett målinriktat och aktivt arbete för att förbygga kränkande arbete, enligt skolinspektionens rapport. Vår Likabehandlingsplan har varit mer generell skriven och innehåller mer övergripande mål och beskrivning av hur vi generellt arbetar. Till planen har vi haft bilagor i form av handlingsplaner som har beskrivit vilka nya mål och vilka aktivititer vi ska göra kring varje årskurs på skolan mer konkret. Underlaget för den nya handlingsplanen bygger på analys av föregående års arbete samt utifrån de resultat vi har fått från vår trygghetsankät som samtliga elever svarar på. I vårt fortsatta arbete ska vi även dokumentera vår analys som vår kommande handlingsplan ska bygga på. Sammanställningen och dokumentation av skolans analyser, handlingsplaner ska kuratorn och skolans trygghetsteam ansvarar för i samråd med rektor. Med vänlig hälsning Ingegärd Salmose Rektor r" Beslut 2014-10-14 skolinspektionen Dn r 43-2013:6113 Kungsbacka kommun Rektorn vid Älvsåkersskolan 4-9 Beslut för grundskola efter tillsyn i Älvsåkersskolan 4-9 i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg , Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se skolinspektionen 2014-10-14 2 (8) Dnr 43-2013:6113 Tillsyn i Älvsåkersskolan 4-9 skolinspektionen genomför tillsyn i Kungsbacka kommun under våren och hösten 2014. Vid tillsynen besöker skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Älvsåkersskolan 4-9 besöktes av skolinspektionen den 17 september 2014. Fakta om skolenheten Älvsåkersskolan ligger i samhället Anneberg norr om centralorten Kungsbacka. Skolan är indelad i två skolenheter, en för elever i förskaleklass och elever i årskurserna 1 - 3 och en för elever i årskurserna 4- 9. Detta beslut avser skolenheten för årskurserna 4-9. skolenheten är indelad i fyra mindre och fristående byggnader. Lärarna är indelade i två arbetslag. Ett för årskurserna 4-6 och ett för årskurserna 7-9. Vid tillsynstillfället fanns 243 elever i skolenheten. skolenheten har redovisat en sammanställning av kunskapsresultaten för årskurs 6 för läsåren 2012 och 2013. Resultatuppföljningen visar att eleverna i stort sett uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen vid utgången av läsåret 2013. Det är, jämfört med vårterminen 2012, en förbättring av resultaten i årskurs 6. Enligt Skolverkets statistik för år 2014 har i stort sett alla elever uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen vid utgången av läsåret 2014. Enligt Skolverkets officiella statistik för år 2014 nådde 81 procent av eleverna i årskurs 9 kunskapskraven som minst ska uppnås i samtliga ämnen. Meritvärdet var i genomsnitt 208 vilket kan jämföras med rikets 214 för samrna år. Det finns en differens mellan pojkar och flickors resultat framför allt när det gäller det genomsnittliga meritvärdet där flickorna har 224 poäng och pojkarna 195. Denna skillnad har ökat varje år från år 2009- 2013. 74 procent av pojkarna nådde kunskapskraven i samtliga ämnen medan 84 procent av flickorna uppnådde dessa. Andelen elever som var behöriga till gymnasieskolans program var i det närmaste 100 procent både för pojkar och flickor. Helhetsbedömning Vid skolinspektionens besök framkornmer att Älvsåkersskolan 4-9 präglas av ett positivt klimat och goda relationer mellan såväl elever som mellan elever och vuxna. Eleverna trivs, är trygga och det är mestadels studiero i klassrummen. Lärarna bedriver undervisning utifrån författningarnas krav och särskilt stöd ges till elever som är i behov av det. Elevhälsan utför ett aktivt och medvetet arbete genom täta kontakter med arbetslag och elever. skolinspektionen 2014-10-14 3 (8) Dnr 43-2013:6113 Tillsynen visar att det finns en samlad bild på skolenheten av elevernas kunskapsresultat de senaste åren. Det förs diskussioner i lärargruppen om kunskapsresultat och resultat av värdegrundsarbetet och analyser leder till förbättringar i undervisningen. skolinspektionen konstaterar att skolenhetens kvalitetsarbete för läsåret 2013/14 inte är sammanställt och någon dokumentation över det arbete som beskrivits har inte funnits att tillgå vid tillsynen. Det framgår att skolenheten genomför olika insatser men det saknas en dokumenterad planering av de åtgärder eller några uttalade mål att arbeta mot i syfte att förbättra resultaten. skolenhetens personal har ett inkluderande förhållningssätt och arbetar aktivt för att värdegrundsarbetet med normer och värden ska bli en naturlig del av vardagen på skolenheten. skolinspektionen bedömer att skolenheten har en plan mot kränkande behandling som utgår från skolenhetens behov. Det saknas däremot en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Nedan följer en mer detaljerad redogörelse för de brister som skolinspektionen kunnat konstatera vid sin tillsyn samt de ingripanden som skolinspektionen funnit befogade med anledning av de konstaterade bristerna. skolinspektionens ingripande Föreläggande skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) Kungsbacka kommun att vidta nedanstående åtgärd/åtgärder för att avhjälpa påtalade brist/brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 12 januari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Bedömning och betygssättning Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning. Rektorn ska se till att föreskrifterna om betyg följs Motivering Enligt skollagen ska rektorn se till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Om den eller de som fattat ett beslut om betyg finner att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks. A v Skolverkets föreskrifter om betygskatalog framgår att rättelser och ändringar ska dateras skolinspektionen 2014-10-14 4 (8) Dnr 43-2013:6113 och signeras. Det ska även framgå av betygskatalogen om det är en rättelse eller ändring som är beslutad. skolinspektionen har tagit del av utdrag ur skolans betygskatalog. I denna betygskatalog finns ett flertal ändringar gjorda. Det finns ändringar som visar att elevers betyg har sänkts såväl som ändringar där elevers betyg har höjts. A v dokumentet framgår att det endast är ändringar gjorda och inga rättelser. Utredningen visar att ändringar i betygskatalogen görs på sådant sätt som inte överensstämmer med vad författningarna föreskriver. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 3 kap. 14, 18 och 20 §§skollagen skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:123) 15 § Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Rektor ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå är dokumenterat Motivering Enligt skollagen ansvarar rektom för att det bedrivs ett kvalitetsarbete på skolenhetsnivå som består i systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Inriktningen på kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt läroplanen har rektom ansvar för skolenhetens resultat och för att resultaten följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. I verksamhetsredogörelsen beskriver rektom det kvalitetsarbete som pågår på skolenheten. Det framkommer också i verksamhetsredogörelsen och vid intervjuer att lärarna arbetar med gemensamt fastställda mål i sina arbetslag och redovisar resultat till rektorn. Det framkommer vid intervjuer med rektor och lärare att skolenheten diskuterar elevernas kunskapsresultat både på individoch skolnivå och att lärarna arbetar aktivt med ett förebyggande värdegrundsarbete. I dokument som skolinspektionen fått ta del av vid tillsynen finns ett årshjul som visar vad, hur och när olika resultat ska samlas in på skolenheten och ana- skolinspektionen 2014-10-14 5 (8) Dnr 43-2013:6113 lyseras. Där finns också anvisningar till vad som ska ingå i den uppföljning av kvalitetsarbetet som skolorna ska redovisas till den centrala förvaltningen. I kvalitetsdokumenten saknas en plan över hur skolenheten i nästa läsår ska arbeta systematiskt med åtgärder utifrån resultaten av sina analyser och elevernas kunskapsresultat De kvalitetsdokument som skolinspektionen tagit del av avser läsåren 2011/12 och 2012/13. Det saknas även dokumentation över det kvalitetsarbete som genomförts under läsåret 2013/14 och plan över det arbete som ska genomföras under nuvarande läsår. Således finns heller inga dokumenterade analyser och värderingar av vilka resultat Älvsåkersskolan uppnått genom arbetet mot de nationella målen. Utredningen visar att rektorn bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på skolenheten men det är inte dokumenterat. Kvalitetsarbetet ska utgå från skolenhetens samlade resultat utifrån nationella mål och kunskapskrav. Resultaten ska såväl dokumenteras som analyseras, förbättringsområden identifieras och åtgärder beskrivas i syfte att utveckla utbildningen och öka måluppfyllelsen. Analyserna, som nu snarare är en beskrivning av vad som genomförts än en reflektion kring vilka resultat som uppnåtts, behöver fördjupas och leda till konkreta åtgärder för att förbättra verksamheten. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 4 kap. 6 §skollagen, Lgr 11, 2.8 Rektorns ansvar Anmärkning skolinspektionen tilldelar enligt 26 kap. 11 §skollagen (2010:800) Kungsbacka kommun en anmärkning. Trygghet och studiero Bedömning skolinspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Det finns inte för varje verksamhet en plan mot kränkande behandling som redogör för hur föregående års åtgärder har genomförts Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av Skolinspektionen 2014-10-14 6 (8) Dn r 43-2013:6113 elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Det framkommer vid intervjuer med rektorn, elever, lärare och elevhälsoteam att skolenheten arbetar målinriktat och aktivt för att förebygga kränkande behandling. Älvsåkersskolan 4-9 har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som är gemensam för förskola och skolenheterna F-3 och 4-9 och som är känd av lärare och elever. Planen skiljer på vilka åtgärder som avser skolenhetens olika åldersgrupper 4-6 och 7-9. I planen beskrivs övergripande mål och åtgärder som ska genomföras under året och det finns även åtgärder beskrivna för ett främjande arbete som ska genomföras som är kopplade till resultat av en kartläggning av elevernas trivsel och trygghet på skolenheten. Däremot saknas en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Utredningen visar att skolenheten inte redovisat hur föregående års åtgärder har genomförts. Eftersom det framkommer att skolenheten bedriver ett aktivt arbete mot kränkande behandling i den dagliga verksamheten ser skolinspektionen överträdelsen som mindre allvarlig och tilldelar huvudmannen en anmärkning. Författning 5 kap. 3 §, 6 kap. 8 § skollagen skolinspektionen 2014-10-14 7 (8) Dn r 43-2013:6113 I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Caroline Klintenberg och utredare Tove Bender På skolinspektionens vägnar Karin Yllö-Werner Föredragande Bilaga: Bilaga l Allmänt om tillsynen skolinspektionen Bilaga 1 2014-10-14 8 (8) Dnr 43-2013:6113 Allmänt om tillsynen skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-07 Diarienummer FG/2014:250 Föreläggande regelbunden tillsyn Älvsåkersskolan f-3 Förslag till beslut Förvaltningschefen gör bedömningen att de åtgärder rektorn vidtagit är tillräckliga för att avhjälpa påtalade brister. Nämnden har delegerat rätten att på nämndens vägnar lämna begärda yttranden till arbetsutskottet. Detta yttrande tillsammans med beskrivna åtgärder från ansvarig rektor lämnas som Kungsbacka kommuns svar på föreläggandet. Sammanfattning Skolinspektionen förelägger efter genomförd tillsyn på Älvsåkersskolan f-3, Kungsbacka kommun att vidta åtgärd för att avhjälpa påtalad brist. De vidtagna åtgärderna ska senast den 30 januari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Rektor för Älvsåkersskolan f-3 har tagit fram åtgärder som gemensamt syftar till att åtgärda bristområdena. Det handlar bland annat om undervisning och lärande, trygghet och studiero, pedagogiskt ledarskap och personalkompetens. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-01-07 Åtgärder Älvsåkersskolan f-3 Beslut efter tillsyn Älvsåkersskolan f-3 Beslutet skickas till Skolinspektionen Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Magnus Fogelblad Förskola & Grundskola 0300-835296 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Älvsåkersskolan F-3 Åtgärder för att avhjälpa brister påtalade av Skolinspektionen vid inspektion i september 2014. 1 (3) Datum 2014-12-30 Undervisning och lärande I vår nuvarande organisation går eleverna i en klass i förskoleklass och åk 1 men kommer i en ny klass i åk 2. I åk3 lämnar de vår skolenhet och börjar på Älvsåkersskolan 4-9. Vi vill säkerställa att alla elever har samma bas med sig både när de lämnar åk 1 och åk 3. Helt lika kan det aldrig bli eftersom eleverna i de olika klasserna påverkar innehållet i undervisningen. Vi har under hösten 2014 påbörjat ett arbete för att skapa en samsyn kring elevernas kunskapsutveckling. • Förskollärare med ansvar för förskoleklass ingår i en utvecklingsgrupp. I gruppen diskuteras förskoleklassens uppdrag utifrån styrdokumenten. Arbetet i de olika förskoleklasserna skiljer sig åt och gruppen har även fokus på att skapa en likvärdighet mellan de olika grupperna. • Lärarna har på lärarmöten och studiedagar bland annat arbetat med centralt innehåll och gjort en plan för när vi arbetar med olika arbetsområden. Vi har också reviderat den plan som finns för diagnoser och tester. Nästa steg är att utveckla analysarbetet efter diagnoserna/testerna. • Fritidspedagogerna ingår i en utvecklingsgrupp med fokus på fritidshemmen. I gruppen diskuteras fritidshemmets uppdrag utifrån styrdokumenten och vi vill utveckla arbetet med lärandet över hela dagen. Vi kommer vid läsårets slut att göra en uppföljning av alla elevers måluppfyllelse i alla ämnen. Analysen av det resultatet kommer att leda fram till nästa läsårs utvecklingsområden. På sikt är förhoppningen att det här arbetet ska ge oss intressant information både på grupp- och årskursnivå. KUB2000, v2.0, 2012-05-23 Ansvarig för arbetet är rektor med delaktighet från personalen. Anna-Carin Öhman Direkt 0300-83 54 52 [email protected] Kungsbacka kommun Älvsåkersskolan 434 96 Kungsbacka Besöksadress Gamla Älsvåkersvägen 2 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-216 22 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Trygghet och studiero Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling revideras i januari varje år. I den nu aktuella revideringen utvärderas arbetet 2014. I den trygghetsenkät som gjordes i slutet av höstterminen 2014 har vi identifierat områden där eleverna i F-3 känner sig otrygga. Vi har utifrån detta satt upp mål för vårt gemensamma arbete 2015. Varje arbetslag sätter upp mål på gruppnivå relaterat till resultatet i klassen. Dessa mål kommer att följas upp och utvärderas i januari 2016. Ansvarig för arbetet är rektor med delaktighet från personal och elever. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Som ny rektor har jag under hösten 2014 satsat på att lära känna skolan främst genom samtal med pedagogerna. Den bild Skolinspektionen fick under sitt besök bekräftas av pedagogerna och det är utifrån det vi tar avstamp i vårt fortsatta arbete. Vi har haft förmånen att med hjälp av en student som läser en mastersutbildning i utbildningsledarskap göra en analys av vårt nuläge främst med fokus på elevernas kunskapsutveckling. Arbetet redovisas för pedagogerna vid terminsstarten i januari 2015 och vi kommer efter det att planera arbetet för vårterminen. Det är flera pedagoger som är nya på skolan och vi ser därför att det är viktigt att synliggöra vår gemensamma bas främst genom värdegrundsarbete och det arbete som beskrivs under rubriken undervisning och lärande. Exempel på förbättringsområden: - Gemensam (lärargruppen och årskursvis) uppföljning och analys av elevernas resultat i samband med de diagnostiska tester som görs. - Gemensam uppföljning av elevernas måluppfyllelse i alla ämnen i alla årskurser vid läsårsslut. - Planering för kommande arbetsområden baserat på uppföljning av elevernas måluppfyllelse. - Gemensam planering av innehållet i undervisningen i varje årskurs. Vid läsårets slut kommer vi att göra en uppföljning av vårens arbete och en ny planering framåt. Ansvarig för arbetet är rektor med delaktighet från personalen. Personalkompetens Under pågående läsår är det svårt att göra större förändringar dels på grund av befintliga tjänster men även för att behålla kontinuitet för eleverna. Mindre justeringar har gjorts för att undervisningen i större utsträckning ska utföras av behörig lärare. Under läsåret 2014/2015 har vi ett pågående arbete i lärargruppen där vi planerar och följer upp det centrala innehållet i undervisningen. Lärarna har även ett större fokus och samarbete årskursvis för att säkerställa likvärdigheten för eleverna. Läsåret 2015/2016 ska all undervisning enligt timplanen bedrivas av behörig lärare. Ansvarig för arbetet är rektor med delaktighet från personalen. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) I tjänsten Anna-Carin Öhman Rektor r\skolinspektionen Beslut 2014-10-14 Dnr 43-2013:6113 Kw'lgsbacka kmnmun Rektorn vid Älvsåkersskolan F-3 Beslut för färskoleklass och grundskola efter tillsyn i Älvsåkersskolan F-3 i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg , Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se skolinspektionen 2014-10-14 2 (9) Dn r 43-2013:6113 Tillsyn i Älvsåkersskolan F-3 skolinspektionen genomför tillsyn i Kungsbacka kommun under våren och hösten 2014. Vid tillsynen besöker skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Älvsåkersskolan F-3 besöktes av skolinspektionen den 16 september 2014. Fakta om skolenheten Älvsåkersskolan är indelad i två skolenheter, en för elever i förskaleklass och elever i årskurserna 1-3 och en för elever i årskurserna 4-9. Detta beslut avser skolenheten för förskaleklass och årskurserna 1-3. skolenheten ligger i Anneberg, norr om centralorten Kungsbacka. Lärarna är organiserade i två arbetslag, ett för förskaleklass och årskurs l samt ett för årskurserna 2 och 3. Vid tidpunkten för tillsynen finns cirka 200 elever i grundskolan och 55 elever i förskoleklass. Undervisningen bedrivs åldersblandat i förskaleklass och årskurs l samt åldershomogent i årskurserna 2 och 3. Det finns även 6 fritidsavdeh1ingar vid skolenheten. skolenheten leds av en rektor som är anställd på enheten sedan augusti 2014. Enligt Skolverkets statistik för år 2013 nådde 76 procent av alla elever i årskurs 3 kunskapskraven i svenska och 65 procent i matematik på de nationella ämnesproven. I verksamhetsredogörelsen redovisar rektor att 81 procent av eleverna i slutet av årskurs 3 nådde kunskapskraven i svenska och matematik, 100 procent av eleverna i naturorienterande och samhällsorienterande ämnen samt svenska som andraspråk vid slutet av läsåret 2012/13. Helhetsbedömning skolinspektionen kan konstatera att rektorn, som vid tillsynstillfället endast ~änstgjort på skolan i drygt en månad, ännu inte har kunnat skaffa sig god kännedom om verksamheten. De intervjuer som skolinspektionen genomfört under tillsynen visar att både elever och personal har fått ett mycket positivt intryck av sin rektor. Tillsynen visar att rektorn tar ansvar för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. skolinspektionen bedömer dock att det finns brister på områden som är rektorns ansvar och som är viktiga för elevernas måluppfyllelse. Det finns en samlad bild på skolenheten av elevernas kunskapsresultat de senaste åren men det har inte förekommit några gemensamma diskussioner kring vad dessa resultat beror på eller vilka åtgärder som eventuellt behövs för att förbättra resultaten. skolinspektionen bedömer att skolenhetens kvalitetsarbete behöver utvecklas och ta sin utgångspunkt i elevernas kunskapsresultat och skolenhetens övriga skolinspektionen 2014-10-14 3 (9) Dnr 43-2013:6113 resultat. Rektom och lärarna måste analysera resultaten för att identifiera vilka behov skolenheten har. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas så att rektorn, lärare och elevhälsa får möjlighet att utvärdera och reflektera över arbetssätt i förhållande till resultaten, för att på så sätt kunna utveckla och pröva nya metoder. Tillsynen visar att lärarna på Älvsåkersskolan F-3 är flexibla och att de är vana vid att hitta lösningar när problem uppstår. skolinspektionen påpekar dock att det är viktigt att rektor säkerställer att skolenheten har ett gemensamt förhållningssätt och gemensamma mål samt att det ges förutsättningar för lärarna att samverka mer i arbetet för att nå utbildningsmålen. skolinspektionen bedömer att det pedagogiska planeringsarbete som nu genomförs i allt för hög grad sker isolerat inom varje klass. Tillsynen visar också att skolans sätt att organisera verksamheten med i huvudsak klasslärare bidrar till att elever får undervisning i ämnen av lärare som inte har utbildning för den undervisning de ska bedriva. skolinspektionen konstaterar att Älvsåkersskolan F-3 är en skolenhet där eleverna uppger att de trivs i sin skola, att de är trygga och att det mestadels är studiero i klassrummen. Lärarna bedriver undervisning utifrån författningarnas krav och särskilt stöd ges till elever som är i behov av det. skolenhetens personal har ett inkluderande förhållningssätt och arbetar aktivt för att värdegrundsarbetet med normer och värden ska bli en naturlig del av vardagen på skolenheten. Elevhälsan utför ett aktivt och medvetet arbete genom täta kontakter med arbetslag och elever. Nedan följer en mer detaljerad redogörelse för de brister som skolinspektionen kunnat konstatera vid sin tillsyn samt de ingripanden som skolinspektionen funnit befogade med anledning av de konstaterade bristerna. skolinspektionens ingripande Föreläggande skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 §skollagen (2010:800) Kungsbacka kommun att vidta nedanstående åtgärd/åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 23 januari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. skolinspektionen 2014-10-14 4 (9) Dnr 43-2013:6113 Lärarna ska samverka i arbetet med att nå utbildningsmålen Motivering Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Vidare anges att läraren ska samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. Lärare uppger i intervju att den personalgrupp som arbetar i klassen, vanligtvis lärare/förskollärare/fritidspedagog, samverkar med varandra, men att samverkan mellan arbetslagen sällan förekommer. Det framkommer även i intervjun med lärarna att de, utöver sina egna klasser, har liten kunskap om elevernas kunskapsresultat på skolenhetsnivå. Detta bekräftas även i rektorsintervjun. Det är, enligt rektor, för lite utbyte av pedagogiska reflektioner och diskussioner mellan arbetslagen. Rektor uppger även att skolenheten är en självgående verksamhet och att hon upplever att pedagogerna är trygga och medvetna i sin yrkesroll. Utredningen visar att lärare i de olika arbetslagen inte i tillräcklig utsträckning samverkar med lärare i andra arbetslag i arbetet för att nå utbildningsmålen. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav ochhuvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning l kap. 11§, Lgr 11, 2.2 Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper Trygghet och studiero Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Vid skolenheten ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever Det ska finnas en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehålla en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Vidare ska skolinspektionen 2014-10-14 5 (9) Dn r 43-2013:6113 enligt skollagen huvudmannen se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Det framkommer vid intervjuer med rektorn, lärare och elevhälsoteam att likabehandlingsplanen är känd på skolenheten. Lärarna arbetar aktivt för att förebygga kränkande behandling men det finns inget uttalat målinriktat arbete och lärarna kan inte återge om skolenheten har satt upp mål för ett förebyggande arbete mot kränkande behandling. Älvsåkersskolan F-3 har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som är gemensam för förskola och skolenheterna F-3 och 4-9 och som är känd av lärare och elever. Planen skiljer på vilka åtgärder som avser skolenhetens olika åldersgrupper F-3 och 4-9. I planen beskrivs övergripande mål och åtgärder som ska genomföras under året och det finns även åtgärder beskrivna för ett främjande arbete som ska genomföras som är kopplade till resultat av en kartläggning av elevernas trivsel och trygghet på skolenheten. Däremot saknas en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts. Utredningen visar att skolenheten inte arbetar målinriktat med värdegrundsarbetet och det är inte tydligt för personalen vilka förebyggande mål de ska arbeta mot. skolenheten har inte heller redovisat hur föregående års åtgärder har genomförts. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 6 kap 6, 8 §§ skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Rektorn ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå som består i planering, uppföljrung och utveckling av utbildningen Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. skolinspektionen 2014-10-14 6 (9) Dnr 43-2013:6113 Motivering Enligt skollagen ansvarar rektom för att det bedrivs ett kvalitetsarbete på skolenhetsnivå som består i systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Inriktningen på kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt läroplanen har rektom ansvar för skolenhetens resultat och för att resultaten följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. I verksamhetsredogörelsen beskriver den tidigare rektom det kvalitetsarbete som pågår på skolenheten. Av intervjuer med lärarna och rektorn framgår att skolan har ett årshjul som beskriver när de ska följa upp olika delar av verksamheten. Lärare beskriver att detta arbete görs i respektive arbetslag. Arbetslaget diskuterar området i årshjulet och identifierar vad som behöver förbättras. Rektom begär även in resultat av till exempel diagnostiska prov. En sammanställning skickas till rektorn som för in resultatet/sammanställningen i den årliga redovisningen av skolans kvalitetsarbete. Det framkommer också vid intervjuer att lärarna inte arbetar med gemensamt fastställda mål i sina arbetslag utan varje arbetslag och klass identifierar vilka områden som behöver förbättras. Rektor och lärare uppger även att skolenheten inte har diskuterat skolans resultat och elevernas kunskapsresultat på skolnivå. I dokument som skolinspektionen fått ta del av vid tillsynen finns ett årshjul som visar vad, hur och när olika resultat ska samlas in på skolenheten och analyseras. Där finns också anvisningar till vad som ska ingå i den uppföljning av kvalitetsarbetet som skolorna ska redovisas till den centrala förvaltningen. I kvalitetsdokumenten saknas en plan över hur skolenheten i nästa läsår ska arbeta systematiskt med åtgärder utifrån resultaten av sina analyser och elevernas kunskapsresultat De kvalitetsdokument som skolinspektionen tagit del avser läsåren 2011/12 och 2012/13. Det saknas även dokumentation över det kvalitetsarbete som genomförts under läsåret 2013/14 och plan över det arbete som ska genomföras under nuvarande läsår. Således finns heller inga dokumenterade analyser och värderingar av vilka resultat Älvsåkersskolan uppnått genom arbetet mot de nationella målen. Utredningen visar att rektorn inte tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete bestående av planering, uppföljning och utveckling av utbildningen vid skolenheten. Kvalitetsarbetet ska utgå från skolenhetens samlade resultat utifrån nationella mål och kunskapskrav. Resultaten ska såväl dokumenteras som aitalyseras, förbättringsområden identifieras och åtgärder beskrivas i syfte att utveckla utbildningen och öka måluppfyllelsen. Analyser- skolinspektionen 2014-10-14 7 (9) Dnr 43-2013:6113 na, som nu snarare beskriver vad som genomförts än en reflektion kring vilka resultat som uppnåtts, behöver fördjupas och leda till konkreta åtgärder för att förbättra verksamheten. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 4 kap. 4-6 §§skollagen, Lgr 11 2.8 Övergripande mål och riktlinjer, Rektoms ansvar Personalkompetens Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Personalkompetens. De lärare som används ska ha utbildning för den undervisning de ska bedriva Motivering Enligt skollagen får endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriva undervisningen. Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller nämnda krav eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, får en annan lärare bedriva undervisningen, under vissa förutsättningar. I den förteckning över undervisande lärare vid Älvsåkersskolan F-3 som skolinspektionen tagit del av i samband med tillsynsbesöket framkommer att det finns lärare som undervisar i ämnen som inte omfattas av legitimationen. Detta bekräftas av rektor och personal i intervjuer. Det framgår även att eleverna får viss undervisning av förskollärare och fritidspedagoger som saknar behörighet att undervisa i grundskolan. Enligt rektom är anledningen till detta att skolan tillämpar ett klasslärarsystem. Vidare uppger rektom att det vid skolan finns lärare att tillgå med behörighet och legitimation för samtliga ämnen. Tillsynen visar att lärarkompetensen inte fullt ut används utifrån läramas behörighet och legitimation. Skolan använder i vissa falllegitimerade lärare för undervisning som de inte har behörighet för, trots att det finns behöriga lärare att tillgå vid skolenheten och att inga andra särskilda skäl med hänsYI' till eleverna finns. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. Författning 2 kap. 13-14 samt 17-19 §§skollagen skolinspektionen 2014-10-14 8 (9) Dn r 43-2013:6113 I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Caroline Klintenberg och utredare Tove Bender. På skolinspektionens vägnar vf4._ Ji1 iv( Mj,us Ha;ZJ Be utsfattare 1 Karin Yllö-Werner Föredragande Bilaga: Bilaga l Allmänt om tillsynen skolinspektionen Bilaga 1 2014-10-14 9 (9) Dn r 43-2013:6113 Allmänt om tillsynen skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skoloma där skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger skolinspektionens granski"ling inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommw"ler bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommw"len bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-05 Diarienummer FG/2014:262 Föreläggande regelbunden tillsyn Kollaskolan 3-6 Förslag till beslut Förvaltningschefen gör bedömningen att de åtgärder rektorn vidtagit är tillräckliga för att avhjälpa påtalade brister. Nämnden har delegerat rätten att på nämndens vägnar lämna begärda yttranden till arbetsutskottet. Detta yttrande tillsammans med beskrivna åtgärder från ansvarig rektor lämnas som Kungsbacka kommuns svar på föreläggandet. Sammanfattning Skolinspektionen förelägger efter genomförd tillsyn på Kollaskolan 3-6, Kungsbacka kommun att vidta åtgärd för att avhjälpa påtalad brist. De vidtagna åtgärderna ska senast den 30 januari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Rektor för Kollaskolan 3-6 har tagit fram åtgärder som gemensamt syftar till att åtgärda bristområdena. Det handlar bland annat om trygghet och studiero, särskilt stöd, pedagogiskt ledarskap, personalkompetens och erbjudande av utbildning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-01-05 Åtgärder Kollaskolan 3-6 Beslut efter tillsyn Kollaskolan 3-6 Beslutet skickas till Skolinspektionen Anette Liedtsröm Hjorth Förvaltningschef Magnus Fogelblad Förskola & Grundskola 0300-835296 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Kollaskolan TJÄNSTESKRIVELSE 2014-12-30 Svar till Skolinspektionen avseende tidsplan för åtgärdande av vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn påtalade brister. Nedan redovisas vidtagna och planerade åtgärder gällande Kollaskolan grundskolan år 3-6 Trygghet och studiero Brist: Ordningsregler ska finnas, som har utarbetats under medverkan av eleverna och som följs upp vid skolenheten. Åtgärd: De ordningsregler som finns nu förtydligas för eleverna. Arbetslagen har diskuterat detta på APT och det är klasslärare som ansvarar för att ovan nämnda förtydligande sker kontinuerligt, men extra noggrant vid höst- och vårterminens början, samt beslutas av rektor. Vi har skapat en ny rutin för detta och lagt in den i skolans årshjul. Redan under höstterminen 2014 har ordningsreglerna diskuterats och reviderats på klassråd och elevråd. Tid för införande: Pågår- Rektor ansvarar. Brist: Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska anmäla detta till rektorn. Åtgärd: Rutinen/Handlingsplanen ska revideras så att det framgår när rektor ska informeras om kränkningen. Rektor ansvarar att revideringen görs senast januari 2015. Brist: Signaler om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen Åtgärd: Det ska framgå i rutinen/handlingsplanen när rektor informerar huvudmannen. En särskild mall ska fyllas i av rektor och delges huvudmannen. Rektor ansvarar att revideringen görs senast januari 2015. Brist: Det ska finnas en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts som avser skolenheten. Åtgärd: Planen mot kränkande behandling F-5 kommer att göras om till en plan för skolenheten F-2 och en plan för skolenheten 3-6. Planen ska ange de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt Kollaskolan redogöra för hur föregående års åtgärder har genomförts. Vi kommer att följa upp och utvärdera resultatet i respektive plan och sätt in adekvata årgärder utifrån analysen av resultatet. Åtgärdas senast januari 2015. Ansvarig respektive rektor. Särskilt stöd Brist: Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Åtgärd: Från januari 2015 utökas EHT för åk 3-6 med 60 % speciallärarresurs. Rektor ansvarar. Extra kuratorstöd sätts in under ordinarie kurators sjukskrivning. Rektor ansvarar, Logopedens insats ska ses över för att se om det går att samordna mer med flera elever på en gång som har liknande problematik. Rektor ansvarar. Skolpsykologens tjänst ska utökas för att kunna arbeta mer med förebyggande åtgärder fr.om mars 2015. Rekrytering pågår. Rektor ansvarar. Brist: Eleverna ska få det särskilda stöd som utredningen har visat att de behöver Åtgärd: Rutinen för vad läraren ska göra när de ser att en elev är i behov av särskilt stöd ska ses över och informeras om till lärarna i början av varje termin. Åtgärdas senast januari 2015. Specialpedagogen ansvarar. Skolpsykologens tjänst ska utökas fr.om läsår 15/16. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Brist: Rektorn ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen på skolenhetsnivå. Åtgärd: Det systematiska kvalitetsarbetet är från och med januari -15 uppdelat i F-2 och 3-6. Rektor förtydligar förbättringsarbetet genom att utarbeta en genomförandeplan, där början och avslut på förbättringsområdet samt vem som skall ansvara för genomförandet tydligt framgår. Rektor ska möta upp varje arbetslag och ta del av genomförandeplan samt synliggöra lärande av resultatet. Rektor ska besöka och observera verksamheten och därefter återkoppla till arbetslaget. Minska ner antalet framtagna mål för utveckling i syfte att göra det mer genomförbart. Rektor ansvarar för att lärare och elever ges information om resultat/uppföljningar och att analys görs tillsammans. Från och med januari 2015. Rektor ansvarar. Brist: Rektor ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat Kollaskolan Åtgärd: Rektor ansvarar för att arbetet med Stratsys, kommunens verkstyg för systematiskt kvalitetsarbete, sker löpande under året och även att dokumentationen sker löpande. Kvalitetsarbetet sker i dialog med personalen och vävs samman med Kollaskolan MURmöten. MUR står för Mål Utveckling och Resultat. Dessa möten ligger regelbundet inlagda i kalendariet och leds av rektor. Från och med januari 2015. Rektor ansvarar. Personalkompetens Brist: De lärare som används ska ha utbildning för den undervisning de ska bedriva Åtgärd: Från och med läsår 15/16 ansvarar rektor för att till fullo använda lärares behörighet i de ämnen de undervisar med betoning på ämnet bild. Rektor ansvarar. Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Brist: Elevhälsan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande Elevhälsans tid går mest åt till enskilda elevärenden. Åtgärd: EHK elevhälsokonferens med fokus på extra stödinsatser och förebyggande elevhälsoarbete läggs in på kalendariet var tredje vecka för lärarna årskursvis, tillsammans med specialpedagog, skolsköterska/kurator och rektor. Pågår. Elevhälsoteamet ska vara mer tid ute i verksamheten/klassrummet och handleda bl.a genom att filma lektioner och därefter reflektera tillsammans med lärare. Brist: Elevhälsan ska omfatta tillräckliga psykologiska insatser Åtgärd: Skolpsykologens tjänst ska utökas fr.om mars 2015. Rekrytering pågår. Rektor ansvarar. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Brist: Rektorerna tar inte i tillräcklig utsträckning ansvar för att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Åtgärd: Rektor reviderar upplägget för det systematiska kvalitetsarbetet med fokus på att förtydliga förbättringsarbetet genom att utarbeta en genomförandeplan, där början och avslut på förbättringsområdet samt vem som skall ansvara för genomförandet tydligt framgår. Rektor ska följa upp personalens skriftliga måluppföljningar genom att möta upp varje arbetslag och ta del av genomförandeplan samt synliggöra resultatet av att det blir ett lärande av görandet. Rektor ska besöka och observera verksamheten och därefter återkoppla till arbetslaget. Från och med januari 2015. Minska ner antalet framtagna mål för utveckling i syfte att göra det mer överskådligt. Kollaskolan Tid för införande: januari 2015. Maria Fransson Rektor årskurs 3-6 Kollaskolan [email protected] 0300-834629 r" Bes lut skolinspektionen 2014-10-24 Dn r 43-2013:6113 Kungsbacka kommun Rektorn vid Kollaskolan 3-6 Beslut för grundskola efter tillsyn i Kollaskolan 3-6 i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg , Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se skolinspektionen 2014-10-24 2 (13) Dnr 43-2013:6113 Tillsyn i Kollaskolan 3-6 skolinspektionen genomför tillsyn i Kungsbacka kommun under år 2014. Vid tillsynen besöker skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Kollaskolan 3-6 besöktes av skolinspektionen den 24 och den 26 september 2014. Fakta om skolenheten Kollaskolan är nyligen utbyggd och består av fyra skolenheter, två grundskoleenheter F-2 och 3-6 samt två grundsärskoleenheter som lokalmässigt är integrerade med varandra. Det är första året som grundskolan omfattar elever i årskurs 6. Detta beslut omfattar grundskolan, skolenheten 3-6. Skolenheten 3-6 har omkring 220 elever i grundskolan. Därutöver finns elever som är mottagna i grundsärskola, men som läser grundsärskolans kursplaner integrerat. Eleverna går i åldershomogena klasser och årskurserna 3-5 omfattar tre klasser i varje årskurs och årskurs 6 omfattar två klasser. Eleverna har klasslärare till och med årskurs 5. Personalen är uppdelad i fyra arbetslag. Skolenheten 3-6 har haft flera rektorsbyten under de senaste åren. Nuvarande rektor tillträdde i början av vårterminen 2014. De två skolenheterna F-2 och 3-6 har gemensam elevhälsa. Kunskapsresultat Då det är första läsåret som årskurs 6 finns vid skolenheten finns ännu inga · sammanställda kunskapsresultat från årskurs 6. I den verksamhetsredogörelse rektor skickat in till skolinspektionen inför tillsynen redovisas lärares bedömning av elevernas kunskapsresultat i årskurs 3 år 2013. Av redovisningen framgår att 93 procent av eleverna år 2013 nådde kunskapskraven i ämnet svenska. I matematik var det 94 procent som nådde kunskapskraven och i de samhällsorienterade och naturorienterande ämnena framgår att 100 procent av eleverna nådde kunskapskraven. skolinspektionen har inte tagit del av någon sammanställning avseende elevernas kunskapsresultat vårterminen 2014. Helhetsbedömning skolinspektionen bedömer att skolenheten till stora delar ger eleverna en utbildning i enlighet med författningarnas krav. skolinspektionen konstaterar bland annat att Kollaskolan 3-6 är en skolenhet där elevema uppger att de trivs i sin skola, att de är trygga och att det mestadels är studiero i klassrummen. skolinspektionen 2014-10-24 3 (13) Dnr 43-2013:6113 Tillsynen visar dock att Kollaskolan 3-6 har ett behov av att förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete. Rektom behöver leda ett långsiktigt och kontinuerligt kvalitetsarbete som utgår från skolenhetens specifika behov och sedan dokumentera detta arbete. För att kunna åstadkornrna utveckling är det nödvändigt med en kontinuerlig och övergripande uppföljning av elevernas kunskapsresultat och andra mål i läroplanen. Detta för att veta hur resurserna ska användas och för att sedan kunna utvärdera om satsningar och förändringar får avsedd effekt. Det har under en tid varit en bristande kontinuitet i det pedagogiska ledarskapet på skolenheten och det saknas vid tillsynen ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete som avser skolenheten 3-6. Nuvarande rektor, som vid tillsynen varit på skolan i en och en halv termin kan inte heller presentera en plan för skolans förbättringsområden och hur de ska följas upp, analyseras och dokumenteras inom arbetslag och på övergripande nivå. skolinspektionen bedömer att lärare anpassar undervisningen och tar hänsyn till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. De elever som skolinspektionen talat med ger också uttryck för att de får en varierad undervisning och att det ofta diskuterar värdegrundsfrågor. Eleverna ger också uttryck för hur de görs delaktiga vid planeringen av undervisningen. Dock visar tillsynen att eleverna i några ämnen ges undervisning av lärare som saknar legitimation i ämnet. A v tillsynen framgår att Kollaskolans skolenhet 3-6 har, gemensamt med skolenhet F-2, en plan mot kränkande behandling. Tillsynen visar att den inte speglar de specifika förhållandena och behov som råder på skolenhet 3-6 och detta behöver åtgärdas. Nedan följer en mer detaljerad redogörelse för de brister som skolinspektionen kunnat konstatera vid sin tillsyn samt de ingripanden som skolinspektionen funnit befogade med anledning av de konstaterade bristerna. skolinspektionens ingripande Föreläggande skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 §skollagen (2010:800) Kungsbacka kornmun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 30 januari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Kungsbacka kornmun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. skolinspektionen 2014-10-24 4 (13) Dn r 43-2013:6113 Ordningsregler ska finnas som utarbetats under medverkan av eleverna och som följs upp vid skolenheten Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska anmäla detta till rektom Signaler om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen Det ska finnas en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts för skolenheten Motivering Ordningsregler Av skollagen framgår att det ska finnas ordningsregler för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektor beslutar om ordningsreglerna. Inför och vid tillsynen har skolinspektionen tagit del av Kollaskolans ordningsregler. Genomgången av ordningsreglerna visar att årskurserna 3-4 har gemensamma regler med Skolenhet F-2 och årskurserna 5-6, som lokalmässigt finns i en annan byggnad, har gemensamma regler som gäller för dem. Vid elevintervjuer framkommer att det är oklart för eleverna om det finns ordningsregler som gäller för hela skolenheten 3-6. De säger att de inte har sett några regler för hela skolan men att det kanske finns. Eleverna i årskurs 3-4 uppger att varje klass har skapat sina egna regler som gäller i deras egna klassrum. Lärarna uppger att det finns gemensamma ordningsregler som gäller för huset där F-2 och årskurserna 3-4 finns. Enligt lärarna är de reglerna gamla och skolenhetens nuvarande elever har inte varit med vid revidering och upprättandet av dem. De berättar vidare att klasserna har arbetat med regler för trivsel och ordning som gäller för respektive klass. Rektom uppger att Kollaskolan har regler som följer byggnaderna och att hon, lärare och trygghetsteamet har tagit fram specifika ordningsregler för den nya skoldelen där årskurserna 5-6 finns. Reglerna har därefter presenterats för eleverna och ska utvärderas i elevrådet, enligt rektom har eleverna inte varit delaktiga i att ta fram reglerna. Rektom berättar att då elever från årskurs 3-4 har undervisning i den nya skoldelen så följer de sina klassrumsregler som de har med klassläraren. Utredningen visar således att alla årskurser inom skolenheten inte har gemensamma ordningsregler som är utarbetade under medverkan av eleverna och skolinspektionen 2014-10-24 5 (13) Dnr 43-2013:6113 beslutade av rektorn. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. Arbete med kränkande behandling A v skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Skollagen föreskriver vidare att det för varje skolenhet och varje särskild verksamhet ska upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. skolinspektionen har tagit del av de rutiner som skolenheten har för att utreda och åtgärda kränkande behandling. A v rutinen framgår att det är ansvarig pedagog som är den som först tar tag i ärendet. Ansvarig pedagog talar med berörda elever och deras föräldrar. Vidare framgår att om kränkning kvarstår efter det att ansvarig pedagog agerat så anmäler ansvarig pedagog de fall som kvarstår till skolans trygghetsteam. Trygghetsteamet arbetar därefter vidare med ärendet och återkopplar till berörd personal. Om problemet kvarstår efter det informerar trygghetsteamet elevhälsoteamet som i sin tur tar vid och kallar till "beslutskonferens". Där upprättas åtgärdsplan som utvärderas vid behov. A v rutinen framgår inte när rektor ska informeras. Det framgår inte heller när rektor informerar huvudman om kränkningar som skett på skolan. Representanter från elevhälsan sitter med i skolans trygghetsteam och de uppger att ytterst få kränkningar har dokumenterats höstterminen 2014. De uppger att trygghetsteamet utreder kränkningar och åtgärdar i samverkan med lärarna. Rektor får inte automatiskt information om kränkningen säger de. Mötesprotokoll från trygghetsteamet går till rektor och rektor får information om kränkande behandling då hon läser minnesanteckningar i mötesprotokollet berättar elevhälsans representanter. Rektom säger i intervju att de har haft ett fåtal kränkningar det senaste året. Om kränkning sker följer de planens rutiner uppger rektorn. Hon beskriver att läraren samtalar med de elever som är inblandade och vårdnadshavarna kontaktas och att anmälan därefter går vidare till trygghetsteamet som i sin tur skolinspektionen 2014-10-24 6 (13) Dn r 43-2013:6113 informerar rektom på elevhälsomötet Eftersom elevhälsoteamet träffas varannan tisdag kan det, enligt rektorn, dröja innan hon får kännedom om kränkning. Vid allvarliga kränkningar uppger hon att hon får information direkt. skolinspektionen har inför och under tillsynen tagit del av Kollaskolans likabehandlingsplan, tillika plan mot kränkande behandling som upprättats för läsåret 2012/13 och den som upprättats för 2013/14. Vid en jämförelse mellan den plan som gällde för läsåret 2012/13 och den som gäller för 2013/14 framgår att flera åtgärder som anges ska genomföras utifrån identifierade behov är samma i de båda planerna. Vidare framgår av planen att den är gemensam för F-2 och 3-6. Planen innehåller inga konkreta åtgärder som ska genomföras mot bakgrund av en aktuell kartläggning av verksamheten vid varje skolenhet och varje särskild verksamhet. Generella mål och åtgärder finns beskrivna i Kollaskolans likabehandlingsplan exempelvis; "En skola fri från diskriminering och kränkande behandling". Hur detta arbete närmare ska genomföras och följas upp framgår inte av planen. Det framgår inte heller hur föregående års åtgärder avseende varje skolenhet har genomförts. Vid intervju med lärare, elevhälsan och rektor framgår att det bedrivs ett förebyggande arbete med olika aktiviteter såväl på skolövergripande nivå som med enskilda klasser och grupper. Utredningen visar att skolenheten saknar rutiner som gör att rektom får information om kränkande behandling så snart det framkommit att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Likaså visar utredningen att rektor inte anmäler kränkande behandling till huvudmannen så snart rektor fått kännedom om att kränkningar skett. Tillsynen visar också att skolenhetens plan mot kränkande behandling inte anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året. Planen innehåller inte heller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts i skolenheten. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 5 kap. 5 §och 6 kap. 8 och 10 §§skollagen Särskilt stöd Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. skolinspektionen 2014-10-24 7 (13) Dnr 43-2013:6113 Rektom ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds Eleverna ska få det särskilda stöd som utredningen har visat att de behöver Motivering Enligt skollagen ska lärare, om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, och trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, anmäla det till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektom ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Lärare beskriver i intervju att de har rutiner för hur de ska gå till väga om de befarar att en elev är i behov av särskilt stöd. De uppger att rutinen innebär att de ska arbeta med extra anpassningar först innan de går vidare med en anmälan till elevhälsoteamet. Enligt lärarna tar det för lång tid efter det att de anmält att en elev kan vara i behov av särskilt stöd till dess att utredning påbörjas och eventuellt åtgärdsprogram upprättas. Det kan ta upp till tre månader innan utredning och åtgärdsprogram är klart från det att anmälan sker och det är enligt lärarna för lång tid. Lärarna berättar vidare att det finns elever som utretts och som inte fått det stöd som utredningen visat att de är i behov av. Ä ven representanter från elevhälsan uppger vid intervju att det finns elever på skolan som inte får det särskilda stöd som utredningen visar att de behöver. De beskriver att en utredning kan visa behov som de sedan kommer fram till inte kan tillgodoses för att de inte hinner handleda personalen. Utredningen kan visa på att elev har omfattande behov av särskilt stöd som de sedan inte kan säkerställa att de tillgodoses. De anger bland annat att det inte finns tillräckligt med psykologisk kompetens i den omfattning som skolenheten behöver. Enligt elevhälsan kan det förekomma att elever får rätt stöd för sent för att det på grund av tidsbrist varit omöjligt för skolpsykologen att genomföra de utredningar som krävs. Rektom säger att utredning ibland kan dröja men att det då har att göra med processen för utredning som kan behöva ta längre tid. Hon beskriver att de har en rutin som hon anser fungerar; lärarna anmäler och eleverna utreds så snabbt de hinner. Ibland tar vissa utredningar lång tid på grund av vilka utredningar som krävs. Hon säger dock vid intervjutillfället att hon inte är helt säker på att alla elever, i dagsläget, får det stöd som utredningen visat att de behöver. skolinspektionen 2014-10-24 8 (13) Dn r 43-2013:6113 Utredningen visar att det finns brister i arbetet med särskilt stöd. Det finns elever på skolan som inte får det särskilda stöd som utredningen visar att de behöver. Därtill visar utredningen att rektorn inte ser till att behovet av särskilt stöd utreds skyndsamt. Verksamheten motsvarar inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 3 kap. 8 §skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Rektorn ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen på skolenhetsnivå Rektor ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat Motivering Skollagen föreskriver att rektorn ansvarar för att det vid varje skolenhet ska genomföras systematiskt kvalitetsarbete som innebär planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. skollagen förskriver vidare att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. A v skollagen och läroplanen framgår vidare att det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Enligt läroplanen ska rektorn ansvara för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Vid intervjuer med både lärare och rektor framkommer att det bedrivs ett kvalitetsarbete på flera olika sätt. Lärare beskriver att de har ett så kallat årshjul som hela skolan följer som beskriver när olika områden ska följas upp. Det systematiska uppföljningsarbetet sker, enligt lärarna, på så sätt att de får frågeställningar från rektorn som de diskuterar i respektive arbetslag. De rapporterar därefter in sina svar till rektorn som i sin tur sammanställer lärarnas svar till den årliga uppföljningen. Det framgår dock vid intervjun att skolenheten inte har specifika utvecklingsområden för skolenheten som är beslutade utifrån de skolinspektionen 2014-10-24 9 (13) Dnr 43-2013:6113 behov som framkommit av analys av skolenhetens resultat. De beskriver att de genomför åtgärder som de valt på grund av att de hört att de är bra och vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och inte i första hand utgår från en analys av skolenhetens resultat. Lärarna uppger vidare att det saknas diskussioner och analyser av måluppfyllelsen av elevernas kunskapsresultat på skolnivå men att varje lärare samtalar med rektom kring måluppfyllelsen i respektive klass. Vid intervju med rektom framkommer att de behöver bli bättre på uppföljning av måluppfyllelsen och de resultat skolan gör. Enligt rektom genomförs olika satsningar som genererar i utveckling men det är inte fastställt hur åtgärderna sedan ska genomföras och följas upp. Vidare berättar rektom att åtgärderna inte alltid utgår från de behov som framkommit av en analys av skolenhetens resultat. Inför och vid tillsynsbesöket har skolinspektionen tagit del av Kollaskolans dokument som avser det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa dokument utgörs av Kollaskolans årsplanering, "Uppföljning systematiskt kvalitetsarbete 2012/13" och "Strategisk utvecklingsplan". Dokumentstudier visar att Kollaskolans dokumenterade kvalitetsarbete är gemensamt för skolenheterna F-2 och 3-6. A v dokumenten går det inte att utläsa vad som avser skolenheten 3-6. De redogörelser som finns angivna beskriver i stort hur Kollaskolan F-5 har arbetat läsåret 2012/13. Det framgår inte vilka resultat och analyser som avser skolenheten 3-6. Likaså saknas, av de dokument som inkommit till Skolinspektionen, en plan över hur skolenheten 3-6 ska arbeta systematiskt med åtgärder utifrån resultat och analyser av desamma. Vidare saknas dokumentation över det kvalitetsarbete som genomförts under läsåret 2013/14 och en plan för det arbete som ska genomföras under innevarande läsår. Rektor uppger att en dokumenterad sammanställning av föregående läsårs kvalitetsarbete för 3-6 håller på att upprättas men att den inte ännu är färdig. Utredningen visar att det systematiska kvalitetsarbetet vid skolenhet 3-6 vid Kollaskolan har brister. Skolenheten saknar ett dokumenterat och systematiskt kvalitetsarbete som utgår från skolenhetens samlade resultat utifrån nationella mål och som analyseras och dokumenteras i syfte att utveckla utbildningen. Därmed saknas också förutsättningar för analyser av skolenhetens resultat och måluppfyllelse. Vidare saknas en plan för hur åtgärderna ska genomföras. Ett dokumenterat, systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå krävs också för att konstaterade utvecklingsbehov ska kunna redovisas för huvudmannen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. skolinspektionen 2014-10-24 1o (13) Dnr 43-2013:6113 Författning 4 kap. 4-6 §§skollagen Lgr 11, 2.8 Rektoms ansvar Personalkompetens Bedömning Kungsbacka kornmun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Personalkompetens. De lärare som används ska ha utbildning för den undervisning de ska bedriva Motivering Enligt skollagen får endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriva undervisningen. Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller nämnda krav eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, får en annan lärare bedriva undervisningen, under vissa förutsättningar. I skolans tjänstefördelning redovisar rektom för vilka ämnen skolans lärare undervisar i och vilka ämnen de har lärarlegitimation för. Vid en genomgång av tjänstefördelningen framgår att skolan använder sig av lärare med legitimation som undervisar i ämnen som inte omfattas av legitimationen. Det innebär till exempel att det finns elever som får undervisning i bild, naturorienterande ämnen och engelska av legitimerad lärare men som inte har behörighet att undervisa i dessa ämnen. I intervjun med lärare säger de att det finns legitimerade lärare på skolenheten som undervisar i ämnen de inte har legitimation att undervisa i. Rektom har vid intervjuerna inte angett att det föreligger några särskilda skäl till att lärarna undervisar i ämnen de saknar legitimation för. Dokumentstudier visar dock att det på skolenheten finns legitimerad lärare som har behörighet att undervisa i de ovan nämnda ämnena. Utredningen visar att lärarkompetenserna vid skolenheten inte till fullo används utifrån läramas behörighet och legitimation. Skolan använder i vissa fall legitimerade lärare för undervisning som de inte har behörighet för trots att det på skolenheten finns lärare med behörighet att undervisa i ovan nämnda ämne och trots att det inte finns några andra särskilda skäl med hänsyn till eleverna. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav ochhuvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 2 kap. 13-15 §§och 17-19 §§skollagen skolinspektionen 2014-10-24 11 (13) Dnr 43-2013:6113 Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro. Elevhälsan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande Elevhälsan ska omfatta tillräckliga psykologiska insatser Motivering Enligt skollagen ska det för eleverna i färskoleklassen och grundskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Vid intervju med lärarna uppger de att det elevhälsoteam de har inte räcker till. De uppger att de har lämnat ärenden till elevhälsoteamet och att det sedan finns brister i det samarbete som förekommer med elevhälsan. Enligt lärarna tar det lång tid innan lärarna får svar från elevhälsan om hur de ska gå vidare i elevärendet Elevhälsans representanter uppger att de är medvetna om uppdraget de alla har på skolenheten. De beskriver dock att elevhälsans olika kompetenser inte har tillräckligt med tid för att hinna med förebyggande och främjande arbete. De berättar att skolpsykologens tid främst räcker till att vara med på möten och utreda enskilda elevärenden. skolpsykologen hinner inte, enligt elevhälsan, träffa personal och elever och det finns inget utrymme för handledning med personal. Samverkan är för liten mellan pedagogisk personal och skolpsykolog på grund av skolpsykologens tidsbrist. Vidare framgår av elevhälsan att skolpsykologens deltagande vid utredningar har minskat väsentligt. skolpsykologen är nu, enligt elevhälsan, sista instansen efter att alla andra åtgärder prövats. Enligt elevhälsan kan det förekomma att elever får rätt stöd för sent för att det varit omöjligt för skolpsykologen att genomföra de utredningar som krävs. Elevhälsan uppger att de har lyft detta problem med rektor många gånger men att det stannar hos rektorn. De är osäkra på om huvudmannen vet om att psykologens tid inte räcker. De framför även att det inte är gynnsamt för eleverna att de är underställda olika chefer då det påverkar deras möjligheter till samverkan. Rektom uppger i intervjun att hon är tveksam till om skolenhetens psykologresurs räcker till de behov som finns vid skolenheten. Hon säger att hon är medveten om att psykologens tid mestadels går till möten. Då hon inte heller är skolinspektionen 2014-10-24 12(13) Dnr 43-2013:6113 chef över alla funktioner så upplever hon att hon inte kan bestämma över dessa personers arbetstid. Utredningen visar att det saknas tillräcklig psykologisk kompetens för att tillgodose de behov som finns vid skolenheten. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 2 kap. 25 § skollagen I ärendets slutliga handläggning har utredare Tove Bender och Kristina Svensson deltagit. På skolinspektionens vägnar , 1~//.0 Ma~us Hag1U:/ Be~sfattare Caroline Klintenberg Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen skolinspektionen Bilaga 1 2014-10-24 13 (13) Dnr 43-2013:6113 Allmänt om tillsynen skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skoloma där skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. skolinspektionen 2014-10-24 1 (1) Till vårdnadshavare för elever vid Kollaskolan F-2 och 3-6 skolinspektionen har granskat ditt barns skola. Vi har tittat på och bedömt verksamheten i Kollaskolan F-2 och Kolla$kolan 3-6 för att se om de uppfyller de krav som ställs i lagar och regler för skolan. Vår bedömning är att skolenheterna i stort bedriver ett arbete som uppfyller de nationella kraven, men det finns också brister i vissa avseenden. skolinspektionen bedömer att Kollaskolan F-2 och 3-6 behöver förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete. Rektorn för respektive skolenhet behöver leda ett långsiktigt och kontinuerligt kvalitetsarbete som utgår från skolenhetens specifika behov. Lärarna utvärderar elevernas kunskapsutveckling men kunskapsresultaten sammanställs inte för en gemensam analys på respektive skolenhet. På så sätt saknas en allmän kännedom om hur det går för eleverna bland skolenhetens personal. För att kunna åstadkomma utveckling är det nödvändigt med en kontinuerlig och övergripande uppföljning av elevernas kunskapsresultat och andra mål i läroplanen. Detta för att veta hur resurserna ska användas och för att sedan kunna utvärdera om satsningar och förändringar får avsedd effekt. De elever, från Kollaskolan F-2 och 3-6, som skolinspektionen talat med uttrycker att de trivs med sina lärare och beskriver en varierad undervisning i de flesta ämnen. Dock visar tillsynen av de båda skolenheterna att eleverna ges viss undervisning av lärare som saknar legitimation i alla ämnen de undervisar i. Tillsynen visar vidare bland annat att Kollaskolans skolenheter, F-2 och 3-6, har en gemensam plan mot kränkande behandling vilken inte till alla delar uppfyller skollagens krav. Exempelvis saknas beskrivning av förebyggande åtgärder. Ta gärna kontakt med rektor och lärare för att diskutera granskningen och resultatet. De kan berätta om hur de ska åtgärda bristerna. Vill du läsa hela tillsynsrapporten hittar du den på www.skolinspektionen.se. skolinspektionen granskar följande bedömningsområden: • Elevernas utveckling mot målen • Ledning och utveckling av utbildningen • Enskild elevs rätt - Tillgång till utbildning Skolans resultat, såväl när det gäller elevernas kunskaper som värdegrundsarbetet, utgör viktiga underlag i bedömningen av ovanstående områden. skolinspektionens uppdrag syftar till att bidra till alla barns och elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Läs mer om oss på www.skolinspektionen.se. Med vänliga hälsningar Caroline Klintenberg Utredare Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan 20 Telefon : 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 1O www.skolinspektionen .se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-05 Diarienummer FG/2014:262 Föreläggande regelbunden tillsyn Kollaskolan f-2 Förslag till beslut Förvaltningschefen gör bedömningen att de åtgärder rektorn vidtagit är tillräckliga för att avhjälpa påtalade brister. Nämnden har delegerat rätten att på nämndens vägnar lämna begärda yttranden till arbetsutskottet. Detta yttrande tillsammans med beskrivna åtgärder från ansvarig rektor lämnas som Kungsbacka kommuns svar på föreläggandet. Sammanfattning Skolinspektionen förelägger efter genomförd tillsyn på Kollaskolan f-2, Kungsbacka kommun att vidta åtgärd för att avhjälpa påtalad brist. De vidtagna åtgärderna ska senast den 30 januari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Rektor för Kollaskolan f-2 har tagit fram åtgärder som gemensamt syftar till att åtgärda bristområdena. Det handlar bland annat om trygghet och studiero, särskilt stöd, pedagogiskt ledarskap, personalkompetens och erbjudande av utbildning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-01-05 Åtgärder Kollaskolan f-2 Beslut efter tillsyn Kollaskolan f-2 Beslutet skickas till Skolinspektionen Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Magnus Fogelblad Förskola & Grundskola 0300-835296 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se TJÄNSTESKRIVELSE Svar till Skolinspektionen avseende tidsplan för åtgärdande av vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn påtalade brister. 1 (3) Datum Nedan redovisas vidtagna och planerade åtgärder gällande Kollaskolan grundskolan år F-2. 2014-12-22 Trygghet och studiero Bedömning: Ordningsregler ska finnas, som har utarbetats under medverkan av eleverna och som följs upp vid skolenheten. Åtgärd: Ordningsreglerna tydliggörs av klasslärarna vid höst- och terminens början med eleverna i åk F-2. Skolan har skapat en ny rutin för detta vilket innebär att ordningsreglerna tas upp på klassråd i augusti och en elevrepresentant från varje klass träffar THT och delger klassens synpunkter. THT ansvarar för att revidera ordningsreglerna och ordningsreglerna beslutas av rektor. Åtgärdas senast januari 2015. THT ansvarar. Bedömning: Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska anmäla detta till rektorn. Åtgärd: Planen mot kränkande behandling revideras så att det framgår när rektor ska informeras om kränkningen. Åtgärdas senast januari 2015. Rektor ansvarar KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Bedömning: Signaler om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen Förskola & Grundskola Kollaskolan F-2 Lisbeth Önnerskog Direkt 0300-83 44 42 Mobil 070-6511331 [email protected] Kungsbacka kommun Kollaskolan 434 31 Kungsbacka Besöksadress Askvägen 45 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 49 09 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Åtgärd: Det ska framgå i planen mot kränkande behandling att när rektor har informerats om att en kränkande behandling har skett så ska huvudmannen informeras omedelbart. En särskild mall ska fyllas i av rektor och delges huvudmannen. Åtgärdas senast januari 2015. Rektor ansvarar. Bedömning: - Det ska finnas en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts som avser skolenheten. Åtgärd: Planen mot kränkande behandling F-5 kommer att göras om till en plan för skolenheten F-2. Planen ska ange de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt redogöra för hur föregående års åtgärder har genomförts. Vi kommer att följa upp och utvärdera resultatet i respektive plan och sätt in adekvata årgärder utifrån analysen av resultatet. Åtgärdas senast januari 2015. Rektor ansvarar. Särskilt stöd Bedömning: -Eleverna ska få det särskilda stöd som utredningen har visat att de behöver Åtgärd: Rutinen för vad en lärare ska göra när man gör en bedömning av att en elev är i behov av särskilt stöd, ska ses över och informeras om till lärarna i början av varje termin. Åtgärdas januari 2015. Specialpedagog ansvarar. Tjänsten i den pedagogiska enheten har utökats med 60% i november-15. Logopedens insats ska ses över för att se om det går att samordna mer med flera elever på en gång som har liknande problematik. Rektor ansvarar. Skolpsykologens tjänst ska utökas för att kunna arbeta mer med förebyggande åtgärder fr.om läsår 15/16. Rekrytering pågår. Rektor ansvarar. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning: -Rektor ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat. -Rektor ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen på skolenhetsnivå. Åtgärd: Det systematiska kvalitetsarbetet är från och med januari -15 uppdelat i F-2 och 3-6. Rektor förtydligar förbättringsarbetet genom att utarbeta en genomförandeplan, där början och avslut på förbättringsområdet samt vem som skall ansvara för genomförandet tydligt framgår. Rektor ska möta upp varje arbetslag och ta del av genomförandeplan samt synliggöra lärande av resultatet. Rektor ska besöka och observera verksamheten och därefter återkoppla till arbetslaget. Minska ner antalet framtagna mål för utveckling i syfte att göra det mer genomförbart. Rektor ansvarar för att lärare och elever ges information om resultat/uppföljningar och att analys görs tillsammans. Från och med januari 2015. Rektor ansvarar. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Personalkompetens Bedömning: De lärare som används ska ha utbildning för den undervisning de ska bedriva Åtgärd: Till fullo använda lärares behörighet i de ämnen de undervisar med betoning på ämnet bild. Tid för införande Läsår 15/16. Rektor ansvarar. Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Bedömning: Elevhälsan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Åtgärd: EHK elevhälsokonferens med fokus på extra stödinsatser och förebyggande elevhälsoarbete läggs in på kalendariet var tredje vecka för lärarna årskursvis tillsammans med EHT personal och rektor. Lärare kallas till dialog med EHT i samband med att en samarbetsansökan har gjorts, i de elevfall som behöver klargöras. EHT ska lägga mer tid ute i verksamheten/klassrummet och handleda bl.a genom att filma lektioner och därefter reflektera tillsammans med lärare. Tid för införande januari 2015. Rektor ansvarar. Bedömning: Elevhälsan ska omfatta tillräckliga psykologiska insatser Åtgärd: Skolpsykologens tjänst utökas fr.om läsår 15/16. Rekrytering pågår. Rektor ansvarar. Lisbeth Önnerskog Rektor år F-2 Kollaskolan Grundskolan Bes lut skolinspektionen 2014-10-24 Dn r 43-2013:6113 Kungsbacka kommun Rektorn vid Kollaskolan F-2 Beslut för grundskola efter tillsyn i Kollaskolan F-2 i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon : 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se skolinspektionen 2014-10-24 2 (13) Dnr 43-2013:6113 Tillsyn i Kollaskolan F-2 skolinspektionen genomför tillsyn i Kungsbackå kommun under år 2014. Vid tillsynen besöker skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Kollaskolan F-2 besöktes av skolinspektionen den 24 september 2014. Fakta om skolenheten Kollaskolan är nyligen utbyggd och består av fyra skolenheter, två grundskoleenheter F-2 och 3-6 samt två grundsärskoleenheter som lokalmässigt är integrerade med varandra. Detta beslut omfattar grundskolan, skolenheten F-2. Skolenheten F-2 har 166 elever. Däribland finns elever som är mottagna i grundsärskola, men som läser grundsärskolans kursplaner integrerat. Skolenhet F~2 är treparallellig och eleverna går i åldershomogena klasser. Personalen är uppdelad i fyra arbetslag. De två skolenheterna F-2 och 3-6 har gemensam elevhäls a. Kunskapsresultat Vid tillsynstillfället finns ingen sammanställning av elevernas kunskapsresultat att tillgå eftersom skolenheten saknar årskurs 3 som är den tidigaste årskurs där nationella kunskapskrav finns. Helhetsbedömning skolinspektionen bedömer att skolenheten till stora delar ger eleverna en utbildning i enlighet med författningarnas krav. skolinspektionen konstaterar bland annat att Kollaskolan F-2 är en skolenhet där eleverna uppger att de trivs i sin skola, att de är trygga och att det mestadels är studiero i klassrummen. skolenhetens personal arbetar aktivt för att arbetet med normer och värden ska bli en naturlig del av vardagen på skolenheten. Tillsynen visar dock att Kollaskolan F-2 har ett behov av att förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete. Rektom behöver leda ett långsiktigt och kontinuerligt kvalitetsarbete som utgår från skolenhetens specifika behov och sedan dokumentera detta arbete. A v den verksamhetsredogörelse som skickats in till skolinspektionen och av rektorsintervjun framgår att rektom har kunskap om skolans samlade kunskapsresultat Lärarna utvärderar elevernas kunskapsutveckling men kunskapsresultaten sammanställs inte för en gemensam analys. På så sätt saknas en allmän kännedom om hur det går för eleverna bland skolenhetens personal. För att kunna åstadkomma utveckling är det nödvändigt med en kontinuerlig och övergripande uppföljning av elevernas kunskapsresultat och skolinspektionen 2014-10-24 3 (13) Dn r 43-2013:6113 andra mål i läroplanen. Detta för att veta hur resurserna ska användas och för att sedan kunna utvärdera om satsningar och förändringar får avsedd effekt. De elever som skolinspektionen talat med uttrycker att de trivs med sina lärare och beskriver en varierad undervisning i de flesta ämnen. Dock visar tillsynen att eleverna ges viss undervisning av lärare som saknar legitimation i alla ämnen de undervisar i. Tillsynen visar vidare bland annat att Kollaskolans skolenheter, F-2 och 3-6, har en gemensam plan mot kränkande behandling vilken inte till alla delar uppfylller författningarnas krav. Exempelvis saknas beskrivning av förebyggande åtgärder. Nedan följer en mer detaljerad redogörelse för de brister som skolinspektionen kunnat konstatera vid sin tillsyn samt de ingripanden som skolinspektionen funnit befogade med anledning av de konstaterade bristerna. skolinspektionens ingripande Föreläggande skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) Kungsbacka kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 30 januari 2015 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Ordningsregler ska finnas, som har utarbetats under medverkan av eleverna och som följs upp vid skolenheten. Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling ska anmäla detta till rektorn. Signaler om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen. Det ska finnas en plan mot kränkande behandling som anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehåller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts som avser skolenheten. Motivering Ordningsregler skolinspektionen 2014-10-24 4 (13) Dn r 43-2013:6113 Av skollagen framgår att det ska finnas ordnillgsregler för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektor beslutar om ordnillgsreglema. I den dokumentation som skickats in till skolinspektionen inför tillsynsbesöket redovisas ordnillgsregler som gäller för alla elever och all personal på Kollaskolan. A v ordnillgsreglema framgår att de är reviderade år 2013. Det framgår av intervjun med eleverna att det är oklart för dem om det finns ordnillgsregler som gäller för skolenheten. De säger att de inte har sett några regler för skolenheten men att det kanske finns. Eleverna uppger att varje klass har skapat sina egna regler som gäller i deras egna klassrum. Lärarna uppger att skolenheten har övergripande ordnillgsregler som gäller hela huset där F-2 finns. Enligt lärarna är ordningsreglerna gamla och de är inte upprättade och reviderade av de elever som tillhör F-2 nu. Lärarna berättar att klasserna har arbetat med regler för trivsel och ordnillg och att varje klass har regler för respektive klassrum. Rektom uppger att skolenheten har gemensamma ordnillgsregler men uppger samtidigt att de är några år gamla och reviderades förra året i samverkan med det läsårets elevråd. Rektom säger att de går igenom de gemensamma reglerna med alla elever vid läsårsstart Utrednillgen visar att alla årskurser inom skolenheten inte har gemensamma ordnillgsregler som är utarbetade under medverkan av eleverna och beslutade av rektorn. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. Arbetet med kränkande behandling Av skollagen framgår att skollagen att huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektom. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. skollagen föreskriver vidare att det för varje skolenhet och varje särskild verksamhet ska upprättas en plan mot kränkande behandling med en översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. skolinspektionen 2014-10-24 5 (13) Dnr 43-2013:6113 skolinspektionen har tagit del av de rutiner som skolenheten har för att utreda och åtgärda kränkande behandling. A v rutinen framgår att det är ansvarig pedagog som är den som först tar tag i ärendet. Ansvarig pedagog talar med berörda barn och deras föräldrar. Vidare framgår att om mobbning/kränkning kvarstår efter det att ansvarig pedagog agerat så anmäler ansvarig pedagog de fall som kvarstår till skolans trygghetsteam. Trygghetsteamet arbetar därefter vidare med ärendet och återkopplar till berörd personal. Om problemet kvarstår efter det informerar trygghetsteamet elevhälsoteamet som i sin tur tar vid och kallar till "beslutskonferens". Där upprättas åtgärdsplan som utvärderas vid behov. Av rutinen framgår inte när rektor ska informeras. Det framgår inte heller när rektor informerar huvudman om kränkningar som skett på skolan. Representanter från elevhälsan sitter med i skolans trygghetsteam och de uppger att ytterst få kränkningar har dokumenterats höstterminen 2014. Av de kränkningar som dokumenteras i Kollaskolans trygghetsteam är det mycket få som gäller årskurserna F-2. De uppger att trygghetsteamet utreder kränkningar och åtgärdar i samverkan med lärarna. Rektor får inte automatiskt information om kränkningen säger de. Mötesprotokoll från trygghetsteamet går till rektor och rektor får information om kränkande behandling då hon läser minnesanteckningar i mötesprotokollet berättar elevhälsans representanter. Rektom säger i intervju att de har haft ett fåtal kränkningar det senaste året och att de kränkningar som sker behandlas av skolans trygghetsteam. Rektom informeras på elevhälsomötet. Vidare uppger hon att hon en gång per år samlar ihop antalet kränkningar och skickar in till verksamhetschefen. skolinspektionen har inför och under tillsynen tagit del av Kollaskolans likabehandlingsplan, tillika plan mot kränkande behandling som upprättats för läsåret 2012/13 och den som upprättats för 2013/14. Vid en jämförelse mellan den plan som gällde för läsåret 2012/13 och den som gäller för 2013/14 framgår att flera åtgärder som anges ska genomföras utifrån identifierade behov är samma i de båda planerna. Vidare framgår av planen att den är gemensam för F-2 och 3-6. Planen innehåller inga konkreta åtgärder som ska genomföras mot bakgrund av aktuell kartläggning av verksamheten vid varje skolenhet och varje särskild verksamhet. Generella mål och åtgärder finns beskrivna i Kollaskolans likabehandlingsplan exempelvis; "En skola fri från diskriminering och kränkande behandling". Hur detta arbete närmare ska genomföras och följas upp framgår inte av planen. Det framgår inte heller hur föregående års åtgärder avseende varje skolenhet har genomförts. Vid intervju med lärare, elevhälsan och rektor framgår att det bedrivs ett förebyggande arbete med olika aktiviteter såväl på skolövergripande nivå som med enskilda klasser och grupper. Utredningen visar att skolenheten saknar rutiner som gör att rektom får information om kränkande behandling så snart det framkommit att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. skolinspektionen 2014-10-24 6 (13) Dn r 43-2013:6113 Likaså visar utredningen att rektor inte anmäler kränkande behandling till huvudmannen så snart rektor fått kännedom om att kränkningar skett. Tillsynen visar vidare att skolenhetens plan mot kränkande behandling inte anger de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling långsiktigt och det aktuella året samt innehåller inte heller en redogörelse för hur föregående års åtgärder har genomförts i skolenheten. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 5 kap. 5 §skollagen 6 kap. 8 §och 10 §skollagen Särskilt stöd Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Eleverna ska få det särskilda stöd som utredningen har visat att de behöver Motivering Enligt skollagen ska lärare, om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, och trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, anmäla det till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektom ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Lärare uppger vid intervju att det finns elever på skolan som inte får det särskilda stöd utredningen visar att de behöver. De säger vidare att resurserna inte alltid räcker till det särskilda stöd som utredningen visar att eleven är i behov av. Lärarna ger exempel där elev inte fått särskilt stöd trots att utredningen visat att behovet finns. Vidare uppger lärarna att de ibland skriver åtgärdsprogram efter vilka resurser de och skolan har och inte utifrån elevens behov. Ä ven representanter från elevhälsan uppger vid intervju att det finns elever på skolan som inte får det särskilda stöd utredningen visar att de behöver. De beskriver att en utredning kan visa behov som de sedan kommer fram till inte kan skolinspektionen 2014-10-24 7 (13) Dnr 43-2013:6113 tillgodoses för att de inte hinner handleda personalen. Utredningen kan visa på stora behov som de sedan inte kan säkerställa att de tillgodoses. Detta är ett resultat, menar elevhälsan, av att vissa av elevhälsans kompetenser inte är tillräckliga för skolenhetens behov. De anger bland annat att det inte finns tillräckligt med psykologisk kompetens i den omfattning som skolenheten behöver. Enligt elevhälsan kan det förekomma att elever får rätt stöd för sent för att det varit omöjligt för skolpsykologen att genomföra de utredningar som krävs. Rektom delar inte läramas bild av om att alla elever inte får det stöd utredningen visar. Rektom uppger att alla som behöver särskilt stöd får det men säger samtidigt att det säkert kan bli bättre. Utredningen visar att det finns brister i arbetet med särskilt stöd. Det finns elever på skolan som inte får det särskilda stöd som utredningen visar att de behöver. Verksamheten motsvarar inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 3 kap. 8 §skollagen Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Rektom ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen på skolenhetsnivå Rektor ska ta ansvar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat Motivering skollagen föreskriver att det vid varje skolenhet ska genomföras systematiskt kvalitetsarbete som innebär planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Rektom ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. skollagen föreskriver vidare att det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras. A v skollagen och läroplanen framgår vidare att det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Enligt läroplanen skolinspektionen 2014-10-24 8 (13) Dnr 43-2013:6113 ska rektom ansvara för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Vid intervjuer med både lärare och rektor framkommer att det bedrivs ett kvalitetsarbete på flera olika sätt. Lärare beskriver att de har sitt årshjul som hela skolan följer som beskriver när olika områden ska följas upp. Det systematiska uppföljningsarbetet fungerar, enligt lärarna, så att de får frågeställningar från rektom som de diskuterar i respektive arbetslag. De rapporterar därefter in sina svar till rektom som i sin tur sammanställer läramas svar till den årliga uppföljningen. Lärarna sammanställer årligen måluppfyllelsen i respektive ämne i sin klass vilken varje lärare sedan separat diskuterar tillsammans med rektom på ett möte. Lärarna uppger dock att de saknar respons på de analyser som arbetslagen lämnar ifrån sig till rektor avseende de frågeställningar som bearbetats. De uppger också att det saknas gemensamma diskussioner och analyser av måluppfyllelsen av elevernas kunskapsresultat i respektive ämne. Vid intervju med rektom framkommer att rektom anser att skolan behöver bli bättre på uppföljning av måluppfyllelse och resultaten skolan gör. Enligt rektom identifierar hon tillsammans med lärare förbättringsområden efter att sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet gjorts men de, hon och lärarna, fastställer inte hur förbättringsarbetet på skolnivå sedan ska genomföras och följas upp. Inför och vid tillsynsbesöket har skolinspektionen tagit del av Kollaskolans dokument som avser det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa dokument utgörs av Kollaskolans årsplanering, "Uppföljning systematiskt kvalitetsarbete 2012/13 och "Strategisk utvecklingsplan". Genomgång av dokumenten visar att Kollaskolans dokumenterade kvalitetsarbete är gemensamt för skolenheterna F-2 och 3-6. Av dokumenten går det inte att utläsa vad som avser skolenheten F-2. De redogörelser som finns angivna beskriver i stort hur Kollaskolan F-5 har arbetat. Likaså framgår inte alltid vilka resultat och analyser som avser skolenheten F-2. Likaså saknas, i de dokument som inkommit till Skolinspektionen, en plan över hur skolenheten F-2 ska arbeta systematiskt med åtgärder utifrån sina analyser av skolenhetens resultat. Vidare saknas, vid tidpunkten för tillsynen, dokumentation över det kvalitetsarbete som genomförts under läsåret 2013/14 och plan över det arbete som ska genomföras under nuvarande läsår. Rektor uppger att en dokumenterad sammanställning av föregående läsårs kvalitetsarbete för F-2 håller på att upprättas men att den inte ännu är färdig. Utredningen visar att det systematiska kvalitetsarbetet vid skolenhet F-2 vid Kollaskolan har brister. Skolenheten saknar ett dokumenterat och systematiskt kvalitetsarbete som utgår från skolenhetens samlade resultat utifrån nationella mål och som analyseras och dokumenteras i syfte att utveckla utbildningen. skolinspektionen 2014-10-24 9 (13) Dnr 43-2013:6113 Därmed saknas också förutsättningar för analyser av skolenhetens resultat och rnåluppfyllelse. Vidare saknas en plan för hur åtgärderna ska genomföras. Ett dokumenterat, systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå krävs också för att konstaterade utvecklingsbehov ska kunna redovisas för huvudmannen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 4-6 §§ skollagen Lgr 11 2.8 Övergripande mål och riktlinjer, Rektoms ansvar Personalkompetens Bedömning Kungsbacka kornmun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Personalkornpetens. De lärare som används ska ha utbildning för den undervisning de ska bedriva Motivering Enligt skollagen får endast den som har legitimation som lärare och är behörig för viss undervisning bedriva undervisningen. Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller nämnda krav eller om det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, får en annan lärare bedriva undervisningen, under vissa förutsättningar. I skolans tjänstefördelning redovisar rektom vilka ämnen skolans lärare undervisar i och vilka ämnen de har lärarlegitimation för. Vid en genomgång av tjänstefördelningen framgår att skolan använder sig av lärare med legitimation som undervisar i ämnen som inte omfattas av legitimationen. Det innebär till exempel att det finns elever som får undervisning i bild av legitimerad lärare som inte har behörighet att undervisa i detta ämne. I intervjun med lärare säger de att det finns legitimerade lärare som undervisar i ämnen de inte har legitimation att undervisa i. Rektom har vid intervjun inte angett att det föreligger några särskilda skäl till att lärarna undervisar i ämnen de saknar legitimation för. Det är ett resultat av att de har klasslärarsystern i F-2 säger rektorn. Dokumentstudier visar dock att det på skolenheten finns legitimerad lärare som har behörighet att undervisa i bild. Utredningen visar att lärarkompetensen vid skolenheten inte till fullo används utifrån lärarnas behörighet och legitimation. Skolan använder i vissa falllegitimerade lärare för undervisning som de inte har behörighet för trots att det på skolinspektionen 2014-10-24 1o (13) Dn r 43-2013:6113 skolenheten finns lärare med behörighet att undervisa i ovan nämnda ämne och trots att det inte finns några andra särskilda skäl med hänsyn till eleverna. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 2 kap. 13-15 §§och 17-19 §§skollagen Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Bedömning Kungsbacka kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro. Elevhälsan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande Elevhälsan ska omfatta tillräckliga psykologiska insatser Motivering Enligt skollagen ska det för eleverna i förskaleklassen och grundskolan finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Vid intervju med elevhälsans representanter uppger de att det elevhälsoteam de har inte räcker till för att tillgodose de behov som finns. Lärarna uppger vid intervju att de lämnar ärenden till elevhälsoteamet och att det efter det sker mailkonversation men inget närmare samarbete. Lärarna uppger att elevhälsans personal inte har tillräcklig tid till ett närmare samarbete. Elevhälsans representanter uppger att de är medvetna om uppdraget de alla har på skolenheten. De beskriver dock att elevhälsans olika kompetenser inte har tillräckligt med tid för att hinna med förebyggande och främjande arbete. De berättar att skolpsykologens tid främst räcker till att vara med på möten och utreda enskilda elevärenden. skolpsykologen hinner inte, enligt elevhälsan, träffa personal och elever och det finns inget utrymme för handledning med personal. Samverkan blir alldeles för låg mellan personal och skolpsykolog på grund av skolpsykologens tidsbrist. Vidare framgår i intervju med elevhälsan att skolpsykologens deltagande vid utredningar har minskat väsentligt. Skolpsykologen är nu, enligt elevhälsan, sista instansen efter att alla andra åtgärder prövats. Enligt elevhälsan kan det förekomma att elever får rätt stöd för sent för att det varit omöjligt för skolpsykologen att genomföra de utredningar som krävs. Elevhälsan uppger att de har lyft detta problem med rektor många skolinspektionen 2014-10-24 11 (13) Dnr 43-2013:6113 gånger men det stannar hos rektorn. De är osäkra på om huvudmannen vet om att psykologens tid inte räcker. De framför även att det inte är gynnsamt att de är underställda olika chefer, för deras möjlighet till samverkan. Rektom uppger i intervjun att hon är medveten om att psykologen inte hinner med det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vidare uppger rektom att det är omöjligt för henne att ha kännedom om vad psykologen hinner med eftersom att psykologen styr över sin tid. Rektom beskriver att det hon kan få uppgifter om är hur många elever psykologen har att utreda på skolenhet. Utredningen visar att det saknas psykologisk kornpetens i tillräcklig omfattning för att tillgodose de behov som finns vid skolenheten. Vidare visar tillsynen att elevhälsans förebyggande och främjande arbete brister eftersom mesta delen av tiden de har på skolenheten går till enskilda elevärenden. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 2 kap. 25 §skollagen I ärendets slutliga handläggning har utredare Tove Bender och utredare Kris- tina Svensson deltagit. På skolinspektionens vägnar c/~/)(~ M% nus Hag und ~slutsfattare Caroline Klintenberg Föredragande skolinspektionen 2014-10-24 12 (13) Dnr 43-2013:6113 Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen skolinspektionen Bilaga 1 2014-10-24 13 (13) Dn r 43-2013:6113 Allmänt om tillsynen skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god läranderniljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudornråden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kornmun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skoloma där skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från skolverkets nationella uppföljningssystern, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekornmer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedörns även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att kornrna tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion. skolinspektionen 2014-10-24 1 (1) Till vårdnadshavare för elever vid Kollaskolan F-2 och 3-6 skolinspektionen har granskat ditt barns skola. Vi har tittat på och bedömt verksamheten i Kollaskolan F-2 och Kolla$kolan 3-6 för att se om de uppfyller de krav som ställs i lagar och regler för skolan. Vår bedömning är att skolenheterna i stort bedriver ett arbete som uppfyller de nationella kraven, men det finns också brister i vissa avseenden. skolinspektionen bedömer att Kollaskolan F-2 och 3-6 behöver förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete. Rektorn för respektive skolenhet behöver leda ett långsiktigt och kontinuerligt kvalitetsarbete som utgår från skolenhetens specifika behov. Lärarna utvärderar elevernas kunskapsutveckling men kunskapsresultaten sammanställs inte för en gemensam analys på respektive skolenhet. På så sätt saknas en allmän kännedom om hur det går för eleverna bland skolenhetens personal. För att kunna åstadkomma utveckling är det nödvändigt med en kontinuerlig och övergripande uppföljning av elevernas kunskapsresultat och andra mål i läroplanen. Detta för att veta hur resurserna ska användas och för att sedan kunna utvärdera om satsningar och förändringar får avsedd effekt. De elever, från Kollaskolan F-2 och 3-6, som skolinspektionen talat med uttrycker att de trivs med sina lärare och beskriver en varierad undervisning i de flesta ämnen. Dock visar tillsynen av de båda skolenheterna att eleverna ges viss undervisning av lärare som saknar legitimation i alla ämnen de undervisar i. Tillsynen visar vidare bland annat att Kollaskolans skolenheter, F-2 och 3-6, har en gemensam plan mot kränkande behandling vilken inte till alla delar uppfyller skollagens krav. Exempelvis saknas beskrivning av förebyggande åtgärder. Ta gärna kontakt med rektor och lärare för att diskutera granskningen och resultatet. De kan berätta om hur de ska åtgärda bristerna. Vill du läsa hela tillsynsrapporten hittar du den på www.skolinspektionen.se. skolinspektionen granskar följande bedömningsområden: • Elevernas utveckling mot målen • Ledning och utveckling av utbildningen • Enskild elevs rätt - Tillgång till utbildning Skolans resultat, såväl när det gäller elevernas kunskaper som värdegrundsarbetet, utgör viktiga underlag i bedömningen av ovanstående områden. skolinspektionens uppdrag syftar till att bidra till alla barns och elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Läs mer om oss på www.skolinspektionen.se. Med vänliga hälsningar Caroline Klintenberg Utredare Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan 20 Telefon : 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 1O www.skolinspektionen .se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-12 Diarienummer FG/2014:257 Återremiss - utökade läsårstider 2015-2016 Förslag till beslut Förvaltningschefen får i uppdrag att inför läsåret 2016-2017, genomföra ett utredningsuppdrag för att ta fram ett mer genomgripande förslag där utökad läsårstid för elever, vägs in tillsammans med flera andra kvalitetshöjande insatser, för att höja elevernas måluppfyllelse. Uppdraget ska redovisas senast september 2015. Sammanfattning Vid nämndens arbetsutskott 3 december § 112 (dnr FG/2014:278), uppdras åt förvaltningen att utreda möjligheten att utöka antalet skoldagar för elever i grundskolan. Vidare ska förvaltningen belysa hur andra huvudmän förhåller sig i detta och att belysa konsekvenser – för- och nackdelar med en sådan utökning. Här ska också en översiktlig beräkning av kostnader bifogas. Förvaltningen ska presentera konkreta förslag på hur en förlängning av läsåret 2015-2016, skulle kunna te sig. I uppdraget till förvaltningen från nämndens arbetsutskott finns ett antal faktorer att beakta: - effekter av mer undervisningstid till eleverna - konsekvenser för lärarna - eventuella merkostnader för satsningen - rutiner och exempel från andra kommuner / huvudmän Förvaltningen finner att det är görligt att redan till läsåret 2015-2016 genomföra tillskott av skoldagar för eleverna i grundskolan. Men det finns ett antal faktorer som behöver genomlysas och konsekvensbeskrivas för att få en klar bild av hela sammanhanget. En förlängning av läsåret med till exempel en till tre skoldagar kan sannolikt inte ensamt bidra till ökad måluppfyllelse utan måste ske i samordning och strategi tillsammans med andra åtgärder för att ge eleverna mer undervisningstid. Som exempel måste studie- och läxstöd i skolan, ferieskola samt disposition av timplan, också vägas in. Vidare behöver effekterna av omställning av lärares tider belysas. Där balansen mellan planerings- och förberedelsetid kopplat till tid för kompetensutveckling och undervisning, inom ramen för årets 194 arbetsdagar, får genomgå en tydlig analys. Förvaltningens förslag är i följd av ovan – är att nämnden ger förvaltningen i uppdrag att inför läsåret 2016-2017 , genomföra ett utredningsuppdrag för att ta fram ett mer genomgripande förslag där utökad Jens Alderblad Förskola & Grundskola 0300-834019 [email protected] 1 (4) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) läsårtid för elever, vägs in tillsammans med flera andra kvalitetshöjande insatser, för att höja elevernas måluppfyllelse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-01-12 Arbetsutskottet 2014-12-03 § 112 Beslutet skickas till Vc PE Beskrivning av ärendet Bakgrund Läsårstider och läsdagar för elever i grundskolan regleras av Skollag och Skolförordning. I Skollagen beskrivs i 10 kap : 3 § Grundskolan skall ha nio årskurser. Utbildningen i varje årskurs skall bedrivas under ett läsår. Varje läsår skall delas upp på en hösttermin och en vårtermin. Eleverna i grundskolan skall ha en i huvudsak gemensam studiegång, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Närmare bestämmelser finns i Grundskoleförordningen 3 kap. Lärotider 1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. 2 § Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen. 3 § Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Tid för undervisning Den för eleverna garanterade undervisningstiden anges i förordning och läroplan till 6785 timmar, fördelade över de nio läsåren. För varje läroämne i kursplanen finns ett stipulerat antal undervisningstimmar uppsatt. Denna gräns får inte underskridas, då det är garanterad undervisningstid i varje ämne. Varje skola ska lägga ut undervisningen i en timplan där det klart framgår hur fördelningen ligger över skolåren. Huvudmannen ansvarar för att varje elev får tillgång till denna tid. Timplanerna fastställs av nämnden. Grundskollärarna har i sitt avtal en tjänstgöring på 194 arbetsdagar under arbetsåret. Inom denna ram ska förutom dagar med undervisning, tid för kompetensutveckling och planering läggas in. Överväganden Undervisning Som nämnts ovan finns reglerat i läroplan och förordning, vilken är minsta omfattning av garanterad undervisningstid samt minsta antal skoldagar eleven ska ha. Det finns ingen direkt begränsning i antalet dagar uppåt, enligt lagen, för eleverna. Däremot finns andra avtal, som kan vara begränsande för perioderna. Här kan nämnas kollektivavtalen för lärare som anger arbetsåret för lärare och de reglerade tiderna för detta. Varför utökad undervisningstid? I forskningen beskrivs mängden undervisningstid med kvalificerad lärarresurs, vara den faktor som påverkar måluppfyllelsen för eleverna mest. Sannolikt medför en utökning av undervisningstiden för eleven, vara en god grund för fortsatt ökad måluppfyllelse. Det är angeläget att varje skola överväger hur för eleven tillkommande tid ska hanteras pedagogiskt, så att bästa nytta uppnås med satsningen. I detta sammanhang kan man även lyfta in resonemang om hur timplanen hanteras. Elevernas undervisningstid Vid inventering har förvaltningen konstaterat att flera skolor erbjuder eleverna mer tid än som timplanen anger. Bakgrunden till detta är att skolan vill säkerställa att garanterad undervisningstid verkligen genomförs, så att inte oförutsedda händelser förhindrar att eleverna får den undervisning de har rätt till. Det finns också andra insatser av utökad studietid för elever. Till exempel erbjuds studiestöd/läxläsning med handledning av pedagogisk personal. Till elever som har haft behov erbjuds också ferieskolor. Hittills har det gällt sommarskola men under innevarande läsår har Kungsbacka kommun sökt och erhållit bidrag för att genomföra ytterligare ferieskola. Nu främst inriktat mot vårterminens lov. Målgrupp för detta blir sannolikt främst elever i årskurs åtta och nio. KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Lärarresurser Som nämnts ovan disponerar huvudmannen lärare under 194 arbetsdagar på ett år. Inom dessa ska förutom undervisning också planering, kompetensutveckling och övrigt förekommande arbetsuppgifter placeras in. Förskola & Grundskola lägger normalt ut fem studiedagar för lärare under läsåret. Vidare kan extra planerings- eller kompetensutvecklingstillfällen läggas in. En sådan period infaller under höstlovet, då lärarna i regel får kompetensutveckling. Det blir ingen utökning av lärarnas tjänstgöring inom arbetsåret, om nämnden väljer att addera dagar till elevernas läsår, så länge det sker inom ramen för lärarnas 194 arbetsdagar. För lärarna innebär en utökad läsårstid för elever att arbetsdagar växlas från kompetensutveckling eller planering/förberedelse till tid med elever. Balansen i detta är av stor vikt. Ekonomi Om nämnden väljer att utöka antalet skoldagar för eleverna inom läsåret, tillkommer vissa kostnader. Det gäller då främst kostnader för skolmåltider, städning och skolskjutsar. Sannolikt kan ytterligare kostnader uppkomma men förvaltningens bedömning, tillsammans med förvaltningen Service – Ekonomi, är att en merkostnad på 300 tkr per skoldag är en rimlig uppskattning. Hur gör man i andra kommuner? Det finns ingen genomarbetad statistik på hur andra huvudmän hanterar antalet dagar för läsåret. Så vitt känt, ligger kommunerna i vår närhet, i allmänhet på 178 dagar utlagt elevtid. Det förekommer andra varianter, dock ofta beroende på hur läsåret harmonierar med kalenderåret. Det kan betyda att man jämnar ut med någon dag extra för att läsåret ska bli rimligt enligt veckodagarna i kalendern. Jens Alderblad Utvecklingsledare TJÄNSTESKRIVELSE Datum /2015-01-12/ Diarienummer FG:2015:9 Strategi för skolutveckling genom internationalisering Förslag till beslut Förskola & Grundskola antar förvaltningens förslag till strategi för skolutveckling genom internationalisering. Sammanfattning I Kungsbacka kommuns förskola och grundskola förbereds eleverna för ett liv som ansvarstagande samhällsmedborgare där internationell utblick och erfarenhet är en förutsättning. I Strategin för skolutveckling genom internationalisering beskrivs inledning, inriktning, syfte, nuläge, utgångspunkter, mål för barn och elever samt genomförande, ansvar och kompetensutveckling. Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande och det ger ett erfarenhetsutbyte. Detta i sin tur utvecklar verksamheterna genom att vi lär av varandras länder, skolor, personer emellan. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollagen, läroplaner och kursplaner. Strategin handlar om skolutveckling för att utveckla och modernisera lärandet i förskolor och skolor. Kommunstyrelsens förvaltning och förvaltningen för Gymnasie och Vuxenutbildningen har också tagit fram strategier, dessa biläggs. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, / / Strategi för skolutveckling genom internationalisering för Förskola & Grundskola 2015-2017 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beskrivning av ärendet I Kungsbacka kommuns förskola och grundskola förbereds eleverna för ett liv som ansvarstagande samhällsmedborgare där internationell utblick och erfarenhet är en förutsättning. För att kunna söka medel för att kunna delta i internationella projekt behöver varje förskola och skola beskriva hur de arbetar med internationalisering i sin utvecklingsplan. Detta behöver i sin tur följa kommunens riktlinjer och intentioner. Därför väljer Kommunstyrelsens förvaltning och Förvaltningen för gymnaise- och vuxenutbildningen också att skriva strategier för arbetet med internationalisering. Dessa biläggs strategin. Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande och det ger ett erfarenhetsutbyte. Detta i sin tur utvecklar verksamheterna genom att vi lär av varandras länder, skolor, personer emellan. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollagen, läroplaner och kursplaner. Strategin handlar om skolutveckling för att utveckla och modernisera lärandet i förskolor och skolor. Under våren 2014 fick en arbetsgrupp i uppdrag att skapa en strategi för skolutveckling genom internationalisering. Detta i samband med lanseringskonferens för EU;s nya program för utbildning och utbyten, Erasmus+. Arbetsgruppen bestod av två utvecklingsledare, en verksamhetschef, två rektorer samt två förskolechefer. I Strategin för skolutveckling genom internationalisering beskrivs inledning, inriktning, syfte, nuläge, utgångspunkter, mål för barn och elever samt genomförande och ansvar och kompetensutveckling. Anette Liedström Hjorth Lena Salomonsson Förvaltningschef Utvecklingsledare Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola datum för beslutet 1 Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola 1 Kungsbacka kommun Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande och det ger ett erfarenhetsutbyte. Detta i sin tur utvecklar verksamheterna genom att vi lär av varandras länder, skolor, personer emellan. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollagen, läroplaner 1 och kursplaner. Strategin handlar om skolutveckling för att utveckla och modernisera lärandet i förskolor och skolor. I Kungsbacka kommuns förskola och grundskola förbereds eleverna för ett liv som ansvarstagande samhällsmedborgare där internationell utblick och erfarenhet är en förutsättning. Internationalisering ger en vidgad dimension och ett kvalitativt mervärde i utvecklingen av förskola och grundskola. Ett internationellt samarbete kan leda till nya sätt att undervisa och nya tankar kring den egna skolutvecklingen. Genom mobilitet och samverkan mellan länder vidgas den professionella och personliga perspektivet och lärandet. 2 Inriktning Kungsbacka kommun strävar mot att vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. Därför ska barn och elever ges de bästa förutsättningar att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Genom att främja ett internationellt utbyte, samarbete, utbildning och lärande utifrån ett interkulturellt perspektiv vill Kungsbacka kommun kunna höja kvaliteten inom utbildningsområdet. Det internationella perspektivet ska vara en integrerad del i förskolans och grundskolans verksamhet och vara ett naturligt inslag i utbildningen genom information, undervisning och handledning. Tyngdpunkten för strategin ligger i det kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor. 1 Läroplanen Lpfö 98, Läroplanen Lgr 11 2 Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola 3 Kungsbacka kommun Syfte Skoltiden och lärandemiljön ska vara så stimulerande och utvecklande att barn/elever känner entusiasm och finner egen drivkraft för sin lärandeprocess. Eleverna som lämnar grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska vara kritiskt tänkande medborgare med goda möjligheter att välja karriärvägar. Kommunen ska genom sitt goda skolutvecklingsarbete både behålla sina skickliga lärare i alla skolformer (lärare), fritidspedagoger, övrig skolpedagogisk personal (pedagog) samt studie- och yrkesvägledare, och locka till sig de bästa vid rekrytering och ge dem förutsättningar att utvecklas. 4 Nuläge Förutsättningar för möten, utbyten och samarbeten har ändrats över tid. Dels med en ökad tillgänglighet och dels med EU:s strategiska satsning för transnationella utbyten och samarbeten. Samhällsmedborgares ökade rörlighet där individer, organisationer och företag och internationella relationer i en allt större utsträckning gör att kompetensutveckling på området är stor. För att kunna ta del av de medel som finns att söka inom EU för dessa möten, utbyten och samarbeten behöver förskolor och skolor numera ha en strategisk plan med sitt internationella utvecklingsarbete där skolledaren är den som är ansvarig för ansökan. 5 Utgångspunkter Kungsbacka kommun har flera strategier, de som berör Förskola & Grundskola är kommunens övergripande strategi för internationalisering och Gymnaise & Vuxenutbildningens strategi för internationalisering. EU:s strategi för livslång lärande definierar åtta nyckelkompetenser som alla är beroende av varandra; • Kommunikation på modersmålet. • Kommunikation på främmande språk. • Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. • Digital kompetens. • Lära att lära. 3 Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola • Social och medborglig kompetens. • Initiativförmåga och företagaranda. • Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. 6 Kungsbacka kommun Mål för barn och elever Målet med strategin är att göra alla barn och elever till världsmedborgare. Det internationella perspektivet integreras i undervisningen och i den övriga verksamheten. När eleverna lämnar skolan i Kungsbacka kommun har de en god förståelse för omgivande samhälle, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. De har också en god förståelse för den globala förändring som sker, vilket motsvarar de krav som det omgivande samhället och nästa utbildningsnivå ställer. 7 Genomförande och ansvar Varje förskole- eller skolenhet beskriver i sin plan för skolutveckling hur det internationella arbetet bedrivs. Detta utvärderas inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Där redovisas de internationella projekt och samarbeten som genomförts samt måluppfyllelsen för dessa. Lärare och pedagoger arbetar för att uppnå • Nyfikenhet inför att söka information såväl inom som utom landet om det projektområdet som är aktuellt på förskolan och skolan. • Att det internationella perspektivet ska integreras i undervisningen och övrig verksamhet. • Högre användning av den digitala erfarenhetsbanken som finns på insidan. Den innehåller sammanställningar över aktuella projekt och utbyten. • Ökad medverkan i internationella samarbeten och projekt genom användningen av den digitala erfarenhetsbanken. Förskolechef och rektor arbetar för att • På sin nivå driva det internationella arbetet. 4 Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Kungsbacka kommun • Vara en förebild genom att aktivt intressera sig för internationella kontakter och utbyten. • Det internationella perspektivet ska integreras i undervisningen och övrig verksamhet. • Öka medverkan i internationella samarbeten och projekt genom användningen av den digitala erfarenhetsbanken. • Skapa och uppmana till relevant kompetensutveckling för verksamheten. Verksamhetschefen ska • På sin nivå driva det internationella arbetet. • Vara en förebild genom att aktivt intressera sig för internationella kontakter och utbyten. Förvaltningschefen ska • På sin nivå driva det internationella arbetet. • Vara en förebild genom att aktivt intressera sig för internationella kontakter och utbyten. 8 Kompetensutveckling Möten, utbyten och samarbeten har ändrats över tid, dels med ökad tillgänglighet dels med EU:s strategiska satsning för transnationella utbyten och samarbeten. De internationella relationerna har i en allt större utsträckning öppnat området för en större möjlighet för kompetensutveckling. Denna utveckling bör riktas mot områden som; • Vinster med internationalisering- varför arbeta internationellt? • Goda exempel från de som har utbyten - lära och inspireras från dessa. • Program att söka medel från – praktisk tillämpning. • Lära om olika kulturer. • Skolutveckling med internationalisering. Strategin utvärderas och revideras 2017. 5 Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola 9 Kungsbacka kommun Mer information Läroplanen Lpfö 98 Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Läroplanen Lgr 11 Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur-och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Bilaga 1 Gymnasie & Vuxenutbildningens strategi för internationalisering. Bilaga 2 Kungsbacka kommuns övergripande strategi för internationalisering 6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-12 Diarienummer FG/2015:10 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning 2015-2017 Förslag till beslut Förskola & Grundskola antar förvaltningens förslag till strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld. Sammanfattning De båda utbildningsförvaltningarna hade en gemensam strategi för företagsamt lärande från 2007, denna reviderades under 2014, samtidigt ansåg arbetsgrupperna att samverkan mellan utbildning och omvärld behövdes lyftas in i samma strategi då dessa delar är varandras förutsättningar. Arbetsgruppen bestod av som mest 24 personer från förskola till vuxenutbildningen inklusive lektor och studie- och yrkesvägledare samt näringslivsstrateg och forskare från Chalmers entreprenörsskola. I strategin beskrivs syftet med strategin, inriktning, bakgrund och utgångspunkter, mål för barn och elever samt ansvar och kompetensutveckling. Strategin handlar om att öka elevernas förmåga att nå målen som beskrivs i läroplanen och i nämndsbudget genom att främja entreprenöriella förmågor och samverka med omgivande samhälle integrerat i undervisningen. Till strategin finns dessutom bilagor som förtydligar eller förstärker innehållet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-01-12 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildningen 2015-2017 Beslutet skickas till [Klicka här och ange de som ska ta del av beslutet] Lena Salomonsson /Eget_Förvaltning/ /RedigerareTelefon/ [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beskrivning av ärendet Förvaltningscheferna för Gymnasie & Vuxenutbildningen och för Förskola & Grundskola gav ett uppdrag att revidera strategin för företagsamt lärande och samtidigt se över rutiner för samverkan mellan utbildning och omvärld. Detta gjordes inom ramen för förstudien REELL; Regionalt entreprenöriellt livslångt lärande. en arbetsgrupp om 24 personer valdes ut och träffades under fyra tillfällen. Materialet som arbetsgruppen arbetade fram har sedan bearbetas av en mindre utförargrupp med representation från FG och GV. Syftet med ”Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning” är att utveckla lärandet och öka måluppfyllelsen genom ett fördjupat entreprenöriellt lärande och en förstärkt samverkan mellan utbildning och omvärld. I omvärlden inräknas näringsliv, organisationer, föreningar, stiftelser, offentlig sektor, arbetsmarknad, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Våra skolor ska vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I enlighet med detta vill vi ge våra barn/elever de bästa förutsättningarna att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Anette Liedström Hjorth Lena Salomonsson Förvaltningschef Utvecklingsledare Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning 1 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning 1 Kungsbacka kommun Syfte med strategin Syftet med ”Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning” är att utveckla lärandet och öka måluppfyllelsen genom ett fördjupat entreprenöriellt lärande och en förstärkt samverkan mellan utbildning och omvärld. I omvärlden inräknas näringsliv, organisationer, föreningar, stiftelser, offentlig sektor, arbetsmarknad, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Strategin har arbetats fram under 2014tillsammans med ett stort antal medarbetare på olika nivåer från förvaltningen Förskola & Grundskola och förvaltningen Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsens förvaltning/näringsliv samt med stöd av forskare inom Kungsbacka kommun och Chalmers entreprenörskola. Inriktning Kungsbacka kommun strävar mot att vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. Därför ska barn och elever ges de bästa förutsättningar att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Genom att främja ett internationellt utbyte, samarbete, utbildning och lärande utifrån ett interkulturellt perspektiv vill Kungsbacka kommun kunna höja kvaliteten inom utbildningsområdet. Det internationella perspektivet ska vara en integrerad del i förskolans och grundskolans verksamhet och vara ett naturligt inslag i utbildningen genom information, undervisning och handledning. Tyngdpunkten för strategin ligger i det kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor. 2 Inriktning Våra skolor ska vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I enlighet med detta vill vi ge våra barn/elever de bästa förutsättningarna att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Skoltiden och lärandemiljön ska vara så stimulerande och utvecklande att barn/elever känner entusiasm och finner egen drivkraft för sin lärandeprocess. Eleverna som lämnar grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska vara kritiskt tänkande medborgare med goda möjligheter att välja karriärvägar. Kommunen ska genom sitt goda skolutvecklingsarbete både behålla sina skickliga lärare i alla skolformer (lärare), fritidspedagoger, övrig skolpedagogisk personal (pedagog) samt studie- och yrkesvägledare, och locka till sig de bästa vid rekrytering och ge dem förutsättningar att utvecklas. Kommunen ska genom befintliga verksamheter, främja aktiv samverkan mellan skola och arbetsliv och omvärld för att förbereda och rusta eleven för en föränderlig framtid. 2 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning 3 Kungsbacka kommun Bakgrund och utgångspunkter Utgångspunkter för entreprenöriellt lärande samt för samverkan utbildning omvärld finns både i forskningsläget och i politiska dokument, se bilaga 2. Centralt i dessa är att utgå från barns och elevers intresse, stimulera motivationen att lära och ge möjlighet att utveckla nyfikenhet, initiativförmåga, självförtroende samt förståelse för sig själva och sin omvärld, under sin tid i Kungsbackas förskolor och skolor. Från 2007 började Kungsbacka kommun delta i olika omfattning i flera stora regionalt eller nationellt initierade utvecklingsprojekt kring entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärlden; Företagsamt lärande i Halland (2007-2010) GRowth (2009-2010) STEPS (2011-2013) GR SYVO (2012-2014) IFOUS Entreprenöriellt lärande (2012-2016) REELL (2013-2014) Innovationscenterprojektet (2014) Detta har bland annat resulterat i kommunens arbete med att utveckla Made by Kungsbacka som startades som ett projekt 2009 och som idag är en etablerad verksamhet för förvaltningarna Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning samt Kommunstyrelsens förvaltning/näringsliv. Syftet med Made by Kungsbacka är att främja företagsamhet och kreativitet, inspirera till nyfikenhet och samarbete samt bygga broar mellan utbildning, näringsliv och omvärld. Made by Kungsbacka ska vara ett paraply för entreprenöriellt lärande och samverkan mellan utbildning och omvärld i kommunen, en spridningskanal för lärande exempel, omvärldsbevakning och som stöd inom området. Två webbplatser finns som stöd för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld madebykungsbacka.se och kungsbackadelar.se Kungsbacka kommun har valt att anställa ett antal förstelärare och en lektor med inriktning mot entreprenörskap i skolan. Både förvaltningen Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning har utvecklingsledare med del av uppdraget inom entreprenöriellt lärande och samverkan med omgivande samhälle. 4 Mål för barnen/eleverna När eleverna lämnar skolan i Kungsbacka kommun ska de vara rustade för ett livslångt lärande och ett aktivt medborgarskap i vårt demokratiska samhälle. De ska ha goda kunskaper, god självkännedom och vara tränade i ett entreprenöriellt förhållningssätt till livet samt känna att de med hjälp av detta kan skapa värden för sig själva och för andra. De ska ha god kännedom om såväl yrkeslivet i dess olika 3 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun former som om vilka vägar som är möjliga för att gå vidare till nästa utbildningsnivå, finna alternativa utbildningsvägar eller gå ut i arbetslivet. De ska även vara medvetna om relationen mellan sina egna preferenser, förutsättningar samt personliga mål och de olika vägvalen. 5 Ansvar Skolledare på respektive enhet har det övergripande ansvaret för ”Skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning” ligger hos skolledare på respektive enhet. I följande stycken riktas specifikt ansvar för olika befattningar inom utbildningsförvaltningarna. 5.1 Personal inom utbildningsförvaltningarna arbetar för att uppnå grundläggande kunskap om entreprenöriellt lärande, såsom definitioner och praktiska uttryck och kunna se dess naturliga kopplingar till andra utvecklingsområden i kommunen och skollagens grundläggande värden som; o elevinflytande o bedömning för lärande o digitala verktyg o jämställdhetsarbete o hållbar utveckling o barnkonventionen o internationella samarbeten o kultur i skolan • ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att förutsättningarna för samverkan över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn underlättas. • förståelse för entreprenöriellt lärande och dess uttryck i samverkan med omvärlden, samt reflektera över hur entreprenöriellt lärande gynnas av att all undervisning kopplas till omvärlden i allmänhet och arbetsliv i synnerhet. • omvärldsbevakning och samverkan med omvärlden som en integrerad del av verksamheten. Genom ett kontinuerligt samtal med aktörer i omvärlden vidgas utbildningssidans förståelse för det omgivande samhället. Det för också med sig en ökad förståelse hos det omgivande samhället för utbildningens villkor, kvalitet och måluppfyllelse. • att exempel på entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärlden, får större spridning genom de kanaler där Kungsbacka kommun finns i dag, främst Made by Kungsbacka. • att elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses 4 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning 5.2 • • • • • • 5.3 • • • • • 5.4 • • • Kungsbacka kommun Lärare och pedagoger arbetar för att uppnå ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att förutsättningarna för samverkan över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn underlättas. ökat samarbete med omgivande samhälle. ökad samverkan med studie- och yrkesvägledare över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn samt med omvärlden. en gemensam plan för omvärldsbevakning täckande det lokala, regionala, nationella och internationella arbets- och näringslivet. en gemensam syn på hur barns och elevers entreprenöriella förmågor och kompetenser värderas och stimuleras i skolarbetet hos elever. ökad måluppfyllelse och förstärkt kvalité i lärandet med det entreprenöriella förhållningssättet och med utgångspunkt i barns och elevers vardagserfarenheter nå ökad motivation. Studie- och yrkesvägledare arbetar för att uppnå ökad samverkan med lärare och pedagoger över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn samt med omvärlden. en gemensam plan för omvärldsbevakning, täckande det lokala, regionala, nationella och internationella arbets- och näringslivet, samt kunna vara ett stöd för övrig personal inom utbildningsförvaltningarna i dessa frågor. en gemensam syn på hur barns och elevers entreprenöriella förmågor och kompetenser värderas och stimuleras i skolarbetet hos elever. ökad måluppfyllelse och förstärkt kvalité i lärandet med det entreprenöriella förhållningssättet och med utgångspunkt i barns och elevers vardagserfarenheter nå ökad motivation. uppdaterad kunskap om det lokala arbets- och näringslivet genom att regelbundet, minst en gång per termin göra studiebesök och/eller auskultera. Förskolechef och rektor arbetar för att uppnå ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att möjlighet till samverkan över ämnes-, och ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn ges. att en plan för entreprenöriellt lärande och samverkan med omgivande samhälle skapas. en struktur för systematisk skuggning både på den egna förskolan/skolan men även på andra skolor eller verksamheter i det omgivande samhället, i syfte att reflektera kring och främja entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärld. 5 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning • • • • • • 5.5 • • • • • • 5.6 • • • Kungsbacka kommun en gemensam syn på hur lärares och pedagogers entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i arbetsgruppen. ett ökat mod bland lärare och pedagoger att nyttja det frirum som finns inom ramarna, till att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas, genom att själv vara en förebild. att den kunskap, inklusive forskningsrön, och de erfarenheter som kommunens förstelärare och lektorn inom området har, får spridning. att tydliggöra kopplingen mellan forskning, och aktiviteter inom entreprenöriellt lärande. att i kompetensutveckling använda sig av omgivande samhället. en ”delakultur” där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar. Verksamhetschef ska sträva mot en gemensam syn på hur förskolechefers och rektorers entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i ledningsgruppen. verka för att den kunskap, inklusive forskningsrön, och de erfarenheter som kommunens förstelärare och lektorn inom området har, får spridning. skapa förutsättningar och aktivt stödja förskolechefer och rektorer att våga utnyttja det frirum som finns inom ramarna genom att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas samt att själv vara en förebild. i ledningsgrupp, minst en gång om året, lyfta och diskutera utbildningsförvaltningarnas roll som leverantörer av framtida medarbetare till kommunen, arbets- och näringslivet. aktivt arbeta för att visa kopplingen mellan forskning och aktiviteter, inom entreprenöriellt lärande. Uppmuntra en ”delakultur” där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar. Förvaltningschef ska sträva mot en gemensam syn på hur verksamheters entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i ledningsgruppen. verka för att kommunens förstelärares erfarenheter och lektorn inom områdets forskningsrön, får spridning. skapa förutsättningar och aktivt stödja verksamhetschefer att våga utnyttja det frirum som finns inom ramarna genom att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas samt att själv vara en förebild. 6 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning • • • 5.7 Kungsbacka kommun i ledningsgrupp, minst en gång om året, lyfta och diskutera utbildningsförvaltningarnas roll som leverantörer av framtida medarbetare till kommunen, arbets- och näringslivet. aktivt arbeta för att visa kopplingen mellan forskning och aktiviteter, inom entreprenöriellt lärande. Uppmuntra en ”delakultur” där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar. Praktik/ APL/PRAO FG och GV har en gemensam skrivning om praktik/ APL/ PRAO se bilaga. I den finns en användbar checklista som även innefattar det som beskrivs i den nya lagen. 5.8 Kompetensutveckling All kompetensutveckling med syfte att utveckla för-, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning inom entreprenöriellt lärande, ska i möjligaste mån även vara entreprenöriell i sin utformning. För att entreprenöriellt lärande ska få ordentligt genomslag behövs fortsatt satsning på såväl generell som målgruppsanpassad kompetensutveckling Kompetensutvecklingen ska kunna motiveras utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Kommunens förstelärares kunskaper och erfarenhet kopplade till entreprenöriellt lärande och lektorns forskningsrön inom området har här en speciell roll att fylla och är till stöd för såväl centralt som individuellt initierade studier och forskningsprojekt. 7 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning 6 Bilagor 6.1 Bilaga 1 Kungsbacka kommun ”Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.” Skolverket Det perspektiv som förknippas med ekonomiska aktiviteter och företagande brukar kallas det smala perspektivet, medan perspektivet som talar om ett förhållningssätt beskrivs som det breda perspektivet (Lackeus 2013, Sagar 2013). Det breda perspektivet inkluderar kompetenser såsom kreativitet, initiativförmåga och att både kunna och våga omsätta idéer till handling. Det grundar sig i en god självkänsla och en inre motivation och är kompetenser som varje individ har nytta av i sitt professionella såväl som personliga liv. Kompetenserna ökar varje individs möjlighet till att skapa både personliga och samhälleliga värden. De kan komma till uttryck i eget företagande, men framförallt eftertraktas det vid rekrytering på såväl offentliga som privata arbetsplatser och inom alla sektorer. Det är svårt att använda långt framtida effekter och skeenden för att motivera barn och elever till att lära nya kunskaper och träna förmågor. Det breda perspektivet inom entreprenöriellt lärande inkluderar undervisningsstrategier som hjälper barn och elever att bli motiverade i den rådande stunden; autentiska sammanhang och uppgifter som barn och elever kan relatera till och som ger dem en känsla av att lärandet är meningsfullt och skapar någon form av värde. EU’s åtta nyckelkompetenser från 2006 värnar entreprenöriella kompetenser och syftar till att rusta de unga i Europa för vuxenlivet i en snabbt föränderlig värld samt till att utgöra en god grund för både vidareutbildning, arbetslivet och ett aktivt medborgarskap. I regeringens innovationsstrategi från 2012 pekas på vikten av att arbeta med både kunskaper och kreativitet i skolan, vikten av att lära hela livet och att kunna lära om för att anpassa sin kompetens till det föränderliga arbetslivet och nya skeenden i samhället. Regeringens strategi för entreprenörskap från 2009 presenterar en progression för arbetet med entreprenörskap inom utbildningsområdet. Det är det breda perspektivet som är i fokus i grundskolan och utvecklas alltmer mot det smalare ekonomiska perspektivet ju högre upp i utbildningssystemet man kommer. Den egentliga grunden läggs i förskolan där läroplanen föreskriver att ”nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras”. Grundskolan ska bland annat ”stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem” medan gymnasieskolan, och vuxenutbildningen, dessutom lägger till vikten att ”eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande”. 8 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning 6.2 Kungsbacka kommun Utgångspunkter för samverkan utbildning omvärld Utbildning och verksamhet kopplad till barnens och elevernas vardagsliv med möjlighet till uppgifter i autentiska sammanhang och med värde för omvärlden/tredje part ökar motivationen och lärandet. Det stimulerar till kreativitet och ansvarstagande eftersom det i högre grad upplevs som meningsfullt. Samverkan mellan utbildning och omvärld är en viktig del i det entreprenöriella lärandet. Samverkan med omvärlden i ett lärandesyfte kan också bidra till att göra barn och elever medvetna om de möjligheter som de har till inflytande i sitt eget liv och i samhället. Förskolans läroplan trycker på att ”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter”. Samverkan med omvärlden ger även elever ett bättre underlag vid val av fortsatt utbildning. I grundskolans läroplan kommer detta till utryck som att ”Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt”. Gymnasieskolans läroplan uttrycker det som att ”Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet”. Läroplanen för vuxenutbildningen kopplar till omvärlden bland annat genom att utbildningen ”ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier”. I de Allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning beskrivs vägledning i både vid och snäv bemärkelse ”Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom.” 6.3 Källförteckning Sagar, H. (2013).Teacher Change in Relation to Professional Development in Entrepreneurial Learning. Doktorsavhandling för filosofie doktorsexamen inom naturvetenskap vid Göteborgs Universitet. Bohus: Ale Tryckteam AB Lackéus, M. (2013). Developing Entrepreneurial Competencies - An Action-Based Approach and Classification in Education. Licentiatuppsats för teknologie licentiat vid Chalmers Entreprenörskola. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola. 9 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning 6.4 Kungsbacka kommun Styrdokument EU’s nyckelkompetenser EU presenterade 2006 de åtta nyckelkompetenserna för att stödja medlemsstaterna att ”se till att grundläggande utbildning och yrkesutbildning erbjuder alla ungdomar möjligheter att utveckla nyckelkompetenser till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och arbetslivet” (Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG), L 394/11) 6.5 Innovationsstrategin Regeringens innovationsstrategi från 2012 understryker vikten av såväl kunskaper som nyckelkompetenser och livslång lärande; Utbildningsväsendet har en viktig funktion att fylla för att ungdomar ska utveckla de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs för att de själva eller tillsammans med andra ska kunna förverkliga sina idéer och omsätta dessa i olika sammanhang i arbetslivet och samhället i övrigt. Utbildningssystemets förmåga – från förskola till gymnasieskola, yrkesutbildning samt universitet och högskolor – att utveckla ämneskunskap är grundläggande för ett lands innovationsförmåga. Utbildningssystemet spelar även en viktig roll för att bidra till att utveckla människors kreativitet, entreprenörskap och förståelse för en hållbar utveckling i samhället m.m. I den globala kunskapsekonomin, som förändras i högt tempo och där it integreras i vardag, arbetsliv, företagande och relationer, ökar betydelsen av digital kompetens, goda språkkunskaper samt förmåga att orientera sig i olika kulturer. Att människor kontinuerligt lär och lär om för att anpassa sin kompetens i ett föränderligt arbetsliv blir allt viktigare. (Regeringskansliet 2012 - Den nationella innovationsstrategin, Artikelnummer: N2012.27, sid 24) 6.6 Strategin för entreprenörskap Även i regeringens strategi för entreprenörskap framhålls att de unga ges bättre förutsättningar att klara sig i framtiden genom entreprenöriellt lärande där inte minst samverkan med omvärlden lyfts som extra viktigt; Entreprenöriella kompetenser ökar individens möjligheter att starta och driva företag. Kompetenser så som att se möjligheter, att ta initiativ och att omsätta idéer till handling är även värdefulla för individen och för samhället i vidare bemärkelse. Dessa kompetenser efterfrågas av arbetsgivare och utbildning i entreprenörskap kan på så sätt bidra till att unga lättare etablerar sig på arbetsmarknaden. 10 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun (Regeringskansliet 2009 - Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 5) Utbildningsväsendet behöver även samarbeta med entreprenörer inom näringsliv, kulturliv och ideella organisationer för att lärare och elever ska bli inspirerade. (Regeringskansliet 2009 - Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 6) För närvarande planeras omfattande reformer av svenskt utbildningsväsende i syfte att höja kvaliteten och förbättra anpassningen till arbetsmarknadens behov. Genom att framhäva skolans kunskapsuppdrag och genom närmare samarbete med arbetslivet ska ungdomar ges bättre förutsättningar att möta morgondagens utmaningar. (Regeringskansliet 2009 - Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 10) 6.7 Skollagen Skollagen beskriver syftet med utbildningen inom skolväsendet; 4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Skollag (SFS 2010-800), sid 2) 6.8 Skolverket Skolverket skriver; ”En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut i arbetslivet idag. Utbildningsväsendet behöver anpassa sig för att kunna bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.” 11 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun (http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap 2014-01-24) Vidare skriver Skolverket att; ”Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Arbetsformerna stimulerar fantasi och skapande. Inre drivkrafter och motivation är viktigt för det entreprenöriella lärandet i alla åldrar, från förskola till vuxenutbildning. Centralt är att sätta det eleverna gör i ett sammanhang och se till helheten. Ämnesövergripande tematiska arbetssätt där elever tar ansvar för sitt lärande och där resultatet kan vara till nytta utanför skolan är karaktäristiskt. Samarbete med aktörer utanför skolan gör skolarbetet mer verklighetsanknutet. Skolan är en angelägenhet för hela samhället. Av denna orsak är det många som adresserar skolan i sin strävan att utveckla och förbättra olika sektorer av samhället. Dock faller skolans verksamhet alltid tillbaka på läroplaner och skollag som är de juridiska styrdokumenten. I dessa lyfts olika aspekter av det entreprenöriella lärandet och samverkan med omvärlden.” (http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap/vadar-entreprenorskap 2014-01-24) 6.9 Förskola I läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 står att; ”Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening. De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa.”(Skolverket 2010 - Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, sid 6) samt att; ”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.” (Skolverket 2010 - Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, sid 9) 12 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 6.10 Grundskola I grundskolans läroplan Lgr 11 sägs att; ”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” (Skolverket 2011 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 9) I Lgr 11 går också att läsa att; ”Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.” (Skolverket 2011 - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 17) 6.11 Gymnasieskola Gymnasieskolans läroplan Gy 11 slår fast att; Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge 13 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. (Skolverket 2011 - Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, sid 7) Gy 11 säger även att; Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. (Skolverket 2011 - Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, sid 13) 6.12 Vuxenutbildningen Ett perspektiv i Läroplan för vuxenutbildningen är att; Vuxenutbildningen ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Vuxenutbildningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovation. Därigenom utvecklar eleverna förmågor som är värdefulla i arbets- och samhällslivet och vid vidare studier samt underlättar för dem att starta och driva företag. Vuxenutbildningen ska säkerställa att eleverna ges en grundläggande 14 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun kunskap om arbetsmarknaden. (Skolverket 2012 - Läroplanför vuxenutbildningen 2012, sid 7) Vidare beskrivs kunskaper och kompetenser som att; Vuxenutbildningens uppdrag att förmedla kunskaper och främja lärande förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden samt om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisning och lärande får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Vuxenutbildningen ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Vad utbildningen ska leda till finns även uttryckt i EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande, där kompetenser uttrycks som en kombination av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en individ kan behöva för att kunna nyttja sin fulla potential och aktivt delta i samhälls- och arbetsliv. Vuxenutbildningen ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier. (Skolverket 2012 - Läroplanför vuxenutbildningen 2012, sid 8) 6.13 Studie- och yrkesvägledning I skolverkets Allmänna råd med kommentarer för Arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) står: ”Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ges den enskilde eleven möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. Studie- och yrkesvägledningen måste utgå från elevens behov och förutsättningar samt kunna anpassas för att på bästa sätt stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra sina beslut. (Skolverket 2013 – Allmänna råd med kommentarer Arbete med studie-och yrkesvägledning) 15 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 6.14 Checklista och rutiner kring elevers praktik eller PRAO enligt: Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:3) om minderårigas arbetsmiljö Den 1 februari 2013 började Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö att gälla. Samtidigt upphävdes de gamla föreskrifterna (AFS 1996:1) om minderåriga. Dock ska tillstånd som har meddelats av Arbetsmiljöverket enligt de upphävda föreskrifterna fortsätta att gälla enligt sin lydelse till slutdatumet för tillståndet. De nya föreskrifterna innebär inga egentliga förändringar i sak. Däremot har de blivit tydligare. Bland annat anges extra tydligt ansvaret för den som låter minderåriga utföra arbete eller genomgå utbildning • att genomföra en undersökning och riskbedömning med särskild hänsyn till minderårigas fysiska och psykiska mognad, ålder och förutsättningar i övrigt, • att vidta de särskilda åtgärder som kan behövas utifrån varje riskbedömning samt • att ha rutiner för hur introduktion och handledning av minderåriga ska gå till. Rutiner och checklista Elever på praktik (prao och APL) /ur av:s skrifter / Praktik är en viktig del i elevernas förberedelse för ett arbetsliv. När elever går ut på praktik (prao) eller arbetsplatsförlagt lärande (APL) till en arbetsplats utanför skolan har både skolan och arbetsgivaren ansvar för elevernas arbetsmiljö. Skolans ansvar Innan elever går ut på prao eller APL ska skolan: • välja lämpliga praktikmiljöer så att eleverna inte utsätts för risker i sin arbetsmiljö • informera arbetsgivaren om elevens kunskaps- och färdighetsnivå samt mognad Det är skolan som, enligt 2 § arbetsmiljöförordningen, formellt ska anmäla allvarliga skador och tillbud som händer eleven under praktiktiden. Det är rektor som ansvarar för att dessa åtgärder genomförs. Dock kan rektor delegera uppgiften till utvald lärare eller mentor. Skolans och arbetsplatsens gemensamma ansvar Skolan och arbetsplatsen ska tillsammans: • bestämma elevens arbetstider • bestämma arbetsuppgifter utifrån elevens förutsättningar • bestämma handledningens art och omfattning • bestämma vem som ska förse eleven med personlig skyddsutrustning • underrätta skyddsombudet om elevens arbetsuppgifter och kunskapsnivå Arbetsplatsens ansvar Arbetsgivaren som tar emot en elev på prao eller APL ska: • se till att behövliga åtgärder vidtas så att arbetet blir säkert för eleven • se till att eleven får tillräcklig introduktion och handledning • se till att eleven arbetar under ledning och tillsyn av en lämplig person 16 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun • se till att handledaren har tillräckliga kunskaper för sitt uppdrag • se till att handledaren har tillräckligt med tid för att fullgöra uppdraget • se till att tillbud eller olyckor som berör eleven rapporteras till skolan. Det är en fördel om arbetsgivaren har rutiner för att anmäla allvarliga olyckor och tillbud direkt till Arbetsmiljöverket även för elever som gör praktik fastän det formellt är skolans ansvar att anmäla. Arbetsmiljön särskilt viktig på gymnasiet Det är särskilt viktigt att elever som går yrkesutbildningar och arbetar praktiskt i skolan och ute på företag får goda kunskaper i arbetsmiljöfrågor inom sina yrkesområden. Detta eftersom de själva i framtiden kommer att bli arbetstagare, arbetsgivare, konstruktörer, projektörer, konsulter etc. Praktiken blir en viktig del av deras utbildning i arbetsmiljö och kan komma att påverka hur de förhåller sig till arbetsmiljöarbete i sitt framtida yrkesliv. Regler Arbetsmiljön vid prao och APL regleras av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderåriga i arbetslivet, AFS 2012:3. Enligt arbetsmiljölagen likställs elever med arbetstagare både i skolan och då de befinner sig på en arbetsplats, även om de inte är anställda. Se kapitel 2–4 och 7–9 i arbetsmiljölagen. Du hittar alla regler på www.av.se Under temat Så får ungdomar arbeta kan du läsa mer om vad som gäller vid praktik. Prao och APL Bestämmelserna i föreskrifterna om minderåriga, förutom arbetstidsreglerna, gäller även för den som går utbildning. Som utbildning räknas även praktisk arbetslivsorientering (prao) och arbetsplatsförlagd utbildning (apl). Definitioner Prao / praktik – praktik eller praktisk arbetslivsorientering, i grundskolan som en del av läroplanens riktlinjer för skolan och omvärlden. Apl – arbetsplatsförlagt lärande, obligatorisk för gymnasieskolans yrkesinriktade program. Apl regleras i kursplan och gymnasieförordningen. Ansvar Även för den som ska ut och praktisera ska arbetsuppgifter och arbetsställe väljas med stor omsorg. Den som har ansvar för utbildningen ansvarar för att praktikplats väljs så att inte eleven utsätts för risker under praktiken. Arbetsuppgifterna ska vara anpassade till elevens ålder och mognad. Det direkta skyddsansvaret för elever under praktik på en arbetsplats utanför skolan ligger på den som driver verksamheten. Arbetsuppgifter Här gäller i stort sett samma regler som vid val av arbetsuppgifter vid t.ex. sommarjobb. Arbetsuppgiften ska alltså anpassas efter elevens ålder och mognad. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. Riskfyllda arbetsuppgifter (bilaga 1 i föreskrifterna om minderåriga) får inte förekomma. Vid yrkespraktik i skolans lokaler (kemilaboration, slöjd, teknik etc.) eller på arbetsplats utanför skolan ska elevernas arbete ske under ledning av särskild utsedd 17 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun instruktör. Den som utses till instruktör ska ha god kännedom om arbetet och dess risker. Arbetstider Arbetstidsreglerna i föreskrifterna om minderåriga och arbetstidslagen gäller inte för den som går utbildning. Skolan har dock ett ansvar att se till att eleverna får lämpliga raster och arbetstider då de är ute på praktik/prao. 18
© Copyright 2025