1. No category

“Smarta samhällen”
Idéverkstad#2 / 24 Mars 2015 / Skellefteå
“
Smarta samhällen är ett
fokusområde idag – många utlysningar
och forskningsprojekt handlar just om
det – men viktigare än smart är nog
ordet samhälle i det här fallet.
T
isdag den 13:e mars hölls årets andra Idéverkstad, inom ramen för Västerbottens process
Innovationsloopen. Den här gången var ämnet
Smarta samhällen, platsen Skellefteå och samarbetspartner länets största energibolag Skellefteå Kraft.
– Vi tycker att det är jätteviktigt att bidra till fortsatt regional och lokal utveckling och det kan vi göra
via vår stora organisation. Innovationsloopen är ett
väldigt bra koncept och verktyg för det – i princip det
enda effektiva koncept vi har för att jobba med innovationsutveckling i Västerbotten, sa Ann-Christine
Schmidt, värd för workshopen i sin roll som ansvarig
för Skellefteå Krafts FoU-avdelning.
ansvarade för processen under dagen. De gav en kort
genomgång av helheten kring det regionala utvecklingsarbetet och beskrev även de olika inslagen i workshopen
under dagen.
– Vi har jobbat med det här konceptet i ett par år nu och
vi lär oss själva hela tiden. Det är en agil process som
utvecklas tillsammans med de människor som deltar
varje gång. Det handlar alltså om en process för utveckling som utvecklas hela tiden, sa Nicke.
Efter inledningen följde ett inspirations- och informationspass för att ytterligare förbereda deltagarna i workshopen. En trio från Swedish ICT – en paraplyorganisation
för landets fem forskningsinstitut inom informations- och
Innovationsloopen är en process för utvecklings- och
kommunikationsteknik – deltog under dagen; Caroline
innovationsarbete som växt fram i Västerbotten under de
Karlsson, Anton Gustafsson och Claus Popp Larsen. De
senaste åren. Den är ett resultat av ett brett engagemang
redogjorde för ICT:s pågående forskningsprojekt kring
där politik, näringsliv, akademi, det civila samhället och
smarta boenden och tänkbara system därikring.
medborgare alla enats kring ett gemensamt mål: att sätta
– Smarta samhällen är ett fokusområde idag – många
utveckling i system.
utlysningar och forskningsprojekt
Ett viktigt inslag är att tidigt
handlar just om det – men viktigare
involvera starka och progressiva
än smart är nog ordet samhälle i
aktörer i länet, för att tillsamdet här fallet. Att vi börjar titta på
IDÈVERKSTAD #2
mans med dem samla bra team
saker ur ett helhetsperspektiv – hur
Idégenerering för regional utveckling
i syfte att utveckla och förbätföretag, boende och organisationer
tra olika delar av vårt samhälle.
samverkar, hur alla samhällets olika
Smarta samhällen / 24 mars 2015
Under heldagen i Skellefteå stod
transporter och processer samverSmarta samhällen som rubrik.
kar eller borde samverka, vilka synDeltog gjorde 38 deltagare från
ergieffekter som kan uppstå om vi
samhällets alla delar
08.30 samlades 40 deltagare
börjar optimera över systemen, sa
OrganisatörSkellefteå Kraft och
högst uppe i Skellefteå Krafts
Anton.
Region Västerbotten
lokaler – med en bred representaMattias Vesterberg, forskare på
tion från offentlig verksamhet,
CERE vid Umeå universitet, följde
forskningssamhället, studenter
upp med en rapport från sitt arbete
och entreprenörer. Där hälsades
kring vad som motiverar människor
de välkomna av värdarna Ann-Christin Schmidt och
att förändra beteenden – i synnerhet när det handlar om
Tommy Eriksson från Skellefteå Kraft som berättade om
el- och energianvändning.
bolagets tro på innovationsarbete, deras erfarenheter av
– Vi har på uppdrag av Energimarknadsinspektionen närbl a sitt eget system ”Idérik” men även deras vision om
mat oss frågan om vad vi kan förvänta oss av framtidens
framtiden.
elkunder, i synnerhet vad gäller benägenheten att reagera
Där fanns också Nicke Berglund från innovationsbypå prissignaler och att anpassa beteende efter effektsiturån Dohi och Torbjörn Johansson, Innovation Impact,
ationen i elsystemet. Resultaten tyder på att de ekonomiprojektledare för Innovationsloopen, som tillsammans
ska incitamenten är förhållandevis små för hushåll och att
man därför inte kan vänta sig någon större efterfrågeflexibilitet. Resultaten pekar också på att den kompensation
som ett genomsnittligt hushåll skulle behöva för att systematiskt styra om sin elanvändning är flera gånger högre
än de som kan bli aktuella, sa Mattias.
Det betyder i korthet att vi medborgare måste motiveras
på andra sätt än monetära.
Sist ut på inspirationspasset var Beatriz Axelsson, projektledare på IGIS, som även jobbar med ett projektet
”normkritisk innovation”. Beatriz presenterade utgångspunkterna bakom det projektet, den här gången tillsammans med Andreas Brännström, konstnär Rivhuset,
Skellefteå. Konceptet normkritiskt innovation kommer
att vara ett stående inslag under alla Idéverkstäder
framöver, eftersom Loopen själv vill addera normkritik i
alla processer.
Efter inspirationspasset delade deltagarna upp sig i fem
grupper. Briefen – temat som alla grupperna hade att
utgå från var:
Smarta samhällen syftar till smart energianvändning med
mindre miljöpåverkan, och grundar sig på hur användarnas attityder och beteenden uppdateras och interagerar
med varandra.
Vi ska stimulera människor, företag, organisationer och
myndigheter att utvärdera sin miljöprofil och tillsammans
med energiproducenter höja medvetenheten om effekterna och identifiera möjligheterna – den här gången med
en tillväxtdrivande inställning.
Digital teknik, öppna data och sensorstyrda automatiserade mätningar ger nya förutsättningar till beteendeförändringar – vilka verktyg, produkter och tjänster,
riktade mot smart energianvändning kan vi kreera som i
sin tur skapar reella kundvärden?
Därefter fick varje team inom gruppen välja inriktning på
sitt arbete, och precisera briefen – till en smalare och mer
fokuserad uppgift.
Idégenereringen sattes igång, först enskilt där varje deltagare var för sig brainstormar, därefter tillsammans med
hjälp av den kollektiva intelligensen.
Efter lunch fortsatte grupperna att konkretisera sin
utvalda idé – delvis genom att svara på de frågor som
ställs i det idéunderlag som alla Idéverkstäder lägger som
grund för varje grupps arbete.
• Bakgrund: Vilka är problemen/möjligheterna?
• Vilka behov tillfredsställer vi med vår idé? Hur löser vi
det?
• Vilken nytta tillför den
• Vilka konkurrenter finns det?
• Genomförande: Nyckelaktiviteter eller kompetenser
som kommer att krävas?
• Har ni tankar om sammansättningen av teamet för
Utvecklingsverkstaden under MPL 2014?
Entusiasm blandades som sig bör med tvivel under eftermiddagens process mot presentation i slutet av dagen.
Under den tiden ska gruppen dessutom framför kamera spela in en 60 sekunders pitch, den så kallade ”hisspitchen”, som på kort och koncist men samtidigt kristallklart sätt sälja in och förklara fördelarna med lösningen.
Efter den generalrepetitionen väntar den avslutande
pitchen, de andra gruppernas deltagare – med efterföljande frågor och diskussioner kring de olika koncepten.
– Det har varit väldigt kul och spännande att jobba så här.
Vår grupp har varit inne på en mängd olika spår innan vi
lyckades nå en gemensam bild av vilken idé som var starkast, sa Marie Larsson, avdelningschef för kvalitet och
förnyelse vid Skellefteå Kommun.
Även Ingrid Westman från företaget Spacetime hade
samma upplevelse av processen under dagen.
– Jag hoppas och tror att vi faktiskt kom i mål med en produkt som kan bli efterfrågad på en marknad. Nästa steg är
att den får vidareutvecklas till en prototyp på Mötesplats
Lycksele, det ska bli spännande att följa, sa Ingrid.
– Vi hade väldigt kreativa grupper idag, men samtidigt
väldigt kompetenta deltagare, vilket faktiskt krånglar till
arbetet en del, eftersom så fort en spännande idé lämnar
verkligheten och vad som är realistiskt så känner någon
i gruppen till det, och där dör idén. Det betyder dock att
idéer som klarar hållfasthetstestet har så mycket större
möjligheter att faktiskt bli förverkligade, sa Nicke Berglund, processledare från innovationsbyrån Dohi.
Ann-Christine Schmidt från Skellefteå Krafts FOU-avdelning var även hon nöjd med dagen. Vilka resultat ville hon
ta med sig från denna Idéverkstad?
– Jag vill två saker. Först att det här sättet att arbeta ska
inspirera våra egna medarbetare att bli ännu bättre på att
bidra till idéutveckling internt men sen givetvis också att
de koncept vi tagit fram här idag kan växa sig starka och i
framtiden bli företag och arbetstillfällen i länet.
D
e starkaste förslagen från Idéverkstaden i Skellefteå slussas nu vidare till den stora kraftsamlingen
Mötesplats Lycksele, som arrangeras den 3-4 juni. Där
tar nya team idéerna vidare till prototyper – nästa naturliga
steg på väg mot förverkligande och eventuell bolagisering.
Nedan kan du läsa mer om gruppernas idéer.
Alla presentationer och filmade pitcher finns även utlagda
på www.motesplatslycksele.se – under fliken Idéverkstäder.
Där finns även en sammanfattande film om Idéverkstaden
”Smarta samhällen” från Skellefteå den 24 mars 2015.
Tillsammans >>
Grupp 1
De monetära vinsterna på att ställa om sin energiförbrukning kommer inte
att motivera oss medborgare heller i framtiden. Därför behövs en större
sak, ett större sammanhang, att sluta upp kring – bara så kan vi nå nya,
efterfrågade, beteendemönster (jfr panta burkar).
Tillsammans (framåt) medvetandegör medborgare och mobiliserar samhället till att spara och återinvestera i andra fall slösade resurser i ett gemensamt samhällsbyggande.
Företag och organisationer kan med god support spara in t ex elförbrukning
och välja att stödja olika lokala projekt, från en sajt inte olik Kickstarter.
Tillgång och efterfrågan samlas på detta forum, en sajt, som presenterar,
små och stora, men alltid aktuella projekt.
Processen bidrar till en gemensamt driven samhällsutveckling, till miljönytta och till en stärkt sammanhållning i bygden, staden och regionen.
Tillsammans-projektet är samtidigt ett informationsverktyg som ska förbereda nästa generations elanvändare för helt nya förutsättningar, vilka
det nu blir.
Skellefte-Ö
Grupp 2
Det är idag en begränsad tillgång till data beträffande energiförbrukning.
Den redovisas idag endast i slutna system, där en elleverantör redovisar
energiförbrukningen av en fastighet alternativt en lägenhet. För att kunna
förstå helheten, påverka medvetenhet och arbeta med attitydförändringar
krävs mer helhetsdata kring energiförbrukning.
Detta data bör kunna användas av vem som helst, och alla ska därför ha
juridisk rätt till informationen. Vi vill skapa en test-ö i storleken av en by eller
en stadsdel, där testvärden av energiförbrukning samlas in (energi in och ut
samt energiförluster).
Till detta nya data tillförs mjuka värden såsom befolkningstäthet, andelen
barnfamiljer, studenter, pensionärer, etc. Slutresultatet kan redovisas på
interaktiva kartor för beteendevetenskap.
Det finns ekonomiska intressen för marknaden i och med en sådan investering, men det krävs att basen för datainsamlingen och spridningen byggs
upp och styrs på statlig alternativt kommunal nivå. I Skellefteå bygger vi
alltså en sluten testmiljö. Vi kallar den Skellefte-Ö.
Ladolcevita, www.ladolcevita.se
Grupp 3
Ladolcevita vänder sig till en demografisk grupp mellan 40 - 60 år, som har
hög it-mognad, god ekonomi, som bor i villa, har sommarhus/stuga och är
beresta.
Likt elskling.se och diverse andra, till exempel datingsajter, fyller du i ditt
nuläge och framtida önskemål och behov.
Sajten räknar fram ett energimönster och ger förslag på hur användaren
kan göra bättre miljöval samt besparingar och sedan även, enligt användarens preferenser och drömscenario, hur den kan planera om sitt liv – via
en ”Energiflyttkedja”. Resultatet visar hur simulerade förändringar i livsstil,
boende, transporter m m kan öppna upp för en helt ny livssituation.
Sajten mäklar alternativ och coachar användaren längs den väg användaren
egentligen vill ta men har svårt att visualisera för sig själv. Användaren får
förslag på hur hen aktivt kan gå vidare i sitt beslut och skapa ”action” via
kontakter till mäklare, bank osv.
Ladolcevita skulle betyda en minskad energianvändning per capita när färre
människor bor för stort för sitt eget och andras bästa. Det skulle medföra
en samhällsnytta; med lyckligare människor med högre självkänsla och därtill ett bättre resursutnyttjande. Vi skulle få ett smart samhälle för smarta
medborgare.
Smart Skola. Energi - Miljö - Livskvalitet
Grupp 4
Smart Skola blir ett program, en gren, ett tillval på högstadiet. En specialisering för eleven och en positionering för skolan. Till nytta för samhället
och medborgare.
Smart Skola vill förbättra användarbeteende för en smartare och miljöbevarande energianvändning för livskvalitet – med fokus på ungdom. Därför
börjar vi med skol-pilot inom ungdomsskolan.
Vi vill utveckla en utbildnings- och serviceplattform med olika digitala pedagogiska verktyg och scenarios, bordebilder och visioner. Utbildningen
skapas genom samskapande, innovativt, lärande där idéer tas vidare mot
realiserbara lösningar av elever, lärare och experter i use cases – baserade
på öppna och privata data.
Medvetenhet om samband mellan livsmiljö och energianvändning sprids
och delas sedan viralt i vängrupper och grannskap – via Facebook och andra
sociala communities som Instagram, Snapchat m fl. Partners blir elever,
lärare, kommun/skola samt ett lokalt energibolag.
E-Magazine
Grupp 5
My E-magazine (mitt eget energi magasin) är en tjänst som visualiserar energiförbrukning samt möjligheterna till energilagring och energiförsäljning.
Lösningen tar upp alla tre dimensioner: visualisiering, fjärrstyrning och
automatisering. ”E” står i det här fallet för för energy, electricity, economy,
ecology.
E-Magazine ger jämnare och en mer kontrollerad energianvändning genom
lagring hos konsumenten via en mångfald av lösningar och decentralisiering
snarare än stora lager av energi.
Det gör konsumenten mindre sårbar, mer oberoende och säkrare genom en
helt annan kontroll över sin egen energitillgång.
Den här typen av lösning sporrar också till öppen innovation på marknaden,
för att ta fram produkter/apparater med inbyggd energilagring. Därtill kommer det att finnas intelligenta apparater som anpassar sig till individens
energibehov (t.ex. Nest-termostaten). E-Magazine medför lägre kostnader
för konsumenten, då man kan köpa el och lagra det när det är billigast, kanske till och med sälja det. Lägre kostnader för elbolagen för att de slipper
köpa in dyr ful-el på elbörsen under topptiden.