Dokumentation från BUP-kongressen i Linköping 2015
Bup-kongressen 2015 – tema skola XX TEMA SKOLA Malin Gren Landell hade satt samman programmet och agerade dessutom huvud moderator för Bup-kongressen 2015. Statssekreterare Helene Öberg från Utbildningsdeparte mentet berättade att tidiga insatser, en jämlik skola och läraryrkets attraktivitet är de tre prioriteringar de arbetar efter i departementet. Med skolan som tema och högintressanta namn på programmet, lockade Bup-kongressen 2015 rekordpublik. Under två dagar fick 950 deltagare lyssna till såväl internationella toppnamn som de mest framstående svenska forskarna på området. Fullsatta föreläsningar och symposier tog upp ämnen som ätstörningar, hjärnans utveckling, mobbning och suicidprevention. Och i pauserna fortsatte deltagarna diskussionerna med både gamla och nya bekantskaper. Precis som det ska vara på en riktigt bra kongress. Skådespelerskan Maria Norah gav en gripande bild av hur oerhört mycket hennes skolkurator hade betytt för henne som ung. 2 Av de 27 postrar som hade anmälts till årets kongress fick två pris för bästa pos ter. Lotta Omma från Bup Gällivare (till vänster) fick pris för postern ”Ung same i Sverige” och Elin Nylander, Göteborgs universitet (till höger) fick pris för postern ”Ettårsuppföljning av barn med adhd”. Priset delades ut av Maria Unenge Haller bäck, vetenskaplig sekreterare i SFBUP (mitten). Bup-kongressen 2015 – tema skola XX TEMA SKOLA Helping behaviorally challenging students Dr. Ross W. Greene, PhD, Harvard Medical School Lös problemet – tillsammans med barnet För att hjälpa barn med utmanande beteenden måste vuxna sluta fokusera på beteendet och i stället lösa det bakomliggande problemet – tillsammans med barnet. Det budskapet levererade Ross W Greene i sitt öppningsanförande under BUP-kongressen. Alla barn sköter sig om de kan. Det är den allra viktigaste kunskapen för den som vill förstå och hjälpa stökiga och utmanande barn, menar Ross Greene. Om ett barn inte sköter sig, så beror det inte på att det saknar vilja utan på att det saknar vissa förmågor. Och för att hjälpa barnet måste man se vilka förmågor det saknar och vilka problem det orsakar. – Vi har fokuserat för mycket på barnens beteende och på att få barnen att vilja sköta sig, menar Ross Greene. Vi måste titta uppströms i stället för nedströms. Time-out, avstängning eller klistermärken utvecklar inte barnens förmågor. – I stället måste vi arbeta proaktivt och lösa problemen. Vi behöver identifiera vilka förmågor barnet saknar och lära dem de förmågorna. Och den goda nyheten är att vi inte behöver göra det själva, vi har världens bästa partner i det arbetet – barnet. Arbeta tillsammans Ross Greene kallar sin modell ”Collaborate and proactive solutions”. Han menar att problemen måste lösas tillsammans med barnet och att barnet kommer att vilja vara med, eftersom det vill göra rätt. Problemen måste också lösas proaktivt, inte i stundens hetta. – Många undrar hur de ska kunna arbeta proaktivt när de inte vet när barnet blir ledset. Men barn är inte oförutsägbara. Vi vet vad som gör barnet upprört. Men för att kunna hjälpa barnen måste de professionella vuxna visa förståelse och se till att deras egna känslor inte kommer i vägen i mötet med barnen. – Forskningen har hjälpt oss att förstå de här barnen, men varför återspeglas inte den kunskapen i hur vi hanterar barnen? När en lärare i ett klassrum säger att barnen inte får gå ut på rast den vanliga tiden, så reagerar det här barnet och säger att det går ut ändå. – När läraren insisterar hårdare och till slut säger att om barnet går ut ändå, så får det inte rast på en månad – då smäller det. Och det är inte så konstigt, jag brukar säga att det här är svart-vita personer som lever i en grå värld. Problemlösning i tre steg Alla barn sköter sig om de kan. Det var Ross Greenes viktiga budskap. Bup-kongressen 2015 – tema skola Ross Greene menar att den stora insikten är att utmanande barn inte alltid är utmanande. De blir det först när det krävs förmågor de inte har. Framför allt handlar det om exekutiva förmågor, kommunikativa förmågor, impulskontroll, kognitiva förmågor och sociala förmågor. – För att lösa problemen krävs tre steg. Empatisteget är det första, där handlar det om att förstå och samla information. Och den får man från barnet. Nästa steg är att ta in vuxenperspektivet på problemet. Det tredje steget är att bjuda in till samarbete och tillsammans brainstorma fram lösningar som båda är nöjda med. – Det som brukar visa sig i den här modellen är att det vuxna tror är problemet, nästan aldrig är problemet. De här tre stegen tar fram det bästa i oss alla. ● 3 XX TEMA SKOLA School based suicide prevention: results from the SEYLE project Vladimir Carli, docent vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet Elevers medvetenhet minskar självmordsrisk Att öka skolelevers medvetenhet om psykisk ohälsa och kunskapen om hur man söker hjälp, kan minska antalet suicidförsök med 50 procent. Det visar det internationella forskningsprojektet SEYLE, som Vladimir Carli från Karolinska Institutet berättade om på kongressen. Vladimir Carli är en av forskarna i det stora internationella forskningsprojektet SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe). Totalt har 11 000 högstadieelever i tolv europeiska länder ingått i studien. Genom att jämföra tre olika typer av självmordspreventiva interventioner, har forskargruppen studerat vilken metod som har bäst effekt för att minska antalet självmordsförsök. – I ett antal klasser gick vi in och utbildade lärarna för att de skulle fungera som gate-keepers och upptäcka kriser, berättade Vladimir Carli. I en annan grupp lät vi professionell personal i barn- och ungdomspsykiatrin göra screeningar för att upptäcka riskelever. – I den tredje gruppen arbetade vi direkt med ungdomarna för att öka deras medvetenhet om psykisk ohälsa och självmordshandlingar, så att de skulle söka hjälp tidigt. Vi hade också en kontrollgrupp där vi inte gjorde större interventioner än att sätta upp affischer i klassrummen. Lyckad metod Uppföljningar av antal självmordsförsök och antal elever med allvarliga självmordstankar gjordes efter tre och tolv månader. Och efter tolv månader visade studien signifikanta resultat för den tredje metoden; att arbeta direkt med ungdomarna. – Antalet självmordsförsök för den tredje metoden hade minskat med 50 procent, berättade Vladimir Carli. Dessutom visade studien att ungdomarna gillade insatserna. Ny riskgrupp Ett resultat av studien är också att en helt ny grupp skolungdomar med förhöjd risk för självmord upptäcktes, ”den osynliga gruppen” som Vladimir Carli kallar den. Den gruppen skattar högt på riskbeteenden som hög medieanvändning, lite sömn och låg fysisk aktivitet, men inte på vanliga riskbeteenden som droger, alkohol och rökning. – Det här är tonåringar som använder media mer än fem timmar per dag, som inte sportar och som sover för lite. De utgjorde nästan 30 procent av den undersökta gruppen och vi blev överraskade att de var så många och skattade så högt. Dessa elever ser inte ut att ha så hög risk och därför ringer det oftast inga varningsklockor hos lärare och andra. – Men den här gruppen hade tre gånger så hög frekvens av självmordsförsök. Den största risk faktorn för dem är att de inte sover tillräckligt. Det är en grupp vi behöver identifiera på skolorna. ● Vladimir Carlis studie har omfattat 11 000 elever i tolv europeiska länder. 4 Bup-kongressen 2015 – tema skola XX TEMA SKOLA Den moderna skolan och hjärnans utveckling Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet Flera faktorer styr hjärnans funktion Kognitiva funktioner beror på en rad olika faktorer, inte bara generna. Det innebär att hjärnan är formbar och att exempelvis arbetsminnet går att träna upp för att stärka barn med uppmärksamhetssvårigheter. – Därför är det så viktigt att vi hittar de barnen tidigt, poängterade Torkel Klingberg i sin föreläsning. Adhd, dyslexi eller dyskalkyli är diagnoser som är problematiska ur ett forskningsperspektiv, eftersom de inte går att mäta med objektiva, biologiska mått. Ett alternativt angreppssätt för att studera dessa diagnoser är därför att studera de funktioner som är associerade med dem, som exempelvis arbetsminnet när det gäller adhd. I grunden fungerar adhd, dyslexi och dyskalkyli på samma sätt. Det handlar om beteenden som beror på nedsättningar av olika kognitiva funktioner. Dessa kognitiva funktioner har kopplingar till olika delar av hjärnan och påverkas av både gener och miljöfaktorer. – Det innebär att det inte går att hitta en genvariant som direkt påverkar en diagnos, säger Torkel Klingberg. Man måste lägga pussel mellan olika faktorer för att nå fram till mer kunskap. Interaktion mellan arv och miljö Läsning till exempel, är en komplex färdighet som aktiverar många olika delar i hjärnan, framför allt i tre Arbetsminnet går att träna upp, menar Torkel Klingberg. olika områden. Torkel Klingberg och hans forskarteam har upptäckt att personer med dyslexi också har förändringar i nedsatta arbetsminne är det som har störst relevans för deras hjärnaktiviteten i dessa tre områden. Men det är inte det enda akademiska prestationer. som påverkar hur dyslexi utvecklas. – Det finns en normal variation i våra förmågor när det gäl- Går att träna arbetsminnet ler läsning, vi föds med olika förutsättningar. Det som händer Men arbetsminnet går att förändra. Torkel Klingberg och hans senare är att vi ser en stark effekt av interaktion mellan genetik forskarteam har gjort ett antal studier där barn med adhd har och miljö. fått träna arbetsminnet med programmet Robomemo. Trä– Om man har sämre förutsättningar läser man mindre, och ningen har pågått 35 minuter per dag, fem dagar i veckan i det förstärker de genetiska effekterna så de blir mer uttalade fem veckor. Och resultaten visar att barnen som genomgick efter några år i skolan. De med sämre förutsättningar skulle träningen förbättrade både sitt arbetsminne och sin förmåga att egentligen behöva läsa dubbelt så mycket som de andra bar- följa instruktioner jämfört med kontrollgruppen. nen. – Flera studier visar samma resultat, förklarar Torkel KlingNär det gäller adhd är arbetsminnet en kognitiv förmåga som berg. Det går att förbättra arbetsminnet och därmed uppvanligtvis är nedsatt hos personer med diagnosen. Forskning märksamheten som en kognitiv förmåga i det dagliga livet. visar att de områden i hjärnan som styr arbetsminnet till stora Arbetsminnet påverkas inte bara av generna, utan även av mildelar överlappar de områden som aktiveras vid uppmärksam- jöfaktorer som träning. het. – Så det här är inte determistiskt. Därför är det viktigt att vi – Det betyder att arbetsminnet hänger nära samman med identifierar barnen i riskzonen tidigt så att de får rätt intervenuppmärksamhetssvårigheter, säger Torkel Klingberg. Barns tioner. ● Bup-kongressen 2015 – tema skola 5 XX TEMA SKOLA Många trivdes på lyckad middag Deltagarna minglade glatt inför kvällens middag med laxrulle, kalvinnanlår och bakad choklad på menyn. God mat tillsammans med acapella-gruppen Men och överraskningen Louise Hoffsten på scen, gjorde kvällen till en succé. Carl-Göran Svedin, professor vid Bup i Linköping träffade Peter Engelsöy och Margarita Tuenter från Bup Malmö i vimlet. Verksamhetschefen vid Bup Linköping Elisabeth Kristiansen, som ansvarade för årets kongress, ger lite insider-tips till Roger Wester lund och Marie Hed Engberg från Bup Gävleborg som arrangerar kongressen 2017. Julia Öjebo och Elisabeth Hackelsjö kom från Råd, Stöd och Hälsa i Linköping. Från Bup Köping kom ett gäng glada deltagare. Från vänster Sara Axelsson, Åsa Göransson och Miyabi Watanabe. Ett helt gäng från Psykiatripartner Mjölby/Motala. Från vänster Jonna Engstrand, Helena Björäng, Ksenija Gmajnicki, Rebecca Malm, Rikard Andersson och Emma Pettersson. 6 Sanam Rad från Bup Sundsvall och Eneida Kouremenou från Bup Linköping hade mycket intressant att diskutera. Bup-kongressen 2015 – tema skola XX TEMA SKOLA Martin Terins och Jens Holmberg representerade företaget Sensor Detect. Stefan Nybom från Bup Hudiksvall och Margareta Jonson från Bup Umeå. Sebastian Svahn, ekonom vid Bup Linköping, var den som höll i kassan för hela kongressen. Linda Larsson och Jenny Knutsson från Bup, Köping. Hanna Hartleb från Bup Skärholmen tillsammans med Peter Ericson från Bup Stockholm, VO Sydväst. Bup-kongressen 2015 – tema skola Malin Gren Landell, huvudmoderator för kon gressen och huvudansvarig för programmet såg fram emot kvällens middag. Margot Nilsson från Bup Lycksele och Helen Rönnquist från Bup Umeå hade rest långt för kongressen. Tord Ivarsson, från Göteborgs universitet, laddade för både middagen och onsdagens moderatorsuppdrag. 7 XX TEMA SKOLA Från diagnos till funktion: neuropsykiatri i DSM-5, ICD-11 och ICF – state of the art Sven Bölte, professor vid KIND, Centre of Neurodevelopment disorders, vid Karolinska Institutet Fokus på funktion – inte diagnos För att hjälpa barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver vi tänka mer utifrån funktion och mindre utifrån diagnos. Det menade Sven Bölte, som i sin föreläsning beskrev WHO:s internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa – ICF. När barn har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver man titta på individen utifrån tre koncept – symtom, funktion och livskvalitet. Barnets verklighet beror på en kombination av dessa koncept. Hur funktionerna påverkas av symtomen är den objektiva verkligheten, medan den subjektiva verkligheten beror på hur symtomen påverkar livskvaliteten. – Inom barnpsykiatrin fokuserar man ofta på symtomen, men det är minst lika viktigt att titta på funktionen och även livskvaliteten, menade Sven Bölte. Det finns många skäl till varför det är bättre att utgå från en funktionsskattning än diagnos i stödet till barnen. Det är mindre stigmatiserande, mindre kontroversiellt och ofta mer meningsfullt. Bättre vägledning Att utgå från funktioner förenklar kommunikationen mellan profession, familj och omgivning eftersom det blir mer konkret och det beskriver dessutom individens utmaningar och svårigheter bättre, menar Sven Bölte. Det ger en bättre vägledning för vilka interventioner som ska göras, och möjlighet att också betona de starka sidorna hos varje barn. Ett verktyg för att göra en funktionsskattning är WHO:s system ICF, International Classification of Functioning, Disability and Health. Syftet med det är att skapa ett internationellt ramverk och gemensamt språk för att beskriva funktionsnedsättningar. – ICF ska fungera för alla som på något sätt möter personer med funktionsnedsättningar, så att man kan kommunicera på samma nivå, förklarade Sven Bölte. Det ska vara ett övergripande språk som alla kan förstå, oavsett profession och i vilken organisation man jobbar. Komplement WHO:s system ICF kan fungera som ett komplement till en diagnos, menar Sven Bölte. 8 ICF är inte tänkt att ersätta diagnos enligt ICD utan snarare fungera som ett komplement. När individen har en diagnos kan ICF användas för att i detalj beskriva hur en person fungerar och var svårigheterna ligger, vilket gör det lättare att skräddarsy interventioner. – Modellen bygger på att man beskriver individen - kroppsfunktioner, kroppsstrukturer, aktivitet och delaktighet – men även samspelet med omgivande miljöfaktorer och personfaktorer, allt som kan vara relevant för hur personen fungerar Totalt finns det 1 500 kategorier för att beskriva en persons funktioner, vilket gör ICF mycket omfattande. För att göra klassifikationen mer användbar pågår därför ett arbete med att skapa så kallade core sets, evidensbaserade urval av kriterier för olika diagnoser. – KIND driver just nu arbetet när det gäller autismspektrumtillstånd och adhd, vilket är en omfattande vetenskaplig process som vi räknar med att vara klara med 2016. ● Bup-kongressen 2015 – tema skola XX TEMA SKOLA Ätstörningar hos barn och ungdomar: Riskfaktorer, tidiga insatser, bedömning och behandling, State of the Art Ata Ghaderi, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet ”Ätstörning en lömsk sjukdom” Dissonansstrategier, med fokus på att utveckla kritiskt tänkande och skapa aktiva attityder, är det enda preventiva programmet som har visat god effekt mot utveckling av ätstörningar. Det berättade Ata Ghaderi som höll den avslutade plenarföreläsningen på Bup-kongressen. Kunskapen om vad som orsakar ätstörningar är fortfarande inte fullödig, men klart är att det är många faktorer som påverkar uppkomst och utveckling och att generna har betydelse, precis som miljön. – Ätstörningar är en lömsk sjukdom där den som drabbas upplever sig stark, förklarade Ata Ghaderi. Ofta finns det en komponent av störd kroppsuppfattning. Man förnekar allvaret och hela ens väsen kopplas till det man äter. Går man upp ett halvt kilo är man dålig, går man ned ett halvt kilo är man bra. Upptagenheten av vad man äter är enorm. Smalhetsideal en risk Det finns flera riskfaktorer för att utveckla ätstörningar, en av dem är internalisering av smalhetsidealet. Reklambilder där smal betyder vacker och ett samhälle där alla äter hälsosamt bygger ideal som innebär risker. Att vara missnöjd med vikt och figur är en annan riskfaktor liksom låg självkänsla, social osäkerhet och perfektionism. – Tidiga varningssignaler på ätstörningar är viktnedgång, starkt kroppsmissnöje, strikt återhållsamhet i ätandet och överdrivet tränande. För att förebygga ätstörningar finns det olika strategier, men alla är inte lika bra. Information om skadliga effekter av bantning är en strategi som Ata Ghaderi bestämt avråder från. Att informera om hälsosamt ätande är åtminstone inte skadligt, men visar liten effekt. Ett par program med fokus på självkänsla och avslappning har visat vissa resultat, men de enda programmen som har visat tydliga effekter är de som bygger på dissonansstrategier. ”Kritiskt tänkande viktigt” Internalisering av smalhetsidealet är en riskfaktor för ätstörningar, förklarade Ata Ghaderi. Bup-kongressen 2015 – tema skola – Där ligger fokus på att utveckla kritiskt tänkande, att skapa aktiva attityder och diskutera fram förhållningssätt tillsammans, berättade Ata Ghaderi. Man gör också saker i praktiken. Exempelvis kan patienten skriva brev till en tjej i sin egen ålder som kämpar med tankar om sin vikt eller göra en lista på hur tjejer kan stå emot smalhetsidealet. – Det visar sig att man kan uppnå en 60-procentig minskning av uppkomsten av ätstörningar med dissonansprogram. För majoriteten av patienterna som drabbas av ätstörningar är behandling i öppenvård fullt tillräckligt. Det är viktigt att sätta in behandling tidigt och fokus bör ligga på snabb viktuppgång. – Man bör också engagera familjen, menade Ata Ghaderi. Men man ska vara försiktig med användningen av antidepressiva ångestdämpande medel, det finns ingen evidens för det. ● 9 XX TEMA SKOLA Nedslag bland symposier och postrar Symposium Mobbning – vi behöver förstå och göra mer. Aktuell forskning på mobbning och processer i kontext av jämnåriga och lärare. skrivning av barn och unga bör inte vara en del i behandlingen, det riskerar att öka passiviteten. Symposiet tog också upp KBT som nästa steg i behandlingskedjan och slutligen Interpersonal Psychotherapy for adolescents IPT-A. Poster Individually tailored internet-based cognitive behaviour therapy for adolescents with anxiety disorders: a pilot study Barnombudsmannen Fredrik Malmberg Barn som utsätts för mobbning vill ha vuxna som agerar och vill vara med och påverka hur situationen ska hanteras. Det var några lärdomar Barnombudsmannen Fredrik Malmberg delade från myndighetens rapport ”Välkommen till verkligheten”. Robert Thornberg, professor i pedagogik vid Linköpings universitet beskrev i sin föreläsning begreppet moraliskt disengagemang, som har ett starkt samband med mobbning och som innebär att utövare rättfärdigar inhumana handlingar på olika sätt. Det kan exempelvis vara att frånsäga sig ansvaret för handlingen, att förringa konsekvenserna eller att lägga förklaringen på den som utsätts. Fredrik Malmberg gick därefter vidare till att berätta om rapporten ”Välkommen till verkligheten”, där syftet var att fråga barn och unga som har varit utsatta för mobbning hur de skulle vilja ha det. Och många av barnen beskrev hur svårt det var att berätta om att de var utsatta. De efterlyste närvarande vuxna som kunde se och agera. – När mobbningen väl blev känd, upplevde många också att de tappade kontrollen och att saker hände över deras huvud. De kände bristande delaktighet i processen. – Efteråt ville de bara bli trygga och få en ursäkt, men det var få som fick det. Och även om kränkningarna upphörde var det tydligt att det kunde finnas behov av fortsatt stöd för barnen. Symposium Psykosociala behandlingsvägar ur depression En bra kartläggning är den viktigaste grunden vid psykosocial basbehandling vid depression hos barn och unga, enligt Anna Santesson, överläkare vid Bup Halland. Utifrån den kan man sedan skräddarsy behandling och börja där det är enkelt. Sjuk10 Kristin Silfvernagel, doktorand vid Linköpings universitet. Internetbaserad skräddarsydd KBT-behandling kan vara ett bra komplement till standardbehandling för unga som lider av ångest och nedstämdhet. Det visar en studie som Bup Linköping och Linköpings universitet presenterade i posterutställningen. I en pilotstudie har elva ungdomar med ångest och nedstämdhet fått en internetbaserad KBT-behandling utifrån individanpassade textmoduler, med återkoppling via nätet eller på telefon. Studien visar signifikanta förbättringar av ungdomarnas symtom. Symposium Skolklimat och psykisk hälsa. Hur kan vi möta oro och rädsla på ett bra sätt i skolan och hur behandlas selektiv mutism? Det sociala klimatet i lärmiljön, relationen till lärare och andra elever, påverkar elevers välbefinnande, motivation, självuppfattning och lärande. Och svårigheter i skolan ökar risken för psykisk ohälsa senare i livet. Det berättade Mara Westling Aloudi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Därför måste lärarna börja se också känslornas roll i lärande. Malin Gren Landell från Bup Linköping beskrev att många barn lider av oro och rädsla i skolan, men att det inte uppmärksammas tillräckligt. Bup-kongressen 2015 – tema skola XX TEMA SKOLA Poster: Ettårsuppföljning av barn med adhd – vad hjälper? Symposium Begåvningens betydelse för den psykiska hälsan Eva Tideman, psykolog och docent vid Lunds universitet. Barn med svagare teoretisk begåvning får ofta bristande stöd och uppmärksamhet i skolan. De far illa av oro i klassrummet och kan till och med få fel diagnos, berättade Eva Tideman, psykolog och docent vid Lunds universitet. Bland barn med adhd-diagnos finns det en grupp som egentligen har svag begåvning. De har svårt att koncentrera sig därför att de helt enkelt inte förstår. Petra Boström från Göteborgs universitet berättade om sin studie om psykisk hälsa och ohälsa bland barn i särskolan. Den visar att alla psykiatriska tillstånd också finns hos barn med intellektuell funktionsnedsättning men ofta förblir odiagnistoserade. Symposium Elin Nylander, doktorand vid Göteborgs universitet och Håkan Jarbin, chefsöverläkare på Bup i Region Halland. Förskolan och skolan som skydd för psykisk ohälsa, beteendeproblem och senare utanförskap Farmakas del i behandlingen är avgörande för förbättring av symtom och funktionsnivå hos barn med adhd. Det visar en ettårsuppföljning av alla patienter som fick adhd-diagnos i Region Halland mellan mars 2010 och maj 2011. Barnen som fick läkemedelsbehandling vid sidan om psykosociala insatser hade svårare symtom och lägre funktionsnivå vid vårdsökandet än barnen som enbart fick psykosociala intsatser, men visade sig efter ett år ha lindrigare symtom och högre funktionsnivå. Symposium Adhd – polyfarmaci eller bara insatser i skolan? Per-Anders Rydelius gjorde en historisk tillbakablick i symposiet. Han ställde frågan varför det fanns färre barn med adhd förr och menade själv att det berodde på den tidens undervisningsform där alla barn blev skolmognadstestade. Dagens inkluderande skola, där barn ska klara sig utifrån kronologisk ålder är ett problem, menade han. Kerstin Malmberg, med dr vid Bup Stockholm, höll inte med. I sitt föredrag lyfte hon att de här barnen inte bara går i skolan och att deras symtom får svåra konsekvenser i de flesta sammanhang i livet. Det kräver ofta läkemedelsbehandling. Bup-kongressen 2015 – tema skola Bo Vinnerljung, professor vid Socialhögskolan i Stockholm. Barn som klarar sig dåligt i skolan har hög risk för psykosocial problematik. Och socialt utsatta barn klarar sig sämre i skolan, trots att de inte är svagare kognitivt. Det berättade Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Den enskilda faktor som starkast ökar risken för negativt utfall för utsatta barn är dåliga betyg. Skolprestationer är alltså en determinant för utsatta barns utveckling. Men skolprestationer kan påverkas. Socialt utsatta barn får i dag sämre betyg och lägre utbildning än andra barn med samma begåvning och därför måste insatser göras för att hjälpa dem att klara sig i skolan. 11 XX TEMA SKOLA Tack Linköping – och välkomna till Uppsala! - Jag är mycket nöjd med konferensen. Vi har haft två dagar med en hög veten skaplig nivå, bra blandning på föreläsare och internationella toppnamn i programmet. Nu ser vi fram emot nästa års kongress i Uppsala. Så sammanfattar SFBUP:s ordförande Lars Joelsson årets Bup-kongress i Linköping. 15-586 Byrå4 Ett 70-tal föreläsare och moderatorer på scen och omkring 950 deltagare fick vara med om två fullmatade dagar i Linköping. Föreläsningar och symposier var fullsatta Lars Joelsson var mycket nöjd efter kongressen i Linköping. och diskussionerna många och spännande. – Vi har haft två väldigt trevliga och positiva dagar, säger ibland och därför är det extra viktigt att ha de här arenorna Lars Joelsson. Det har varit roligt att träffa alla kollegor där vi kan träffas. och vi hade en mycket trevlig middag med bra underhållMissbruk nästa tema ning. – Det viktigaste med de här dagarna är att ta till sig ny Nu går stafettpinnen vidare till Uppsala som arrangerar 2016 kunskap, men också att träffa kolleger och diskutera med års BUP-kongress. Den får temat ”Missbruk” och Lars Joelsdem, menar Lars Joelsson. Det ger en hel del inspiration i son hoppas på en lika lyckad konferens nästa år. – Det är ett viktigt tema som behöver lyftas upp och jag hopvardagen. Årets kongress, där temat ”Bup och skolan” stod i centrum, pas att det kommer många från kommun och socialtjänst till hade lockat många deltagare från skolans värld. Och det tror den konferensen. Vi behöver verkligen samarbeta mer i de här frågorna. Lars Joelsson var en extra vinst. – Det händer att man behandlar patienter för depression där – Jag hoppas att personal från Bup och skolan har minglat med varandra, pratat, diskuterat och lärt känna varan- det visar sig att det ligger ett missbruk i botten. Uppsala har dra. Det förekommer en del gnissel mellan Bup och skolan valt ett bra och viktigt tema för nästa års konferens. ●
© Copyright 2024