1. No category

FAKTA OM BUP
TEMA
T
r
a
g
n
i
r
å
on
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
Psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska
tillstånd – vad är skillnaden?
Psykisk hälsa definieras som ett tillstånd av mentalt välbefinnande där man kan förverkliga de
egna möjligheterna, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle
man lever i.
Begreppet psykisk ohälsa används som samlande beteckning för mindre allvarliga psykiska
besvär, till exempel oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom, som uppfyller kriterierna
för en psykiatrisk diagnos.
Psykiatriska tillstånd är en form av allvarlig psykisk ohälsa som tar sig uttryck i ett syndrom
som kan verifieras utifrån olika diagnostiska kriterier.
Källa: Bremberg & Dalman: En kunskapsöversikt – Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska
tillstånd hos barn och unga, utgiven 2015 av FORTE – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
22
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
Tonåringars psykiska ohälsa är
ett aktuellt och angeläget ämne
Allt oftare ombeds vi inom BUP Stockholm
svara på frågan om det är så att tonåringar i dag
mår mycket sämre psykiskt än de gjort tidigare.
Det finns en allmän uppfattning om att fler
unga är stressade, ångestfulla och deprimerade
än förr och att detta är ett växande problem.
Vi har inte något enkelt svar på frågan –
det beror ju bland annat på vad man menar
med att ”må psykiskt dåligt” och vilket tidsperspektiv man har. Och vi inom BUP möter
ju bara en del av de tonåringar i länet som
mår psykiskt dåligt. Att frågan ändå lyfts i så
många sammanhang gör den aktuell. Den är
också angelägen eftersom det finns en stor
grupp ungdomar som mår psykiskt dåligt och
behöver hjälp.
För att samhället ska kunna erbjuda stöd
på rätt nivå är det viktigt att öka den samlade
kunskapen om hur den psykiska ohälsan
ser ut, på vilket sätt unga mår dåligt och hur
allvarliga psykiska problem de har. I denna
rapport vill vi därför fokusera på tonåringarna
i vår verksamhet och beskriva det vi vet utifrån
de vi möter – de tonåringar som får psykiatrisk
vård på specialistnivå.
BUP:s pusselbit i samhällets
stöd till unga som mår
psykiskt dåligt
I undersökningar används uttrycket ”psykisk
ohälsa” vanligen för att beteckna olika typer
av tillstånd som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Ofta innefattas också olika former
av värk som kan vara uttryck för psykologisk
belastning, som huvudvärk, ont i magen och ont
i ryggen. Besvären hänger många gånger ihop.
I till exempel undersökningen Skolbarns
hälsovanor genomförd av Folkhälsomyndigheten har andelen 15-åringar som uppgett att
de har haft minst två psykosomatiska besvär i
veckan de senaste sex månaderna, gradvis ökat.
Det har skett en fördubbling under perioden
1985/86 till 2013/14, både för flickor och
pojkar. I dag uppger 57 procent av de tillfrågade
15-åriga flickorna att de mår dåligt. Det samma
gäller 30 procent av de 15-åriga pojkarna.
INLEDNING
I en gymnasieklass om 30 elever, hälften
flickor och hälften pojkar, motsvarar dessa
procentsatser 9 flickor och 4 pojkar, det vill
säga 13 elever. Vi vet att uppemot 10 procent,
det vill säga motsvarande 2 flickor och 1 pojke,
har kontakt med BUP.
Av dessa tre elever får en elev den hjälp han
eller hon behöver från oss på BUP under ett
till fyra besök. Två elever per gymnasieklass
har mer omfattande psykiatriska problem och
behöver få längre insatser från oss.
Det är sannolikt också så att många
tonåringar som lider av allvarliga psykiatriska
tillstånd inte söker vård. En av de vanligaste
frågorna i vår anonyma frågelåda på nätet
gäller hur man kan få hjälp från BUP utan att
ens föräldrar får veta om det. Av de tonåringar
i Stockholms län som tagit livet av sig under
de senaste åren hade färre än var tionde en
pågående kontakt med BUP.
Att BUP har i uppdrag att vara vård på
specialistnivå betyder att det är vårt ansvar att
se till att de som mår allra sämst får den hjälp
de behöver. Det betyder att vi inte kan ta emot
alla som vill komma till oss. Det betyder också
att vi måste se till att det är enkelt för de som
mår allra sämst att vända sig till oss.
Samhällets stöd till unga med
mer lindrig psykisk ohälsa
Ungdomar som mår psykiskt dåligt och som
inte får behandling på BUP – antingen för att
de inte tar kontakt med oss eller utifrån att
vi bedömt att de inte har allvarliga symtom
– behöver förstås ändå ofta någon form av
stöd och hjälp. Vi på BUP kan hänvisa till
en rad olika instanser: elevhälsan i skolan,
ungdomsmottagningen, kyrkan, socialtjänsten
och frivilligorganisationer.
I Stockholms län har man glädjande nog
just börjat bygga ut första linjen för barn och
unga med psykisk ohälsa inom primärvården.
Av Stockholms drygt 200 vårdcentraler har
i dagsläget ett tjugotal tilläggsuppdrag att
erbjuda psykologstöd till barn och unga med
psykisk ohälsa.
33
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
VÅRDKONSUMTION
Vi träffar var tionde tonåring i länet
Under 2014 tog BUP Stockholm emot 10 200 ungdomar mellan 13 och 17 år,
varav 60 procent var flickor och 40 procent pojkar. Tonåringarna som kommer
till BUP utgör 9,2 procent av befolkningsunderlaget för åldersgruppen.
Cirka 400 av dessa tonåringar kom till vår heldygnsvård där de tillsammans
med sina familjer får behandling, skydd och stöd dygnet runt.
Fler ungdomar kommer till oss
Över åren har antalet tonåringar som kommer till oss ökat. 2006 tog vi emot 8
000 ungdomar mellan 13 och 17 år, vilket var 6,6 procent av ungdomarna mellan
13 och 17 år i länet. 2014 var motsvarande siffra 9,2 procent av ungdomarna mellan 13 och 17 år i länet. Förra året tog vi emot 2 200 fler ungdomar än 2006.
Antalet unga som kommer till oss, landstingsdrivna BUP, har alltså ökat.
Dessutom har tre öppenvårdsmottagningar under de senaste åren övergått till att
drivas av privata vårdbolag. Ökningen av andelen ungdomar i länet som kommer
till barn- och ungdomspsykiatrisk vård är alltså ännu större.
Antalet besök varierar stort
Tonåringars kontakt med BUP varierar i omfattning. Ungefär en tredjedel kommer en eller ett par gånger och får den hjälp de behöver från oss på ett par besök.
Det finns också en mindre del som gör många besök. En fjärdedel av tonåringarna gör 25 besök eller fler.
I en genomsnittlig gymnasieklass
Elever som uppger
att de mår dåligt
Har kontakt med BUP
Får längre insatser från BUP
44
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
KONTAKTORSAKER
Allt går helt åt pipsvängen, mina betyg,
mina kompisar och framförallt min
levnadssituation. Jag bråkar konstant
med mina föräldrar och vill flytta hemifrån
fast jag är 15 år.
Anonym 15-åring
Tonåringar söker hjälp för depression,
oro och ångest
De problem som gör att tonåringar söker hjälp på BUP handlar ofta om att de
känner sig deprimerade och nedstämda. Det är också vanligt att känna oro, ängslan och ångest.
Ungefär en fjärdedel av tonåringarna uppger att de tänker på självmord eller
känner att de inte vill leva. Många anger också sömnproblem som en anledning
till att de söker hjälp.
Vardagen fungerar inte för tonåringar
som kommer till oss
Tonåringarna som kommer till BUP har allvarliga problem, till exempel självmordstankar, ångest och ätstörningar. För det mesta är de så påverkade av sina besvär
att de har svårt att ha en fungerande vardag hemma, i
skolan och med kompisar.
Hälften av de tonåringar som söker till BUP har ett
CGAS-värde på 50 eller lägre. Det betyder att de antingen har en kraftigt nedsatt förmåga att fungera inom
något av områdena hemma, skolan eller med kompisar,
eller att de har problem att fungera inom flera av områdena.
CGAS är en etablerad
skattningsskala som används för att
bedöma barns och ungas förmåga att
fungera i vardagen. BUP Stockholm
gör CGAS-skattningar på samtliga
patienter.
55
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
KONTAKTORSAKER
Många av tonåringarnas problem
rör relationer
Tonåringar som kommer till oss har ofta en besvärlig vardagssituation. Många
har relationsproblem, antingen i familjen eller med kompisar och ibland både och.
De vanligaste
påfrestningsfaktorerna runt en
ungdom är:
Procent
Konflikter i familjen
24
Relationsproblem mellan vuxna
i familjen
18
Relationsproblem med jämnåriga
18
Är eller har varit skilt från förälder
16
Psykiska problem hos någon
i familjen
14
Anonyma frågor från tonåringar
handlar om ångest, ensamhet, självmordstankar och hur man kan få hjälp
Många läser
frågorna och
svaren på bup.se
Det finns en stor bank av publicerade
frågor och svar på sidan. En fråga
med svar läses av många fler än
den person som har skrivit frågan.
Bara en vecka efter att en fråga har
publicerats kan frågesidan ha haft
upp till 50 unika besökare. Vid ett
stickprov under en vecka hade de
publicerade frågorna från veckan
innan lästs i genomsnitt 21 gånger.
Frågorna kan ha en lång livslängd på
sajten och läsas av ännu fler därefter.
66
Till vår webbplats bup.se kan ungdomar skicka in
anonyma frågor och få svar från behandlare. I genomsnitt skickas drygt 50 frågor in per vecka.
De största frågeområdena är:
• Depression och nedstämdhet
• Självmordstankar
• Stress, oro och ångest
• Behandling och hjälp
Många frågor handlar om olika sorters relationsproblem, antingen med vuxna eller med jämnåriga. Många
beskriver att de känner sig ensamma och inte har någon
att vända sig till, varken någon vuxen eller jämnårig.
Frågor om möjligheten att få hjälp från BUP utan att
vuxna i ens närhet blandas in är vanliga.
Vanligast är att frågorna tar upp flera problem och
svårigheter – det är ovanligt att en fråga är begränsad
till att handla om ett problemområde.
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
VÄNTETIDER
Tonåringar som kontaktar oss
får snabb hjälp
Vi prioriterar de tonåringar som kontaktar oss. 25 procent av de som söker hjälp
själva får komma inom ett dygn. 69 procent får en tid inom tre veckor.
En del tonåringar tar själva kontakt med oss. Då vill vi oftast ha kontakt med
föräldrarna också, men ibland vill inte den unge det. Möjligheten att inte informera föräldrarna ökar ju äldre tonåringen är och om problemen inte är allvarlig
psykisk sjukdom, till exempel depression med risk för självmord.
När kan en tonåring ha kontakt med BUP
utan att föräldrarna vet om det?
Grundsynen i vårt arbete är att föräldrar ska vara informerade om och ta del i sitt
barns kontakt med BUP. Familj och nätverk kring tonåringen är basen för våra
insatser och föräldrar finns oftast med i samtal, planering och behandling redan
från början. Det förhållningssättet överensstämmer med föräldrabalken som säger
att vårdnadshavare har både rättighet och skyldighet att känna till att deras barn är
patient hos oss.
Om en ungdom vill ha kontakt med oss utan föräldrarnas vetskap gör vi en
bedömning från fall till fall om det är möjligt. I den bedömningen behöver vi ta
hänsyn till både juridiska aspekter och vad som är bäst för den unge. I vissa fall kan
sekretess gentemot föräldrarna vara nödvändig om den unge kan komma till skada
om föräldrarna får reda på BUP-kontakten. Då tar offentlighets- och sekretesslagen
över.
Möjligheten att själv bestämma över sin sekretess ökar i takt med ålder och
mognad, vilket innebär att äldre tonåringar i större utsträckning har rätt att säga nej
till föräldrarnas medverkan i vården.
Jag har varit deprimerad i snart ett
år, i perioder har jag självmordstankar,
panikångestattacker och har ett fåtal gånger skurit mig själv. Jag är trött på att må såhär
och jag klarar knappt av skolan längre. Jag vill
söka hjälp,men jag vill inte berätta för mina
föräldrar.
Anonym 17-åring
77
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
DIAGNOSER
Ångest och depression är
de vanligaste tillstånden
Patienter som söker vård beskriver sina symtom, sedan är det vårdens uppgift att
tolka symtomen genom att göra en bedömning. Behandlaren tar reda på vad patienten har för problem, hur patienten är drabbad av problemen och vad patienten
vill ha hjälp med. Bedömningen sammanfattas sedan i form av en eller flera diagnoser och man gör en planering för hur man ska gå vidare med behandlingsinsatser.
De vanligaste diagnoserna bland
tonåringar som avslutade kontakt
med BUP under 2014 var:
Procent
Ångestsyndrom
35
Depression
31
ADHD
21
Traumarelaterade tillstånd
19
Autismspektrumtillstånd, AST
13
Nu är jag hemma varje dag och mår inte bra
alls. Jag vet inte vad jag ska göra, för jag vet inte
heller anledningen till varför jag mår så här dåligt.
Anonym 15-åring
Diagnoserna har ökat, men det
är oklart om förekomsten av
psykiatriska tillstånd ökat
I dag dokumenterar vi inom BUP Stockholm psykiatriska diagnoser på en större
andel av våra patienter än vi gjorde för ett par år sedan. Men att utifrån det dra
slutsatsen att unga i dag mår sämre jämfört med tidigare är problematiskt. Det
finns flera faktorer som har påverkat att diagnoserna har ökat.
En orsak till att andelen diagnoser har stigit är ökade krav på patientsäkerhet.
Behandlare dokumenterar nu mer tydligt sina bedömningar. Dessutom har bättre
digitala system utvecklats för vårddokumentation.
Samtidigt är det så att diagnoserna inom vissa tillståndsgrupper har ökat mer
än andra. Det gäller till exempel diagnoserna för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, AST och ADHD. Ökad kännedom om dessa funktionsnedsättningar
kan vara en förklaring till en del av ökningen. Men det är svårt att säga hur stor
del av ökningen som beror på ökad kännedom och hur stor del som beror på de
skäl som har nämnts ovan.
88
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
VÅRDINNEHÅLL
Psykologisk behandling är den
vanligaste insatsen
BUP Stockholm erbjuder ett brett utbud av stödinsatser och behandlingar så som
samtalsbehandling, familjeterapi, psykoterapi och olika beteendeträning. Senast
vid det fjärde besöket på BUP upprättas en vårdplan där det framgår vilken eller
vilka behandlingar tonåringen ska erbjudas. Det är vanligt att en patient får en
kombination av flera sorters insatser och behandlingar.
De vanligaste psykologiska
behandlingarna under 2014 var:
Procent
Individuell psykoterapi (KBT eller
PDT)
21
Samtalskontakt
19
Annan samtalsbehandling
11
Familjeterapi
6
Föräldrastöd
5
Utöver samtalsbehandlingen ges läkemedelsbehandling till 35 procent av
tonåringarna.
Läkemedelsbehandling har ökat,
men ökningen planas ut
Antalet ordinationer av läkemedel till barn och ungdomar har ökat de senaste
åren, både i BUP Stockholm och i hela landet. Mellan åren 2010 och 2013 har
antalet ordinationer inom BUP Stockholm ökat med 45 procent. Men man kan
också se en tendens till att ökningen har planat ut – mellan 2012 och 2013 är
ökningen betydligt mindre än tidigare.
Läkemedel för behandling av ADHD skrivs ut mest, men även läkemedel för
att behandla sömnproblem och depression är vanligt.
Behandlingen sker både i enskilda
samtal och i familjesamtal
Vi träffar både hela familjer tillsammans och föräldrar och ungdomar enskilt. Att
tonåringar får möjlighet att träffa behandlaren ensam är vanligt. Föräldrar deltar
i 52 procent av besöken och ungdomar i 86 procent av besöken.
99
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
VÅRDINNEHÅLL
Heldygnsvård kan ibland behöva
komplettera öppenvård
Till vår heldygnsvård kommer ungdomar med allvarlig psykisk problematik som
djupa depressioner, självmordsförsök, svåra ätstörningar och psykoser. Man kan
komma akut eller bli hänvisad från någon av våra lokala mottagningar. Här får
ungdomarna och deras familjer skydd och stöd när de under en period behöver
omfattande och intensiva behandlingsinsatser.
Under 2014 vårdades cirka 400 ungdomar i heldygnsvården, det vill säga
knappt 2 procent av våra patienter.
I sällsynta fall är tvångsvård
nödvändigt
Den absoluta majoriteten av våra patienter får frivillig vård, men i sällsynta fall är
tvångsvård nödvändigt för tonåringens och andra personers hälsa och säkerhet.
Dessa tonåringar har behov av vård, men går på grund av allvarlig psykisk störning inte med på att vårdas frivilligt.
Under 2014 fick 92 tonåringar vård under lagen om psykiatrisk tvångsvård,
LPT, det vill säga 0,9 procent av våra patienter. En vanlig situation när tvångsvård sätts in är att föräldrar kommer med sitt barn till BUP-klinikens akutenhet.
Föräldrar är alltid närvarande när deras barn vårdas under tvång. På vårdavdelningarna finns lägenheter för familjerna.
Personalen som arbetar med tvångsvård har som rutin att prata med ungdomarna efteråt om det som har hänt. Personalen arbetar också aktivt tillsammans
med tonåringen för att hitta alternativa strategier att ta till när en liknande situation uppstår.
Det enda jag tänker på om dagarna nu är
självmord och det är väldigt konkreta
planer. Jag är rädd för mig själv samtidigt
som jag bara vill bort. Jag klarar inte av att leva
längre och vill helst bli inlagd för att jag skadar
mig själv och det enda jag vill är att ta mitt liv.
Anonym 15-åring
10
10
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
VÅRDRESULTAT
Tonåringar och deras föräldrar
är nöjda med vården
Nästan fyra av fem tonåringar tycker att den vård och behandling de har fått
hos oss är bra. Lika många tycker att de helt eller delvis har blivit hjälpta av att
komma till BUP. Föräldrar är något mer nöjda än tonåringarna. Drygt fyra av fem
föräldrar tycket att vården och behandlingen har varit bra och nästan tre av fyra
föräldrar tycker att deras tonåring har blivit helt eller delvis hjälpt av BUP.
87 procent av tonåringarna och 91 procent av föräldrarna uppger att de skulle
rekommendera BUP till andra.
Jag har varit på samtal hos bup ett antal
gånger, både ensam och med min mamma. Jag har fått den bästa tänkbara psykologen och jag litar på henne till 100%, hon är
verkligen grym.
Anonym 15-åring
Symtomen minskar eller blir
lättare att leva med
Fyra av fem ungdomar som avslutar en kontakt hos oss på BUP efter mer än tre
besök upplever, enligt dem själva eller familjen, att deras problem har minskat,
försvunnit eller blivit lättare att leva med.
De strukturerade CGAS-bedömningar som behandlarna gör av tonåringarnas
fungerande i vardagen, bekräftar en tydlig förbättring. Sådana bedömningar görs
både i samband med det första besöket och när kontakten avslutas.
11
11
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
RESURSER
En stor del av den barn- och
ungdomspsykiatriska vårdens
resurser går till tonåringar
Tonåringar mellan 13 och 17 år utgör 24 procent av befolkningsunderlaget, 41
procent av det totala antalet patienter vi träffar och de konsumerar 55 procent av
våra resurser.
2014 hade BUP Stockholm en budget på 753 miljoner kronor, vilket var 1,43
procent av Stockholms läns landstings totala sjukvårdsbudget.
Av BUP:s budget gick 16 procent till heldygnsvården där cirka 2 procent av
våra patienter vårdas.
UTVECKLING
Vi har satsat på att höja
kvaliteten i vården
Under de senaste åren har den absolut största satsningen inom BUP Stockholm
handlat om att höja kvaliteten och skapa mer lika vård över hela länet. I ett
projekt som involverat alla anställda har gemensamma riktlinjer för bedömning
och behandling tagits fram och implementerats. Kompetenshöjande insatser har
genomförts för att verkligen kunna erbjuda det behandlingsutbud som beskrivs i
riktlinjerna.
Nya former för vården har också utvecklats. Till exempel erbjuder vi mellanvård – insatser som är intensivare än i öppenvård och med möjlighet till behandling i hemmet. Vi arbetar också med att utveckla så kallad ”stepped care”. Det
betyder att vi erbjuder psykoedukativa insatser som första åtgärd, till exempel en
föreläsning om ett psykiatriskt tillstånd eller en samtalsgrupp för föräldrar.
12
12
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
FRAMTIDSSPANING
Tonårsgruppen kommer att öka
fram till 2022
Under den senaste tioårsperioden har tonårsgruppen minskat. Men om tre till
fyra år kommer gruppen att växa ordentligt och sedan öka fram till år 2022. Tonårsgruppen i länet kommer att öka från de 110 800 som bor i länet i dag till 145
800 år 2022, enligt befolkningsprognosen. Då behövs 25 procent mer behandlartid om vi ska kunna ge vård motsvarande den som ges i dag.
I framtidens hälso- och sjukvård
nätverkar vården utifrån patientens
samlade behov
Den nya patientlagen stärker och tydliggör patientens ställning och främjar patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Vården ska anpassa sig till
patienten och inte tvärtom.
I den framtidsplan som finns för hälso-och sjukvården i Stockholms län ska
vården ges av vårdgivare som samarbetar i nätverk kring en patient. Satsningar
på e-hälsa och IT ska säkra att vårdgivare enkelt kan hitta och dela relevant information, när patienten gett sitt samtycke till det.
Patientens samlade behov ska vara utgångspunkt för var och av vem vården
ges. En större samverkan mellan psykiatrin och den övriga vården ska utvecklas.
Inom psykiatrin ska närheten mellan psykiatrisk slutenvård och öppenvård
öka, exempelvis med förbättrad öppenvård som ett alternativ till sluten vården –
något vi inom BUP redan realiserat genom våra mellanvårdsenheter.
13
13
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
RESURSER
Vi rustar oss för framtidens
tonåringar
För oss i BUP Stockholm gäller det att rusta för att kunna ge fler unga en vård där
de är delaktiga och där deras egen utvecklingskraft tas till vara på bästa sätt. Vi
måste bli ännu bättre på att se till att de som behöver just vår hjälp kommer till
oss och att vi samverkar med andra vårdgivare på ett sådant sätt att vår kompetens finns där den behövs.
Vi behöver utnyttja de möjligheter som finns i den digitala tekniken för att
arbeta med behandling och stöd på nya sätt, men också för att följa upp effekterna av våra insatser. Vi måste veta att den behandling vi erbjuder hjälper varför
ökad kliniknära forskning är en nödvändighet.
Konkret innebär våra förberedelser att vi bland annat utvecklar internetförmedlad KBT för barn och unga i vårt barn- och ungdomspsykiatriska forskningscentrum. Vi förfinar våra dokumentationssystem så att de på ett effektivt sätt
möjliggör verksamhetsuppföljning och forskning. Vi ser också över möjligheterna
till en gemensam ingång till vår vård där man digitalt kan nå våra behandlare för
råd och bedömning, både som vårdgranne, förälder och tonåring.
14
14
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
BUP Stockholm – specialistvård
för barn och ungdomar med
allvarliga psykiska besvär
Barn- och ungdomspsykiatri Stockholm är en
specialistverksamhet inom sjukvården för barn
och ungdomar med allvarliga psykiska besvär.
Det kan handla om att de är deprimerade, har
mycket ångest eller skadar sig själva. Oftast har
problemen blivit så stora att de inte längre får
vardagen att fungera – hemma, i skolan och
med kompisar. Vi på BUP tar emot barn och
ungdomar från 0 till 17 år.
För dessa barn, unga och deras familjer,
erbjuder vi stöd och ett brett utbud av
behandlingar. Det kan vara alltifrån
rådgivande samtal till familjeterapi,
individuell terapi, olika gruppbehandlingar,
medicinering eller behandlingsformer
där beteendeträning ingår. Familjer med
spädbarn som har svåra anknytningsproblem
kan få samspelsbehandling enskilt eller i
grupp.
BUP Stockholm är en av världens
största sammanhållna barn- och
ungdomspsykiatriska organisationer. Här
arbetar nära 1 000 anställda som under ett
år möter ungefär 22 000 barn och unga och
deras familjer. Vår målsättning är att vården
ska präglas av helhetssyn, delaktighet och
kvalitet. I ett samarbete mellan Karolinska
Institutet och Stockholms läns landsting
driver vi kliniknära forskning inom Barn- och
ungdomspsykiatriskt forskningscentrum.
Lokala mottagningar,
mellanvård och länsövergripande enheter
Basen i verksamheten är 13 lokala
barn- och ungdomspsykiatriska
mottagningar. I Stockholms län finns
även 4 mellanvårdsmottagningar med
mobila team som förstärker de lokala
mottagningarna när mer intensiv behandling
behövs, samt 9 specialenheter med specifik
kompetens om särskilda patientgrupper
eller behandlingsmetoder. När omfattande
behandlingsinsatser behövs under en period
kan vi ge barn, ungdomar och deras föräldrar
stöd dygnet runt på BUP-kliniken.
Det barnpsykiatriska teamet
I vårt arbete utgår vi från att man måste
förstå oss människor utifrån flera perspektiv
och att våra förutsättningar för att utveckla
hälsa eller ohälsa påverkas av såväl
biologiska som sociala och psykologiska
faktorer. Vi har därför behandlare med
olika kompetenser som kompletterar
varandra. Inom BUP arbetar psykologer,
socionomer, skötare, sjuksköterskor,
arbetsterapeuter, specialpedagoger och
läkare som är specialister inom barnoch ungdomspsykiatri. Många av våra
medarbetare är vidareutbildade till
psykoterapeuter och har lång erfarenhet av
att möta barn, unga och deras föräldrar i
behandlingsarbete.
En del av Stockholms läns
landsting
Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm är
en del av Stockholms läns sjukvårdsområde,
som i sin tur tillhör Stockholms läns
landsting. Verksamheten inom BUP
regleras av en årlig överenskommelse med
Hälso- och sjukvårdsnämnden. Denna
vårdöverenskommelse styr bland annat
vilka vårdtjänster vi ska erbjuda och i vilken
omfattning. I överenskommelsen ställs
också krav på tillgänglighet, bemötande och
produktivitet.
Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm
har år 2014 en budget på 753 MKR. 19
procent av vår årsbudget är kostnader för
klinikvård.
15
15
Fakta om BUP | Tema: Tonåringar
Redaktion: Ulla Forsbeck Olsson, Paula Liljeberg, Olle Lindevall och Lena Söderqvist
Foton: Yanan Li (sid 2), Carl Johan Erikson (sid 16)
Layout och illustration: Katja Bertell, Stockholms läns sjukvårdsområde
Utgiven2015 av Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting
Barn- och ungdomspsykiatri
Box 179 14
118 95 Stockholm
www.bup.se
16
16