Plan för Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation

Datum: 2015-01-25
Dokumentnr: 15-248
Plan för Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation
Bakgrund
I Sverige finns det flera kärnkraftverk och andra typer av kärntekniska
anläggningar. I våra grannländer, t.ex. Finland och Ryssland, så finns det också
kärnkraftverk. En olycka i en kärnteknisk anläggning som medför utsläpp av
radioaktiva ämnen till omgivningen kommer att ha stor påverkan på samhället.
Joniserande strålning och radioaktiva ämnen används också i stor omfattning
inom bl.a. hälso- och sjukvård, industri och forskning. Olyckor inom dessa
verksamheter kan också få betydande konsekvenser för människor och miljö.
Det kan inte heller uteslutas att terrorister kan använda smutsiga bomber,
strålkällor eller radioaktiva ämnen vid terrordåd.
Utöver Strålsäkerhetsmyndigheten har flera myndigheter och organisationer i
Sverige uppgifter och ansvar för att hantera radiologiska och nukleära
nödsituationer. Exempel på sådana aktörer är Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap, Polisen, Jordsbruksverket, Försvarsmakten, länsstyrelserna,
landstingen och kommunal räddningstjänst.
Uppgift
Strålsäkerhetsmyndigheten ska inom den nationella strålskyddsberedskapen
samordna de beredskapsåtgärder som krävs för att förebygga, identifiera och
detektera nukleära eller radiologiska händelser som kan leda till skador på
människors hälsa eller miljön.
Myndigheten ska i detta sammanhang
1. ge råd om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen, om en
nukleär eller radiologisk nödsituation inträffar inom eller utom landet,
Strålsäkerhetsmyndigheten
Swedish Radiation Safety Authority
SE-171 16 Stockholm
Solna strandväg 96
Tel:+46 8 799 40 00
Fax:+46 8 799 40 10
E-post: [email protected]
Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se
Sida 2 (5)
Dokumentnr: 15-248
2. upprätthålla och leda en nationell organisation för expertstöd vid nukleära och
radiologiska nödsituationer,
3. svara för teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för
hanteringen av konsekvenserna av en olycka i kärnteknisk verksamhet, om den
inträffar inom eller utom landet,
4. svara för expertkompetens samt kunskaps- och beslutsunderlag inom
strålskyddsområdet inklusive spridningsprognoser och strålskyddsbedömningar,
och
5. upprätthålla förmåga att inom strålskyddsområdet genomföra mätning,
provtagning och analys i fält. Förordning (2011:1589).
Strålsäkerhetsmyndigheten ska vid ingripanden i en radiologisk nödsituation eller
i fall då efterverkningarna av en tidigare nödsituation eller strålningsverksamhet
medför bestående bestrålning, beakta de principer som anges i rådets direktiv
96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande
säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de
faror som uppstår till följd av joniserande strålning, om inte dessa frågor
ankommer på någon annan myndighet enligt lagen (2003:778) om skydd mot
olyckor.
Föreskrifter om Strålsäkerhetsmyndighetens medverkan i totalförsvaret finns i
förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.
Genomförande
1.1 Målbild
Efter genomförd krishanteringsinsats har Strålsäkerhetsmyndigheten bidragit
till att konsekvenser för människor och miljö av en radiologisk och nukleär
nödsituation har hanterats och begränsats.
1.2 Genomförandeidé
Inledningsvis ska Strålsäkerhetsmyndigheten bedriva omvärldsbevakning och
kunna alarmera sin krisorganisation, den nationella
expertstödsorganisationen och övriga berörda aktörer.
Under en händelse ska myndigheten lämna råd och rekommendationer till
den organisation som har att hantera den radiologiska och nukleära
nödsituationen, och vid behov etablera och leda den nationella
expertstödsorganisationen som genomför mätning, provtagning och analys i
fält.
Efter att den akuta fasen avslutats ska myndigheten ge råd om strålskydd
och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen.
Sida 3 (5)
Dokumentnr: 15-248
1.3 Funktioner och uppgifter
Tjänsteman i beredskap
Tjänsteman i beredskap utgör kontaktpunkt hos Strålsäkerhetsmyndigheten i
en strålningsrelaterad nödsituation och tar dygnet runt emot larm om
inträffade händelser och erbjuder rådgivning per telefon eller via annat
tillgängligt sambandsmedel. Beredd larma myndighetens beredskapsgrupp
och krisorganisation.
Tjänsteman i reaktorberedskap
Tjänsteman i reaktorberedskap utgör kontaktpunkt gentemot svenska
kärnkraftverk och tar dygnet runt emot och värderar information om
ovanliga och allvarliga händelser hos dessa. Beredd, via tjänsteman i
beredskap, larma myndighetens beredskapsgrupp och krisorganisation.
Tjänsteman i beredskap för informationsfrågor (pressjour).
Tjänsteman i beredskap för informationsfrågor upprätthåller dygnet runt
informationsberedskap.
Tjänsteman i IT-beredskap
Tjänsteman i IT-beredskap upprätthåller dygnet runt beredskap för att
säkerställa driften för kritiska verksamhetssystem.
Beredskapsgruppen
Beredskapsgruppen innehar stokastisk beredskap och är beredd bemanna
Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation.
Krisorganisationen
Krisorganisationen är beredd att
 ge råd om strålskydd och sanering efter utsläpp av radioaktiva
ämnen
 ge teknisk rådgivning till de myndigheter som är ansvariga för
hanteringen av
konsekvenserna av en olycka i kärnteknisk verksamhet
 svara för expertkompetens samt kunskaps- och beslutsunderlag
inom strålskyddsområdet inklusive spridningsprognoser och
strålskyddsbedömningar
 leda mätning, provtagning och analys i fält
Nationella expertstödsorganisationen (beredskapslaboratorier)
Nationella expertstödsorganisationen är beredd att
 genomföra mätning, provtagning och analys i fält
Sida 4 (5)
Dokumentnr: 15-248
Ledning
Generaldirektören leder myndigheten i kris.
Stabschefen leder myndighetens krisorganisation.
För ledningsstruktur se bilaga 1 Organisation och ledningsstruktur och bilaga 11
Sambandskatalog (Hemlig).
Uthållighet/Logistik
Myndigheten bemannar med egen personal krisorganisationen dygnet runt i
någon månad. Planering finns för bemanning under längre tid med stöd från
annan organisation.
Myndighetens ledningsplats fungerar i någon vecka vid avbrott i den ordinarie
elförsörjningen och telekommunikationerna.
Se bilaga 3 Uthållighet/Logistik (Hemlig).
Sida 5 (5)
Dokumentnr: 15-248
Bilagor:
1. Organisation och ledningsstruktur
2. Arbetsordning för krisorganisationen
3. Uthållighet/Logistik (Hemlig)
4. Instruktion Beredskapsgruppen
5. Instr. Tjänsteman för beredskap
6. Instr. Tjänsteman i reaktorberedskap
7. Åtgärdslistor
8. Handledningar
9. Bemanningsplaner (Hemlig)
10. Utbildnings- och övningsplaner
11. Sambandskatalog (Hemlig)
12. Först på plats pärmen
13. Övriga rutiner
14. Övrigt
(15-249)
(STYR 2012-17)
(STYR 2011-65)
(STYR 2011-26)
(STYR 2011-29)
(G:\Krisorganisation)
(G:\Krisorganisation)
(G:\Krisorganisation)