Miljökonsekvensbeskrivning
MKB TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR VATTENVERKSAMHET BYGGANDE AV LILLA LIDINGÖBRON RIVNING AV GAMLA LIDINGÖBRON 2015-03-23 Uppdrag MKB byggande av Lilla Lidingöbron, rivning av Gamla Lidingöbron Titel på rapport: Miljökonsekvensbeskrivning tillstånd för vattenverksamhet Status: Slutversion Datum: 2015-03-23 Medverkande Beställare: Lidingö stad Kontaktperson: Jan Werner Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Monika Engman/Terese Billberg Handläggare: Sarah Isaksson Kvalitetsgranskare: Henrik Tideström Kartbearbetning: Karl-Martin Calestam Utredare: Oskar Benderius Emma Colleen-Moberg Johan Ekvall Kjell Ericsson Anders Larsson Claes Torehammar Bild på framsida: Lidingö stad Tyréns AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2015-03-23 Innehållsförteckning 1 Icketeknisk sammanfattning ............................................................................. 5 2 Inledning............................................................................................................. 6 3 4 2.1 Administrativa uppgifter ............................................................................................ 6 2.2 Bakgrund ................................................................................................................... 7 2.3 Syfte .......................................................................................................................... 7 2.4 Begrepp och förklaringar .......................................................................................... 8 2.5 Genomförda samråd ............................................................................................... 11 2.6 Avgränsning ............................................................................................................ 11 2.7 Metodbeskrivning .................................................................................................... 13 2.8 Bedömningsgrunder................................................................................................ 23 Allmän beskrivning .......................................................................................... 37 3.1 Planerad vattenverksamhet .................................................................................... 37 3.2 Följdverksamhet...................................................................................................... 46 3.3 Skyddsåtgärder – skadeförebyggande åtgärder .................................................... 48 3.4 Tidplan .................................................................................................................... 49 Nuläge .............................................................................................................. 49 4.1 Områdesbeskrivning ............................................................................................... 49 4.2 Lidingöbroarna ........................................................................................................ 51 4.3 Skyddsintressen ...................................................................................................... 53 4.4 Angränsade projekt ................................................................................................. 55 4.5 Vatten ...................................................................................................................... 57 4.6 Naturmiljö (växter, djur)........................................................................................... 62 4.7 Rekreation och friluftsliv .......................................................................................... 65 4.8 Trafik ....................................................................................................................... 66 4.9 Boendemiljö ............................................................................................................ 72 4.10 Kulturmiljö ............................................................................................................... 73 4.11 Landskapsbild ......................................................................................................... 77 5 6 Alternativ .......................................................................................................... 80 5.1 Nollalternativ ........................................................................................................... 80 5.2 Renovering av Gamla Lidingöbron ......................................................................... 81 5.3 Lokalisering av ny bro ............................................................................................. 81 5.4 Utformning av ny bro............................................................................................... 85 5.5 Val av brolösning .................................................................................................... 94 5.6 Byggande av ny bro ................................................................................................ 97 Miljökonsekvenser nollalternativet............................................................... 100 Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet Lilla Lidingöbron och rivning Lidingö av Gamla Lidingöbron Beställare: stad 3(136) 2015-03-23 7 Miljökonsekvenser huvudalternativet .......................................................... 101 7.1 Påverkan på skyddsintressen ............................................................................... 101 7.2 Vatten och naturmiljön .......................................................................................... 102 7.3 Påverkan på rekreation och friluftsliv .................................................................... 105 7.4 Påverkan på trafik ................................................................................................. 106 7.5 Påverkan på boendemiljö ..................................................................................... 108 7.6 Påverkan på Kulturmiljö ........................................................................................ 118 7.7 Påverkan på Landskapsbild .................................................................................. 119 7.8 Risk och säkerhet ................................................................................................. 120 8 Miljökonsekvenser av etableringsytor ......................................................... 122 9 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler .......................................................... 124 10 Avstämning mot mål, planer och program .................................................. 125 10.1 Nationella mål ....................................................................................................... 125 10.2 Regionala och lokala mål ...................................................................................... 126 11 Samlad bedömning........................................................................................ 128 11.1 Konsekvenser i bygg- och rivningsskedet ............................................................ 128 11.2 Konsekvenser i driftskedet .................................................................................... 129 12 Åtgärder för uppföljning och övervakning ................................................... 130 13 Referenser ...................................................................................................... 131 13.1 Rapporter och information .................................................................................... 131 13.2 Utrednings PM ...................................................................................................... 135 Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet Lilla Lidingöbron och rivning Lidingö av Gamla Lidingöbron Beställare: stad 4(136) 2015-03-23 1 Icketeknisk sammanfattning Lidingö stad avser att bygga en ny bro för spårtrafik samt för gång-, cykel- och mopedtrafik mellan Lidingö och Stockholm i Lilla Värtan. Den nya bron kallas Lilla Lidingöbron och planeras att anläggs norr om och parallellt med Gamla Lidingöbron. När den nya bron har tagits i drift kommer den befintliga Gamla Lidingöbron att rivas. Lidingö stad söker tillstånd för vattenverksamhet hos mark- och miljödomstolen för arbetena i vatten. Denna miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram för tillståndsansökan. I arbetet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning har samråd hållits enligt miljöbalken. Lidingö stad avser att upprätta nya/kompletterade detaljplaner för byggande av Lilla Lidingöbron. Arbetet med att ta fram miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan om vattenverksamhet och för nya/ändrade detaljplaner har samordnats. Lilla Lidingöbron utformas som en låg bro där den lätta lutningen gynnar alla trafikantgrupper med god tillgänglighet för äldre, barn och personer med funktionsnedsättning. Liten lutning ger ett jämnt trafikflöde och god framkomlighet för spårvägstrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken samt bidrar till god trafiksäkerhet. Den nya bron utformas som en fast bro, det vill säga inte öppningsbar. Bron kommer uppnå en segelfri höjd på 5,6 meter. Det är samma höjd som befintlig segelfri höjd på Gamla Lidingöbron plus 0,4 meter, vilket motsvarar beräknad vattennivåhöjning under brons livstid. Byggnationen av Lilla Lidingöbron kommer att påbörjas i början av 2017 förutsatt att tillstånd för vattenverksamhet samt nya detaljplaner vunnit laga kraft innan dess. Lilla Lidingöbron ska vara klar för trafik år 2020 för att inte riskera problem med funktionen på Gamla Lidingöbron. Rivningen av Gamla Lidingöbron beräknas ske under åren 2019-2021. Bygg- och rivningsarbetena bedöms få liten negativ konsekvens för vatten, spår- och GCMtrafiken, boendemiljön och sjötrafiken. Ingen konsekvens bedöms uppstå för naturmiljön, kulturmiljön i byggskedet och landskapsbilden. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv för GCM-trafik och fritidsbåtar bedöms som måttligt negativa i och med att området utgörs av en arbetsplats med buller från arbetsmaskiner och transporter samt att man hanterar stora konstruktionsdelar med kranar på land eller vatten. Rivningen av Gamla Lidingöbron, som har ett lokalt kulturvärde, bedöms få en måttligt negativ konsekvens ur kulturmiljösynpunkt. Det är dock inte möjligt att ha kvar bron på grund av risker och osäkerheter förknippade med brons ålder, konstruktion och grundläggning. Konsekvenserna av huvudalternativet blir inte så stora, jämfört med nollalternativet som är en låg bro med permanent stängd klaff. Trots detta blir värdet av den nya brons utformning mycket stort. En låg fast bro ger god tillgänglighet, framkomlighet, trygghet och trafiksäkerhet för alla trafikslag som rör sig över bron med eller utan funktionshinder. Tillgängligheten för kommersiell sjötrafik och fritidsbåtar är i både nuläget, nollalternativet och huvudalternativet begränsad. Den kommersiella sjötrafiken bedöms påverkas mer negativt än fritidsbåtar eftersom den nya bron begränsar möjligheten till framtida utveckling av sjötrafiken under Lidingöbroarna. Den planerade vattenverksamheten bedöms inte stå i konflikt med eller försvåra möjligheten att uppnå gällande miljömål, miljökvalitetsnormer, detaljplaner eller översiktsplaner. Byggande av Lilla Lidingöbron innebär att nationella, regionala och lokala mål, som syftar till att minska miljöpåverkan, främjas genom att spårbunden kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik ökar. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet Lilla Lidingöbron och rivning Lidingö av Gamla Lidingöbron Beställare: stad 5(136) 2015-03-23 6 2 Inledning 2.1 Administrativa uppgifter Sökandens namn: Lidingö Stad, Tekniska Förvaltningen Adress: Stockholmsvägen 50, 181 82 Lidingö Förvaltningschef: Pernilla Dufström Växel 08-731 30 00, E-post: [email protected] Kontaktperson: Jan Werner 08-731 39 70 E-post: [email protected] Organisationsnummer: 212000-0191 Fastigheter som berörs direkt av byggandet av Lilla Lidingöbron: Lidingö 8:90 Ladugårdsgärdet 1:40 Hjorthagen 1:1 Hjorthagen 1:3 Fastigheter som berörs direkt av rivning av Gamla Lidingöbron: Lidingö 8:90 Ladugårdsgärdet 1:40 Ladugårdsgärdet 1:9 Fastighetsägare: Lidingö stad Stockholms stad Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 7 Figur 1. Översiktskarta som visar var den nya bron är planerad att byggas samt Gamla Lidingöbrons läge (Lantmäteriet 2014). 2.2 Bakgrund Gamla Lidingöbron stod färdig 1925 och trafikerades med biltrafik fram till dess Lidingöbron togs i drift 1971 med spårväg på dubbelspår. Efter en omfattande renovering och ombyggnad 1986 trafikeras Gamla Lidingöbron av spårväg på enkelspår och av gång- cykel- och mopedtrafik. Gamla Lidingöbrons skick har undersökts under 2000-talet. Undersökningarna har visat att det finns ett antal risker och osäkerheter förknippade med brons ålder, konstruktion och grundläggning som gör det olämpligt att underhålla och reparera bron i ett längre perspektiv. Analyser har visat att kostnaderna för att behålla den befintliga bron överstiger kostnaderna för en helt ny bro med motsvarande funktion. År 2012 beslutade Lidingö stads kommunfullmäktige att en ny bro ska byggas mellan Lidingö och Stockholm. Bron, som benämns Lilla Lidingöbron ska vara färdigställd år 2020. Den nya bron ska ersätta Gamla Lidingöbron och dess funktioner för spårväg samt gång-, cykel- och mopedtrafik. 2.3 Syfte Lidingö stad söker tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken för byggande av ny bro mellan Lidingö stad och Stockholms stad samt för rivning av Gamla Lidingöbron i Lilla Värtan. Den nya bron är en viktig länk för spår-, gång-, cykel- och mopedtrafik mellan Lidingö och Stockholm. Denna miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram med tillhörande Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 8 tillståndsansökan för vattenverksamhet. Arbetet med att ta fram miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan om vattenverksamhet och för nya/ändrade detaljplaner har samordnats. 2.4 Begrepp och förklaringar Tabell 1visar en ordlista med förklaringar av ord som används i MKB:n. Tabell 1. Ordlista. Begrepp Förklaring Alternativstudie En alternativstudie har genomförts som en del i den broutredning som gjorts inom projektet. I studien har möjliga lösningar och kombinationer av plan- och profil för Lilla Lidingöbron identifierats och jämförts utifrån olika aspekter. Barriär Barriär betecknar olika typer av effekter som uppkommer av ett fysiskt eller visuellt hinder. Buller Buller är ”oönskat” ljud som överförs via luften. Decibel, förkortat dB(A) Decibel är ett mått på ljudstyrka. Enheten dB(A) anger att måttet är anpassat till det mänskliga örats känslighet för ljud med olika tonhöjd. Detaljplan En detaljplan upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål. I plan- och bygglagen (PBL) finns närmare angivet i vilka situationer som detaljplan upprättas. Farled Sjöväg i inlandsvatten, inomskärs eller nära kusten anvisad genom sjösäkerhetsanordningar eller utmärkt i sjökort eller i nautisk publikation. Vanligtvis utgör farleder den bästa framkomliga vägen för säker sjötrafik, men det råder i allmänhet inget förbud för sjötrafik utanför farleden. I Sverige redovisas farledens ungefärliga sträckning på sjökort. En allmän farled inrättas om farleden är av väsentlig betydelse för den allmänna samfärdseln, fiskenäringen, eller för trafiken med fritidsbåtar och det behövs med hänsyn till sjösäkerheten. Framkomlighet Framkomlighet är ett brett begrepp som beskriver möjligheten för gående, cyklister, spårtrafikanter, bilister och båttrafikanter att ta sig fram. I det här fallet handlar det om möjligheten att nyttja och passera den nya bron. Även personer med särskilda behov så som funktionshindrade, gamla och barn ska ha samma möjlighet att ta sig fram i trafiken på samma villkor. Begreppet är därmed nära sammankopplat med begreppet tillgänglighet. Gamla Lidingöbron Befintlig bro för spårväg, gång-, cykel- och mopedtrafik mellan Lidingö och Stockholm. GCM-trafik Förkortning för gång-, cykel-, och mopedtrafik. Grumling Grumling eller turbiditet är ett mått på halten av suspenderat material (partiklar) i vatten. Partiklar kan sväva i vatten mycket länge – flera dagar eller veckor beroende på partiklarnas storlek och material. Jämställdhet Jämställdhet i fysisk planering handlar om att förstå olikheter och behov samt hur båda könens önskningar och krav kan tillfredsställas i planeringen. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 9 Begrepp Förklaring Kulturmiljö Kulturmiljö avser miljöer, strukturer och enskilda objekt som tydligt speglar människans historia. Den ger kunskap om hur tidigare generationer har utnyttjat naturens förutsättningar, hur de har organiserat sig och hur maktförhållanden och olika tankesätt har präglat den fysiska miljön genom tiderna. Kulturmiljövård syftar till att skydda, vårda och utveckla kulturmiljöerna. Helhetsmiljöer, historiska samband och områden med bevarade historiska miljöer, strukturer eller objekt kan vara intressanta ur regionalt eller nationellt perspektiv. Även områden som särskilt belyser viktiga delar ur en kommuns historia är värdefulla. Landskapsbild Enligt den europeiska landskapskonventionen är landskap ett område sådant som det uppfattas av människor. Dess karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Landskapsbilden är den samlade bilden av den visuella upplevelsen av landskapets uppbyggnad och olika beståndsdelar. Grundelementen i landskapet kan definieras genom nyckelbegrepp som identitet, form och struktur, skala, färg och rumslighet. LCC Livscykelkostnadsanalys är resultatet av en ekonomisk analys (Life Cycle Cost, LCC) där kostnader och intäkter för ett system eller en produkt sammanställs över dess livslängd. Lidingöbron Befintlig vägbro mellan Lidingö och Stockholm. Lidingöbroarna Lidingöbron och Gamla Lidingöbron. Lilla Lidingöbron Ny bro för spårtrafik, gång-, cykel- och mopedtrafik mellan Lidingö och Stockholm. Miljökvalitetsnormer, MKN Miljökvalitetsnormer (MKN) har fastställts av regeringen inom ett antal områden för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. De kan gälla hela landet eller för ett begränsat geografiskt område. Normerna är styrmedel för att på sikt uppnå miljömålen och de flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Miljökvalitetsnormerna finns reglerade i miljöbalkens 5:e kapitel. Enligt miljöbalkens 6 kap 7 § 2 ska en miljökonsekvensbeskrivning beskriva hur det ska undvikas att verksamheten/åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap inte följs. Miljökonsekvensbeskrivning, MKB Enligt svensk lag (6 kap Miljöbalken) ska en MKB ingå en ansökan om tillstånd att anlägga, driva eller ändra verksamheter som innebär miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet eller jordbruksverksamhet. Syftet med MKB:n är att möjliggöra en samlad bedömning av direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på människors hälsa och miljön. Naturmiljö MKB:n skiljer på vatten och övrig naturmiljö. Naturmiljö avser växter, djur och andra levande organismer, deras livsmiljö samt deras ekologiska funktion och samband. Naturmiljö innefattar såväl orörda grönområden som miljöer skapade av människan såsom åkrar, skogsplantager och parker. Bevarandet av naturmiljöer är en förutsättning för den biologiska mångfald som är grunden för biologisk utveckling och ekologisk balans. Naturen ger estetiska värden som är viktiga för människors rekreation. Nollalternativ Beskriver konsekvenserna av att den planerade verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. Nollalternativet används som jämförelsealternativ vid bedömning av miljökonsekvenser för ett utbyggnadsförslag. Bestämmelser om nollalternativ i MKB finns i 6 kap MB. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 10 Begrepp Förklaring Ny bro 2020 Tidigare projektnamn för byggnation av ny bro för spårväg, gång-, cykeloch mopedtrafik mellan Lidingö och Stockholm samt rivning av Gamla Lidingöbron. I flera handlingar som tagits fram inom projektet används benämningen Ny bro 2020. I denna MKB används benämningen Lilla Lidingöbron som avser den nya bron. Pålning Pålning används för att överföra last från ovanliggande konstruktion förbi lösa jordlager ned till bärkraftiga jordar eller berg. Pålning innebär att sediment trängs undan och det blir ett ökat horisontaltryck i de omkringliggande sedimenten. Det finns olika metoder för pålning som slagning och borrning. Rekreation och friluftsliv Naturvårdsverket definierar friluftsliv som ”Vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”. Det kan utövas utan avancerad utrustning eller krav på särskilda anläggningar. Med rekreation menas avkopplande aktivitet som sker utomhus. Friluftsliv och rekreation bygger på tillgång till tilltalande natur, ren luft och rena sjöar och vattendrag. Tillgång till större sammanhängande naturområden ger generellt goda förutsättningar för friluftsliv. Tystnad och frånvaro av störningar är också värdefullt. Friluftsliv och rekreation spelar en viktig roll för folkhälsan. Naturen inbjuder till fysisk aktivitet, som är hälsofrämjande. Betydelsen av ett områdes värde ur frilufts- och rekreationssynpunkt beror mer specifikt av områdets upplevelsevärde och dess tillgänglighet. Riksintresse Bestämmelser om riksintressen finns i 3 och 4 kapitlet miljöbalken. Områden som har sådana speciella värden eller förutsättningar att de bedömts vara betydelsefulla för landet i stort kan klassas som område av riksintresse enligt miljöbalken. Syftet är att säkerställa en användning eller att bevara något för framtiden. I ett område av riksintresse får dess värde eller betydelse inte påtagligt skadas av annan tillståndspliktig verksamhet. Riksintresse kan gälla för såväl områden som är skyddsvärda på grund av sina speciella natur- och kulturvärden som för områden som är av betydelse för ett speciellt nyttjande som till exempel kommunikationer, energiproduktion och energidistribution Segelfri höjd Segelfri höjd beräknas som avståndet från medelhögvattenytan till brons lägsta punkt, inom segelbar bredd, reducerat med en säkerhetsmarginal. Sjöväg Navigerbar väg för sjötrafik. Spårväg City Spårväg City är SLs satsning för att bygga ut dagens Linje 7 som går från Sergels torg/Hamngatan till Waldermarsudde. Den nya sträckningen kommer att gå från T-centralen i City via Norra Djurgårdstaden och Ropsten vidare till Gåshaga brygga på Lidingö (AB SL 2012). Strandskoning Strandskoning innebär olika typer av konstruktioner som byggs parallellt med sträckor längs vattendrag för att förhindra erosion och för att skydda naturliga eller anlagda strandslänter. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 11 Begrepp Förklaring Tillgänglighet En plats eller funktion som utformas på ett sätt som uppmuntrar att människor använder den, har god tillgänglighet. En plats eller funktion ska vara lättillgänglig för alla individer och vara befolkad och trygg under flera av dygnets timmar. Det ska bland annat vara lätt att ta sig mellan bostad, arbetsplats och fritidsaktiviteter och underlätta i människors vardagsliv. Bron bör även följa nationella krav på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga, syn, hörsel eller annan orienteringsförmåga. En plats eller funktion har låg tillgänglighet om den är utformad så att människor inte vill eller kan använda den. Översiktsplan En kommuntäckande plan som redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen. Planen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden. 2.5 Genomförda samråd Lidingö stad har haft samråd med Länsstyrelsen i Stockholms Län, Lidingö stad och Stockholms stad den 19 september år 2013. Lidingö stad bedömde då att broprojektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Utökat samråd hölls samtidigt som samråd med enskilda som kan antas bli särskilt berörda ägde rum. Samrådsperioden pågick mellan den 4 november och den 4 december år 2014 för särskilt berörda, enskilda, allmänheten, myndigheter och organisationer. Samrådet och inkomna synpunkter och yttranden och hur de tas tillvara i MKB:n redovisas i samrådsredogörelsen. Länsstyrelsen fattade beslut om betydande miljöpåverkan 2015-01-15 med hänsyn till projektets samlade påverkan på miljön i området. 2.6 Avgränsning Enligt miljöbalken 6 kap 3 § är syftet med en miljökonsekvensbeskrivning att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Geografisk avgränsning Arbetsområdet under byggskedet sträcker sig utmed den planerade sträckningen för Lilla Lidingöbron. Påverkansområdet är det geografiska närområde som kommer att påverkas av byggnation och rivning. Under bygg- och rivningsskedet utgörs påverkansområdet av arbetsområdet, etableringytor och transportvägar både på land och på vatten som påverkas av framförallt grumling och buller från dessa aktiviteter. En bullerutredning som har gjorts för projektet visar maximal utbredning av buller för ett värsta scenario utan skyddsåtgärder, se kapitel 7.5. Under driftskedet påverkas de båtar som kan ha intresse av att färdas under Lidingöbroarna, men eftersom alternativa sjövägar finns utreds inte konsekvenser för de båtar som är högre än den segelfria höjden. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 12 Avgränsning i sak Det finns ett antal omgivande intressen som kan komma att påverkas mer eller mindre av olika miljöaspekter i samband med projektets olika faser. De intressen och miljöaspekter som är relevanta i denna miljökonsekvensbeskrivning är: Intressen: Vatten Naturmiljön Rekreation och friluftsliv Trafik (spår-, GCM- och sjötrafik) Boendemiljö (luft och buller) Kulturmiljö Landskapsbild Miljöaspekter: Grumling av vatten; kan uppstå vid arbeten i vatten som till exempel pålning, spontning, schaktning, sprängning, kapning i bygg- och rivningsskedet. Kan påverka vatten och naturmiljön. Luft och buller; luftföroreningar och buller genereras av arbetsmaskiner och transportfordon under bygg- och rivningsskedet. I buller ingår även stomljud. Kan påverka boendemiljön, naturmiljön samt rekreation och friluftsliv. Tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet, trygghet, trafikantupplevelse; påverkas i driftskedet av den nya brons lutning, höjd, placering och öppningsbarhet. Under byggoch rivningsskedet påverkas det av avstängningar och omledningar av befintliga körfält för gång-, cykel- och mopedtrafik. Det kan påverka intressena trafik, rekreation och friluftsliv. Miljöaspekter som belyses översiktligt men som inte bedöms som betydande är: klimatpåverkan risk och säkerhet markanvändning Sociala aspekter De sociala aspekterna kopplade till människors hälsa har avgränsats till boendemiljö med avseende på luft och buller samt tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet, trygghet och trafikantupplevelse. Möjligheterna att gå och cykla över bron både i samband med rekreation och friluftsliv och arbetspendling kan påverka människors hälsa. I vilken omfattning människors hälsa påverkas är dock svår att bedöma eftersom det är en kombination av många faktorer där en stor del av dem inte ligger inom påverkansområdet för detta projekt. I Sverige finns det barn- och jämställdhetsmål som beskrivs i avsnitt 2.8. I och med dessa mål ska Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 13 påverkan på barn- och jämställdhet utredas och belysas inom projekt med avseende på samhällplanering och fysisk miljön. Projektets påverkan på barn- och jämställdhetsperspektivet har utretts och dokumenterats i broutredningen. MKB för tillstånd för vattenverksamhet kommer inte att innefatta: Förorenad mark – förekomst av förorenad mark utreddes i den miljöbedömning av alternativstudien som ingick i broutredningen. Det finns ett område söder om Lidingöbrons landfäste på Lidingö där det från sekelskiftet 1900 till slutet av 1960-talet har legat motorbåtsvarv, mekanisk verkstad och brädgård under olika tidsperioder. Området har riskklass 1, som är den högsta riskklassen MIFO fas 1 (Ramböll 2012). Lidingö stad håller på att utreda föroreningsinnehållet och vidare hantering av föroreningarna. Området berörs inte direkt av brobygget men ingår i Lidingö stads förslag till tänkbara etableringsytor vi Islinge Hamnväg. Om det förorenade området kommer att beröras som etableringsyta kommer föroreningarna att hanteras så att de inte sprids. Aspekten har därmed inte utretts vidare. Föroreningar i bottensediment i Lilla Värtan ingår i kapitel om vatten. Den estetiska gestaltningen - prövas inte i tillståndsärendet för vattenverksamhet. I förfrågningshandlingarna för broentreprenaden kommer krav på gestaltning att ställas. Anbudsgivarna föreslår broutformningar som uppfyller kraven. Val av entreprenör och därmed gestaltning av bron görs av beställaren i anbudsutvärderingen. Lidingö stad har en broarkitekt som arbetar med gestaltningsfrågan. Avgränsning i tid Byggskedet för Lilla Lidingöbron kommer att pågå från år 2017 till år 2020 då bron beräknas tas i drift. Rivning av den Gamla Lidingöbron kommer att pågå från år 2019 till år 2021. Driftskedet kommer att pågå från 2020 och ca 120 år framåt. Nollalternativet avser år 2021. 2.7 Metodbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen har gjorts med stöd av Tyréns MKB-plattform som innehåller gemensamt, kvalitetssäkrat och ständigt uppdaterat material. Värdering av intressen i Tabell 2 och påverkansgrad i Tabell 3 är hämtad från MKB-plattformen. Bedömningsgrunderna utgörs av miljömål, miljökvalitetsnormer, planer och program, riktvärden och nulägesbeskrivningen. Bedömningsgrunder redovisas i avsnitt 2.8. Värdering av intressen I Tyréns MKB-plattform finns värderingskriterier för vatten, naturmiljön, rekreation och friluftsliv, trafik, kulturmiljö och landskapsbild. För boendemiljö, som i denna MKB är avgränsat till luft och buller har värderingskriterierna för luft hämtats från projekt utbyggnad av tunnelbana Akalla-Barkarby och projekt överdäckning av järnväg i Varberg. Bedömningsgrunder för luft är miljökvalitetsnormerna (MKN) samt övre- och undre utvärderingströskeln för olika reglerade ämnen. För buller är det Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller som används som bedömningsgrunder. I båda fall är målet att innehålla dessa miljökvalitetsnormer och riktvärden. Det finns därför ingen gradering på samma sätt som för de andra intressena. I nulägesbeskrivningen i kapitel 4 finns en bedömning av de olika intressenas värde. Värdet har bedömts utifrån skalor som är specifika för respektive intresse. Värdet anges på en tregradig Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 14 skala: litet - måttligt – stort, se Figur 2. Exempel på värdering av olika intressen. I Tabell 2 anges en generell beskrivning av värdet för respektive intresse; litet, måttligt eller högt. Denna värdebeskrivning ligger till grund för hur intressena har värderats i detta MKB-arbete. Figur 2. Exempel på värdering av olika intressen. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 15 Rekreation och friluftsliv Naturmiljö Vatten Tabell 2 beskriver värdet för respektive intresse; litet, måttligt eller högt (Tyréns MKB plattform 2014). Litet värde Måttligt värde Högt värde Vattenområden med litet värde används inte som dricksvattentäkt. De är inte hemvist för rödlistade eller andra skyddade djur- och växtarter samt har inget eller litet värde ur rekreationssynpunkt. Vattenområden med måttligt värde används inte som dricksvattentäkt. Vattenområden med måttligt värde kan vara hemvist för rödlistade eller andra skyddade djur- och växtarter samt har måttligt värde ur rekreationssynpunkt. Vattenområden med högt värde nyttjas som dricksvattentäkt och har ett fastställt skyddsområde. De kan vara hemvist för rödlistade eller andra skyddade djur- och växtarter samt har ett högt rekreationsvärde. Vattenområden med högt värde har betydelse som reproduktionsområde för fisk och kan nyttjas för yrkesfiske. Områden av lågt värde för den biologiska mångfalden är av ordinär/lokal landskapsekologisk betydelse och har endast i liten omfattning förutsättningar för naturvärden. Art- och individmångfald är representativt för regionen. Områden av måttligt värde för den biologiska mångfalden har sammanhängande områden med orörd karaktär (> 3 km2) och är av regional landskapsekologisk betydelse. Området har i viss omfattning förutsättningar för naturvärden, natur- och vegetationstyper som är ovanliga i regionen och har för regionen stor mångfald. Områden med naturvärdesklass 3 (ibland 2) enligt Standardiserad Naturvärdesinventering har måttligt värde. Områden av högt värde för den biologiska mångfalden är av nationell landskapsekologisk betydelse och har mer än 3 km till närmsta högexploaterade område. Området har stora förutsättningar för naturvärden och har natur- och vegetationstyper som är ovanliga nationellt. Vidare har området nationellt sett stor artmångfald. Områden med naturvärdesklass 1 och 2 enligt Standardiserad Naturvärdesinventering har högt värde. Frilufts- och rekreationsområden med lågt värde är områden med mindre goda förutsättningar för rekreation och friluftsliv vad gäller tillgänglighet, mångformighet, storlek och form och upplevelser. Det är parker, uteområden, GCbanor, friluftsområden och så vidare som har låg nyttjandegrad och det är områden som få har en personlig relation till. Frilufts- och rekreationsområden med måttligt värde är områden med goda förutsättningar för rekreation och friluftsliv vad gäller tillgänglighet, mångformighet, storlek och form och upplevelser. Det är parker, uteområden, GC-banor, friluftsområden och så vidare som nyttjas av många och det är områden som några har en personlig relation till. Det är områden som är särskilt lämpade för friluftsliv. Frilufts- och rekreationsområden med högt värde är områden med mycket goda förutsättningar för rekreation och friluftsliv vad gäller tillgänglighet, mångformighet, storlek och form och upplevelser. Det är parker, uteområden, GCbanor, friluftsområden och så vidare som har nyttjas ofta och av många och det är områden som många har en personlig relation till. Det är områden som är en del av ett sammanhängande område för långturer över flera dagar. Områden som är attraktiva nationellt och internationellt och som i stor grad bjuder stillhet och naturupplevelser. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad Måttligt värde Högt värde Vägar, genomfarter eller broar med lågt tillgänglighetsvärde är vägar, genomfarter eller broar som nyttjas i låg utsträckning och där det finns alternativa färdvägar. Vägen, genomfarten eller bron underlättar inte människors vardagsliv, genom att göra det är lätt att ta sig mellan bostad, arbetsplats och fritidsaktiviteter. En väg, genomfart eller bro med lågt värde är otrygg och bejakar inte människors olika förutsättningar och intressen. Vägar, genomfarter eller broar med måttligt tillgänglighetsvärde är vägar, genomfarter eller broar som används för vardags och fritidsresor men där det finns flera alternativa färdvägar. Vägen, genomfarten eller bron underlättar människors vardagsliv, genom att göra det är lätt att ta sig mellan bostad, arbetsplats och fritidsaktiviteter. En väg, genomfart eller bro med måttligt värde är delvis trygg och bejakar delvis människors olika förutsättningar och intressen. Vägar, genomfarter eller broar med högt tillgänglighetsvärde fungerar som enda möjliga färdvägen mellan två platser. Vägen, genomfarten eller bron är avgörande för människors vardagsliv, genom att det är lätt att ta sig mellan bostad, arbetsplats och fritidsaktiviteter. Det kan vara en väg, genomfart eller bro som är riksintresse för kommunikation eller binder samman två områden. En väg, genomfart eller bro med högt värde är trygg och bejakar människors olika förutsättningar och intressen. Område med få bosatta. Vårdlokaler, skolor och förskolor och annan känslig verksamhet förekommer inte. Områden med låg nyttjandegrad, glest befolkad, villaområden, jordbruksbygd. Områden med bostadsbebyggelse med en medelstor mängd bosatta. Vårdlokaler, skolor och förskolor och annan känslig verksamhet förekommer i begränsad utsträckning. Områden med medelhög nyttjandegrad, urbana områden, flerbostadshus, populära fritidsområden. Tät bostadsbebyggelse med en stor mängd bosatta. Vårdlokaler, skolor och förskolor och annan känslig verksamhet förekommer i hög utsträckning. Områden med hög utnyttjandegrad, centrum m blandat kommersiella delar och flerbostadshus. Kulturmiljö Kulturmiljöer, strukturer, samband och objekt av lågt värde är vanligt förekommande ensamobjekt utanför ett sammanhang, en vanligt förekommande, fragmenterad miljö eller en miljö bryter mot de historiska strukturerna. Det kan även vara ett vanligt förekommande kulturlandskap med förändrad topografi. Kulturmiljöer, strukturer, samband och objekt av måttligt värde är sådana som är representativa för en viss epok/ funktionen och ingår i en kontext eller i en miljö med kontinuitet, en enhetlig byggnadsmiljö som är representativ för regionen, men som inte längre är vanligt förekommande eller en miljö som innehåller byggnader av kulturhistorisk/ arkitektonisk betydelse. Det kan även vara ett vanligt kulturlandskap med något förändrad topografi. Kulturmiljöer, strukturer, samband och objekt av högt värde är sådana som är ett sällsynt eller särskilt gott exempel på epoken/ funktionen och ingår i en kontext med höga kulturmiljövärden eller i en miljö med lång kontinuitet. Det kan vara en bebyggelsemiljö som är sällsynt eller ett särskilt representativ för epoken/ funktionen och där bebyggelsestrukturen är bevarad och där byggnaderna innehar höga kulturhistoriska/ arkitektoniska värden eller ett ovanligt välbevarat eller representativt historiskt kulturlandskap. Områden av litet landskapsvärde har små visuella kvaliteter, är områden där landskap och bebyggelse tillsammans ger ett mindre bra totalintryck eller områden som bryter stadsplaneringen. Områden med måttligt landskapsvärde har visuella kvaliteter som är typiska/representativa för regionen, är områden där landskap och bebyggelse tillsammans ger ett bra totalintryck, har goda visuella kvaliteter eller är anpassade till stadsplaneringen och ger ett gott totalintryck. Områden med högt landskapsvärde har särskilt goda visuella kvaliteter som är ovanliga i regionen, området är unikt nationellt sett, är områden där landskap och bebyggelse tillsammans ger ett särskilt gott eller unikt totalintryck. Området förstärker stadsplaneringen och ger ett särskilt bra totalintryck. Boende miljö Trafik Litet värde Landskapsbild 16 Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 17 Miljöaspekternas påverkan på intressen I kapitlet för miljökonsekvenser har miljöaspekternas påverkan på olika intressen som berörs av projektet bedömts utifrån en skala: mycket positiv påverkan – måttligt positiv påverkan – ingen/liten positiv eller negativ påverkan – måttligt negativ påverkan – mycket negativ påverkan. I kapitel 7. redovisas påverkan och miljökonsekvenserna för det valda huvudalternativet. Miljöaspekterna tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet, trygghet och trafikantupplevelse avser människors resande mellan bostad, arbetsplats och fritidsaktiviteter och påverkar således intressena för trafik och rekreation och friluftsliv. Dessa aspekter kan innebära en konflikt mellan kraven och målen för de som kommer att använda bron för att ta sig mellan Lidingö och Stockholm och vissa av de som färdas till sjöss under broarna. Flera av synpunkterna i samrådet avsåg just frågan om segelfri höjd. En avvägning mellan dessa intressen görs därför i miljökonsekvensbedömningen. Aspekter kopplade till barn- och jämställdhetsmålen behandlas bland annat i kapitel om Trafik och Risk och säkerhet. I kapitel 5 redovisas alternativ till huvudalternativet som utretts inom broutredningen. I broutredningen gjordes en miljöbedömning av olika alternativ. I den användes fler aspekter än de som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen eftersom syftet var att jämföra olika alternativ för plan- och profillösningar med varandra. För att komma fram till ett huvudalternativ för ny bro utvärderades även tekniska aspekter som robusthet, byggnation, rivning, drift och underhåll samt ekonomiska aspekter som investeringskostnad och samhällskostnad. I Tabell 3 nedan anges en generell beskrivning av påverkansgrad; mycket negativ påverkan, måttligt negativ påverkan, ingen/liten påverkan, måttligt positiv påverkan och mycket positiv påverkan. I miljökonsekvensbedömningen används påverkansbeskrivningen till att jämföra huvudalternativet med nollalternativet. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 18 Vatten Tabell 3 anger en generell beskrivning av påverkansgrad som jämfört med nollalternativet i konsekvensbedömningen; mycket negativ påverkan, måttligt negativ påverkan, ingen/liten påverkan, måttligt positiv påverkan och mycket positiv påverkan (Tyréns MKB plattform, 2014). Mycket negativ påverkan Måttlig negativ påverkan Ingen/liten påverkan Måttlig positiv påverkan Mycket positiv påverkan Mycket negativ påverkan uppstår när vatten med höga dokumenterade naturvärden med nationell status eller om dricksvattentäkt för regional försörjning förstörs eller försvinner. Påverkan bedöms som mycket negativ om projektet på längre sikt strider mot relevanta miljökvalitetsmål eller medför att miljökvalitetsnormer för utpekade vattenförekomster riskerar att inte kunna följas vid för normen beslutat datum. Måttlig negativ påverkan uppstår när delar av vattenområden med höga dokumenterade natur-värden med regional eller lokal status förstörs eller försvinner. Påverkan bedöms som måttligt negativ om dricksvattentäkt för lokal försörjning förstörs eller försvinner samt om regional dricksvattentäkt påverkas temporärt. Projekt som endast på kort sikt bedöms strida mot relevanta miljö-kvalitetsmål. Måttlig negativ påverkan uppstår också om miljökvalitetsnormer för utpekade vattenförekomster riskerar att vid någon tidpunkt inte kunna följas under perioden fram till för normen beslutat datum. Ingen/liten påverkan uppstår när påverkan till största del sker på vattenmiljöer utan dokumenterat höga naturvärden, eller när påverkan på vattenmiljön bedöms som liten eller obefintlig. Projekt som inte strider mot relevanta miljökvalitetsmål och påverkar inte heller möjligheten att nå beslutade miljökvalitetsnormer för utpekade vattenförekomster. Måttligt positiv påverkan uppstår när naturvärden och naturresursvärden i vattenmiljön förstärks. Projekt som bidrar till att relevanta miljökvalitetsmål uppnås och bidrar till att beslutade miljökvalitetsnormer kan uppnås fram till för normen beslutat datum. Mycket positiv påverkan uppstår när nya naturvärden och naturresursvärden i vattenmiljön tillförs. Projekt som bidrar till att relevanta miljökvalitetsmål uppnås och bidrar till att beslutade miljökvalitetsnormer kan uppnås fram till för normen beslutat datum. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad Rekreation/ friluftsliv Naturmiljö 19 Mycket negativ påverkan Måttlig negativ påverkan Ingen/liten påverkan Måttlig positiv påverkan Mycket positiv påverkan Mycket negativ påverkan uppstår när åtgärden/ verksamheten orsakar att viktiga ekologiska samband bryts eller att artmångfalden reduceras i stor omfattning. Mycket negativ påverkan bedöms också uppstå om åtgärden/ verksamheten helt förstör de ekologiska förutsättningarna i livsmiljöer. Måttlig negativ påverkan uppstår när åtgärden/ verksamheten försvagar viktiga ekologiska samband eller i viss grad reducerar artmångfalden. Måttlig negativ påverkan uppstår också om de ekologiska förutsättningarna i livsmiljöer försämras. Liten eller ingen påverkan sker om ekologiska samband, artmångfald och/eller livsmiljöer inte påverkas av åtgärden/verksamh eten. Måttlig positiv påverkan uppstår när åtgärden/ verksamheten stärker viktiga ekologiska samband eller ökar artmångfalden. Måttlig positiv påverkan uppstår också om de ekologiska förutsättningarna i livsmiljöer förbättras. Mycket positiv påverkan uppstår när åtgärden/ verksamheten orsakar att viktiga ekologiska samband stärks i stor grad eller att artmångfalden ökar i stor omfattning. Mycket positiv påverkan bedöms också uppstå om åtgärden/ verksamheten i stor grad förbättrar de ekologiska förutsättningarna i livsmiljöer. Mycket negativ påverkan uppstår om åtgärden förstör möjligheten till nyttjande av området och i skapar betydande barriärer mellan viktiga målpunkter. Åtgärden försämrar kraftigt tillgänglighet, upplevelsevärde och identitetsskapande betydelse. Måttligt negativ påverkan uppstår om åtgärden reducerar möjligheten till nyttjande av området och i viss mån skapar barriärer mellan viktiga målpunkter. Åtgärden försämrar tillgänglighet, upplevelsevärde och områdets identitetsskapande betydelse. Liten/ingen påverkan uppstår när åtgärden inte ändrar nyttjandet av området och i liten grad påverkar barriärer. Åtgärden påverkar i liten grad områdets tillgänglighet, upplevelsevärde och identitetsskapande betydelse. Måttlig positiv påverkan uppstår om åtgärden förbättrar nyttjandet av området och i liten grad påverkar barriärer. Åtgärden ökar områdets tillgänglighet, upplevelsevärde och identitetsskapande betydelse. Mycket positiv påverkan uppstår om åtgärden i stor grad förbättrar nyttjandet av området och avlägsnar betydande barriärer mellan målpunkter. Åtgärden ökar i stor grad områdets tillgänglighet, upplevelsevärde och identitetsskapande betydelse. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad Boendemiljö Trafik 20 Mycket negativ påverkan Måttlig negativ påverkan Ingen/liten påverkan Måttlig positiv påverkan Mycket positiv påverkan Mycket negativ påverkan uppstår om åtgärden förstör möjligheten för människor att ta sig mellan bostad, arbetsplats och fritidsaktiviteter. Åtgärden skapar betydande barriärer mellan viktiga målpunkter. Åtgärden försämrar kraftigt närliggande områdens tillgänglighet, upplevelsevärde och identitetsskapande betydelse. Åtgärden försämrar trafiksäkerheten, tryggheten i trafiken och trafikantupplevelsen. Måttligt negativ påverkan uppstår om åtgärden reducerar möjligheten för människor att ta sig mellan bostad, arbetsplats och fritidsaktiviteter. Åtgärden skapar betydande barriärer mellan viktiga målpunkter. Åtgärden försämrar närliggande områdens tillgänglighet, upplevelsevärde och identitetsskapande betydelse. Åtgärden försämrar trafiksäkerheten, tryggheten i trafiken och trafikantupplevelsen. Liten/ingen påverkan uppstår när åtgärden inte ändrar möjligheten för människor att ta sig mellan bostad, arbetsplats och fritidsaktiviteter. Åtgärden påverkar i liten grad närliggande områdens tillgänglighet, upplevelsevärde och identitetsskapande betydelse. Åtgärden ändrar inte trafiksäkerheten, tryggheten i trafiken eller trafikantupplevelsen. Måttlig positiv påverkan uppstår om åtgärden förbättrar möjligheten för människor att ta sig mellan bostad, arbetsplats och fritidsaktiviteter. Åtgärden ökar närliggande områdens tillgänglighet, upplevelsevärde och identitetsskapande betydelse. Åtgärden har en positiv påverkan på trafiksäkerheten, tryggheten i trafiken och trafikantupplevelsen. Mycket positiv påverkan uppstår om åtgärden i stor grad förbättrar nyttjandet möjligheten för människor att ta sig mellan bostad, arbetsplats och fritidsaktiviteter och avlägsnar betydande barriärer mellan målpunkter. Åtgärden ökar i stor grad närliggande områdens tillgänglighet, upplevelsevärde och identitetsskapande betydelse. Åtgärden har en positiv påverkan på trafiksäkerheten, tryggheten i trafiken och trafikantupplevelsen. Mycket negativ påverkan uppstår när nivån på luftföroreningshalter ökar i förhållande till i nollalaternativet och hamnar över MKN. Bullernivåer i byggskedet överskrider Naturvårdsverkets riktvärden. Bullernivåerna i byggskedet överstiger 10 dBA även vid korta och tidsbegränsade störningar. Måttligt negativ påverkan uppstår när nivån på luftföroreningshalter ökar i förhållande till nollalternativet och hamnar över en utvärderingströskel. Avsteg från Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller med upp till 10 dBA görs på dagtid vid enstaka kortvariga händelser som pågår högst 5 minuter per timme . Liten negativ påverkan uppstår när nivån på luftföroreningshalter ökar något i förhållande till nollalternativet men inte så att någon utvärderingströskel passeras. Avsteg från Naturvårdsverkets riktvärden för byggbuller med upp till 5 dBA görs vid korta bygguppdrag som borrning, spontning och pålning under högst 2 månader. Lite positiv påverkan uppstår när nivån på föroreningshalterna sjunker något i förhållande till nollalternativet utan att någon utvärderingströskel passeras. Måttligt positiv påverkan uppstår när nivån på luftföroreningshalter sjunker under utvärderingströskel. Bullernivåer i byggskedet ligger under Naturvårdsverkets riktvärden. Mycket positiv påverkan uppstår när luftföroreningshalter som i nollalternativet låg över MKN sjunker under MKN. Bullernivåer i byggskedet ligger under Naturvårdsverkets riktvärden. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad Landskapsbild Kulturmiljö 21 Mycket negativ påverkan Måttlig negativ påverkan Ingen/liten påverkan Måttlig positiv påverkan Mycket positiv påverkan Mycket negativ påverkan uppstår när åtgärden medför att enskilda välbevarade, värdefulla objekt av nationellt, regionalt eller lokalt värde går förlorade. Vidare uppstår mycket negativ påverkan när värdefulla samband och strukturer går förlorade och den historiska läsbarheten förstörs. Måttlig negativ påverkan uppstår när åtgärden medför att enskilda välbevarade, värdefulla objekt av nationellt, regionalt eller lokalt värde fragmenteras eller skadas. Vidare uppstår måttlig negativ påverkan när värdefulla samband och strukturer delvis går förlorade och den historiska läsbarheten reduceras. Liten eller ingen påverkan uppstår när åtgärden medför att enskilda objekt av mindre betydelse, inte betydelsebärande för kulturmiljöns helhet eller unik/ sällsynt, påverkas eller tas bort. Vidare uppstår ingen eller liten påverkan när historiska samband och strukturer eller den historiska läsbarheten inte ändras. Måttlig positiv påverkan uppstår när åtgärden medför att befintliga höga kulturmiljövärden av riksintresse eller av andra nationellt, regionalt eller lokalt utpekade höga värden, avseende att ta tillvara, utveckla och stärka kulturmiljöer och objekt, ökar i viss grad. Vidare uppstår måttlig positiv påverkan när historiska samband och strukturer stärks och den historiska läsbarheten ökar. Mycket positiv påverkan uppstår när åtgärden medför att befintliga höga kulturmiljövärden av riksintresse eller av andra nationellt, regionalt eller lokalt utpekade höga värden, avseende att ta tillvara, utveckla och stärka kulturmiljöer och objekt, ökar. Vidare uppstår mycket positiv påverkan när historiska samband och strukturer i hög grad stärks och den historiska läsbarheten ökar i stor grad. Mycket negativ påverkan uppstår där föreslagen åtgärd står i mycket stor kontrast med omgivande landskap eller påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar. Måttligt negativ påverkan uppstår där föreslagen åtgärd står i kontrast med omgivande landskap eller påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar. Liten/ingen påverkan uppstår då föreslagna åtgärder innebär att områdets landskapsbild förbättras eller försämras i marginell omfattning exempelvis vad gäller rumsligt förstärkande vegetation, utsikt och harmoniering till landskapets skala och struktur. Måttligt negativ påverkan uppstår där föreslagen åtgärd står i kontrast med omgivande landskap eller påverkar orienterbarhet, invanda stråk, avgränsningar, landmärken och utblickar. Mycket positiv påverkan uppstår då områdets landskapsbild förbättras i stor omfattning exempelvis när viktiga strukturer i landskapet förstärks som ger kraftigt ökade visuella kvaliteter för landskapsbilden. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 22 Konsekvensbedömning Bedömningen av miljökonsekvenser har gjorts utifrån den berörda platsens förutsättningar och värden, samt utifrån projektets påverkan på olika intressen. Miljöaspekternas påverkan på intressena ger en konsekvens utifrån intressets värde och påverkan på detta. Se figur 3. Om ett område med stort värde påverkas i stor omfattning innebär det stora negativa konsekvenser medan en liten påverkan på ett område med litet värde innebär små negativa konsekvenser. Positiva konsekvenser kan uppstå om påverkan på ett område är positiv. Miljöaspekternas påverkan på intressena och de miljökonsekvenser som de resulterar i beskrivs i kapitel 7. Figur 3. Illustration av begreppsskala för konsekvensbedömningen. Konsekvenser bedöms utifrån en sammanvägning av intressets värde och påverkan. (Tyréns MKB-plattform 2014). Samlad bedömning I den samlade bedömningen av människors hälsa och miljö har konsekvenserna för de olika intressena vägts samman. Den samlade bedömningen redovisas i kapitel 11. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 23 2.8 Bedömningsgrunder Nationella mål Generationsmålet och de 16 Miljökvalitetsmålen Generationsmålet är det övergripande målet för svensk miljöpolitik och är beslutat av Sveriges riksdag. Riksdagen definierar generationsmålet enligt följande: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser” (Naturvårdsverket 2012). Utöver generationsmålet finns det 16 miljökvalitetsmål som utgör grunden för miljöpolitik på nationell nivå (Naturvårdsverket 2013). I slutet av denna MKB beskrivs hur projektet påverkar uppfyllelse av miljömålen. Transportpolitikens mål Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under detta övergripande mål har regeringen satt upp hänsynsmål och funktionsmål. Funktionsmålet syftar till tillgänglighet och hänsynsmålet till säkerhet, miljö och hälsa. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Inom ramen för målet ska bland annat följande uppnås: Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras (Regeringen 2014). Folkhälsa Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden som alla är kopplade till det övergripande målet; skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. De delmål som är kopplade till planering är följande: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor Sunda och säkra miljöer och produkter Ökad fysisk aktivitet Trygga och goda uppväxtvillkor Sunda och säkra miljöer och produkter, bland annat skapa en säker trafikmiljö (Statens folkhälsoinstitut 2014) Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 24 Barnkonventionen Riksdagen har beslutat att FN:s konvention om barnets rättigheter (även kallad barnkonventionen) ska genomsyra samhällets alla verksamheter. Enligt regeringens strategi, för att stärka barnets rättigheter (Prop. 2009/10:232), ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Detta kräver kontinuerliga konsekvensanalyser av beslut som påverka barns fysiska och sociala miljö. Jämställdhetspolitiska delmål Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet utgår från att vi inte lever i ett jämställt samhälle, men att vi har mål som är möjliga att uppnå och att det är dit vi ska sträva (Regeringen, 2013). Målen är kopplade till samhällsplanering och den fysiska miljön har därför varit relevant för detta MKB-arbete. Det jämställdhetspolitiska målets delmål Koppling till samhällsplaneringen och den fysiska miljön. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att påverka i samråd och medborgardialoger. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Påverkar bland annat resval. Fördelningar och val i vardagslivet påverkar hur vi reser och hur vi använder den fysiska miljön som parker och andra offentliga miljöer. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Fördelningar och val i vardagslivet påverkar hur vi reser och hur vi använder den fysiska miljön som parker och andra offentliga miljöer. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Känslan av otrygghet begränsar resval och hur vi använder den fysiska miljön. 4. Tillgänglighet till arbetsplatser, fritidsaktivitet och vård påverkar livsval. Regionala mål, planer och program Regionala miljömål Det nationella arbetet med miljökvalitetsmålen är uppdelade på länsstyrelserna för respektive län. Stockholms län har i uppgift att samordna och följa upp de nationella miljömålen på regional nivå. Stockholms län har valt att fokusera på och prioritera några miljömål för att skapa en tydlig styrning i miljöarbetet. De prioriterade miljömålen är: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Ingen övergödning, God bebyggd miljö, Ett rikt djur- och växtliv (Länsstyrelsen Stockholms län 2014). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 25 RUFS RUFS står för Regional utveckling för Stockholmsregionen och är en regionalplan. RUFS har formell status både som regionalplan enligt plan- och bygglagen och som regionalt utvecklingsprogram. Detta betyder att planen ska ge vägledning i regionala utvecklingsfrågor. RUFS innehåller en vision för Stockholmsregionen och dess kommande utmaningar. Utmaningarna är att minska effekterna av klimatförändringar, öka tryggheten och förbättra hälsa. RUFS lyfter bland annat fram att regionen ska skapa goda förutsättningar för utveckling av gång-, cykel- och kollektivtrafik. Eftersom regionen växer kommer dessa system att vara än mer betydelsefulla i framtiden, vilket planeringen av framtidens trafiksystem måste ta hänsyn till. Genom att förvalta och bygga ut spårnätet är det möjligt att minska resande med bil. Kollektivtrafiken ska vara väl fungerande och tillgänglig för att kunna minska klimatpåverkan i Stockholmsregionen (Stockholms läns landsting 2010). Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län - Kollektivtrafik på vatten I det regionala trafikförsörjningsprogram, kollektivtrafik på vatten, beskrivs Stockholms läns mål för vattenburen kollektivtrafik. Kollektivtrafiken på vatten har två huvudsakliga inriktningar; dels att utveckla den skärgårdstrafik som garanterar boende och besökare i skärgården goda resmöjligheter och tillgång till service, dels att utveckla kollektivtrafiken för pendling i syfte att förbättra kollektivtrafikutbudet centralt i regionen. Pendlartrafik har tidigare varit en marginell företeelse men att det finns diskussioner om att utöka båtpendlingen som ett komplement till spårbunden trafik. Programmet belyser att åtgärder för bränslebesparingar och byte till förnyelsebart bränsle är viktigt för att nå regionala och nationella miljömål (Trafikförvaltningen 2013a). Regional cykelplan för Stockholms län Den regionala cykelplanen föreslår i huvudsak en om- och utbyggnad av ett sammanhängande cykelvägnät för arbetspendling, ca 850 km, samt utformningskriterier för dessa. Planen beskriver också hur kombinationsresande mellan kollektivtrafik och cykel kan förbättras. Planen belyser bland annat Lidingöstråket som passerar över Gamla Lidingöbron. Lidingöstråket är ca 16 km långt och sträcker sig mellan Lidingö och Kungsbroplan i centrala Stockholm. Stråket har två grenar på Lidingö, den ena går till Rudboda på norra delen av ön och den andra går till Larsberg på den södra delen av ön. Generellt är stråket utformat med cykelinfrastruktur som inte uppfyller utformningsprincipen för regionala cykelstråk. Detta betyder att cyklisten tvingas till ständiga inbromsningar och hastighetsanpassningar vid möten och omkörningar och att framkomligheten längs stråket är begränsad (Trafikverket Region Stockholm i samarbetet med Tillväxt, miljö och regionplanering, Landstingets trafikförvaltning (SLL), Länsstyrelsen i Stockholms län 2014). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 26 Lokala mål, planer och program Lidingö stads miljöprogram Lidingö stads miljöprogram sträcker sig mellan åren 2011-2020 och är ett övergripande styrdokument som i första hand riktar sig till Lidingö stads egna verksamheter. Syftet är att ge alla som bor och verkar inom Lidingö förutsättningar för att agera på ett miljövänligt sätt. Miljöprogrammet innehåller Lidingö stads 10 lokala miljömål som listas nedan. De mål som direkt eller indirekt används som bedömningsgrunder för denna miljökonsekvensanalys är markerade med fet stil. 1. Effektiv energianvändning 2. Grön energi 3. Hållbara transportsystem 4. Hållbar bebyggelse 5. Hållbar kommunal verksamhet 6. Rik natur och rent vatten 7. Inbjudande park-, natur- och kulturmiljöer 8. Hög miljömedvetenhet 9. Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp 10. Hållbart resande Miljömålen Effektiv energianvändning och Grön energi syftar till att Lidingös transportsystem ska främja det hållbara resandet och verka för användningen av grön energi och effektiv energianvändning. Miljömålen Hållbara transportsystem och Hållbart resande syftar till att transporterna till och från Lidingö ska vara miljövänliga samt att det ska finnas flera olika hållbara transportalternativ för att tillmötesgå olika behov hos invånarna. Miljöpåverkan från tjänsteresor ska minskas och främja möjligheten till att förena hälsa och miljö genom att fler cyklar och promenerar oftare. Miljömålet Rik natur och rent vatten syftar bland annat till renare vatten och stränder runt ön, i samverkan med grannkommuner och andra nyckelaktörer (Lidingö stad, 2011). Lidingö Trafik 2030 Lidingö trafik 2030 är en trafikstrategi och ett planeringsdokument för stadens arbete med trafikfrågor. I trafikstrategin finns målet att år 2030 ska 80 % av Lidingöborna välja att resa med gång, cykel och/eller kollektivtrafik till arbetet, Lidingös trafikanter ska känna sig trygga i trafiken (Lidingö stad 2013d). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 27 Lidingös Dagvattenpolicy Lidingös stads dagvattenpolicy syftar till att endast dagvatten med naturliga bakgrundshalter av olika ämnen ska tillföras yt- och grundvattenrecipienter samtidigt som den lokala, naturliga vattenbalansen ska bibehållas. Detta ska genomomföras genom bland annat: dagvattensystem utformas så att föroreningar avskiljs innan dagvattnet når recipient den naturliga vattenbalansen inte påverkas negativt av den fysiska planeringen dagvatten som når kustvattnen, sjöar eller vattendrag har sådan kvalitet att det inte försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer (Lidingö stad 2013f). Stockholms stads miljöprogram Stockholms stads miljöprogram sträcker sig mellan åren 2012-2015 och är ett styrdokument som visar stadens ambitioner inom miljöområdet. Miljöprogrammet innehåller sex inriktningsmål och 29 delmål. Delmålen har olika indikatorer som visar utvecklingen för respektive delmål. De sex målområdena listas nedan. De mål som direkt eller indirekt används som bedömningsgrunder för denna miljökonsekvensanalys är markerade med fet stil. 1. Miljöeffektiva transporter 2. Giftfria varor och byggnader 3. Hållbar energianvändning 4. Hållbar användning av mark och vatten 5. Miljöeffektiv avfallshantering 6. Sund inomhusmiljö (Stockholms stad 2012a). Miljömålet Miljöeffektiva transporter syftar bland annat till att Stockholms stad ska främja kapacitetstarka och mindre miljöbelastande transporter. Stockholmarnas möjlighet att resa ska ökas genom energisnål och resurssnåla lösningar. Miljömålet Hållbar energianvändning syftar bland annat till att utsläpp av växthusgaser ska minska till högst 3,0 ton CO2 per Stockholmare till år 2015. Miljömålet Giftfria varor och byggnader behandlar bland annat hur användningen av farliga ämnen och olika typer av kemiska produkter i byggmaterial ska undvikas. Miljömålet Hållbar användning av mark och vatten syftar bland annat till att behålla och utveckla den gröna och blåa strukturen i landskapet. De kvaliter som utgör en attraktiv livsmiljö så som tillgång till gröna oaser, rofylldhet, lek och promenader ska främjas. Norra Djurgårdstadens Miljöprogram Visionen för Norra Djurgårdsstaden är att vara en miljöstadsdel i världsklass och ett internationellt föredöme när det gäller hållbart stadsbyggande. Miljöprogrammet är ett övergripande mål- och styrdokument för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 28 För att nå det övergripande målet finns delmål. De delmål som är kopplade till Lilla Lidingöbron är Hållbara transporter som syftar till att transporter som bidrar till utsläpp av växthusgaser och som är energikrävande måste minimeras såväl inom området som till och från området. De trafikslag som ska prioriteras inom planering och stadsbyggande är: Gång och cykel Kollektivtrafik/godstrafik (miljöeffektiva fordon) Bilpool (miljöbilar) Privatbilar (miljöbilar såsom biogas och elbilar) (Stockholms stad, 2013). Cykelplan Stockholm Planen ska fungera som ett underlag för planering av cykelåtgärder, såväl infrastrukturella som drift, underhåll och kommunikation. Cykelplanens huvudfokus är att underlätta för arbetspendling med cykel, för befintliga cyklister och för att få fler att cykla (Stockholms stad 2012b). Program för Stockholms vattenarbete Program för Stockholms vattenarbete 2006 – 2015 godkändes av Stockholms kommunfullmäktige den 12 juni år 2006. Vattenprogrammet har två grundläggande mål som syftar till att öka status för vattenkvalitet och tillgänglighet i alla stadens vattenområden: ”Stockholm ska ha en god vattenstatus. Senast år 2015 ska Stockholms vattenområden uppnå den status som föreskrivs i EG:s ramdirektiv för vatten”. ”Stockholms vattenområden ska vara attraktiva rekreationsområden för alla. Vattenvägar och upplevelsevärden ska bibehållas och utvecklas. Vid naturreservatsbildning ska friluftsintressen vägas mot naturvärden. Funktionshindrades behov av rekreation ska beaktas” (Stockholm Vatten., Stockholms stad 2006). Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) har fastställts av regeringen för vatten, utomhusluft och buller för att förebygga eller åtgärda miljöproblem inom dessa områden. Normerna är styrmedel för att på sikt uppnå miljömålen. De flesta miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Miljökvalitetsnormerna finns reglerade i miljöbalkens 5:e kapitel. Enligt miljöbalkens 6 kap 7 § 2 punkten ska en miljökonsekvensbeskrivning beskriva hur det ska undvikas att verksamheten/ åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap inte följs. MKN för vatten EU:s ramdirektiv för vatten syftar till att uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av vattenresurser. Ramdirektivet för vatten trädde i kraft år 2000. Genomförandet av ramdirektivet för vatten i Sverige benämns ofta som vattenförvaltningen. Miljökvalitetsnormer (MKN) fastställdes 2009 inom ramen för direktivets genomförande. Dessa motsvarar kvalitetskraven god ekologisk vattenstatus och god kemisk status för ytvatten. Målet med ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) är att alla ytvatten inom Europa ska ha uppnått God ekologisk och kemisk status till år 2015, i vissa undantagsfall 2021. En bärande princip är att inget vatten får försämras. Åtgärdsprogram har utformats för varje vattendistrikt för att säkerställa att MKN Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 29 uppfylls. Beslut om MKN och åtgärdsprogram togs under december 2009. Revidering av MKN och utformning av förslag på nya åtgärdsprogram pågår under 2014. Åtgärdsprogramet redogör för åtgärder som behöver utföras för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås i de vatten som riskerar att inte uppnå god status. I åtgärdsprogramet framgår det bland annat att ”[…] kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status” och att ”[…] kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds” (Vattenmyndigheten Norra Östersjön & Länsstyrelsen Västmanlands Län 2009:9). MKN för utomhusluft Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, luftkvalitetsförordningen (2010:477). Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet och anger föroreningsnivåer som enligt miljöbalkens femte kapitel inte får överskridas. Idag gäller Miljökvalitetsnormer för kväveoxid, kvävedioxid, kolmonoxid, svaveloxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Kommunerna ansvarar för att följa upp och kontrollera luftkvaliten för de flesta miljökvalitetsnormerna. Naturvårdsverket har ansvar för uppföljning och kontroll av kväveoxider och svaveloxider samt av marknära ozon (Naturvårdsverket 2011). I Luftkvalitetsförordningen finns också definierat utvärderingströsklar och vilken metodik kommunerna ska eller får använda för att kontrollera, redovisa och rapportera luftkvalitet. I stadsmiljö i Sverige orsakas höga halter av luftföroreningar framför allt av trafiken. Aktuella ämnen är kvävdioxid och partiklar. Bland miljökvalitetsnormerna för dessa kan dygnsvärdena tjäna som indikatorer då all erfarenhet visar att det är just dygnsvärdena som överskrids först. Dygnsvärdena för NO2 och PM10 har därför använts som utvärderingskriterier i denna studie. De sammanfattas i Tabell 4. Utvärderingskriterier för NO2 och PM10. Tabell 4. Utvärderingskriterier för NO2 och PM10. Ämne MKN ÖUT NUT Anmärkning NO2 dygnsvärde [µg/m3] 60 48 36 Sjunde högsta värdet under ett kalenderår PM10 dygnsvärde [µg/m3] 50 35 25 35:e högsta värde under ett kalenderår Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 30 MKN för buller I kommuner med mer än 100 000 invånare omfattar miljökvalitetsnormen omgivningsbuller från alla vägar, järnvägar, flygplatser och tillståndspliktiga hamnar. Huvudinstrumentet för att följa miljökvalitetsnormer är åtgärdsprogram. Kommuner med en befolkning på över 100 000 invånare samt Trafikverket ska vart femte år göra bullerkartläggningar och därefter ta fram och fastställa åtgärdsprogram för att minska bullerstörningar. Kommuner och myndigheter ska även beakta miljökvalitetsnormer enligt andra lagrum och lagstiftningar. Normer ska följas exempelvis vid: prövning av verksamheter och vid tillsyn enligt miljöbalken planering och planläggning enligt plan- och bygglagen, väglagen och lag om byggande av järnväg ska ske så att miljökvalitetsnormer följs. Även i kommuner under 100 000 invånare ska strävan vara att begränsa buller. Detta styrs bland annat av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och reglerna om egenkontroll, tillsyn och prövning (Naturvårdsverket 2015). Stockholms stad har ca 900 000 invånare och Lidingö stad har ca 45 000 invånare (SCB 2013). Riktvärder för buller från byggplatser Buller är ”oönskat” ljud som överförs via luften. För att förstå vad bullernivåer betyder kan man använda sig av en ljudtermometer. En ljudtermometer visar vad en ljudnivå i dB (A) motsvarar i verkligheten, se Figur 4. Ljudnivåer i dB(A) Svagast uppfattbara ljud I sovrum, nyprojektering 0 10 20 30 Kraftig regnskur 40 50 60 Storstadsgata 70 80 90 Nära jetplan Diskotek 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 194 Andning Svagt vindbrus Normalt samtal Startande lastbil Smärtgräns Högsta ljudnivå som kan uppträda Figur 4. Ljudtermometern visar hur många decibel som motsvarar olika igenkännbara ljud (Bild: Clas Torehammar, Tyréns AB). Naturvårdsverket har tagit fram allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15. Tabell 5 Buller från byggarbetsplatser i dBA visar riktvärden för buller från byggplatser. Bullervärdena för ekvivalent ljudnivå är angivna som frifältsvärden under dag, kväll respektive natt1. För permanentbostäder, fritidshus och vårdlokaler finns även ett värde för maximal ljudnivå (tidsvägning; Fast), LAFmax, nattetid under tiden 22–07. 1 Beräkningsmodell för industribuller SS/EN/ISO 9613 Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 31 Tabell 5 Buller från byggarbetsplatser i dBA. Område Helgfri mån – fre Lör-, sön- och helgdag Samtliga dagar Dag Kväll Dag Kväll Natt Natt 07-19 19-22 07-19 19-22 22-07 22-07 LAeq LAeq LAeq LAeq LAeq LAFmax Bostäder för permanent boende och fritidshus Utomhus (vid fasad) 60 50 50 45 45 70 Inomhus (bostadrum) 45 35 35 30 30 45 Utomhus (vid fasad) 60 50 50 45 45 - Inomhus (bostadrum) 45 35 35 30 30 45 Utomhus (vid fasad) 60 - - - - - Inomhus (bostadrum) 40 - - - - - Vårdlokaler Undervisningslokaler Arbetslokaler för tyst verksamhet 1) Utomhus (vid fasad) 70 - - - - - Inomhus (bostadrum) 45 - - - - - 1) Med arbetslokaler menas lokaler för ej bullrande verksamhet med krav på stadigvarande koncentration eller behov att kunna föra samtal obesvärat, exempelvis kontor. Riktvärdena är en utgångspunkt och vägledning för den bedömning som görs i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan motivera avsteg från riktvärdena, såväl uppåt som nedåt. För byggverksamhet som pågår i högst två månader bör 5 dBA högre värden kunna tillåtas. Det gäller korta bygguppdrag som borrning, spontning och pålning. Vid enstaka kortvariga händelser som pågår högst 5 minuter per timme bör upp till 10 dBA högre nivåer kunna accepteras. Men detta bör inte gälla på kvällar eller nätter. Även om verksamheten både är begränsad i tiden och innehåller kortvariga störningar får bullernivån ändå inte höjas mer än sammanlagt högst 10 dBA. Om det inte går att uppfylla riktvärdena för buller utomhus med tekniskt möjliga och/eller ekonomiska rimliga åtgärder bör målet vara att åtminstone uppfylla riktvärdena för buller inomhus (Naturvårdsverket NFS 2014). Buller från trafik till och från byggplatsen bör bedömas efter riktvärdena för trafikbuller (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53, samt betänkande 1996/97: TU7). Trafik inom byggplatsen räknas som byggbuller. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 32 Klassning av sediment Bedömningsgrunder för miljökvalitet Kust och hav (rapport 4914) är en rapport från Naturvårdsverket som fungerar som ett referensverktyg vid bedömningar av föroreningshalter i sediment. Rapporten har uppgifter om statistisk tillståndsklassning av organiska miljögifter i sediment längs Sveriges kust (µg/kg torrvikt) och sedimenten kan delas in i olika klasser: klass 1 (Ingen halt), klass 2 (Låg halt), klass 3 (Medelhög halt), klass 4 (Hög halt) och klass 5 (Mycket hög halt). Gränsen mellan klass 2 och 3 motsvarar ungefärliga minimihalter i utsjösediment. Gränsen mellan klass 4 och 5 utgörs av 95-percentilen av insamlade data. Dessa halter och klassgränser är inte kopplade till några effektbaserade värden, utan visar endast fördelningen av miljögiftshalter i svenska sediment. Planförhållanden Översiktsplaner Lidingöbroarna omfattas av Stockholm och Lidingö stads översiktsplaner. Lidingö stads översiktsplan beskriver att nätet för spårväg, gång och cykel ska främjas (Lidingö stad, 2012b). Även i Stockholms stads översiktsplan framgår det att kollektivtrafik, gång och cykel ska främjas (Stockholms stad 2010b). Detaljplaner Lidingöbroarna omfattas av befintliga detaljplaner i Lidingö stad samt Stockholms stad, Tabell 6. Ny detaljplan håller på att tas fram under våren 2015 för Lidingösidan av Lidingöbroarna i syfte att möjliggöra byggandet av Lilla Lidingöbron. Befintlig detaljplan på Stockholmssidan av Lidingöbroarna möjliggör byggnation av Lilla Lidingöbron. Ett tillägg till befintlig detaljplan håller för närvarande på att tas fram för att ta bort kravet på segelfri höjd enligt beslut i Mark och miljödomstolen 2014. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 33 Tabell 6. Befintliga detaljplaner som berörs av huvudalternativet. Brofäste Detaljplanens beteckning Detaljplanens syfte Huvudalternativet kontra detaljplanen Stadsplan för ny Lidingöbro med tillfarter inom stadsdelarna Torsvik, Islinge och Herserud i Lidingö stad. 0186-24/1964E från år 1963 Planen antogs av Lidingö stads stadsbyggnadskontor i samband med att trafiken ökade. Detaljplanen omfattar Gamla Lidingöbrons landfästen samt ett område norr och söder om bron och möjliggör för upprättande av vägbro. Detaljplanen reserverar ett vattenområde för en eventuell framtida tunnelbanebro. Strandområdet söder om bron har i detaljplanen angetts som parkmark och avses användas som småbåtshamn. Detaljplan för trafikområde Ropsten inom stadsdelarna Hjorthagen och Ladugårdsgärdet i Stockholm Pl. 6085 från år 1964 Planen antogs av Stockholms stads stadsbyggnadskontor i syfte att möjliggöra en vägbro mellan Lidingö och Stockholm. Detaljplanen omfattar Gamla Lidingöbrons landfästen samt ett område norr och söder om bron. I stadsplanebestämmelserna står det i § 2 att vattenområde får överbryggas för trafikändamål, varvid segelfria höjden skall vara minst 12,5 m. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 34 Tabell 7. Befintliga detaljplaner som kan beröras av etableringsytor. Berörd etableringsyta Detaljplanens beteckning Detaljplanens syfte Etableringsytan kontra detaljplanen Islinge Hamnväg 0186-144/1965D från år 1964 Ändringar i tidigare detaljplaner för Norra kungsvägens anslutning till ny Lidingöbros tillfarter. Yta för etableringsområde benämns som hamnområde och vattenområde. Islinge Hamnväg 0186-24/1964E från år 1963 Detaljplanen möjliggör ändringar av stadsplanen för ny Lidingöbro med tillfarter. Detaljplanen kommer eventuellt beröras i område som benämns trafikområde tillgängligt för allmän gatu- och gångtrafik. Södra Kungsvägen 0186-46/1953E från år 1953 Detaljplanen syftar till ändringar för stadsdelarna Bodal, Herserud och Mosstorp Yta för etableringsområde benämns som parkområde Islingeviken 0186-16/1981D från år 1980 Detaljplanen syftar till att säkerställa yta för befintlig småbåtshamn och angränsande bil- och båtserviceanläggningar samtidigt som generalplanens anvisningar om park och vattenutsikt tillgodoses. Islingeviken 0186-P09/4-3 från år 2008 Detaljplanen syftar till att bekräfta befintlig tennisbana inom det som i gälande detaljplan betecknas som park. Yta för etableringsområde benämns som idrottsändamål Islingeviken 0186-32/1973D från år 1969 Detaljplanen syftar till att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av Norra Kungsvägen som huvudled från den nya Lidingöbron och vidare mot nordost. Yta för etableringsområde benämns som park eller plantering Ropsten Stadsplan 6086 från år 1964 Detaljplanen syftar att möjliggöra för ny broförbindelse mellan Stockholm och Lidingö. Yta för etableringsområde gränsar till yta för specialområde; motorväg. Ropsten Ej planlagt område Yta för etableringsområde benämns som vattenområde, vattenområde med bryggor och park. Områdesbestämmelser Det finns inga områdesbestämmelser i området. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 35 Utredningar och beslut Gamla Lidingöbron Mellan åren 1986 och 2005 saknade Gamla Lidingöbron en långsiktig underhållsplan. Bron undersöktes år 2003 till följd av misstanke om att belastningarna på bron kunde leda till utmattningsbrott. I undersökningen rekommenderades att bron skulle stängas för spårtrafik år 2004. Lidingö stad beslutade att göra ytterligare en undersökning, resultatet av den undersökningen var att spårtrafik över bron kunde fortsätta som tidigare och därför upphävde Lidingö stad beslutet om att stänga bron för spårtrafik. Lidingöbanan över bron har fortsatt att vara i drift med undantag av en avstängning mellan juni år 2013 till mars år 2015 då Lidingöbanan moderniseras. Den öppningsbara broklaffen är sedan år 2004 plomberad då det finns risk att den kan fastna i öppet läge. Det finns en dom från Mark- och miljödomstolen från år 2014 som innebär att Gamla Lidingöbron inte behöver vara öppningsbar i väntan på den nya bron. Domen behandlar bara Gamla Lidingöbron och reglerar inte byggnationen av Lilla Lidingöbron (Lidingö Stad, Tekniska Förvaltningen 2012). Lilla Lidingöbron I november 2012 fattade Lidingö stads kommunfullmäktige beslut att en broförbindelse för spår-, gång- och cykeltrafik mellan Lidingö och Stockholm ska genomföras genom att bygga en ny bro. Beslutsunderlaget baserades på alternativen att renovera Gamla Lidingöbron eller att bygga en ny bro med samma funktion. För en relevant jämförelse inkluderades samtliga kostnader och viktiga säkerhetsrisker samt osäkerheter för respektive alternativ. Slutsatsen var att kostnader, risker och osäkerheter blir lägre för en nybyggd bro. Fördelar med en ny bro var även att den kan göras bredare för gångoch cykeltrafiken samt möjligheter att anpassa anslutningspunkter och spårkapacitet utifrån framtida förutsättningar (Lidingö stad 2012). Den 13 november 2014 fattade Trafikförvaltningen i Stockholms Läns Landsting beslut om att Lilla Lidingöbron ska utföras med enkelspår för Lidingöbanan likt nuvarande Gamla Lidingöbron. Beslutet är fattat utifrån att dubbelspår inte krävs för att uppnå program Spårväg Citys mål, höga investeringskostnader samt att det råder stora osäkerheter kring om positiva effekter till följd av dubbelspår så som kortare restid och möjlighet att spara ett fordon skulle realiseras. En omfattande broutredning har utförts av Atkins Sverige AB under år 2014 och 2015, där ett antal alternativ för brons planläge, profil, brotyp och speciallösningar har studerats. Broutredningen utgörs av ett sammanfattande dokument som beskriver val av brolösning samt 13 stycken dokument där utredningsarbetet redovisas. Broutredningen utmynnade i ett huvudalternativ som under utredningen har visat sig vara det mest fördelaktiga ur trafikantsynpunkt och ur samhällsekonomisk synvinkel. Handlingarna var underlag för inriktningsbeslut som fattades av Lidingö stad 2014-10-20. De PM som ingår i broutredningen är: Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 36 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Handlingsförteckning PM Kravspecifikation PM Målpunktsanalys PM Barn- och jämställdhetsperspektiv PM Trafik PM Spår PM GCM PM Geoteknik PM Produktion och rivning PM Samhällsekonomi PM Alternativstudie PM Utvärdering av alternativ Förslag till brolösning Tyréns AB har genomfört en miljöbedömning av olika alternativ i broutredningen samt en bullerutredning för bygg- och rivningsskedet (Tyréns AB 2014b) DHI Sverige har genomfört modelleringar för att klargöra hur brostöden, både i antal och placering, påverkar vattenströmningen i Lilla Värtan. Modelleringarna har dokumenterats i tre utredningar som behandlar modellering av effekten av Lilla Lidingöbron på strömningsförhållanden, jämförelse av alternativa placeringar av Lilla Lidingöbron samt jämförelse av olika antal brostöd och dess placering (DHI 2014a, b och c). En sjömätning för att kartlägga bottentopografin, objekt på sjöbotten samt sjöbottens geologiska sammansättning, har utförts av Marin Miljöanalys AB (Atkins Sverige AB 2014g) En markteknisk undersökning genomfördes i september-oktober 2014. I den ingick geoteknik, bergteknik och miljögeoteknik (sedimentundersökning) längs den planerade nya brosträckningen (Atkins Sverige AB 2014i). Utredningarna har legat till grund för ett politiskt inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet och för MKB:n för byggande av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron. Inriktningsbeslutet fattades av kommunfullmäktige den 20 oktober år 2014. I inriktningsbeslutet fastslogs att Lilla Lidingöbron anläggs norr om Gamla Lidingöbron och utformas som en låg fast bro, d.v.s inte öppningsbar, med lätt lutning om 1 %, med en tunnare konstruktion mellan två av brons stöd för att uppnå segelfri höjd på 5,6 meter och att den utformas som en samverkansbro utan extraordinär gestaltning. Den nya bron utformas med en sammantagen bredd på 7,4 meter som inkluderar fyra körfält för cykel- och mopedtrafik samt en gångbana anpassad så att två gångtrafikanter kan gå bredvid varandra (Lidingö stad 2014). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 37 3 Allmän beskrivning 3.1 Planerad vattenverksamhet Lokalisering huvudalternativ Lilla Lidingöbron som utgörs av nytt spårområde och ny gång-, cykel- och mopedbana, anläggs norr om och parallellt med Gamla Lidingöbron. Se Figur 5. Anslutning sker till befintliga spårvägs-, gång- cykel- och mopedbanor i Stockholm och på Lidingö. Läget har förordats som det mest lämpliga utifrån 11 alternativa planlägen som studerats i broutredningen. Se kapitel 5.3. Lidingöbron är dimensionerad för att klara påsegling av större fartyg och skyddar Lilla Lidingöbron från påsegling från hamnområdet. Gamla Lidingöbron kan användas under större delen av byggtiden Figur 5. Principskiss i plan av Lilla Lidingöbron. Den nya bron (blå och röd sträckning) och lokaliseras nordväst om Gamla Lidingöbron (grå sträckning) (Bild: Atkins Sverige AB 2014). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 38 Utformning huvudalternativ Profil Lilla Lidingöbron utformas som en låg bro, med lätt lutning om 1 %, se Figur 6. Profilen har förordats som den mest lämpliga utifrån 3 alternativa profiler som studerats i broutredningen. Se kapitel 0. Figur 6. Principskiss i profil för Lilla Lidingöbron. Den nya bron utformas som låg, ej öppningsbar bro med en 5,6 meter segelfri höjd (Bild: Atkins Sverige AB 2014). Segelfri höjd Bron utformas som en fast bro, det vill säga inte öppningsbar. Bron kommer uppnå en segelfri höjd på 5,6 meter. Det är samma höjd som befintlig segelfri höjd på Gamla Lidingöbron plus 0,4 meter, vilket motsvarar beräknad vattennivåhöjning under brons livstid. Brotyp Det är i dagsläget inte bestämt vilken brotyp det blir. I förfrågningshandlingarna för broentreprenaden kommer funktionskrav att ställas. Anbudsgivarna föreslår broutformningar som uppfyller funktionskraven. Val av entreprenör och därmed utformning av bron görs av Lidingö stad i anbudsutvärderingen. Bron ska utformas på ett sådant sätt att hänsyn tas till drift,underhåll och framkomligheten för räddnings-, rengörings- samt snöröjningsfordon, exempelvis vid utformning av gång-, cykel- och mopedfälten. Se även kapitel 0. Brostöd Antal brostöd för Lilla Lidingöbron kommer att bestämmas i totalentreprenaden. Ett rimligt antagande är att den nya bron anläggs med lika många brostöd som Lidingöbron. Det finns även möjlighet att dubbelt så många brostöd anläggs vilket skulle innebära att det kan bli minst 7 och maximalt 24 stycken brostöd. Detta motsvarar en spännvidd mellan brostöden på mellan 144 och 36 meter. Sannolikt är att det blir drygt 70 meter mellan brostöden. Brostödens placering kan anläggas i linje med Lidingöbrons brostöd eller placeras så att inget av dem ligger i direkt linje med Lidingöbrons brostöd. Gestaltning Krav på gestaltning kommer att ingå i förfrågningsunderlaget för upphandling av entreprenör som staden avser att ta fram under 2015/2016. Lidingö stad har en broarkitekt som arbetar med gestaltningsfrågan. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 39 Kravspecifikation I broutredningen gjordes en kravspecifikation för utformning av den nya bron utifrån olika aspekter så som tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet, trygghet och trafikantupplevelse för GCM-trafikanter, spårväg och sjöfart. Det har även tagits fram kravspecifikation för gestaltning, barn- och jämställhetsperspektiv, robusthet och hållfasthet, byggnation, rivning, drift och underhåll, miljö och arbetsmiljö. Kravspecifikationen grundar sig på mål, gällande planer, områdesskydd, fysiska och funktionella villkor. Det föreligger ingen konflikt mellan projektets, Lidingö stads eller Stockholms stads mål och kravspecifikationens rekommendationer. Dock uppstår en intressekonflikt mellan trafikanter på bron och högre båtar som önskar passera under bron. Omfattning huvudalternativ Byggnation av Lilla Lidingöbron Lilla Lidingöbron kommer att utföras som totalentreprenad där entreprenören svarar för både gestaltning, projektering och anläggningsarbeten. I förfrågningshandlingarna för broentreprenaden kommer funktionskrav att ställas. Anbudsgivarna föreslår broutformningar som uppfyller funktionskraven. Val av entreprenör och därmed utformning av bron görs av Lidingö stad i anbudsutvärderingen. Entreprenör kommer att handlas upp under åren 2015-2016. Beskrivning av byggskedet kan därför endast göras översiktligt. Grundläggning av brostöd Vid grundläggning av Lilla Lidingöbron görs till en början en ytrensning av sjöbotten där föremål tas bort antingen med gallerskopa eller manuellt med dykare. Varje brostöd ute i vattnet grundläggs sannolikt på ca 10-12 pålar som förankras i berggrunden under havsbotten. Pålar installeras från vattenytan ner i vattnet och genom bottensedimenten. I och med att brostöden ska grundläggas i vatten med stora djup till botten och lösa sediment har det i broutredningen bedömts att det mest rimliga alternativet är grova stårörspålar. Pålarna kan installeras med antingen borrning, slagning eller vibrering, se kapitel 0. Brostöden grundläggs innanför en kassun, dvs en sänklåda som används för grundläggning av byggnadsverk i vatten. Kassunen byggs i regel på land och seglas ut till rätt position och förankras. Kassunen flyter med botten någon meter under vattenytan. I kassunen finns förberedda och igenproppade hål för installation av pålar, se Figur 7. Bilderna visar moment vid grundläggning och byggande av bron (Atkins Sverige AB). Kassunen är delvis fylld med vatten för att erhålla god stabilitet. Från en pålkran installeras sedan pålar i erforderlig mängd och ordning. I botten av kassunen gjuts sedan betong för att få en vattentät konstruktion, se Figur 7B. Vattnet i kassunen pumpas ur och pålarna kapas till rätt nivå. Beroende av påltyp kan dessa armeras och gjutas med betong, se Figur 7C. Efterföljande arbeten består av att formsätta och armera för brostödets bottenplatta, se Figur 7D. Efter att bottenplattan är byggd, formsätts och armeras för bropelaren som sedan gjuts. Ett alternativt utförande kan vara med stål. Kassunen kan sedan rivas, se Figur 7E. Då stöden är byggda kan brofacken mellan bropelarna lyftas på plats. Detta kan göras med olika metoder, t ex via pråm med kran eller lansering, se Figur 7F. På bron kan sedan spårväg inkl. spår, kontaktledningar och signalsystem, gång-, cykel- och mopedbana samt räcken och annat byggas. Installation av stålrörspålar för ett brostöd uppskattas kunna utföras under 2 veckor. Sannolikt kan 3-4 brostöd anläggas samtidigt med en viss förskjutning i tiden. Den totala anläggningstiden för brostöden bedöms bli 1-2 år beroende på hur många brostöd det blir. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 40 A .. . B .. . C .. . D .. . E .. . F .. . Figur 7. Bilderna visar moment vid grundläggning och byggande av bron (Atkins Sverige AB). Brons överbyggnad Ovanpå brostöden anläggs brons överbyggnad, se Figur 7. Tillvägagångssättet och tidsåtgången är beroende av vilken brotyp som väljs. Detta bestäms i samband med upphandling av entreprenör. Ytor för eventuell montering och förvaring av broelementen behövs i närområdet. Under byggnationen kommer sannolikt flytande kranar att behöva användas vid byggnationen. Anläggning av brons överbyggnad kan ta cirka 2 år. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 41 Figur 8. Principskiss som visar hur en bro är uppbyggd vid ett brofundament. Pålarna och brostöden hör till brons grundläggning. Brons överbyggnad vilar på brostöden (Bild: Atkins Sverige AB 2014). Landfäste Ropsten För grundläggning av landfästet i Ropsten kommer det sannolikt behövas en överdäckning av en del av vattenområdet där det idag är en småbåtshamn, se ungefärligt läge i Figur 9. Ytan som behöver överdäckas bedöms vara ca 1500-2000 kvadratmeter. Sannolikt kommer en utfyllnad innanför tät spont att göras vid området för småbåtshamnen. I arbetet med överdäckningen kan förstärkningsarbeten i form av pålningsarbeten eller jordförstärkning med bindemedel att behöva utföras. Eventuell förekomst av förorenade massor kommer att täckas över och kapslas in med ovanliggande jordlager och den täta spontkonstruktionen. Den utstickande delen från strandlinjen utförs sannolikt som påldäck. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 42 Figur 9. Skiss över planerade arbeten vid landfäste Ropsten (Atkins Sverige AB, 2015). Landfäste Lidingö Vid Lidingö kommer ett eller två landfästen att anläggas, se ungefärliga lägen i Figur 10. Landfästena kommer sannolikt att byggas med täta spont- och betongkonstruktioner samt med bakomliggande uppfyllnader. För att kunna bygga landfästena kan bergschakt komma att krävas då det är sannolikt att de grundläggs på berg. Ett område mellan broarna nära landfästena kan komma att överbroas av arkitektoniska skäl. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 43 Figur 10. Skiss över planerat landfäste vid Lidingö (Atkins Sverige AB, 2015). Etableringsytor Det kommer att krävas flera större etableringsytor i brons närhet i samband med brobygget. Det är i dagsläget inte bestämt var etableringsytorna kommer att ligga men Lidingö stad har identifierat ett antal tänkbara ytor på land, se Figur 11. Det är inte bestämt vilken typ av verksamhet som kan komma att utföras på de tänkbara ytorna. Under byggskedet kommer verksamheter och aktiviteter såsom uppställning av arbetsbodar, arbetsmaskiner och transportfordon, upplag för material, lastning och lossning, verkstad och snickeriarbeten att bedrivas. Det kan även bli aktuellt med pontoner som flyter på vattnet. Transporter kommer att ske mellan etableringsytorna och byggarbetsplatsen både på land och på vatten. Sjötransporter till och från mer eller mindre avlägsna platser kommer sannolikt att ske. Vilka etableringsytor som blir aktuella kommer att beslutas i samband med upphandling av broentreprenören. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 44 Figur 11. Översiktskarta med möjliga etableringsytor (© Lantmäteriet Medgivande R7341_140002). Om ytan vid Islinge Hamnväg norr om landfästet för broarna på Lidingö kommer att användas kan det bli nödvändigt att förstärka kajkanten, vid den så kallade Torsvikskajen, se Figur 12. Kajen utformas på så sätt att båtar och pråmar kan lägga till. Torsvikskajen kommer sannolikt att byggas med en tät spontkonstruktion mot vattnet. Bakom spontkonstruktionen görs uppfyllnader för att erhålla en plan markyta lämplig för de arbeten som krävs. Uppfyllnaden kan komma att kräva pålningsarbeten eller annan jordförstärkning med t ex bindemedel inom den täta spontkonstruktionen. Utfyllnaden i vattenområdet bedöms omfatta ca 1 300 m2. Spontkonstruktionen utförs även längs en sträcka på land för att förstärka befintlig slänt och stödmur. Den totala spontkonstruktionens längd bedöms bli ca 200 m. En väg för in- och utfart kan komma att behöva byggas. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 45 N Figur 12. Principskiss som visar var förstärkningsarbeten i vatten kan behöva utföras om ytan vid Islinge Hamnväg blir en etableringsyta (© Stockholms stad / © Lidingö stad - Koordinatsystem : SWEREF 99 18 00). Rivning av Gamla Lidingöbron När Gamla Lidingöbron ska rivas kommer den att ligga mellan Lilla Lidingöbron och Lidingöbron. Större delen av Gamla Lidingöbron rivs efter det att Lilla Lidingöbron har anlagts för att minimera störningarna i trafiken över broarna. Rivningen av bron kommer att göras på ett försiktigt sätt för att undvika att skada närliggande konstruktioner och för att undvika negativ påverkan på miljön. Arbetena planeras i detalj för att under alla skeden uppfylla krav på säkerhet samt för att undvika negativ miljöpåverkan. Huvuddelen av rivningsarbetena sker maskinellt. Flytande kranar kommer sannolikt att behöva användas vid rivningen. Rivningsarbetena börjar med att spår, gångbana och räcken m m tas bort. Därefter påbörjas rivning av fackverken och båg- Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 46 spannet med hjälp av pråmar och lyftanordningar. När de konstruktionsdelar som ska rivas har tillräckligt stöd från lyftanordningar på flytande pråmar kan anslutningarna till resterande del av bron kapas. Den bortkapade konstruktionsdelen kan därefter lyftas bort. Arbetet sker huvudsakligen på liknande sätt, d v s med hjälp av pråmar och kranar. När brons fackverkskonstruktion har rivits kan brostöden och landfästena börja rivas. Vid landfästena kan stora delar rivas från land med hjälp av utrustning monterad på t ex grävmaskin. Brostöden kapas från pålarna och pålarna rivs och kapas i nivå med havsbotten, varpå de lyfts upp med kranar. De delar av pålarna som finns under sjöbotten lämnas kvar. Samtliga konstruktionsdelar från Gamla Lidingöbron som rivs och bortmonteras kommer att transporteras till annan plats för vidare demontering och hantering. Miljöfarliga delar omhändertas. Gamla Lidingöbron kan hållas öppen under större delen av byggtiden (cirka 3 år). Vid anslutning av spårväg till Lilla Lidingöbron kommer Gamla Lidingöbron att stängas av under 26 månader. Det beror på att delar av Gamla Lidingöbron behöver rivas innan anslutningen sker. Hur detta kommer att göras är beroende av brons exakta utformning och placering som bestäms i totalentreprenaden. 3.2 Följdverksamhet Bygg- och rivningsskedet Transporter I byggskedet kommer transporter att ske till och från etableringsytor och brobyggarbetsplatsen. Ett antal lastbilar per dag kommer att trafikera vägar i brons närhet. Det är i dagsläget inte bestämt var etableringytorna kommer att ligga och därmed inte heller de vägar som kommer att få utökad trafik. Hantering av rivningsmassor Gamla Lidingöbrons överbyggnad utgörs av ca 2700 ton stål som ska återvinnas. När brospannen har demonterats transporteras de bort med pråmar till skrotanläggning eller annan lämplig plats där ytterligare uppstyckning kan göras. Vissa delar av stålkonstruktionen är målade med rostskyddsfärgen blymönja. Den innehåller tungmetallen bly som är ett miljögift eftersom den skadar organismers funktioner. Det innebär att blymönjan inte får spridas i naturen och att arbetsmiljöriskerna måste bevakas, speciellt vid uppskärning och kapning av konstruktionsdelar. Blymönjan separeras från stålet enligt godkända metoder. Genom hela kedjan av entreprenad och återvinning ska det göras känt vilka delar som innehåller blymönja. Stödens övre delar består av sten och betong som klipps, sågas eller bilas bort, läggs på pråmar och krossas på annan plats för återvinning. Pålarna som huvudsakligen består av betong, kapas vid botten, lyfts upp och avlägsnas. Betong och stål kan åtskiljas efter krossning och återvinnas. Vissa andra material som bitumen (bindemedel i tex asfalt), kablar med mera sorteras efter målsättningen att de ska återvinnas i största möjliga omfattning. Miljöfarligt avfall kan finnas i form av oljor till maskineriet, slipers och inneslutet vatten förorenat av blymönja. Detta ska omhändertas på deponi. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 47 Driftskedet Spårtrafik och mopedtrafik på Lilla Lidingöbron räknas som följdverksamhet i driftskedet eftersom det är de trafikslag som kan ge någon form av negativ miljöpåverkan i form av buller. Följdverksamhet är även arbeten som utförs för drift och underhåll av den nya bron. Spår- och GCM-trafik Den tvärsektion som planeras för Lilla Lidingöbron utgörs av gångbana där två personer kan mötas, cykel- och mopedbana som är dimensionerad med ett körfält för cykel i vardera riktningen, ett snabbkörfält för cykel och moped i vardera riktningen samt enkelspår för spårvägen, se Figur 13. Figur 13. Planerad tvärsektion för Lilla Lidingöbron (Bild: Atkins Sverige AB 2014). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 48 3.3 Skyddsåtgärder – skadeförebyggande åtgärder De miljöaspekter som bedöms betydande för projektet är grumling av vatten, buller, tillgänglighet och framkomlighet. De aktiviteter som bedöms medföra grumling i vatten är jord- och bergschakt, fyllning och jordförstärkning som bedöms bli aktuella vid byggande av brons landfästen. Skyddsåtgärder behöver därmed användas för att minimera spridningen av grumlande partiklar. Spontning och pålning genom borrning och vibrering ger inte upphov till någon grumling av betydelse enligt erfarenheter från Trafikverket och Stockholms Hamnars tidigare utförda anläggningsarbeten. Skyddsåtgärder med avseende på grumling behöver därför inte vidtas för dessa arbeten. Nedan diskuteras åtgärder för att minimera störningar till följd av grumling och buller och hur de bedöms kunna användas i det aktuella projektet. Skyddsskärmar Arbeten med Lilla Lidingöbrons landfästen kommer att genomföras innanför bottenslutande skyddsskärmar av geotextil som förses med flytlänsar eller innan för tät spontkonstruktion för att förhindra spridning av grumlande partiklar i vattnet. Skärmarna tas bort först när allt suspenderat material från arbetena har sedimenterat. Dubbla skyddsskärmar används då det finns misstankte om förorenade sediment. Det finns begränsningar i användning av skyddsskärmar när det är strömmande vatten. Det finns även begränsningar i livslängd för skärmar av geotextil som behöver bytas ut efter 2-3 gånger. En annan typ av avskärmning för att begränsa grumlingen är spont i stål, trä och plast. En fördel med spont är att de kan återanvändas och ofta är enkla att förankra under förutsättning att tryckskillnaden på spontens bägge sidor inte är för stor (Naturvårdsverket 2010). Bullerskyddsåtgärder För de arbeten som utförs vid byggnation och rivning inom entreprenaden kommer skyddsåtgärder vidtas på plats för att kunna innehålla Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15. Vid slagning av pålar eller spont kommer bullerdämpande åtgärder att vidtas vid källan vid behov. Till exempel kan en gummidamask eller motsvarande som kapslar in slagutrustningen används för att minimera bullernivån. Erfarenheter från utbyggnaden av Värtahamnen visar att skyddsåtgärden har fungerat väl. Borrning ger inte lika hög ljudnivå och kräver därför inte dessa bullerdämpande åtgärder. Krav på skyddsåtgärder kommer att ställas i upphandlingen av entreprenaden så att Naturvårdsverkets riktvärden innehålls. Olika undersökningar har konstaterat att de kringboende tolererar störningarna bättre om de får information om den störande verksamheten. Informationen bör beskriva vad som ska göras samt när och hur länge olika verksamheter ska pågå. Information till de kringboende bör alltid ske om arbetet förväntas ge högre bullernivåer än vad som angetts i tabellen ovan Arbetstid Det har övervägts om det finns anledning att undvika grumlande och bullrande arbeten under viss tid på året. Att anlägga en ny bro mellan Lidingö och Stockholm är ett angeläget projekt eftersom den återstående livslängden på Gamla Lidingöbron är starkt begränsad. Det är därför viktigt att kunna ta den nya bron i drift år 2020 enligt planerna. Tiden för att anlägga den nya bron beräknas till 3 år om arbetena fortgår kontinuerligt. Det bedöms därför inte vara samhällsekonomiskt försvarbart att endast utföra arbeten under en del av året. Detta skulle innebära en Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 49 nästan dubbelt så lång anläggningstid och därmed också nästan dubbelt så lång tid under vilken människor blir störda av byggbuller. Försiktighetsåtgärder Vid detaljprojekteringen kommer riskanalys för vibrationer och luftstötar från till exempel sprängning göras där det behövs. Specifika riskanalyser och kontrollplaner utförs för bergschakt för att undvika omgivningsskador. Utifrån dessa görs bedömning av vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas i samråd med tillsynsmyndigheterna. Försiktighetsåtgärder kommer att vidtas för att inte petroleumprodukter och kemikalier ska spridas till mark och vatten. Detta kan göras genom att ställa entreprenadmaskiner och oljecisterner och kemikalier inom invallade ytor. Utrustning för saneringsåtgärder bör finnas inom området och i alla entreprenadmaskiner. Beredskapsplan och rutiner för eventuella olyckor kommer att finnas. I görligaste mån kommer arbetsmaskiner som drivs med miljöanpassade drivmedel att användas. Omdirigering av båttrafik och skyltning under byggtiden är en skyddsåtgärd som kommer att vidtas. Kontroller Samtliga arbeten kommer att omfattas av ett upprättat kontrollprogram innehållande krav, specifika kontroller, larmnivåer och åtgärder som vidtas vid behov. Kontrollprogrammet styr entreprenörens arbete under byggskedet för att begränsa arbetenas påverkan på hälsa och miljö. Programmet omfattar kontroller av samtliga relevanta miljörisker, t ex grumling, buller, utsläpp till luft, damning m m. 3.4 Tidplan Byggnationen av Lilla Lidingöbron kommer att påbörjas i början av 2017 förutsatt att tillstånd för vattenverksamhet samt nya detaljplaner vunnit laga kraft innan dess. Tiden innan byggstarten upptas av tillståndsprocesser, upphandling av entreprenader, detaljprojektering och trafikomläggningar. Entreprenörens arbete består av projektering under ca 6 månader, byggande under ca 36 månader och rivning under ca 12 månader. Under 2019 och 2020 kommer rälsspåren att anläggas på den nya bron. Lilla Lidingöbron ska vara klar för trafik år 2020 för att inte riskera problem med funktionen på Gamla Lidingöbron. Rivningen av Gamla Lidingöbron beräknas ske under åren 2019-2021. 4 Nuläge I detta kapitel beskrivs området, skyddsintressen och angränsande projekt samt nuläget för de intressen som ingår i miljökonsekvensbeskrivningen. En bedömning av intressenas värde har gjorts. Detta används senare i konsekvensbedömningen där intressets värde i kombination med miljöaspekternas påverkan ger miljökonsekvensen, se kapitel 7. 4.1 Områdesbeskrivning Området där den nya bron kommer att byggas är belägen både i Lidingö stad och i Stockholms stad. Landområdena kring Lilla Värtan är präglade av hamnverksamhet, industrier, vägar och bostadsområden. Gamla Lidingöbron och Lidingöbron löper parallellt över vattnet, se Figur 14. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 50 Figur 14. Översikt över Lidingöbroarna, Lilla Värtan och Värtahamnen med omnejd. Lidingö Lidingöbrons och Gamla Lidingöbrons landfästen ligger vid Torsvik. Området vid brofästena domineras av bostadsbebyggelse och små grönområden. Söder om Lidingöbrons brofäste finns en grönyta vid vattnet. Norr om befintliga broar ligger Islinge som är ett villaområde. Islinge Hamnväg löper längs vattnet norr om brofästena. Vägen ligger precis i nederkant av en topografisk höjning i landskapet i form av en bergskant som skiljer vägen från ett villaområde. Söder om brofästena ligger bostadsområdet Herserud med villabebyggelse och konferensanläggningen Scandic Hotel Foresta samt konstmuseumet Millesgården (Lidingö stad 2012c). Lidingö har ca 45 100 invånare och ön rymmer både bostäder och arbetsplatser (SCB). Lidingö har cirka 19 500 bostäder som är fördelade på cirka 5 400 hyresrätter, cirka 6 900 bostadsrätter samt cirka 7 100 småhus. Lidingö centrum/Torsvik erbjuder kommersiell service i form av Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 51 varierad detaljhandel, dagligvaruhandel och serviceinrättningar. Enligt Lidingö stads prognoser kommer befolkningen att öka med 8 000 invånare fram till år 2030. En stor del av denna ökning kopplas till utbyggnad och förtätning av Lidingö centrum/Torsvik (Lidingö stad 2012c). Stockholm Inom Stockholms stad ligger de befintliga broarnas landfästen vid Ropsten. Området i Ropsten närmast broarna domineras av infrastruktur av olika slag med bebyggelse för industrier och företag. På båda sidor om broarna finns det bryggor och båtplatser. Området vid Ropsten fungerar idag som en kommunikationspunkt där olika trafikleder mellan Lidingö, Värtahamnen, Stockholms innerstad och Gasverksvägen kopplas samman. Slutstation för tunnelbanans röda linje finns här och det är en knutpunkt för många busslinjer. Väster om Lidingöbroarna, uppe på en bergplatå, ligger Hjorthagsparken som enda grönområde. Ytterligare västerut finns det bostadsbebyggelse som i framtiden kan komma att byggas ut ytterligare, exempelvis i och med exploateringen av Norra Djurgårdsstaden. Även Värtahamnen kommer att byggas ut inom en snar framtid (Atkins Sverige AB 2014e). 4.2 Lidingöbroarna Gamla Lidingöbron Gamla Lidingöbron sträcker sig över fjärden Lilla Värtan mellan Lidingö och Ropsten. I Ropsten ansluter bron till ett industriområde med en passage genom ett parkeringsområde till Ropstens tunnelbanestation. På Lidingösidan ansluter bron till ett ospecificerat stadsrum som utgörs av ett trafiksystem. Parallellt med Gamla Lidingöbrons sydöstra sida löper Lidingöbron som är avsedd för vägtrafik. Avståndet mellan broarna är mindre än 30 meter. Gamla Lidingöbron stod färdig 1925 och trafikerades med biltrafik fram till dess Lidingöbron togs i drift 1971 och med spårväg på dubbelspår. Efter en omfattande renovering och ombyggnad 1986 trafikeras Gamla Lidingöbron av spårväg på enkelspår och av gång- cykeloch mopedtrafik. Figur 15. Gamla Lidingöbron i profil (Källa: Atkins Sverige AB 2014). Gamla Lidingöbron ägs av Lidingö stad. Den är 850 meter lång och drygt 9 meter bred. Den segelfria höjden under bågspannet på bron uppgår till 5,2 meter (Se Figur 15). Bron är konstruerad med en öppningsbar klaff i dess västra del. Den är plomberad sedan år 2004 på grund av att klaffen är i dåligt skick och att det finns risk för att den kan fastna i öppet läge. Det innebär att båtar som inte klarar den segelfria höjden om 5,2 meter måste gå norr om Lidingö. Sjövägen under Lidingöbroarna upphörde att vara allmän farled 1988. Mark- och miljö- Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 52 domstolen har år 2014 beslutat att bron inte behöver göras öppningsbar i avvaktan på att den nya bron anläggs. Domen har vunnit laga kraft och en detaljplaneändring, för att säkerställa detta, håller på att genomföras. Gamla Lidingöbron har 15 stycken brostöd i vattnet och tre landfästen (ett på Stockholmssidan och två på Lidingösidan). Generellt är varje brostöd i vatten grundlagt med cirka 10 stycken rörpålar av stål och järn eller armerad betong som installerats antingen vertikalt eller lutande. Stål- och järnpålarna är fyllda med betong. Pålarna är nedförda till berg och dess längder varierar i huvudsak mellan 15 och 53 meter. Gamla Lidingöbron är en fackverkskonstruktion av hopnitade stålplåtar (Lidingö stad 2013h). Gamla Lidingöbrons skick har undersökts under 2000-talet. Undersökningarna har visat att det finns ett antal risker och osäkerheter förknippade med brons ålder, konstruktion och grundläggning som gör det olämpligt att underhålla och reparera bron i ett längre perspektiv. Brons status finns dokumenterad i ”Tillståndsbedömning av betongfundament och pålar” , Ramböll 2013. Sammanfattningsvis har brofundament och pålar under ca 90 års tid varit utsatta för frost och ASR (Alkali-Silika-Reaktion) som är en expansiv kemisk reaktion där ballasten sväller vid tillsats av fukt vilket kan orsaka omfattande sprickbildning i betongen med nedsatt hållfasthet som följd. Den ursprungliga betongkvaliteten har varit mycket varierande i både fundament och pålar. Det finns tydliga spår av skiktningar och sprickor i gjutfogar. De hållfasthetsberäkningar som utförts för pålar och fundament och de osäkerheter i betongens hållfasthetsegenskaper och observerade betongskador tyder på förhållandevis kort återstående livslängd. Den rekommenderade återstående livslängden bedömdes 2013 till maximalt 8 år. Analyser har visat att kostnaderna att behålla den befintliga bron överstiger kostnaderna för en helt ny bro med motsvarande funktion (Lidingö Stad 2013h). Lidingöbron Lidingöbron togs i drift 1971, är avsedd för vägtrafik och löper parallellt med Gamla Lidingöbron på dess sydöstra sida. Lidingöbron vilar på 13 brostöd i vattenområdet. Den har 11,5 meter segelfri höjd. Kraft-, dricksvatten- och fjärrvärmeledningar till Lidingö är förlagda i Lidingöbron. Bron berörs inte av anläggandet av Lilla Lidingöbron eller rivningen av Gamla Lidingöbron. Lidingöbron är av riksintresse för kommunikation i och med att det är den enda möjligheten att ta sig med bil mellan Stockholm och Lidingö. Detta gör att det passerar både bilar, bussar och lastbilar på bron. Vid anslutningen till och från Lidingöbron på Lidingösidan går det att ta Södra Kungsvägen mot Centrum/Torsvik eller södra Lidingö samt Norra Kungsvägen mot Norra Lidingö. Vid anslutningen till och från Lidingöbron på Stockholmssidan går det att åka vidare vid Frihamnen mot Stockholms centrum och Hjorthagen. Vägtrafiken på Lidingöbron har 70 km/h i hastighetsbegränsning och trafikeras med cirka 41 000 fordon per vardagsdygn enligt en bullerutredning utförd år 2008 (Atkins Sverige AB 2014e). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 53 4.3 Skyddsintressen Skydd av naturen regleras i miljöbalkens 7 kap. I det område som anläggning av ny bro mellan Lidingö och Stockholm och rivning av Gamla Lidingöbron kommer att beröra finns följande: Riksintressen Riksintressen enligt miljöbalken är områden som har sådana värden eller förutsättningar att de bedöms vara betydelsefulla för landet i sin helhet. Syftet med ett riksintresse är att säkerställa eller bevara något för framtiden. Riksintressen som Lilla Lidingöbron kommer att beröra Riksintresse för allmän hamn finns där västra delen av Lilla Lidingöbron planeras ligga. Området för riksintresset omfattar stora delar av Stockholms stads vattenområden som omgärdar Stockholms innerstad, bland annat Lilla Värtan. Riksintresse för kulturmiljövården som omfattar Stockholms innerstad med Djurgården sträcker sig fram till kommungränsen mellan Lidingö stad och Stockholms stad där Lilla Lidingöbron planeras. Buffertzon tillhörande farled 541 Stockholm (sträckan Kanholmsfjärden–Värtahamnen) sträcker sig över Stockholmssidan där Lilla Lidingöbron planeras. Farleden är av riksintresse och har farledsklass 1, vilket beskrivs som prioriterad sjöväg till allmänna hamnar av betydelse för fartygstrafiken. Farleden slutar söder om Lidingöbroarna. Buffertzonen sträcker sig 200 meter från farleden. Närliggande riksintressen som inte berörs av Lilla Lidingöbron Lidingöbron är av riksintresse med hänvisning till dess särskilda betydelse för den regionala vägtrafiken, den enda vägen till och från Lidingö stad. Riksintresset består i att värna om vägnätets kapacitet och minimera dess störningskänslighet. En mark- och sjöförlagd kraftledning mellan Värtan och Koltorp är av riksintresse för energidistributionen. Markkabeln är förlagd i Lidingöbron och togs i drift i december år 2012. På Lidingö löper markledningen i Islinge Hamnväg och Norra Kungsvägen. Projektet omfattas inte av strandskydd, vattenskyddsområde, kulturreservat, landskapsbildskydd eller Natura 2000-område. Nationalstadsparken, som ligger norr om Lidingöbroarna, berörs inte. Figur 16 visar skyddsvärda områden kring Lidingöbron. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 54 Figur 16. Skyddsvärda områden kring Gamla Lidingöbron (Data från Länsstyrelserna 2014 och © Lantmäteriet Medgivande R7341_140002). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 55 Ledningsägare Kabel för fjärrvärme och för starkström tillhörande Fortum. Belägna inom fastighet Stockholm Hjorthagen 1:3, Stockholm Hjorthagen 1:1 samt Lidingö 8:90, vid området kring brofäste Ropsten, kabel går delvis via Gamla Lidingöbron. Fortum har även kabelskåp både vid brofäste Ropsten och på Lidingö samt trumma för värmepump vid brofästet i Ropsten. Strax söder om läget för planerad bro, nära Ropsten, finns ett intagstorn samt en korsande intagsledning som tillhör Fortums närliggande värmepumpsanläggning. Tornet som har en diameter kring 10,5 m är enligt uppgift pålgrundlagt, medan ledningen med en diameter av ca 3 m ligger på sjöbotten. Kablar för starkström tillhörande Svenska Kraftnät. Belägen inom fastighet Ladugårdsgärdet 1:90 och Ladugårdsgärdet 1:40 samt Lidingö 8:90, kabel går delvis via Lidingöbron. Fiberkabel tillhörande Stokab. Belägen inom fastighet Lidingö 8:90 och Ladugårdsgärdet 1:40, sydost om befintliga broar parallellt med Lidingöbron. Stokab har även ledning på Gamla Lidingöbron. Telekabel tillhörande Skanova. Belägen inom fastighet Lidingö 8:90 och Ladugårdsgärdet 1:40, sydost om befintliga broar parallellt med Lidingöbron. Rättighet för telekabel tillhörande TDC. Belägen inom fastighet Lidingö 8:90, rättigheten går parallellt med Lidingös strandkant under Lidingöbroarna. Någon kabel har inte anlagts. SLs har ledningar på Gamla Lidingöbron och ledningar till bussväderskydd på Stockholmssidan. Ledningarna är belägna inom fastighet Lidingö 8:90 och Ladugårdsgärdet 1:40. Lidingö stad har vattenledningar vid brofäste Lidingö som går längs med Lidingöbron över på Stockholmssidan. Inom fastighet Lidingö 8:78, söder om Lidingöbron finns en spillvattentunnel med tillhörande dag- och spillvattenledningar. Dagvattenledningen är delvis belägen under Gamla Lidingöbron på fastighet 8:90. 4.4 Angränsade projekt Centrum/Torsvik Området Centrum-Torsvik ligger strax öster om Lidingöbron. År 2009 identifierades Centrum Torsvik i Lidingö stads översiktsplan som ett av de viktigaste utvecklingsområdena i staden. Miljö- och stadsbyggnadskontoret fick i uppdrag att ta fram ett planprogram. Målet med planprogrammet var bland annat att ta fram åtgärder för att minska buller och skapa bättre kollektivtrafik. Programmet syftade även till att utveckla Centrum/Torsvik till en inbjudande entré till Lidingö. Lidingö stad vill utveckla området till en energieffektiv och miljöanpassad stadsdel där kollektiv- gång- och cykeltrafik är väl utbredd (Lidingö stad 2013a). Byggnation av ny bro och rivning av Gamla Lidingöbron kommer att samordnas med det planarbete som Lidingö stad bedriver för Centrum Torsvik. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 56 Lidingöbanan/Spårväg City Lidingöbanan sträcker sig från Gåshaga brygga i västra Lidingö, via Gamla Lidingöbron till Ropsten i Stockholm stad. Lidingöbanan har begränsad kapacitet på grund av långa sträckor med enkelspår och kommer därför att rustas upp och bli en modern spårvägslinje. På grund av upprustningen är banan avstängd från och med den 21 juni år 2013 fram till hösten år 2015 då bussar ersätter tågen under byggtiden. (se Figur 17) (AB Storstockholms Lokaltrafik 2014). Figur 17. Utvecklingsplan av Lidingöbanan (AB Storstockholms lokaltrafik 2012). Spårväg City är Trafikförvaltningens satsning för att bygga ut dagens Linje 7 som går från Sergels torg/Hamngatan till Waldermarsudde. Den nya sträckningen planeras att gå från Tcentralen i Stockholms city via Norra Djurgårdstaden och Ropsten vidare till Gåshaga brygga (se Figur 17). När Lidingöbanan sammankopplas med Spårväg City kommer det att bli möjligt att åka från Lidingö till centrala Stockholm utan byte. År 2030, efter utveckling av Norra Djurgårdstaden beräknas Spårväg City ha 63 000 resenärer per dygn (AB Storstockholms Lokaltrafik 2012). Norra Djurgårdsstaden Norra Djurgårdsstaden är en miljöprofilerad stadsdel belägen på Djurgården i Stockholm stad. Stadsdelen sträcker sig från Loudden i söder till Hjorthagen i norr och kommer så småningom att växa ihop med Ropsten. Omkring år 2030 beräknas området att omfatta cirka 10 000 nya bostäder och 30 000 nya arbetsplatser (se Figur 18). Projektet har en nära anknytning till Spårväg City då spårvägen kommer vara det huvudsakliga färdmedlet för de som bor och jobbar i Norra Djurgårdsstaden. Ropsten blir den närmaste knutpunkten för de boende och arbetande i Norra Djurgårdsstaden eftersom att den är hållplats för både buss, spårvagn och tunnelbana (Stockholm stad 2013, AB Storstockholms Lokaltrafik 2012). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 57 Figur 18. Visionsbild av Norra Djurgårdstaden. Källa: Stockholms stad och Aaro Designsystem. Akvatiska Cirka 200 meter norr om brofästena på Lidingö planeras en kommersiell akvarieverksamhet med utställningar och pedagogisk verksamhet (Lidingö stad, 2013). En ny detaljplan håller på att tas fram för området norr om Lidingöbron. Syftet med den nya detaljplanen är att bygga ett akvarium eller annan publik verksamhet (Lidingö stad, 2013). Arealen för det tänkta planområdet är cirka 1,5 hektar, varav 1 hektar utgörs av vattenområde. I delen som är belägen i vattnet kommer sälar och andra marina djur att kunna beskådas (Lidingö stad 2013a). 4.5 Vatten Vatten är en naturresurs och den fysiska miljön under vattenytan. I kapitlet ingår även bottenförhållanden. Vattenkvalitet i Lilla Värtan Lilla Värtan hör till Stockholms inre skärgård och sträcker sig mellan Lidingö och Stockholm och avgränsas av Stocksund i norr och Nacka i söder. Lilla Värtan har påverkats starkt av mänskliga aktiviteter sedan lång tid. Vattnet påverkas av bland annat utsläpp av renat avloppsvatten från Henriksdals och Bromma reningsverk, in- och utloppsledningar till värmepumpanläggningen i Ropsten och dagvatten från de dubbla broarna till Lidingö. Delar av Lilla Värtan kantas av industrihamnar vid Ropsten, hamntrafik från och till Värtahamnen och Frihamnen, en sjömack på Fjäderholmarna, kryssningsfartyg samt arbetsbåtar och gas/oljefartyg passerar eller avgår och angör i området. Lite mindre än halva avrinningsområdet upptas av bebyggelse och resterande är naturmark (Miljöförvaltningen 2001), Stockholm Stads Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 58 dagvattenstrategi från år 2005 klassar Lilla Värtan som mindre känslig recipient (Stockholms stad 2005). Inom vattenförvaltningen används miljökvalitetsnormer (MKN) som riktlinjer för att bedöma en vattenförekomsts ekologiska och kemiska status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster ska uppnå god status till år 2015 (Vattenmyndigheterna, 2013). Vattenförekomsten Lilla Värtans (SE658352-163189) tillhör Norra Östersjöns vattendisiktrikt. Dess ekologiska status har klassats som måttlig år 2009 med kvalitetskravet god ekologisk status år 2021. Den kemiska ytvattenstatusen klassades år 2009 som ”Uppnår ej god ytvattenstatus” med kvalitetskravet god kemisk ytvattenstatus år 2015, med undantag för den giftiga organiska föreningen tributyltenn (TBT som finns i äldre båtbottenfärger) som har tidsfrist till år 2021. Undersökningar från 2005 på uppdrag av Naturvårdsverket visar att TBT-halten (1,7 ng/l ) i vatten överskrider den högsta tillåtna koncentrationen (MAC) på 1,5 ng/l (Viss 2014). De mest påtagliga miljöproblemen är övergödning och förekomst av miljögifter. Fosforhalten varierar mellan hög och extremt hög. Kväve- och klorofyllhalterna är extremt höga. Siktdjupet är stort till måttligt i ytvattnet enligt Stockholm Vattens mätningar baserat på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Länsstyrelserna, 2013). Lilla Värtan klassas som kraftigt modifierat vatten (Viss 2014) till följd av hamnverksamhet. Bland annat är status för bottenfauna och näringsämnen otillfredsställande. Främmande arter har även påträffats (Länsstyrelserna, 2013). I Stockholm Vattens miljöövervakningsprogram för recipientvatten från reningsverken mäts flera punkter i Stockholms skärgård bland annat längs Strömmen hela vägen ut till ytterskärgården. De provtagningsstationer som är intressanta runt Lidingö är Blomskär i Stora Värtan, Halvkaksundet sydöst om Lidingö, Blockhusudden in mot staden, och Karantänbojen som ligger precis utanför Lidingöbron, se Figur 19. Provtagning sker flera gånger per år vid provtagningsstationerna. Syreinnehållet i provtagningspunkten Karantänbojen har under månaderna september, oktober och november närmat sig noll med avseende på bottenvattnet (på ca 20 meters vattendjup) med 4 % som lägsta notering. I Blomskär ute i Stora Värtan har svavelhaltiga prover mätts upp årligen (mätserie från år 2000) från 24 meters djup och ned till botten (27 meter bottendjup). Mätpunkten sydöst om Lidingö, Halvkaksundet, har på 50 meters djup under 2000 talet haft ett medelvärde på 52 % syremättnad med ett minimum på 6 % (2 gånger på 14 år) (Länsstyrelsen i Stockholms län 2014). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 59 Figur 19. Karta som visar Stockholm Vattens provtagningsstationer i miljöövervakningsprogrammet för recipientvatten från reningsverken (Stockholms Vatten 2014). Vattendjup Lilla Värtan har ett ungefärligt medeldjup på 20 meter med något djupare vatten i sydöst och något grundare i nordväst. Tvärsnittet i Lilla Värtan, där Lidingöbroarna ligger, är drygt 700 meter brett med ett maximalt djup på 24 meter och ett medeldjup cirka 17 meter. Tvärsnittsarean är drygt 12 000 kvadratmeter. Den mest trånga tvärsektionen i Lilla Värtan ligger vid Frihamnspiren. Bottentopografin karakteriseras av så kallade låga ”trösklar” vid Loudden (-17 meter), norr om Lidingöbron (-16 meter) och emellan dessa två platser vid Värtapiren (-19 meter) (Sweco 2007). I farleden söder om fjäderholmarna går det en djupare ränna ned till 43 meters djup. Inom projektet Lilla Lidingöbron genomfördes en bottenscanning på uppdrag av Lidingö stad 2014. Mätningarna visade att strandkanten i sydväst sluttar kraftigt (10 grader) ned till en djuphåla på 21,7 meter för att sedan åter grunda upp till 14-16 meter halvvägs över till Lidingö. Efter höjdryggen sluttar det åter ned till 20 meters djup innan en kraftig lutning (c:a 38 grader) upp på land. Medelvattenståndet för Värtan är enligt SMHI ca +0,1 m ö h år 2014 (Rikets Höjdsystem 2000). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 60 Vattenströmning Vattenmassan i Stockholms skärgård är salthaltsskiktad på grund av mötet mellan sötvattnet från Mälaren och det bräckta vattnet i Östersjön. Skiktningen är relativt svag. Vattenströmningen i Lilla Värtan drivs av olika krafter. Dessa krafter utgörs dels av den densitetsdrivna cirkulationen i den yttre skärgården, dels genom utströmmande Mälarvatten från Slussen. Vindens direkta påverkan på ytvattenströmmen och vattenståndsvariationer påverkar också vattenströmningen i Lilla Värtan (Miljöförvaltningen 2001). Vattnet strömmar i båda riktningarna i Lilla Värtan. Strömhastigheten i Lilla Värtan är generellt mycket låg och överstiger sällan 10 centimeter per sekund. Nettoflödet i tvärsnittet där broarna ligger är mycket mindre än bruttoflödena. Nettoflödet är skillnaden mellan strömningarna i båda riktningar. Ett litet nettoflöde innebär att det strömmar ungefär lika mycket åt ena och andra hållet. Det innebär att man kan förvänta sig nästan lika starka strömmar i sydlig riktning som i nordlig (DHI 2014a). Under sommaren är vattenmassan i Lilla Värtan både temperatur- och salthaltskiktad med en termoklin och varierande salinitet beroende på årstid och djup (Stockholm vatten 2014). Detta kan bidra till att det strömmar i olika riktningar över och under saltsprångskiktet. Den dominerande flödesriktningen är dock från Slussen och ut mot havet. 2/3 delar av vattnet går ut genom Halvkaksundet och 1/3 genom Lilla Värtan. Den beräknade vattenomsättningstiden i Lilla Värtan är beräknat till ca 50 dagar (DHI 2014a). Bottengeologi Lilla Värtan är en deformationszon i berggrunden vilket innebär att det är stora djup till berg där Lidingöbroarna ligger. De utförda sjömätningarna visar att bottentopografin där Lilla Lidingöbron planeras karaktäriseras av branta slänter vid både Ropsten och Lidingö. Det finns en höjdrygg ungefär i mitten av sträckningen för planerad bro. Sjöbotten består av ett mäktigt lager lera med en mäktighet på mellan cirka 10 och cirka 40 meter, där den största är vid Gamla Lidingöbrons bågspann. Leran underlagras av morän, som enligt arkivmaterial är mellan några decimeter upp till flera meter tjock. I släntområdena närmast Ropsten och Lidingö är berggrunden överlagrad av lera och morän eller fyllnadsmaterial. Den översta decimetern består av ett poröst lager för att sedan stegvis bli fastare, på en meters sedimentdjup klassas leran som hård (Atkins Sverige AB 2014h). Vid Stockholm Vattens bottenfaunaundersökning i Lilla Värtan beskrevs det översta 2-4 centimetrarna i sedimentet som ”ljusbrunt fluffigt”. (Stockholm vatten 2013). Sedimentsammansättningen i Lilla Värtan och området kring Gamla Lidingöbron, består till största delen av finpartikulärt material med skiftande inslag av silt. Både sjömätningen som utfördes inom projektet av Marin Miljöanalys AB 2014 och Länsstyrelsen i Stockholms län visar att det finns metangas till följd av mikrobakteriell nedbrytning av organiskt material inlagrat i sedimenten (Stockholms stad & Länsstyrelsen i Stockholms län 2011, Atkins Sverige AB 2014h). Vid sjömätningen som utfördes hösten 2014 begränsade innehållet av gas i sedimentet det penetrerande ekolodets mätning av lerans tjocklek. Föroreningar i sediment Det har gjorts ett antal sedimentprovtagningar i Lilla Värtan med omnejd. Totalt sett har Stockholms innerskärgård en hög föroreningsgrad i sedimentet. Bottnarna är syrefattiga. En kontinuerlig transport av sediment sker på grund av hamnverksamheten i Värtahamnen där sediment transporteras från Lilla Värtan till de större djupen i farlederna. En undersökning av ytsediment i Stockholms läns kustvatten och östligaste delen av Mälaren genomfördes av SGU 2007-2010 på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms stad. Undersökningen Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 61 redovisar analysresultat från sedimentprover tagna 1997-2001 och 2007. Totalt har prover tagits vid 27 provtagningsstationer. En provtagningspunkt ligger vid Lidingöbroarna. Analyserna visade mycket stor avvikelse för koppar, kvicksilver och bly samt stor avvikelse för kadmium och zink. De organiska miljögifterna PAH (polyaromatiska kolväten) och PCB (polyklorerade bifenyler) uppmättes till mycket höga halter och HCB till höga halter (Stockholms stad & Länsstyrelsen i Stockholms län 2011). En undersökning av kvicksilverhalter i sediment har genomförts av IVL Svenska miljöinstitutet i Stockholmsområdet under 2008-2009. Lilla Värtan och övriga mätstationer i centrala Stockholm uppvisade höga halter kvicksilver. Halterna minskar både i riktning västerut mot centrala Mälaren och österut mot ytterskärgården (IVL Karlsson & Elving 2009). Inom föreliggande projektet utfördes en sedimentprovtagning av Atkins Sverige i september/oktober 2014. Sedimentprover togs längs med den planerade sträckningen i 12 punkter. Vid provtagningen användes 1 meter långa så kallade miljörör. Provtagningspunkterna framgår av Figur 20. Miljörören trycktes ned i botten och lock användes i båda ändar för att tillsluta så att det bildades vacuum i röret. Varje prov delades upp i två delar; den ena utgjordes av de 0,1 m översta skiktet och det andra utgjordes av den resterande delen om 0,9 m av röret. De olika delarna analyserades med avseende på tungmetaller, PAH, TBT, TOC (totalt organiskt kol), PCB och olja. Den generella trenden är att sedimenten i det 0,1 meter övre skiktet innehåller högre koncentration av föroreningar än i de underliggande 0,9 meter tjocka skiktet. Analyserna visar mycket höga halter (klass 5) av metallerna koppar (Cu), kvicksilver (Hg), bly (Pb) och zink (Zn) och miljögifterna PAH och PCB. Sammantaget innebär analysresultaten av sedimenten där den nya bron planeras att sedimenten är förorenade, vilket bekräftar den tidigare bilden av området (Atkins Sverige AB 2014i). Figur 20. Karta över provtagningsplatserna för sedimentundersökningen längs den planerade sträckningen för Lilla Lidingöbron (Data om provtagningspunkter från Atkins Sverige AB 2014i och kartmaterial från © Lantmäteriet Medgivande R7341_140002). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 62 Tungmetaller De undersökningar som utförts i Lilla Värtan visar att sedimenten innehåller höga eller mycket höga halter av tungmetallerna kadmium, koppar, bly, zink och kvicksilver (Atkins Sverige AB 2014i). Organiska miljögifter De undersökningar som utförts i Lilla Värtan har visat att sedimenten innehåller mycket höga halter av de organiska miljögifterna PAH, PCB samt TBT. Halter av TBT som uppmätts mellan åren 2009-2012 har påvisats ca 5000 gånger högre än den halt som krävs för god kemisk status (Viss 2014). Vid undersökningen 2014 hittades maxvärdet av TBT i den andra provtagningspunkten utanför Ropsten med en halt på 824 µg/kg TS. Denna provtagningspunkt är i djuphålan och halter där är mer än dubbelt så hög som den näst högsta uppmätta halten. Anledningen till att TBT-halten varierar så mycket kan vara flera men den största anledningen är sannolikt att punkten ligger i närheten av båtförtöjningsplatser (Atkins Sverige AB 2014i). Halterna av alifatiska kolväten är höga i vissa delar av Lilla Värtan. Detta speglar belastningen av olja från den omfattande oljehantering som har pågått och fortfarande pågår inom Lilla Värtans påverkansområde. Värdering av vatten Lilla Värtan bedöms ha ett måttligt värde på grund av att den inte används som dricksvattentäkt, kan vara hemvist för rödlistade och andra skyddade djur- och växtarter samt har måttligt värde ur rekreationssynpunkt. 4.6 Naturmiljö (växter, djur) Med naturmiljö menas flora och fauna både på land och i vatten. Undersökningar av bottenfauna genomförs kontinuerligt av Stockholm Vatten. De provtagningspunkter som ligger närmast Lidingöbroarna i Lilla Värtan finns utanför Herserud på Lidingö och söder om Tranholmen. Undersökningarna visar att utbredning av bottenfaunan har ökat något i Lilla Värtan sedan 1970-talet. I den senaste undersökningen år 2010 hittades inga djur på djup från 20 meter och nedåt söder om Tranholmen. Orsaken till att djur till största delen saknas på de större djupen är sannolikt den syrebrist som ibland uppträder i det bottennära vattnet under sommar och höst. Bottenlevande djur som påträffats i Lilla Värtan är fåborstmask, havsborstmask, östersjömussla och tusensnäcka. Utanför Herserud har även märlkräfta och kräftdjuret skorv påträffats. Skorv är en störningskänslig art som har både ökat och minskat i omfattning under åren i innerskärgårdens inre del. Även tusensnäcka är en störningskänslig art som minskat i omfattning sedan år 1992. Östersjömussla, havsborstmask och fåborstmask är störningståliga arter. I Lilla Värtan finns ett trettiotal fiskarter, bland annat strömming, abborre, gädda, gös, havsöring, lax och olika vitfiskar. Utplanterad lax och havsöring förekommer under höst, vinter och vår. Fjärden är värdefull som övervintringsområde för svanar, sothöns och dykänder. Under Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 63 isfria vintrar kan stora mängder vigg samlas i fjärden tillsammans med brunand, den senare är klassad som nära hotad art enligt rödlistan 2010. Rödlistan tas fram av Sveriges lantbruksuniversitet och är en redovisning av arter som bedöms löpa risk att försvinna från det område som rödlistan omfattar. Området under och kring Lidingöbroarna utgör lekplats för strömming och under vårarna förekommer stora mängder strömming i området, Figur 21. Enligt Länsstyrelsens översiktliga kartinventering med Balancemodellen utpekas det grunda området vid södra delen av Tranholmen som ett område med goda förutsättningar för lek- och uppväxtområde för gös och uppväxtområde för gädda och abborre. Fisk från Lilla Värtan har konstaterats innehålla stora mängder miljögifter, vilket troligen beror på höga halter av föroreningar i bottensedimenten. Kvicksilverhalten i fisken är hög och därför förekommer inte något yrkesfiske i Lilla Värtan (Viss 2014, Stockholms stad & Länsstyrelsen i Stockholms län 2011). Söder om brofästet på Lidingö finns en grönyta vid vattnet. Cirka 300 meter från brofästet vid Stockholm är Hjorthagsparken belägen på en bergplatå (Lidingö stad 2012c). Värdering av naturmiljö Lilla Värtan bedöms ha lågt värde eftersom den biologiska mångfalden är av ordinär eller lokal landskapsekologisk betydelse. Lilla Värtan har endast i liten omfattning förutsättningar för naturvärden. Art- och individmångfalden är representativ för regionen. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 64 Figur 21. Kartan visar möjliga lek- och uppväxtområden för fisk i närheten av Gamla Lidingöbron (Data från länsstyrelsen i Stockholms län 2014 © Lantmäteriet Medgivande R7341_140002). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 65 4.7 Rekreation och friluftsliv Gång och cykel Lilla Värtan har ett visuellt värde för rekreation och friluftsliv. Vid strandkanten av Lidingö finns det promenadstråk med vy ut över Lilla Värtan. Gamla Lidingöbron fungerar som cykel-, och promenadsstråk mellan Lidingö och Stockholm. Båtliv och fiske Ett trettiotal båtklubbar finns i området kring Lidingö, Brunnsviken-Edsviken, Stocksund samt kuststräckan Djursholm-Viggbyholm. Norr om Gamla Lidingöbron, på Stockholmssidan, ligger en småbåtshamn med både motorbåtar och segelbåtar, se Figur 22 (Seglarsällskapet Vega, 2013). Båtklubben planeras att flytta till annan plats innan brobyggnationen startar. Det finns även kanotklubbar i området. Segeltävlingen ”Lidingö runt” äger rum en gång om året sedan 1950-talet. Starten är vid Foresta/Millesgården söder om Lidingöbroarna. Banan går motsols runt Lidingö med målgång norr om Lidingöbroarna vid gamla Torsviks fyr. Under 2000-talet har tävlingen haft ca 400-450 deltagande båtar (Lidingö runt 2015). Sjövägen under Lidingöbroarna upphörde att vara allmän farled 1988. En reguljär båtlinje passerar under bron. Yrkesmässigt fiske förekommer inte i fjärden på grund av att kvicksilverhalten är hög i fisken i området, men sportfiske är populärt i de norra delarna av Lilla Värtan men förekommer även från Gamla Lidingöbron (WSP 2005, IVL Karlsson & Elving, 2009). Gamla Lidingöbrons öppningsbara klaff är sedan år 2004 plomberad, på grund av brister på klaffspannet och maskineriet och därmed följande risk för haveri. Plomberingen innebär att den segelfria höjden under broarna är 5,2 meter. Innan klaffen plomberades var den segelfria höjden 11,5 meter som begränsas av Lidingöbron. Båtar från båtklubbar norr om Lidingöbroarna som är högre än 5,2 meter får gå norr om Lidingö med ca 2 km längre väg till och från den norra och mellersta skärgården. För trafik till och från den södra skärgården blir vägen ca 10 km längre jämfört med om trafiken kunnat gå söder om Lidingö. Enligt Transportstyrelsens båtlivsundersökning från år 2010 anges att cirka 80 % av totalt cirka 100 000 segelbåtar i Sverige är under 10 meter långa. Enligt Sjöfartsverket är det uppskattningsvis 2000-2500 innehavare som har övernattningsbara segelbåtar och är hemmahörande i de trettiotal båtklubbar som ligger i Lilla Värtans närhet. Ungefär 60 % av dessa har en masthöjd under 12,5 meter. Av statistik från åren 1998-2003 framgår att bron har öppnats för i genomsnitt 750 båtar årligen, varav cirka 200 båtar i samband med kappseglingen Lidingö runt. Med undantag för sistnämnda båtar har således möjligheterna till broöppning utnyttjats av cirka 550 båtar årligen, inklusive yrkestrafiken. Statistik från år 2002 påvisar cirka 706 passerade fartyg, varav 94 i yrkestrafik. Bron öppnades då vissa tider på dygnet under perioden 15 april till och med 30 september. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 66 Figur 22. Småbåtshamn i Ropsten norr om landfästet för Gamla Lidingöbron (Bild: Tyréns AB). Värdering av rekreation och friluftsliv Området har måttligt rekreationsvärde, för både land och vatten. Det finns goda förutsättningar för rekreation och friluftsliv med avseende på tillgänglighet och upplevelser via gång- och cykelstråk. Fritidsfiske utövas från Gamla Lidingöbron. Områdets vattentillgång har även en visuell betydelse för rekreationen. Nyttjande av vattenområdet under bron är idag begränsat för högre fritidsbåtar på grund av Gamla Lidingöbrons segelfria höjd. 4.8 Trafik Pendlings- och resmönster Lidingö har få arbetsplatser sett till antalet invånare, därför är arbetspendling till andra kommuner viktig. Arbetspendlingen från Lidingö sker framförallt mot Stockholms stad och då främst in mot Stockholm City. Ett mindre pendlingsutbyte sker även med Solna/Sundbyberg/Järva samt med Stockholm Söderort och norra Stockholm. Totalt sett har 60 % av resorna ut från Lidingö målpunkt Stockholms innerstad (alla resor, inte bara arbetspendling). Inom Lidingö är andelen resor och transporter med motorfordon hög. En resvaneundersökning från 2013 visar att 65 % av vardagsresorna inom Lidingö sker med bil, 7 % reser kollektivt, 17 % går och 9 % cyklar. Totalt sker cirka 74 000 resor över broarna varje dygn, medräknat bil, buss, Lidingöbanan, cykel och gång. Idag sker arbetspendlingen i mycket hög grad med bil samt via kollektivt resande med tunnelbana eller buss från Ropsten. Under senare år har andelen cykelresor ökat på Lidingö. Störst har ökningen varit för resor inom Lidingö, men även för resor ut från Lidingö har cyklandet ökat. Detta är en positiv trend som ligger i linje med Lidingö stads arbete för att öka antalet resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Kommunen har i sin trafikstrategi som mål att 80 % av Lidingöbornas arbetsresor ska ske med gång, cykel eller kollektiv- Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 67 trafik år 2030. I Stockholms län cyklar hälften så många invånare till jobbet jämfört med övriga län i Sverige. Detta beror bland annat på långa avstånd samt på att det till viss del saknas sammanhängande cykelnät. De senaste tio åren har cykeltrafiken dock ökat, vilket ses som en effekt av satsningar på utbyggda cykelnät och fler cykelparkeringar. En annan anledning till den ökande cykeltrafiken är tilltagande trängselproblem för bil- och kollektivtrafik (Atkins Sverige AB 2014e). Vägtrafik Lidingöbron är ett riksintresse för kommunikation och den enda möjligheten att med bil ta sig mellan Stockholm och Lidingö. Det passerar både bilar, bussar och lastbilar på bron. Vid anslutningen till och från Lidingöbron på Lidingösidan går det att ta Södra Kungsvägen mot Centrum/Torsvik eller södra Lidingö samt Norra Kungsvägen mot Norra Lidingö. Vid anslutningen till och från Lidingöbron på Stockholmssidan går det att åka vidare vid Frihamnen mot Stockholms centrum och Hjorthagen. Vägtrafiken på Lidingöbron har 70 km/h i hastighetsbegränsning och trafikeras med cirka 41 000 fordon per vardagsdygn enligt en bullerutredning utförd år 2008. Efter det att nya spårvagnar tas i drift kommer buller från vägtrafiken att dominera ljudbilden på Lidingöbroarna. Vid brofästet i Ropsten är det cirka 100 meter till Station Ropsten med tunnelbana och busslinjer. På Lidingösidan finns ingen busshållsplats inom 500 meter från brofästet (Atkins Sverige AB 2014e). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 68 Figur 23. Karta över Gamla Lidingöbrons vägar och anslutningar för gång-, cykel- och mopedtrafik (Bild: Atkins Sverige AB 2014). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 69 Spårtrafik Fram till juni år 2013 trafikerades Lidingöbanan, sträckan mellan Ropsten ‒ Gåshaga brygga, med avgångar var 10:e minut i vardera riktningen under högtrafik. I Ropsten finns anslutning till tunnelbanans röda linje och vid flera hållplatser finns även anslutning till busslinjer. Antalet påstigande resenärer på Lidingöbanans samtliga stationer var under en vinterdag 2012 cirka 11 400. Av dessa kan den stora merparten antas resa över Gamla Lidingöbron, medan en lite andel endast reser inom Lidingö. I juni 2013 påbörjades en modernisering av Lidingöbanan som innebär att spårtrafiken på Gamla Lidingöbron stängdes av. Sträckan rustas upp till en modern spårväg för nya fordon och med tillgänglighetsanpassade hållplatser. Hösten 2015 beräknas trafiken återupptas med moderna spårvagnar. De nya spårvagnarna beräknas bland annat ha cirka 16 decibel lägre ljudalstring jämfört med den äldre modellen som trafikerade sträckan fram till år 2013. Lidingöbanan dimensioneras för att klara femminuterstrafik under rusningsperioden. Det högre kapacitetsbehovet uppstår när Lidingöbanan kopplas samman med Spårväg City i Ropsten. Genom att koppla Lidingöbanan till Spårväg City skapas ett sammanhängande trafiksystem som gör det möjligt att åka från Lidingö till centrala Stockholm utan byte (Atkins Sverige AB 2014e). Gång- cykel och mopedtrafik Gångnätet på Lidingö är väl utvecklat, bitvis kombinerade med cykelbanor. Gångbanorna är delvis smala och med stora höjdskillnader. Under senare år har andelen cykelresor ökat på Lidingö. Störst har ökningen varit för resor inom Lidingö, men även cykelresor ut från Lidingö har ökat. Denna trend ligger i linje med Lidingö stads arbete för att öka antalet resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik (Lidingö stad 2013d och Lidingö stad 2013g). Från brofästet på Lidingö leder ett regionalt cykelstråk längs öns nordvästra sida. Stråket är en kombinerad gång- och cykelväg utmed Islinge Hamnväg och Norra Kungsvägen mot Lidingös norra och nordöstra delar. Mot centrala Lidingö och Torsvik stäcker sig en cykelbana i gata upp längs Islinge Hamnväg. Denna har en brant lutning på cirka 7,5 %. Längs Lidingös sydöstra kust löper ännu ett regionalt cykelstråk. Från brofästet är den kombinerade gång- och cykelvägen längs Islinge Hamnväg tänkt att fungera som en koppling till det regionala stråket som sedan viker av mot sydöst, men kopplingen har en otydlig utformning. Cykelstråket följer sedan Lidingöbanan österut. Stråket är asfalterat och separerat från fordonstrafik. Från brofästet i Ropsten sträcker sig ett regionalt cykelstråk norrut mot Norra Djurgården och fortsätter sedan vidare till Stockholms universitet och Danderyds kommun. Söderut längs Gasverksvägen och Norra Hamnvägen sträcker sig ytterligare ett regionalt cykelstråk som fortsätter mot Norra Djurgårdsstaden och vidare till Stockholm City. Kopplingen mellan brofästet och det södergående cykelstråket är idag något otydlig och cyklister korsar Ropstensslingan samt spårvägen i plan. Mopeder klass II tillåts köra på cykelbanorna (Atkins Sverige AB 2014e). Moped klass I är hänvisade till vägar. Lidingöbron (vägbron) har en hastighetsbegränsning på 70 km/h, vilket innebär att trafikmiljön inte är lämplig för mopeder av någon klass. Detta har till följd att även mopeder klass I idag trafikerar Gamla Lidingöbron, trots att det inte är tillåtet (Atkins Sverige AB 2014e). Gamla Lidingöbron saknar höjdskillnader, vilket underlättar för cyklister och gående att passera över bron. Därmed är den även anpassad för personer med hjälpmedel såsom barnvagn eller rullstol. Gång- och cykelbanor skiljs åt med en markering mellan banorna. Gång- och Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 70 cykelbanorna är relativt smalt utformade. Trafik i motsatt riktning delar samma bana, vilket påverkar trygghet och tillgänglighet negativt. Sedan 2004 då klaffen plomberades har gång- och cykeltrafikanter inte behövt vänta vid broöppning, vilket har ökat tillgängligheten, framkomlighet, trafiksäkerhet och trygghet (Atkins Sverige AB 2014e). Sjötrafik Farled 541 Stockholm (sträckan Kanholmsfjärden–Värtahamnen) går från yttre skärgården in mot centrala Stockholm söder om Lidingö och in mot Frihamnen där den slutar söder om Lidingöbroarna. Farledens buffertzon, inom 200 meter från farleden, sträcker sig under Lidingöbroarna på Stockholmssidan. Farleden är av riksintresse och har farledsklass 1, vilket beskrivs som prioriterad sjöväg till allmänna hamnar av betydelse för fartygstrafiken. Farled 542 (Värtan – Bogesund) slutar strax norr om Gamla Lidingöbron och är inte av riksintresse. (Sjöfartsverket 1988) Sjövägen under Lidingöbroarna upphörde att vara allmän farled år 1988. Farledens betydelse för handelssjöfarten hade avtagit och den ansågs inte längre vara av väsentlig betydelse varken för den allmänna samfärdseln, fiskerinäringen, för trafiken med fritidsbåtar eller för sjösäkerheten (Sjöfartsverket 2011). En pendelbåtlinje trafikerar idag under broarna. Båtlinjen Storholmslinjen går mellan Storholmen och Ropsten med stopp vid Mor Annas brygga, Ekudden och Tranholmen, Storholmslinjen trafikerar med cirka 6 dagliga turer. Vid Ropsten angör båten söder om Gamla Lidingöbron. Båtlinjen Sjövägen trafikerar sträckan Frihamnen-Dalénum-Nacka strand-KvarnholmenFinnboda-Saltqvarn-Allmänna gränd-Nybroplan, med cirka 19 dubbelturer dagligen. Båtlinjen passerar inte under Lidingöbroarna (Atkins Sverige AB 2014e). I både Stockholms stads och Lidingö stads översiktsplaner redogörs det för att pendelbåtstrafiken ämnas utvecklas i framtiden. För att utveckla pendling med båt krävs bland annat att en utveckling av båtbeståndet och att bryggor och hamnar görs användbar för båtpendling. Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting har genomfört en utredning kring båtpendling i Stockholm. I rapporten framgår att intresset för pendelbåtstrafik har ökat under senare år. Det ökade intresset visas även i de flertal studier om utvecklad sjötrafik som genomförts under senare år. Studierna har mynnat ut i flera förslag om linjer och sträckningar för båtlinjer, men än har få linjer implementerats. I utredningen studerades bland annat linjen Hägernäs-RopstenVärtan, vilken skulle trafikera under Lidingöbroarna. Denna linje bedömdes ge mycket lågt samhällsekonomiskt utfall både på kort och på lång sikt på grund av få resenärer. Antalet resande bedöms i nuläget till ca 40 påstigande/dag och uppskattas år 2030 till 80 påstigande/dag (Trafikförvaltningen 2013). Inom arbetet med MKB:n gjordes en rundringning till 7 rederier i Stockholm, Göteborg, Köpenhamn och Malmö för att ta reda på vilka höjder befintliga passagerarbåtar har. Undersökningen visade att sightseeingbåtar och båtar för ”stadstrafik” vanligtvis är lägre än båtar som är anpassade för skärgårdstrafik. De lägre båtarna i undersökningen visade sig vara mellan 2,70 – 6 meter. Båtar som även är anpassade för trafik i skärgården är vanligtvis mellan 9-10 meter höga. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 71 Utformning och trygghet Gamla Lidingöbron är en möjlighet att med gång-, cykel-, och spårtrafik ta sig mellan två stadsdelar. Den minskar på så vis den naturliga barriär som Lilla Värtan utgör mellan Lidingö och Stockholm. I Ropsten ansluter bron till ett industriområde med en passage genom ett parkeringsområde för att ta sig till tunnelbanestation Ropsten. På Lidingösidan ansluter bron till ett ospecificerat stadsrum som utgörs av ett trafiksystem. Områdena i anslutning till bron kan upplevas som ödsliga och otrygga under dygnets mörka timmar, då det inte finns bostäder eller verksamheter som bidrar med folkliv utanför kontorstid Bron är upplyst under kvällstid och har inget skydd för oönskat väder. Gående och cyklister är i skymd sikt från bil- och busstrafikanter på Lidingöbron, vilket kan skapa otrygghet. Samtidigt ökar det trivsel då bullernivån är lägre än om Gamla Lidingöbron legat på samma nivå som Lidingöbron. Det finns möjlighet till utsikt från bron, se tidigare avsnitt om landskapsbild (Atkins Sverige AB 2014b). Barn Lidingöbron Barns rörelsefrihet har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Färre barn kan och tillåts leka i gaturummet och på egen hand ta sig till målpunkter som skola, fritidsaktiviteter och kompisar. Detta innebär ett hot mot deras livskvalitet, men det får också negativa konsekvenser som ökade kostnader och tidsåtgång för föräldrar som skjutsar sina barn. En följdeffekt av detta är att det blir mer trafik vid till exempel skolor och i samband med fritidsaktiviteter, vilket medverkar till en ytterligare försämring av närmiljön (Trafikverket 2005). Barn uppträder inte alltid trafiksäkert. Deras syn- och hörsel är inte fullt utvecklad och de kan inte sprida sin uppmärksamhet, utan ägnar sig i högre grad än vuxna åt en sak i taget. Ett barn kan inte heller sätta sig in i exempelvis bilistens situation och ta hänsyn till den. Vidare förväntar sig barn att vuxna ska följa de regler som gäller. När det gäller cykling så ställer detta särskilt höga krav på trafikmognad hos barn (Trafikverket 2005). Gångbanan och cykelbanan på Gamla Lidingöbron är separerade från varandra med en heldragen linje. Gångbanan är dock smal och medger inte utrymme för ”busande” barn. Även cykelbanan är smal, vilket gör trafikmiljön komplicerade för cyklande barn, särskilt vid möte. Broöppning kan skapa en komplicerad situation för barn, men detta sker inte i dagsläget då den är plomberad på grund av tekniska förutsättningar. Värdering av Trafik Gamla Lidingöbron har ett högt tillgänglighetsvärde för spår-, gång-, cykel- och mopedtrafik som enda möjliga färdvägen för dessa trafikslag mellan Lidingö och Stockholm. Bron är avgörande för människors vardagsliv och underlättar för människor att ta sig mellan bostad, arbetsplats och fritidsaktiviteter. Sjöpassagen under Gamla Lidingöbron bedöms inneha ett måttligt tillgänglighetsvärde för sjötrafik eftersom den segelfria höjden begränsar möjligheten för högre fartyg att passera under Lidingöbroarna. Alternativa färdvägar finns. Underlag för pendling med båt har bedömts som litet i området. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 72 4.9 Boendemiljö I denna MKB har boendemiljön avgränsats till luft och buller och beskrivs nedan. Luft Generellt om luftkvaliteten i Stockholms län Höga luftföroreningshalter i Stockholm är, precis som i andra städer, främst orsakade av vägtrafiken (Sweco, 2007). I Stockholms län klaras miljökvalitetsnormerna (MKN) för alla reglerade ämnen med undantag av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) samt marknära ozon (O3). Det sistnämnda ämnet har ett komplext orsakssamband med olika geografiska skalor och ämnen inblandade. Tyngdpunkten för undersökning av luftkvalitén i denna MKB har därför lagts på kvävedioxid och partiklar och då avgränsat till dygnsvärden. Det är just MKN för dygnsvärdena som är svårast att klara. Stockholm stad Framförallt är det utmed vältrafikerade vägar och gator i Stockholms innerstad som samtidigt är trånga som halterna av kvävedioxid och partiklar överskrids. Halterna av kväveoxid och partiklar i området vid Ropsten är förhållandevis goda (ÖSLVF 2010). Lidingö stad Luftkvaliteten på Lidingö är i förhållande till miljökvalitetsnormerna för luft förhållandevis god. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid och partiklar överskrids inte någonstans på ön (ÖSLVF 2010). I brons närhet återfinns områden på båda sidor och längs trafikleden över bron områden där kvävedioxidhalten tangerar eller ligger över den nedre utvärderingströskeln (NUT), > 36 µg/m3 räknat som sjunde högsta dygnsvärde. Motsvarande 36:e högsta dygnshalt av partiklar < 25 µg/m3, dvs lägre än NUT. Först i närheten av Stadion längs Lidingövägen börjar halterna för båda ämnena öka mot miljökvalitetsnormen. Spårtrafiken på bron liksom på land orsakar inget signifikant bidrag till partikelhalterna i omgivningsluft. Buller Befintlig ljudmiljö Området kring brofästena och infartsleder till Lidingöbron är kraftigt påverkat av buller från trafik, men även från andra ljudkällor. Utredningar visar att de samlade bullret vid infartslederna för Lidingöbroarna påverkar närliggande bostäder, där ljudnivåer över Naturvårdsverkets riktlinjer uppmätts. I framtiden kan ljudnivåerna öka ytterligare då en trafikökning väntas ske. Uppmätta ekvivalenta ljudnivåer, det vill säga uppmätt medelvärde, för trafik på Lidingöbron ligger över 50 dBA ca 600 meter från brospannet och över 55 dBA inom ett område på 100-250 meter från brospannet. Även Stockholms Hamns verksamhet på Stockholmssidan tillför buller inom området. För Värtahamnen och Frihamnen planeras hamnverksamheten att fortgå under överskådlig tid. Även byggen på Stockholmssidan bidrar till ljudnivån i området, bland annat ombyggnad av Värtapiren (Lidingö stad 2012c och Tyréns AB 2014a). Spårtrafiken på Gamla Lidingöbron stängdes av sommaren år 2013 i samband med att Lidingöbanan repareras. Den vagntyp (A30B) som trafikerade Gamla Lidingöbron innan spårtrafiken stängdes av gav ett signifikant bidrag av buller till ljudmiljön i området runt Ropsten och brofästena på Lidingösidan. Spårtrafiken över bron kommer åter att tas i drift under hösten år Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 73 2015, då med en ny vagnstyp. Den nya vagntypen (A36) har kraftigt förbättrade ljudegenskaper som gör att ljudnivåerna trots ökad spårtrafik beräknas bli betydligt lägre än de omgivande ljudnivåerna från vägtrafiken på Lidingöbron (Tyréns AB 2014a). Värdering av boendemiljö Måttligt värde utgör områden med bostadsbebyggelse med en medelstor mängd bosatta. Vårdlokaler, skolor och förskolor och annan känslig verksamhet förekommer i begränsad utsträckning. 4.10 Kulturmiljö Historien kring Gamla Lidingöbron Totalt har det funnits fem broar mellan Lidingö och Stockholm under åren 1803- 1971, varav de fyra senaste har gått mellan Torsvik och Ropsten. De tre första broarna var flytande broar. Den fjärde bron som först gick under namnet ”stålbron”, men benämns som Gamla Lidingöbron efter det att vägbron invigts, togs i trafik år 1925 (se Figur 25). Bron grundlades på berggrunden under havsbotten i varje stöd genom pålning av betongfundament. Klaffen stod klar 1922 och är ett exempel på den tidens avancerade ingenjörskonst med mekanik och växlar. Bron hade då ett körfält för person- och lastbilar samt dubbla järnvägsspår, en linje till norra Lidingö och en linje till södra Lidingö, där bland annat varor från industrier till och från Lidingö kunde fraktas. Spårvägslinjerna gick från Lidingö till Humlegårdsgatan på Östermalm. När tunnelbanan invigdes i Ropsten blev det slutstation för Lidingöbanan på Stockholmssidan. En broavgift togs för bilar, gående, cyklister, tågresenärer boskap och grisar, men slopades år 1947. År 1952 byggdes två separata fält för gång och cykel vid sidan om den ursprungliga brobredden. År 1971 när Lidingöbron (befintlig vägbro) var klar revs den norra Lidingöbanan och ersattes med bussar. Den södra banan som hade större antal resenärer behölls. Under ett större renoveringsarbete mellan åren 1983 – 1986 inkluderades de två separata gång- och cykelbanor som ursprungligen byggdes vid sidan av bron nu i den ordinarie brobredden (Lidingö stad 2012c). Gamla Lidingöbrons kulturhistoriska värde År 1990 antog Lidingö stad ett kulturmiljöprogram ”Lidingös kulturhistoriska miljöer”. Bron och dess närområde är inte värderat till någon kulturhistorisk miljö i programmet (Hedenblad & Hammarlund-Larsson, 1990). I senare rapporter framkommer dock att bron har ett visst värde ur ett kulturhistoriskt perspektiv. I december år 2011 genomförde Lidingö stad en kulturhistorisk värdebeskrivning av Gamla Lidingöbron utifrån kriterier utarbetade av dåvarande Vägverket och Banverket i samband med deras arbete med en nationell plan för bevarande av broar år 2005. I rapporten beskrivs brons kulturhistoriska värde (Lidingö stad 2012c och Hedenblad & Hammarlund-Larsson 1990). Gamla Lidingöbron är ur ett europeiskt perspektiv en tidstypisk bro, på grund av detta åldersperspektiv och att många av liknande broar ersätts med nya blir Gamla Lidingöbron mer sällsynt och därmed även mer värdefull för varje år som går. Tillsammans med andra broar i Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 74 Stockholmsregionen, som exempelvis Tranebergsbron, Västerbron och Årstabroarna har Gamla Lidingöbron ett pedagogiskt värde då Stockholmsregionen besitter broar från olika tidsepoker och med olika konstruktion. Gamla Lidingöbron symboliserar samhällshistoria. Materialval och arkitektur visar hur den svenska konstruktionskonsten sneglade på internationella förebilder i början av 1900-talet. Trots renoveringar under åren 1983-1986 är brons ursprungliga utseende välbevarat. Tillsammans med Lidingöbron bildar Gamla Lidingöbron ett brolandskap. Broarnas ålder och ursprung blir än mer markant om betraktaren jämför dem med varandra. Gamla Lidingöbron är mycket betydelsefull i vardagen för Lidingöbor och Stockholmare eftersom att den utgör en viktig länk mellan två knutpunkter och möjliggör att gå och cykla samt åka spårvagn mellan Stockholm och Lidingö. Bågkonstruktionen och klaffbron är en förändring i utformningen som höjer upplevelsevärdet av att färdas på bron (Lidingö stad 2011b). En väntpaviljong i trä uppförd år 1925, vid Gamla Lidingöbrons fäste mot Lidingö, var en gemensam hållplats för Södra och Norra Lidingöbanan. Väntpaviljongen (se Figur 24) har kvar sin ursprungliga karaktär och utpekas som kulturhistoriskt värdefull i kulturmiljöprogrammet för Lidingö stad (Hedenblad & Hammarlund-Larsson 1990). Paviljongen omfattas av förvanskningsförbudet 8 kap 13-14§ och 17 i plan och bygglagen (2011:900) (Lidingö stad 2011c). Figur 24. Väntpaviljongen vid Gamla Lidingöbrons fäste mot Lidingö (Bild: Lidingö stad). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 75 Figur 25. Bild från år 1924 på Gamla Lidingöbron under uppbyggnad med intilliggande gångbro. Bilden är tagen från Lidingösidan med vy mot Hjorthagen (publicerad av Stockholms stadsmuseum via Stockholmskällan, fotonummer Fa 50772). CC: by-nc). Lidingöbanan ur ett kulturhistoriskt perspektiv Lidingöbanan har funnits sedan år 1914. Banan har haft olika sträckningar under åren men trafikerar idag mellan Gåshaga brygga på Lidingö till Ropsten. När Gamla Lidingöbron stod färdig kopplades Lidingöbanan över från den tidigare flytbro som förband Lidingö och Stockholm till Gamla Lidingöbron. I MKB för Översiktsplan, Lidingö 2030, från 2012 går det att läsa att satsningen på att utveckla Lidingöbanan är positiv ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Det är angeläget att Lidingöbanan även i framtiden är i bruk och utvecklas (Lidingö stad 2011b). Kulturmiljöer i Gamla Lidingöbrons närområde Miljön vid Hjorthagen och Ropsten domineras av infrastruktur av olika slag, Figur 26 visar området sett från Hjorthagen år 1965. I Ropsten ligger bland annat tunnelbanestationen Ropsten som invigdes år 1967. Olov Blomkvist och Stockholms spårvägars arkitektkontor har utformat stationen. Stationen har även en terminal för Lidingöbanan. Ropsten är ett exempel på tunnelbanestationer som tidigt kläddes med målningar från kända konstnärer. I Ropsten är målningarna utförda av Roland Kempe. Mats Jungstedt har utformat en grind med bladmönster i konstsmide vid utgången mot Hjorthagen (AB Storstockholms Lokaltrafik 2011). Miljön vid Torsvik kännetecknas av väginfrastruktur som leder trafikanter in till olika delar av Lidingö. I översiktsplanen för Lidingö stad är området inte noterat som någon kulturhistorisk miljö (Lidingö stad 2012c). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 76 Figur 26. Området kring Gamla Lidingöbron sett från Hjorthagen år 1965 (upphovsman är Ingemar Gram, publicerat av Stockholms stadsmuseum via Stockholmskällan. Fotonummer DIA 13702 CC: by-nc). Fartygs-/båtlämning Enligt Riksantikvarieämbetet finns två objekt i vattnet i närheten av Lidingöbroarna som kan påverkas av eventuella etableringar under byggtid: RAÄ Lidingö 90 - Vraket M/S Benli ligger på sjöbotten cirka 400 meter norr om Lidingöbroarna nära stranden på Lidingösidan. Det ligger på ca 15 meters djup, ca 30 meter från stranden utanför Torsvikskajen. Båten sjönk sommaren år 2010 vid sin kajplats på Skepps¬holmen. Stockholms Skeppsförening sökte tillstånd att flytta och sänka båten på annan plats. I oktober år 2011 sänktes den utanför Lidingö för att användas som dykobjekt. Den antikvariska bedömningen är ej kulturhistorisk lämning (RAÄ 2015). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 77 RAÄ Lidingö 92 - Lämningen består av ett 15 x 7 meter stort rektangulärt objekt. Det är inte säkert att det rör sig om ett vrak utan det kan vara en brygglämning eller rester av en ponton eller liknande. Kan härröra från byggandet av Lidingöbron. Den ligger ca 180 meter söder om Lidingöbron nära stranden på Lidingösidan. Den antikvariska bedömningen är ej kulturhistorisk lämning (RAÄ 2015). Vid sjömätningen norr om befintliga broar som utfördes i augusti år 2014 hittades ett vrak (15x3,5 meter stort) vid släntfot söder om det tänkta landfästet för Lilla Lidingöbron, norr om Gamla Lidingöbron på Lidingösidan. Länsstyrelsens kulturmiljöenhet har kontaktas för vidare hantering. En arkeologisk utredning kommer att utföras. Figur 16 visar fartygs-/båtlämningarna på karta. Värdering av kulturmiljö Gamla Lidingöbron bedöms ha ett måttligt kulturmiljövärde eftersom den är representativ för en viss epok. Den symboliserar en tid av Stockholms och Lidingös expansion och var den första bron mellan Lidingö och Stockholm som var grundlagd. Den är också en dokumentation av avancerad ingenjörskonst från i början av 1900-talet. 4.11 Landskapsbild Gamla Lidingöbrons betydelse för landskapsbilden Gamla Lidingöbron är ett välkänt inslag i landskapsbilden då den har varit en del av stadsrummet i närmare 90 år. Brons identitet utgörs främst av bågspannet som även gör att den skiljer sig markant från Lidingöbrons utformning. Bron är även lägre är Lidingöbron (se Figur 27). Gamla Lidingöbron och Lidingöbron är identitetskapande för både Stockholms stad och Lidingö stad. I större skala präglas landskapsbilden av bebyggelse och tekniska anläggningar. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 78 Figur 27. Gamla Lidingöbrons bågspann sticker upp över Lidingöbron (Bild: Lidingö stad). Inblickar När bron betraktas på håll, norr eller söderifrån med båt eller via land, upplevs den och Lidingöbron som en enhet. Bågspannet blir ett landmärke i landskapsbilden. Den matta grå färgen gör att bron smälter in mer i landskapet än Lidingöbron som är rödfärgad. Från Lidingösidan går det att betrakta broarna både från en nivå högre än bron och från en nivå lägre än bron. Från en lägre nivå upplevs bron som en del av horisonten och omkringliggande landskap (se Figur 28). Från höjd upplevs bron ”skära genom” vattnet. På Stockholmssidan blockerar ofta olika hamn- och industriverksamheter till att betrakta bron från håll. För att kunna uppleva bron måste betraktaren ta sig till hamnen eller strandkanten. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 79 Figur 28. Lidingöbroarna betraktade från ett läge norr om bron på Lidingö (Bild: Tyréns AB). Utblickar Utblickar från bron norrut ger vyer och bra sikt över Lilla Värtan. Landskapsbilden är som helhet grönska blandad med bebyggelse. Söderut är landskapsbilden mer levande med hamnverksamhet och därmed ett frekventare båtliv. Lidingöbrons pelare blockerar dock vyn och begränsar upplevelsen (se Figur 29). Figur 29. Vy från bron söderut (Bild: Lidingö stad). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 80 Värdering av landskapsbild Gamla Lidingöbron bedöms ha ett litet landskapsbildvärde. Landskapsbilden i sig präglas av Lidingöbron och endast en mindre del av Gamla Lidingöbrons bågspann som sticker upp över Lidingöbron. I större skala präglas landskapsbilden av bebyggelse och tekniska anläggningar. 5 Alternativ 5.1 Nollalternativ I en MKB ska nollalternativet beskriva en sannolik framtida utveckling om det aktuella projektet inte kommer till stånd. I denna MKB utgår Lidingö stad från att Gamla Lidingöbron kan användas fram till år 2021 vid beskrivningen av skillnaderna mellan nollalternativets och det sökta alternativets konsekvenser. Brons livslängd är därefter slut enligt de inspektionsrapporter som tagits fram. Nollalternativet förutsätter att det inte görs några investeringar för att förlänga livstiden ytterligare för Gamla Lidingöbron under det skedet, utan endast service och underhåll görs för att garantera säkerheten. Lidingö stad har vidare beaktat dels att Gamla Lidingöbron, enligt villkor i Mark- och miljödomstolens dom den 19 december 2006, skulle förses med öppningsbar funktion dels att markoch miljödomstolen i dom den 15 juli 2014 bestämt att bron inte längre behöver vara öppningsbar under förutsättning att detta stämmer med lagakraftvunnen detaljplan. Arbete för att upphäva bestämmelsen om den segelfria höjden i gällande detaljplan har påbörjats. En rimlig utgångspunkt är att det i planhänseende inte kommer att finnas några krav som styr den segelfria höjden och att Gamla Lidingöbron inte kommer att göras öppningsbar igen. Det är viktigt att lyfta fram att det finns olösta frågor om huruvida det går att reparera bron vid diskussion om ett rimligt nollalternativ. När det i tidigare utredningar framgått att reparation av bron är ett alternativ, är det med förutsättning att lösningar skulle hittas under reparationstiden. Det har även konstaterats att det inte är säkert att anlägga en ny bro på de gamla fundamenten. Säkerhetsfrågan är därför olöst med den befintliga bron och det är omöjligt att säga hur länge reparationer och underhåll kan vara en säkerhetsgaranti. Enligt inspektionsrapporten från år 2013 är den återstående livslängden på Gamla Lidingöbron 8 år. Efter 2021 kan bron sannolikt inte längre användas och måste förr eller senare stängas helt. Troligen kommer bron så småningom att behöva helt eller delvis rivas av säkerhetsskäl. På grund av stora osäkerheter i utvecklingen efter 2021 har kommunen valt som nollalternativ att Gamla Lidingöbron används på samma sätt som idag fram till i vart fall 2021. Efter upphört nyttjande kan bron komma att ligga kvar i avvaktan på att tillstånd till utrivning erhålls och kan genomföras. Vid målåret 2021 antas därför att Gamla Lidingöbron trafikeras med spårväg-, gång-, cykel- och mopedtrafik och att klaffen är permanent stängd. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 81 5.2 Renovering av Gamla Lidingöbron År 2012 stod det klart att Gamla Lidingöbron är i stort behov av renovering för att förlänga dess livslängd utifrån de broinspektioner som utförts. Tekniska förvaltningen i Lidingö stad påbörjade våren 2012 arbetet med att ta fram ett förfrågningsunderlag för renoveringsarbetena. En del i detta arbete var att upprätta en kostnadskalkyl över kommande arbetsinsatser. Ett beslutsunderlag upprättades där två alternativ utreddes, renovering av befintlig bro eller byggande av ny bro. För en relevant jämförelse inkluderades samtliga kostnader och viktiga säkerhetsrisker samt osäkerheter för respektive alternativ. Detta under hela den tekniska livslängden som för de båda alternativen är 120 år, i enlighet med gällande normer. Samtliga kostnader var beskrivna i prisnivå för juli 2012, se Tabell 8. Tabell 8. Resultat från beslutsunderlag för broförbindelse mellan Lidingö och Stockholm inför Lidingö stads beslut 2012. Renovering av befintlig bro Ny bro år 2020 Kostnader initialt (år 0-9), kalkylränta 0 % 290 miljoner kronor 498 miljoner kronor LCC-kostnader under en 120 årig livslängd, kalkylränta 4 % 481 miljoner kronor 421 miljoner kronor Osäkerheter Oklarheter kring brons skick och därmed även kring framtida renoveringskostnader och tillgänglighet samt risker för tredje man. Erfarenheter kring liknande broar, därmed en säkrare kalkyl och större säkerhet för en hög tillgänglighet och mindre risker för tredje man. Funktion Befintlig bredd, 3,5 m, på gångoch cykelväg, befintlig spårkapacitet och anslutningspunkter. Framtida renoveringar medför omfattande trafikstörningar. Ny bro har en 6 m gång- och cykelväg. Anslutningspunkter och spårkapacitet kan anpassas, detta påverkar dock kostnaden. En ny bro kan även byggas som högbro och ej kräva den öppningsbara delen. Kommunfullmäktige i Lidingö stad beslutade i november 2012 att gå vidare med alternativet Ny bro 2020. Motiveringen var att både risker, osäkerheter och kostnader blir lägre för en nybyggd bro. Vinsterna med den ökade bredden på gång- och cykelvägen utgör fördelar. Dock blir inverkan på kulturvärdet mindre (Lidingö stad 2012a). 5.3 Lokalisering av ny bro Planlägen I arbetet med att utreda förutsättningar och lösning för en ny bro mellan Lidingö och Stockholm genomfördes en broutredning av Atkins Sverige AB år 2014. I broutredningen gjordes en alternativstudie där 10 stycken planlägen (A-L) studerades. I alternativ K byggs ingen ny bro. I stället tar sig gång- och cykeltrafikanter över Lilla Värtan med färja eller med buss på Lidingöbron och spårvägen går genom tunnel på sjöbotten. Efter initiala studier valdes två planlägen (A och B) ut för mer djupgående studier, se Tabell 9 längre fram i detta avsnitt. De 9 Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 82 alternativ som inte utreddes vidare, se Figur 30, hade nackdelar med avseende på kvalitet, teknik eller ekonomi som gjorde att de inte bedömdes som realistiska att utreda vidare. Se utvärdering och motivering i PM Alternativstudie (Atkins Sverige AB 2014h). Figur 30. Planlägen som i alternativstudien inte utreddes vidare (Bild: Atkins Sverige AB). De två alternativ som bedömdes vara realistiska att utreda vidare var planläge A och B, se Tabell 9. Båda planlägena ger en kort bro. Gamla Lidingöbron kan användas under större delen av byggtiden. Anslutning kan ske till befintliga gång-, cykel-, moped-, och spårvägsbanor på Lidingö. För planläge A och B gjordes mer djupgående analys och en miljöbedömning gjordes för att identifiera alternativskiljande miljöaspekter. En hydraulisk analys gjordes för tre lokaliseringsalternativ för Lilla Lidingöbron; norr om, söder om och mellan befintliga broar. Det var en jämförande studie som skulle visa om det var någon skillnad i påverkan mellan de tre alternativen. Studien visade att det skulle kunna finnas en möjlighet att brostöden påverkar varandra om den nya bron placerades nära Lidingöbron men att denna påverkan inte kommer att vara mätbar. Bedömningen var att brostöden i de tre lokaliseringsalternativen inte ger någon mätbar skillnad i eventuell påverkan på strömförhållandena och därmed inte heller någon skillnad när det gäller miljöpåverkan (DHI 2014a). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 83 Tabell 9. Utvärderingen av alternativ har gjorts utifrån olika kravområden med avseende på tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter som identifierats i broutredningen. Nedan redovisas utvärderingen av planläge (Bilder: Atkins Sverige AB). Huvudalternativ Planläge A Alternativ Planläge B TEKNIK Robusthet Byggnation Rivning Drift och underhåll Huvudalternativ Planläge A Lidingöbron utgör ett skydd mot påsegling av större fartyg som främst väntas komma från hamnområdet på södra sidan. Brobygget försvåras något av närheten till Gamla Lidingöbron. Något längre avstängningstid för Lidingöbanan jämfört med planläge B. Spårvägstrafiken behöver stoppas 2-6 månader vid anslutning till befintlig infrastruktur. Anslutning till befintliga GCM- samt spårvägsbanor i önskat läge nära Ropsten. Komplicerar och fördyrar rivningen av Gamla Lidingöbron i och med att det sker inom ett smalt område mellan Lilla Lidingöbron och Lidingöbron. Ingen skillnad jämfört med planläge B. Alternativ Planläge B Risk för påsegling från fartyg från hamnområdet. Kräver påseglingsskydd. Kortare avstängningstid för Lidingöbanan i samband med inkoppling av spåren på den nya bron, jämfört med planläge A. Spårvägen behöver endast stoppas cirka en månad vid anslutning till befintlig infrastruktur. Sydlig bro kan medföra svårigheter vid anslutning till Spårväg City Gamla Lidingöbron kan rivas utan fysiska hinder. Ingen skillnad jämfört med planläge A. EKONOMI Investeringskostnad Samhällskostnad Huvudalternativ Planläge A Planläget har lägst kostnad av de lösningar som innebär att ny bro byggs. Större samhällsekonomisk effektivitet pga. kortare gångavstång mellan Lidingöbanan och tunnelbanestation Ropsten, jämfört med planläge B. Alternativ Planläge B 35 Mkr högre anläggningskostnad jämfört med planläge A på grund av påseglingsskydd. Mindre samhällsekonomisk effektivitet pga. ökat gångavstånd på ca 100 meter och längre bytestid för resenärer som byter mellan Lidingöbanan och tunnelbanestation Ropsten, jämfört med planläge A. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 84 MILJÖ Naturmiljö Förordat alternativ Planläge A Ingen mätbar skillnad i vattenströmning eller grumling jämfört med planläge B. Ingen skillnad jämfört med planläge B. Alternativ Planläge B Ingen mätbar skillnad i vattenströmning eller grumling jämfört med planläge A. Ingen skillnad jämfört med planläge A. Rekreation/friluftsliv Ingen skillnad jämfört med planläge B. Ingen skillnad jämfört med planläge A. Trafik -, Trygghetoch trafikantupplevelse Trafik Framkomlighet Trafik – Tillgänglighet Trafik Trafiksäkerhet Mer skugga än planläge B. Soligare läge än planläge A. Ingen skillnad jämfört med planläge B. Ingen skillnad jämfört med planläge A. Ingen skillnad jämfört med planläge B. Ingen skillnad jämfört med planläge A. Något bättre trafikantmiljö, jämfört med planläge B. Inga plankorsningar mellan cyklister och spårväg. Influensområde för buller under byggskedet kommer att ha sin utbredning mestadels norr om befintliga broar. Buller från trafiken på Lidingöbron dominerar. Ingen förändring av bullersituationen från spårtrafiken. Något sämre trafikantmiljö, jämfört med planläge A. Främst på grund av korsning i plan mellan cyklister och spårvägen. Influensområde för buller under byggskedet kommer att ha sin utbredning mestadels söder om befintliga broar. Planläge söder om befintliga broar innebär ett nytt influensområde, vilket kan ge en förändrad situation för de som bor eller verkar inom influensområdet. Påverkan bedöms bli liten i och med att buller från trafiken på Lidingöbron dominerar. Ingen skillnad jämfört med planläge A. Vatten Boendemiljö i byggskedet Boendemiljö driftskedet Kulturmiljö Landskapsbild Ingen skillnad jämfört med planläge B. Ingen påverkan på utblick eller inblick från/till bron. Förorenad mark Inga områden med förorenad mark berörs. Skyddsintressen Ingen skillnad jämfört med planläge B. Utblick från bron ändras och landskapsupplevelsen norrut försämras medan den förbättras söderut mot hamnen. Inblick till bron bedöms inte påverkas negativt. Söder om Lidingöbron finns markföroreningar som härstammar från tidigare varvs- och brädgårdsverksamhet och har klassats med riskklass 1 enligt MIFO – metodiken. Riskklass visar att området utgör en mycket stor risk för människor och miljö. Ingen skillnad jämfört med planläge A, förutom att bron hamnar något längre in i ankringszonen. Sammanfattning Sammanfattningsvis är det ingen större skillnad mellan planläge A och B. Den norra sidan, planläge A, framstår som en aning mer fördelaktig jämfört med den södra sidan, planläge B, i den utvärdering av broalternativ som gjordes i broutredningen. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 85 5.4 Utformning av ny bro Profillösning I broutredningen studerades olika profillösningar för den nya bron; låg, mellanhög och hög profil. I utvärderingen avsåg samtliga profillösningar en fast (ej öppningsbar) bro. Generellt gäller att ju högre segelfri höjd bron får, desto större blir dess lutning. Miljöbedömning av de tre profillösningarna gjordes i utredningsskedet. De alternativskiljande aspekterna redovisas i tabellen nedan. Tabell 10. Utvärderingen av alternativ har gjorts utifrån olika kravområden med avseende på tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter som identifierats i broutredningen. Nedan redovisas jämförelse mellan tre olika profiler. TEKNIK Förordat alternativ låg bro 1 % lutning Ingen skillnad jämfört med mellanhög och hög bro. Låg brohöjd ger en mindre komplicerad konstruktion, vilket ger bättre arbetsmiljö på grund av mindre arbete på höga höjder. Alternativ mellanhög bro 2 % lutning Ingen skillnad jämfört med låg eller hög bro. Rivning Den nya brons profil påverkar inte rivningen av Gamla Lidingöbron. Ingen skillnad jämfört med låg eller hög bro. Den nya brons profil påverkar inte rivningen av Gamla Lidingöbron. Drift och underhåll Ger bäst förutsättningar för drift och underhåll på brons undersida jämfört med mellanhög och hög bro. Vissa arbetsmoment blir mer komplexa, främst på brons underkant, jämfört med låg bro. Robusthet Byggnation Större arbetsinsats på högre höjd kan innebära fler arbetsmoment och/eller längre arbetstid. Alternativ hög bro 3,2 % lutning Ingen skillnad jämfört med låg eller mellanhög bro. Ingen skillnad jämfört med låg eller mellanhög bro. Större arbetsinsats på högre höjd kan innebära fler arbetsmoment och/eller längre arbetstid. Ingen skillnad jämfört med låg eller mellanhög bro. Den nya brons profil påverkar inte rivningen av Gamla Lidingöbron. Vissa arbetsmoment blir mer komplexa, främst på brons underkant, jämfört med låg och mellanhög bro. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 86 EKONOMI Förordat alternativ låg bro 1 % lutning Investeringskostnad relativt en låg bro enligt kalkyl Samhällsekonomiskt bidrag avseende investeringar och restider relativt låg bro. Ej beräknade samhällsekonomiska värderingar relativt låg bro. Konsekvenser som ej kan prissättas. Alternativ mellanhög bro 2 % lutning Alternativ hög bro 3,2 % lutning 0 (250 Mkr) + 7 Mkr (ca 3 %) + 14 Mkr (ca 6 %) 0 -14 Mkr -51 Mkr Lägre utnyttjade pga. högre lutning, sämre trafiksäkerhet och försämrad miljö till följd av vind och buller. Satsning på ökad GCtrafik motverkas av hög bro. MILJÖ Vatten Naturmiljö Rekreation/friluftsliv Gång- och cykel Rekreation/friluftsliv Fritidsbåtar 2 Förordat alternativ låg bro 1 % lutning Alternativ mellanhög bro 2 % lutning Alternativ hög bro 3,2 % lutning Ingen skillnad jämfört med mellanhög och hög bro. Ingen skillnad jämfört med mellanhög och hög bro. Låg lutning ger mycket god tillgänglighet och komfort för gående och cyklister. Ingen skillnad jämfört med låg eller hög bro. Fritidsbåtar under den segelfria höjden på 5,6 meter kan passera under bron. Fritidsbåtar under den segelfria höjden på cirka 8 meter kan passera under bron. Ingen skillnad jämfört med låg eller mellanhög profil. Ingen skillnad jämfört med låg eller mellanhög bro. Hög lutning har oacceptabel påverkan på gående och cyklister i allmänhet och för barn och personer med särskilda behov eller hjälpmedel i synnerhet enligt VGU. Människor som går eller cyklar i höjd med Lidingöbron kan påverkas negativt av buller och avgaser från biltrafiken. Fritidsbåtar under den segelfria höjden på 11,5 meter kan passera under bron. Ingen skillnad jämfört med låg eller hög bro. Mellanhög lutning ger godtagbar tillgänglighet och komfort för gående och cyklister. Enligt VGU2 är 2 % den övre gränsen för godtagbar lutning för gående och cyklister. VGU, Regler för vägar och gators utformning, Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 87 Trafik – Framkomlighet (möjlighet att ta sig fram på/under bron) Trafik – Tillgänglighet (vilja att nyttja bron) 3 Förordat alternativ låg bro 1 % lutning Gående: Ingen skillnad jämfört med andra profiler. Cyklister: Lägre hastighetsskillnader mellan cyklister ger mindre risk för trängsel. Moped: Ingen skillnad jämfört med andra profiler. Spårväg: Lutningen kan ha viss påverkan på spårvagnar vid sämre väglag. Kommersiell sjöfart: Lägre framkomlighet för högre båtar. Fritidsbåtar: Låg bro medger framkomlighet för lägre båtar än den segelfria höjden. Fritidsbåtar högre än 5,6 m har alternativa sjövägar ut i skärgården. Alternativ mellanhög bro 2 % lutning Gående: Ingen skillnad jämfört med andra profiler. Cyklister: Högre lutning ger större hastighetsskillnad mellan cyklister, ökat behov av omkörning och större risk för trängsel. Moped: Ingen skillnad jämfört med andra profiler. Spårväg: Lutningen kan ha viss påverkan på spårvagnar vid sämre väglag. Kommersiell sjöfart: Medelgod framkomlighet. Fritidsbåtar: God framkomlighet för fritidsbåtar lägre än den segelfria höjden. Fritidsbåtar högre än 8 m har alternativa sjövägar ut i skärgården. Alternativ hög bro 3,2 % lutning Gående: Ingen skillnad jämfört med andra profiler. Cyklister: Högre lutning ger större hastighetsskillnad mellan cyklister, ökat behov av omkörning och större risk för trängsel. Moped: Ingen skillnad jämfört med andra profiler. Spårväg: Lutningen kan ha viss påverkan på spårvagnar vid sämre väglag. Kommersiell sjöfart: God framkomlighet. Fritidsbåtar: God framkomlighet för fritidsbåtar lägre än den segelfria höjden. Fritidsbåtar högre än 11,5 m har alternativa sjövägar ut i skärgården. GCM-trafikanter: Låg lutning ger mycket god tillgänglighet och komfort för gående och cyklister, framförallt för trafikantgrupper som har nedsatt rörelseförmåga och rullstolsburna. Spårväg: Låg lutning ger mycket god tillgänglighet. Kommersiell sjöfart och fritidsbåtar: Påverkas inte av brons utformning. GCM-trafikanter: Mellanhög lutning ger godtagbar tillgänglighet och komfort för gående och cyklister, inklusive för trafikantgrupper som har nedsatt rörelseförmåga och rullstolsburna, enligt VGU3 är det den övre gränsen för godtagbar lutning för gående och cyklister. Spårväg: Mellanhög lutning ger god tillgänglighet. Kommersiell sjöfart och fritidsbåtar: Påverkas inte av brons utformning. GCM-trafikanter: Tillgängligheten blir oacceptabel vid hög lutning för gående och cyklister, framförallt för trafikantgrupper som har nedsatt rörelseförmåga och rullstolsburna. Lutningens effekt är dock mindre för mopeder än för gående och cyklister. Spårväg: Hög lutning ger godtagbar tillgänglighet. Kommersiell sjöfart och fritidsbåtar: Påverkas inte av brons utformning. VGU, Regler för vägar och gators utformning, Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 88 Trafik – Trafiksäkerhet Trafik - Trygghet och trafikantupplevelse Boendemiljö i byggskedet Boendemiljö driftskedet Förordat alternativ låg bro 1 % lutning GCM-trafikanter: Låg bro ger god trafiksäkerhet för gående, cyklister och mopedister. Spårväg: Ingen påverkan på trafiksäkerheten. Kommersiell sjöfart och fritidsbåtar: En låg fast bro minimerar antalet båtpassager och anses därmed vara den säkraste lösningen, då båttrafiken utgörs av små båtar. Alternativ mellanhög bro 2 % lutning GCM-trafikanter: Mellanhög bro ger godtagbar trafiksäkerhet för gående, cyklister och mopedister. Ju högre lutning desto högre hastigheter och hastighetsskillnader kan uppnås vilket påverkar trafiksäkerheten negativt. Spårväg: Ingen påverkan på trafiksäkerheten. Kommersiell sjöfart och fritidsbåtar: Mellanhög bro tillåter kommersiella båtar och fritidsbåtar lägre än 8 meter att passera bron. Detta kan innebära ett större flöde, större båtar och därmed en större risk för påsegling genom oaktsamhet jämfört med låg bro. Låg bro ger längre siktlinjer utmed bron och därmed god trygghet och trafikantupplevelse. Ingen skillnad jämfört med mellanhög och hög bro. Liten påverkan från buller och vibrationer. Högre lutning ger kortare siktlinjer och något sämre trygghet och trafikantupplevelse jämfört med låg bro. Ingen skillnad jämfört med låg eller hög bro. Högre lutning ger tyngre driftsfall vilket ger marginellt ökad bullerspridning (0-2 dB) jämfört med låg profil. Alternativ hög bro 3,2 % lutning GCM-trafikanter: Hög bro bedöms kunna utgöra en trafikfara för gående och rullstolsburna på grund av lutningen, i och med risken för halka och att rullstolen inte går att bromsa. Även för cyklister och mopedister utgör hög bro trafikfara på grund av hastigheter och hastighetsskillnader. Begränsad sikt utmed hög bro och halkrisk ger sämre trafiksäkerhet. Spårväg: Hög lutning bedöms kunna utgöra trafikfara för spårvagnar om bromsar slutar att fungera. Kommersiell sjöfart och fritidsbåtar: Hög bro tillåter i stort sett samtliga kommersiella båtar och fritidsbåtar att passera bron vilket kan innebära ett större flöde, större båtar och därmed en större risk för påsegling genom oaktsamhet jämfört med låg och mellanhög bro Kortare siktlinjer och sämre trygghet och trafikantupplevelse jämfört med lägre bro. Ingen skillnad jämfört med låg eller mellanhög bro. Hög lutning ger ett tungt driftsfall vilket ger marginellt ökad bullerspridning (ca 2 dB) jämfört med låg profil. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 89 Kulturmiljö Landskapsbild Förorenad mark Skyddsintressen Förordat alternativ låg bro 1 % lutning Ingen skillnad jämfört med mellanhög och hög bro. Liten påverkan på inblick av bron. Liten påverkan på utblick från bron. Alternativ mellanhög bro 2 % lutning Ingen skillnad jämfört med låg eller hög bro. Ingen skillnad jämfört med mellanhög och hög bro. Ingen skillnad jämfört med mellanhög och hög bro. Ingen skillnad jämfört med låg eller hög bro. Liten påverkan på inblick av bron. Utblick från bron blir något bättre med en högre bro. Ingen skillnad jämfört med låg eller hög bro. Alternativ hög bro 3,2 % lutning Ingen skillnad jämfört med låg eller mellanhög bro. Lilla Lidingöbron och Lidingöbron bildar en enhetlig upplevelse i landskapsrummet. Utblick bedöms vara bättre med en hög bro. Lidingöbron skymmer dock sikten åt söder. Ingen skillnad jämfört med låg eller mellanhög bro. Ingen skillnad jämfört med låg eller mellanhög bro. Speciallösningar I broutredningen utreddes även olika speciallösningar som kan kombineras med de olika profilerna. I alternativstudien utreddes fem speciallösningar. Dessa var: 1. En öppningsbar del 2. Ett tunnare brofack mellan två brostöd 3. Hög anslutning i Ropsten 4. Hög anslutning i Lidingö centrum 5. Ny spårvägsbro samt renovering av Gamla Lidingöbron Speciallösning 3 valdes bort eftersom kombinationen med låg bro skulle innebära hög lutning för gång- och cykeltrafikanter vid stigningen mot Ropsten. Dessutom behöver cyklisterna och de av gångtrafikanterna som inte skall till tunnelbanan en lösning som gör att de kommer ner till markplan i Ropsten. Speciallösning 4 valdes bort på grund av att merparten av GCMtrafikanterna missgynnas och ny dragning för spårväg från Lidingö centrum krävs. Speciallösning 5 valdes bort eftersom den skulle bli mer än 150 % dyrare än ny bro, utan att uppnå några väsentliga fördelar. Det är dessutom fortfarande olöst om Gamla Lidingöbron alls går att reparera. För mer detaljerad redovisning se Alternativstudien (Atkins Sverige AB 2014h). Speciallösning 2, innebär en tunnare konstruktion mellan två brostöd i syfte att skapa segelfri höjd på 5,6 meter. I broutredningen jämfördes ett tunnare brofack med öppningsbar del (speciallösning 1). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 90 Tabell 11. Jämförelse mellan låg bro med ett tunnare brofack och låg bro med öppningsbar del. Förordat alternativ Alternativ Låg fast bro med ett tunnare Låg bro med öppningsbar del brofack (speciallösning 2) (speciallösning 1) TEKNIK Robusthet Ingen skillnad jämfört med låg Ingen skillnad jämfört med låg fast bro öppningsbar bro. med ett tunnare brofack. Byggnation Ingen påverkan på byggnationen. En öppningsbar del komplicerar brobygget något. Större material- och energiåtgång i form av extra brostöd och själva lyftkonstruktionen. Rivning Ingen skillnad jämfört med låg Ingen skillnad jämfört med låg fast bro öppningsbar bro. med ett tunnare brofack. Drift och underhåll Extra drift och underhåll krävs inte En öppningsbar del ger ökat drift och jämfört med öppningsbar del. underhåll under brons livslängd. EKONOMI Investeringskostnad Ett tunnare brofack har en extra En öppningsbar del har en extra investeringskostnad på ca 36 Mkr investeringskostnad på ca 84 Mkr jämfört med låg fast bro utan specialjämfört med låg fast bro utan lösning. speciallösning. Samhällskostnad Ej beräknad. Totalt 104 Mkr ökade samhällsekonomiska kostnader varav 5 Mkr är längre restid för trafikanter vid broöppning. MILJÖ Vatten Ingen skillnad jämfört med låg Ingen skillnad jämfört med låg fast bro öppningsbar bro. med ett tunnare brofack. Naturmiljö Ingen skillnad jämfört med låg Ingen skillnad jämfört med låg fast bro öppningsbar bro. med ett tunnare brofack. Rekreation/friluftsliv Ingen skillnad jämfört med låg Ingen framkomlighet vid broöppning. Gång- och cykel öppningsbar bro. Rekreation/friluftsliv Fritidsbåtar under den segelfria Bron bedöms inte öppnas under Fritidsbåtar höjden på 5,6 meter kan passera rusningstrafik eller under under bron. vinterhalvåret. Fritidsbåtar under den segelfria höjden på 2,5 m kan passera när bron är stängd. Vid broöppning kan fritidsbåtar lägre än 11,5 meter passera. Fritidsbåtar är inte beroende av tidsaspekten och har lättare att anpassa sina passager till tider utanför rusningstrafik. En öppningsbar del medför risk för påsegling av bron genom oaktsamhet. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 91 Trafik – Framkomlighet (möjlighet att ta sig fram på/under bron) Förordat alternativ Låg fast bro med ett tunnare brofack (speciallösning 2) Gående: Mycket god framkomlighet. Cyklister: Mycket god framkomlighet. Moped: Mycket god framkomlighet. Spårväg: Mycket god framkomlighet. Kommersiell sjöfart: Fartyg/båtar under den segelfria höjden på 5,6 meter kan passera under bron. Trafik – Tillgänglighet (vilja att nyttja bron) GCM-trafikanter: Mycket god tillgänglighet. Spårväg: Mycket god tillgänglighet. Kommersiell sjöfart och fritidsbåtar: Påverkas inte av brons utformning. Trafik - Trafiksäkerhet GCM-trafikanter: Ingen påverkan på trafiksäkerheten för gående, cyklister och mopedister. Spårväg: Ingen påverkan på trafiksäkerheten. Kommersiell sjöfart och fritidsbåtar: Ingen påverkan på trafiksäkerheten. Alternativ Låg bro med öppningsbar del (speciallösning 1) Gående: Ingen framkomlighet under broöppning. Cyklister: Ingen framkomlighet under broöppning. Moped: Ingen framkomlighet under broöppning. Spårväg: Framkomligheten påverkas negativt när bron öppnas även om broöppning förläggs utanför rusningstrafik eftersom det kan orsaka förseningar. Broöppning innebär en låspunkt i tidtabellläggningen vilket kan försämra möjligheterna att lägga en optimal tidtabell. Kommersiell sjöfart: Bron bedöms inte öppnas under rusningstrafik eller under vinterhalvåret, då behovet för kommersiell sjöfart kan antas vara störst. Fartyg/båtar under den segelfria höjden på 2,5 m kan passera när bron är stängd. Vid broöppning kan fartyg lägre än 11,5 meter passera. GCM-trafikanter: Tillgänglighet påverkas inte av öppningsbarhet. Spårväg: Tillgänglighet påverkas inte av öppningsbarhet. Kommersiell sjöfart och fritidsbåtar: Tillgänglighet påverkas inte av öppningsbarhet. GCM-trafikanter: Öppningsbar del kan skapa komplicerad trafiksituation för barn. Olycksrisker i samband med broöppning dels för att cyklister och mopedister kan vara ouppmärksamma och inte hinner stanna eller att de kan satsa på att hinna förbi trots att de sett signal och bom. Spårväg: Broöppning bedöms kunna utgöra trafikfara för spårvagnar. Kommersiell sjöfart och fritidsbåtar: En öppningsbar del ökar risken för påsegling genom oaktsamhet. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 92 Trafik - Trygghet och trafikantupplevelse Förordat alternativ Låg fast bro med ett tunnare brofack (speciallösning 2) Ingen påverkan på trygghet eller trafikantupplevelsen. Boendemiljö i byggskedet Boendemiljö driftskedet Ingen skillnad mellan speciallösning 1 och 2. Ingen påverkan på luft eller buller. Kulturmiljö Ingen skillnad mellan speciallösning 1 och 2. Ingen skillnad mellan speciallösning 1 och 2. Ingen skillnad mellan speciallösning 1 och 2. Ingen skillnad mellan speciallösning 1 och 2. Landskapsbild Förorenad mark Skyddsintressen Alternativ Låg bro med öppningsbar del (speciallösning 1) Broöppning kan skapa en känsla av otrygghet för de som står och väntar. Det är även en reell otrygghet för de som befinner sig lång från land. Risk finns att bron fastnar i öppet läge. Ingen skillnad mellan speciallösning 1 och 2. En ökning av buller (+6 dB) sker då spårvagnen kör över lyftspannets skarvar. Ökning av buller vid själva öppningen av klaffen. Ingen skillnad mellan speciallösning 1 och 2. Ingen skillnad mellan speciallösning 1 och 2. Ingen skillnad mellan speciallösning 1 och 2. Ingen skillnad mellan speciallösning 1 och 2. Vid jämförelsen mellan en låg fast bro med ett tunnare brofack mellan två brostöd och en låg bro med öppningsbar del kan konstateras att den öppningsbara bron har ett antal nackdelar. Byggprocessen kompliceras något och det blir större material- och energiåtgång vid byggande av en öppningsbar del. Det kommer att krävas extra drift- och underhåll för den öppningsbara klaffen. Investeringskostnaden är drygt 500 miljoner kronor och den samhällsekonomiska kostnaden är 104 miljoner kronor för en öppningsbar bro. Vid broöppning påverkas framkomligheten för alla som trafikerar bron negativt. Det ger även en negativ påverkan på trafiksäkerheten för cykel- och mopedtrafik i och med att det finns risk att de inte hinner stanna om hög hastighet hålls. Det finns även liknande risker för spårtrafiken. Det kan även upplevas som otryggt för de som står och väntar vid broöppning. Sannolikt kommer bron inte att öppnas under rusningstrafik. Många broar i Stockholm öppnas heller inte på vinterhalvåret. Endast kommersiell sjötrafik och fritidsbåtar under den segelfria höjden kan passera när bron är stängd. Vid broöppning kan båtar under 11,5 meter passera under bron. En ökning av buller (+6 dB) sker då spårvagnen kör över lyftspannets skarvar. Brostöd Lilla Lidingöbron kommer att byggas med totalentreprenad. Utformning och byggmetoder kommer att bestämmas i samband med upphandlingen av entreprenör. I förfrågningsunderlaget kommer ett antal krav att ställas som anbuden ska baseras på. Detta gör att det finns möjligheter för entreprenören att komma med förslag på hur många brostöd Lilla Lidingöbron ska ha. Antal och placering Det är rimligt att anta i det här skedet att Lilla Lidingöbron kan få lika många brostöd som Lidingöbron. Beroende på hur entreprenören väljer att räkna så kan även ett scenario med dubbelt så många brostöd som Lidingöbron komma att vara aktuellt. Alternativ för antal brostöd bedöms bli mellan 7-24 stycken. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 93 Det finns även alternativ när det gäller placering av Lilla Lidingöbrons brostöd i förhållande till Lidingöbrons. Brostöden kan placeras i linje med varandra vilket bedöms vara det mest rimliga med hänsyn till framkomlighet under broarna. Om Lilla Lidingöbron får dubbelt så många brostöd kan stöden hamna i luckan mellan Lidingöbrons brostöd. Detta påverkar framkomligheten under broarna eftersom passagen blir smalare. En hydraulisk analys har gjorts där scenarion med olika antal brostöd jämfördes: 1. Lilla Lidingöbron med samma antal brostöd som Lidingöbron (10 stycken) placerade direkt nedströms Lidingöbrons stöd, 2. Lilla Lidingöbron med 19 stycken brostöd där 10 brostöd placeras direkt nedströms Lidingöbrons stöd, 3. Lilla Lidingöbron med 19 stycken brostöd där inga ligger direkt nedströms Lidingöbrons stöd (bedöms vara värsta scenariot med avseende på vattenströmning). Analysen visar att typiska strömhastigheter är låga och ligger kring 5 cm/s. För att driva detta flöde krävs en mycket liten vattenståndsskillnad mellan ändarna på Lilla Värtan, mindre än en halv millimeter. Resultaten visar också att motståndet i Lilla Värtan domineras av bottenfriktionen, inte brostödens bromsande effekt. Om fler brostöd används (fall 2 och 3) ökar brostödens bromsande effekt så att vattenståndsskillnaden ökar med knappt 2 %, d.v.s. mindre än 0,01 mm. Skillnaden mellan fall 2 och 3 visade sig försumbar i jämförelse (<0,05 %). Strömhastigheten ökar något mellan brostöden och minskar något nedströms de nio extra brostöden då antalet brostöd ökas. Dessa förändringar uppgår till som mest ca ±2 % (motsvarande någon mm/s) och uppstår kring brostöden samt några hundra meter nedströms. En bedömning av om 24 brostöd påverkar vattenströmningen har gjorts som en komplettering till den hydrauliska analysen. Samtliga förändringar är så små att de knappast är mätbara. Därmed skulle en dubblering av antalet brostöd för Lilla Lidingöbron endast ha en liten påverkan på strömförhållandena i Lilla Värtan. Brostödens placering relativt Lidingöbron bedöms sannolikt inte ha någon betydelse. En modellering av effekten av Lilla Lidingöbron på strömningsförhållandena har gjorts. Studien jämförde bygg- och driftskedet med nuvarande förhållanden. De tre scenarion som modelleringarna utfördes för var: 1. Nuvarande situation 2. Byggskedet då både Gamla Lidingöbron och Lilla Lidingöbron existerar samtidigt. 3. Driftskedet då Gamla Lidingöbron har ersatts av Lilla Lidingöbron. Genom att jämföra resultaten för de tre scenarierna, inklusive beräkningar av vattnets ålder för att bestämma omsättningstiden drogs slutsatserna att Lilla Lidingöbrons byggnation och drift kommer att ha en försumbar påverkan på omsättningen i Lilla Värtan. Den relativa förändringen av vattnets medelålder ligger väl under 1 % och är positiv för driftskedet. Så små förändringar är långt under den naturliga variation man kan förvänta sig. Förändringarna i den maximala bottenströmmen blir enligt modellresultaten så små att de inte kan ge upphov till någon ökad erosion av bottensedimenten (DHI 2014b och c). Utformning I utredningsskedet har en ny bro men enkelspår eller dubbelspår utretts av Stockholms läns trafikförvaltning (tidigare SL). För att ta reda på om större dimensioner för brostöden för att klara lasterna från en dubbelspårig bro påverkar vattenströmningen utfördes en analys av detta. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 94 Alternativa utformningar av Lilla Lidingöbrons stöd visade att relativt förslaget med en enkelspårig bro så ökar den bromsande kraften som mest med ca 22 % om man väljer en dubbelspårig utformning med fler eller tjockare pålar. Eftersom de förändringar som observerats i simuleringarna är mycket små, så kommer en ökning med 22 % inte att ge någon märkbar skillnad. Om man ökar ett mycket litet tal med 22 % så är det fortfarande mycket litet. Den uppskattade procentuella ökningen är troligen mindre än noggrannheten i resultaten. Det är därför mycket osannolikt att numeriska simuleringar av de alternativa utformningarna skulle förändra slutsatserna nedan (DHI 2014c). Slutsatsen är att oavsett vilket alternativ, med avseende på antal brostöd och placeringen av dessa eller dimension, som väljs i totalentreprenaden, blir det inga mätbara skillnader jämfört med nuläget. Brotyp I broutredningen har fyra alternativa brotyper studerats. Dessa är: 1. Betongbro 2. Samverkansbro 3. Fackverksbro i stål 4. Bågbro i stål Den bro som förordas i broutredningen är samverkansbro eftersom det är den byggmetod som är mest ekonomisk, kräver kortast byggtid och är mest flexibel avseende etableringsytor. För mer detaljerad redovisning se ”PM Förslag till brolösning” och ”PM Produktion och rivning” (Atkins Sverige AB 2014a och f). Ingen brotyp har valts för huvudalternativet i tillståndsansökan/detaljplanen eftersom den inte bedöms ha någon påverkan på arbetena i vatten. Eftersom Lilla Lidingöbron kommer att byggas inom totalentreprenad kommer brotyp att bestämmas i samband med upphandling av entreprenör. Bron ska utformas på ett sådant sätt att hänsyn tas till drift, underhåll och framkomligheten för räddnings-, rengörings- samt snöröjningsfordon, exempelvis vid utformning av gång-, cykel- och mopedfälten. 5.5 Val av brolösning För att få fram ett huvudalternativ till tillståndsansökan för vattenverksamhet gjordes en mer djupgående studie och miljöbedömning för 6 stycken alternativ med avseende på planläge A och B och de tre profilerna, se Figur 31. Bilden visar olika kombinationer som gav 6 broalternativ som studerades i alternativstudien (Bild: Atkins Sverige AB). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 95 Figur 31. Bilden visar olika kombinationer som gav 6 broalternativ som studerades i alternativstudien (Bild: Atkins Sverige AB). I den totala bedömningen, där alla aspekter sammanvägts, konstaterades att det alternativ som bedömdes som väsentligt bättre än de övriga alternativen är en låg fast bro norr om befintliga broar, med en segelfri höjd på 5,6 meter, se kapitel 3.1. Detta alternativ främjar gång- och cykeltrafikanter och samtidigt skapar samma segelfria höjd som Gamla Lidingöbron inklusive 0,4 m marginal för framtida havsnivåhöjningar. För mer detaljerad redovisning se ”PM Alternativstudie” och ”Miljöbedömning av alternativ för ny bro mellan Lidingö och Stockholm” (Atkins Sverige AB 2014h och Tyréns AB 2014b). Miljökonsekvensbedömningen för huvudalternativet redovisas i kapitel 7. Motivering till vald brolösning redovisas nedan. Fördelar med vald brolösning jämfört med andra alternativ Lokaliseringen norr om befintliga broar: - inkräktar inte på hamnområdet, varken över vatten eller på land. - möjliggör en spårvägshållplats nära tunnelbanestation Ropsten. - ger fler möjligheter för anslutning till Spårväg City. - medverkar till att gång-, cykel-, och mopedtrafiken enklare ansluts till befintliga gång- och cykelbanor i Ropsten och på Lidingö. - tillåter större radier för spårvägen norr om Torsviks hållplats och därmed högre hastighet för spårvägstrafiken. - ger god trafiksäkerhet och en funktionell bytespunkt i Ropsten, främst genom att plankorsningar kan undvikas. - medger att Lilla Lidingöbron skyddas av Lidingöbron mot påsegling av större fartyg från hamnområdet. Lidingöbron är dimensionerad för att klara påsegling av större fartyg. - innebär att landskapsbilden inte påverkas av en bro norr om Lidingöbroarna i och med att den hamnar på samma sida som Gamla Lidingöbron. - hamnar inte inom känd förorenad mark. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 96 Låg fast bro: - - - - - ger god tillgänglighet genom att den gynnar alla trafikantgrupper med och utan särskilda behov, som använder bron i och med att lutningen blir mindre än i övriga alternativ. Fler väljer att gå eller cykla på bron vilket är positivt för rekreation och friluftsliv. ger god framkomlighet och trafiksäkerhet för GCM- och spårvägstrafik. Liten lutning ger ett jämnt trafikflöde, lägre hastigheter i nedförsbacke, minskad halkrisk och god sikt utmed bron. ökad framkomlighet för sjöfarten jämfört med en öppningsbar del i och med att bron sannolikt inte kommer att öppnas i rusningstrafik och inte heller på vinterhalvåret. ger god sikt utmed bron vilket skapar trygghet och möjlighet till utblickar åt söder under Lidingöbron vilket är positivt ur trafikantperspektiv. är positiv ur trygghetssynpunkt då gående och cyklister alltid har fri väg. Att behöva stanna på bron under öppning om bron är ödslig kan upplevas som otryggt. ger en mindre komplicerad konstruktion, vilket ger bättre arbetsmiljö på grund av att arbete på höga höjder undviks. förenklar drift och underhåll på brons undersida jämfört med en hög bro. profilen innebär minskat buller jämfört med högre profiler, kortare räckvidd för buller samt minskad energiförbrukning och slitage som annars uppkommer genom lutningar. Nackdelar med vald brolösning jämfört med andra alternativ - - - båtar och fartyg som kräver en segelfri höjd på mer än 5,6 meter kan inte passera under Lilla Lidingöbron. Rekreation och friluftsliv för fritidsbåtar påverkas negativt av en låg bro. rivning av Gamla Lidingöbron blir något mer komplicerad än med en ny bro på södra sidan, men det är främst ett tillfälligt problem som endast ger en något ökad rivningskostnad. med anledning av närheten till befintlig bro förväntas byggnation av Lilla Lidingöbron bli något mer komplicerad och något mer störande på norra sidan än på södra sidan men detta är en tillfällig nackdel som uppvägs av de långvariga fördelarna enligt ovan. Sammanfattning Huvudaternativet ger en kort bro som inte inkräktar på hamnområdet, varken över vatten eller på land. Det möjliggör en spårvägshållplats nära tunnelbanestation Ropsten och ger fler möjligheter att ansluta till Spårväg City. Läget gör det även enkelt att ansluta till befintliga gång-, cykel- och mopedbanor. Alternativet ger god trafiksäkerhet och en funktionell bytespunkt i Ropsten, främst genom att plankorsningar kan undvikas. Lutningen gynnar alla trafikantgrupper som använder bron, och ger god tillgänglighet för äldre, barn och personer med funktionsnedsättning. Liten lutning ger ett jämnt trafikflöde och god framkomlighet för spårvägstrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken samt bidrar till hög trafiksäkerhet. Låg bro förenklar drift och underhåll på brons undersida jämfört med en Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 97 hög bro. Brons utformning är i linje med Lidingö stads och Stockholms stads trafikstrategier samt regionala och nationella mål som syftar till att uppmuntra människor att gå eller cykla. Att bron inte görs öppningsbar ger god framkomlighet för de som färdas på bro. Broutredningen visade att det potentiella antalet trafikanter som färdas under bron är få i förhållande till de som färdas på bron. 5.6 Byggande av ny bro Lilla Lidingöbron kommer att utföras som totalentreprenad. I förfrågningshandlingarna för broentreprenaden kommer funktionskrav att ställas. Anbudsgivarna föreslår broutformningar som uppfyller funktionskraven. Val av entreprenör och därmed utformning av bron görs av Lidingö stad i anbudsutvärderingen. Grundläggning I den tekniska beskrivningen har alternativ till möjliga grundläggningssätt redovisats. Alternativa metoder som kan komma att bli aktuella i samband med grundläggning av planerade brostöd, landfästen och etableringsyta vid Torsvikskajen redovisas i Tabell 12. Brons överbyggnad Alternativ för byggande av brons överbyggnad är kopplat till vilken brotyp som väljs i entreprenadupphandlingen. Betongbro En betongbro kan byggas på två sätt, dels med platsbyggda formar och dels med prefabricerade element. En platsbyggd konstruktion är mer flexibel men tar väsentligt längre tid att bygga på grund av torktiderna för gjutningarna. I en prefabricerad lösning måste elementen tillverkas väldigt noggrant, och stora krav ställs på logistiken (Atkins Sverige AB 2014f). Samverkansbro, fackverksbro i stål och bågbro i stål En samverkansbro, fackverksbro och bågbro byggs genom att stålet förtillverkas i fabrik och transporteras i element till byggplatsen. Lanseringen, d.v.s. utbyggnaden av överbyggnaden, kan ske på två sätt eller i en kombination av dessa. Antingen sätter bron samman på land och skjuts ut allt eftersom nya element sätts dit. Alternativt lyfts varje spann på plats och sammanfogas med angränsande fack på plats (Atkins Sverige AB 2014f). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 98 Tabell 12. Alternativa metoder vid grundläggning av Lilla Lidingöbron (Atkins Sverige AB, 2015). Kryssen visar vid vilka delar av brobygget som respektive metod är tillämpbar. Metod Miljöpåverkan Skyddsåtgärd Brostöd i vatten Landfäste Etableringsyta Torsvikskajen Borrning av stålpålar med sänkborrhammare (hammar- och rotationsborrning). Låg bullernivå eftersom slagutrustningen är placerad nära borrkronan invändigt stålröret. Obetydlig grumling av bottensediment. Pålarna sjunker av sin egen tyngd ned ett antal meter innan borrning påbörjas. Inga särskilda skyddsåtgärder krävs då metoden innebär obetydlig påverkan på bottensediment enligt tidigare erfarenheter från grundläggningsarbeten vid utbyggnad av Värtahamnen. För att undvika spridning/ grumling av vid borrning uppspolat jordmaterial (borrkax) används vattentäta dukar och sedimentationsbassänger för uppsamling. x x x Slagning av pålar eller spont med hejare Bullernivå är beroende av skyddsåtgärd. Obetydlig grumling av bottensediment. Pålarna sjunker av sin egen tyngd ned ett antal meter innan slagning påbörjas. En gummidamask som kapslar in slagutrustningen används för att minimera bullernivån. Inga särskilda skyddsåtgärder krävs då metoden innebär obetydlig påverkan på bottensediment enligt tidigare erfarenheter från grundläggningsarbeten vid utbyggnad av Värtahamnen. x x x Vibrering av pålar eller spont Obetydlig grumling av bottensediment. Pålar och spont sjunker av sin egen tyngd ned ett antal meter innan vibreringen påbörjas. Låg bullernivå då vibreringen inte orsakar resonans. Inga särskilda skyddsåtgärder krävs då metoden innebär obetydlig påverkan på bottensediment enligt tidigare erfarenheter från grundläggningsarbeten vid utbyggnad av Värtahamnen. x x x Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 99 Metod Miljöpåverkan Skyddsåtgärd Jordschakt med grävmaskin eller bergschakt genom sprängning eller spräckning. Mycket grumling vid jord- och bergschakt i vatten. Låg bullernivå vid jordschakt. Periodvis höga bullernivåer vid sprängningsarbeten då även markvibrationer skapas. Fyllning av massor med pråm eller från lastbil eller dumper. Brostöd i vatten Landfäste Etableringsyta Torsvikskajen Arbetena utförs inom tät spontkonstruktion som förhindrar spridning av bottensediment, alternativt används om möjligt dubbla geotextildukar, s.k. siltgardiner, för att minimera spridningen. x x Mycket grumling. Låg bullernivå. Fyllningsarbeten utförs inom tät spontkonstruktion som förhindrar spridning av bottensediment, alternativt används om möjligt dubbla geotextildukar för att minimera spridningen. x x Borrning och utmatning av bindemedel för stabilisering av lösa jordlager, utförs som pelare eller masstabilisering. Grumling orsakas av blandningsverktygets rotation och utmatning av bindemedlet med lufttryck. Låg bullernivå eftersom arbetet endast sker med statisk matning och rotation. Arbetena utförs inom en tät spontkonstruktion som förhindrar spridning av bottensediment, alternativt används om möjligt dubbla geotextildukar för att minimera spridningen. x x Packning av jord med statisk last, med slag eller genom vibration. Ingen grumling, låg bullernivå. Inga skyddsåtgärder krävs då metoden inte innebär någon grumling. x x Gjutning av betong inkl. armering. Ingen grumling, låg bullernivå. Inga skyddsåtgärder krävs då metoden inte innebär någon grumling. x x x Ytrensning av föremål på sjöbotten med gallerskopa. Viss grumling. Dubbla geotextildukar används om möjligt för att minimera spridning av sediment. Kontroll sker då med turbiditetsmätning. x x x Ytrensning av föremål på sjöbotten manuellt med dykare. Ingen grumling. Inga skyddsåtgärder krävs då metoden inte innebär någon grumling. x x x Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 100 Etableringsytor Det kommer att krävas flera större etableringsytor i brons närhet i samband med brobygget. Det är i dagsläget inte bestämt var etableringsytorna kommer att ligga men Lidingö stad har identifierat ett antal tänkbara ytor på land, se Figur 11. Etableringsytorna som krävs för de olika brotyperna ovan är ungefär desamma. Det som skiljer mest är då bron ska lanseras vilket kräver etablering på en specifik plats. Generellt gäller det att byggande med små etableringsytor får konsekvenser för logistiken och därmed också priset. En platsbyggd konstruktion kräver mindre etableringsytor då endast armeringen behöver upplagsplats. En prefabricerad lösning kräver att man kan lagra elementen eller att transporten från fabrik kan ske kontinuerligt. Ska bron lanseras på plats krävs det plats bakom landfästet för att montera samman elementen. Det är också fördelaktigt att transportera fram stålelementen direkt från fabrik. Ska bron lyftas på plats direkt, spann för spann, krävs utrymmen för förvaring av stålelementen som är i spännviddens längd. 6 Miljökonsekvenser nollalternativet Den tekniska bedömningen som gjorts i samband med broinspektioner är att Gamla Lidingöbron inte kommer att kunna användas efter år 2021. Antagandet är att Gamla Lidingöbron trafikeras med spårväg-, gång-, cykel- och mopedtrafik till och med 2021, samt att broklaffen är permanent stängd. Skyddsintressen Nollalternativet har ingen påverkan på och ger inga miljökonsekvenser för skyddsintressen jämfört med nuläget. Vatten och bottenförhållanden Nollalternativet har ingen påverkan och ger inga miljökonsekvenser på vatten och bottenförhållanden jämfört med nuläget. Naturmiljön Nollalternativet har ingen påverkan och ger inga miljökonsekvenser på naturmiljön jämfört med nuläget. Rekreation och friluftsliv Gång och cykling över bron kommer att vara möjlig precis som i dag. Den segelfria höjden kommer att vara den samma som i dag, d.v.s. 5,2, meter i och med att klaffen inte går att öppna. Nollalternativet bedöms inte ha någon påverkan på gång- och cykeltrafiken jämfört med nuläget. Däremot innebär både nuläget och nollalternativet har en mycket positiv påverkan på gång- och cykeltrafiken. För fritidsbåtar bedöms påverkan vara måttligt negativ i både nuläget och nollalternativet eftersom båtar högre än den segelfria höjden inte kan passera under Gamla Lidingöbron. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 101 Trafik Spårbunden kollektivtrafik och gång-, cykel- och mopedtrafik kommer att kunna färdas över bron precis som i nuläget. Den segelfria höjden är 5,2 meter som i nuläget, vilket innebär att högre fartyg inte kan passera under Gamla Lidingöbron. Nollalternativet bedöms ha mycket positiv påverkan på spår- och GCM-trafiken precis som i nuläget. För sjötrafiken ger Gamla Lidingöbron en måttligt negativ konsekvens både i nuläget och i nollalternativet. Boendemiljö Människor har samma möjlighet att resa med spårväg, med cykel eller till fots över Gamla Lidingöbron som i nuläget. Nollalternativet har ingen påverkan och ger inga miljökonsekvenser med avseende på luft och buller jämfört med nuläget. Kulturmiljön Nollalternativet har ingen påverkan och ger inga miljökonsekvenser på kulturmiljö jämfört med nuläget. Landskapsbild Nollalternativet har ingen påverkan och ger inga miljökonsekvenser på landskapsbilden jämfört med nuläget. Risk och säkerhet Att Gamla Lidingöbron har nått sin beräknade livslängd utifrån inspektionsrapporterna innebär en säkerhetsrisk för de som färdas på och under bron. Nollalternativet bedöms ha måttligt till stor negativ konsekvens med avseende på risk och säkerhet. 7 Miljökonsekvenser huvudalternativet I detta kapitel redovisas projektets påverkan på de intressen som berörs utifrån det broalternativ som valt som huvudalternativ, se kapitel 3.1. Miljökonsekvensbedömningen har gjorts med vidtagna skyddsåtgärder så som skyddsskärmar eller tät spontkonstruktion vid arbeten i vatten vid landfästena, åtgärder för att hålla bullernivåerna inom Naturvårdsverkets allmänna råd med mera, se kapitel 3.3. 7.1 Påverkan på skyddsintressen Riksintressen Lilla Lidingöbron bedöms inte ha någon påverkan på något av riksintressena allmän hamn, kulturmiljövården eller farled (kap 5.13.2) i bygg-, rivnings-, och driftskede i och med att Lilla Lidingöbron ersätter Gamla Lidingöbron. Ledningsägare De kablar och ledningar som kan komma att påverkas av anläggningsarbetena kommer att hanteras i samråd med ledningsägarna. Ingen negativ påverkan på kablar och ledningar bedöms uppstå. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 102 7.2 Vatten och naturmiljön Påverkan i bygg- och rivningsskede Vattenomsättning Modellberäkningar har utförts för att studera om byggnation av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron har någon påverkan på vattenomsättningen i Lilla Värtan. Samverkan mellan den nya bron, Gamla Lidingöbron och Lidingöbron har studerats. Den färdigbyggda Värtapiren har ingått som en förutsättning i beräkningarna. Tre broar kommer att ge ett högre motstånd än två broar under bygg- och rivningsskedet. Vattnet måste accelereras runt varje bros stöd, vilket innebär ett motstånd. Varje brostöd kommer också ge upphov till ökad turbulens och blandning, p.g.a. den strömgradient som uppstår runt brostödet. Modellberäkningarna visade att den bromsande effekten av Lilla Lidingöbrons brostöd under byggoch rivningsskedet kommer att ha en försumbar påverkan på omsättningen i Lilla Värtan. Den relativa förändringen av vattnets medelålder ligger väl under 1 %. Så små förändringar är långt under den naturliga variation man kan förvänta sig. Förändringar i den maximala bottenströmmen blir enligt modellresultaten så små att de inte kan ge upphov till någon ökad erosion av bottensedimenten. Byggskedet kommer inte att innebära någon märkbar påverkan på strömförhållandena i Lilla Värtan, vare sig det gäller strömhastigheter, omsättningstider, volymsflöden eller bottenerosion. Motståndet i systemet domineras av bottenfriktionen och sundmotstånden på vattnets väg runt hela Lidingö. Några brostöd mer eller mindre i en del av detta system av fjärdar och sund bedöms ha en försumbar påverkan, eftersom det inte sker drastiska förändringar av tvärsnittsarean (DHI 2014c). Bygg- och rivningsarbetena bedöms ha en liten negativ eller obefintlig påverkan på vattenomsättningen i Lilla Värtan. Grumling och spridning av sediment Pålning och spontning i samband med grundläggning av den nya brons stöd, länshållning av gjutkassuner, och kapning av Gamla Lidingöbrons pålar vid havsbotten bedöms inte ge upphov till någon betydande grumling enligt erfarenheter från liknande arbeten vid Stockholms Hamnars utbyggnad av Värtapiren. Grundläggningsmetoden kommer att bestämmas i entreprenadupphandlingen utifrån den kravspecifikation som kommer att ingå i förfrågningsunderlaget.. En byggmetod som minimerar störningen på miljö och omgivningen är utgångspunkt för projektet. Då pålarna och spont installeras i bottensedimenten sjunker de ned av sin egen tyngd ett antal meter innan borrning, slagning eller vibrering påbörjas. Den del av sedimentet som påverkas av pålning eller spåontning är det översta decimetertjocka skiktet med lösare sediment som trängs undan då pålar eller spont sjunker ner i sedimenten. Det blir därför endast en mycket lokal påverkan i bottensedimenten och partiklarna sjunker tillbaka till botten. Lilla Värtan har en relativt jämn bottenstruktur och en omsättningstid på 50 dagar. Den eventuella grumlingen av bottensedimenten bedöms inte förflyttas några längre sträckor och kommer därför inte att påverka känsliga grundområden. För att undvika spridning/grumling av uppspolat jordmaterial (borrkax) vid borrning kommer vattentäta dukar och sedimentationsbassänger för uppsamling att användas. Vid grumlande arbeten som jord- och bergschakt, fyllning, jordförstärkning och packning i strandkanten kan täta bottenförankrade skärmar eller tät spontkonstruktion användas för att Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 103 hindra grumling att sprida sig. I och med att skyddsåtgärder används och genomförande av kontrollprogram för att säkerställa att de grumlande partiklarna sedimenterar innan skärmar eller spont tas bort, bedöms ingen negativ miljöpåverkan ske i Lilla Värtan. Vid bottenscanningen konstaterades att på både Lidingö- och Ropstenssidan sluttar botten kraftigt vid strandkanterna. Det finns två djuphålor och en höjdrygg längs den planerade sträckningen. Där pålningen kommer att ske, på 14-20 meters djup, är det till stor del syrefria bottnar med brist på djur- och växtliv som följd. Bottenfaunaundersökningar i Lilla Värtan visar att det inte finns liv på bottnar på 20 meters djup. En eventuell sedimentation på dessa djup bedöms därför inte få någon betydande påverkan på djurlivet. Det vattenområde som enligt Länsstyelsens översiktliga kartinventering kan vara värdefullt i närområdet är det grunda området söder om Tranholmen. Området har utpekats som lek- och uppväxtområde för gös och uppväxtområde för gädda och abborre. Detta grundområdet ligger drygt 1 km norr om den planerade sträckningen för Lilla Lidingöbron. Någon risk för att sedimenten kan transporteras till grunda områden som kan vara av betydelse för gös, gädda, abborre eller annan fisk bedöms inte föreligga. Strömming, som är en pelagisk4 fisk som lever i strömmande vatten, bedöms inte påverkas annat än högst temporärt av byggnationen då vattenströmmarna inte påverkas i någon större omfattning. Länshållning av gjutkassuner bedöms i nuläget ge ett mycket litet utsläpp av partiklar från ej härdad cement, i förhållande till den stora vattenmassan. Det bedöms därmed inte heller ge upphov till förhöjd pH i Lilla Värtan. Några särskilda skyddsåtgärder utöver normal aktsamhet bedöms därför inte bli aktuella. Kapning av pålar vid rivningen av Gamla Lidingöbron bedöms ge en lokal tillfällig påverkan på bottensedimenten. Grumling till följd arbetena i vatten bedöms ha en liten negativ påverkan på vattenmiljön i och med att vattenmiljön är utan dokumenterat höga naturvärden och spridningen inte bedöms ske. Utsläpp av kemikalier till vatten Vid anläggningsarbetet kommer cement, färger, hydrauloljor, drivmedel och andra kemikaliska produkter att hanteras. Spill från olyckor och ovarsam hantering kan leda till utsläpp till vattnet och i förlängningen påverkan på djur och växter i vattenområdet. Krav på vilka kemikalier som får användas, förvaring, hantering och spillberedskap kommer därför att ställas på entreprenörerna. Förutsatt att ställda krav på kemikalier följs samt rutiner för hantering av oönskade spill och läckage förutses inga stora utsläpp av kemikalier äga rum. Gamla Lidingöbrons stålkonstruktion är rostskyddsmålad med blymönja som bland annat innehåller bly. Rivningsmaterialet ska därför hanteras med försiktighet och tas omhand på godkänd anläggning så att bly inte sprids till vatten- och naturmiljön. Med vidtagna skydds- och försiktighetsåtgärder bedöms bygg- och rivningsarbetena ha en obefintlig påverkan på vattenkvaliteten i Lilla Värtan. 4 En pelagisk organism följer vanligtvis mer eller mindre passivt med dit strömmarna för den. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 104 Naturmiljö Vid pålning och spontning i ett vattenområde fortplantar sig buller och vibrationer genom vattnet. Detta kan störa fisk som uppehåller sig i området. Forskningen inom området är begränsad vilket leder till en osäker bedömning av hur detta påverkar fisken. Området vid broarna har pekats ut som lekområde för strömming. Eftersom pålningsarbeten endast påverkar ett brostöd i taget, bedöms stationär fisk kunna flytta sig till en ostörd del av vattenområdet, samtidigt som vandrande fisk kan undvika det aktuella arbetsområdet vid sin förflyttning. Bygg- och rivningsarbetena bedöms ha en måttlig negativ påverkan på fisk inom influensområdet eftersom de ekologiska förutsättningarna i livsmiljön tillfälligt försämras inom arbetsområdet. Inga naturskyddsintressen påverkas i bygg- eller rivningsskedet. Påverkan i driftskede Vattenströmning och grumling Modellberäkningarna visade att den bromsande effekten av Lilla Lidingöbrons brostöd under driftskedet kommer ha en försumbar påverkan på omsättningen i Lilla Värtan oavsett antal, placering eller dimension. Den relativa förändringen av vattnets medelålder ligger väl under 1 % och är för driftskedet positivt. Så små förändringar är långt under den naturliga variation man kan förvänta sig. Förändringar i den maximala bottenströmmen blir enligt modellresultaten så små att de inte kan ge upphov till någon ökad erosion av bottensedimenten. Driftskedet kommer inte att innebära någon mätbar påverkan på strömförhållandena i Lilla Värtan, vare sig det gäller strömhastigheter, omsättningstider, volymsflöden eller bottenerosion. Naturmiljön Inga naturskyddsintressen påverkas i driftskedet. De fiskar och fåglar som kan ha flyttat sig till andra platser under bygg- och rivningsskedet har möjlighet att återvända i driftskedet. Konsekvenser Vatten Vattenmiljöns värde bedöms som måttlig eftersom Lilla Värtan inte används som dricksvattentäkt och har måttligt värde ur rekreationssynpunkt. Projektet strider inte mot relevanta miljökvalitetsmål och påverkar inte heller möjligheten att nå beslutade miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten. Huvudalternativet bedöms ge en liten negativ miljökonsekvens för vatten och bottenförhållandena i bygg- och rivningsskedet. Inga miljökonsekvenser bedöms uppstå i driftskedet. Naturmiljö Naturmiljön bedöms ha lågt värde för den biologiska mångfalden och har endast i liten omfattning förutsättningar för naturvärden. Lilla Värtan utgörs av bottnar med ont om bottenfana på grund av syrefria bottnar och föroreningar. Lilla Värtan utgör dock övervintringsområde för svanar, sothöns och dykänder. Området under Lidingöbroarna har pekats ut som lekplats för strömming och grundområdet vid Tranholmen som lek- och uppväxtområde. De djur som lever i området flyttar vanligtvis under bygg- och rivningsskedet för att återvända när arbetena avslutats. Huvudalternativet bedöms inte ha någon konsekvens för naturmiljön under bygg- och rivningsskede eller under driftskedet. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 105 7.3 Påverkan på rekreation och friluftsliv Bygg- och rivningsskede Bygg- och rivningsarbetena reducerar möjligheten till nyttjande av området, främst till följd av buller men även då delar av området kan blockeras av arbetsfordon, byggmaterial och transporter på land och till sjöss. Detta skapar i viss mån barriärer mellan viktiga målpunkter för användare av Gamla Lidingöbron och fritidsbåtar i bygg- och rivningsskede. Gamla Lidingöbron kommer att vara i drift under större delen av tiden, utom under en period om 2-6 månader då spårtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken kopplas om till Lilla Lidingöbron. Det kommer vara möjligt att ta sig fram till fots eller cykel under hela byggtiden men GC-banor kan komma att ledas om. Under byggskedet kommer områdets karaktär att förändras, vilket kan minska användandet av Gamla Lidingöbron. Vid grundläggning och byggande av bron kommer fritidsbåtar att påverkas i de delar av vattenområdet som installation och transporter till sjöss pågår. Det kommer dock att vara möjligt att ta sig fram med båt där anläggningsarbeten för tillfället inte pågår. Bygg- och rivningsarbetena bedöms ha en måttligt negativ påverkan på rekreation och friluftsliv. Driftskede Gång och cykel Lilla Lidingöbron säkerställer att gång- och cykelstråket mellan Lidingö och Stockholm kan fortsätta att användas och möjliggör för flera rekreationsstråk att utvecklas på vardera sidan om brofästena. En låg lutning på den nya bron ger mycket god tillgänglighet för gående, cyklister och mopedförare oavsett ålder och eventuell funktionsnedsättning. Jämfört med nuläget och nollalternativet har huvudalternativet ingen påverkan på gång- och cykeltrafiken eftersom nyttjandet är detsamma. Huvudalternativet avser en låg fast bro med samma lutning som Gamla Lidingöbron. Klaffen är stängd både i nuläget och i nollalternativet. Båtliv och fiske Lilla Lidingöbron innebär i stort sett samma segelfria höjd för fritidsbåtar som i nuläget och i nollalternativet. Båtar från båtklubbar norr om Lidingöbroarna som är högre än 5,6 meter får gå norr om Lidingö med ca 2 km längre väg till och från den norra och mellersta skärgården. För trafik till och från den södra skärgården blir vägen ca 10 km längre jämfört med om trafiken kunnat gå söder om Lidingö. Sportfiske från bron kommer att även i fortsättningen vara möjligt. Jämfört med nuläget och nollalternativet innebär Lilla Lidingöbron ingen förändring för fritidsbåtstrafiken eftersom huvudalternativet jämförs med nollalternativet där broklaffen är stängd. Den segelfria höjden har dessutom höjts med 0,4 meter för att kompensera för de vattennivåhöjningar som väntas under den nya brons livstid. Den segelfria höjden bedöms ha en liten positiv påverkan på fritidsbåttrafiken eftersom ökningen av segelfria höjden, för att kompensera för havsnivåhöjningen, innebär att den nuvarande segelfria höjden kvarstår även under brons livslängd. Det blir ingen skillnad i nyttjandet eftersom broklaffen är stängd i både nuläget och nollalternativet. Konsekvenser Området har måttligt rekreationsvärde för gång- och cykeltrafikanter och för fritidsbåtar. Gamla Lidingöbron är enda sättet att via gång- och cykel ta sig mellan Stockholm och Lidingö. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 106 Områdets vattentillgång har också en visuell betydelse för rekreationen. Utbudet av rekreation är stort i området; fiske, gång, cykel samt friluftsliv via vattnet. Nyttjande av vattenområdet under bron är idag begränsat för fritidsbåtar på grund av brons begränsade segelfria höjd. Huvudalternativet bedöms få måttlig negativ konsekvens för rekreation och friluftsliv under bygg- och rivningsskedet. Jämfört med nuläget får Lilla Lidingöbron ingen konsekvens för gång- och cykeltrafiken i driftskedet eftersom huvudalternativet byggs med samma profil som Gamla Lidingöbron. Jämfört med nollalternativet bedöms Lilla Lidingöbron ha en måttligt positiv konsekvens för gång och cykeltrafiken eftersom det möjliggör att även i framtiden ta sig till fots eller med cykel mellan Lidingö och Stockholm, med god framkomlighet och tillgänglighet. Jämfört med nuläget och nollalternativet får Lilla Lidingöbron ingen konsekvens för fritidsbåtstrafiken i driftskedet eftersom den nya bron byggs med samma segelfria höjd som Gamla Lidingöbron. Den segelfria höjden har dock höjts med 0,4 meter för att kompensera för de vattennivåhöjningar som väntas under den nya brons livstid. Höjningen ger en liten positiv konsekvens för fritidsbåtar eftersom den befintliga segelfria höjden kan bibehållas under brons livslängd. 7.4 Påverkan på trafik Bygg- och rivningsskede Spår- och GCM-trafik Spårvägstrafiken kommer att vara i drift under större delen av tiden, utom under en period om 2-6 månader då spårtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken kopplas om till Lilla Lidingöbron. Spårvägstrafiken kommer att ersättas med buss under tiden för omkoppling. Det kommer att vara möjligt att ta sig fram till fots eller cykel under hela byggtiden men GCM-banor kan komma att ledas om. Under byggskedet kommer områdets karaktär förändras, främst till följd av buller men även då delar av området kan blockeras av arbetsfordon, byggmaterial och transporter. Detta kan påverka tryggheten för användarna och minska användandet av Gamla Lidingöbron för GCM-trafik. Bygg- och rivningsarbetena bedöms ha en liten negativ påverkan på trafiken över Gamla Lidingöbron eftersom det trots åtgärderna kommer att vara möjligt att på ett eller annat sätt resa mellan Lidingö och Stockholm. Sjötrafik Vid grundläggning och byggande av bron kommer sjötrafik att påverkas i de delar av vattenområdet som installation och transporter till sjöss pågår. Påverkan på sjötrafiken bedöms som lite negativ eftersom delar av sjövägen under broarna kommer att avlysas under perioder av säkerhetsskäl. Det kommer dock att vara möjligt att ta sig fram med båt där anläggningsarbeten för tillfället inte pågår. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 107 Driftskede Spår- och GCM-trafik Lilla Lidingöbron säkerställer att det går att ta sig mellan Lidingö och Stockholm med spårvagn, gång, cykel och moped även i framtiden. En låg lutning på den nya bron ger mycket god tillgänglighet för gående, cyklister och mopedförare oavsett ålder och eventuell funktionsnedsättning. Tillgängligheten för spårväg är också god. En fast bro är positiv ur trygghetssynpunkt då gående och cyklister alltid har fri väg. Att behöva stanna på bron under öppning om bron är ödslig kan upplevas som otryggt. Hur bron kommer att upplevas beror även på dess gestaltning, exempelvis vilken belysning Lilla Lidingöbron kommer att ha. En fullständig bedömning av tillgänglighet under drift skede går därför inte att göra i detta i detta MKB-arbete. Jämfört med nuläget och nollalternativet har Lilla Lidingöbron ingen påverkan på spår- och GCM-trafiken eftersom huvudalternativet byggs med samma lutning som Gamla Lidingöbron. Sjöfart En låg fast bro innebär att pendelbåtstrafik och annan kommersiell sjöfart som är högre än den segelfria höjden om 5,6 meter inte kan passera under Lilla Lidingöbron, men kan åka runt Lidingö för att komma till ut i skärgården. I och med att allmän farled upphörde år 1988 är sjövägen under Lilla Lidingöbron inte av väsentlig betydelse för den allmänna samfärdseln, fiskerinäringen, för trafiken med fritidsbåtar eller för sjösäkerheten. Jämfört med nuläget och nollalternativet innebär Lilla Lidingöbron ingen förändring för sjötrafiken eftersom huvudalternativet byggs med samma utformning som Gamla Lidingöbron. Den segelfria höjden har dock höjts med 0,4 meter för att kompensera för de vattennivåhöjningar som väntas under den nya brons livstid. Detta innebär en liten positiv påverkan på sjötrafiken. Konsekvenser Spår- och GCM-trafik En bro mellan Lidingö och Stockholm har ett högt tillgänglighetsvärde för spår-, gång-, cykeloch mopedtrafik som den enda möjliga färdvägen mellan Lidingö och Stockholm. Bron är avgörande för människors vardagsliv och underlättar för människor att ta sig mellan bostad, arbetsplats och fritidsaktiviteter. Bygg- och rivningsarbetena bedöms ha en liten negativ konsekvens på trafiken över Gamla Lidingöbron eftersom det trots aktiviteterna kommer att vara möjligt att på ett eller annat sätt resa mellan Lidingö och Stockholm. Jämfört med nuläget och nollalternativet har Lilla Lidingöbron ingen konsekvens för spår- och GCM-trafiken i driftskedet eftersom huvudalternativet innebär samma profil som Gamla Lidingöbron. Sjötrafik Passagen under Gamla Lidingöbron bedöms inneha ett måttligt tillgänglighetsvärde eftersom den i till största delen används för fritidsresor. En pendelbåtlinje trafikerar idag under broarna. Båtlinjen Storholmslinjen går mellan Storholmen och Ropsten och lägger till söder om Gamla Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 108 Lidingöbron. Pendelbåtstrafiken är under utveckling och det finns i dagsläget ingen information om hur framtidens pendelbåtar ska utformas. Bygg- och rivningsskedet bedöms ha liten negativ konsekvens på sjötrafiken eftersom delar av sjövägen under broarna kommer avlysas under perioder av säkerhetsskäl. Det kommer dock att vara möjligt att ta sig fram med båt där anläggningsarbeten för tillfället inte pågår. Jämfört med nuläget och nollalternativet ger Lilla Lidingöbron ingen konsekvens för sjötrafiken eftersom huvudalternativet byggs med samma segelfria höjd som Gamla Lidingöbron har idag. Den segelfria höjden har dock höjts med 0,4 meter för att kompensera för de vattennivåhöjningar som väntas under den nya brons livstid. Den segelfria höjden på både Gamla Lidingöbron och Lilla Lidingöbron bedöms ha en måttligt negativ konsekvens på sjötrafiken. 7.5 Påverkan på boendemiljö Människors hälsa kan framförallt påverkas av buller och luftföroreningar i samband med byggoch rivningsskedet. I detta kapitel redovisas luft och buller. Byggskedet Luft Det främsta bidraget i form av utsläpp till luft under byggskedet består i användandet av arbetsmaskiner och från transporter, både till lands och till sjöss. Byggandet planeras pågå under åren 2017 – 2020. Utsläppen sker dels på arbetsplasen, dels vid etableringsytorna vid brofästena, vid Södra Kungsvägen och vid Islingeviken samt vid transporter däremellan. Med hänsyn till fördelningen i tid och rum liksom dagens föroreningssituation bedöms inte utsläppen under byggfasen medföra att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Det är främst utefter transportvägar som bidraget från byggfasen bedöms kunna bidra på så sätt att de lokala halterna ökar med någon enstaka µg/m3. Påverkan på boendemiljön med avseende på luftföroreningar bedöms som lite negativ under byggskedet. Buller Vid grundläggning av brostöden kan ljud komma att alstras genom snickeriarbeten för betongformar, slagning och borrning vid pålning, slamrande ljud då broelement läggs på plats samt vid transporter av byggmaterial till och från byggarbetsplatsen. Schakt, spontning och sprängning kan komma att utföras vid landfästena. Buller kan även uppstå vid lastning och lossning av byggmaterial vid etableringsytor och på byggarbetsplatsen. I bullerutredningen bedömdes att arbetena med grundläggning av bron är den mest bulleralstrande delen av projektet. För att få fram ett värsta scenario valdes de mest bullrande arbetsmomenten och maskinerna, utan bullerdämpande åtgärder, som förutsättning till utredningen, se Figur 32. För grundläggning av brostöden redovisas maximala ljudnivåer som representerar tillfälliga ljud. Spontning valdes som ljudkälla, vilket kan jämställas med slagning av pålar. I broutredningen förordades dock borrning av pålar som ger mindre bullerspridning än slagning. I bullerutredningen har även buller från tänkbara etableringsytor beräknats. Även här har ett värsta scenario valts som förutsättning till utredningen. Det är viktigt att poängtera att det i dagsläget inte är beslutat om de redovisade etableringsytorna kommer att användas. Inte heller vilken typ av verksamhet som kan komma att utövas. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 109 I de bullerberäkningar som illustreras i bullerkartor och redovisas i Figur 34, Figur 35, Figur 36 och Figur 37 visas vilka byggnader som ligger inom influensområde vid maximala ljudnivåer utan skyddsåtgärder. Det visade sig att det är endast ett fåtal verksamheter och bostäder som ligger inom ljudintervall över riktvärdena för buller i byggskedet, se bildtexterna. Detta innebär att riktvärdena bedöms kunna innehållas för de personer som bor eller verkar i närheten av brobygget med hjälp av bullerskyddsåtgärder på plats och val av metoder. Vid detaljprojekteringen kommer riskanalys för vibrationer och luftstötar från till exempel sprängning göras där det behövs. Utifrån dessa görs bedömning av vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas i samråd med tillsynsmyndigheterna. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 110 Figur 32 Bilden visar bullerkällor under byggskedet för arbeten med den nya bron och eventuella etableringsytor. (Bild: Atkins Sverige AB). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 111 Figur 33. Bilden visar maximala ljudnivåer vid ett värsta scenario med högsta tänkbara bulleralstring under byggskedet (Bild: Tyréns AB). Figur 33 visar att spontning/pålning för brostöden bedöms vara den mest bullrande aktiviteten och har legat till grund för det värsta scenariot. Inga bullerdämpande åtgärder har räknats in. De lila punkterna visar ljudkällor i samband med grundläggning av brostöden. Alla brostöd kommer inte att anläggas samtidigt. Sannolikt anläggs cirka 3 brostöd parallellt med viss förskjutning i tid. Antal brostöd kommer att bestämmas i entreprenadskedet. På Stockholmssidan är 3 verksamheter inom området för gult och orange. På Lidingösidan ligger 6 villor inom ett område som delvis är gult, men mestadels grönt. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 112 Figur 34. Bilden visar maximala ljudnivåer vid de tänkta etableringsytorna närmast bron (Bild: Tyréns AB). De mest bulleralstrande aktiviteterna utan bullerdämpande åtgärder har använts som indata i Figur 33. Det är viktigt att poängtera att det inte är bestämt om dessa etableringsytor kommer att tas i anspråk eller vilka aktiviteter som kan komma att pågå. På Stockholmssidan är 2 verksamheter inom gult område och 1 verksamhet inom orange område samt en verksamhet inom rött område. På Lidingösidan är 14 villor inom gult område. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 113 Figur 35. Bilden visar maximala ljudnivåer i ett värsta scenarie vid tänkbar etableringsyta vid Islinge (Bild: Tyréns AB). Bullerberäkningen i Figur 35 har gjorts utifrån ett värsta scenario utan bullerdämpande åtgärder. Det är i dagsläget inte bestämt om ytan kommer att användas som etableringsyta eller vilka aktiviteter som i så fall kan tänkas utföras inom området. 21 villor är inom gult område, 4 verksamheter är inom orange område och 1 verksamhet är inom rött område. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 114 Figur 36. Bilden visar maximala ljudnivåer vid tänkbar etableringsyta vid Södra Kungsvägen (Bild: Tyréns AB). Bullerberäkningen har gjorts utifrån ett värsta scenario utan bullerdämpande åtgärder (Se Figur 36). Det är i dagsläget inte bestämt om ytan kommer att användas som etableringsyta eller vilka aktiviteter som i så fall kan tänkas utföras inom området. Två flerfamiljshus är inom gult/orange område, 3 flerfamiljshus är inom gult/grönt område, 2 villor är inom gult/orange område samt 10 villor är inom gult område. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 115 Figur 37. Bilden visar ekvivalenta ljudnivåer under dagtid som kan uppstå vid transporter med byggmaterial till och från byggarbetsplatsen. Berörda vägar och trafikbelastning tillhörande brobygget är endast ett antagande i detta skede. Bilden visar endast tillkommande bullerbelastning från de transporter som hör till brobygget. (Bild: Tyréns AB). På de flesta av vägarna i beräkningarna i Figur 37 finns det redan i dag tung trafik vilket innebär att maximala ljudnivåerna inte kommer att påverkas. På Stockholmssidan är 5 verksamheter inom grönt/gult område. På Lidingösidan är 5 verksamheter inom gult/grönt område, 24 villor inom gult/grönt område, 2 flerfamiljshus är inom gult/orange område samt 1 flerfamiljshus inom brunt/rött område. De riktvärden som Naturvårdsverket har satt upp för byggbuller kommer att innehållas. Rivningsskedet Luft På samma sätt som under byggskedet kommer rivningen att orsaka utsläpp till luft från arbetsmaskiner och transporter. Rivningen kommer att genomföras år 2019 – 2021 och överlappar således delvis byggperioden. Utsläppen förväntas ske i princip på samma platser och längs samma transportstråk som under byggfasen. Utifrån fördelningen i tid och rum av arbetena och dagens föroreningssituation bedöms inte utsläppen under rivningsfasen medföra att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Lokalt kan halterna ökar med någon enstaka µg/m3 främst längs transportvägar. Påverkan på boendemiljön med avseende på luftföroreningar bedöms som lite negativ under byggskedet. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 116 Buller Vid rivning av Gamla Lidingöbron kommer buller framförallt att uppstå vid kapning och skärning samt om krossning kommer att utföras inom arbetsområdet. Rivningsmassorna kommer att transporteras iväg med lastbil eller med båt till för anläggningar med erfoderliga tillstånd, se Figur 38. Bullerberäkningen har gjorts utifrån de mest bullrande arbetsmomenten utan bullerdämpande åtgärder. Arbetsmomenten är betongbilning vilket ljudmässigt även täcker in arbetsmoment som metallskärning. Maximala ljudnivåer redovisas för att visa hur tillfälliga ljud kan komma att spridas, se Figur 39. De arbetsmetoder som kommer att användas är idag inte kända, utan kommer att bestämmas av Lidingö stad i samband med upphandling av entreprenör inför rivningsskedet. Figur 38. Bilden visar tänkbara bullerkällor då Gamla Lidingöbron rivs. Entreprenören kommer att bestämma arbetsmetoder (Bild: Atkins Sverige AB). Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 117 Figur 39. Bilden visar beräknade maximala ljudnivåer vid ett värsta scenario under rivningsskedet (Bild: Tyréns AB). Bullerberäkningen som visas i Figur 39 har gjorts utifrån de mest bullrande arbetsmomenten utan bullerdämpande åtgärder. Arbetsmomenten är betongbilning vilket ljudmässigt även täcker in arbetsmoment som metallskärning. De lila punkterna representerar brostöd som kapas. Entreprenören kommer att bestämma vilka arbetsmetoder som kommer att användas. På Stockholmssidan är 2 verksamheter inom rött område och 6 verksamheter inom gult/orange område. På Lidingösidan är 2 villor inom grönt/gult område. De riktvärden för buller som Naturvårdsverket har satt upp kommer att innehållas. Driftskede Luft Efter det att den nya bron tagits i drift och flera åtgärder vidtagits för att motverka ökning av vägtrafik till förmån för kollektivtrafik, gång- och cykling, kommer utsläppsmängden av föroreningar att minska. En annan aspekt är att fordonsflottan moderniserats vilket också bidrar till att minska utsläppen. Lilla Lidingöbron bidrar till en liten positiv påverkan på luftkvaliteten i och med att människor har möjlighet att åka kollektivt med spårväg och att gå eller cykla över bron. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 118 Buller Det som ger en signifikant skillnad vad gäller bullernivåer på en spårvägsbro är brotyp och vagnstyp. Brotyp bestäms av entreprenaden utifrån de funktionskrav som ställs i upphandlingen. Generellt sett genereras mer buller från en stålbro (som Gamla Lidingöbron) jämfört med en betong- eller samverkansbro. Den nya vagnstypen som kommer att tas i drift på Gamla Lidingöbron 2015 har en mycket lägre ljudnivå än de gamla spårvagnarna. De nya vagnarna kommer även att köras på Lilla Lidingöbron vilket är positivt för ljudbilden i driftskedet. Vägbrons buller bedöms dominera ljudbilden vid Lidingöbroarna när Lilla Lidingöbron tagits i drift. Att Lilla Lidingöbron utformas som en låg fast bro ger en lite positiv påverkan på bullernivåerna jämfört med nollalternativet. Gamla Lidingöbron har skarvar vid broklaffen som genererar slagljud då spårvagnen passerar vid den öppningsbara delens skarvar. Konsekvenser Huvudalternativet bedöms få liten negativ konsekvens för boendemiljön på grund av utsläpp av avgaser och på grund av buller från arbetsmaskiner och transporter under bygg- och rivningsskedet. Naturvårdsverkets riktlinjer bedöms kunna innehållas genom att vidta skyddsåtgärder vilket gör att bullerstörningen inte bedöms som stor. Huvudalternativet bedöms få liten positiv konsekvens under driftskedet främst för att en bro utan öppningsbar del ger lägre bullernivåer än nollalternativet där det finns skarvar vid broklaffen som ger upphov till slagljud. 7.6 Påverkan på Kulturmiljö Bygg-, rivnings- och driftskede Gamla Lidingöbron har visst värde ur ett kulturhistoriskt perspektiv eftersom den är representativ för en viss epok. I och med rivningen så försvinner detta värde. Väntpaviljongen i trä vid Gamla Lidingöbrons fäste mot Lidingö omfattas av förvanskningsförbud och kommer därför sannolikt att flyttas i samband med rivning av Gamla Lidingöbron. De vrak som finns i Riksantikvarieämbetes databas Fornsök bedöms inte påverkas. Det vrak som hittades i samband med sjömätningen 2014 ligger i närheten av sträckningen för den nya bron. Den arkeologiska utredning kommer att ge svar på hur det ska hanteras under byggskedet. Byggnation av Lilla Lidingöbron bedöms inte ha någon påverkan på kulturmiljön. Rivningen av Gamla Lidingöbron innebär en mycket negativ påverkan på den kulturmiljö som bron utgör. Lilla Lidingöbron bedöms ha liten positiv påverkan på kulturmiljön om den nya bron gestaltas på ett sätt som representerar nutiden. Huvudalternativet kommer inte att ha någon påverkan på riksintresset för kulturmiljövården varken bygg-, rivnings- eller driftskedet. Konsekvens Gamla Lidingöbron bedöms ha ett måttligt kulturmiljövärde eftersom den är representativ för en viss epok och är inte längre vanligt förekommande i regionen. Den symboliserar en tid av Stockholms och Lidingös expansion och var den första bron mellan Lidingö och Stockholm som var grundlagd. Den är också en dokumentation av avancerad ingenjörskonst från i början av 1900-talet. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 119 Byggskedet bedöms inte ha någon konsekvens i för kulturmiljön. Rivningsskedet får måttligt negativ konsekvens för kulturmiljön i och med att Gamla Lidingöbron försvinner. I driftskedet kan Lilla Lidingöbron ge en antingen positiv eller negativ konsekvens för kulturmiljön beroende på gestaltningen av den nya bron. 7.7 Påverkan på Landskapsbild Bedömningen av påverkan på landskapsbilden kan inte göras fullständig i detta skede eftersom att gestaltningsarbetet inte har avslutats. Bygg- och rivningsskede Landskapsbilden kommer att förändras i det närmare perspektivet under byggskedet i och med att det under en period successivt kommer att finnas tre broar. Under bygg- och rivningsskedet kan den verksamhet som kommer att råda i området uppfattas som storskalig och den industriella känslan kan förstärkas. Arbetsmaskiner, pråmar, pontoner, etableringsytor med uppläggningsplatser för byggmaterial kommer att finnas i området. Denna förändring är dock av övergående karaktär. Bygg- och rivningsskedet bedöms ha en liten negativ påverkan i och med att områdets landskapsbild försämras i marginell omfattning. Området är redan påverkat av hamnverksamhet och byggprojekt i närheten. Driftskede Huvudalternativet för Lilla Lidingöbron kommer att vara en låg bro som kommer att ligga på samma sida av Lidingöbron som Gamla Lidingöbron gör idag. Den nya bron tillsammans med Lidingöbron kommer även i fortsättningen att utgöra ett landmärke i området. Den nya brons utformning bedöms inte påverka landskapsbilden eftersom den får ungefär samma planläge och profil som Gamla Lidingöbron. Den nya brons gestaltning kan komma att påverka landskapsbilden positivt eller negativt beroende på vilken arkitektur som väljs. Konsekvens Området kring Lidingöbroarna bedöms ha ett litet landskapsbildvärde. Landskapsbilden i sig präglas av Lidingöbron och endast en mindre del av Gamla Lidingöbrons bågspann som sticker upp över Lidingöbron. I större skala präglas landskapsbilden av bebyggelse och tekniska anläggningar utan visuella kvalitetet. Bygg- och rivningsskedet bedöms inte få några konsekvenser på landskapsbilden. Jämfört med nuläget och nollalternativet kan huvudalternativets få en antingen positiv eller negativ konsekvens för landskapsbilden i driftskedet, beroende på gestaltningen. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 120 7.8 Risk och säkerhet Bygg- och rivningsskede Risker - Under byggnadstiden kommer transporterna av byggmaterial och användningen av arbetsmaskiner att öka på land och till sjöss. Detta innebär ökad trafik på vägarna. Det är i dagläget inte bestämt vilka vägar som kommer att få den ökade trafiken, men ett antagande av tänkbara vägar har gjorts av Lidingö stad som underlag till den bullerutredning som genomfördes i utredningsskedet. Om den ökade trafiken förläggs till vägar med skolor och förskolor ökar risken även utifrån ett barnperspektiv. - Under byggskedet kommer det att finnas risk för sjöfarten under bron i samband med montering där hängande objekt är en del i processen. Det är viktigt att avlysa de delar av passagen under bron där byggarbetena pågår för att minimera risken. - Risk för läckage av olja gällande arbetsmaskiner samt vid hantering av farligt avfall från byggarbetsplatsen behandlas av upphandling av entreprenören och sköts bland annat genom entreprenörens egenkontrollprogram. - Risken att stora fartyg kör på bron är liten, eftersom bron kommer att ligga norr om vägbron. Dock finns det risk för att segelbåtar kan komma att köra på bron. - Det transporteras inget farligt gods eller explosiva och brandfarliga ämnen under bron genom sjöfart eller på spårvägen. Det bör därmed inte finnas några risker kopplade till exempelvis explosioner. Lidingöbron är led för farligt gods men är belägen en bit ifrån Lilla Lidingöbron. Driftskede Risker Ökad säkerhet genom utformning - På grund av att huvudalternativet innebär en låg och fast bro bedöms bron ha ett jämnt trafikflöde, ingen hastighetspåverkan av nedförsbacke, minskad halkrisk, god sikt utmed bron. - En fast bro bedöms som säkrare än en öppningsbar bro. Olyckor till följd av att trafikanter inte läser situationen rätt i samband med broöppning uteblir med en icke öppningsbar bro. - Cyklar och mopeder med olika hastigheter separeras. Cyklister i det vanliga körfältet kan använda snabbkörfältet som omkörningsfil. - Ett vanligt cykelfält läggs mellan snabbfältet och gångbanan skapar en buffertzon mellan de snabbaste cyklisterna och gående. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 121 - Spårvägen kör på raksträcka, vilket innebär att urspårningsrisken är liten. - Spårvägens körbana är skild från gående, cyklister och mopedister och kollision med andra trafikslag är liten. - Cyklande och gående barn behöver breda gång- och cykelbanor, då de rör sig annorlunda än vuxna och exempelvis behöver mer vingelmån. Barn har också svårare än vuxna att bedöma hastigheten för mötande cyklister och mopedförare. Viktigt att konstruera bron så att barn inte kan klättra på ledstänger och annat. - Anslutningar till omgivande gång- och cykelvägnät bör minimeras. Planskilda korsningar ger ökad tydlighet och enkelhet i trafikmiljön för barn. Det kommer sannolikt inte vara möjligt att utforma GC-vägnätet utan en plankorsning med spårvägstrafiken. - Barn och äldre personer kan ha svårare att orka cykla i uppförsbacke och att hantera höga hastigheter i nedförsbacke, det är därför positivt ur ett barnperspektiv att bron är låg utan lutning (Trafikverket 2005). Fortsatta studier - I det utredningsarbete som genomförs i samband med arbetet med denna miljökonsekvensbeskrivning rekommenderas att i vidare arbete med bland annat gestaltning bör barnkonsekvens- och jämställdhetsanalyser av utformningen av bron och dess anslutningar görs i kommande skeden, när bron gestaltas. - Trafikmiljön utformas med hög trafiksäkerhet, tydlighet och trygghet. Det kan exempelvis innebära god belysning, trafiksäkra korsningar och tydlig skyltning av de olika körfälten på cykelbanan. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 122 8 Miljökonsekvenser av etableringsytor De olika områdena är inte alternativ till varandra utan ytmässigt kommer det att krävas en kombination av flera etableringsytor, se Figur 40. Figur 40 Översiktskarta med möjliga etableringsytor (© Lantmäteriet Medgivande R7341_140002). Etableringsytan kring Islinge Hamnväg kan påverka förorenade områden samt ett område med kulturhistorisk lämning. Etableringsytor vid Islinge Hamnväg och Islingeviken är delvis föreslagna i vattenområden. De kan ge en negativ påverkan på lekområden för strömming och i Islingeviken även för abborre i den mån det finns sådan aktivitet. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 123 Lokalisering av och transporter till etableringsytor kommer att påverka ljudmiljön för boende nära brofästena. Transportvägar kan anpassas för att minimera påverkan på boendemiljö. Omfattningen av byggbuller styrs av vilka processer som tillämpas och maskiner som används vilket inte är känt i detta skede. Beräkningar har utförts för transporter under ett schabloniserat ”maxdygn” där gjutning antas pågå vid 3 lägen samtidigt med 4 betongbilar per timme för varje gjutplats, dvs. 12 tunga fordon per timme längs den tänkta transportslingan som gäller för alla de tre lokaliseringslägena inom Lidingö Stad. Vilken transportväg bilarna eventuellt tar på Ropstenssidan är inte känt men troligen utnyttjas sjötransport till kaj nära byggplatsen eller färd direkt genom Norra länken vilket gör transportvägen på Ropstenssidan mycket kort. Etableringsytan Södra Kungsvägen är en etableringsyta i Lidingö bestående av ett öppet grönområde mellan Södra Kungsvägen och Lidingöbanan. Den ligger längre ifrån byggplatsen än övriga förslag och relativt nära bostäder. Eftersom huvuddelen av transporterna förväntas komma över Lidingöbron innebär lokaliseringen en längre resväg vilket är en negativ aspekt ur både miljö- och bullerhänseende. Transporter sker dock via Södra Kungsvägen som redan har betydande trafik vilket gör att tillskottet och därmed omfattningen av den negativa ljudmiljöpåverkan blir liten. Etableringsytan Islinge Hamnväg är belägen mycket nära byggplatsen vilket minskar transportsträckorna och är positivt ur ljudmiljöhänseende. Platsen ligger också inom ett område som redan idag har hög bullerexponering från Lidingöbron. Hänsyn tas till de allra närmsta bostäderna som kan exponeras för buller från såväl byggplats, etableringsyta som Lidingöbron. Antalet exponerade bostäder är dock få för detta etableringsläge. Etableringsytan Islingeviken ligger idag relativt skyddad från buller och nära bostäder vilket innebär en ökad risk för upplevd störning av de boende vid en eventuell etablering. Området tillåter transporter via båt vilket kan innebära viss bullerstörning men kan ändå ha en högre acceptans jämfört med transporter med lastbil. Vägarna som kan brukas för transporter är för detta etableringsalternativ de med minst trafikflöden idag vilket innebär ett större relativt tillskott av eventuell byggtrafik. Etableringsytan Ropsten ligger mycket nära byggplatsen och är den etableringsyta som innebär kortast transportvägar. Området har redan idag karaktären av hamn/industriområde och ligger relativt skyddat från närmast boende. Denna lokalisering bedöms innebära minst negativ påverkan på ljudmiljön av de fyra alternativen. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 124 9 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel ska tillämpas i alla sammanhang där miljöbalkens bestämmelser gäller. Enlig hänsynsreglerna ska den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet vidta skyddsåtgärder och iaktta försiktighet för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. MKB och andra utredningar som genomförts är ett sätt att visa att de allmänna hänsynsreglerna följts. I det fortsatta arbetet med bygghandlingar samt kontroll och uppföljning under bygg- och driftskedet ska åtaganden som görs under utredningsarbetet följas upp. Den alternativstudie som genomförts visar att lokaliseringen av Lilla Lidingöbron är den mest lämpliga ur miljö- och hälsosynpunkt. Lidingö stad kommer i upphandlingen av entreprenaden för brobygget att ställa krav på val av produkter, såsom användning och hantering av kemiska produkter, arbetsmaskiner, arbetstider, transporter och avfallshantering och materialanvändning vilket följer produktvalsprincipen och hushållnings- och kretsloppsprinciperna. Kraven på detta stäms av med berörda kommuner. Nedan beskrivs de allmänna hänsynsreglerna kortfattat: Bevisbörderegeln Den som bedriver en verksamhet ska visa att hänsynsreglerna följs. Kunskapskravet Den som ska påbörja en verksamhet ska först skaffa sig den kunskap som behövs för att kunna avgöra vilka miljöeffekter som kan uppkomma. Försiktighetsprincipen Den som bedriver en verksamhet är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra en störning redan vid risk för negativ påverkan. Verksamhetsutövaren ska, med hänsyn till ekonomi och teknik, använda bästa möjliga tekniska lösning. Produktvalsprincipen Kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan vara skadliga för människor eller miljön ska undvikas om de kan ersättas med mindre farliga produkter. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt. Det som utvinns ur naturen ska återanvändas, återvinnas eller bortskaffas på ett miljöriktigt sätt. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas. Lokaliseringsprincipen Verksamheten ska lokaliseras så att den kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Skälighetsregeln Hänsynsreglerna ska tillämpas i den utsträckning det är skäligt. Nyttan av skyddsåtgärder ska vägas mot kostnader och kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. Dock får inte miljökvalitetsnormer överskridas. Skadeansvaret Den som orsakar en skada är ansvarig för att avhjälpa den. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 125 10 Avstämning mot mål, planer och program 10.1 Nationella mål Miljökvalitetsmålen Av Sveriges 16 miljökvalitetsmål har 6 av dem bedömts relevanta för projektet. I Tabell 13 redovisas projektets bedömda inverkan på möjligheten att nå respektive miljökvalitetsmål. Tabell 13. Projektets bedömda inverkan på möjligheten att nå de nationella miljökvalitetsmålen som är relevanta för projektet. Miljömål Riksdagens definition Projektets bedömda inverkan på möjligheten att nå miljömålet Begränsad miljöpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Genom att Lilla Lidingöbron möjliggör klimateffektiv kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik mellan Lidingö och Stockholm bidrar projektet till att nå målet. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljömålet riskerar inte att påverkas negativt eftersom miljöhänsyn tas under bygg- och rivningsskede och miljöfrågor beaktats i projektet. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Miljömålet riskerar inte att påverkas negativt eftersom miljöhänsyn tas under bygg- och rivningsskede och miljöfrågor beaktats i projektet. Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljömålet riskerar att påverkas negativt om miljöhänsyn inte tas under bygg- och rivningsskede. Det är viktigt att beakta miljöfrågor i projektet. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt Miljömålet påverkas positivt eftersom projektet möjliggör fortsatt rekreation och tillgänglighet mellan Lidingö och Stockholm. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 126 och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljömål Riksdagens definition Projektets bedömda inverkan på möjligheten att nå miljömålet Ett rikt växtoch djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Ekosystem kommer inte skadas under bygg- och rivningsskedet eftersom att miljöhänsyn tas. Miljökvalitetsnormer Projektet bedöms inte försvåra möjligheten att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer. Mål gällande barn- och jämställdhet Inom ramen för det utredningsarbetet som bland annat legat till grund för denna MKB har en analys av Lilla Lidingöbron ur ett barn- och jämställdhetsperspektiv genomförts, Se PM Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys. Under avsnitt om Risk och säkerhet och Trafik vägs barn- och jämställdhetsperspektivet in vid bedömningen. Det finns ingen konflikt mellan Lilla Lidingöbron och de nationella och lokala målen för barn- och jämställdhet. Projektet bevakar perspektiven under bygg- och rivningsskede. 10.2 Regionala och lokala mål Lidingö stads miljöprogram Uppförande av en ny bro bidrar till att uppfylla Lidingö stads miljömål ”Hållbara transporter” och ”Hållbart resande” eftersom att en ny bro verkar för fortsatt gång-, cykel- och spårvägstrafik mellan Lidingö och Stockholm. Miljömålen ”Effektiv energianvändning” och ”Grön energi” kommer att gynnas av uppförande av en ny bro eftersom att den ger förutsättning för spårvägstrafik som kommer att gå på grön el. Stockholms stads miljöprogram Miljömålet Miljöeffektiva transporter har delmål som innebär att gång- och cykelresandet ska öka och att kollektivtrafikens andel ska öka i förhållande till biltrafik. Lilla Lidingöbron bidrar till målet genom att den möjliggör fortsatt gång-, cykel- och spårväg mellan Lidingö och Stockholm. Miljömålet Hållbar energianvändning syftar bland annat till att utsläpp av växthusgaser ska minska till högst 3,0 ton CO2 per stockholmare. Delmålet innebär att koldioxidutsläppen från transporter som drivs med fossila bränslen behöver minska. Lilla Lidingöbron främjar målet eftersom spårvägen över bron ger potential att minska antalet bilresor till fördel för kollektivresande där grön el används. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 127 Miljömålet Giftfria varor och byggnader berörs eftersom det bland annat behandlar hur användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen i byggmaterial ska undvikas. Ett delmål innebär att Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier ska vara vägledande, när sådana finns. Vid upphandling av entreprenader ska staden ställa krav på innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i varor och kemiska produkter som entreprenören kommer att använda. Om kriterierna inte kan uppfyllas ska det vara motiverat och godkännas av den upphandlande enheten. Översiktsplaner Den nuvarande bron omfattas av Stockholm och Lidingö stads översiktsplaner. I dessa finns inga konflikter med Lilla Lidingöbron. Övriga mål om cykel- och gångtrafik Det finns flera mål om att pendling genom cykel och gång ska öka, samt att andelen som reser med kollektivtrafiken ska öka, se tidigare avsnitt om regionala och kommunala mål. I Lidingö stads trafikstrategi finns bland annat målet att år 2030 ska 80 % av Lidingöborna välja att resa med gång, cykel och/eller kollektivtrafik till arbetet. Lilla Lidingöbron främjar en utveckling mot att fler reser med kollektivtrafik, cykel, eller går och att målet till år 2030 kan uppnås. Dock krävs det fler insatser utöver detta projekt från närliggande kommuner som behövs för att kunna säkerställa att målet uppnås. Enligt Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län - Kollektivtrafik på vatten finns diskussioner om att utöka pendlingen som ett komplement till spårbunden trafik. Lilla Lidingöbron främjar inte denna utveckling. Lilla Lidingöbron planeras att byggas 0,4 m högre som kompensation för framtida havsnivåhöjning vilket säkerställer att det åtminstone kommer att vara samma segelfria höjd som i nuläget. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 128 11 Samlad bedömning Lilla Lidingöbrons påverkan och konsekvenser har bedömts som små eller försumbar för landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv och vatten. Det enda intresset där det finns en påverkan som bedömts som liten eller måttlig är fritidsbåtar som är högre än Gamla Lidingöbrons segelfria höjd. För båttrafiken som till och från den norra och mellersta skärgården blir vägen ca 2 km längre vilket ger en maximal ökning av restiden på ca 30 minuter är att beteckna som liten påverkan. För båttrafiken till och från den södra skärgården blir vägen ca 10 km längre och för trafiken till och från Mälaren ca 15 km längre som ger en ökning av restiden på ca 1-1,5 timme vilket bedöms som en måttlig påverkan (WSP 2005). 11.1 Konsekvenser i bygg- och rivningsskedet Bygg- och rivningsarbetena bedöms få liten negativ konsekvens för vatten, spår- och GCM-trafiken, boendemiljön och sjötrafiken. Ingen konsekvens bedöms uppstå för naturmiljön, kulturmiljön i byggskedet och landskapsbilden. Projektet bedöms ge måttliga negativa konsekvenser för rekreation och friluftsliv (för GCM-trafik och fritidsbåtar) eftersom området kommer att utgöras av en arbetsplats med buller från arbetsmaskiner och transporter samt att projektet hanterar stora konstruktionsdelar med kranar på land eller vatten. Rivningen av Gamla Lidingöbron, som har ett lokalt kulturvärde, bedöms få en måttligt negativ konsekvens ur kulturmiljösynpunkt. Det är dock inte möjligt att ha kvar bron på grund av risker och osäkerheter förknippade med brons ålder, konstruktion och grundläggning. Figur 41. Konsekvenser under bygg- och rivningsskedet. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 129 11.2 Konsekvenser i driftskedet Under driftskedet bedöms konsekvenserna för vatten, naturmiljö, spår- och GCM-trafik, rekreation och friluftsliv med avseende på gång och cykel, landskapsbild och kulturmiljö vara obefintliga jämfört med nollalternativet. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv (fritidsbåtar och sjötrafik) blir små och positiva eftersom att ökningen med 0,4 m säkerställer den segelfria höjden under brons hela livstid jämfört med nollalternativet. Konsekvenser för boendemiljön blir lite positiv eftersom den nya bron bidrar till mindre luftföroreningar och buller. Konsekvenserna av huvudalternativet blir inte så stora jämfört med nollalternativet som är en låg bro med permanent stängd klaff. Trots detta blir värdet av den nya brons utformning mycket stort. En låg fast bro ger god tillgänglighet, framkomlighet, trygghet och trafiksäkerhet för alla trafikslag som rör sig över bron med eller utan funktionshinder. Figur 42. Miljökonsekvenser i driftskedet jämfört med nollalternativet. Tillgängligheten för kommersiell sjötrafik och fritidsbåtar är i både nuläget, nollalternativet och huvudalternativet begränsad. Sjötrafiken bedöms påverkas mer negativt än fritidsbåtar eftersom den nya bron begränsar möjligheten till framtida utveckling av sjötrafiken under Lidingöbroarna. Den planerade vattenverksamheten bedöms inte stå i konflikt med eller försvåra möjligheten att uppnå gällande miljömål, miljökvalitetsnormer, detaljplaner eller översiktsplaner. Byggande av Lilla Lidingöbron innebär att nationella, regionala och lokala mål, som syftar till att minska miljöpåverkan, främjas genom att spårbunden kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik ökar. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 130 12 Åtgärder för uppföljning och övervakning Kontrollprogram kommer att upprättas och följas av entreprenören under bygg- och rivningsskedet. Kontrollprogram för buller upprättas för att säkerställa att Naturvårdsverkets riktlinjer innehålls. Eventuellt kan bullermätare sättas upp på utsatta hus på Lidingö. Vid grumlande arbeten innanför skyddsskärmar vid landfästena upprättas ett kontrollprogram för mätning av grumlande partiklar innanför och utanför skärmarna. Då värdena är desamma innanför som utanför kan skyddsskärmarna tas bort. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 131 13 Referenser 13.1 Rapporter och information (AB Storstockholms Lokaltrafik 2011), Konsten på Ropstens tunnelbanestation. (AB Storstockholms Lokaltrafik 2012a), Järnvägsplan Lidingöbanan Partiell dubbelspårsutbyggnad Torsvik - Gåshaga brygga, Planbeskrivning - 17 september 2012. (AB Storstockholms Lokaltrafik 2014), Bussar ersätter Lidingöbanan, http://sl.se/sv/info/resa/forandringar/lidingobanan/ Hämtat: 2014-12-04 (Boverket 2013), PBL kunskapsbanken, Boverkets vägledning för plan och bygglagen – Detaljprocessen, http://www.boverket.se/Vagledningar/PBLkunskapsbanken/Detaljplanering/Detaljplaneprocess en/ (Hedenblad & Hammarlund-Larsson 1990). Lidingö kulturhistoriska miljöer: kulturmiljöprogram för Lidingö kommun. Hedenblad, C., Hammarlund-Larsson, C., 1990, Stockholm: Stockholms läns museum (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53, samt betänkande 1996/97: TU7) (IVL Karlsson & Elving 2009), Kvicksilver i sediment och fisk från Stockholms skärgård, december 2009. Karlsson, M, Svenska miljöinstitutet (IVL)., Elving, H, Uppsala universitet., 2009 (Kartmaterial från Lantmäteriet 2014). (Kartmaterial från Lantmäteriets fastighetskarta 2014). (Lidingö runt 2015), http://lidingorunt.se Hämtat 2015-01-29 (Lidingö stad 2009), Befolkningsprognos 2009-2028, http://www.lidingo.se/download/18.55d5c0d1123937fc6e880001780/Befolkningsprognos%2B2 009-2028.pdf 2009-05-13 (Lidingö stad 2011a), Lidingös miljöprogram 2011-2020, http://www.lidingo.se/download/18.2ef9c24d13d6a952e34759/Milj%C3%B6program_Liding% C3%B6.pdf Hämtat 2013-11-11 (Lidingö stad 2011b), Miljökonsekvensbeskrivning översiktsplan Lidingö 2030, utställningshandling, september 2011. http://www.lidingo.se/download/18.425efb77132cd6d072e80003882/Milj%C3%B6konsekvens beskrivning+%C3%96versiktsplan+Liding%C3%B6+2030.pdf Hämtat 2014-01-15 (Lidingö stad 2011c), Kulturhistorisk värdebeskrivning – Gamla Lidingöbron, 2011-12-28. Framtagen av AIX Arkitekter. (Lidingö stad 2012a), Beslutet fattat om ny Lidingöbro, http://www.lidingo.se/toppmeny/trafikinfrastruktur/arkivtrafikochinfrastruktur/beslutetfattatomn ylidingobro.5.4886715e13a866009f0291.html Hämtat 2013-11-11 Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 132 (Lidingö stad 2012b), Inventering och riskklassning av äldre, potentiellt förorenade verksamheter på Lidingö 2012 – Riskklassning enligt MIFO fas 1. (Lidingö stad 2012c), Översiktsplan – Antagen av kommunfullmäktige den 27 augusti 2012, http://www.lidingo.se/download/18.2d45927b13a30ce3d2e4/Antagen+%C3%B6versiktsplan+L iding%C3%B6+2030.pdf (Lidingö stad 2013a), Akvatiska, http://www.lidingo.se/toppmeny/byggabomiljo/planerochutveckling/pagaendeplanarbete/akvatis ka.4.2ef9c24d13d6a952e34dd9.html Hämtat 2013-10-02 (Lidingö stad 2013b), Detaljplan – Akvatiska, http://www.lidingo.se/download/18.34d85c5d14113a0b59b2b42/Planbeskrivning+Akvariet+Lid ing%C3%B6bron+utskick.pdf Hämtat 2014-01-08 (Lidingö stad 2013c), Framtidsbild, http://www.lidingo.se/download/18.111aa5a413d22deda61669/Omr%C3%A5det.bmp Hämtat 2013-10-10 (Lidingö stad 2013d), Lidingö trafik 2030, Lidingö möter framtiden – En trafikstrategi, Trafikstrategi, 2013-11-04, http://www.lidingo.se/download/18.604ab59c1444c3ed7b214/1394471777019/Liding%C3%B6 +trafikstrategi_131104.pdf (Lidingö stad 2013e), Planprogram för Centrum/ Torsvik – Samrådshandling 2013-04-08. (Lidingö stad 2013f), Policy för dagvattenhanetringen i Lidingö stad. (Lidingö stad 2013g), Resvanor på Lidingö 2013. (Lidingö Stad 2013h): Samrådsunderlag Ny bro 2020 - Ansökan om vattenverksamhet, 201306-18. (Lidingö Stad, Tekniska Förvaltningen 2012), G:a Lidingöbron, Sammanfattande rapport över tidigare gjorda utredningar 2012-03-30. (Lidingö stad 2014), Tjänsteskrivelse, Inriktningsbeslut Ny bro 2020, Dnr TN/2013:74 (Länsstyrelserna 2013), sökning på viss (vatteninformationssystem Sverige) Lilla Värtan. (Länsstyrelserna 2015) Sökning via Länsstyrelsens webbGIS (Länsstyrelsen Stockholms län 2014), Miljömål, http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/Pages/default.aspx Hämtat: 2014-12-04 (Länsstyrelsen Stockholms län 2014), Regionalt miljöövervakningsprogram för Stockholms län 2015–2020, Rapport 2014:16 (Länsstyrelsen 2015) Skyddsåtgärder vid vattenverksamhet. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/miljo-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/vattenverksamhet/Vilka%20regler%20g%C3%A4ller%20f%C3%B6r%20vat tenverksamhet/Pages/skyddsatgarder.aspx Hämtat 2015-01-06 (Nacka TR M 3791-13 Dom 2014-07-15). (Miljöbalken 1998:808), 2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m., Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 133 (Miljöförvaltningen 2001), Lilla Värtan - Vattenprogram för Stockholm 2000. Utarbetats av en arbetsgrupp bestående av Miljöförvaltningen, Stockholm Vatten, Stadsbyggnadskontoret och Gatu- och fastighetskontoret, (Naturvårdsverket NFS 2004:15), Buller från byggplatser, (Naturvårdsverket 2008), Handbok 2008:5 Vattenverksamheter, (Naturvårdsverket 2010), Muddring och hantering av muddermassor, Vägledning om tillämpningen av 11 och 15 kapitlet miljöbalken. Miljörättsavdelningen 2010-02-18. (Naturvårdsverket 2011), Luftguiden, Handbok om miljökvalitetsnormer, för utomhusluft Utgåva 1, (Naturvårdsverket 2012), Uppföljning av generationsmålet – Underlag till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012. Rapport 6504 – september 2012, (Naturvårdsverket 2013), Miljökvalitetsmålen, http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-isamhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/ Hämtat: 2013-10-10 (Naturvårdsverket 2015), Miljökvalitetsnorm för buller, http://www.naturvardsverket.se/Stod-imiljoarbetet/Vagledningar/Buller/Miljokvalitetsnorm-for-buller/ Hämtat: 2015-02-02 (Prop. 2009/10:232), FN:s konvention om barnets rättigheter (Ramböll 2012), Inventering och riskklassning av äldre, potentiellt förorenade verksamheter på Lidingö 2012. (Regeringen 2013), Jämställdhetspolitikens inriktning 2011–2014, http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/62/71/8b5692d3.pdf (Regeringen 2014), De transportpolitiska målen, http://www.regeringen.se/sb/d/18128 Hämtat 2014-02-27 (RAÄ 2015), Riksantikvarieämbetet Fornsök, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Hämtat 2015-02-16 (Rubenson 2008), Miljöbalken: den nya miljörätten. 4., Rubenson, S., 2008, [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik. (SCB 2013), Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013. Statistiska centralbyrån. (Seglarsällskapet Vega 2013), Hamnar och Varv, http://www.ssvega.se/hamnar-och-varv Hämtat 2013-12-06. (Sjöfartsverket, 1988), Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 1988:5. (Sjöfartsverket 2011), Ordlista och begreppsdiagram, Farleder och hamnar, ver 2.0. (Statens folkhälsoinstitut 2014), Sveriges elva folkhälsomål, http://hk.wd6.se/UserFiles/Om_Hedemora_kommun/Folkhalsoarbetet/Folkhalsomal.pdf Hämtat 2014-05-06 (Stockholms läns landsting 2010), Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS), Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 134 (Stockholms stads stadsbyggnadskontor 1964), Stadsplanebestämmelser tillhörande ändrad och utvidgad stadsplan för trafikområde vid Ropsten inom stadsdelarna Hjorthagen och Ladugårdsgärdet i Stockholm, Pl 6085. (Stockholm Vatten, Stockholms stad 2006), Program för Stockholms vattenarbete 2006 – 2015. (Stockholm vatten 2014), Utdrag ur Stockholm vattens databas från 2013. (Stockholms Vattens 2014), Stockholm vattens Skärgårdsrapport 2014. (Stockholms stad 2010a), Övergripande program för miljö och hållbar stadsutveckling i Norra Djurgårdsstaden. (Stockholms stad 2010b), Promenadstaden – Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010, (Stockholms stad & Länsstyrelsen i Stockholms län 2011), Metaller och miljögifter i sediment – inom Stockholms stad och Stockholms län 2007. (Stockholms stad 2012a), Stockholms miljöprogram 2012–2015, http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/mp15/StockholmsStadsMiljöprogram_20122015_Sv.pdf Hämtat 2013-11-11 (Stockholms stad 2012b), Cykelplan – oktober 2012, (Stockholms stad 2013), Norra Djurgårdsstaden, http://bygg.stockholm.se/norradjurgardsstaden Hämtat 2013-11-08 (Stockholms stad 2014), Miljöbarometern – Luft, http://miljobarometern.stockholm.se/main.asp?mo=2 Hämtat 2014-01-15 (Sweco 2007), Hamnverksamhet och vattenverksamhet i Värtahamnen – Frihamnen, miljökonsekvensbeskrivning. (Trafikförvaltningen 2013a), Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Kollektivtrafik på vatten. (Trafikförvaltningen 2013b), Utredning om båtpendling i Stockholm. TN2-2013–00848, (Trafikverket 2005a), Barnen och vägplaneringen. (Trafikverket 2005b), Vägledning för barnkonsekvensanalyser i vägplaneringen. Trafikverket Region Stockholm i samarbetet med Tillväxt, miljö och regionplanering, Landstingets trafikförvaltning (SLL), Länsstyrelsen i Stockholms län, (2014): Regional cykelplan för Stockholms län 2014-2030, publikationsnummer: 2014:04, http://www.tmr.sll.se/Global/SATSAprojektet/Dokument/Regional_cykelstrategi/Cykelplan_slutkorr.pdf (Transportstyrelsen 2010), Båtlivsundersökningen. (Tyréns MKB-plattformn, 2014), Tyrens MKB – plattform innehåller bland annat metod för MKB-processen och bedömningsgrunder för olika miljöområden och ger ett stöd för att MKBarbetet bedrivas med hög kvalitet. (Vattenmyndigheten Norra Östersjön & Länsstyrelsen Västmanlands Län 2009:9), Åtgärdsprogram 2009 – 2015, Norra Östersjöns vattendistrikt, Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 135 http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/norra-ostersjon/beslut2009/atgardsprogram-no-2009.pdf Hämtat 2013-12-04 (Vattenmyndigheterna 2013), Miljökvalitetsnormer, http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/omvattenmyndigheterna/vattenforvaltningens-arbetscykel/miljokvalitetsnormer/Pages/default.aspx Hämtat 2013-10-09 (WSP 2005), Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om lagligförklaring av Gamla Lidingöbron, WSP 2005. (ÖSLVF 2010), Östra Sveriges Luftvårdsförbunds kartläggning 2010 för PM10 och Kvävedioxid. 13.2 Utrednings PM Flera utredningar har tagits fram parallellt med arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen. De som har refererats i denna MKB-Rapport är: (Atkins Sverige AB 2014a), Förslag till brolösning, Ny Bro 2020 Sammanfattning, Atkins Sverige AB 2014. (Atkins Sverige AB 2014b), PM Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys, Underlag till inriktningsbeslut, Atkins Sverige AB 2014. (Atkins Sverige AB 2014c), PM Geoteknik, Ny Bro 2020, Underlag till inriktningsbeslut, Atkins Sverige AB 2014. (Atkins Sverige AB 2014d), PM Målpunktsanalys, Ny Bro 2020, Underlag till inriktningsbeslut, Atkins Sverige AB 2014. (Atkins Sverige AB 2014e), PM Trafik Ny Bro 2020, Underlag till inriktningsbeslut, Atkins Sverige AB 2014. (Atkins Sverige AB 2014f), PM Produktion och rivning, Ny Bro 2020, Underlag för inriktningsbeslut, Atkins Sverige AB 2014. (Atkins Sverige AB 2014g) Sjömätningsrapport, Lilla Lidingöbron, Atkins Sverige AB 2014. (Atkins Sverige AB 2014h). Alternativstudie, Ny Bro 2020, Underlag för inriktningsbeslut, Atkins Sverige AB 2014. (Atkins Sverige AB 2014i) Markteknisk undersökningsrapport geoteknik, bergteknik och miljögeoteknik. Atkins Sverige AB 2014. (Atkins Sverige AB 2014j) PM Kalkyl, Ny Bro 2020, Underlag för inriktningsbeslut, Atkins Sverige AB 2014. Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad 136 (DHI 2014a), Hydraulisk bedömning av nya Lidingöbron, jämförelse mellan alternativa placeringar utifrån ett miljöperspektiv. DHI Sverige AB 2014-03-24 (DHI 2014b), Hydraulisk bedömning av Ny Bro 2020, jämförelse av olika antal brostöd. DHI Sverige AB 2014-06-24 (DHI 2014c), Modellering av effekten av Lilla Lidingöbron på strömningsförhållandena, DHI Sverige AB 2014-11-26 (Tyrens AB 2014a) Underlagsrapport byggbuller Lilla Lidingöbron, Tyréns AB, 2014 (Tyrens AB 2014b), Miljöbedömning av alternativ för ny bro mellan Lidingö och Stockholm, Tyréns AB, 2014 Uppdrag: 249976, MKB tillståndsansökan för vattenverksamhet för nybyggnad av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron Beställare: Lidingö Stad
© Copyright 2024