Horizonrapporten om skolan i Europa 2014 Sammanfattning och
Horizonrapporten om skolan i Europa 2014 Sammanfattning och inledning I Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition går man igenom hur trender, utmaningar och tekniska lösningar påverkar undervisning, inlärning och tillämpningen av kreativa inlärningsmetoder. Johnson, L., Adams Becker, S., Estrada, V., Freeman, A., Kampylis, P., Vuorikari, R., and Punie, Y. (2014). Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition. Luxembourg: Publications Office of the European Union, & Austin, Texas: The New Media Consortium. Available at https://ec.europa.eu/jrc/en/publication/eurscientific-and-technical-research-reports/horizon-report-europe-2014-schools-edition 1 ______________________________________________________________________________ Sammanfattning H ur kommer de europeiska skolorna att utvecklas under de kommande fem åren? Vilka trender och tekniska lösningar kommer att påverka skolsystemen? Vilka är utmaningarna, är de enkla eller svåra att ta sig förbi och hur kan vi göra om effektiva lösningar till medvetna strategier? Dessa och andra liknande frågor kring den tekniska utvecklingen och förändringar i skolsystemen har legat till grund för gemensamma efterforskningar och diskussioner mellan 53 europeiska experter. Arbetet har resulterat i den första Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition, skriven tillsammans med Europeiska kommissionen och New Media Consortium (NMC). Serien med Horizonrapporterna från NMC (NMC Horizon Report) kartlägger vilka effekter nya tekniska lösningar har på skolsystem i hela världen över en period om fem år. Över 12 år av efterforskningar och publikationer gör det här till världens längsta pågående forskningsprojekt kring nya tekniska trender och hur de tas upp av utbildningssystemet. Experterna är överens om två av de nästkommande stora trenderna: omprövningen av lärarens roll i och med inverkan från informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt effekten av sociala medier, till exempel Facebook och Twitter, som redan är på väg in i klassrummen. Detta är bara två av de 18 ämnen som analyserats i Horizonrapporten om skolan i Europa 2014. Rapporten tar upp de viktigaste trenderna och utmaningarna samt betydelsefulla tekniska utvecklingsområden som troligtvis kommer att påverka primäroch sekundärutbildningarna i de 28 medlemsstaterna under nästkommande fem år. Efter halva perioden, om två till tre år, kommer större fokus på öppna lärresurser (OER) och tillämpning av både traditionella och virtuella inlärningsmetoder att ha en stor inverkan på skolsystemen i Europa, enligt experternas prognos. Även på global nivå har man sett att de här trenderna har förmågan att stimulera till nya modeller för undervisning och inlärning med hjälp av de enorma resurser som finns på nätet. Vad gäller utmaningarna som europeiska skolor står inför anses elevernas låga digitala kompetens höra till de enklaste. Beslutsfattare och aktörer över hela Europa har redan börjat jobba på detta, t.ex. genom ett ramverk för digital kompetens som nyligen antogs av medlemsstaternas representanter i utbildningsprogrammets tematiska arbetsgrupper för IKT och utbildning. Däremot anser experterna det vara en större utmaning att få eleverna att aktivt delta i utformandet av sin utbildning, och det finns ingen tydlig strategi för detta. I relation till de trender och utmaningar man noterade, angav expertpanelen även vilka nya tekniska lösningar som kan vara till nytta i arbetet med trenderna och utmaningarna. Man förväntar sig att skolorna i allt högre utsträckning kommer att använda molnbaserade datortjänster och surfplattor, och att de inom det kommande året kommer att börja använda tjänster som Googles utbildningsapplikationer, Skype och Dropbox. Den uppskattade tiden för att integrera spel med utbildningsfunktioner i undervisningen är beräknad till två eller tre år. Inom fyra till fem år förväntas individanpassad inlärning och virtuella laboratorier eller distanslaboratorier höra till vardagen i skolorna. För att bättre förstå den effekt som dessa 18 ämnen antagligen kommer att få på europeiska skolors kärnverksamhet har man analyserat resultatet ytterligare genom ett ramverk utvecklat av Institutet för framtidsstudier vid gemensamma forskningscentrumet (JRC-IPTS) för att integrera nydanande IKT-läromedel. Ramverket gjorde det lättare att koppla analysen till viktiga frågor kring relevans, strategier, ledarskap och praxis som är nödvändiga för att hitta fler innovativa och pedagogiska arbetsmetoder i en IKT-baserad inlärningsmiljö (se diagram på sida 2). Samtliga ämnen kan länkas till var och en av de åtta ämnesgrupper som ingår i ramverket. Diagram 1 visar vilken grupp varje ämne har störst inverkan på. Ramverket, framtaget för kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur inom projektet Up-scaling creative classrooms in Europe (go.nmc.org/scaleccr1) utgår från att inlärningsmiljön – oavsett var den återfinns – är ett ”levande ekosystem” som utvecklas med tiden och i enlighet med den kontext och kultur som den återfinns i. ______________________________________________________________________________ 2 ______________________________________________________________________________ Ämnesuppdelning i enlighet med Creative Classroom (CCR) Ämnena från den europeiska Horizonrapporten i förhållande till CCR-ramverket Kopplingar till ämnena i den europeiska Horizonrapporten TRENDER UTMANINGAR TEKNIK TR1: Sociala mediers växande betydelse UT1: Integration av IKT i lärarutbildningarna TE1: Molnbaserade datortjänster TR2: Omprövning av lärarens roll UT2: Elevers låga digitala kompetens TE3: Spel och lärande i spelmiljö TR3: Ökat fokus på öppna lärresurser UT3: Autentisk inlärning TE4: Mobilt lärande TR4: Större andel delvis webbaserad UT4: Kombination av formell och TE5: Individanpassat lärande utbildning TR5: Utveckling av lärande på nätet TR6: Datorstyrd inlärning och bedömning informell pedagogik UT5: Komplexa tankesätt och TE2: Surfplattor TE6: Virtuella laboratorier och distanslaboratorier kommunikation UT6: Elevers del i utformandet av utbildningen ______________________________________________________________________________ 3 ______________________________________________________________________________ Inledning P å de kommande sidorna undersöks 18 ämnen som är noga utvalda av det europeiska Horizonprojektets expertpanel och hänger samman med hur tekniken utnyttjas inom utbildningar. Samtliga ämnen kommer troligtvis att påverka planeringen av den tekniska utvecklingen och de beslut som fattas under de kommande fem åren (2014– 2018). Sex nyckeltrender, sex tydliga utmaningar och sex viktiga steg i teknikutvecklingen på utbildningsområdet har ställts i direkt relation till den troliga påverkan som de kommer att ha på europeiska skolsystem. De beskrivs på ett kortfattat, lättfattligt och opartiskt sätt. Vart och ett av ämnena hänger samman med ett ramverk som länkar till viktiga frågor kring relevans, strategier, ledarskap och praxis. Rapportens första två delar innehåller framför allt en analys av de trender som driver på beslut och planer om teknologi, samt de utmaningar som kan hindra införandet av nya tekniska lösningar. Varje del innehåller en ingående diskussion om trendernas och utmaningarnas inverkan på strategier, ledarskap och praxis i europeiska skolor, med exempel och relevant litteratur. Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition har tagits Rapportens syfte är att hjälpa beslutsfattare inom utbildningsområdet och skolledningarna att på ett strategiskt sätt arbeta vidare med utvecklingen inom utbildning, inlärning och tillämpningen av kreativa inlärningsmetoder. fram av New Media Consortium (NMC) i samarbete med Europeiska kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur, Institutet för framtidsstudier vid gemensamma forskningscentrumet (JRC-IPTS), Inhollanduniversitet, QIN AS och Cellcove Ltd. Den internationellt erkända Horizonrapportserien (NMC Horizon Report) och de regionala tekniska framtidsprognoserna från NMC (NMC Technology Outlooks) är båda delar av NMC:s Horizonprojekt, ett omfattande arbete som startades 2002. Projektet identifierar och beskriver ny teknik som troligen kommer att ha en stor inverkan på de globala utbildningssystemen under kommande fem år. Målet med detta stora samarbete mellan flera organisationer är att de trender, utmaningar och tekniska utvecklingar som beskrivs i rapporten ska fungera som utgångspunkt för strategier, ledarskap och praxis på alla de nivåer som påverkar europeiska skolor. Rapportens syfte är att hjälpa beslutsfattare inom utbildningsområdet och skolledningarna att på ett strategiskt sätt arbeta vidare med utvecklingen inom utbildning, inlärning och tillämpningen av kreativa inlärningsmetoder. Man har gjort omfattande undersökningar kring varje ämne för att se dess eventuella inverkan på primär- och sekundärutbildningarna i EU:s 28 medlemsstater. Dessutom innehåller rapporten hänvisningar och länkar till över 150 europeiska publikationer (rapporter, artiklar, policydokument, blogginlägg osv.), projekt (både EUfinansierade och nationella initiativ) och olika politiska initiativ från hela Europa. Trenderna och utmaningarna ligger sedan till grund för den tredje delen, som tar upp sex viktiga nyheter inom pedagogik och utbildningsteknik. Vilket förhållningssätt skolorna väljer – att antingen anamma eller välja bort de nya tekniska lösningarna – beror i hög grad på den europeiska responsen på både trenderna och utmaningarna. Resultatet i en global kontext Det är intressant att notera att de europeiska experternas val överlappar valen gjorda av de experter som arbetat med NMC Horizon Report: 2014 K-12 Edition. Det är en global sektorsanalys om olika sätt att anamma teknisk utveckling inom primär- och sekundärutbildning (tabell 1). Där finns även likheter med NMC Horizon Report: 2014 Higher Education Edition, där man tittar på tekniska lösningar vid universitet och högskolor, även här ur ett globalt perspektiv. Dessa jämförelser lyfter fram huvudteman som inte bara gäller i europeiska skolor, utan har en global påverkan. Både experterna från det globala Horizonprojektet K-12 och från det europeiska Horizonprojektet anser att lärarnas roll kommer att förändras kraftigt under de kommande åren, mycket till följd av nyheter inom IKT och de pedagogiska förändringar som dessa leder till. Många skolor i Europa omvärderar redan nu lärarens roll ______________________________________________________________________________ 4 ______________________________________________________________________________ och arbetar för kreativ integration av tekniska lösningar, ökat samarbete mellan eleverna och inlärning genom praktiskt arbete. Båda grupperna anser även att öppna lärresurser och delvis webbaserad undervisning kan komma att påverka skolsystemet genom nya inlärningsmodeller som utnyttjar det enorma informationsutbudet på nätet. Även om experterna i det europeiska Horizonprojektet framför allt fokuserar på skolan och frågor kring grundutbildningen, medan expertpanelen för det globala Horizonprojektet om högre utbildning fokuserar på universitet och andra högskoleutbildningar utbildningar, har de båda panelerna i vissa fall kommit fram till samma slutsatser. Båda grupperna konstaterar sociala mediers växande betydelse och hur detta påverkar undervisning och inlärning. På samtliga nivåer i utbildningen hittar plattformar i sociala medier, t.ex. Facebook och Twitter, in i klassrummen. Tabell 1: Topprankade trender i tre Horizonprojekt från NMC NMC Horizon Report 2014 Global K-12 Edition Horizon Report Europe 2014 Schools Edition Omvärdering av lärarens roll Övergång till lärande på djupet Snabba trender Sociala mediers växande betydelse Omvärdering av lärarens roll Större fokus på öppna lärresurser Medelsnabba trender Större fokus på öppna lärresurser Integrering av kombinerade inlärningsmetoder Mer intuitiv teknik Omvärdering av skolsystemet Integrering av kombinerade inlärningsmetoder Långsiktiga trender Utveckling av lärande på nätet Ökad betydelse för datorstyrd inlärning I och med att lärande på nätet fortsätter att växa i både omfång och kvalitet, har både skolor och högre utbildningar lagt till delvis webbaserad inlärning och andra webbaserade inslag till sina kurser. Men detta innebär även en del problem, och även om de är specifika för de olika utbildningsnivåerna konstaterar båda expertpanelerna att policy och praxis behöver uppdateras för att göra lärande på nätet så effektivt som NMC Horizon Report 2014 Global Higher Ed Edition Sociala mediers växande betydelse Integrering av delvis webbaserad undervisning Större betydelse för datorstyrd inlärning och bedömning De studerandes ökande kreativa möjligheter Flexibel inställning till förändringar Utveckling av lärande på nätet möjligt. Dessutom är panelerna för projekten om högre utbildning och den europeiska skolan överens om att databaserad inlärning och bedömning ökar i popularitet, med nya områden såsom analys av inlärningsbeteende och anpassningsbar inlärning. Detta leder till möjligheter att kartlägga studenternas vanor för att bättre anpassa utbildningsmetoderna till deras behov. Tabell 2: Huvudutmaningarna i tre Horizonprojekt från NMC NMC Horizon Report 2014 Global K-12 Edition Autentisk inlärning Individanpassad inlärning Komplexa tankesätt och kommunikation Allt större oro rörande skydd av personuppgifter Konkurrens från nya modeller Utbildningars relevans i framtiden Horizon Report Europe 2014 Schools Edition Enkla utmaningar Integration av IKT i lärarutbildningarna De studerandes låga digitala kompetens Svåra utmaningar Autentisk inlärning Kombination av formella och informella metoder Mycket svåra utmaningar Komplexa tankesätt och kommunikation De studerandes medverkan i utbildningens utformande NMC Horizon Report 2014 Global Higher Ed Edition Dålig ersättning för lärare Dålig digital kompetens hos lärarkåren Konkurrens från nya modeller Utökad tillämpning av innovativ pedagogik Växande tillgång till utbildning Utbildningars relevans i framtiden ______________________________________________________________________________ 5 ______________________________________________________________________________ Flera av utmaningarna i tabell 2 som identifierades av det europeiska Horizonprojektets expertpanel var unika för Europa och förankrade i en lokal kontext. Oro gällande de studerandes kompetens på den digitala arenan framstod här som en enkel utmaning, mycket tack vare de åtgärder som redan genomförs av olika aktörer och beslutsfattare runt om i Europa. Ramverket för digital kompetens är ett bra exempel på detta. Det har tagits fram av JRC-IPTS för kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur, och godkändes nyligen av medlemsstaternas representanter i temaarbetsgruppen för IKT och utbildning inom utbildningsprogrammet (del av Utbildning 2020). Flera medlemsstater använder redan ramverket som ett mångsidigt verktyg för att identifiera, beskriva och mäta digital kompetens. DIGCOMPrapporten2 lyfter fram dessa utmaningar och identifierar potentiella lösningar, och vissa av dessa håller redan på att tillämpas. En annan typiskt europeisk utmaning är tillämpningen av både formell och informell inlärning. Expertpanelen anser att inlärning som sker i hemmet eller på annan plats utanför skolan bör vara bättre integrerad med inlärningen i klassrummet. Den europeiska expertpanelen ansåg dock att autentisk inlärning, komplext tänkande och kommunikation behöver mer tid och riktade insatser för att kunna utvecklas än vad experterna i det globala K12Horizonprojektet ansåg. Båda dessa ämnen har egna definitioner och kontexter i Europa jämfört med resten av världen, vilket betyder att man bör göra specifika analyser och hitta olika typer av projektexempel. Till exempel i USA anser vissa av experterna i Horizonprojektet om högre utbildningar att så kallade makerspaces är en konkret form av autentisk inlärning – men även om makerspaces existerar i Europa diskuterar den europeiska gruppen framför allt andra aktiviteter, såsom yrkesinriktade utbildningsprogram och forskningsinitiativ från medborgare. Expertpanelerna för samtliga tre projekt delar vissa visioner kring bruket av utbildningsteknik i skolan, vilket går att se på flera ställen där ämnena överlappar varandra (tabell 3). Till exempel anser man att spel och inlärning i spelmiljö är viktiga steg som bara om ett par års tid kommer att vara vanliga i skolan. De tre expertpanelerna ser även potential i möjligheten att analysera inlärningsbeteenden och erbjuda personligt anpassad inlärning. Experterna från det globala Horizonprojektet för högre utbildning anser dock att denna teknik ligger närmare i tiden än vad de som arbetat med skolan generellt tror. Både expertpanelerna för det europeiska Horizonprojektet och det globala K12-Horizonprojektet tror att molnbaserade datortjänster redan står med på skolornas agenda och kommer att bli en ännu viktigare punkt under det kommande året. Det stora antalet konkreta projektexempel på skolor som har använt molnbaserade tjänster som t.ex. Google apps för utbildningar, Skype och Dropbox, visar på en tendens att ta hjälp av den här typen av teknik för att uppmuntra till samarbete, digital kompetens och produktivitet Tabell 3: Jämförelse av tekniska lösningar i tre Horizonprojekt från NMC NMC Horizon Report 2014 Global K-12 Edition Egna datorn med i klassrummet Molnbaserade datortjänster Spel och inlärning i spelmiljö Analys av inlärningsmetoder "Sakernas internet" (Internet of things, IoT) Bärbar teknik Horizon Report Europe 2014 Schools Edition Tid till tillämpning: upp till ett år Molnbaserade datortjänster Surfplattor Tid till tillämpning: två till tre år Spel och inlärning i spelmiljö Mobil inlärning Tid till tillämpning: fyra till fem år Individanpassad inlärning Virtuella laboratorier och distanslaboratorier Det europeiska Horizonprojektets expertpanel såg att de studerande hade ett återkommande behov av bättre tillgång till högkvalitativ laboratorieutrustning som ger dem möjlighet att utföra experiment oavsett var de befinner sig fysiskt och att ta del av faktisk information NMC Horizon Report 2014 Global Higher Ed Edition Omvända klassrum Analys av inlärningsmetoder 3D-utskrifter Spel och inlärning i spelmiljö Livsloggning Virtuella assistenter som används av ledande vetenskapliga organisationer. Det här ämnet visar att europeiska skolledningar fokuserar på att regelbundet kunna erbjuda de studerande fler autentiska inlärningstillfällen. ______________________________________________________________________________ 6 ______________________________________________________________________________ Dessa punkter och jämförelser placerar rapporten som följer efter denna sammanfattning i en viktig kontext. Rapportens tre huvuddelar lyfter var och en fram sex teknikrelaterade ämnen. Till varje ämne ges noga utvalda exempel och ytterligare lästips. Metod Inför Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition samlade NMC 53 experter inom europeisk utbildning, teknik och andra sektorer för att göra det tuffa ämnesurvalet till 2014 års rapport och se till att inget viktigt område utelämnades. Inom den europeiska expertpanelen för Horizonprojektet 2014 fanns 22 europeiska länder representerade, liksom även flera betydande internationella organisationer, t.ex. Europeiska kommissionen, OECD och Unesco, samt europeiska nätverk som European schoolnet.3 De olika medlemmarna och deras roller finns angivna i slutet av rapporten. Trots deltagarnas mycket blandade bakgrunder och erfarenheter var gruppen överens om att var och en av nyckeltrenderna som inkluderades i rapporten kommer att påverka den strategiska planeringen för användning av tekniska hjälpmedel i europeiska skolor. Man var även överens om att var och en av de svåraste utmaningarna hindrar de tekniska framstegen i europeiska skolor, och att samtliga sex tekniska utvecklingar som tas upp i rapporten kommer att påverka det praktiska arbetet i europeiska primär- och sekundärskolor under de kommande fem åren. I slutet av 2013 och början på 2014 arbetade den europeiska expertpanelen i flera månader med att diskutera fram och sålla ut de ämnen som skulle tas upp i Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition. De exempel och lästips som finns under varje ämne visar på praktiska modeller och ger utförligare information. Den process man följde vid efterforskningarna och sammanställandet av Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition utgår från samma metod som används vid samtliga utredningar inom ramarna för NMC:s Horizonprojekt: inför varje utgåva går man igenom dussintals inflytelserika trender, kritiska utmaningar och spirande tekniska utvecklingar för att se om de eventuellt bör tas med i årets rapport. Antalet ämnen minskas gradvis ner och består till slut enbart av dem som hamnar i den slutgiltiga rapporten. Det är expertpanelens omfattande kunskaper som leder fram till valet av ämnen till varje rapport. Panelen har tittat på ett brett urval viktiga trender, utmaningar och nya tekniska lösningar, lagt till sådant som de tycker saknas på listan och sedan på nytt gått igenom vart och ett av ämnena i detalj. På så sätt kortas listan stegvis ner tills man har en slutgiltig lista på de viktigaste trenderna, utmaningarna och tekniska lösningarna. Denna process sker på nätet och registreras i Horizonprojektets wiki. NMC:s wiki-katalog är tänkt att ge en öppen inblick i projektarbetena som inte bara visar processens olika stadier i realtid, utan även innehåller allt tidigare material från samtliga rapporter sedan den första utgåvan som publicerades 2006. Wikin för Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition finns under europe.wiki.nmc.org. Urvalet av de ämnen som hamnar i rapporten baseras på en modifierad Delphiprocess, förfinad under 12 års arbete med Horizonrapportserien från NMC. I slutet av 2013 inleddes det europeiska Horizonprojektet i vanlig ordning med att man samlade en panel av välrenommerade experter. Experterna för det europeiska Horizonprojektet 2014 har vitt skilda bakgrunder, discipliner och intressen, och företräder, som redan nämnts, 22 europeiska länder. Panelens arbete började med en systematisk genomgång av aktuell litteratur, dvs. pressklipp, rapporter, uppsatser och annat material rörande olika aspekter av ny teknik från ett eller, som mest, två år tillbaka. I början av projektet fick panelmedlemmarna ett omfattande och genomarbetat bakgrundsmaterial, för att man skulle kunna vara säker på att de alla delade en gemensam kunskapsbas gällande viktiga tekniska utvecklingar från de senaste två åren. Därefter kommenterade experterna den information som de hade fått, noterade delar som verkade särskilt relevanta och lade till ytterligare poster. Samtliga ämnen som är relevanta för den pedagogiska processen och tillämpningen av kreativa läromodeller i europeiska skolor diskuterades utifrån Horizonprojektets ramverk. Ett noga utvalt RSS-flöde från hundratals publikationer relaterade till ämnet höll katalogen med bakgrundsmaterial uppdaterad under arbetets gång. Efter att ha gått igenom alla de senaste källorna på djupet, gick panelen över till de frågor som ligger till grund för allt arbete inom NMC:s Horizonprojekt. Frågorna nedan användes som underlag för diskussioner kring intressanta trender, betydande förändringar och tekniska nyheter: trender tror du kommer att ha en 1 Vilka betydande inverkan på sättet som europeiska skolor tar sig an undervisning, inlärning och tillämpningen av kreativa inlärningsmetoder, och på vilket sätt kommer de att påverka strategier, ledarskap och praxis? anser du är de största utmaningarna 2 Vad som europeiska skolor kommer att ställas inför under de kommande fem åren gällande ______________________________________________________________________________ 7 ______________________________________________________________________________ undervisning, inlärning och tillämpningen av kreativa inlärningsmetoder, och på vilket sätt kommer de att påverka strategier, ledarskap och praxis? tekniska utvecklingar kommer att 3 Vilka betyda mest för undervisning, inlärning och tillämpningen av kreativa inlärningsmetoder i europeiska skolor under de kommande fem åren? det någon teknik som vi saknar? 4 Finns Svara även på följande frågor: > Bland de etablerade tekniska lösningar som vissa europeiska skolor använder i dag, vilken eller vilka anser du att samtliga europeiska skolor borde använda i större utsträckning för att stötta eller förbättra undervisningen, inlärningen och tillämpningen av kreativa inlärningsmetoder? > Vilka tekniska lösningar med en stabil användarbas bland konsumenterna, inom underhållningsbranschen eller på något annat område borde europeiska skolor aktivt utnyttja? > Vilka andra tekniska lösningar från valfri ekonomisk sektor tror du kommer att utvecklas så pass att europeiska skolor borde titta närmare på dem under de kommande fyra till fem åren? Efter nästan två veckors nätdiskussioner lades svaren på frågorna in i ett särskilt röstverktyg, där varje expert sedan kunde rangordna alternativen i ett horisontellt schema genom ett system med flera omröstningar som gav möjlighet att vikta valen. Samtliga panelmedlemmar ombads även att placera varje ämne i en av tre kategorier. För trenderna baserades kategorierna på tillämpningshastighet, för utmaningarna på komplikationsgrad och för de tekniska lösningarna på en uppskattning av hur snart de skulle tas i allmänt bruk. 4 I början av processen lade man fram omkring 90 ämnen gällande ny teknik med potential, och varje ämne presenterades med ett urval av relevant litteratur, nyheter, forskningsresultat och rapporter. Från den omfattande listan av trender, utmaningar och tekniska lösningar som ursprungligen sattes ihop, tog man de 36 punkter som hamnade överst vid den första rankningen – fyra per underkategori – och tittade närmare på dessa. När panelen fick de provisoriska resultaten, började den titta närmare på olika konsekvenser. Trenderna och utmaningarna sattes i relation till strategier, ledarskap och praxis, medan de tekniska lösningarna sattes i relation till tillämpningstiden. En hel del tid ägnades åt att arbeta igenom slutsatserna till det format som används i NMC:s Horizonrapporter. Detta arbete ledde fram till den sista omröstningen, och därefter gjordes ytterligare en rankning av de provisoriska resultaten. Ämnena som hamnade i topp vid den sista rankningen (sex ämnen under var och en av rapportens tre delar) är de som återfinns här i Horizon Report Europe: 2014 Schools Edition. ______________________________________________________________________________ 8 ______________________________________________________________________________ Read the full report here Interested in these topics? Learn more about them and other Horizon Project insights by “liking” the NMC on Facebook at facebook.com/newmediaconsortium and on Twitter at twitter.com/nmcorg. Reach the European Commission on Facebook at facebook.com/EuropeanCommission and on Twitter at twitter.com/EU_Commission. Discover Joint Research Centre's Science Hub at https://ec.europa.eu/jrc and follow it on twitter @EU_ScienceHub 1 2 3 4 http://is.jrc.ec.europa.eu/pages/EAP/SCALECCR.html http://ftp.jrc.es/EURdoc/JRC83167.pdf (PDF) http://www.eun.org Inom projektet definieras allmänt bruk av att 20 % av institutionerna har antagit en viss teknisk lösning inom en tidigare angiven tidsperiod. Denna siffra är baserad på Geoffrey A Moores studier och refererar till den kritiska mängd brukare som krävs för att en teknisk lösning ska ha möjlighet till bred spridning. ______________________________________________________________________________
© Copyright 2024