arbetsordning för kriminalvården
ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN GÄLLER FRÅN DEN 1 JULI 2015 Arbetsordning för Kriminalvården Tryckta exemplar går att beställa från Kriminalvårdens digitaltryck samt via webbplatsen www.kriminalvarden.se Beställningsnummer: 7089 Kriminalvården 601 80 Norrköping Tel: 077-228 08 00 E-post: [email protected] Hemsida: www.kriminalvarden.se 3 (82) Innehållsförteckning 1 2 3 Inledning ..............................................................................................................8 1.1 Tillämpningsområde ......................................................................................................... 8 1.2 Innehåll............................................................................................................................... 8 1.3 Revideringar....................................................................................................................... 8 Kriminalvårdens uppgifter och styrande dokument ............................................9 2.1 Kriminalvårdens uppgifter .............................................................................................. 9 2.2 Externa styrande dokument ............................................................................................ 9 2.3 Interna styrande dokument ........................................................................................... 11 2.3.1 Arbetsordning ......................................................................................................... 11 2.3.2 Föreskrifter och allmänna råd .............................................................................. 11 2.3.3 Riktlinjer, policyer och handböcker ..................................................................... 11 Kriminalvårdens organisation och ledning ........................................................ 12 3.1 Övergripande organisationsstruktur ............................................................................ 12 3.2 Myndighetschef ............................................................................................................... 13 3.3 Huvudkontor ................................................................................................................... 13 3.4 Regioner ........................................................................................................................... 14 3.5 Verksamhetsområden .................................................................................................... 14 3.6 Insynsråd .......................................................................................................................... 15 3.7 Internrevision .................................................................................................................. 15 3.8 Personuppgiftsombud .................................................................................................... 16 3.9 Personalansvarsnämnd................................................................................................... 16 3.10 Personalrepresentation ................................................................................................... 17 3.11 Ledningsgrupper ............................................................................................................. 18 3.12 Nationellt chefsmöte ...................................................................................................... 18 3.13 Organisation för beredskap ........................................................................................... 19 3.14 Organisation för incidenter ........................................................................................... 19 3.15 Organisation för fredstida krishantering och höjd beredskap ................................. 20 4 Generaldirektörens ansvar och befogenheter .................................................... 21 5 Chefers ansvar och befogenheter ....................................................................... 23 5.1 Generellt för samtliga chefer......................................................................................... 23 5.2 Olika typer av ansvar ...................................................................................................... 23 5.2.1 Verksamhetsansvar................................................................................................. 23 5.2.2 Personalansvar ........................................................................................................ 24 5.2.3 Budgetansvar ........................................................................................................... 24 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 4 (82) 6 7 5.3 Delegering av beslutanderätt ......................................................................................... 25 5.4 Befogenhet att teckna Kriminalvårdens namn ........................................................... 25 5.5 Ansvar och befogenheter mellan organisatoriska enheter ........................................ 26 5.5.1 Allmänt ..................................................................................................................... 26 5.5.2 Uppföljande ansvar och befogenhet .................................................................... 26 5.5.3 Koordinerade ansvar och befogenhet ................................................................. 26 5.5.4 Reviderande ansvar och befogenhet .................................................................... 26 5.5.5 Beordrande ansvar och befogenhet ..................................................................... 27 Medarbetares ansvar .......................................................................................... 28 6.1 Allmänna skyldigheter .................................................................................................... 28 6.2 Särskilda skyldigheter gällande säkerhet ...................................................................... 29 Huvudkontoret ................................................................................................... 30 7.1 Allmänt ............................................................................................................................. 30 7.2 Generellt för huvudkontorets chefer ........................................................................... 30 7.2.1 Avdelningschefer .................................................................................................... 30 7.2.2 Enhetschefer ........................................................................................................... 31 7.2.3 Sektionschefer ......................................................................................................... 32 7.2.4 Gruppchefer ............................................................................................................ 32 7.3 Avdelningen för anstalt och häkte ................................................................................ 33 7.3.1 Organisatorisk indelning ........................................................................................ 33 7.3.2 Avdelningens uppgifter.......................................................................................... 34 7.3.3 Anstalts- och häktesdirektörens specifika ansvar och befogenheter............... 34 7.3.4 Enheten för planering av anstalt och häkte ........................................................ 34 7.3.5 Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i anstalt och häkte ............... 35 7.3.6 Rättsenheten ............................................................................................................ 35 7.4 Avdelningen för frivård.................................................................................................. 37 7.4.1 Organisatorisk indelning ........................................................................................ 37 7.4.2 Avdelningens uppgifter.......................................................................................... 38 7.4.3 Frivårdsdirektörens specifika ansvar och befogenheter .................................... 38 7.4.4 Enheten för verkställande av påföljder i frihet................................................... 39 7.4.5 Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i frivården ............................. 39 7.4.6 Enheten för behandlingsprogram ........................................................................ 40 7.5 Avdelningen för säkerhet ............................................................................................... 40 7.5.1 Organisatorisk indelning ........................................................................................ 40 7.5.2 Avdelningens uppgifter.......................................................................................... 41 7.5.3 Säkerhetsdirektörens specifika ansvar och befogenheter ................................. 41 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 5 (82) 7.5.4 Enheten för verksamhetsskydd ............................................................................ 42 7.5.5 Enheten för säkerhetsskydd och beredskap ....................................................... 42 7.5.6 Enheten för säkerhetsanalys ................................................................................. 43 7.5.7 Sektionen för internutredning .............................................................................. 43 7.6 Avdelningen för ledningsstöd ....................................................................................... 44 7.6.1 Organisatorisk indelning ....................................................................................... 44 7.6.2 Avdelningens uppgifter ......................................................................................... 45 7.6.3 Kriminalvårdsdirektörens specifika ansvar och befogenheter ......................... 45 7.6.4 Enheten för generaldirektörens stab ................................................................... 46 7.6.5 Enheten för beredning .......................................................................................... 46 7.6.6 Enheten för forskning och utvärdering .............................................................. 47 7.6.7 Internationella sekretariatet ................................................................................... 47 7.7 Avdelningen för ekonomi.............................................................................................. 48 7.7.1 Organisatorisk indelning ....................................................................................... 48 7.7.2 Avdelningens uppgifter ......................................................................................... 48 7.7.3 Ekonomidirektörens specifika ansvar och befogenheter ................................. 49 7.7.4 Enheten för ekonomisk styrning ......................................................................... 49 7.7.5 Enheten för redovisning ....................................................................................... 50 7.7.6 Enheten för strategiskt inköp ............................................................................... 50 7.7.7 Sektionen för statistik ............................................................................................ 50 7.8 Avdelningen för HR ....................................................................................................... 51 7.8.1 Organisatorisk indelning ....................................................................................... 51 7.8.2 Avdelningens uppgifter ......................................................................................... 51 7.8.3 HR-direktörens specifika ansvar och befogenheter .......................................... 52 7.8.4 Enheten för kompetensförsörjning och arbetsgivarstöd .................................. 52 7.8.5 Förhandlingsenheten ............................................................................................. 53 7.8.6 Utbildningsenheten ................................................................................................ 53 7.9 Avdelningen för IT ......................................................................................................... 54 7.9.1 Organisatorisk indelning ....................................................................................... 54 7.9.2 Avdelningens uppgifter ......................................................................................... 54 7.9.3 IT-direktörens specifika ansvar och befogenheter ............................................ 55 7.9.4 Enheten för infrastruktur ...................................................................................... 55 7.9.5 Enheten för applikationer ..................................................................................... 55 7.9.6 Enheten för projekt- och tjänstekontor .............................................................. 56 7.10 Avdelningen för kommunikation ................................................................................. 56 7.10.1 Organisatorisk indelning ....................................................................................... 56 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 6 (82) 7.10.2 Avdelningens uppgifter.......................................................................................... 56 7.10.3 Kommunikationsdirektörens specifika ansvar och befogenheter ................... 57 7.10.4 Enheten för produktion och strategi ................................................................... 57 7.10.5 Redaktionssektionen .............................................................................................. 57 7.10.6 Pressektionen .......................................................................................................... 58 7.11 Avdelningen för lokalförsörjning ................................................................................. 58 7.11.1 Organisatorisk indelning ........................................................................................ 58 7.11.2 Avdelningens uppgifter.......................................................................................... 58 7.11.3 Fastighetsdirektörens specifika ansvar och befogenheter ................................ 59 7.11.4 Enheten för lokalförvaltning................................................................................. 59 7.11.5 Enheten för lokalförsörjningsprojekt .................................................................. 59 7.12 Nationella transportenheten .......................................................................................... 60 7.12.1 Organisatorisk indelning ........................................................................................ 60 7.12.2 Enhetens uppgifter ................................................................................................. 61 7.12.3 Chefen för nationella transportenhetens specifika ansvar och befogenheter 62 7.12.4 Inrikessektionerna Nord, Mitt, Stockholm och Syd .......................................... 62 7.12.5 Utrikessektionen ..................................................................................................... 64 7.13 Kriminalvårdens servicecenter ...................................................................................... 65 7.13.1 Organisatorisk indelning ........................................................................................ 65 7.13.2 Enhetens uppgifter ................................................................................................. 66 7.13.3 Chefen för Kriminalvårdens servicecenters specifika ansvar och befogenheter............................................................................................................................ 66 8 9 7.13.4 Sektionen för ekonomiadministration ................................................................. 67 7.13.5 Sektionen för personaladministration .................................................................. 67 7.13.6 Sektionen för kundcenter ...................................................................................... 67 7.13.7 Sektionen för administrativ effektivitet ............................................................... 68 Regionerna ......................................................................................................... 69 8.1 Allmänt ............................................................................................................................. 69 8.2 Regionkontorens uppgifter ............................................................................................ 69 8.3 Regionschefernas specifika ansvar och befogenheter ............................................... 70 Verksamhetsområdena....................................................................................... 72 9.1 Allmänt ............................................................................................................................. 72 9.2 Verksamhetsställenas uppgifter..................................................................................... 72 9.2.1 Anstalternas uppgifter ............................................................................................ 72 9.2.2 Häktenas uppgifter ................................................................................................. 73 9.2.3 Frivårdskontorens uppgifter ................................................................................. 73 9.3 Kriminalvårdschefernas specifika ansvar och befogenheter .................................... 74 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 7 (82) 10 11 9.4 Kriminalvårdsinspektörernas specifika ansvar och befogenheter ........................... 75 9.5 Särskilda funktioner vid verksamhetsområdena ......................................................... 75 9.5.1 Vakthavande befäl .................................................................................................. 76 9.5.2 Larmchef.................................................................................................................. 76 9.5.3 Skyddsvakt ............................................................................................................... 76 9.5.4 Förman (äldst i tjänst) ............................................................................................ 76 Hantering av allmänna handlingar .................................................................... 77 10.1 Posthantering................................................................................................................... 77 10.2 Diarieföring ..................................................................................................................... 77 10.3 Utlämnande av handlingar och uppgifter ur handlingar ........................................... 78 Handläggning av ärenden.................................................................................. 79 11.1 Allmänt om handläggning ............................................................................................. 79 11.2 Beredning ......................................................................................................................... 79 11.3 Föredragning ................................................................................................................... 80 11.4 Hantering av delningar och externa remisser ............................................................. 80 11.5 Beslut ................................................................................................................................ 81 11.5.1 Beslutsfattande ........................................................................................................ 81 11.5.2 Beslutshandlingar.................................................................................................... 81 11.6 Arkivering ........................................................................................................................ 81 11.7 Förteckning över oavslutade ärenden .......................................................................... 82 Bilagor 1 Beslutsordning för klientärenden 2 Beslutsordning för ekonomiärenden 3 Beslutsordning för personalärenden 4 Regional och lokal organisation för anstalter och häkten 5 Regional och lokal organisation för frivårdskontor ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 8 (82) 1 Inledning 1.1 Tillämpningsområde Arbetsordningen, Ao, gäller för Kriminalvården och dess medarbetare. (Ao 2015-07-01) 1.2 Innehåll Arbetsordningen innehåller bestämmelser om Kriminalvårdens organisation, delegering av beslutanderätt inom Kriminalvården, handläggning av ärenden inom Kriminalvården och formerna i övrigt för Kriminalvårdens verksamhet. Arbetsordningen är Kriminalvårdens högsta interna styrande dokument. 1.3 Revideringar Generaldirektören beslutar om arbetsordningen och ändringar i arbetsordningen. De senaste ändringarna är markerade med en kantlinje intill de stycken som innehåller ändringarna. (Ao 2015-04-01) Generaldirektörens beslut framgår nedan: Beslutsdatum Beslutets innebörd 2014-12-01 Ny arbetsordning fr.o.m. 2015-01-12 2015-03-23 Ändringar i arbetsordningen fr.o.m. 2015-04-01 i följande delar: huvuddokumentet: avsnitt 3.3, 3.7, 3.9, 3.10, 4, 5.2.1, 7.1, 7.3.5, 7.8.6, 7.12.1, 7.12.2, 7.12.3, 7.13.1, 7.13.2, 7.13.3, 7.13.5, 7.13.6, 7.13.7, 8.1, 9.1, 9.2.1, 11.3 och 11.5.2 bilaga 1: avsnitt 1, 4.1, 5.2, 9.2, 9.3, 9.6 och 9.10 bilaga 2: avsnitt 2, 3.1, 3.2, 3.3, 3.3.1 och 3.5 bilaga 3: avsnitt 2.1, 2.2, 2.3, 3, 4.2, 6, 7, 8 och 10. 2015-06-15 Ändringar i arbetsordningen fr.o.m. 2015-07-01 i följande delar: huvuddokumentet: avsnitt 1.1, 7.3.1, 7.4.1, 7.4.5 och 9.2.1 bilaga 2: avsnitt 3.3. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 9 (82) 2 Kriminalvårdens uppgifter och styrande dokument 2.1 Kriminalvårdens uppgifter Kriminalvårdens övergripande uppgifter anges i bl.a. myndighetsförordningen (2007:515) och förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården. Kriminalvårdens uppgifter är att ansvara för att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet samt utföra transporter och personutredningar i brottmål. Kriminalvården ska verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, att lagföring kan ske på ett effektivt sätt och att återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruket bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov.1 Kriminalvårdens uppgifter anges även i regeringens årliga regleringsbrev för Kriminalvården och i andra eventuella regeringsbeslut. Kriminalvårdens verksamhetsplan beskriver den verksamhet som myndigheten planerar att bedriva. Planen innehåller bl.a. Kriminalvårdens viktigaste prioriteringar samt budget. Kriminalvården ska i verkställighet och annan verksamhet säkerställa full respekt för den enskildes mänskliga rättigheter enligt de internationella överenskommelser som Sverige har åtagit sig att följa. 2.2 Externa styrande dokument Kriminalvården regleras av såväl författningar som gäller för myndigheten i egenskap av statlig förvaltningsmyndighet under regeringen som författningar som berör Kriminalvårdens huvudsakliga verksamhet. De författningar som reglerar Kriminalvården i egenskap av statlig förvaltningsmyndighet är bl.a. följande: arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446) avgiftsförordningen (1992:191) budgetlagen (2011:203) förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll förordningen (1976:1021) om statliga kollektivavtal förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken förordningen (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag förvaltningslagen (1986:223) internrevisionsförordningen (2006:1228) 1 Se förordningen med instruktion för Kriminalvården. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 10 (82) lagen (2007:1091) om offentlig upphandling myndighetsförordningen (2007:515) offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) personalföreträdarförordningen (1987:1101) personuppgiftslagen (1998:204) skyddslagen (2010:305) säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) tryckfrihetsförordningen (1949:105). De författningar som reglerar Kriminalvårdens huvudsakliga verksamhet är bl.a. följande: brottsbalken (1962:700) fängelselagen (2010:610) och fängelseförordningen (2010:2010) förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning häkteslagen (2010:611) och häktesförordningen (2010:2011) hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) lagen (2001:617) och förordningen (2001:682) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården lagen (1974:202) och förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid lagen (1994:451) och förordningen (1994:1060) om intensivövervakning med elektronisk kontroll lagen (1991:2041) och förordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid lagen (1989:152) om underrättelseskyldighet m.m. när utlänningar är berövade friheten skollagen (2010:800). Bestämmelser som reglerar internationell straffverkställighet finns i ett antal olika författningar och internationella överenskommelser.2 Se t.ex. lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff, konvention (SÖ 1985:1) och tilläggsprotokollet till konvention (SÖ 2000:53) om överförande av dömda personer, lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder samt lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. 2 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 11 (82) 2.3 Interna styrande dokument 2.3.1 Arbetsordning Arbetsordningen är Kriminalvårdens högsta interna styrande dokument. 2.3.2 Föreskrifter och allmänna råd Kriminalvården har bemyndigande från regeringen att meddela föreskrifter inom vissa begränsade områden, t.ex. föreskrifter om verkställighet av lagar och förordningar samt föreskrifter om bidrag av allmänna medel för utgifter i samband med verkställighet av frivårdspåföljder och i samband med frigivning.3 Kriminalvården har också bemyndigande från regeringen att meddela de föreskrifter som behövs i organisatoriskt hänseende för att uppnå samordning, effektivitet, enhetlighet och följdriktighet inom kriminalvårdsverksamheten.4 Kriminalvårdens föreskrifter är bindande, generella rättsregler som reglerar bl.a. hur Kriminalvården och dess medarbetare ska agera, men också vilka rättigheter och skyldigheter som klienterna har. Kriminalvårdens föreskrifter reglerar också den administrativa verksamheten inom främst områdena personal, ekonomi och säkerhet. Kriminalvårdens föreskrifter är samlade utifrån sakområde i dels Kriminalvårdens författningssamling (KVFS), dels Kriminalvårdens administrativa föreskrifter (KVAF). De föreskrifter som ingår i Kriminalvårdens författningssamling har också en sakbeteckning som anger ämnestillhörighet, en s.k. FARK-beteckning. Kriminalvården har rätt att utan bemyndigande från regeringen besluta om allmänna råd för verksamheten, dvs. generella rekommendationer om hur Kriminalvårdens medarbetare kan eller bör tillämpa olika författningar och andra rättsregler. Kriminalvårdens allmänna råd återfinns i Kriminalvårdens olika föreskrifter. Chefsjuristen är ansvarig utgivare för Kriminalvårdens författningssamling. 2.3.3 Riktlinjer, policyer och handböcker Kriminalvården har även rätt att utan bemyndigande från regeringen besluta om riktlinjer, policyer och handböcker för verksamheten. Kriminalvårdens riktlinjer och policyer är generella inriktningsdokument som avser tillämpningen av andra frågor än rättsregler. I dokumenten kan finnas såväl bindande regler som rekommendationer. Riktlinjerna och policyerna är samlade i en särskild nummerserie som benämns Kriminalvårdens riktlinjer. Kriminalvårdens handböcker utgör sammanställningar av t.ex. lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, förarbeten och praxis som syftar till att underlätta tillämpningen av rättsregler och andra frågor. Handböckerna har inte författningsstatus, men kan ändå innehålla handlingsregler och rutinbeskrivningar som är bindande för Kriminalvårdens medarbetare. Handböckerna är samlade i en särskild nummerserie som benämns Kriminalvårdens handböcker. Se t.ex. fängelseförordningen, förordningen om verkställighet av frivårdspåföljder, förordningen om vuxenutbildning och häktesförordningen. 3 4 Se förordningen med instruktion för Kriminalvården. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 12 (82) 3 Kriminalvårdens organisation och ledning 3.1 Övergripande organisationsstruktur Kriminalvården är en enrådighetsmyndighet, dvs. en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen som leds av en myndighetschef. Kriminalvårdens övergripande organisationsstruktur ser ut som nedan: Kriminalvårdens huvudkontor (nationell nivå) består av avdelningar, enheter, sektioner och grupper. Kriminalvårdens sex regioner (regional nivå) består av ett regionkontor och ett antal verksamhetsområden, VO, (lokal nivå) för anstalt och häkte respektive frivård. Inom varje verksamhetsområde finns ett eller flera verksamhetsställen, dvs. anstalter, häkten eller frivårdskontor. Kriminalvårdens transportverksamhet styrs från nationella transportenheten, som är en del av huvudkontoret, men bedrivs inom enheten på såväl nationell nivå som på regional och lokal nivå. Inom Kriminalvården finns också ett insynsråd, en personalansvarsnämnd och en internrevision som är placerad vid huvudkontoret. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 13 (82) Kriminalvården har fem chefsnivåer: generaldirektör (nationell nivå) avdelningschefer (nationell nivå) enhetschefer (nationell nivå) och regionchefer (regional nivå) sektionschefer (nationell nivå) och kriminalvårdschefer5 (lokal nivå) gruppchefer (nationell nivå) och kriminalvårdsinspektörer (lokal nivå). I denna arbetsordning används samlingsbegreppet organisatorisk enhet för huvudkontorets avdelningar, enheter, sektioner och grupper samt regionerna, regionkontoren, verksamhetsområdena och verksamhetsställena, oavsett om det är avdelningar, enheter, sektioner, grupper, regioner, regionkontor, verksamhetsområden eller verksamhetsställen som avses. 3.2 Myndighetschef Generaldirektören är myndighetschef och anställs av regeringen. Kriminalvårdsdirektören är generaldirektörens ställföreträdare och träder in för generaldirektören när hon eller han inte är i tjänst. Kriminalvårdsdirektören ersätter även i övrigt generaldirektören i den utsträckning som generaldirektören bestämmer. Generaldirektören och kriminalvårdsdirektören utgör Kriminalvårdens myndighetsledning. Om både generaldirektören och kriminalvårdsdirektören har förhinder är den som generaldirektören utser myndighetschefens ställföreträdare. 3.3 Huvudkontor Kriminalvårdens nationella nivå utgörs av huvudkontoret, som är geografiskt placerat i Norrköping. Huvudkontoret är organisatoriskt indelat i nio nationella avdelningar och två nationella fristående enheter. Vid huvudkontoret finns också Kriminalvårdens internrevision (se avsnitt 3.7). De nationella avdelningarna är: avdelningen för anstalt och häkte, som leds av anstalts- och häktesdirektören avdelningen för frivård, som leds av frivårdsdirektören avdelningen för säkerhet, som leds av säkerhetsdirektören. avdelningen för ledningsstöd, som leds av kriminalvårdsdirektören avdelningen för ekonomi, som leds av ekonomidirektören avdelningen för HR, som leds av HR-direktören avdelningen för IT, som leds av IT-direktören avdelningen för kommunikation, som leds av kommunikationsdirektören avdelningen för lokalförsörjning, som leds av fastighetsdirektören. Kriminalvårdschef är ett samlingsnamn för cheferna för de lokala verksamhetsområdena, dvs. anstaltscheferna, anstalts- och häktescheferna, häktescheferna och frivårdscheferna. 5 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 14 (82) De nationella fristående enheterna är: nationella transportenheten, som leds av chefen för nationella transportenheten Kriminalvårdens servicecenter, som leds av chefen för Kriminalvårdens servicecenter. Avdelningscheferna, chefen för nationella transportenheten och chefen för Kriminalvårdens servicecenter rapporterar direkt till generaldirektören. Huvudkontorets uppgifter framgår av avsnitt 7. Ansvar och befogenheter för huvudkontorets avdelningschefer, enhetschefer, sektionschefer och gruppchefer framgår av avsnitt 5, avsnitt 6, och avsnitt 7. 3.4 Regioner Kriminalvårdens regionala nivå utgörs av sex regioner, som är geografiskt indelade. En region består av ett regionkontor och ett antal lokala verksamhetsområden samt leds av en regionchef som rapporterar till anstalts- och häktesdirektören, frivårdsdirektören och säkerhetsdirektören. Regionerna är: Region Mitt, med regionkontor i Örebro Region Nord, med regionkontor i Härnösand Region Stockholm, med regionkontor i Stockholm Region Syd, med regionkontor i Malmö Region Väst, med regionkontor i Göteborg Region Öst, med regionkontor i Linköping. Nationella transportenheten, som är en del av huvudkontoret, har även organisatoriska enheter på regional nivå. Enhetens regionala nivå utgörs, med vissa undantag, av dess inrikessektioner (se avsnitt 7.12). Regionernas uppgifter framgår av avsnitt 8. Ansvar och befogenheter för regioncheferna framgår av avsnitt 5, avsnitt 6 och avsnitt 8. Regionernas geografiska indelning samt indelning i lokala verksamhetsområden för anstalt och häkte respektive frivård framgår av bilaga 4 och bilaga 5. 3.5 Verksamhetsområden Kriminalvårdens lokala nivå utgörs av verksamhetsområden för anstalt och häkte samt verksamhetsområden för frivård. Inom varje verksamhetsområde finns ett eller flera verksamhetsställen, dvs. anstalter, häkten eller frivårdskontor. Ett verksamhetsområde för anstalt och häkte leds av en anstaltschef, en anstalts- och häkteschef eller en häkteschef. Ett verksamhetsområde för frivård leds av en frivårdschef. Kriminalvårdschef används som samlingsnamn för dessa chefer, som samtliga rapporterar till respektive regionchef. Vid varje verksamhetställe finns en eller flera kriminalvårdsinspektörer, som leder det dagliga arbetet och rapporterar till kriminalvårdschefen. Nationella transportenheten, som är en del av huvudkontoret, har även organisatoriska enheter på lokal nivå. Enhetens lokala nivå utgörs av dess transportgrupper (se avsnitt 7.12). ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 15 (82) Verksamhetsområdenas uppgifter framgår av avsnitt 9. Ansvar och befogenheter för kriminalvårdscheferna och kriminalvårdsinspektörerna framgår av avsnitt 5, avsnitt 6 och avsnitt 9. Verksamhetsområdenas geografiska indelning samt de ingående verksamhetsställenas upptagningsområden framgår av bilaga 4 och bilaga 5. Av bilaga 4 framgår även anstalternas säkerhetsklassificering samt vilka häkten som utgör s.k. säkerhetshäkten, dvs. häkten där det finns en särskilt hög grad av säkerhet. 3.6 Insynsråd Vid Kriminalvården finns ett insynsråd, som är ett rådgivande organ som ska utöva insyn i verksamheten och ge generaldirektören råd. Insynsrådet består av generaldirektören (ordförande) och ytterligare högst åtta ledamöter som regeringen utser. Generaldirektören ska hålla insynsrådet informerat om verksamheten. 6 Föredragande i insynsrådet är ansvarig avdelningschef, enhetschef eller den som har berett ärendet. Generaldirektören bestämmer vilka övriga medarbetare som ska närvara. 3.7 Internrevision Kriminalvårdens internrevision har som huvudsaklig uppgift att granska och lämna förslag till förbättringar av Kriminalvårdens processer för riskhantering, ledning, styrning och kontroll samt att ge råd och stöd till generaldirektören. Internrevisionen är självständig i förhållande till den granskade verksamheten. Internrevisionens ansvarsområde omfattar all verksamhet som Kriminalvården bedriver eller ansvarar för. I uppgiften ingår bl.a. att upprätta en årlig revisionsplan och att redovisa resultatet av granskningarna i form av iakttagelser och rekommendationer. Internrevisionen ska vidare sprida erfarenheterna från iakttagelserna till hela Kriminalvården.7 Internrevisionen är placerad vid huvudkontoret och utgör en fristående enhet som leds av chefen för internrevisionen som rapporterar direkt till generaldirektören. Chefen för internrevisionen har en utsedd ställföreträdare som träder in när hon eller han inte är i tjänst. Ställföreträdaren utses av generaldirektören efter förslag från chefen för internrevisionen. (Ao 2015-04-01) Chefen för internrevisionen har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin enhet, ett personalansvar för direkt underställda medarbetare samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer enhetschefer (se avsnitt 7.2.2). Chefen för internrevisionen har därutöver, i egenskap av chef för en fristående enhet, det ansvar och de befogenheter som tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1). Bestämmelser om insynsrådet finns i 8 § förordningen med instruktion för Kriminalvården och 9 § myndighetsförordningen. 6 7 Bestämmelser om internrevisionen finns i internrevisionsförordningen. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 16 (82) 3.8 Personuppgiftsombud Kriminalvårdens personuppgiftsombud finns på avdelningen för säkerhet. Personuppgiftsombudet har i uppgift att bl.a.: utöva självständig tillsyn över myndighetens personuppgiftsbehandling samt föra förteckning över dessa behandlingar kartlägga pågående personuppgiftsbehandlingar granska personuppgiftsbehandlingar och behörighetstilldelningar granska styrande dokument utarbeta och granska rutiner kring personuppgiftsbehandling hålla sig uppdaterad avseende tillämpliga författningar och interna styrande dokument hålla de personuppgiftsansvariga underrättade om förhållanden som rör personuppgiftsbehandling vara kontaktperson för Datainspektionen påpeka eventuella brister för personuppgiftsansvariga samt anmäla personuppgiftsansvariga till Datainspektionen om bestämmelserna inte följs och rättelse inte vidtas efter påpekande. 3.9 Personalansvarsnämnd Vid Kriminalvården finns en personalansvarsnämnd.8 Nämndens uppgift är att pröva frågor om: skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, när anställningen inte är en provanställning disciplinansvar åtalsanmälan avstängning. Personalansvarsnämnden är ett beslutande organ som består av generaldirektören (ordförande), personalföreträdarna och ytterligare fem ledamöter som generaldirektören utser. Ledamöterna har minst två ersättare. Nämnden är beslutsför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Personalansvarsnämndens prövning omfattar alla medarbetare i Kriminalvården med undantag för generaldirektören, chefen för internrevisionen samt ledamöter och föredragande i personalansvarsnämnden, vilka prövas av Statens ansvarsnämnd. Statens ansvarsnämnd prövar också övriga medarbetare som har en verksledande eller därmed jämförlig ställning,9 vilka för Kriminalvårdens del är de chefer som ingår i nationella ledningsgruppen (se avsnitt 3.11). Generaldirektören anmäler ärenden till Statens ansvarsnämnd. Bestämmelser om personalansvarsnämnden finns i 12 § förordningen med instruktion för Kriminalvården och 25–26 §§ myndighetsförordningen. 8 9 Se 34 § lagen (1994:260) om offentlig anställning. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 17 (82) Alla chefer har ansvar för att inleda personalärenden avseende underställda medarbetare och för att informera närmast överordnad chef om ärenden som kan bli föremål för personalansvarsnämndens prövning. Regionchefer har befogenhet att anmäla personalärenden till personalansvarsnämnden avseende kriminalvårdschefer, kriminalvårdsinspektörer och övriga medarbetare inom den egna regionen och de däri ingående verksamhetsområdena. Anstalts- och häktesdirektören och frivårdsdirektören har befogenhet att anmäla personalärenden avseende dels chefer och övriga medarbetare inom den egna avdelningen, dels regionchefer, kriminalvårdschefer, kriminalvårdsinspektörer och övriga medarbetare inom regionerna och de däri ingående verksamhetsområdena för anstalt och häkte respektive frivård. Övriga avdelningschefer, chefen för nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens servicecenter och chefen för internrevisionen har befogenhet att anmäla personalärenden avseende chefer och övriga medarbetare inom den egna avdelningen respektive nationella fristående enheten. Generaldirektören och kriminalvårdsdirektören har befogenhet att anmäla personalärenden avseende alla chefer och övriga medarbetare i Kriminalvården. Samma sak gäller Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Generaldirektören och kriminalvårdsdirektören har även befogenhet att avskriva anmälda ärenden. (Ao 2015-04-01) Disciplinpåföljd får bara meddelas om en medarbetare skriftligen har underrättats om vad som anförs mot henne eller honom. Beslut om att utfärda en sådan underrättelse fattas av chefen för enheten för beredning eller den som hon eller han utser. Generaldirektören fattar beslut om att underrätta en medarbetare om tilltänkt uppsägning eller avsked och att varsla medarbetarens eventuella fackliga organisation om detta. (Ao 2015-04-01) Om det finns anledning att misstänka att en medarbetare har begått brott i tjänsten ska anmälan göras till Polismyndigheten. Avser misstankarna en kriminalvårdschef, kriminalvårdsinspektör eller annan medarbetare inom en region eller ett verksamhetsområde görs anmälan av respektive regionchef eller av anstalts- och häktesdirektören eller frivårdsdirektören. Avser misstankarna en regionchef görs anmälan av anstalts- och häktesdirektören eller frivårdsdirektören. Avser misstankarna en avdelningschef, chefen för nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens servicecenter, chefen för internrevisionen, chefen för enheten för generaldirektörens stab eller chefsjuristen görs anmälan av generaldirektören. Avser misstankarna någon annan anställd vid huvudkontoret görs anmälan av respektive avdelningschef, chefen för nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens servicecenter eller chefen för internrevisionen. Avdelningen för säkerhet och avdelningen för ledningsstöd ska skyndsamt informeras om brottsmisstankar och polisanmälningar. (Ao 2015-04-01) Personalansvarsnämndens kansli är placerat vid avdelningen för ledningsstöd. Närmare bestämmelser om Kriminalvårdens handläggning av personalansvarsärenden finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. 3.10 Personalrepresentation Kriminalvården har tre personalföreträdare som är utsedda av de största personalorganisationerna för att i Kriminalvårdens ledning företräda alla medarbetare. Personalföreträdarna har rätt att närvara och yttra sig när myndighetschefen slutligt handlägger sådana frågor som hon eller han har ansvar för enligt 4 § myndighetsförordningen eller ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 18 (82) förordningen med instruktion för Kriminalvården. Personalorganisationerna utser personalföreträdarna och deras ersättare.10 (Ao 2015-04-01) 3.11 Ledningsgrupper Kriminalvården har ledningsgrupper på nationell, regional och lokal nivå. Ledningsgrupperna utgör rådgivande organ och forum för information, diskussion, samordning, planering, ledning och uppföljning av verksamheten inom respektive nivå och ansvarsområde. Kriminalvårdens ledningsgrupper är: nationella ledningsgruppen, till stöd för generaldirektören avdelningarnas ledningsgrupper, till stöd för avdelningscheferna nationella transportenhetens ledningsgrupp, till stöd för chefen för nationella transportenheten Kriminalvårdens servicecenters ledningsgrupp, till stöd för chefen för Kriminalvårdens servicecenter regionala ledningsgrupper, till stöd för regioncheferna lokala ledningsgrupper, till stöd för kriminalvårdscheferna. I nationella ledningsgruppen ingår generaldirektören (ordförande), avdelningscheferna, chefen för nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens servicecenter, chefen för enheten för generaldirektörens stab och chefsjuristen. Generaldirektören bestämmer om annan medarbetare ska delta eller närvara. I ledningsgrupperna för avdelningarna, nationella transportenheten och Kriminalvårdens servicecenter ingår respektive chef (ordförande) och de medarbetare som chefen bestämmer. Chefen bestämmer även om annan medarbetare ska delta eller närvara. I de regionala ledningsgrupperna ingår de medarbetare som regionchefen bestämmer. Rektorn och inrikestransportchefen för inrikessektionen inom regionens område är adjungerade i frågor som rör deras ansvarsområden. Regionchefen bestämmer om annan medarbetare ska delta eller närvara. I de lokala ledningsgrupperna ingår de medarbetare som kriminalvårdschefen bestämmer. Kriminalvårdschefen bestämmer om annan medarbetare ska delta eller närvara. 3.12 Nationellt chefsmöte Nationella chefsmötet är ett forum för information, diskussion och förankring samt erfarenhetsutbyte inom Kriminalvården. Vid det nationella chefsmötet deltar generaldirektören (ordförande), avdelningscheferna, enhetscheferna, chefen för internrevisionen, regioncheferna, sektionscheferna, kriminalvårdscheferna samt chefs- och organisationsutvecklaren. Generaldirektören bestämmer om annan medarbetare ska delta eller närvara. Bestämmelser om personalföreträdare och personalorganisationers roll finns bl.a. i personalföreträdarförordningen, lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet och arbetsmiljölagen (1977:1160). 10 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 19 (82) 3.13 Organisation för beredskap På huvudkontoret finns en nationell beredskapsorganisation för: säkerhet och myndighetschefsfrågor, där beredskapen dygnet runt bl.a. är mottagare av incidentrapporteringar, verkar som stöd till verksamhetsområdenas beredskapsoch incidentorganisationer samt informerar om sådana händelser inom säkerhetsområdet som bör uppmärksammas inom olika delar av Kriminalvården systemstöd, där Kundcenter dygnet runt bl.a. ansvarar för intensivövervakning med elektronisk kontroll av klienter i verkställighet samt ger support till Kriminalvårdens IT- och RAKEL-användare media, där pressjouren utanför kontorstid hanterar förfrågningar från medier, är mottagare av sådan information som kan uppmärksammas i medier samt ger stöd och råd i mediefrågor rättsvård, där beredskapen utanför kontorstid ger råd i rättsvårdsfrågor till medarbetare som har beredskapstjänstgöring på anstalter, häkten och frivårdskontor samt till övriga nationella beredskaper. På lokal nivå finns beredskapsorganisationer med medarbetare som, inom ramen för sin ordinarie anställning, leder verksamheten på anstalter, häkten och frivårdskontor utanför kontorstid. Medarbetare som har beredskapstjänstgöring på anstalter och häkten har samma ansvar och befogenheter som ordinarie kriminalvårdschef (se avsnitt 9.3). Medarbetare som har beredskapstjänstgöring på frivårdskontor har samma ansvar och befogenheter som ordinarie kriminalvårdschef inom följande områden: verkställighet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll, utslussningsåtgärder i form av utökad frigång och vistelse i halvvägshus samt, i förekommande fall, för samhällstjänst. Regioncheferna beslutar om vilka verksamhetsområden och verksamhetsställen som ingår i beredskapsorganisationerna samt utser vilka medarbetare som ha beredskapstjänstgöring. 3.14 Organisation för incidenter Vid huvudkontoret finns en incidentledningsgrupp, som vid en större incident eller annan särskild händelse tillfälligt kan ersätta den ordinarie ledningsorganisationen inom berörda områden. Generaldirektören, kriminalvårdsdirektören eller säkerhetsdirektören beslutar om aktivering av incidentledningsgruppen samt gruppens sammansättning. Beslut om aktivering kan även fattas av den medarbetare som har den nationella beredskapen för säkerhet och myndighetschefsfrågor. Inom varje verksamhetsområde för anstalt och häkte finns en eller flera incidentledningsgrupper, som vid en större incident eller annan särskild händelse tillfälligt kan ersätta den ordinarie ledningsorganisationen för att hantera händelsen på mest effektiva sätt. Kriminalvårdschefen beslutar om incidentledningsgruppens sammansättning och uppgifter samt aktivering av gruppen. Utanför kontorstid fattar den medarbetare som har beredskapstjänstgöring beslut i kriminalvårdschefens ställe. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 20 (82) 3.15 Organisation för fredstida krishantering och höjd beredskap Om det inträffar en situation inom Kriminalvårdens ansvarsområde som bedöms vara eller kan komma att utvecklas till en händelse som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom Kriminalvården,11 kan generaldirektören besluta om att upprätta en särskild organisation vid huvudkontoret för att leda och använda tillgängliga resurser på mest effektiva sätt. 11 Se 3 § förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 21 (82) 4 Generaldirektörens ansvar och befogenheter Generaldirektören ansvarar inför regeringen för Kriminalvårdens verksamhet. I ansvaret ingår att se till att myndigheten utför de uppgifter och når de mål som anges i förordningen med instruktion för Kriminalvården, regeringens regleringsbrev, andra eventuella uppdrag från regeringen samt andra specialregleringar. I ansvaret ingår även att se till att myndigheten bedriver verksamheten effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att myndigheten redovisar verksamheten på ett tillförlitligt och rättvisande sätt och att myndigheten hushållar väl med statens medel.12 Generaldirektören ska: besluta en arbetsordning för Kriminalvården besluta en verksamhetsplan och en budget för Kriminalvården säkerställa att det inom Kriminalvården finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt avgöra andra ärenden som är av principiell karaktär eller större betydelse eller som avser föreskrifter, om ärendena inte ska avgöras av personalansvarsnämnden.13 Generaldirektören ska även bl.a.: skriva under Kriminalvårdens årsredovisning och i anslutning till underskriften lämna en bedömning av huruvida Kriminalvårdens interna styrning och kontroll är betryggande14 skriva under Kriminalvårdens delårsrapport15 besluta om riktlinjer för internrevisionen, revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer16 pröva om personalföreträdarna har rätt att närvara och yttra sig när hon eller han beslutar om arbetsordning och verksamhetsplan för Kriminalvården samt avgör ärenden som är av principiell karaktär eller större betydelse eller som avser föreskrifter.17 Generaldirektören är ansvarig för Kriminalvårdens myndighetsgemensamma arbetsgivarfrågor, är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som Kriminalvården bedriver samt är huvudman för den vuxenutbildning motsvarande kommunal vuxenutbildning som Kriminalvården anordnar. (Ao 2015-04-01) Generaldirektören har personalansvar för kriminalvårdsdirektören och övriga avdelningschefer, chefen för nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens servicecenter samt chefen för internrevisionen. Utöver vad som sägs ovan beslutar generaldirektören om bl.a.: budgetunderlag till regeringen samt andra framställningar och underlag till statsmakterna avseende kriminalvårdspolitikens utveckling 12 Se 3 § myndighetsförordningen. 13 Se 4 § myndighetsförordningen. 14 Se 2 kap. 8 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. 15 Se 8 kap. 1 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. 16 Se 10 § internrevisionsförordningen. 17 Se 6 och 15 §§ personalföreträdarförordningen och 4 § myndighetsförordningen. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 22 (82) yttranden till riksdagen, Regeringskansliet och Riksrevisionen föreskrifter och allmänna råd långsiktiga mål och strategier för verksamheten övergripande säkerhetsfrågor övergripande lokalförsörjningsfrågor plan för Kriminalvårdens interna inspektionsverksamhet antalet platser vid anstalterna, inriktning på platserna samt anstalternas säkerhetsklassificering antalet platser vid häktena, inriktning på platserna samt vilka häkten som utgör s.k. säkerhetshäkten fastställande av kursplaner för myndighetsgemensam personalutbildning vilka som ska ingå i det vetenskapliga rådet sammansättning, årlig arbetsplan och budget för Kommittén för kriminalvårdsmedicin personalärenden av viss karaktär. Av olika författningar framgår att generaldirektören är ensamt ansvarig för vissa frågor och att endast generaldirektören har befogenhet att besluta i eller vidta andra åtgärder i vissa ärenden. När det gäller övriga frågor och ärenden får generaldirektören besluta att ansvar, beslutanderätt och andra befogenheter ska tillkomma andra medarbetare, s.k. delegering. Medarbetare som har mottagit delegation ska dock alltid samråda med generaldirektören i frågor som kan vara av principiell karaktär eller större betydelse. Generaldirektörens delegation framgår av denna arbetsordning eller av särskilda skriftliga delegationsbeslut till vissa befattningshavare eller vissa namngivna personer, s.k. personlig delegation. Generaldirektören kan även i särskilda fall bestämma att beslut ska fattas av generaldirektören själv, av en viss medarbetare eller att någon annan avvikelse från denna arbetsordning ska göras. Generaldirektören har till sitt stöd en ledningsgrupp (se avsnitt 3.11). Närmare bestämmelser om delegering av beslutanderätt och rätten att delegera vidare beslutanderätten finns i avsnitt 5.3. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 23 (82) 5 Chefers ansvar och befogenheter 5.1 Generellt för samtliga chefer Med chefer avses medarbetare som har verksamhetsansvar och personalansvar samt i regel även budgetansvar inom ett visst ansvarsområde (se avsnitt 5.2). Alla chefer omfattas av det medarbetaransvar som framgår av avsnitt 6. Chefers ansvar och befogenheter skiljer sig åt beroende på chefskategori, chefsnivå och ansvarsområde. Alla chefer har ansvar och befogenheter avseende sina egna organisatoriska enheter18 och kan hålla sina underställda chefer ansvariga för deras och deras medarbetares arbete. Vissa chefer kan även, inom vissa sakområden, ha ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än sina egna (se avsnitt 5.5). Olika chefers specifika ansvar och befogenheter framgår avsnitt 7, avsnitt 8 och avsnitt 9. 5.2 Olika typer av ansvar 5.2.1 Verksamhetsansvar Verksamhetsansvar innebär ett ansvar för att leda, planera, genomföra, följa upp och utveckla den verksamhet som ansvaret avser. I detta ingår att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt gällande rätt, enligt Kriminalvårdens interna styrande dokument, enligt verksamhetsplan och särskilda beslut samt på ett effektivt sätt som medför att beslutade mål uppnås. Alla chefer ska medverka i myndighetens riskanalys- och riskhanteringsarbete, vilket bl.a. innebär att göra en riskanalys enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Alla chefer ska också, i enlighet med interna styrande dokument, göra en bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen inom ansvarsområdet är betryggande. Verksamhetsansvaret innebär mera specifikt att inom ansvarsområdet: med utgångspunkt i myndighetens övergripande mål, definiera verksamhetens uppgifter och mål samt tydliggöra dessa för medarbetarna se till att Kriminalvårdens resurser används effektivt (Ao 2015-04-01) se till att det finns en dokumenterad ansvars- och arbetsfördelning samt enhetliga och rättssäkra rutiner se till att medarbetarna har tillräcklig information och kunskap för sina arbetsuppgifter förankra beslut som har betydelse utanför ansvarsområdet, t.ex. i säkerhetsfrågor, samverkansfrågor och klientfrågor som kan få prejudicerande betydelse säkerställa den interna styrningen och kvalitetssäkra verksamheten, bl.a. genom egenkontroll och annan intern kontroll Med samlingsbegreppet organisatorisk enhet avses huvudkontorets avdelningar, enheter, sektioner och grupper samt regionerna, regionkontoren, verksamhetsområdena och verksamhetsställena, oavsett om det är avdelningar, enheter, sektioner, grupper, regioner, regionkontor, verksamhetsområden eller verksamhetsställen som avses. 18 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 24 (82) föreslå ändamålsenliga prioriteringar och lämplig ambitionsnivå för planerad verksamhet se till att konsekvensanalyser görs inför avgöranden arbeta för att ständigt förbättra verksamheten i enlighet med Kriminalvårdens långsiktiga mål ansvara för miljö- och hälsoskydd arbeta för att verksamheten fungerar jämlikt för alla personer och att rättigheterna tillgodoses hos de barn som Kriminalvården kommer i kontakt med arbeta för att verksamhet, lokaler och information görs tillgängliga för funktionshindrade. Avdelningschefer, enhetschefer, regionchefer, sektionschefer och kriminalvårdschefer bestämmer vilken behörighet till IT-system som direkt underställda medarbetare ska ha samt ansvarar för att behörigheter tas bort. Beslut om tilldelning och borttagande av behörighet kan delegeras till utsedda behörighetsadministratörer. 5.2.2 Personalansvar Personalansvar innebär ett av arbetsgivaren delegerat ansvar för arbetsmiljön och för att verkställa personaladministrativa beslut. Ansvaret innebär också att företräda arbetsgivaren, förankra fattade beslut inom personalområdet, verka för en enhetlig arbetsgivarpolitik samt leda och utveckla medarbetarnas kompetens. Personalansvar innebär mera specifikt att inom ansvarsområdet: bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete se till att medarbetarna får möjlighet att delta i utvecklingen av verksamheten och att kompetensutveckla sig motivera, engagera och stödja medarbetarna i vardagen minst en gång per år genomföra utvecklingssamtal med direkt underställda medarbetare genomföra medarbetarsamtal kopplade till lön ansvara för arbetsplatsträffar fördela arbetet för underställda medarbetare se till att nyanställda medarbetare får introduktion och vägledning ansvara för att avslutningssamtal genomförs informera sin närmaste chef om händelser där en underställd medarbetares agerande eller underlåtenhet att agera kan föranleda arbetsrättsligt eller straffrättsligt ingripande. 5.2.3 Budgetansvar Budgetansvar innebär ett ansvar för att kostnaderna för en viss period motsvarar den tilldelade budgetramen för samma period. Budgetansvar innebär mera specifikt att inom ansvarsområdet: se till att tilldelad budget används effektivt och i enlighet med det statliga regelverket och Kriminalvårdens interna styrande dokument ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 25 (82) 5.3 se till att organisation och rutiner utformas så att en rättvisande ekonomisk redovisning främjas och erforderlig intern kontroll upprätthålls så att statens medel förvaltas på ett betryggande sätt löpande följa upp sin budget och i ett tidigt skede informera sin närmaste chef om budgetavvikelser. Delegering av beslutanderätt Generaldirektören får besluta att chefer och andra medarbetare får fatta sådana beslut som inte måste fattas av generaldirektören personligen (se avsnitt 4), s.k. delegering av beslutanderätt. Generaldirektörens delegering framgår av denna arbetsordning med tillhörande bilaga 1, bilaga 2 och bilaga 3, som utgör särskilda beslutsordningar för vissa klientärenden, ekonomiärenden respektive personalärenden, samt av andra beslut. En medarbetare som har utsetts till ställföreträdare för en chef och som inträtt i den funktionen får besluta i samma omfattning som den ordinarie chefen om inte något annat har meddelats i särskilt beslut. Viktiga beslut bör normalt vänta till dess att den ordinarie chefen är i tjänst, om det kan ske utan olägenhet. Avdelningschefer, enhetschefer, regionchefer, sektionschefer och kriminalvårdschefer får, inom ramen för sin delegering, delegera vidare sin beslutanderätt till underställda chefer och andra medarbetare om inte något annat anges i denna arbetsordning. Beslut om att delegera vidare beslutanderätt ska vara skriftliga och får inte överskrida den delegerande chefens egen befogenhet. Beslut om delegering fråntar inte den delegerande chefen hennes eller hans ansvar för verksamheten, vilket medför en fortsatt skyldighet att hålla sig underrättad om viktigare avgöranden, praxis som tillämpas och ärendehandläggningen i stort inom området. Den delegerande chefen ansvarar för att mottagaren av delegeringen har tillräckliga kvalifikationer för uppgiften. Beslut om att delegera vidare beslutanderätt kan alltid återtas skriftligen. Samtliga beslut ska diarieföras hos den organisatoriska enhet där de har upprättats. En mottagare av delegering har en rapporteringsskyldighet till sin närmaste chef avseende ärenden som kan vara av principiell betydelse, av särskild svårighetsgrad eller där tidsfrister inte kan hållas. En sådan mottagare ska också överlämna vissa ärenden till sin närmaste chef för ställningstagande till fortsatt handläggning. Det gäller sådana ärenden som är av svårare beskaffenhet eller större omfattning, har principiell betydelse, kan få betydelse utanför ansvarsområdet eller kan föranleda stort intresse i massmedia. Detsamma gäller ärenden där det uppkommer tveksamhet inför beslut. En överordnad chef får alltid och utan hinder av meddelad delegering överta avgöranden i ärenden som hör till chefens ansvarsområde. 5.4 Befogenhet att teckna Kriminalvårdens namn Generaldirektörens delegering av befogenheten att teckna Kriminalvårdens namn, s.k. firmateckning, anges i särskilt beslut. Befogenheten, som tillkommer vissa namngivna befattningshavare, omfattar deras respektive ansvarsområden. Befattningshavarna bemyndigas också att i sin tur delegera vidare befogenheten att teckna Kriminalvårdens namn. Sådana beslut ska vara skriftliga och riktade till namngivna medarbetare. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 26 (82) 5.5 Ansvar och befogenheter mellan organisatoriska enheter 5.5.1 Allmänt Avdelningscheferna, chefen för nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens servicecenter och regioncheferna, eller de funktioner vid avdelningen, enheten respektive regionkontoret som chefen bestämt, kan inom vissa sakområden ha följande ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än sina egna: uppföljande ansvar och befogenhet koordinerande ansvar och befogenhet reviderande ansvar och befogenhet beordrande ansvar och befogenhet. De olika formerna av ansvar och befogenheter har olika omfattning, men innebär samtliga en rätt att inom berört sakområde ta initiativ till och vidta vissa åtgärder som påverkar andra organisatoriska enheter. Dessa ansvar och befogenheter förtydligar den ordinarie ledningsstrukturen, där ledning och styrning utgår från överordnad chef, och syftar till att säkerställa att arbetet inom berört sakområde bedrivs samordnat, enhetligt, rättsäkert och effektivt. Den chef eller funktion som innehar ansvaret och befogenheten hålls ansvarig för att vissa processer kvalitetssäkras och utvecklas, medan cheferna för de andra organisatoriska enheterna hålls ansvariga för att deras underställda medarbetare tillämpar de processer som anvisats och lämnar den information som efterfrågats. 5.5.2 Uppföljande ansvar och befogenhet Uppföljande ansvar och befogenhet innebär att inom berört sakområde följa upp, utvärdera och säkerställa att arbetet bedrivs enligt styrande dokument, givna uppdrag, uppställda mål, beslutad inriktning och praxis på området. I ansvaret och befogenheten ingår att löpande lämna och ta emot information om pågående och planerat arbete samt att vid behov påverka tidsplaner för att arbetet ska hanteras samordnat. 5.5.3 Koordinerade ansvar och befogenhet Koordinerande ansvar och befogenhet innebär att inom berört sakområde ansvara för att koordinera det arbete som bedrivs och, om så behövs, även de arbetsuppgifter som utförs av medarbetare som tillhör olika organisatoriska enheter. I ansvaret och befogenheten ingår att löpande lämna och inhämta information om pågående och planerat arbete, att vid behov påverka tidsplaner för att arbetet ska hanteras samordnat, att anvisa på vilket sätt arbetet ska koordineras samt att sammankalla möten i syfte att samordna och kvalitetssäkra arbetet. 5.5.4 Reviderande ansvar och befogenhet Reviderande ansvar och befogenhet kan utövas vid behov av att övervaka säkerhet eller större finansiella eller materiella värden, eller när avsaknad av kontroll över vissa processer kan orsaka omfattande skada. Ansvaret och befogenheten innebär att inom berört sakområde säkerställa att en viss process eller hantering av sakfråga utförs i enlighet med styrande dokument, givna uppdrag, beslutad inriktning eller beslutade arbetssätt, system eller strukturer. Ansvaret och befogen- ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 27 (82) heten innebär, utöver att lämna och inhämta information om pågående och planerat arbete, även en rätt att avbryta viss verksamhet och att påverka vissa beslut. 5.5.5 Beordrande ansvar och befogenhet Beordrande ansvar och befogenhet är den mest omfattande formen av ansvar och befogenhet gentemot andra organisatoriska enheter och kan endast utövas vid extraordinära situationer om det finns en direkt fara för person, säkerhet eller betydande materiella värden eller om det är absolut påkallat av säkerhetsskäl. Ansvaret och befogenheten innebär att inom berört sakområde säkerställa att en situation eller en händelse inte utvecklas okontrollerbart eller allvarligt skadar den verksamhet som Kriminalvården ska utföra. Ansvaret och befogenheten innebär, utöver att lämna och inhämta information om pågående och planerat arbete, även en rätt att avbryta viss verksamhet, att påverka vissa beslut och att fatta beslut om tvingande åtgärder. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 28 (82) 6 Medarbetares ansvar 6.1 Allmänna skyldigheter Alla medarbetare i Kriminalvården ska känna till och följa de författningar, interna styrande dokument och särskilda beslut som gäller för verksamheten. Alla medarbetare har vidare ett ansvar för att i sin yrkesutövning respektera andra personers mänskliga rättigheter.19 Det innebär bl.a. att medarbetaren ska utföra sitt arbete på ett icke-diskriminerande sätt så att verksamheten fungerar jämlikt för alla personer oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder,20 och på ett sådant sätt att rättigheterna tillgodoses hos de barn som Kriminalvården kommer i kontakt med. Jämlikhetsperspektivet och barnrättsperspektivet ska genomsyra såväl beslutsfattandet som bemötandet. Alla medarbetare ska iaktta objektivitet, saklighet och opartiskhet samt i övrigt agera utifrån den statliga gemensamma värdegrunden och Kriminalvårdens egen värdegrund. En medarbetare inom Kriminalvården ska därutöver: känna till Kriminalvårdens mål och verksamhet ansvara inför sin närmaste chef för de arbetsuppgifter och ärenden som hon eller han har tilldelats omgående informera sin närmaste chef och berörda medarbetare om viktiga händelser, omständigheter eller missförhållanden som är av betydelse för verksamheten på förfrågan informera sin närmaste chef om bisyssla bemöta klienter och klienters anhöriga, besökare, andra medarbetare samt företrädare för allmänhet, myndigheter och organisationer sakligt och korrekt dela med sig av sina kunskaper samt stödja andra medarbetare i Kriminalvården för att uppnå bästa resultat för verksamheten arbeta för god samverkan inom Kriminalvården samt mellan Kriminalvården och andra myndigheter och organisationer i syfte att underlätta klienternas anpassning till samhället i sin yrkesutövning uppträda respektfullt, hänsynsfullt och stabilt samt med självbehärskning och integritet i övrigt uppträda på ett sådant sätt att Kriminalvårdens eller dess medarbetares anseende inte skadas. Den som befattar sig med beslut som rör frihetsberövande av klienter ska iaktta särskild stor omsorg och noggrannhet vid handläggningen av sådana frågor för att undvika att någon i strid mot gällande regler blir frihetsberövad eller inte försatt på fri fot i rätt tid. De mänskliga rättigheterna kommer till uttryck i bl.a. diskrimineringslagen (2008:567) och olika internationella överenskommelser som Sverige har åtagit sig att följa, t.ex. FN:s konvention om barnets rättigheter. 19 20 Uppräkningen utgör de s.k. diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 29 (82) En medarbetare inom Kriminalvården får inte: under tjänstgöring använda eller vara påverkade av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller andra droger medföra alkoholhaltiga drycker eller andra droger till lokaler eller områden dit klienter har tillträde från en klient ta emot gåvor eller andra förmåner av ekonomiskt värde i övrigt i tjänsten ta emot gåvor, måltider eller annat av värde som kan betraktas som otillbörligt använda eller anlita klienter för att utföra arbete åt sig själv eller någon annan ha en bisyssla som kan skada förtroendet för Kriminalvården eller är så omfattande eller krävande att det ordinarie arbetet blir lidande21 utan tillstånd från generaldirektören vara leverantör till Kriminalvården eller inlåta sig i handel, byte eller andra ekonomiska transaktioner med en klient, nära anhörig till klient eller annan närstående till klient. Eventuella övriga restriktioner om alkoholhaltiga drycker m.m. ska framgå av lokala instruktioner. Särskilda bestämmelser gäller vid representation och när det av tjänsten av andra skäl är särskilt påkallat. Närmare bestämmelser om bisysslor finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. 6.2 Särskilda skyldigheter gällande säkerhet En medarbetare inom Kriminalvården ska: vara väl förtrogen med lokaler, stängningsanordningar, kommunikationsutrustning, larmsystem och anordningar för brandsäkerhet eller annat skydd mot olyckor vara väl förtrogen med instruktioner och åtgärdsplaner för olika typer av händelser iaktta särskild noggrannhet när det gäller hantering av nycklar, lås, säkerhetsutrustning och andra säkerhetsanordningar följa de säkerhetsrutiner och styrande dokument som gäller för användning och hantering av information i såväl digital som analog form samt inte använda uppgifter från interna datasystem annat än i tjänsten till sin närmaste chef anmäla sådana omständigheter eller händelser som kan ha särskild betydelse för bedömningen av klienterna, för kriminalvårdarbetet samt för ordningen och säkerheten. En medarbetare inom Kriminalvården är skyldig att noga se till att det inte finns eller uppstår ett beroendeförhållande till en klient. Om en klient försöker förmå en medarbetare att biträda med något otillbörligt ska medarbetaren omedelbart anmäla detta till sin närmaste chef eller till den medarbetare som har funktionsansvar för säkerheten. Om en medarbetare inleder eller har en relation med en klient som inte är förenlig med anställningen, ska detta anmälas till närmast överordnad chef. 21 Bestämmelser om bisysslor finns i lagen om offentlig anställning. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 30 (82) 7 Huvudkontoret 7.1 Allmänt Huvudkontoret är organisatoriskt indelat i nio nationella avdelningar och två nationella fristående enheter: nationella transportenheten och Kriminalvårdens servicecenter. Vid huvudkontoret finns också Kriminalvårdens internrevision (se avsnitt 3.7). Avdelningarna leds av avdelningschefer som rapporterar direkt till generaldirektören. De nationella fristående enheterna leds av enhetschefer som rapporterar direkt till generaldirektören. En avdelning kan vara underindelad i enheter, sektioner och grupper. En enhet kan vara underindelad i sektioner och grupper. Alla enheter, sektioner och grupper leds av enhetschefer, sektionschefer och gruppchefer. Varje avdelningschef, enhetschef och sektionschef har en utsedd ställföreträdare som träder in när den ordinarie chefen inte är i tjänst. Generaldirektören utser ställföreträdare för avdelningscheferna, chefen för nationella transportenheten och chefen för Kriminalvårdens servicecenter efter förslag från dessa. Närmast överordnad chef utser ställföreträdare för övriga enhetschefer och sektionscheferna efter förslag från dessa. (Ao 2015-04-01) Huvudkontorets medarbetare kan vara placerade såväl på huvudkontoret i Norrköping som på annan plats i landet. Medarbetarens närmaste chef har personalansvar oavsett medarbetarens placering. 7.2 Generellt för huvudkontorets chefer 7.2.1 Avdelningschefer Avdelningschefer har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning samt ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom avdelningen (se avsnitt 5.2). Anstalts- och häktesdirektören har personalansvar för regioncheferna i region Mitt, region Väst och region Öst. Frivårdsdirektören har personalansvar för regioncheferna i region Nord, region Stockholm och region Syd. Avdelningschefer har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden: utifrån generaldirektörens mål och prioriteringar formulera och driva den långsiktiga inriktning som gäller ur ett nationellt perspektiv vara ett stöd för generaldirektörens beslutsfattande och därmed utgöra grund för utveckling av system och strukturer som är integrerade inom myndigheten och med externa samverkansparter i såväl det verkställande som det återfallsförebyggande uppdraget bevaka och utveckla nödvändig extern samverkan överblicka och bedöma vilka troliga direkta och indirekta konsekvenser en förändring eller händelse i en del av myndighetens verksamhet eller i omvärlden kan få för verksamheten prioritera och balansera resurser mellan avdelningens olika organisatoriska enheter och verksamheten inom regionerna i förhållande till de gemensamma långsiktiga målen ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 31 (82) skapa sammanhang och en huvudinriktning för arbetet för de direkt underställda cheferna vid avdelningen och för regioncheferna bereda och samordna avdelningens ärenden på erforderligt sätt säkerställa att avdelningen har den organisation och kompetens som svarar mot verksamhetens behov på kort och lång sikt rapportera till generaldirektören när inriktning, praxis, arbetssätt, system, metoder och kompetenskrav som har utarbetats på nationell nivå inte följs eller där stora avvikelser har uppstått eller kan uppstå. Avdelningschefer har befogenhet att inom sina respektive ansvarsområden: besluta i frågor som rör planering, ledning och styrning av arbetet besluta om riktlinjer, policyer och handböcker efter samråd med kriminalvårdsdirektören, yttra sig till Regeringskansliet i ärenden där yttrande inte ska avges av generaldirektören yttra sig till statliga och kommunala myndigheter om det inte rör sig om principiella frågor eller frågor som har betydelse utanför ansvarsområdet företräda och vara talesperson för myndigheten avgöra alla ärenden om inte beslutanderätten enligt denna arbetsordning eller särskilda beslut tillkommer någon annan delegera systemägarskap till enhetschef vid avdelningen. Avdelningschefer har till sitt stöd var sin ledningsgrupp (se avsnitt 3.11). Avdelningschefer ska även, i syfte att underlätta arbetet och öka effektiviteten inom såväl den egna avdelningen som andra avdelningar och inom myndigheten i stort, bidra genom att ta initiativ gentemot övriga avdelningschefer och informera dessa i ärenden som påverkar respektive chefs ansvarsområde. 7.2.2 Enhetschefer Enhetschefer har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin enhet samt ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom enheten (se avsnitt 5.2). Enhetschefer har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden: omvärldsbevaka samt analysera brister, obalanser och behov av förändring i befintlig verksamhet utveckla och avveckla processer, metoder, system och arbetssätt för att över tid hantera brister och möta framtida behov överblicka, bedöma och hantera behov av organisatoriska och kompetensmässiga förändringar samt verksamhetsmässiga konsekvenser av sådana förändringar för den egna och den överordnade organisatoriska enhetens ansvarsområde och för kriminalvårdsverksamheten på olika nivåer stödja sin närmaste chef med att bedöma hur avdelningen och myndigheten i stort kan utvecklas på bästa sätt i förhållande till interna och externa förändringar identifiera behov av samt utarbeta nödvändiga interna styrande dokument utifrån verksamhetens behov vara kravställare och ansvara för framtagande av normering inför upphandlingar bevaka och utveckla nödvändig extern samverkan ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 32 (82) rapportera till avdelningschef när inriktning, praxis, arbetssätt, system, metoder och kompetenskrav som har utarbetats på nationell nivå inte följs eller där stora avvikelser har uppstått eller kan uppstå. Enhetschefer har befogenhet att inom sina respektive ansvarsområden: efter delegation från avdelningschef, besluta om mindre förtydliganden, tillägg och andra ändringar i riktlinjer, policyer och handböcker om inte beslutet strider mot dokumentens huvudsakliga inriktning efter delegation från avdelningschef, yttra sig till statliga och kommunala myndigheter om det inte rör sig om principiella frågor eller frågor som har betydelse utanför ansvarsområdet. Enhetschefer har även, i syfte att bidra till den egna avdelningens utveckling, ett gemensamt ansvar för att avdelningens utveckling sker samordnat, enhetligt och rättsäkert. 7.2.3 Sektionschefer Sektionschefer har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin sektion samt ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom sektionen (se avsnitt 5.2). Sektionschefer har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden: överblicka och bedöma vilka konsekvenser som förändringar i uppdrag, praxis och externa och interna styrande dokument kan få för organisation, ledning, samordning och kompetensbehov inom sektionen bevaka och utveckla nödvändig extern samverkan bidra till sektionens generella utveckling genom att följa utvecklingen inom berörda sakområden och att fånga myndighetens behov av förbättringar av processer och rutiner säkerställa att processer, arbetssätt, rutiner och metoder som ska tillämpas respektive fasas ut får genomslag inom hela myndigheten rapportera till närmast överordnad chef när praxis, arbetssätt, system, metoder och kompetenskrav som har utarbetats på nationell nivå inte följs eller där stora avvikelser har uppstått eller kan uppstå. Sektionschefer har även, i syfte att bidra till den överordnade organisatoriska enhetens utveckling, ett gemensamt ansvar för att utvecklingen inom denna sker samordnat, enhetligt och rättsäkert. 7.2.4 Gruppchefer Gruppchefer har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin grupp samt ett personalansvar för direkt underställda medarbetare inom gruppen (se avsnitt 5.2). Gruppchefer har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden: kontinuerligt överblicka och planera det dagliga arbetet säkerställa och anpassa beslutade arbetssätt, rutiner och metoder för att stödja medarbetarna i deras arbete identifiera problem och hinder i det dagliga arbetet samt framgångsrika lösningar samt och utifrån detta förfina och säkerställa de situationsmässiga tolkningar och bedömningar som görs av medarbetarna ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 33 (82) lyfta sådana frågor till närmaste chef som inte kan lösas inom ramen för det egna ansvarsområdet. Gruppchefer har även, i syfte att bidra till den överordnade organisatoriska enhetens utveckling, ett gemensamt ansvar för att arbetet inom denna sker samordnat, enhetligt och rättsäkert. Gruppchefer ska så långt som möjligt bidra till varandras arbete i syfte att finna situationsanpassade lösningar som bidrar till den egna verksamheten, till kollegornas verksamhet och till den överordnade organisatoriska enheten i stort. 7.3 Avdelningen för anstalt och häkte 7.3.1 Organisatorisk indelning Den övergripande organisationen för avdelningen för anstalt och häkte ser ut som nedan: Avdelningen leds av anstalts- och häktesdirektören. Avdelningen är organisatoriskt indelad i tre enheter: Enheten för planering av anstalt och häkte, som leds av chefen för enheten för planering av anstalt och häkte som rapporterar till anstalts- och häktesdirektören. Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i anstalt och häkte, som leds av chefen för enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i anstalt och häkte som rapporterar till anstalts- och häktesdirektören. Inom enheten finns följande sektioner som leds av var sin sektionschef som rapporterar till enhetschefen: - sektionen för vuxenutbildning - sektionen för arbete och annan strukturerad verksamhet - sektionen för verkställighetsutformning. (Ao 2015-07-01) Rättsenheten, som leds av chefsjuristen som rapporterar till anstalts- och häktesdirektören. Inom enheten finns följande sektioner som leds av var sin sektionschef som rapporterar till enhetschefen: - sektionen för verksjuridik - sektionen för allmänna klientärenden - sektionen för centrala klientärenden - placeringssektionen - dokumentsektionen. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 34 (82) 7.3.2 Avdelningens uppgifter Avdelningen har i uppgift att långsiktigt inrikta, formulera och driva myndighetens anstaltsoch häktesverksamhet så att myndigheten på kort och lång sikt når sina mål, både i det verkställande och i det återfallsförebyggande uppdraget. Avdelningen har även i uppgift att svara för rättsligt stöd och rådgivning till hela myndigheten. Avdelningen ska löpande bevaka och analysera trender och händelser i omvärlden som kan ha betydelse för avdelningens ansvarsområde. Avdelningen ska agera för att utveckla system och strukturer som integrerar anstalts- och häktesverksamheten i myndighetens samlade verksamhet och med det omgivande samhället. Avdelningen ska också svara för att det på kort och lång sikt finns ett effektivt platsbestånd inom anstalts- och häktesverksamheten som följer beläggnings- och klientutvecklingen. I avdelningens uppgift ingår att identifiera, utveckla och implementera ledande arbetssätt och expertkunskap inom anstalts- och häktesverksamheten samt att åstadkomma en nationell samordning som möjliggör och stödjer en väl fungerande operativ verksamhet vid anstalter och häkten. Avdelningen ska verka för en evidensbaserad anstalts- och häktesverksamhet. Avdelningen har också i uppgift att utveckla det nationella och internationella samarbete som krävs för en väl fungerande verksamhet inom ansvarsområdet, så att myndigheten som helhet klarar sitt långsiktiga uppdrag. I uppgiften ingår att vid behov ta initiativ till författningsförändringar för att myndigheten ska ges bästa möjliga förutsättningar för att driva verksamheten. Avdelningen ansvarar för Kommittén för kriminalvårdsmedicin som är ett rådgivande organ i frågor om läkemedel och läkemedelsbehandling inom Kriminalvården. 7.3.3 Anstalts- och häktesdirektörens specifika ansvar och befogenheter Anstalts- och häktesdirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom avdelningen samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1). Anstalts- och häktesdirektören ansvarar, tillsammans med frivårdsdirektören och säkerhetsdirektören, för att utöva en tydlig, enhetlig och balanserad ledning och styrning gentemot regioncheferna. Anstalts- och häktesdirektören har befogenhet att besluta om tillfällig ändring av antalet platser vid anstalterna och häktena. Anstalts- och häktesdirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har inom nedanstående sakområde följande ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än den egna avdelningen: rättsfrågor: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena. 7.3.4 Enheten för planering av anstalt och häkte Enheten har i uppgift att, inom ramen för myndighetens styr- och uppföljningsmodell, utveckla och kontinuerligt säkerställa den nationella ledningen och styrningen av uppdraget till anstalter och häkten. I uppgiften ingår att på kortare och längre sikt planera uppdrag, ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 35 (82) uppföljning, dialoger och samordning mellan regioner samt att driva, utveckla och samordna de forum som behöver finnas internt och externt för att avdelningen ska nå sina mål. Enheten ska, inom ramen för uppgiften, utveckla och underhålla enhetliga arbetssätt, system och metoder i arbetet vid anstalter och häkten samt följa upp att dessa genomförs på anvisat sätt. Enheten ska gentemot avdelningen för lokalförsörjning säkerställa att för anstalter och häkten viktiga lokalfrågor utvecklas och bevakas. Detsamma gäller gentemot avdelningen för säkerhet avseende för anstalter och häkten viktiga säkerhetsfrågor. Enheten har i uppgift att driva och utveckla strukturer inom anstalts- och häktesverksamheten så att det på kort och på lång sikt finns ett effektivt platsutnyttjande och ett platsbestånd som följer beläggnings- och klientutvecklingen. Enheten ska också bereda platsfrågor inför platsbeslut. 7.3.5 Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i anstalt och häkte Enheten har i uppgift att svara för och driva utvecklingen av verksamhetsinnehåll inom anstalt och häkte. I ansvarsområdet ingår vuxenutbildning för klienter, inklusive studie- och yrkesvägledning och vuxenutbildningsadministration, arbetsdrift och arbetsmarknadsrelaterade frågor som främst berör anstalts- och häktesverksamheten, hälso- och sjukvård, andlig vård samt annan strukturerad verksamhet. (Ao 2015-04-01) I uppgiften ingår att svara för och driva utvecklingen av sådana frågor och uppgifter som framgår av fängelselagen, häkteslagen och andra tillämpliga författningar som inte omfattas av rättsenhetens eller annan avdelnings ansvarsområde. Enheten ska, med stöd av avdelningens övriga enheter, löpande identifiera obalanser och förbättringsmöjligheter i anstalters och häktens förmåga att långsiktigt klara sitt uppdrag samt, utifrån detta, analysera behov av utveckling eller avveckling av metoder och arbetssätt. Enheten har också i uppgift att initiera och driva utvecklingsprojekt inom avdelningens ansvarsområde samt att initiera nödvändiga utvärderingar av verksamheten vid anstalter och häkten som underlag för långsiktig utveckling. Den nationella vuxenutbildningsverksamheten för klienter leds i varje region av en rektor som är chef och pedagogisk ledare för lärarna vid lärcentrum. Rektorerna har genom delegation verksamhetsansvar, personalansvar och budgetansvar inom sitt ansvarsområde (se avsnitt 5.2). (Ao 2015-04-01) Vid enheten finns Kriminalvårdens medicinska rådgivare, som utgör ett stöd till generaldirektören i hennes eller hans roll som vårdgivare för den hälso- och sjukvård som Kriminalvården bedriver samt har i uppgift att bistå myndigheten med rådgivning i hälsooch sjukvårdsfrågor. 7.3.6 Rättsenheten Enheten har i uppgift att utveckla arbetssätt och metoder för myndighetens behov av enhetlig och effektiv rättslig styrning och rättsligt stöd med utgångspunkt från den lagstiftning som reglerar Kriminalvårdens verksamhet. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 36 (82) Enheten lämnar stöd och råd i rättsliga frågor och ärenden till alla nivåer i myndigheten. Enheten har ett processansvar22 för klientjuridiska frågor och har i uppgift att koordinera och följa upp rättstillämpningen nationellt, regionalt och lokalt. I detta ingår att tillhandahålla en nationell rättsvårdsberedskap till stöd för lokal nivå samt att säkerställa och, vid behov, genomföra relevanta utbildningar och fortbildningar i rättsvårdsfrågor. Enheten ska, genom att utveckla och underhålla samarbete nationellt och internationellt, bidra till att flytta fram Kriminalvårdens position i sådana rättsliga utvecklingsfrågor som är av betydelse för Kriminalvården. I detta ingår att vid behov ta initiativ till att utveckla den lagstiftning som styr myndigheten i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för att driva myndighetens verksamhet. Enheten har även i uppgift att svara för: beslut i klientärenden (se bilaga 1) omprövningar, inklusive att företräda Kriminalvården i rättsprocesser om detta inte uttryckligen omfattas av en annan avdelnings ansvar skadestånds- och ersättningsärenden som inte ankommer på lokal nivå yttranden till Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Diskrimineringsombudsmannen och Barnombudsmannen; befogenheten att besluta om yttranden tillkommer chefsjuristen, som får delegera vidare beslutanderätten till enhetens sektionschefer samt till regionchefer inom vars ansvarsområde ärendet har uppkommit att samordna arbetet med att utarbeta föreskrifter och allmänna råd, riktlinjer, policyer och handböcker samt att säkerställa att dessa utformas författningsenligt hantering av frågor om allmän handling Kriminalvårdens diarium, arkiv och registratur på nationell nivå myndighetens journalarkiv att utforma dokumenthanteringsplaner, utarbeta rutiner samt ge råd i frågor om diarieföring och arkivering samordna arbetet med en myndighetsgemensam förteckning till Justitiekanslern över oavslutade ärenden (se avsnitt 11.7) att det i förekommande fall görs en konsekvensutredning vid regelgivning23. Sektionen för verksjuridik ansvarar för att identifiera behov av ändringar av såväl myndighetens eget regelverk som av lagar och förordningar samt för att utarbeta framställningar till regeringen om sådana ändringar. Sektionen har ett övergripande ansvar för att samordna myndighetens arbete med föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer och handböcker. Sektionen svarar för yttranden till Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Diskrimineringsombudsmannen och Barnombudsmannan. Sektionen ansvarar för beslut, omprövningar och processer i skadestånds- och ersättningsärenden och för andra rättsprocesser som inte ankommer på någon annan. Sektionen ansvarar även för ärenden om utlämnande av allmän handling som ska prövas av huvudkontoret. Processansvar är ett ansvar för att utveckla, styra och följa upp processer inom ett visst område och för att säkerställa enhetlighet i myndigheten. Processansvarig är chefsjuristen eller, efter delegering, underställd chef eller annan medarbetare. Processansvaret kan vara förknippat med personalansvar, men aldrig för medarbetare vid andra organisatoriska enheter som involveras i processen. 22 23 Se förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 37 (82) Sektionen för allmänna klientärenden ansvarar för omprövningar av klientbeslut och beslut om särskilda utslussningsåtgärder samt för processer avseende sådana ärenden. Sektionen har i uppgift att svara för juridisk rådgivning, stöd och utbildning till lokal och regional nivå i rättsvårdsfrågor samt uppföljning och kvalitetssäkring av rättstillämpningen på lokal nivå. Sektionen har också i uppgift att koordinera och utveckla praxis inom ansvarsområdet. Sektionen för centrala klientärenden ansvarar för beslut om särskilda villkor och uppskjuten villkorlig frigivning, vissa strafftidsbeslut, vissa beslut om internationell straffverkställighet inklusive de uppgifter som ankommer på Kriminalvården som behörig myndighet enligt lagen om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, i förekommande fall omprövning av sådana beslut samt omprövning av vissa strafftidsbeslut. Sektionen ansvarar också för processer för sådana ärenden. Sektionen svarar för yttranden enligt lagen om omvandling av fängelse på livstid. Sektionen har även i uppgift att svara för juridisk rådgivning och stöd avseende strafftidsberäkning och internationell straffverkställighet samt utbildning om strafftidsberäkning. Sektionen har också i uppgift att samordna och utveckla praxis inom ansvarsområdet. Placeringssektionen ansvarar för beslut, omprövningar och processer avseende doms befordran till verkställighet, placering och placering på säkerhetsavdelning. Sektionen har i uppgift att samordna och utveckla praxis inom ansvarsområdet. Dokumentsektionen ansvarar för Kriminalvårdens diarium, arkiv och registratur på nationell nivå. Sektionen har i uppgift att svara för utformning av dokumenthanteringsplaner och rutiner samt rådgivning om diarieföring och arkivering. 7.4 Avdelningen för frivård 7.4.1 Organisatorisk indelning Den övergripande organisationen för avdelningen för frivård ser ut som nedan: Avdelningen leds av frivårdsdirektören. Avdelningen är organisatoriskt indelad i tre enheter: Enheten för verkställande av påföljd i frihet, som leds av chefen för enheten för verkställande av påföljd i frihet som rapporterar till frivårdsdirektören. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 38 (82) Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i frivården, som leds av chefen för enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i frivården som rapporterar till frivårdsdirektören. Inom enheten finns följande sektion som leds av en sektionschef som rapporterar till enhetschefen: - sektionen för verkställighetsplanering - sektionen för förvaltning av klientadministrativa system. (Ao 2015-07-01) Enheten för behandlingsprogram, som leds av chefen för enheten för behandlingsprogram som rapporterar till frivårdsdirektören. Inom enheten finns följande sektioner som leds av var sin sektionschef som rapporterar till enhetschefen: - sektionen för programutbildning - sektion för implementering, verksamhetsstöd och nationell kvalitetssäkring. 7.4.2 Avdelningens uppgifter Avdelningen har i uppgift att långsiktigt inrikta, formulera och driva verksamheten så att frivårdens ställning i samhället stärks på kort och lång sikt, både i det verkställande och i det återfallsförebyggande uppdraget. Avdelningen ska löpande bevaka och analysera trender och händelser i omvärlden som kan ha betydelse för avdelningens ansvarsområde samt agera för att utveckla system och strukturer som integrerar frivården i myndighetens samlade verksamhet och med det omgivande samhället. I avdelningens uppgift ingår att identifiera, utveckla och implementera ledande arbetssätt och expertkunskap inom frivården samt åstadkomma en nationell samordning som möjliggör och stödjer en väl fungerande operativ frivårdsverksamhet. Avdelningen ska verka för såväl en evidensbaserad frivårdsverksamhet som en evidensbaserad verksamhet avseende behandlingsprogram och verkställighetsplanering. Avdelningen har i uppgift att utveckla det nationella och internationella samarbete som krävs för en väl fungerande frivårdsverksamhet, så att myndigheten som helhet klarar sitt långsiktiga uppdrag. Avdelningen svarar för administration av övervakningsnämnderna. Avdelningen för frivård ansvarar för den verksamhetsnära systemförvaltningen av klientsystemen. Avdelningen ansvarar för beställarfunktionen gentemot avdelningen för IT och att denna fungerar samordnat med avdelningen för anstalt och häkte respektive avdelningen för säkerhet. Avdelningen för frivård ansvarar även för kontakter med rättsvårdande myndigheter och andra externa aktörer i frågor om klientsystemen. 7.4.3 Frivårdsdirektörens specifika ansvar och befogenheter Frivårdsdirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom avdelningen samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1). Frivårdsdirektören ansvarar, tillsammans med anstalts- och häktesdirektören och säkerhetsdirektören, för att utöva en tydlig, enhetlig och balanserad ledning och styrning gentemot regioncheferna. Frivårdsdirektören är systemägare för klientsystemen. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 39 (82) Frivårdsdirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har inom nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än den egna avdelningen: frågor om verkställighetsplanering, inklusive bedömningsinstrument, och behandlingsprogram: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot avdelningen för anstalt och häkte, avdelningen för säkerhet, regionerna och verksamhetsområdena. 7.4.4 Enheten för verkställande av påföljder i frihet Enheten har i uppgift att utveckla och kontinuerligt säkerställa den nationella ledningen och styrningen av frivårdsuppdragen, inom ramen för myndighetens styr- och uppföljningsmodell. I uppgiften ingår att på kortare och längre sikt styra och planera uppdrag, uppföljning, dialoger och samordning mellan regionerna samt att driva och utveckla de frivårdsforum som behöver finnas internt och externt för att avdelningen ska nå sina mål. Inom ramen för uppgiften ska enheten svara för att underhålla och utveckla tillvägagångssätt och metoder för köpt vård och behandling, särskilda utslussningsåtgärder, misskötsamhet, intern samverkan, Krami-verksamhet och annan extern samverkan i arbetsmarknadsrelaterade frågor samt övrigt verkställighetsinnehåll som inte ligger inom annan avdelnings eller enhets ansvarsområde. Enheten har också i uppgift att hantera fördelningen av statsbidrag24 och Kriminalvårdens fondmedel. Enheten ska gentemot avdelningen för anstalt och häkte säkerställa att för frivården viktiga rättsliga frågor utvecklas och bevakas. Detsamma gäller gentemot avdelningen för lokalförsörjning avseende för frivården viktiga lokalfrågor samt gentemot avdelningen för säkerhet avseende för frivården viktiga säkerhetsfrågor. 7.4.5 Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i frivården Enheten har i uppgift att driva utvecklingsfrågor avseende nya arbetssätt och metoder inom frivården och avseende verkställighetsplanering och behandlingsprogram inom hela myndigheten. I uppgiften ingår att med stöd av avdelningens övriga enheter löpande identifiera obalanser och förbättringsmöjligheter i frivårdens förmåga att långsiktigt klara sitt uppdrag samt att utifrån detta analysera behov av utveckling eller avveckling av metoder och tillvägagångssätt. Enheten ska utföra motsvarande uppgifter avseende verkställighetsplanering samt genomföra nödvändiga utvecklingsinsatser inom både frivårds- och anstaltsverksamheten. I uppgiften ingår också att initiera och driva utvecklingsprojekt inom avdelningens ansvarsområde samt att initiera nödvändiga uppföljningar och utvärderingar av frivårdens verksamhet som underlag för långsiktig utveckling. Enheten har också i uppgift att normera och kvalitetssäkra myndighetens användning av risk- och behovsbedömningsinstrument och andra bedömningsinstrument. I detta ingår att löpande utveckla och införa instrument som är relevanta för verkställighetsplanering och behandlingsplanering samt att, vid behov, avveckla användningen av bedömningsinstrument. 24 Se förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 40 (82) Enheten ska utveckla och förvalta Kriminalvårdens klientadministrativa system så att de stödjer verksamhetsprocesserna samt tillgodose interna och externa aktörers behov av kvalitetssäkrad information. (Ao 2015-07-01) 7.4.6 Enheten för behandlingsprogram Enheten har i uppgift är att planera, kvalitetssäkra, samordna och bedriva utbildning avseende Kriminalvårdens behandlingsprogram inom både frivårds- och anstaltsverksamheten. Enheten ska identifiera och formulera behov av förändringar i programutbudet genom utveckling av befintliga och nya program samt avveckling av program, samt stödja arbetet med att möta dessa behov. I uppgiften ingår att utbilda, handleda och certifiera programledare för Kriminalvårdens behandlingsprogram. Enheten ska också svara för godkännande, införande och samordning av Kriminalvårdens behandlingsprogram, inklusive att svara för ackrediteringen av behandlingsprogram och för att programmen regelbundet följs upp av ackrediteringspanelen. Enheten har också i uppgift att svara för stöd till regionerna och verksamhetsområdena så att dessa kan genomföra planerade programuppdrag. I detta ingår att stödja regioner och verksamhetsställen i samband med implementering och genomförande av ackrediterade behandlingsprogram, inklusive att utveckla och vidmakthålla stödjande miljöer på verksamhetsställen. 7.5 Avdelningen för säkerhet 7.5.1 Organisatorisk indelning Den övergripande organisationen för avdelningen för säkerhet ser ut som nedan: Avdelningen leds av säkerhetsdirektören. Avdelningen är organisatoriskt indelad i tre enheter och en sektion: Enheten för verksamhetsskydd, som leds av chefen för enheten för verksamhetsskydd som rapporterar till säkerhetsdirektören. Inom enheten finns följande sektioner som leds av var sin sektionschef som rapporterar till enhetschefen: ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 41 (82) - sektionen för fysisk och teknisk säkerhet - sektionen för skydd av klienter och personal. Enheten för säkerhetsskydd och beredskap, som leds av chefen för enheten för säkerhetsskydd och beredskap som rapporterar till säkerhetsdirektören. Enheten för säkerhetsanalys, som leds av chefen för enheten för säkerhetsanalys som rapporterar till säkerhetsdirektören. Inom enheten finns följande sektioner som leds av var sin sektionschef som rapporterar till enhetschefen: - sektionen för operativ underrättelse - sektionen för samverkan och kontroll. Sektionen för internutredning, som leds av internutredningschefen för sektionen för internutredning som rapporterar till säkerhetsdirektören. Vid avdelningen finns Kriminalvårdens informationssäkerhetschef, som har ett delegerat verksamhetsansvar för myndighetens informationssäkerhetsfrågor (se avsnitt 7.5.5.). Informationssäkerhetschefen rapporterar till chefen för enheten för säkerhetsskydd och beredskap samt, i vissa informationssäkerhetsfrågor, direkt till säkerhetsdirektören. Informationssäkerhetschefen kan i vissa informationssäkerhetsfrågor även rapportera direkt till generaldirektören. 7.5.2 Avdelningens uppgifter Avdelningen har i uppgift att långsiktigt inrikta, formulera och driva myndighetens säkerhetsarbete så att myndighetens säkerhetsbehov tillgodoses över tid. Avdelningen styr och ger stöd i säkerhetsarbetet inom anstalts-, häktes- och frivårdsverksamheten, transportverksamheten samt myndigheten i övrigt. Avdelningen har i uppgift att löpande bevaka och analysera trender och händelser i omvärlden som kan ha betydelse för myndighetens säkerhetsbehov och säkerhetsarbete samt agera för att utveckla system och strukturer som integrerar säkerhetsarbetet i myndighetens samlade verksamhet och med det omgivande samhället. I avdelningens uppgifter ingår att identifiera, utveckla och implementera ledande arbetssätt och expertkunskap inom säkerhetsområdet samt att åstadkomma en nationell samordning som möjliggör och stödjer ett väl fungerande säkerhetsarbete. Avdelningen ska etablera modeller och principer som verkar för en evidensbaserad säkerhetsverksamhet samt utveckla innehållet i utbildningar på säkerhetsområdet. Avdelningen har också i uppgift att utveckla det nationella och internationella samarbete som krävs för ett uthålligt och väl fungerande säkerhetsarbete så att myndigheten som helhet klarar sitt långsiktiga uppdrag. Avdelningen ansvarar för den nationella beredskapen för säkerhet och myndighetschefsfrågor. Avdelningen ansvarar för systemförvaltningen av säkerhetssystemen. 7.5.3 Säkerhetsdirektörens specifika ansvar och befogenheter Säkerhetsdirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom avdelningen samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1). ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 42 (82) Säkerhetsdirektören ansvarar, tillsammans med anstalts- och häktesdirektören och frivårdsdirektören, för att utöva en tydlig, enhetlig och balanserad ledning och styrning gentemot regioncheferna. Säkerhetsdirektören är Kriminalvårdens säkerhetsskyddschef med det ansvar som följer av säkerhetskyddsförordningen.25 Säkerhetsdirektören är systemägare för säkerhetssystemen. Säkerhetsdirektören har inom nedanstående sakområde följande ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än den egna avdelningen: säkerhetsskyddsfrågor enligt säkerhetsskyddslagen: beordrande, reviderande, koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena. Säkerhetsdirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har inom nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än den egna avdelningen: informationssäkerhetsfrågor, underrättelsefrågor och verksamhetsskyddsfrågor: beordrande, reviderande, koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena. 7.5.4 Enheten för verksamhetsskydd Enheten har i uppgift att svara för myndighetens verksamhetsskydd till skydd för klienter, besökare, medarbetare, egendom och utrustning. Enheten ger ledning, styrning och stöd till verksamhetsskyddsarbetet inom anstalts-, häktes- och frivårdsverksamheten, transportverksamheten samt myndigheten i övrigt. I enhetens uppgifter ingår att vara expertfunktion för kravställning vid upphandlingar, nybyggnationer och ombyggnationer av lokaler för anstalt, häkte och frivård, att arbeta med underlag för normering av lokaler, att vara kravställare vid upphandling av säkerhetssystem och att svara för förvaltningen av säkerhetssystemen. I uppgiften ingår också utveckling av myndighetens strategiska brandsskyddsarbete. Enheten leder och styr hundverksamheten. 7.5.5 Enheten för säkerhetsskydd och beredskap Enheten har i uppgift att utveckla den nationella ledningen och styrningen av säkerhetsskyddet och att planera och följa upp nationella insatser på säkerhetsområdet. Till enhetens uppgifter hör myndighetens arbete med säkerhetsskyddsfrågor, bl.a. säkerhetsprövning av medarbetare och leverantörer, tillträdesbegränsning och säkerhetsskyddade upphandlingar med säkerhetsskyddsavtal. I enhetens uppgifter ingår att vara en resurs för ledning och stöd till huvudkontorets krisledning, incidentledning och ledning vid andra särskilda händelser. Enheten svarar för 25 Se 6 § säkerhetskyddsförordningen. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 43 (82) risk- och sårbarhetsanalyser i syfte att stärka krisberedskapen inom myndighetens ansvarsområde.26 Enheten ansvarar för drift och förvaltning av incidentrapporteringssystemet samt sörjer för övergripande analyser av rapporterade incidenter. Enheten har också i uppgift att svara för strategisk informationssäkerhet, bl.a. att vara kravställare ur ett informationssäkerhetsperspektiv vid utvecklande av nya och befintliga IT-system, IT-kommunikationslösningar och IT-applikationer. Vid enheten finns Kriminalvårdens informationssäkerhetschef, som har ett delegerat verksamhetsansvar för myndighetens informationssäkerhetsfrågor. Informationssäkerhetschefen har inom nedanstående sakområde följande ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än den egna avdelningen: informationssäkerhetsfrågor: reviderande, koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena. Informationssäkerhetschefen är även Kriminalvårdens personuppgiftsombud. 7.5.6 Enheten för säkerhetsanalys Enheten har i uppgift att svara för nationell planering, kontinuitetsplanering och riskhantering inom säkerhetsområdet samt för myndighetens säkerhetsanalyser och strategiska rapporter om säkerhetsläget. I uppgiften ingår att utveckla och underhålla en nationell och internationell omvärldsbevakning och omvärldsanalys av prioriterade säkerhetsområden. Enheten har också i uppgift att svara för myndighetens underrättelsearbete och att inhämta underrättelseinformation. I uppgiften ingår att stödja avdelningen för anstalt och häkte, avdelningen för frivård, avdelningen för säkerhet, nationella transportenheten, regionerna och verksamhetsområdena med operativa underrättelser, särskilt avseende säkerhetsverksamheten. I enhetens uppgifter ingår även att inom ansvarsområdet svara för myndighetens metodutveckling, utveckling av databaser och analysverktyg samt förvaltning av system. Enheten har ett processansvar27 för lokalt organiserade underrättelseoperatörer. Personaloch arbetsmiljöansvaret för lokalt organiserade underrättelseoperatörer ligger hos lokal chef. 7.5.7 Sektionen för internutredning Sektionen har i uppgift att genomföra myndighetens internutredningar, dvs. utredningar i ärenden där det finns misstankar om att medarbetare har begått brott eller på annat sätt handlat felaktigt i tjänsten, samt myndighetens utredningar av allvarliga incidenter och andra allvarliga händelser. 26 Se förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Processansvar är ett ansvar för att utveckla, styra och följa upp processer inom ett visst område och för att säkerställa enhetlighet i myndigheten. Processansvarig är chefen för enheten för säkerhetsanalys eller, efter delegering, underställd chef eller annan medarbetare. Processansvaret kan vara förknippat med personalansvar, men aldrig för medarbetare vid andra organisatoriska enheter som involveras i processen. 27 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 44 (82) I uppgiften ingår att utveckla och underhålla effektiva och transparenta metoder för utredningarna, former för kommunikation samt erfarenhetsåtervinning av utredningsresultaten. Sektionen svarar för nationell samordning av all incidentrapportering i myndigheten. Sektionen kan även biträda andra delar av huvudkontoret samt regionerna med utredningsstöd för incidenter. Säkerhetsdirektören hanterar sådana ärenden som avser sektionens egna medarbetare och som kan föranleda anmälan till Kriminalvårdens personalansvarsnämnd eller till Polismyndigheten. 7.6 Avdelningen för ledningsstöd 7.6.1 Organisatorisk indelning Den övergripande organisationen för avdelningen för ledningsstöd ser ut som nedan: Avdelningen leds av kriminalvårdsdirektören. Kriminalvårdsdirektören är även generaldirektörens ställföreträdare och träder in för generaldirektören när hon eller han inte är i tjänst. Kriminalvårdsdirektören ersätter även i övrigt generaldirektören i den utsträckning som generaldirektören bestämmer. Avdelningen är organisatoriskt indelad i fyra enheter: Enheten för generaldirektörens stab, som leds av chefen för enheten för generaldirektörens stab som rapporterar till kriminalvårdsdirektören samt, i vissa frågor, direkt till generaldirektören. Enheten för beredning, som leds av chefen för enheten för beredning som rapporterar till kriminalvårdsdirektören. Enheten för forskning och utvärdering, som leds av chefen för enheten för forskning och utvärdering som rapporterar till kriminalvårdsdirektören. Internationella sekretariatet, som leds av chefen för internationella sekretariatet som rapporterar till kriminalvårdsdirektören samt, i vissa frågor, direkt till generaldirektören. Vid avdelningen finns Kriminalvårdens chefs- och organisationsutvecklare som ansvarar för frågor om rekrytering, utveckling och avveckling av myndighetens chefskollektiv. Chefs- och organisationsutvecklaren rapporterar till kriminalvårdsdirektören samt, i vissa frågor, direkt till generaldirektören. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 45 (82) 7.6.2 Avdelningens uppgifter Avdelningen har i uppgift att utveckla effektiva arbetssätt för ledning och samordning av interna och externa beredningsprocesser och beslutsprocesser till stöd för framförallt generaldirektören samt de nationella avdelningarna och nationella fristående enheterna. I avdelningens uppgifter ingår att samordna arbetet vid huvudkontoret och därmed bidra till att myndighetens beslut är kvalitetssäkrade och tydligt nationellt samordnade så att myndigheten klarar sitt långsiktiga uppdrag. Avdelningen har också i uppgift att löpande bevaka och analysera trender och händelser i omvärlden som kan ha betydelse för myndighetens beredningsprocesser och beslutsprocesser samt, utifrån detta, agera för att utveckla system och strukturer som integrerar processerna i myndighetens samlade verksamhet och med det omgivande samhället. Avdelningen svarar för myndighetens forskning, huvudsakliga utvärderingskapacitet, projektportfölj på nationell nivå, värdegrundsarbete, jämställdhetsintegrering och förvaltningsutveckling. I avdelningens uppgifter ingår även att koordinera interna och externa kontrollaktiviteter inom ramen för myndighetens övergripande arbete med intern styrning och kontroll samt att svara för processen för generaldirektörens bedömning av Kriminalvårdens interna styrning och kontroll, som ska göras i anslutning till underskriften i årsredovisningen.28 Avdelningen ansvarar för att leda en tillsynverksamhet där resultateten från inspektionerna ska ge underlag till och bidra till myndighetens interna styrning och kontroll. 7.6.3 Kriminalvårdsdirektörens specifika ansvar och befogenheter Kriminalvårdsdirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom avdelningen samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1). Kriminalvårdsdirektören ansvarar för: förberedelser inför den nationella ledningsgruppens möten och övriga strategiska chefsmöten där generaldirektören och kriminalvårdsdirektören deltar att leda den lokala samverkansgruppen vid huvudkontoret utveckling av former för centrala sammankomster och avdelningsövergripande möten vid huvudkontoret administrativa frågor som är gemensamma för huvudkontoret och som inte någon annan nationell avdelning eller nationell fristående enhet ansvarar för. Kriminalvårdsdirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har inom nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än den egna avdelningen: beredningsfrågor: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten och Kriminalvårdens servicecenter myndighetens samlade arbete med intern styrning och kontroll: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna 28 Se förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 46 (82) och verksamhetsområdena; dessa ansvar och befogenheter innebär inte ett övertagande av ansvar eller beslutsmandat från dem som är ansvariga för specifika delar av arbetet med intern styrning och kontroll, utan avser endast ett säkerställande av koordinering av arbetet när det finns inbördes beroenden frågor om projektarbete samt arbete med forskning och utvärdering: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena. 7.6.4 Enheten för generaldirektörens stab Enheten har i uppgift att långsiktigt bedöma generaldirektörens åtaganden för att föra fram Kriminalvårdens frågor i nationella och internationella sammanhang. I uppgiften ingår att samordna generaldirektörens kontakter med riksdagen och Regeringskansliet samt hennes eller hans övriga myndighetskontakter av strategisk betydelse. Enheten svarar för att planera, förbereda och samordna generaldirektörens interna och externa kontakter och engagemang. Enheten svarar även för rådgivning till myndighetens ledning i medie- och kommunikationsfrågor. 7.6.5 Enheten för beredning Enheten har i uppgift att utveckla och kontinuerligt säkerställa beredningsprocessen så att myndighetens beslut är kvalitetssäkrade och tydligt nationellt samordnade. Enheten svarar för att utveckla och kontinuerligt underhålla en funktion för projekt- och processledning. Enheten ska koordinera frågor som avser arbetet med att förebygga otillåten påverkan, koordinera interna och externa kontrollaktiviteter inom ramen för myndighetens övergripande arbete med intern styrning och kontroll samt svara för processen för generaldirektörens bedömning av Kriminalvårdens interna styrning och kontroll. Enheten ska utföra myndighetsintern tillsynsverksamhet genom inspektioner. Inspektionerna ska genomföras genom fysiska besök på verksamhetsställesnivå och ska granska verksamheten inom ett antal områden. Enheten har också i uppgift att svara för: arbetsordningen förvaltningsutveckling i myndigheten processledning av Kriminalvårdens värdegrundsarbete samordning av arbetet med att göra myndighetens verksamhet jämställdhetsintegrerad samordning av arbetet med tillgänglighetsanpassa myndigheten för funktionshindrade Kriminalvårdens miljöledning. Vid enheten finns personalansvarsnämndens kansli. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 47 (82) 7.6.6 Enheten för forskning och utvärdering Enheten har i uppgift att utveckla och upprätthålla effektiva processer för att från vetenskapen fånga och omsätta ledande arbetssätt och metoder till stöd för kriminalvårdsverksamheten och att generellt verka för en evidensbaserad kriminalvård. I uppgiften ingår att svara för vetenskapliga rådet och dess verksamhet, som inkluderar ackrediteringspanel och granskning av interna och externa forskningsförslag. I uppgiften ingår också att utifrån en myndighetsövergripande prioritering planera, genomföra och rapportera forskningsprojekt, litteraturöversikter och utvärderingsprojekt på uppdrag av generaldirektören och i samråd med avdelningen för anstalt och häkte, avdelningen för frivård och avdelningen för säkerhet. Enheten kan också stödja dessa avdelningar med att själva genomföra utvärderingar. Enheten har också i uppgift att utifrån sin expertis bidra till arbetet vid enheten för beredning, så att myndighetens beslut är kvalitetssäkrade. 7.6.7 Internationella sekretariatet Enheten har i uppgift att löpande hantera och långsiktigt utveckla samverkan, samordning och planering avseende Kriminalvårdens deltagande inom civil krishantering och bilaterala utvecklingsprojekt. Den civila krishanteringen arbetar med särskild inriktning mot Europeiska unionen, EU, och Förenta nationerna, FN, med missionsverksamhet som omfattar såväl utbildning som aktivt deltagande i doktrinbyggande på området. Det bilaterala utvecklingsarbetet är inriktat på samarbete med andra rättsvårdande myndigheter samt, i vissa fall, enskilda projekt. Enheten samordnar och planerar Kriminalvårdens internationella besöksverksamhet, såväl egna utomlandsbesök som utländska besök i Sverige, samt ansvarar för samordning av svenskt deltagande i internationell konferensverksamhet. Enheten har också i uppgift att arbeta med EU-finansieringsfrågor och internationellt nätverksbyggande och att utveckla en kompetensbank i syfte att bidra internationellt i utlandsuppdrag och missioner. Enheten ansvarar även för medarbetares återinträde i tjänstgöring efter slutförd mission. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 48 (82) 7.7 Avdelningen för ekonomi 7.7.1 Organisatorisk indelning Den övergripande organisationen för avdelningen för ekonomi ser ut som nedan: Avdelningen leds av ekonomidirektören. Avdelningen är organisatoriskt indelad i tre enheter och en sektion: Enheten för ekonomisk styrning, som leds av budget- och planeringschefen som rapporterar till ekonomidirektören. Enheten för redovisning, som leds av redovisningschefen som rapporterar till ekonomidirektören. Enheten för strategiskt inköp, som leds av inköpschefen som rapporterar till ekonomidirektören. Sektionen för statistik, som leds av statistikchefen som rapporterar till ekonomidirektören. 7.7.2 Avdelningens uppgifter Avdelningen har i uppgift att långsiktigt inrikta, formulera, driva och justera myndighetens struktur för redovisning, ekonomisk styrning, uppföljning, verksamhetsplanering, inköp, prognoser och statistik så att myndigheten som helhet klarar sitt långsiktiga uppdrag. I uppgiften ingår att stödja en resultatkultur. Avdelningen ska löpande bevaka och analysera trender och händelser i omvärlden som kan ha betydelse för myndighetens ekonomi, verksamhetsplanering och prognoser. Avdelningen ska även agera för att utveckla system och strukturer som integrerar processer för ekonomi och verksamhetsplanering i myndighetens samlade verksamhet och med statsförvaltningen i övrigt. Avdelningen har i uppgift att identifiera, utveckla och implementera ledande arbetssätt och expertkunskap avseende redovisning, ekonomisk styrning, uppföljning, verksamhetsplanering, inköp, prognoser och statistik samt att åstadkomma en nationell samordning som möjliggör och stödjer ett väl fungerande arbete inom ansvarsområdet. I uppgiften ingår att utveckla modeller för analyser samt principer för uppföljning av verksamhetens resurser och resultat. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 49 (82) Avdelningen har också i uppgift att vara myndighetens centrala riskhanteringsfunktion med övergripande ansvar för processerna enligt förordningen om intern styrning och kontroll, förordningen om statliga myndigheters riskhantering m.m. 29 Avdelningen ska vidare bistå med underlag samt samverka med avdelningen för ledningsstöd i frågor om processen för generaldirektörens bedömning av Kriminalvårdens interna styrning och kontroll. Avdelningen ska ge stöd avseende redovisning, ekonomisk styrning, uppföljning, verksamhetsplanering, inköp, prognoser och statistik till hela myndigheten. I uppgiften ingår att tillhandahålla beslutsunderlag, uppföljningar och analyser av verksamheter samt att ge stöd i löpande arbete och beslutsfattande. Avdelningen ansvarar för den verksamhetsnära systemförvaltningen av de system som används i avdelningens arbete med t.ex. budgetering, ekonomisk uppföljning, e-handel, ledningsinformation m.m. 7.7.3 Ekonomidirektörens specifika ansvar och befogenheter Ekonomidirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom avdelningen samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1). Ekonomidirektören är systemägare för de ekonomiadministrativa systemen. Ekonomidirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har inom nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än den egna avdelningen: frågor om ekonomisk styrning, verksamhetsplanering, uppföljning, redovisning och långsiktig utveckling av ekonomiadministrativa processer: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena frågor om inköp och statistikproduktion: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena frågor om intern styrning och kontroll utifrån processerna enligt förordningen om intern styrning och kontroll, förordningen om statliga myndigheters riskhantering m.m.: uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena. 7.7.4 Enheten för ekonomisk styrning Enheten har i uppgift att svara för myndighetens processer för verksamhetsplanering och budgetarbete, myndighetens utgiftsprognoser och myndighetens årsredovisning och budgetunderlag. Enheten ska, genom uppföljning, analyser och ledningsinformation, stödja beslutsfattande i myndigheten. Avdelningen för ekonomi svarar även för processerna för riskanalyser enligt förordningen (2006:1097) om statliga myndigheters betalningar och medelsförvaltning och anslagsförordningen (2011:223) samt för resultatanalyser som underlag för fördjupad prövning enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. 29 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 50 (82) Enheten har i uppgift att utveckla och underhålla Kriminalvårdens modeller för styrning, uppföljning och budgetfördelning samt att säkerställa en enhetlig tillämpning av dessa. Enheten ska arbeta för en resultatkultur och en effektiv användning av resurser i myndigheten. Enheten är myndighetens centrala riskhanteringsfunktion med övergripande ansvar för processerna enligt förordningen om intern styrning och kontroll, förordningen om statliga myndigheters riskhantering m.m. 7.7.5 Enheten för redovisning Enheten ansvarar för myndighetens finansiella redovisning samt styrningen inom det ekonomiadministrativa området. Enheten ska se till att redovisningsarbetet uppfyller externa och interna krav samt ska, genom uppföljning, ta fram och verka för en enhetlig tillämpning av styrande dokument inom ansvarsområdet. Enheten är kravställare för de ekonomiadministrativa tjänster som Kriminalvårdens servicecenter ansvarar för och ska säkerställa en effektiv styrning av dessa. Den ekonomiadministrativa styrningen syftar till att skapa goda förutsättningar för både ekonomistyrning och verksamhetsstyrning i myndigheten, en transparent redovisning och en betryggande intern styrning och kontroll. Enheten ska arbeta för en god resultatkultur och en effektiv användning av resurser genom att ge stöd till myndighetens chefer avseende planering och uppföljning av ekonomi och verksamhet. 7.7.6 Enheten för strategiskt inköp Enheten har i uppgift att utveckla, styra och samordna myndighetens inköp utifrån lagen om offentlig upphandling och regelverket i övrigt och utifrån verksamhetens behov, effektiva processer och effektiv resursanvändning. Enheten utför upphandlingar utifrån planer och kravställning från avdelningarna, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter och regionerna. I enhetens uppgifter ingår att fastställa strategier för och följa upp avtalsefterlevnad för myndighetens inköp, att utveckla och underhålla kategoristyrning för myndighetens inköp samt att utveckla e-handel. Enheten svarar också för inköpsrelaterat juridiskt stöd och rådgivning samt för upphandlingsärenden, överprövningar och andra affärsjuridiska ärenden. Enheten ska samråda med rättsenheten i rättsprocesser. 7.7.7 Sektionen för statistik Sektionen har i uppgift att svara för myndighetens samlade statistikproduktion och att bistå myndigheten i stort med data, statistik, analyser av statistik samt statistiskt bearbetade datauttag. Sektionen bistår även externa intressenter med såväl lagstadgade som andra leveranser av statistik och analyser av statistik. I uppgiften ingår att samordna myndighetens statistik, att skapa gemensamma definitioner och att bistå i arbetet med att etablera nyckeltal för styrning och uppföljning av verksamheten. Sektionen bedömer och hanterar konsekvenser för statistikproduktion och analys utifrån förändringar i uppdrag, regelverk och praxis. Sektionen svarar också för att säkerställa och förbättra metoder för och genomförande av myndighetens klientprognoser samt för att säkerställa den interna och externa samverkan som behövs för uppgiften. Sektionen ansvarar för att utveckla och förvalta de statistiska underlagen. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 51 (82) 7.8 Avdelningen för HR 7.8.1 Organisatorisk indelning Den övergripande organisationen för avdelningen för HR ser ut som nedan: Avdelningen leds av HR-direktören. Avdelningen är organisatoriskt indelad i tre enheter: Enheten för kompetensförsörjning och arbetsgivarstöd, som leds av chefen för enheten för kompetensförsörjning och arbetsgivarstöd som rapporterar till HRdirektören. Inom enheten finns följande sektioner som leds av var sin sektionschef som rapporterar till enhetschefen: - sektionen för kompetensförsörjning - sektionen för arbetsgivarstöd. Förhandlingsenheten, som leds av förhandlingschefen som rapporterar till HRdirektören. Utbildningsenheten, som leds av utbildningschefen som rapporterar till HRdirektören. Inom enheten finns följande personalutbildningscenter som leds av var sin gruppchef som rapporterar till enhetschefen: - personalutbildningscenter Göteborg - personalutbildningscenter Malmö - personalutbildningscenter Norrköping - personalutbildningscenter Stockholm - personalutbildningscenter Örebro. 7.8.2 Avdelningens uppgifter Avdelningen har i uppgift att svara för myndighetens arbetsgivarpolitik och kompetensförsörjning samt att lämna stöd i dessa frågor till alla nivåer i myndigheten. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 52 (82) Avdelningen ska långsiktigt formulera och driva utvecklingen av dessa frågor för att säkerställa att myndigheten är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. I uppgiften ingår att löpande bevaka och analysera trender och händelser i omvärlden som kan ha betydelse för frågorna samt att, utifrån detta, agera för att utveckla system och strukturer som integrerar frågorna i myndighetens samlade verksamhet och med det omgivande samhället. I uppgiften ingår också att identifiera, utveckla och implementera ledande arbetssätt och expertkunskap samt att åstadkomma en nationell samordning som möjliggör och stödjer arbetet inom området. Avdelningen ska säkerställa att arbetsgivarpolitiken bidrar till den nationella nivåns utveckling inom området samt att den regionala och lokala nivån får tillräckligt stöd i kompetensförsörjningsarbetet, arbetsmiljöarbetet och tillämpningen av arbetsgivarpolitiken. Avdelningen ska, genom uppföljning och analyser, stödja beslutsfattande i myndigheten. Avdelningen svarar för att utarbeta och utveckla kursplaner för de myndighetsgemensamma personalutbildningarna samt för att genomföra och, genom uppföljning, kvalitetssäkra utbildningarna. Avdelningen ansvarar för beställarfunktionen för de personaladministrativa systemen gentemot avdelningen för IT och Kriminalvårdens servicecenter. 7.8.3 HR-direktörens specifika ansvar och befogenheter HR-direktören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom avdelningen samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1). HR-direktören har befogenhet att fastställa metodanvisningar för myndighetsgemensamma personalutbildningar. HR-direktören är systemägare för de personaladministrativa systemen. HR-direktören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har inom nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än den egna avdelningen: arbetsgivarpolitik, kompetensförsörjning och personalutbildning: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena frågor om arbetsmiljö, kompetensförsörjning och tillämpning av arbetsgivarpolitik: uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena. 7.8.4 Enheten för kompetensförsörjning och arbetsgivarstöd Enheten har i uppgift att identifiera, utveckla, implementera och följa upp myndighetens långsiktiga kompetensförsörjning inom alla personalkategorier. Enheten ska, utifrån en etablerad modell, kontinuerligt analysera, planera och på kort och långt sikt hantera behov av och krav på myndighetens kompetensförsörjning utifrån såväl Kriminalvårdens långsiktiga mål och strategival som omvärldens förändringar. Enheten ska etablera, underhålla och följa upp arbetsgivarstödet till chefer inom Kriminalvården. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 53 (82) Enheten har också i uppgift att underhålla och utveckla enhetliga rekryteringsprocesser och avvecklingsprocesser som säkerställer myndighetens och chefernas behov av ny kompetens. I uppgiften ingår att utveckla och implementera strukturer för intern rörlighet så att Kriminalvårdens medarbetare kan utvecklas inom myndigheten. 7.8.5 Förhandlingsenheten Enheten har i uppgift att identifiera, implementera och följa upp författningar, avtal och villkor som styr och stödjer arbetsgivarpolitiken. Enheten ska verka för att tillämpningen och utvecklingen av det interna regelverket inom ansvarsområdet bidrar till att målen för verksamheten nås med upprätthållande av en god arbetsmiljö. I uppgiften ingår att kontinuerligt analysera och planera myndighetens arbetsgivarpolitik utifrån såväl Kriminalvårdens långsiktiga mål och strategival som omvärldens förändringar. Enheten svarar för att utveckla myndighetens lönebildningsprocess, utveckla samverkan på området samt säkerställa att författningar, interna styrande dokument och ingångna kollektivavtal följs. Enheten har också i uppgift att leda förhandlingsverksamhet avseende tvister och andra centrala förhandlingar inom personalområdet. Enheten ska säkerställa en nationell enhetlighet och tillämpning vid genomförande av verksamhetsanalyser, så att normeringen av och uppdragen till myndighetens olika organisatoriska enheter samordnas med verksamhetens behov av personalresurser och schemaläggning för att en trygg och säker miljö och en god arbetsmiljö ska garanteras. Enheten har också i uppgift att handlägga ärenden om bisysslor och ärenden om tillstånd för medarbetare att vara leverantörer till Kriminalvården. Enheten svarar också för att förändringsarbete som innebär omställning, resurssättning vid organisationsförändringar m.m. säkerställs utifrån arbetsgivarens skyldigheter. 7.8.6 Utbildningsenheten Enheten har i uppgift att kvalitetssäkra och utveckla myndighetens långsiktiga modell för personalens lärande och utbildning, att planera för kompetensutveckling samt att utarbeta, planera, genomföra och följa upp alla personalutbildningar inom enhetens ansvarsområde. (Ao 2015-04-01) Enheten har också i uppgift att svara för utvecklingsarbete avseende alternativa metoder för pedagogik och utvärdering samt implementering av dessa metoder inom ansvarsområdet. I uppgiften ingår att producera och utveckla personalutbildningar för distansutbildning och e-lärande. (Ao 2015-04-01) Enheten svarar för samverkan med externa utbildningsanordnare. Enheten är kravställande inför upphandlingar inom området. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 54 (82) 7.9 Avdelningen för IT 7.9.1 Organisatorisk indelning Den övergripande organisationen för avdelningen för IT ser ut som nedan: Avdelningen leds av IT-direktören. Avdelningen är organisatoriskt indelad i tre enheter: Enheten för infrastruktur, som leds av chefen för enheten för infrastruktur som rapporterar till IT-direktören. Inom enheten finns följande sektioner som leds av var sin sektionschef som rapporterar till enhetschefen: - sektionen för teknikcenter - sektionen för infraförvaltning - sektionen för servicedesk. Enheten för applikationer, som leds av chefen för enheten för applikationer som rapporterar till IT-direktören. Inom enheten finns följande sektioner som leds av var sin sektionschef som rapporterar till enhetschefen: - sektionen för stödapplikationer - sektionen för klientapplikationer. Enheten för projekt- och tjänstekontor, som leds av chefen för enheten för projekt- och tjänstekontor som rapporterar till IT-direktören. Inom enheten finns följande sektion som leds av en sektionschef som rapporterar till enhetschefen: - sektionen för tjänster och verksamhetsrelationer. 7.9.2 Avdelningens uppgifter Avdelningen har i uppgift att inrikta, formulera och driva utvecklingen av myndighetens IT-struktur för att långsiktigt säkerställa att myndigheten har en tillgänglig, säker och kostnadseffektiv IT som uppfyller verksamheternas behov. Avdelningen ska löpande bevaka och analysera trender, händelser och teknisk utveckling i omvärlden som kan ha betydelse för myndighetens IT samt, utifrån detta, agera för att ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 55 (82) utveckla system och strukturer som integrerar IT i myndighetens samlade verksamhet och med det omgivande samhället. Avdelningen ska medverka till nationell och internationell samordning inom ansvarsområdet. Avdelningen har i uppgift att identifiera, utveckla och implementera ledande arbetssätt och expertkunskap avseende IT som bidrar till såväl nya arbetssätt i verksamheten som effektivisering av befintliga arbetssätt och metoder. Avdelningen ska åstadkomma en nationell samordning som möjliggör och stödjer ett väl fungerande arbete inom ansvarsområdet. Avdelningen ska vara Kriminalvårdens kontaktpunkt gentemot externa IT-leverantörer. Avdelningen ska säkerställa att myndighetens olika nivåer ges tillräckligt IT-stöd. Avdelningen ansvarar för myndighetens IT-utvecklingsprocesser, IT-systemförvaltningsprocesser och processer för styrning av IT-leverantörer. Avdelningen ansvarar även för den IT-nära systemförvaltningen som är inriktad på förvaltningsobjektets IT-komponenter. 7.9.3 IT-direktörens specifika ansvar och befogenheter IT-direktören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom avdelningen samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1). IT-direktören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har inom nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än den egna avdelningen: IT-säkerhetsfrågor, med undantag för informationssäkerhetsfrågor: reviderande, koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena IT-frågor: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena. 7.9.4 Enheten för infrastruktur Enheten har i uppgift att utifrån verksamhetens behov utveckla en effektiv leverans av IT och att svara för utveckling, drift och förvaltning av Kriminalvårdens IT-infrastruktur. I uppgiften ingår IT-support samt övervakning av IT-infrastruktur och systemstöd. Enheten har i uppgift att underhålla och utveckla det gemensamma IT-stödet i form av infrastruktur och teknisk drift till hela myndigheten samt användarstödet avseende myndighetens datasystem. 7.9.5 Enheten för applikationer Enheten har i uppgift att svara för förvaltning av myndighetens klientapplikationer och stödapplikationer samt att, utifrån ledande teknik och arbetssätt, utveckla applikationerna. I uppgiften ingår att identifiera brister och säkerställa grundfunktionalitet i befintliga applikationer samt att kontinuerligt följa upp och utvärdera användningen av applikationerna. I uppgiften ingår också att säkra den framtida funktionaliteten genom nyutveckling eller nyanskaffning av applikationer. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 56 (82) 7.9.6 Enheten för projekt- och tjänstekontor Enheten har i uppgift att svara för övergripande projekt- och tjänstestyrning inom avdelningen, dvs. för ledning och styrning från det att behov identifieras till dess att uppföljning sker av genomförda projekt och levererade tjänster. Enheten ska utveckla, samordna och säkerställa en fungerande brygga mellan långsiktiga utvecklingsbehov inom IT och enskilda projekt inom avdelningen, t.ex. avseende systemutveckling och teknik. I uppgiften ingår att svara för myndighetsövergripande frågor såsom IT-arkitektur och ITsäkerhet samt för projektledning och avstämningar gentemot IT-styrgrupper. 7.10 Avdelningen för kommunikation 7.10.1 Organisatorisk indelning Den övergripande organisationen för avdelningen för kommunikation ser ut som nedan: Avdelningen leds av kommunikationsdirektören. Avdelningen är organisatoriskt indelad i en enhet och två sektioner: Enheten för produktion och strategi, som leds av chefen för enheten för produktion och strategi som rapporterar till kommunikationsdirektören. Redaktionssektionen, som leds av redaktionschefen som rapporterar till kommunikationsdirektören. Pressektionen, som leds av presschefen som rapporterar till kommunikationsdirektören. 7.10.2 Avdelningens uppgifter Avdelningen har i uppgift att långsiktigt inrikta, formulera, driva och vid behov justera myndighetens interna och externa kommunikation för att bidra till att myndigheten klarar sitt långsiktiga uppdrag. I uppgiften ingår att, genom planerad och målmedveten kommunikation, sprida och fördjupa kunskap om Kriminalvårdens verksamhet, mål och ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 57 (82) uppgifter samt skapa och utveckla förtroende för Kriminalvårdens förmåga att effektivt och rättssäkert utföra sina uppdrag. Avdelningen ska löpande bevaka och analysera trender och händelser i omvärlden som kan ha betydelse för myndigheten samt, utifrån detta, agera för att utveckla system och strukturer som integrerar myndighetens kommunikation i myndighetens samlade verksamhet och med det omgivande samhället. Avdelningen har också i uppgift att utveckla och implementera ett kommunikationsarbete som allmänt och specifikt förändrar bilden av Kriminalvården i positiv riktning hos samverkansparter, allmänhet, huvudmän och övriga intressenter. I uppgiften ingår att utveckla, implementera och kontinuerligt anpassa proaktiva och reaktiva strategier för interna och externa informations- och kommunikationskanaler. Avdelningen ska säkerställa att myndighetens olika nivåer ges tillräckligt stöd i informations- och kommunikationsfrågor. Avdelningen ansvarar för huvudkontorets bibliotek. 7.10.3 Kommunikationsdirektörens specifika ansvar och befogenheter Kommunikationsdirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom avdelningen samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1). Kommunikationsdirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har inom nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än den egna avdelningen: mediafrågor och interna informationsfrågor: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena. 7.10.4 Enheten för produktion och strategi Enheten har i uppgift att svara för, utveckla och kontinuerligt underhålla myndighetens strategiska varumärkesarbete. I uppgiften ingår att utveckla och vårda myndighetens grafiska profil och varumärke samt att svara för grafisk produktion i form av informationsmaterial, böcker, skrifter, material till event och utställningar, personaltidning m.m. Enheten ansvarar för att utveckla och förvalta intranät, hemsidor och digitala kanaler. Enheten ska vara ett aktivt stöd avseende informations- och kommunikationsinsatser gentemot beställare utanför avdelningen. 7.10.5 Redaktionssektionen Sektionen har i uppgift att svara för nyhets- och publiceringsplanering samt innehållsproduktion, oavsett kanal, i samband med informations- och kommunikationsinsatser. Redaktionssektionen utgör avdelningens expertis för fotografering, film och redigering. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 58 (82) 7.10.6 Pressektionen Sektionen har i uppgift att bevaka massmedier och sociala medier, initiera specifika pressaktiviteter och andra medieaktiviteter samt ge råd och stöd i medie- och kommunikationsfrågor till hela myndigheten. Sektionen ansvarar för myndighetens medieträning samt löpande bevakning av utvecklingen inom medie- och kommunikationsområdet. Sektionen svarar även för myndighetens pressjour. 7.11 Avdelningen för lokalförsörjning 7.11.1 Organisatorisk indelning Den övergripande organisationen för avdelningen för lokalförsörjning ser ut som nedan: Avdelningen leds av fastighetsdirektören. Avdelningen är organisatoriskt indelad i två enheter: Enheten för lokalförvaltning, som leds av chefen för enheten för lokalförvaltning som rapporterar till fastighetsdirektören. Enheten för lokalförsörjningsprojekt, som leds av chefen för enheten för lokalförsörjningsprojekt som rapporterar till fastighetsdirektören. 7.11.2 Avdelningens uppgifter Avdelningen har i uppgift att utifrån kravställningar från avdelningen för anstalt och häkte, avdelningen för frivård och avdelningen för säkerhet långsiktigt planera lokalförsörjningen, bl.a. investeringar i fastigheter, samt att driva och delta i utvecklingsarbeten inom dessa områden. I uppgiften ingår att skapa förutsättningar för deltagande från såväl nationell nivå som från regional och lokal nivå i projekt, förvaltning och normeringsarbete. Avdelningen ska löpande bevaka och analysera trender och händelser i omvärlden som kan ha betydelse för myndighetens lokalförsörjning. Avdelningen ska leda, styra och följa upp nybyggnads-, ombyggnads- och tillbyggnadsprojekt inom lokalförsörjningsområdet för byggnationer och teletekniska system, hantera ekonomisk påverkan i projekten samt säkerställa att upphandlingsregler uppfylls. I denna uppgift ingår att leda arbetet med standardiserade funktionsbeskrivningar och normering. Avdelningen ska planera, teckna, säga upp och omförhandla myndighetens hyresavtal. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 59 (82) Avdelningen har i uppgift att nationellt driva lokalförvaltningsfrågor och att ge stöd till regional och lokal nivå i dessa frågor i syfte att säkra en enhetlig hantering såväl säkerhetsmässigt som ekonomiskt. I uppgiften ingår att samordna underhålls- och renoveringsplaner med fastighetsägare, avdelningen för anstalt och häkte, avdelningen för frivård och avdelningen för säkerhet och övriga berörda samt att långsiktigt planera installation, underhåll och utbyte av hyresgästägda system. 7.11.3 Fastighetsdirektörens specifika ansvar och befogenheter Fastighetsdirektören har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin avdelning, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom avdelningen samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1). Fastighetsdirektören, eller de funktioner vid avdelningen som hon eller han bestämt, har inom nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än den egna avdelningen: arbetet med normering av lokalförsörjningsrelaterade frågor: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena arbetet med förvaltning av myndighetens lokaler: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot övriga avdelningar, nationella transportenheten, Kriminalvårdens servicecenter, regionerna och verksamhetsområdena. 7.11.4 Enheten för lokalförvaltning Enheten har i uppgift att utveckla, implementera och upprätthålla en organisation för styrning av lokalförvaltningsprocessen samt att ge stöd till regioner och verksamhetsställen i frågor avseende förvaltning av fastigheterna. I uppgiften ingår att inhämta kunskaper från regioner och verksamhetsområden som därefter ligger till grund för fastighetsutvecklingsplaner för de lokaler som Kriminalvården hyr. Fastighetsutvecklingsplanerna utgör en grund för lokalförsörjningsplanen samt en del av den strategiska planeringen som omfattar att inventera behov och skapa överblick över olika projektförslag. Enheten har i uppgift att identifiera och hantera gränsdragningsfrågor mot fastighetsägaren, skapa strukturerade processer avseende avtal för drift- och servicetjänster samt vara stöd i mindre anpassningsprojekt av byggnader och säkerhetssystem. 7.11.5 Enheten för lokalförsörjningsprojekt Enheten har i uppgift att samordna och driva de nybyggnads-, ombyggnads-, och tillbyggnadsprojekt som genomförs inom lokalförsörjningsområdet för byggnationer och teletekniska system i enlighet med beslutade processer. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 60 (82) Enheten har ett processansvar30 för samtliga byggprojekt i myndigheten oavsett vilken organisatorisk nivå de drivs på. I ansvaret ingår att svara för nationell samordning och uppföljning samt att säkerställa att projekten följer etablerade processer. Enheten har i uppgift att samordna utvecklingsfrågor inom ansvarsområdet, inklusive standardisering, samt att identifiera och analysera underlag för långsiktig planering i lokalförsörjningsfrågor. 7.12 Nationella transportenheten 7.12.1 Organisatorisk indelning Den övergripande organisationen för nationella transportenheten ser ut som nedan: Nationella transportenheten utgör en nationell fristående enhet som leds av chefen för nationella transportenheten. Nationella transportenhetens organisation skiljer sig från övriga delar av huvudkontoret på så sätt att det inom enheten finns organisatoriska enheter även på regional och lokal nivå, motsvarande myndighetens regioner och verksamhetsområden. Nationella transportenheten är organisatoriskt indelad i fem sektioner: Inrikessektion Nord som leds av inrikestransportchefen för inrikessektion Nord, placerad i Härnösand, som rapporterar till chefen för nationella transportenheten. Sektionens geografiska område omfattar Region Nord. Inom sektionen finns följande grupper som leds av var sin kriminalvårdsinspektör som rapporterar till inrikestransportchefen: - gruppen för inrikes planering, placerad i Arvidsjaur - transportgrupper. Inrikessektion Mitt som leds av inrikestransportchefen för inrikessektion Mitt, placerad i Göteborg, som rapporterar till chefen för nationella transportenheten. Sektionens geografiska område omfattar Region Väst och Region Mitt med Processansvar är ett ansvar för att utveckla, styra och följa upp processer inom ett visst område och för att säkerställa enhetlighet i myndigheten. Processansvarig är chefen för enheten eller, efter delegering, underställd chef eller medarbetare. Processansvaret kan vara förknippat med personalansvar, men aldrig för medarbetare vid andra organisatoriska enheter som involveras i processen. 30 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 61 (82) undantag för verksamhetsområdena Uppsala och Nyköping. Inom sektionen finns följande grupper som leds av var sin kriminalvårdsinspektör som rapporterar till inrikestransportchefen: - transportgrupper. Inrikessektion Stockholm som leds av inrikestransportchefen för inrikessektion Stockholm, placerad i Stockholm, som rapporterar till chefen för nationella transportenheten. Sektionens geografiska område omfattar Region Stockholm och verksamhetsområde Uppsala. Inom sektionen finns följande grupper som leds av var sin kriminalvårdsinspektör som rapporterar till inrikestransportchefen: - transportgrupper. Inrikessektion Syd som leds av inrikestransportchefen för inrikessektion Syd, placerad i Malmö, som rapporterar till chefen för nationella transportenheten. Sektionens geografiska område omfattar Region Syd, Region Öst och verksamhetsområde Nyköping. Inom sektionen finns följande grupper som leds av var sin kriminalvårdsinspektör som rapporterar till inrikestransportchefen: - transportgrupper. Utrikessektionen som leds av utrikestransportchefen, placerad i Norrköping eller Stockholm, som rapporterar till chefen för nationella transportenheten. Inom sektionen finns följande grupper som leds av var sin kriminalvårdsinspektör som rapporterar till utrikestransportchefen: - gruppen för utrikes planering, placerad i Arvidsjaur - transportgrupper, placerade i Göteborg, Malmö och Stockholm. Vid nationella transportenheten finns, som stöd för chefen för nationella transportenhetens ledning och styrning av enheten, medarbetare som är placerade på huvudkontoret i Norrköping och som rapporterar till henne eller honom. (Ao 2015-04-01) Nationella transportenhetens nationella nivå utgörs av chefen för nationella transportenheten, medarbetare inom enheten som är placerade på huvudkontoret i Norrköping, gruppen för inrikes planering samt utrikessektionen med undantag för transportgrupperna. Enhetens regionala nivå utgörs av inrikessektionerna, med undantag för gruppen för inrikes planering och transportgrupperna. Enhetens lokala nivå utgörs av transportkontor bestående av en eller flera transportgrupper. Nationella transportenhetens medarbetare är placerade såväl på huvudkontoret i Norrköping som på andra platser i landet. Medarbetarens närmaste chef har personalansvar oavsett medarbetarens placering. Regionernas geografiska indelning samt indelning i lokala verksamhetsområden för anstalt och häkte framgår av bilaga 4. (Ao 2015-04-01) 7.12.2 Enhetens uppgifter Nationella transportenheten har i uppgift att möta Kriminalvårdens behov av transporter av klienter, utom i de delar där transportansvaret uttryckligen ligger på verksamhetsställena. I uppgiften ingår också att utföra de transporter av personer åt andra myndigheter som Kriminalvården enligt föreskrifter eller avtal ansvarar för. Nationella transportenheten har det övergripande ansvaret för transportfrågor i myndigheten, inklusive ett övergripande ansvar för fordonsfrågor och normering av fordon. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 62 (82) Nationella transportenheten har i uppgift att styra och samordna transportresurser mellan Kriminalvårdens regioner samt mellan nationella transportenhetens inrikessektioner och dess utrikessektion. Enheten har också i uppgift att, särskilt inom inrikestransportverksamheten, leda logistikutvecklingen och utvecklingen av arbetsmetoder på en övergripande nivå. Nationella transportenheten svarar för att verksamheten bedrivs i samverkan med övriga delar av Kriminalvården samt med Polismyndigheten, Migrationsverket och andra samarbetspartner. (Ao 2015-04-01) Nationella transportenhetens personal och fordon är fördelade över landet och utgår vid transportuppdrag från verksamhetsställen eller lokaler som enheten disponerar lokalt. 7.12.3 Chefen för nationella transportenhetens specifika ansvar och befogenheter Chefen för nationella transportenheten har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin enhet, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom enheten samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer enhetschefer (se avsnitt 7.2.2). Chefen för nationella transportenheten har därutöver, i egenskap av chef för en nationell fristående enhet, det ansvar och de befogenheter som tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1). Chefen för nationella transportenheten är ytterst ansvarig för den transportverksamhet som nationella transportenheten utför samt har det övergripande ansvaret för transportfrågor i myndigheten. I ansvaret ingår att: koordinera transportverksamheten med regioncheferna utveckla nationella transportenhetens tjänster företräda nationella transportenheten gentemot generaldirektören och avdelningscheferna företräda nationella transportenheten internt och externt i operativa transportfrågor på nationell eller internationell nivå företräda Kriminalvården gentemot externa parter i strategiska transportfrågor. Chefen för nationella transportenheten har till sitt stöd medarbetare placerade på huvudkontoret som arbetar med olika transportfrågor. Chefen för nationella transportenheten är systemägare för transportsystemen. Chefen för nationella transportenheten har till sitt stöd en ledningsgrupp (se avsnitt 3.11). (Ao 2015-04-01) 7.12.4 Inrikessektionerna Nord, Mitt, Stockholm och Syd Inrikessektion Nord, Mitt, Stockholm respektive Syd har i uppgift att på uppdrag utföra följande inrikestransporter: transporter mellan olika verksamhetsställen transporter mellan verksamhetsställen och vissa domstolar (se bilaga 4) transporter utanför tätorterna åt verksamhetsområdena Umeå och Luleå transporter mellan verksamhetsställen och andra vårdgivare än Kriminalvården i samband med placeringar enligt 11 kap. 3 § fängelselagen ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 63 (82) transporter i samband med s.k. jourhäktningar om en anhållen förvaras hos Polismyndigheten på en ort som saknar häkte och om häktningsförhandlingen äger rum på en annan ort transporter som ankommer på Kriminalvården när Polismyndigheten har beslutat om handräckning, med undantag för verksamhetsområde Gotland som självt ansvarar för dessa transporter. Inrikessektion Stockholm ansvarar även för samtliga transportuppdrag på vardagar under dagtid från region Stockholms samtliga häkten (se bilaga 4). Inrikessektion Mitt ansvarar även för samtliga transportuppdrag från Häktet Göteborg, med undantag från akuta sjukhustransporter. Vid transporter enligt ovanstående punkt 5 och punkt 6 svarar inrikessektionerna även för bevakning vid eventuella förrättningar som hör samman med transporten, om inte annat har bestämts. Gruppen för inrikes planering, som finns vid inrikessektion Nord, ansvarar för att: samordna planering och utförande av inrikestransporter inom nationella transportenheten och övriga Kriminalvården planera inrikestransporter som ankommer på nationella transportenheten. Inrikestransportcheferna har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin sektion samt ett personalansvar för kriminalvårdsinspektörerna och övriga direkt underställda medarbetare inom sektionen (se avsnitt 5.2). Inrikestransportcheferna ansvarar för att inom sina respektive ansvarsområden: säkerställa att fastställda transportresurser i varje läge finns tillgängliga för planeringen samordna transportresurserna med anstalter och häkten tillsammans med anstalter, häkten och externa samverkanspartner löpande följa upp och identifiera behov av förbättringar av arbetsmetoder och arbetssätt företräda nationella transportenheten internt och externt i operativa inrikesfrågor på regional och lokal nivå. Inrikestransportchefen för inrikessektion Nord ansvarar även för att: i samråd med chefen för nationella transportenheten leda logistikutvecklingen inom inrikestransportverksamheten i samråd med chefen för nationella transportenheten medverka i utvecklingen av arbetsmetoder inom inrikestransportverksamheten. Kriminalvårdsinspektörerna har ett verksamhetsansvar och, vanligen, ett budgetansvar inom sitt ansvarsområde samt ett personalansvar för direkt underställda medarbetare inom ansvarsområdet (se avsnitt 5.2). Kriminalvårdsinspektörerna har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden: kontinuerligt överblicka och planera det dagliga arbetet säkerställa och anpassa beslutade arbetssätt, rutiner och metoder för att stödja medarbetarna i deras arbete identifiera problem och hinder i det dagliga arbetet samt finna situationsanpassade lösningar som säkerställer säkerhet, god arbetsmiljö och kostnadseffektivitet lyfta sådana frågor till respektive inrikestransportchef som inte kan lösas inom ramen för det egna ansvarsområdet. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 64 (82) Kriminalvårdsinspektören för gruppen för inrikes planering har därutöver ett ansvar för att inom sitt ansvarsområde: kvalitetssäkra och löpande förbättra metoder för planeringsverksamheten i lämplig omfattning aktivt delta i planeringsarbetet. 7.12.5 Utrikessektionen Utrikessektionen har i uppgift att planera och utföra Kriminalvårdens egna utrikestransporter samt biträda andra myndigheter med vissa utrikestransporter av personer. Gruppen för utrikes planering ansvarar för att: planera de utrikestransporter som ankommer på nationella transportenheten samordna planering och utförande av utrikestransporter. Utrikestransportchefen har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sektionen samt ett personalansvar för kriminalvårdsinspektörerna och övriga direkt underställda medarbetare inom sektionen (se avsnitt 5.2). Utrikestransportchefen ansvarar för att inom sitt ansvarsområde: säkerställa att fastställda transportresurser i varje läge finns tillgängliga för planeringen tillsammans med anstalter, häkten och externa samverkansparter löpande identifiera och följa upp behov av att förbättra arbetssätt, rutiner och metoder i samråd med chefen för nationella transportenheten, leda logistikutvecklingen inom utrikesverksamheten i samråd med chefen för nationella transportenheten, medverka i utvecklingen av arbetsmetoder inom utrikesverksamheten företräda nationella transportenheten internt och externt i operativa utrikesfrågor på nationell nivå samt, när det gäller relationer av särskild betydelse, på regional och lokal nivå. Kriminalvårdsinspektörerna har ett verksamhetsansvar och, vanligen, ett budgetansvar inom sitt ansvarsområde samt ett personalansvar för direkt underställda medarbetare inom ansvarsområdet (se avsnitt 5.2). Kriminalvårdsinspektörerna har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden: kontinuerligt överblicka och planera det dagliga arbetet säkerställa och anpassa beslutade arbetssätt, rutiner och metoder för att stödja medarbetarna i deras arbete identifiera problem och hinder i det dagliga arbetet samt finna situationsanpassade lösningar som säkerställer säkerhet, god arbetsmiljö och kostnadseffektivitet lyfta sådana frågor till utrikestransportchefen som inte kan lösas inom ramen för det egna ansvarsområdet. Kriminalvårdsinspektören för gruppen för utrikes planering har därutöver ett ansvar för att inom sitt ansvarsområde: kvalitetssäkra och löpande förbättra metoder för planeringsverksamheten i lämplig omfattning aktivt delta i planeringsarbetet. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 65 (82) 7.13 Kriminalvårdens servicecenter 7.13.1 Organisatorisk indelning Den övergripande organisationen för Kriminalvårdens servicecenter ser ut som nedan: Kriminalvårdens servicecenter utgör en nationell fristående enhet som leds av chefen för Kriminalvårdens servicecenter. Enheten är organisatoriskt indelad i fyra sektioner: Sektionen för ekonomiadministration, som leds av chefen för sektionen för ekonomiadministration som rapporterar till chefen för Kriminalvårdens servicecenter. Inom sektionen finns följande grupper som leds av var sin gruppchef som rapporterar till sektionschefen: - gruppen för reskontra - gruppen för redovisning och bokslut. Sektionen för personaladministration,31 som leds av chefen för sektionen för personaladministration som rapporterar till chefen för Kriminalvårdens servicecenter. Inom sektionen finns följande grupper som leds av var sin gruppchef som rapporterar till sektionschefen: - gruppen för lönehantering och reseräkningar - gruppen för personalhändelser och övrig personaladministration. Sektionen för kundcenter, som leds av chefen för kundcenter som rapporterar till chefen för Kriminalvårdens servicecenter. Inom sektionen finns följande grupper som leds av var sin gruppchef som rapporterar till sektionschefen: - gruppen för HK reception och resebokningar - gruppen för växel och support - gruppen för kontorsservice på huvudkontoret. Sektionen för personaladministration startar sin verksamhet successivt, med start under första halvåret 2015. (Ao 2015-04-01) 31 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 66 (82) Sektionen för administrativ effektivitet, som leds av chefen för sektionen för administrativ effektivitet som rapporterar till chefen för Kriminalvårdens servicecenter. Enhetens medarbetare är placerade på servicecenterkontoret i Norrköping. 7.13.2 Enhetens uppgifter Kriminalvårdens servicecenter ansvarar för att förvalta och utveckla de administrativa processer inom Kriminalvården som regleras i beslutade tjänstekataloger. Enhetens uppgift är att utifrån kravställningar från avdelningarna och nationella transportenheten tillhandahålla och säkerställa effektiva administrativa processer inom ansvarsområdet samt driva, samordna och delta i utvecklingsarbete inom området. (Ao 2015-04-01) Kriminalvårdens servicecenter har i uppgift att ge stöd till hela myndigheten i ekonomioch personaladministrativa processer samt att utföra administrativa arbetsuppgifter som ingår i processerna. I uppgiften ingår att stödja en resultatkultur och att samordna Kriminalvårdens administrativa processer. Kriminalvårdens servicecenter ska löpande bevaka och analysera trender och händelser i myndigheten och omvärlden som kan ha betydelse för myndighetens administrativa processer samt agera för att utveckla system och strukturer som integrerar effektiva administrativa processer i myndighetens samlade verksamhet. Kriminalvårdens servicecenter har också i uppgift att identifiera, utveckla och implementera ledande arbetssätt avseende administrativa processer samt att åstadkomma en nationell samordning och administrativ standardisering som möjliggör och stödjer ett väl fungerande arbete inom ansvarsområdet. Kriminalvårdens servicecenter ansvarar för den verksamhetsnära systemförvaltningen inom sitt ansvarsområde och för administrationen av de ekonomi- och personaladministrativa systemen. I ansvaret ingår att operativt omsätta systemägarnas beställningar och behov, att ställa funktionskrav samt att testa utvecklade lösningar. 7.13.3 Chefen för Kriminalvårdens servicecenters specifika ansvar och befogenheter Chefen för Kriminalvårdens servicecenter har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för sin enhet, ett personalansvar för direkt underställda chefer och medarbetare inom enheten samt det ansvar och de befogenheter som i övrigt tillkommer enhetschefer (se avsnitt 7.2.2). Chefen för Kriminalvårdens servicecenter har därutöver, i egenskap av chef för en nationell fristående enhet, det ansvar och de befogenheter som tillkommer avdelningschefer (se avsnitt 7.2.1). Chefen för Kriminalvårdens servicecenter, eller de funktioner vid enheten som hon eller han bestämt, har inom nedanstående sakområden följande ansvar och befogenheter gentemot andra organisatoriska enheter än den egna enheten: frågor om förvaltning och förbättring av Kriminalvårdens servicecenters administrativa och stödjande processer samt frågor om förvaltning och förbättring av använda stödsystem: koordinerande respektive uppföljande ansvar och befogenhet (se avsnitt 5.5) gentemot avdelningarna, nationella transportenheten, regionerna och verksamhetsområdena. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 67 (82) Chefen för Kriminalvårdens servicecenter har till sitt stöd en ledningsgrupp (se avsnitt 3.11). (Ao 2015-04-01) 7.13.4 Sektionen för ekonomiadministration Sektionen har i uppgift att, utifrån verksamhetens behov, fastställda processer och effektiv resursanvändning, utveckla, leda och samordna myndighetens ekonomiadministration. I uppgiften ingår att arbeta med leverantörsreskontra, kundreskontra, löpande redovisning, anläggningstillgångar, bokslut, skatt och momsredovisning. Sektionen ansvarar också stöd och rådgivning till chefer och andra medarbetare avseende processerna inom sektionens ansvarsområde. Sektionen tillhandahåller bokslutsinformation till avdelningen för ekonomi. Sektionen har i uppgift att genomföra transaktioner inom fastställda processer utifrån indata från verksamheten och externa parter och inom de ramar som har satts upp av avdelningen för ekonomi. Sektionen ska arbeta för kontinuerliga processförbättringar och tillförande av kompetens, säkerställa harmonisering och ökad kvalitet samt utöva intern kontroll i det ekonomiadministrativa stödsystemet. 7.13.5 Sektionen för personaladministration32 Sektionen har i uppgift att utifrån fastställda processer, verksamhetens behov och effektiv resursanvändning utveckla, leda och samordna myndighetens personaladministration. I uppgiften ingår att utveckla och upprätthålla myndighetens processer för personaladministration och lönehantering samt att svara för arbete med löneadministration, löneutbetalning, administration av reseräkningar, ärendeadministration och pensionsadministration. (Ao 2015-04-01) Sektionen har också i uppgift att genomföra transaktioner inom fastställda processer utifrån indata från verksamheten och externa parter och inom de ramar som har satts upp av avdelningen för HR. (Ao 2015-04-01) Sektionen ska arbeta för kontinuerliga processförbättringar och tillförande av kompetens, säkerställa harmonisering och ökad kvalitet samt utöva intern kontroll i det personaladministrativa stödsystemet. 7.13.6 Sektionen för kundcenter Sektionen har i uppgift att svara för myndighetens supportfunktion, myndighetens resebokningar och huvudkontorets kontorsservice samt bemanning av huvudkontorets reception och växel. Sektionen ansvarar för bemanning av supportfunktionen, där första och andra linjens support ingår som en del av ekonomi- och personalprocesserna. Supportfunktionen ska svara för Kriminalvårdens servicecenters kontakter gentemot Kriminalvårdens medarbetare, säkerställa att medarbetare får sina frågor dirigerade till rätt person och följa upp att medarbetare får svar inom en rimlig tid enligt beslutade tjänstekataloger. (Ao 201504-01) Sektionen för personaladministration startar sin verksamhet successivt, med start under första halvåret 2015. (Ao 2015-04-01) 32 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 68 (82) 7.13.7 Sektionen för administrativ effektivitet Sektionen har i uppgift att ge stöd till lokala chefer enligt beslutade tjänstekataloger samt att kontinuerligt förbättra de administrativa processerna genom att identifiera sådant administrativt arbete som lokala chefer utför och som sektionen kan hjälpa till att minimera genom utökat stöd. (Ao 2015-04-01) I uppgiften ingår att förbättra och utveckla Kriminalvårdens processer inom framförallt ekonomi- och personaladministration genom att identifiera och analysera förbättringsmöjligheter i processerna och att, i samråd med berörd avdelning, föreslå lösningar som avser effektivitet för hela myndigheten. (Ao 2015-04-01) ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 69 (82) 8 Regionerna 8.1 Allmänt Kriminalvårdens regionala nivå utgörs av sex regioner, som är geografiskt indelade. En region består av ett regionkontor och ett antal lokala verksamhetsområden (se avsnitt 9) samt leds av en regionchef som rapporterar till anstalts- och häktesdirektören, frivårdsdirektören och säkerhetsdirektören. Varje regionchef har en utsedd ställföreträdare som träder in när regionchefen inte är i tjänst. Anstalts- och häktesdirektören utser ställföreträdare för regioncheferna i Region Mitt, Region Väst och Region Öst efter förslag från dessa. Frivårdsdirektören utser ställföreträdare för regioncheferna i Region Nord, Region Stockholm och Region Syd efter förslag från dessa. (Ao 2015-04-01) På regionkontoren finns regionchefens egna medarbetare samt medarbetare som organisatoriskt tillhör huvudkontoret men är placerade på regionkontoret. Regionernas geografiska indelning samt indelning i lokala verksamhetsområden framgår av bilaga 4 och bilaga 5. 8.2 Regionkontorens uppgifter Regionkontoren har i uppgift att leda, planera och operativt stödja och samordna verksamhetsområdenas arbete med att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet och utföra personutredningar i brottmål. Regionkontoren ska särskilt i den operativa kriminalvårdsverksamheten omsätta och säkerställa genomförandet av de nationella uppdrag som ges i verksamhetsplanen samt följa upp att fastställda mål och resultat uppnås. Vid regionkontoren finns, som stöd för regionchefernas ledning och styrning av verksamhetsområdena, verksamhetsexperter för anstalt, häkte respektive frivård, koordinatorer, sjukvårdssamordnare och assistenter. Verksamhetsexperterna har i uppgift att samordna verksamhetsfrågorna för anstalt och häkte respektive frivård, att vara regionchefens resurs och kriminalvårdschefernas stöd i arbetet med att driva eller stödja implementering av de nationella uppdragen samt att utveckla den samlade verksamheten mot uppställda mål. I verksamhetsexperternas uppgifter ingår också att stödja regionchefen i arbetet med att överblicka och bedöma hur förändringar av uppdraget ska hanteras med avseende på strukturer och kompetenser i regionen samt att driva och skapa förutsättningar för extern samverkan inom regionen. Koordinatorerna har i uppgift att samordna de nationella avdelningarnas stöd till regionchefen och kriminalvårdscheferna. Sjukvårdssamordnarnas uppgift är att leda och samordna enskilda delar av hälso- och sjukvårdverksamheten i regionerna. Assistenterna har i uppgift att svara för administrativt stöd till regionchefens egna medarbetare och till medarbetare som organisatoriskt tillhör huvudkontoret men är placerade på regionkontoret. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 70 (82) 8.3 Regionschefernas specifika ansvar och befogenheter Regionchefer har ett verksamhetsansvar för sin region, ett budgetansvar för regionen samt ett personalansvar för kriminalvårdscheferna inom regionen och för direkt underställda medarbetare på regionkontoret (se avsnitt 5.2). Regionchefen har också ett samordnande arbetsmiljöansvar för medarbetare som organisatoriskt tillhör huvudkontoret men är placerade på regionkontoret. 33 Regionchefer har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden: leda, samordna, följa upp och utveckla verksamheterna inom regionen i enlighet med avdelningschefernas långsiktiga inriktning och årliga uppdrag aktivt och kontinuerligt säkerställa att den regionala utvecklingen av verksamhetsområdena bidrar till den långsiktiga inriktning genom att, inom ramen för budgetprocessen, påtala behov av omfördelning av medel och resurser mellan verksamhetsområden i syfte att på bästa sätt bidra till Kriminalvårdens mål och långsiktiga utveckling kontinuerligt överblicka och bedöma balansen mellan uppdragen för anstalt och häkte respektive frivård inom regionen överblicka och hantera de konsekvenser som omstruktureringar av och mellan verksamhetsområden får inom regionen samt uppmärksamma regionchefskollegor och avdelningschefer på eventuella konsekvenser även utanför regionen identifiera, bedöma och rapportera behov av att utveckla och/eller avveckla system, rutiner och arbetssätt i den klientnära verksamheten så att relevant kvalitet, säkerhet och stabilitet behålls över tid inom anstalt, häkte och frivård påtala för avdelningscheferna när inriktning, praxis, arbetssätt, system, metoder och kompetens som utarbetats på nationell nivå inte stödjer den operativa verksamheten bidra till myndighetens generella utveckling genom att följa den regionala utvecklingen och stödja avdelningscheferna i att bedöma vilka konsekvenser denna kan få för kriminalvårdsverksamheten som helhet lyfta sådana frågor som inte kan lösas på regional nivå till anstalts- och häktesdirektören, frivårdsdirektören och säkerhetsdirektören driva och skapa förutsättningar för samarbete och samverkan med externa aktörer inom regionen för att lösa det egna uppdraget och för att bidra till myndighetens utveckling som helhet det finns en struktur på regionkontoret för postöppning, registrering och diarieföring av allmänna handlingar, och utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter ur dessa leda regional samverkansgrupp. Regionchefer är ansvariga för den hälso- och sjukvårdverksamhet som bedrivs inom regionen.34 Regionchefer får, efter samråd med Kriminalvårdens medicinske rådgivare, anställa en sjukvårdssamordnare. 33 Se 3 kap. 7 d och 7 e §§ arbetsmiljölagen. 34 Se 29 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 71 (82) Regionchefer har befogenhet att inom sina respektive ansvarsområden: besluta om tillfälliga ändringar av antalet platser vid anstalterna och häktena avseende högst fem platser vid respektive anstalt eller häkte och för en tid av högst 14 dagar vara kravställare vid uppdragsupphandling efter delegation från avdelningschef, yttra sig till statliga och kommunala myndigheter om det inte rör sig om principiella frågor eller frågor som har betydelse utanför den egna regionen. Regionchefer har även, i syfte att bidra till den nationella utvecklingen av anstalt, häkte och frivård, ett gemensamt ansvar för att arbetet inom regionerna sker samordnat, enhetligt och rättsäkert. Regioncheferna ska så långt som möjligt ta initiativ gentemot övriga regionchefer och tillgodose varandras behov i syfte att underlätta arbetet och öka effektiviteten inom den egna och övriga regioner samt inom myndigheten i stort. Regionchefer har till sitt stöd var sin ledningsgrupp (se avsnitt 3.11). ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 72 (82) 9 Verksamhetsområdena 9.1 Allmänt Kriminalvårdens lokala nivå utgörs av verksamhetsområden för anstalt och häkte samt verksamhetsområden för frivård. Inom varje verksamhetsområde finns ett eller flera verksamhetsställen, dvs. anstalter, häkten eller frivårdskontor. Ett verksamhetsområde för anstalt och häkte leds av en anstaltschef, en anstalts- och häkteschef eller en häkteschef. Ett verksamhetsområde för frivård leds av en frivårdschef. Kriminalvårdschef används som samlingsnamn för dessa chefer. Varje kriminalvårdschef har en utsedd ställföreträdare som träder in när kriminalvårdschefen inte är i tjänst. Regionchefen utser ställföreträdare för kriminalvårdscheferna efter förslag från dessa. (Ao 2015-04-01) Vid varje verksamhetställe finns en eller flera kriminalvårdsinspektörer, som leder det dagliga arbetet och rapporterar till kriminalvårdschefen. Kriminalvårdsinspektören kan vara chef för ett helt verksamhetsställe, ett eller flera arbetslag inom verksamhetsstället eller en viss verksamhet vid verksamhetsstället. Verksamhetsområdenas geografiska indelning samt de ingående verksamhetsställenas upptagningsområden framgår av bilaga 4 och bilaga 5. Av bilaga 4 framgår även anstalternas säkerhetsklassificering samt vilka häkten som utgör s.k. säkerhetshäkten, dvs. häkten där det finns en särskilt hög grad av säkerhet. 9.2 Verksamhetsställenas uppgifter 9.2.1 Anstalternas uppgifter Anstalternas uppgifter anges bl.a. i fängelselagen och fängelseförordningen. Anstalterna ansvarar för att verkställa utdömda fängelsestraff med undantag av de fängelsestraff som ska verkställas genom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Verkställighet av fängelsestraff i anstalt sker genom att den dömde tas in i anstalt. Verkställigheten i anstalt ska utformas för att underlätta klientens anpassning i samhället och motverka negativa följder av frihetsberövandet. Verkställigheten ska i den utsträckning det är möjligt, utan att kravet på samhällsskydd eftersätts, särskilt inriktas på åtgärder som är ägnade att minska risken för återfall i brott. Klienten ska ges möjlighet till sysselsättning i form av arbete, utbildning, brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet eller annan strukturerad verksamhet. För varje klient i anstalt ska det upprättas en individuellt utformad verkställighetsplan som anger vilka åtgärder som ska vidtas under verkställighetstiden. Verkställighetsplanen ska utformas i samråd med klienten samt upprättas i samverkan med frivården och eventuellt berörda myndigheter. Vid varje anstalt ska finnas ett Lärcentrum för vuxenutbildning. Sektionen för vuxenutbildning (se avsnitt 7.3.5) ansvarar för Lärcentrums verksamhet och personal samt för den studie- och yrkesvägledning som ska erbjudas klienter i anstalt och häkte. (Ao 2015-07-01) Anstalterna har i uppgift att: fatta vissa klientbeslut (se bilaga 1) ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 73 (82) ta fram och vid behov initiera underlag inför beslut om särskilda villkor, placering av dömda personer som är på fri fot och inställer sig på anstalt för verkställighet av fängelsestraff, omplacering, samt uppskjuten villkorlig frigivning ta fram underlag inför strafftidsbeslut som fattas på nationell nivå ta fram underlag i ärenden om internationell verkställighet i förekommande fall överväga förutsättningar för särskilda utslussningsåtgärder, ta initiativ till utredning av sådana åtgärder samt planera, utreda och följa upp ärenden om vårdvistelse och frigång för klienter som är intagna i anstalt. Vid anstalten ska det finnas ett kollegium, som är ett rådgivande organ i frågor om planering och utformning av klienters verkställighet. Anstalterna ansvarar för sådana inrikestransporter som inte ankommer på den nationella transportenhetens inrikessektioner eller utrikessektion. Verksamhetsområde Gotland ansvarar för transporter inom sitt verksamhetsområde. 9.2.2 Häktenas uppgifter Häktenas uppgifter anges bl.a. i häkteslagen och häktesförordningen. I häkte vistas personer som har anhållits, häktas eller på andra grunder tillfälligt frihetsberövats. Häktena ansvarar för att bedriva häktesverksamhet. Verkställigheten i häkte, för den som är häktad på grund av misstanke om brott, ska planeras och utformas så att frihetsberövandet kan vidmakthållas, eventuellt meddelade restriktioner upprätthållas och negativa följder av frihetsberövandet motverkas. Häktena ska bl.a. bereda intagen i häkte lämplig sysselsättning i form av arbete eller annan jämförbar verksamhet, erbjuda vistelse i gemensamhet med andra häktade, ha uppsökande verksamhet och i övrigt vidta andra åtgärder för att bryta isoleringen. I den utsträckning det är lämpligt och där intagen i häkte samtycker till det, ska åtgärder vidtas för att ge henne eller honom det stöd och den hjälp som behövs. Häktena har i uppgift att: fatta vissa klientbeslut (se bilaga 1) befordra domar till verkställighet för dömda personer som är intagna i häkte eller som är på fri fot och inställer sig på häkte för verkställighet av fängelsestraff genom att uppta nöjdförklaringar, utföra verkställbarhetskontroller samt ta fram underlag inför initialplacering ta fram underlag inför strafftidsbeslut som fattas på nationell nivå ta fram underlag i ärenden om internationell verkställighet. Häktena ska ansvara för sådana inrikestransporter som inte ankommer på den nationella transportenhetens inrikessektioner eller utrikessektion. 9.2.3 Frivårdskontorens uppgifter Frivårdskontorens uppgifter anges bl.a. i brottsbalken och förordningen om verkställighet av frivårdspåföljder. Frivårdskontoren ansvarar för att verkställa domar på skyddstillsyn med eller utan föreskrift om samhällstjänst respektive kontraktsvård, domar på fängelse som verkställs genom intensivövervakning med elektronisk kontroll samt villkorliga domar med föreskrift om samhällstjänst. Frivårdskontoren ansvarar även för övervakning efter villkorlig frigivning samt utför personutredningar i brottmål efter begäran av domstol. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 74 (82) Verkställigheten i frivård ska utformas för att minska risken för återfall i brott och i övrigt underlätta klientens anpassning i samhället. För varje klient som står under övervakning eller verkställer fängelsestraff genom intensivövervakning, ska det upprättas en individuellt utformad verkställighetsplan som anger vilka åtgärder som ska vidtas under övervakningstiden respektive verkställighetstiden. Verkställighetsplanen ska utformas i samråd med klienten och i samverkan med eventuellt berörda myndigheter. När det gäller klienter som ställs under övervakning efter verkställt fängelsestraff, ska verkställighetsplanen även upprättas i samverkan med anstalten. Frivårdskontoren svarar även för administrativt stöd åt övervakningsnämnderna. Frivårdskontoren har i uppgift att: fatta vissa klientbeslut (se bilaga 1) yttra sig enligt förordningen om verkställighet av frivårdspåföljder utföra verkställbarhetskontroller för dömda personer som är på fri fot och ska verkställa fängelsestraff i fängelse eller i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll ta fram underlag inför beslut om placering i anstalt ta fram underlag i ärenden om internationell verkställighet samordna planering och uppföljning av verkställighet för intagna som ska friges villkorligt och ställas under övervakning, för klienter som står under övervakning på grund av dom till skyddstillsyn samt för livstidsdömda i förekommande fall överväga förutsättningar för särskilda utslussningsåtgärder, ta initiativ till utredning av sådana åtgärder samt planera, utreda och följa upp ärenden om halvvägshus och utökad frigång utifrån en nationellt samordnad modell, medverka vid uppföljning av verksamheten vid familjehem, behandlingshem och liknande institutioner som Kriminalvården har tecknat avtal med samt klientverksamheten där. Vid frivårdskontoren finns ett kollegium, som är ett rådgivande organ i frågor om planering och utformning av klienters verkställighet och inför beslut i klientärenden m.m. 9.3 Kriminalvårdschefernas specifika ansvar och befogenheter Kriminalvårdschefer har ett verksamhetsansvar och ett budgetansvar för de verksamhetsställen som hör till verksamhetsområdet samt ett personalansvar för kriminalvårdsinspektörerna och för övriga direkt underställda medarbetare inom verksamhetsområdet (se avsnitt 5.2). Kriminalvårdschefer har inom sitt ansvarsområde ansvar för att: leda och samordna den dagliga verksamheten utifrån den regionala inriktningen och förändringar i den lokala omvärlden leda verksamhetsområdet på ett sätt som innebär att medarbetarna ges goda förutsättningar att utföra sitt arbete och att säkerheten bibehålls eller förstärks se till att verksamhetsområdet når mål fastställda i verksamhetsplan och bedrivs effektivt och säkert säkerställa att de system, rutiner, metoder samt kompetens som krävs för att utföra det klientnära arbetet är i enlighet med nationell och regional inriktning ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 75 (82) ansvara för att på mest effektiva sätt leda och styra verksamheten för att uppnå den givna inriktningen, och att göra situationsanpassningar genom att avväga och omfördela resurser inom verksamhetsområdet påtala till regionchef när inriktning, praxis, arbetssätt och metoder som utarbetats av nationell nivå inte stödjer den operativa verksamheten lyfta sådana frågor till regionchefen som inte kan lösas inom verksamhetsområdet överblicka och bedöma vilka operativa konsekvenser förändringar i uppdrag såsom klienttillströmning, säkerhet, regelverk och praxis får på organisation, ledning, samordning och kompetensbehov inom det egna verksamhetsområdet bidra till regionens generella utveckling genom att uppmärksamt följa förändringar hos samverkansparter inom regionen och lokalt och stödja regionchefen i att bedöma hur regionen kan utvecklas på bästa sätt. Kriminalvårdschefer har befogenhet att besluta om utformning av det kollegium där klienters verkställighetsplaner ska behandlas. Kriminalvårdschefer har även, i syfte att bidra till regionens utveckling, ett gemensamt ansvar för att arbetet inom regionen sker samordnat, enhetligt och rättsäkert. Kriminalvårdscheferna ska så långt som möjligt bidra till att förbättra arbetet och öka effektiviteten inom såväl det egna verksamhetsområdet och övriga verksamhetsområden som inom regionen i stort. Kriminalvårdschefer har till sitt stöd var sin ledningsgrupp (se avsnitt 3.11). 9.4 Kriminalvårdsinspektörernas specifika ansvar och befogenheter Kriminalvårdsinspektörer har ett verksamhetsansvar och, vanligen, ett budgetansvar för sitt ansvarsområde samt ett personalansvar för direkt underställda medarbetare inom ansvarsområdet (se avsnitt 5.2). Kriminalvårdsinspektörer har ansvar för att inom sina respektive ansvarsområden: kontinuerligt överblicka och planera det dagliga arbetet säkerställa och anpassa beslutade arbetssätt, rutiner och metoder för att stödja medarbetarna i deras arbete identifiera problem och hinder i det dagliga arbetet och verksamheten samt finna lösningar som säkerställer säkerhet, god arbetsmiljö och kostnadseffektivitet lyfta sådana frågor till kriminalvårdschefen som inte kan lösas inom ramen för det egna ansvarsområdet. Kriminalvårdsinspektörer har även, i syfte att bidra till en förbättring av verksamheten inom såväl verksamhetsstället som verksamhetsområdet, ett gemensamt ansvar för att verksamheten bedrivs samordnat, enhetligt och rättsäkert. 9.5 Särskilda funktioner vid verksamhetsområdena Nedan anges vissa funktioner som tilldelas medarbetare och som fullgörs inom ramen för den ordinarie anställningen. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 76 (82) 9.5.1 Vakthavande befäl Vid säkerhetshäkten och anstalter i säkerhetsklass 1, samt i säkerhetsklass 2 enligt generaldirektörens särskilda beslut, ska det dygnet runt finnas ett vakthavande befäl i tjänst. Säkerhetsdirektören beslutar, efter samråd med anstalts- och häktesdirektören, i vad mån det ska finnas vakthavande befäl vid andra häkten och anstalter. Det vakthavande befälet utövar – i den utsträckning som behövs för uppdraget – ledningsansvaret över varje annan medarbetare som tjänstgör inom verksamhetsstället och som inte är det vakthavande befälets chef i uppdraget. En närmare reglering av det vakthavande befälets arbetsuppgifter och ansvarsområde ska finnas i instruktion i den lokala säkerhetsplanen för verksamhetsstället. 9.5.2 Larmchef Vid säkerhetshäkten och anstalter i säkerhetsklass 1, samt i säkerhetsklass 2 enligt generaldirektörens särskilda beslut, ska det dygnet runt finnas en utpekad medarbetare med uppdraget att agera som larmchef. Säkerhetsdirektören beslutar, efter samråd med anstaltsoch häktesdirektören, om det ska finnas en larmchef vid andra häkten och anstalter. Under det vakthavande befälet leder och samordnar larmchefen verksamheten vid larm och andra befarade eller inträffade incidenter. En närmare reglering av larmchefens arbetsuppgifter och ansvarsområde ska finnas i instruktion i den lokala säkerhetsplanen för verksamhetsstället. 9.5.3 Skyddsvakt Vissa av Kriminalvårdens verksamhetsställen är s.k. skyddsobjekt, som har ett förstärkt skydd mot t.ex. sabotage. En medarbetare inom Kriminalvården kan godkännas som skyddsvakt, som har i uppgift att bevaka skyddsobjekt och som har särskilda befogenheter för att kunna utföra uppgiften.35 9.5.4 Förman (äldst i tjänst) I situationer där ansvarig chef inte finns på plats och säkerhetsåtgärder måste vidtas omgående ska det initiala agerandet ledas av den medarbetare som på förhand har utsetts för sådana situationer, en s.k. förman. En förman ska även vid behov ta ansvar för utförandet av sådana arbetsuppgifter som medarbetarna gemensamt ansvarar för. Det ska i lokal instruktion eller särskilt beslut anges vem som är förman. Om en förman inte finns angiven är den medarbetare förman som har haft befattningen längst tid eller, om flera har haft befattningen lika länge, den medarbetare som är äldst (äldst i tjänst). 35 Bestämmelser om skyddsobjekt och skyddsvakter finns i skyddslagen och skyddsförordningen. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 77 (82) 10 Hantering av allmänna handlingar 10.1 Posthantering På huvudkontoret och regionkontoren finns registratorsfunktioner som svarar för postöppning och registrering. Vid verksamhetsställen och organisatoriska enheter som inte är placerade på huvudkontoret och som saknar registratorsfunktioner ska finnas minst två medarbetare som svarar för postöppning och registrering. All postöppning ska utföras gemensamt av minst två medarbetare. Elektronisk post som kommer in till medarbetarnas egna e-postbrevlådor tas om hand av mottagaren, som ansvarar för att posten hanteras enligt gällande regler och fastställda rutiner. Inkomna handlingar förses med ankomststämpel som visar vilket datum som handlingen kom in till Kriminalvården. Närmare bestämmelser om posthantering och annan hantering av allmänna handlingar finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. 10.2 Diarieföring En handling som har kommit in till eller upprättats hos Kriminalvården och som förvaras hos Kriminalvården utgör en s.k. allmän handling. Brev eller annat meddelande som är ställt personligen till medarbetare anses som allmän handling om handlingen gäller ärenden eller annan fråga som rör Kriminalvården.36 Kriminalvården är skyldig att registrera (nedan kallat diarieföra) en allmän handling utan dröjsmål.37 En elektronisk handling ska skrivas ut på papper innan den diarieförs. Ansvaret för att en allmän handling blir diarieförd vilar på den som tar emot eller upprättar handlingen. Om handlingen tas emot eller upprättas vid ett verksamhetsområde eller verksamhetsställe där diarieföring inte kan ske, ska handlingen utan dröjsmål överlämnas till respektive regionkontor för diarieföring. Huvudkontorets avdelningschefer avgör om en handling ska diarieföras vid en avdelning, enhet eller sektion. Regioncheferna avgör om en handling ska diarieföras på regionkontoret eller vid ett verksamhetsområde eller verksamhetsställe. Kriminalvårdens allmänna handlingar diarieförs i ett gemensamt ärendediarium, där handlingen klassas efter en klassificeringsstruktur. Av diariet ska framgå: datum då handlingen kom in eller upprättades diarienummer eller annan beteckning som handlingen fått vid diarieföringen i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare i korthet vad handlingen rör.38 Bestämmelser om allmänna handlingar, bl.a. vad som avses med begreppen handling, inkommen, upprättad och förvarad, finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. 36 Bestämmelser om skyldighet att diarieföra allmänna handlingar finns i 5 kap. offentlighets- och sekretesslagen. 37 38 Bestämmelser om diariers innehåll finns i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 78 (82) Kriminalvården är undantagen diarieföringsskyldigheten för vissa typer av allmänna handlingar, bl.a. handlingar som hör till Kriminalvårdens journaler.39 Närmare bestämmelser om diarieföring och annan hantering av allmänna handlingar finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. 10.3 Utlämnande av handlingar och uppgifter ur handlingar40 En begäran om att få ta del av en allmän handling, t.ex. genom en kopia av handlingen, eller om att få en uppgift ur en allmän handling ska handläggas skyndsamt. Den som begär att få del av en handling eller en uppgift kallas sökande. Frågan om utlämnande av en allmän handling eller en uppgift ur en allmän handling ska i första hand prövas av den medarbetare som förvarar handlingen. Om handlingen eller uppgiften finns på flera ställen inom Kriminalvården kan samråd ske med den organisatoriska enhet som ansvarar för sakområdet och, vid oklarhet om ansvarig enhet, med rättsenheten. Om en sökande vänder sig till ett visst verksamhetsställe och begär att ta del av handlingar på plats i myndighetens lokaler, ska frågan om utlämning prövas på detta verksamhetsställe, om handlingarna förvaras där, även om de också skulle förvaras på något annat verksamhetsställe. Om en begäran gäller att få ta del av en allmän handling och om medarbetaren ger sökanden ett nekande besked, helt eller delvis, ska sökanden informeras om att hon eller han har rätt att få frågan om utlämnande prövad av myndigheten i ett skriftligt beslut. Sökanden ska också informeras om att ett formellt avslagsbeslut krävs för att ett överklagande till domstol ska kunna ske. Om sökanden begär ett skriftligt beslut ska ett sådant fattas skyndsamt. Den medarbetare som i första hand ska pröva frågan om utlämnande kan också, i tveksamma fall, påkalla att myndigheten fattar beslut i frågan. Behöriga att fatta beslut på myndighetens vägnar är den chef som ansvarar för verksamheten där handlingen förvaras och de medarbetare som har delegation att fatta sådana beslut. Medarbetare som är behöriga att fatta beslut om utlämnande får även fatta beslut om att medge undantag enligt avgiftsförordningen och, efter begäran från en sökande, fatta beslut om att fastställa avgift enligt samma förordning samt göra rättidsprövningar av överklaganden. Samma sak gäller chefsjuristen och, efter delegation från henne eller honom, medarbetare vid enheten. Chefsjuristen är även behörig att, efter begäran från sökanden, ompröva beslut i dessa frågor. Om en begäran gäller att få en uppgift ur en allmän handling har sökanden inte rätt att få ett skriftligt beslut eller att överklaga beslutet, utan handläggningen är avslutad när medarbetaren har lämnat besked till sökanden. Närmare bestämmelser om hantering av allmänna handlingar och sekretessfrågor finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. 39 Bestämmelser om undantag finns i 2 § offentlighets- och sekretessförordningen. Bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter ur allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och 6 kap. offentlighets- och sekretesslagen. 40 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 79 (82) 11 Handläggning av ärenden 11.1 Allmänt om handläggning Den som handlägger ett ärende ska: bereda ärendet genom nödvändig utredning och sammanställning av underlag hålla sin närmaste chef informerad om avvikelser i ärendet och handläggningen av detta se till att ärendet bereds med andra berörda presentera förslag till beslut för den som beslutar i ärendet se till att allmänna handlingar som kommer in i eller upprättas i ärendet diarieförs utan dröjsmål hålla ordning i akten rensa akten och lämna den för arkivering när ärendet är avslutat. Den som handlägger ärenden ska även hålla sin närmaste chef översiktligt och kontinuerligt informerad om oavslutade ärenden, t.ex. avseende mängd och beskaffenhet. Närmare bestämmelser om handläggning av ärenden finns bl.a. i förvaltningslagen och Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. 11.2 Beredning Den som bereder ett ärende och den som ska besluta i ärendet har rätt att begära in underlag i ärendet i form av t.ex. upplysningar, förklaringar och yttranden. Chefen för berörd avdelning eller enhet inom huvudkontoret kan även besluta om en intern remiss, dvs. en begäran om synpunkter på förslag eller utkast. Remissförfarandet ska vara samordnat med övriga ärenden vid huvudkontoret. När underlag och synpunkter begärs in från en annan organisatorisk enhet ska det av begäran framgå: vilken organisatoriskt enhet som ska lämna underlag eller synpunkter vilket underlag eller vilka synpunkter som ska lämnas när och hur underlaget eller synpunkterna ska lämnas eventuell tidigare beredning planerad fortsatt beredning. Om ett ärende innehåller frågor av principiell natur ska den som bereder ärendet stämma av beredningens fortsatta inriktning med den som ska besluta i ärendet. Den som bereder ett ärende är skyldig att säkerställa att ärendet bereds i samråd med de organisatoriska enheter som berörs av ärendet och, i förekommande fall, även med berörda råd, projekt m.m. Detta samråd ska ske i ett tidigt och påverkbart skede av beredningen. Ärenden som rör Kriminalvårdens föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer, policyer och handböcker eller som medför ekonomiska konsekvenser ska beredas med rättsenheten respektive avdelningen för ekonomi. Vid behov ska beredningen även omfatta personalföreträdarna. Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner beredas med alla berörda organisatoriska enheter ska information om ärendet lämnas i efterhand. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 80 (82) Chefen för den organisatoriska enhet där ett ärende handläggs ansvarar för att ärendet är tillräckligt berett inför beslut. Närmare bestämmelser om beredning av olika ärendetyper samt beredningsrutiner för huvudkontoret finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. 11.3 Föredragning Ett ärende ska avgöras efter föredragning.41 Inför följande beslut krävs dock ingen föredragning: beslut av generaldirektören som inte kan skjutas upp till dess att ärendet har hunnit föredras beslut om avgöranden av ärenden som genom delegation får fattas av andra medarbetare än avdelningschefer, enhetschefer, regionchefer, sektionschefer, kriminalvårdschefer och kriminalvårdsinspektörer, om inget annat anges i denna arbetsordning (Ao 2015-04-01) beslut om avgöranden av ärenden som får fattas av någon annan person än generaldirektören, om Kriminalvården i särskilt beslut har bestämt att föredragning inte behövs. Beslut enligt 20 § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. ska dock alltid föredras. Detta gäller dock inte om beslutet endast är en följd av ett beslut om uppskjuten villkorlig frigivning enligt 26 kap. 7 § brottsbalken. Ett ärende ska normalt föredras av den som har berett ärendet. De medarbetare som har deltagit i en beredning av ett ärende får normalt närvara när ärendet föredras, om inte annat bestämts. Detsamma gäller berörda chefer. Om en medarbetare som har deltagit i en beredning vill anmäla en avvikande uppfattning efter det att beredningen har avslutats, ska hon eller han närvara vid föredragningen. Ärenden som ska föredras för generaldirektören ska anmälas till avdelningen för ledningsstöd enligt fastställda beredningsrutiner. 11.4 Hantering av delningar och externa remisser Avdelningen för ledningsstöd samordnar inhämtningen av synpunkter på delningar42 och externa remisser43. Om en delning, extern remiss eller kallelse till hearing kommer direkt till en avdelning, enhet eller region eller till ett verksamhetsområde eller verksamhetsställe ska ärendet anmälas till avdelningen för ledningsstöd. Om ett ärende är så brådskande att det inte är möjligt att anmäla det, får synpunkter lämnas utan att en anmälan har gjorts. Anmälan ska i så fall göras i efterhand. Kravet på föredragning av ärenden anges i 20 § myndighetsförordningen, liksom förutsättningarna för undantag från kravet. 41 Med delningar avses sådant arbetsmaterial från Regeringskansliet eller annan myndighet som skickas underhand till Kriminalvården för synpunkter. 42 Med externa remisser avses ärenden där Regeringskansliet eller annan myndighet begär yttrande från Kriminalvården. 43 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 81 (82) 11.5 Beslut 11.5.1 Beslutsfattande En medarbetares befogenhet att fatta beslut i olika typer av ärenden regleras i denna arbetsordning med tillhörande beslutsordningar för klient-, ekonomi- och personalärenden samt i särskilda delegationsbeslut. 11.5.2 Beslutshandlingar För varje beslut ska finnas en beslutshandling i form av ett beslut eller ett protokoll som innehåller dagen för beslutet, beslutets innehåll samt namnet på beslutsfattaren. (Ao 201504-01) Om beslutsfattaren har fattat beslutet i egenskap av ställföreträdare, tillförordnad eller vikarie ska det tydligt framgå av beslutshandlingen eller av en till handlingen bifogad kopia av förordnandet. En beslutshandling ska i förekommande fall även innehålla ärendets diarienummer, namnet på föredraganden och namnen på de medarbetare som har varit med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet samt att samverkan eller förhandling har skett med personalorganisationerna. En beslutshandling i klientärenden ska också innehålla uppgift om vid vilken anstalt, häkte eller frivårdskontor som berörd klient är inskriven. Närmare bestämmelser om dokumentation av beslut i klientjournalen finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. En beslutshandling ska undertecknas av beslutsfattaren och av föredraganden alternativt protokollföraren. Om beslutet avser föreskrifter och allmänna råd ska beslutshandlingen också kontrasigneras av chefsjuristen och chefen för ansvarig avdelning. Beslut och protokoll som tillhör ett visst ärende ska förvaras i respektive ärendeakt. Protokoll som inte tillhör ett visst ärende ska förvaras i en årsakt för ansvarig organisatorisk enhet och numreras i löpande ordning kalenderårsvis. 11.6 Arkivering När ett ärende har avslutats ska ansvarig handläggare iordningställa akten för arkivering och därefter överlämna akten med alla i ärendet ingående allmänna handlingar till registratorsfunktionen eller motsvarande. Chefsjuristen fattar beslut om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse med stöd av Riksarkivets föreskrifter. Registratorsfunktionen eller motsvarande ansvarar för att ärendet blir avslutat (ad acta) i diariet och att ärendet därefter arkiveras. Alla diarieförda ärenden arkiveras vid huvudkontoret. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 82 (82) Närmare bestämmelse om rensning44, gallring45 och arkivering finns i bl.a. arkivlagen, arkivförordningen och Riksarkivets författningssamling och myndighetsspecifika föreskrifter samt i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. 11.7 Förteckning över oavslutade ärenden Kriminalvården ska senast den 1 mars varje år lämna en myndighetsgemensam förteckning till Justitiekanslern över de ärenden som hade kommit in till Kriminalvården före den 1 juli föregående år men som inte hade avgjorts vid årets utgång, den s.k. JK-listan.46 Varje organisatorisk enhet ska senast den 1 februari varje år lämna en förteckning över sina respektive berörda ärenden till huvudkontorets registratorsfunktion för samordning. Med rensning avses att ur akten ta bort sådant material som inte utgör allmänna handlingar och som inte ska arkiveras. 44 Med gallring avses att förstöra allmänna handlingar eller uppgifter i allmänna handlingar. Gallring får bara ske med stöd av författning eller beslut av riksdagen, regeringen eller Riksarkivet. 45 46 Se 29 § myndighetsförordningen. ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN 2015-07-01 BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN GÄLLER FRÅN DEN 1 JULI 2015 2 (32) Innehållsförteckning 1. Inledning ..............................................................................................................4 2. Personutredning ...................................................................................................5 3. 4. 5. 6. 7. 8. 2.1 Lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m. ............................ 5 2.2 Förordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål m.m. ................. 6 Häkte ....................................................................................................................6 3.1 Häkteslagen (2010:611) .................................................................................................... 6 3.2 Häktesförordningen (2010:2011).................................................................................. 11 Doms befordran och strafftidsberäkning ........................................................... 11 4.1 Lagen (1974:202) om beräkning av strafftid ............................................................... 11 4.2 Förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid ................................................. 12 Fängelse ............................................................................................................. 13 5.1 Brottsbalken (1962:700) ................................................................................................. 13 5.2 Fängelselagen (2010:610) ............................................................................................... 14 5.3 Fängelseförordningen (2010:2010)............................................................................... 23 5.4 Lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid ............................................ 24 Frivård ................................................................................................................ 24 6.1 Brottsbalken (1962:700) ................................................................................................. 24 6.2 Förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder ............................ 24 Intensivövervakning ........................................................................................... 25 7.1 Lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll ..................... 25 7.2 Förordningen (1994:1060) om intensivövervakning med elektronisk kontroll ..... 26 Behandling av personuppgifter .......................................................................... 26 8.1 9. Lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården ......... 26 Internationell straffverkställighet ....................................................................... 26 9.1 Lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge ang. verkställighet av straff m.m. ...................................................................................................... 26 9.2 Lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen ......................................................................................................... 27 9.3 Förordningen (2015:109) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen ........................................................................................ 27 9.4 Lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom .............................................................................................................................. 28 9.5 Lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet ...... 28 9.6 Lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder ......................................................................................................................... 28 9.7 Förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder ......................................................................................................................... 28 9.8 Förordningen (1982:306) med vissa bestämmelser om utlämning för brott ......... 29 9.9 Lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål .................................... 29 BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 3 (32) 9.10 Lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder .......................................................................................................................... 29 9.11 Förordningen (2012:566) om överlämnande till Sverige enligt en nordisk arresteringsorder .......................................................................................................................... 29 10. Övrigt.................................................................................................................. 30 10.1 Efterlysningskungörelsen (1969:293) ........................................................................... 30 10.2 Passlagen (1978:302) ....................................................................................................... 30 10.3 Förordningen (1989:929) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av den som utför samhällstjänst ..................................................................................................... 30 10.4 Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård ............................................................... 30 10.5 Lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning ............................................... 31 10.6 Förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten . 31 10.7 Lagen (1996:1620) om offentligt biträde ..................................................................... 32 10.8 Utlänningslagen (2005:716) ........................................................................................... 32 BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 4 (32) Inledning 1. Denna beslutsordning reglerar den rätt att enligt lagar och förordningar besluta i vissa klientärenden m.m. som har delegerats till olika funktioner vid huvudkontoret, verksamhetsområdena och verksamhetsställena. Om en fråga inte anges i beslutsordningen gäller följande: i frågor som rör verksamheten vid anstalter, häkten och frivårdskontor fattas grundbeslut av kriminalvårdschefen (anstaltschefen, anstalts- och häkteschefen, häkteschefen respektive frivårdschefen), efter samråd med HK/rättsenheten, och omprövningsbeslut av rättsenhetens regionalt placerade jurister i frågor som rör transportverksamhet inom nationella transportenhetens område fattas grundbeslut av chefen för nationella transportenheten och omprövningsbeslut av rättsenhetens regionalt placerade jurister. De beslutsnivåer som anges i beslutsordningens tabeller under avsnitt 2–10 utgör lägsta nivå för beslut. Ett beslut kan alltid fattas på en högre nivå genom att en överordnad chef alltid har rätt att överta ett ärende och en tjänsteman alltid har rätt att överlämna ett ärende till överordnad chef. Innebörden av de angivna beslutsnivåerna i dessa tabeller framgår nedan. Observera att nedanstående benämningar på funktioner kan komma att ändras. Benämning på beslutsnivå Funktioner som har befogenhet att besluta inom respektive beslutsnivå Befogenheten att besluta får inte delegeras vidare Befogenheten att besluta får delegeras vidare inom den organisatoriska enheten genom särskilt beslut Huvudkontoret HK/C AH Anstalts- och häktesdirektören X HK/C Säk Säkerhetsdirektören X HK/Säk Säkerhetsdirektören HK/C R Chefsjuristen HK/R Chefsjuristen HK/C SAK Chefen för sektionen för allmänna klientärenden HK/SAK Chefen för sektionen för allmänna klientärenden HK/C SCK Chefen för sektionen för centrala klientärenden HK/SCK Chefen för sektionen för centrala klientärenden HK/C PlacS Chefen för placeringssektionen HK/PlacS Chefen för placeringssektionen Kvinsp NTE Kriminalvårdsinspektör för grupp vid nationella transportenheten NTE-grupp Kriminalvårdsinspektör för grupp vid nationella transportenheten X X X X X X X X X X X Verksamhetsområdena VS Kriminalvårdschef, kriminalvårdsinspektör och vakthavande befäl (Ao 2015-04-01) BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 X 5 (32) Benämning på beslutsnivå Funktioner som har befogenhet att besluta inom respektive beslutsnivå Befogenheten att besluta får inte delegeras vidare Kvc Kriminalvårdschef (anstaltschef, anstalts- och häkteschef, häkteschef respektive frivårdschef) X Kvinsp Kriminalvårdsinspektör X VB Vakthavande befäl X Befogenheten att besluta får delegeras vidare inom den organisatoriska enheten genom särskilt beslut Grundbeslut ska fattas inom det verksamhetsområde där klienten befinner sig eller är inskriven (frivården), om det inte anges något annat i en särskild bestämmelse eller i denna beslutsordning. Grundbeslut och omprövningsbeslut som med stöd av denna beslutsordning fattas av rättsenhetens regionalt placerade jurister vid sektionen för allmänna klientärenden ska fattas vid regionkontoret i den region som verksamhetsområdet tillhör (se bilaga 4 och bilaga 5), om inte annat har bestämts av sektionschefen, chefsjuristen eller anstalts- och häktesdirektören. (Ao 2015-04-01) En tjänstemans befogenhet att fatta beslut enligt denna beslutsordning gäller inom ramen för uppdraget. Chefer får i vissa fall, genom särskilt beslut, delegera vidare befogenheten att fatta beslut. Innan en chef fattar ett sådant delegationsbeslut ska denne beakta vad som anges i avsnitt 5.3 i arbetsordningens huvuddokument. (Ao 2015-04-01) Det bör framhållas att beslutsordningen bara anger på vilken nivå ett beslut ska fattas inom ett visst område. Frågan om det i ett visst ärende ska fattas ett grundbeslut eller inte och om ett grundbeslut ska omprövas eller inte avgörs av allmänna förvaltningsrättsliga regler. I bl.a. fängelselagen, FäL, och häktelagen, HäL, finns regler om obligatorisk omprövning inom Kriminalvården i samband med klagomål. I samband med en parts begäran om omprövning av ett beslut kan den enhet som meddelat beslutet också ompröva beslutet enligt 27 § förvaltningslagen (1986:223). Den som meddelat beslutet ska pröva om en begäran om omprövning har inkommit i rätt tid. Den enskilde får begära omprövning av ett eventuellt avvisningsbeslut. En sådan prövning görs av den enhet som ska pröva ärendet materiellt enligt nedanstående tabeller. Rätten att företräda Kriminalvården i rättsprocesser regleras i avsnitt 7.3.6 i arbetsordningens huvuddokument. 2. Personutredning 2.1 Lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m. Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 1§ Avge yttrande VS – 3§ Förordnande av särskild personutredare VS – 4§ Förordnande och entledigande av förtroendeman VS – BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 6 (32) 2.2 Förordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål m.m. Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 18 § Ersättning och förskott vid inställelse VS 3. Häkte 3.1 Häkteslagen (2010:611) Bestämmelse Fråga HK/SAK Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 1 kap. Inledande bestämmelser 1 kap. 5 § Upprättande, uppföljning och ändring av plan för häktesvistelse VS – VB HK/SAK 2 kap. Placering och vissa rättigheter 2 kap. 1 § Placering av två eller flera intagna i samma bostadsrum dock 2 kap. 4 § - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Tillstånd att ha spädbarn hos sig Kvinsp HK/SAK dock 2 kap. 5 § - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Vistelse i gemensamhet och avskildhet VB HK/SAK dock 2 kap. 6 § - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Sysselsättning och ersättning VS HK/SAK - uttag av belopp för att ersätta skadad egendom Kvinsp HK/SAK - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag dock BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 7 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 2 kap. 7 § Vistelse utomhus (undantag från) Kvinsp HK/SAK dock 2 kap. 9 § - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Utbud av massmedier VS HK/SAK dock - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning 2 kap. 10 § Religionsutövning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag VS HK/SAK dock - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning 2 kap. 11 § Innehav av personliga tillhörigheter Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag VS HK/SAK dock - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning 2 kap. 12 § Omhändertagande av personliga tillhörigheter Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag VS HK/SAK dock - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning 2 kap. 13 § Permission Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Kvinsp HK/SAK - permission till utlandet HK/C SAK HK/C R - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag dock 3 kap. Besök och andra kontakter 3 kap. 1 § Besök VS HK/SAK dock - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 8 (32) Bestämmelse Fråga 3 kap. 3 § Kontroll av besök Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande - kroppsvisitation av besökare VS HK/SAK - ytlig kroppsbesiktning av besökare VB HK/SAK dock 3 kap. 4 § - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Elektronisk kommunikation VS HK/SAK dock 3 kap. 6 § - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Kvarhållande eller efter medgivande granskning av s.k. myndighetspost Kvinsp HK/SAK dock 3 kap. 7 § - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Kvarhållande eller efter medgivande granskning av andra försändelser VS HK/SAK dock 3 kap. 8 § - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Granskning av kvarhållna försändelser i vissa fall VB HK/SAK dock 3 kap. 9 § - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Kvarhållande av försändelser efter granskning Kvinsp HK/SAK dock - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 9 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 3 kap. 10 § Inskränkning i kontakter vid placering i VB* häkte för utredning av misskötsamhet enligt 6 kap. 8 § 3 st. FäL HK/SAK *) VB i anstalten dock - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag 4 kap. Särskilda kontroll- och tvångsåtgärder 4 kap. 1 § Kontroll av bostadsrum VS HK/SAK dock - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning 4 kap. 2 § Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Kroppsvisitation och kroppsbesiktning vid ankomst till förvaringslokalen - kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning VS HK/SAK - annan kroppsbesiktning än ytlig kroppsbesiktning HK/SAK VB dock - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning 4 kap. 3 § Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Kroppsvisitation och kroppsbesiktning för eftersökande av otillåtna föremål - kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning VS HK/SAK - annan kroppsbesiktning än ytlig kroppsbesiktning HK/SAK VB dock 4 kap. 4 § - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Kroppsvisitation om det är nödvändigt av säkerhetsskäl Den som har HK/SAK tillsyn över den intagne dock - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 10 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 4 kap. 5 § Prov för drogkontroll VS HK/SAK dock 4 kap. 6 § - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Prov för drogkontroll efter önskemål VS dock 4 kap. 8 § - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinalverket* Omhändertagande av berusningsmedel m.m. VS *) Rättsmedicinalverkets behörighet följer av lag HK/SAK dock 4 kap. 9 § - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag Omhändertagande av föremål som kan antas tas i beslag VS HK/SAK dock - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag 4 kap. 10 § Fängsel 1 p. - i akuta situationer vid förflyttning inom förvaringslokalen, vid transport eller vid annan vistelse utanför förvaringslokalen Kriminalvårdare* Förman** - vid transport för att verkställa beslut om utvisning, överflyttning eller överförande av verkställighet NTE-grupp HK/SAK - i övriga situationer vid förflyttning, transport eller annan vistelse utanför förvaringslokalen VS HK/SAK *) Åtgärden ska omedelbart anmälas till förman **) Prövar om åtgärden ska bestå dock - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag 4 kap. 10 § Fängsel 2 p. - vid våldsamt uppträdande VB HK/SAK BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 11 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande dock - beträffande en intagen som tas in på en undersökningsenhet för att genomgå en rättspsykiatrisk undersökning Rättsmedicinal- Rättsmedicinal- *) Rättsverket* verket* medicinalverkets behörighet följer av lag 4 kap. 11 § Allmän inpasseringskontroll HK/C Säk – 4 kap. 12 § Kontroll av fordon VS HK/SAK 5 kap. Hälso- och sjukvård 5 kap. 1 § Hälso- och sjukvård VS HK/SAK 5 kap. 2 § Restriktioner vid rättspsykiatrisk vård VS HK/SAK - förordnande och återkallelse av förordnande Kvc – - enskilt uppdrag VS – 8 kap. Övriga bestämmelser 8 kap. 1 § 3.2 Förordnande av väktare Häktesförordningen (2010:2011) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 4§ Anvisa plats för rökning Kvc – 20 § Begäran om handräckning VS – 27 § Vem/vilka som är målsägande om detta är oklart samt fråga om att inte skicka eller begränsa underrättelse till målsägande Kvinsp – - under kontorstid beträffande en intagen med skyddad identitet, intagen placerad på skyddsavdelning i säkerhetsenhet eller intagen som efter samråd med HK/SCK bedöms ha ett synnerligen högt skyddsbehov HK/SCK – Bidrag VS HK/SAK Kvinsp HK/SAK dock 29 § dock - bidrag överstigande 1 000 kr 4. Doms befordran och strafftidsberäkning 4.1 Lagen (1974:202) om beräkning av strafftid Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 4 § 1 st. Upptagande av nöjdförklaring VS – 6 § 1 st. Upptagande av nöjdförklaring VS – 10 § Föreläggande och förpassning (handräckning) HK/PlacS HK/PlacS BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 12 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 12 § Uppskov och återkallelse av uppskov HK/PlacS HK/PlacS 19 § 2 st. Beslut att inte räkna in tid utanför anstalt i verkställighetstiden Kvinsp* HK/SAK *) Kvinsp för den anstalt eller det häkte där den intagne är inskriven 20 § Strafftidsbeslut Kvinsp* HK/SCK *) Kvc har möjlighet att delegera beslutsbefogenhet till klienthandläggare med särskild erfarenhet av strafftidsberäkning (Ao 2015-04-01) - sammanläggning av strafftider HK/SCK HK/SCK - påföljd ändrad i högre instans under pågående verkställighet eller efter att underinstansens påföljd avtjänats HK/SCK HK/SCK - påföljd ändrad på grund av resning eller nåd HK/SCK HK/SCK - uppskjuten villkorlig frigivning HK/SCK HK/SCK - omvandling av livstidsstraff till tidsbestämt HK/SCK straff HK/SCK - överflyttad verkställighet till Sverige enligt nordiska och internationella verkställighetslagarna, samt i fall då den dömde varit internationellt efterlyst för verkställighet av fängelse HK/SCK HK/SCK - ändrad strafftid på grund av betalning av böter HK/SCK HK/SCK - beslut om villkorlig frigivning och fastställande av prövotidens utgång och beslut om fullgjord verkställighet, när straffet har verkställts innan domen blir verkställbar samt i övriga fall då det saknas tid kvar att verkställa HK/SCK HK/SCK - i andra fall där HK/SCK i samråd med kvinsp anser att beslutet bör fattas av HK HK/SCK HK/SCK Inräkning av tid före verkställighetens början Kvinsp HK/SCK dock 26 § 4.2 Förordningen (1974:286) om beräkning av strafftid Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 4§ Efterlysning HK/PlacS – 14 § Resekostnader VS HK/SAK BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 13 (32) Bestämmelse Fråga 17 § Anmälan enligt 34 kap. 10 § 2 st. BrB - beträffande överflyttade nordiska domar HK/SCK – - beträffande övriga domar VS* – 5. Fängelse 5.1 Brottsbalken (1962:700) Bestämmelse Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande Fråga *) Anmälan kan även göras av HK/SCK om frågan uppkommer där Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 26 kap. Om fängelse 26 kap. 6 och 7 §§ Uppskjuten villkorlig frigivning HK/SCK HK/SCK 26 kap. 6 och 7 §§ Ställningstagande till om ärende om Kvinsp uppskjuten villkorlig frigivning ska lämnas till huvudkontoret för prövning – 26 kap. 11 § Övervakning Kvinsp* ÖN** *) Kvinsp för den frivård där den intagne är inskriven **) Övervakningsnämndernas behörighet att fatta beslut följer av lag och förordning 26 kap. 12 § 2 men. Förordnande av övervakare m.m. VS* ÖN** *) VS för den frivård där den intagne är inskriven **) Övervakningsnämndernas behörighet att fatta beslut följer av lag och förordning 26 kap. 13 § 1 men. Villkor vid övervakning VS* – *) VS för den frivård där den intagne är inskriven 26 kap. 13 § 2 men. Villkor gentemot förordnad biträdande person VS* ÖN** *) VS för den frivård där den intagne är inskriven **) Övervakningsnämndernas behörighet att fatta beslut följer av lag och förordning BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 14 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 26 kap. 15 § Verkställighet av föreskrift om prov för drogkontroll VS* 26 kap. 16 § Föreskrifter under prövotid intill dess övervakningsnämnd har beslutat Kvinsp* 5.2 *) VS för den frivård där den intagne är inskriven – *) Kvinsp för den frivård där den intagne är inskriven Fängelselagen (2010:610) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 1 kap. Inledande bestämmelser 1 kap. 5 § Upprättande, uppföljning och ändring av verkställighetsplan VS – 1 kap. 7 § Särskilda villkor HK/SCK HK/SCK - beträffande intagen på riksmottagning med beslut om utvisning i dom Kvinsp* HK/SCK Omprövning av särskilda villkor HK/SCK HK/SCK HK/PlacS HK/PlacS dock 1 kap. 8 § *) Efter delegation från HK/SCK 2 kap. Placering 2 kap. 1 § Placering i anstalt dock - placering i riksmottagning för manlig VS intagen som avtjänar fängelse om lägst fyra år respektive kvinnlig intagen som avtjänar fängelse om lägst två år, och som vistas i häkte när domen blir verkställbar (2 kap. 4 § första stycket och 5 § FARK Fängelse) HK/PlacS - placering i riksmottagningen i andra fall (2 kap. 4 § andra stycket FARK Fängelse) HK/SCK HK/SCK - tillfällig placering i Gruvberget (2 kap. 6 § FARK Fängelse) HK/PlacS HK/PlacS - tillfällig placering i Klostret Kumla (2 kap. 6 § FARK Fängelse) VO Kumla VO Hinseberg HK/PlacS - tillfällig omplacering till annan anstalt eller häkte i akuta fall i avvaktan på beslut om placering i annan anstalt, dock ej beträffande intagen på säkerhetsenhet VB HK/PlacS - omplacering mellan avdelningar eller liknande inom en anstalt, dock inte in- eller utplacering från säkerhetsenhet eller en avdelning som inrättats för intagna som kräver särskilda resurser avseende säkerhet och omhändertagande VB HK/PlacS - placering och utskrivning från skyddsplats HK/C R* på säkerhetsenhet HK/C AH* *) Samråd med HK/Säk BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 15 (32) Bestämmelse 2 kap. 4 § Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande - beträffande en intagen som det har HK/C R* meddelats förordnande om enligt 7 kap. 11 § FäL eller som har dömts för terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller motsvarande brottslighet enligt tidigare lagstiftning HK/C AH* *) Samråd med HK/Säk Placering och utskrivning från säkerhetsavdelning HK/C R* HK/C AH* *) Samråd med HK/Säk - omprövning enligt andra stycket HK/C PlacS* HK/C R* *) Samråd med HK/Säk Tillstånd att ha spädbarn hos sig Kvinsp HK/SAK dock 2 kap. 5 § 3 kap. Sysselsättning och ersättning 3 kap. 2 § Anvisning av sysselsättning VS HK/SAK 3 kap. 3 § Ersättning till intagen VS HK/SAK 3 kap. 4 § Medgivande att ersättning som hållits inne Kvinsp för permissions- och frigivningsändamål får användas för annat ändamål HK/SAK 3 kap. 5 § Uttag av belopp för att ersätta skadad egendom Kvinsp HK/SAK 4 kap. 1 § Vistelse utomhus (undantag från) Kvinsp HK/SAK 4 kap. 2 § Fritidssysselsättning VS HK/SAK 4 kap. 3 § Utbud av massmedier VS HK/SAK 4 kap. 4 § Religionsutövning VS HK/SAK 4 kap. 5 § Förtroenderåd VS HK/SAK VS HK/SAK - avslag på innehav av böcker, tidskrifter och tidningar Kvc HK/SAK 5 kap. 2 § Omhändertagande av tillhörigheter VS HK/SAK 5 kap. 2 § 2 st. Särskilt medgivande att disponera pass och Kvinsp pengar 4 kap. Fritid 5 kap. Personliga tillhörigheter 5 kap. 1 § Innehav dock HK/SAK dock - överföring från den intagnes omhändertagna pengar till kontantkort (5 kap. 12 § FARK Fängelse) VS HK/SAK 5 kap. 3 § Sändande av omhändertagna tillhörigheter från anstalt VS HK/SAK 5 kap. 4 § Hantering av tillhörigheter sedan frihetsberövandet upphört Kvinsp HK/SAK Kvc – 6 kap. Vistelse i gemensamhet och avskildhet 6 kap. 3 § Avskildhet och inlåsning på bostadsavdelning vid dygnsvila (generellt beslut om tider för in- och upplåsning av bostadsrum respektive bostadsavdelning inklusive beslut om tillfälligt undantag) BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 16 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 6 kap. 4 § Avskildhet på egen begäran VB HK/SAK 6 kap. 5 § Tillfällig avskildhet av ordnings- och säkerhetsskäl VB HK/SAK 6 kap. 6 § Tillfällig avskildhet p.g.a. att den intagne är våldsam eller berusad VB HK/SAK 6 kap. 7 § 1 st. 1–2 p. och 4–6 p, inkl. omprövning enl. 2 st. Annan avskildhet av ordnings- och säkerhetsskäl VB HK/SAK 6 kap. 7 § 1 st. 3 p. inkl. omprövning enl. 2 st. Annan avskildhet av ordnings- och säkerhetsskäl HK/C R* HK/C AH* 6 kap. 8 § 1 st. Avskildhet vid utredning av misskötsamhet VB HK/SAK 6 kap. 8 § 2 st. Inskränkningar i kontakter med andra personer under avskildheten* VB* HK/SAK* 6 kap. 9 § Avskildhet vid kroppsbesiktning VS HK/SAK VS* HK/SAK* *Samråd med HK/Säk beträffande intagna på säkerhetsavdel ning - beträffande en intagen som det har HK/C SAK* meddelats förordnande om enligt 7 kap. 11 § FäL eller som har dömts för terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller motsvarande brottslighet enligt tidigare lagstiftning HK/C R* *) Samråd med HK/Säk Kroppsvisitation av besökare VS HK/SAK Ytlig kroppsbesiktning av besökare VB HK/SAK *) Efter samråd med HK/Säk *) Vid placering i häkte för utredning av misskötsamhet fattas beslut enligt 3 kap. 10 § HäL 7 kap. Besök och andra kontakter 7 kap. 1 § Besök dock 7 kap. 3 § BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 17 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 7 kap. 4 § Elektronisk kommunikation VS* HK/SAK* *Samråd med HK/Säk beträffande intagna på säkerhetsavdel ning - beträffande en intagen som det har HK/C SAK* meddelats förordnande om enligt 7 kap. 11 § FäL eller som har dömts för terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller motsvarande brottslighet enligt tidigare lagstiftning HK/C R* *Samråd med HK/Säk 7 kap. 6 § Granskning av s.k. myndighetspost Kvinsp HK/SAK 7 kap. 7 § Granskning av andra försändelser VS HK/SAK 7 kap. 8 § Kvarhållande av försändelser Kvinsp HK/SAK dock 8 kap. Särskilda kontroll- och tvångsåtgärder 8 kap. 1 § Fotografering VS HK/SAK 8 kap. 2 § Kontroll av bostadsrum VS HK/SAK 8 kap. 3 § Kroppsvisitation och kroppsbesiktning vid ankomst till anstalt VS HK/SAK - annan kroppsbesiktning än ytlig kroppsbesiktning VB HK/SAK Kroppsvisitation och kroppsbesiktning för eftersökande av otillåtna föremål VS HK/SAK - annan kroppsbesiktning än ytlig kroppsbesiktning VB HK/SAK 8 kap. 5 § Kroppsvisitation om det är nödvändigt av säkerhetsskäl Den som har HK/SAK tillsyn över den intagne 8 kap. 6 § Prov för drogkontroll VS HK/SAK 8 kap. 8 § Omhändertagande av berusningsmedel m.m. VS HK/SAK 8 kap. 9 § Omhändertagande av föremål som kan antas tas i beslag VS HK/SAK dock 8 kap. 4 § dock 8 kap. 10 § Fängsel 1 p. - i akuta situationer vid förflyttning inom Kriminalanstalt, vid transport eller vid annan vistelse vårdare* utanför anstalten Förman** - vid transport för att verkställa beslut om utvisning, överflyttning eller överförande av verkställighet NTE-grupp HK/SAK - i övriga situationer vid förflyttning inom anstalt, vid transport eller annan vistelse utanför anstalten VS HK/SAK *) Åtgärden ska omedelbart anmälas till förman **) Prövar om åtgärden ska bestå BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 18 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 8 kap. 10 § Fängsel 2 p. - vid våldsamt uppträdande VB HK/SAK 8 kap. 11 § Allmän inpasseringskontroll HK/C Säk – 8 kap. 12 § Kontroll av fordon VS HKSAK 8 kap. 13 § Befogenheter mot obehöriga personer VB HK/SAK 9 kap. Hälso- och sjukvård 9 kap. 1 § Hälso- och sjukvård VS* HK/SAK* (Ao 2015-0401) 9 kap. 2 § Restriktioner vid rättspsykiatrisk vård VS HK/SAK *) Samråd med HK/Säk inför vistelse utanför anstalt beträffande intagna på säkerhetsavdelning eller skyddsplats på säkerhetsenhet (Ao 2015-0401) 10 kap. Permission och annan tillfällig vistelse utanför anstalt 10 kap. 1 § Permission VS* HK/SAK* *) Samråd med HK/Säk beträffande intagna på skyddsplats på säkerhetsenhet - riktpunkt för permission Kvinsp – - första regelbundna permissionen Kvinsp HK/SAK - extra permission som infaller innan den första regelbundna permissionen Kvinsp HK/SAK - permission enligt tredje stycket (permission under kvalifikationstiden) Kvinsp HK/SAK - beträffande en intagen som omfattas av 1 kap. 7 § innan beslut om särskilda villkor fattats HK/SCK HK/SCK - permission till utlandet HK/C SAK HK/C R - beträffande en intagen som det har meddelats förordnande om enligt 7 kap. 11 § FäL eller som har dömts för terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller motsvarande brottslighet enligt tidigare lagstiftning HK/C SAK* HK/C R* *) Samråd med HK/Säk - beträffande en intagen vid säkerhetsavdelning HK/C SAK* HK/C R* *) Samråd med HK/Säk dock BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 19 (32) Bestämmelse Fråga 10 kap. 2 § Särskild permission Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande Kvinsp* HK/SAK* *) Samråd med HK/Säk beträffande intagna på skyddsplats på säkerhetsenhet - beträffande en intagen som omfattas av 1 kap. 7 § innan beslut om särskilda villkor fattats HK/SCK HK/SCK - särskild permission till utlandet HK/C SAK HK/C R - beträffande en intagen som det har meddelats förordnande om enligt 7 kap. 11 § FäL eller som har dömts för terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller motsvarande brottslighet enligt tidigare lagstiftning HK/C R* HK/C AH* *) Samråd med HK/Säk - beträffande en intagen vid säkerhetsavdelning HK/C SAK* HK/C R* *) Samråd med HK/Säk Den som får besluta om regelbunden permission* HK/SAK* *) Samråd med HK/Säk beträffande intagna på skyddsplats på säkerhetsenhet - beträffande en intagen som omfattas av 1 kap. 7 § innan beslut om särskilda villkor fattats HK/SCK HK/SCK - beträffande en intagen som det har meddelats förordnande om enligt 7 kap. 11 § FäL eller som har dömts för terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller motsvarande brottslighet enligt tidigare lagstiftning HK/C SAK* HK/C R* *) Samråd med HK/Säk - beträffande en intagen vid säkerhetsavdelning HK/C SAK* HK/C R* *) Samråd med HK/Säk Kvinsp* HK/SAK* *) Samråd med HK/Säk beträffande intagna på skyddsplats på säkerhetsenhet HK/C SAK* HK/C R* *) Samråd med HK/Säk 10 kap. 5 § Kontroll Den som beslutar om permission eller annan tillfällig vistelse utanför anstalt Den som omprövar beslutet om permission eller annan tillfällig vistelse utanför anstalt 10 kap. 6 § Tillfällig placering i häkte i anslutning till vistelse utanför anstalt Kvinsp HK/SAK dock 10 kap. 3 § Inställelse vid domstol eller annan myndighet dock 10 kap. 4 § Vistelse utanför anstalt vid utredning om återfallsrisk dock - beträffande en intagen vid säkerhetsavdelning BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 20 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 11 kap. Särskilda utslussningsåtgärder 11 kap. 2 § Frigång HK/SAK* HK/C SAK* *) Samråd med HK/Säk beträffande intagna på skyddsplats på säkerhetsenhet - när frigång, alternativt frigång i kombination med vårdvistelse, ska pågå i högst fyra månader i omedelbar anslutning till villkorlig frigivning (Ao 2015-04-01) Kvc* HK/SAK *) Kvc på den anstalt där den intagne ska vara inskriven under frigången. Om frigången ska följas av halvvägshus eller utökad frigång ska samråd ske med frivården - beträffande en intagen som omfattas av 1 kap. 7 § innan beslut om särskilda villkor fattats HK/SCK HK/SCK dock - beträffande en intagen som det har HK/C SAK* meddelats förordnande om enligt 7 kap. 11 § FäL eller som har dömts för terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller motsvarande brottslighet enligt tidigare lagstiftning HK/C R* *) Samråd med HK/Säk - beträffande en intagen vid säkerhetsavdelning HK/C SAK* HK/C R* *) Samråd med HK/Säk HK/SAK* HK/C SAK* *) Samråd med HK/Säk beträffande intagna på skyddsplats på säkerhetsenhet - när vårdvistelse ska pågå i högst fyra Kvc* månader i omedelbar anslutning till villkorlig frigivning (Ao 2015-04-01) HK/SAK *) Kvc för den anstalt där den intagne ska vara inskriven under vårdvistelsen. Om vårdvistelsen ska följas av halvvägshus eller utökad frigång ska samråd ske med frivården - beträffande en intagen som omfattas av 1 kap. 7 § innan beslut om särskilda villkor fattats HK/SCK 11 kap. 3 § Vårdvistelse dock HK/SCK BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 21 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande - beträffande en intagen som det har HK/C SAK* meddelats förordnande om enligt 7 kap. 11 § FäL eller som har dömts för terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller motsvarande brottslighet enligt tidigare lagstiftning HK/C R* *) Samråd med HK/Säk - beträffande en intagen vid säkerhetsavdelning HK/C SAK* HK/C R* *) Samråd med HK/Säk HK/SAK* HK/C SAK *) Samråd med HK/Säk beträffande intagna på skyddsplats på säkerhetsenhet - när vistelse i halvvägshus ska pågå i högst fyra månader i omedelbar anslutning till villkorlig frigivning (Ao 2015-04-01) Kvc* HK/SAK *) Kvc för den frivård där den intagne är inskriven. Samråd ska ske med anstalten - beträffande en intagen som omfattas av 1 kap. 7 § innan beslut om särskilda villkor fattats HK/SCK HK/SCK 11 kap. 4 § Halvvägshus dock - beträffande en intagen som det har HK/C SAK* meddelats förordnande om enligt 7 kap. 11 § FäL eller som har dömts för terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller motsvarande brottslighet enligt tidigare lagstiftning HK/C R* *) Samråd med HK/Säk - beträffande en intagen vid säkerhetsavdelning HK/C SAK* HK/C R* *) Samråd med HK/Säk HK/SAK* HK/C SAK* *) Samråd med HK/Säk beträffande intagna på skyddsplats på säkerhetsenhet HK/SCK HK/SCK 11 kap. 5 § Utökad frigång dock - beträffande en intagen som omfattas av 1 kap. 7 § innan beslut om särskilda villkor fattats - beträffande en intagen som det har HK/C SAK* meddelats förordnande om enligt 7 kap. 11 § FäL eller som har dömts för terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller motsvarande brottslighet enligt tidigare lagstiftning HK/C R* *) Samråd med HK/Säk - beträffande en intagen vid säkerhetsavdelning HK/C R* *) Samråd med HK/Säk HK/C SAK* BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 22 (32) Bestämmelse Fråga 11 kap. 6 § Villkor – utslussningsåtgärd 1 st. Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande HK/SAK HK/SAK dock - om kvc beslutar om utslussningsåtgärden, Kvc* utom vid villkor om kontroll med fotboja HK/SAK - om HK/SAK eller Kvc inte beslutat villkoren VS HK/SAK - vistelse utanför Sverige för intagen som beviljats utslussningsåtgärd enligt 11 kap. 3−5 §§ HK/C SAK HK/C R VS* HK/SAK - om kontroll med fotboja HK/SAK HK/C SAK - om sysselsättning vid frigång Kvinsp* HK/SAK *) Kvinsp på den anstalt där den intagne är inskriven - om sysselsättning och bostad vid utökad frigång samt sysselsättning vid halvvägshus Kvinsp* HK/SAK *) Kvinsp för den frivård där den intagne är inskriven - om byte av behandlingshem, familjehem eller halvvägshus Den som fattar Den som grundbeslut omprövar om åtgärden grundbeslutet om åtgärden - vistelse utanför Sverige för intagen som beviljats vårdvistelse, halvvägshus eller utökad frigång HK/C SAK HK/C R 11 kap. 7 § Provtagning vid utslussningsåtgärd VS* HK/SAK 11 kap. 8 § Upphävande av utslussningsåtgärd Den som fattar Den som grundbeslut omprövar om åtgärden grundbeslutet om åtgärden 11 kap. 6 § Upphäva, ändra eller meddela nya villkor 2 st. p.g.a. nya omständigheter *) Den kvc som beviljar utslussningsåtgärden *) Det VS som har huvudansvar för utslussningsåtgärden dock *) Det VS som ansvarar för utslussningsåtgärden (Ao 2015-04-01) dock - upphävande av vårdvistelse, vistelse i halvvägshus eller utökad frigång, om utslussningsåtgärden har påbörjats ÖN* – *) Övervakningsnämndernas behörighet att fatta beslut följer av lag och förordning - interimistiskt beslut om omedelbart upphävande av vårdvistelse, vistelse i halvvägshus eller utökad frigång, om utslussningsåtgärden har påbörjats VS* (Ao 2015-0401) – *) Det interimistiska upphävandet ska underställas ÖN BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 23 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande - omedelbart upphävande av vårdvistelse, VS* vistelse i halvvägshus eller utökad frigång, om utslussningsåtgärden inte har påbörjats, samt omedelbart upphävande av frigång HK/SAK *) Upphävandet ska anmälas till den som har beslutat om utslussningsåtgärden, som prövar om upphävandet ska bestå 12 kap. Varning och uppskjuten villkorlig frigivning 12 kap. 1 § Varning Kvinsp HK/SAK 12 kap. 5 § Offentligt biträde HK/SCK HK/SCK - förordnande och återkallelse av förordnande Kvc – - enskilt uppdrag VS – 15 kap. Övriga bestämmelser 15 kap. 3 § Förordnande av väktare 5.3 Fängelseförordningen (2010:2010) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 4§ Anvisa plats för rökning Kvc – 8 § 1 st. Förordnande och entledigande av förtroendeman VS* HK/SAK 8 § 2 st. Ersättning till förtroendeman Kvinsp HK/SAK 13 § Ersättning om sysselsättning inte kan anvisas eller vid sjukdom VS HK/SAK 30 § Begäran om handräckning VS – 33 § Förordnande av person för biträde vid kontroll m.m. Kvinsp – 34 § Förpassning (handräckning) VS – 35 § Vem/vilka som är målsägande, om detta är oklart, samt fråga om att inte skicka eller begränsa underrättelse till målsägande Kvinsp – - under kontorstid beträffande en intagen med skyddad identitet, intagen placerad på skyddsavdelning i säkerhetsenhet eller intagen som efter samråd med HK/SCK bedöms ha ett synnerligen högt skyddsbehov HK/SCK – Bidrag VS HK/SAK Kvinsp HK/SAK *) Det frivårdskontor där den intagne är inskriven dock 40 § dock - bidrag överstigande 1 000 kr BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 24 (32) Bestämmelse 5.4 Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande - bidrag vid särskilda utslussningsåtgärder enligt 13 kap. 7 § FARK Fängelse i samband med beviljande av utslussningsåtgärd Den som fattar HK/SAK beslut om åtgärden Lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för grundbeslut/ ställningstagande 9§ Yttrande HK/C R 6. Frivård 6.1 Brottsbalken (1962:700) Bestämmelse Fråga Kommentar Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 27 kap. Om villkorlig dom 27 kap. 4 § Upprättande av arbetsplan vid samhällstjänst VS – VS – 28 kap. Om skyddstillsyn 28 kap. 5a§ Upprättande av arbetsplan vid samhällstjänst 28 kap. 6 § Verkställighet av föreskrift om prov för drogkontroll 6.2 VS Förordningen (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 1 kap. Villkorlig dom 1 kap. 1 § Nöjdförklaring Kvinsp – VS – VS – 2 kap. Skyddstillsyn 2 kap. 6 § Entledigande och nytt förordnande av övervakare 3 kap. Samhällstjänst 3 kap. 4 § Förordnande av kontrollör 5 kap. Övervakning 5 kap. 3 § 3 st. Upprättande, uppföljning och ändring av verkställighetsplan VS – 5 kap. 4 § Villkor för kontakt med övervakare m.m. VS – 5 kap. 8 § Hinder för övervakare – annan person förordnas VS – BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 25 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 5 kap. 9 § Yttrande VS – 5 kap. 17 § Ersättning till övervakaren Kvinsp – 5 kap. 19 § Handräckning Kvinsp – VS HK/SAK Kvinsp HK/SAK 6 kap. Övriga bestämmelser 6 kap. 1a§ Bidrag dock - bidrag överstigande 1 000 kr 7. Intensivövervakning 7.1 Lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 2§ IÖV Kvc HK/SAK 4 § 2 st. Provtagning VS HK/SAK 6 § 1 st. Upprättande, uppföljning och ändring av verkställighetsplan VS – 6 § 2 st. Förordnande av en eller flera personer att biträda vid tillsyn VS – 8§ Föreskrifter VS ÖN* - vistelse utanför Sverige HK/C SAK HK/C R 15 § Upphävande m.m. ÖN* – *) Övervakningsnämndernas behörighet att fatta beslut följer av lag och förordning 16 § Upphävande tills vidare VS Prövning av ÖN senast nästa arbetsdag* *) Övervakningsnämndernas behörighet att fatta beslut följer av lag och förordning *) Övervakningsnämndernas behörighet att fatta beslut följer av lag och förordning dock BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 26 (32) 7.2 Förordningen (1994:1060) om intensivövervakning med elektronisk kontroll Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 4§ Förpassning (handräckning) VS – 10 § Vem/vilka som är målsägande, om detta är oklart, samt fråga om att inte skicka eller begränsa underrättelse till målsägande Kvinsp – HK/SCK – dock - under kontorstid beträffande en intagen med skyddad identitet eller intagen som efter samråd med HK/SCK bedöms ha ett synnerligen högt skyddsbehov 8. Behandling av personuppgifter 8.1 Lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården Bestämmelse Fråga 12 § Besked enligt 26 § PuL 12 § Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande - lokala system Kvinsp HK/SAK - säkerhetsregistret HK/Säk HK/Säk - övriga centrala system Kvinsp HK/SAK - lokala system Kvinsp* HK/SAK - säkerhetsregistret HK/Säk HK/Säk - övriga centrala system Kvinsp HK/SAK Rättelse enligt 28 § PuL *) Kvinsp i det VS där anteckningen gjorts 9. Internationell straffverkställighet 9.1 Lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge ang. verkställighet av straff m.m. Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 5§ Överflyttning av verkställighet av fängelsestraff till Sverige HK/SCK HK/SCK 7§ Nedsättning och bortfallande av kriminalvårdspåföljd HK/SCK HK/SCK 8§ Framställning om överflyttning av verkställighet av fängelsestraff från Sverige HK/SCK HK/SCK BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 27 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 10 § Överflyttning av övervakning för villkorligt dömd med föreskrift om övervakning till Sverige HK/SCK HK/SCK 11 § Övervakare för villkorligt dömd med föreskrift om övervakning VS HK/SAK 17 § Överflyttning av övervakning efter villkorlig frigivning till Sverige HK/SCK HK/SCK 18 § Övervakare för villkorligt frigiven VS HK/SAK 36 § Offentligt biträde HK/SCK HK/SCK 9.2 Lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen (Ao 2015-04-01) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ ställningstagande 2 kap. 4 § Beslut om att en dom på frihetsberövande påföljd ska sändas över till en annan medlemsstat för att där erkännas och verkställas HK/SCK 2 kap. 7 § Begäran om att en annan medlemsstat HK/SCK anhåller den dömde eller vidtar någon annan åtgärd för att säkerställa att hon eller han stannar kvar på dess territorium i avvaktan på den statens beslut om att erkänna och verkställa domen 2 kap. 8–9 §§ Upphävande av ett beslut om att sända över en dom HK/SCK 3 kap. 2 § Medgivande att en utländsk dom sänds över till Sverige HK/C SCK 3 kap. 7– 9 §§ Beslut om att erkänna och verkställa en utländsk dom på frihetsberövande påföljd i Sverige HK/C SCK 3 kap. 23 § Upphävande av en verkställbarhetsförklaring HK/SCK 4 kap. 1 § HK/SCK 9.3 Offentligt biträde Förordningen (2015:109) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen (Ao 2015-04-01) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ ställningstagande 3 kap. 1§ Begäran att en dom på frihetsberövande påföljd sänds över från en annan medlemsstat HK/C SCK BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 28 (32) 9.4 Lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 26 § Verkställighet utomlands av svensk brottmålsdom HK/SCK – 27 § Offentligt biträde HK/SCK HK/SCK 34 a § Verkställighet utomlands enligt överförandekonventionen HK/SCK – 9.5 Lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ ställningstagande 23 § Entledigande av övervakare VS Beslut och framställning om verkställighet av kriminalvård i frihet m.m. HK/SCK 9.6 Lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ ställningstagande 6 kap. Verkställighet av beslut om överlämnande och efterföljande beslut 6 kap. 4 § Nöjdförklaring VS 7 kap. Överförande av verkställighet av en frihetsberövande påföljd till Sverige 7 kap. 1 § 1 st. Beslut om överförande HK/SCK 7 kap. 1 § 2 st. Beslut om förvarstagande HK/C SCK (Ao 2015-0401) 7 kap. 2 § 1 st. Beslut om överförande HK/SCK 7 kap. 2 § 2 st. (Ao 201504-01) Beslut om förvarstagande HK/C SCK (Ao 2015-0401) 7 kap. 3 § Meddela föreskrift samt överlämna till HK/SCK åklagaren att göra framställan om ny påföljd 7 kap. 7 § Offentligt biträde 9.7 HK/SCK Förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ ställningstagande 4§ Begäran om arresteringsorder HK/SCK BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 29 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ ställningstagande 14 § Beslut om överförande HK/SCK 15 § Beslut om överförande HK/SCK 9.8 Förordningen (1982:306) med vissa bestämmelser om utlämning för brott Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ ställningstagande 3§ Framställning om utlämning från utomnordisk stat för verkställighet av fängelsestraff HK/SCK 9b§ Återförande till annan stat HK/SCK 9.9 Lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för grundbeslut/ ställningstagande 32 § Yttrande HK/SCK Kommentar 9.10 Lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ ställningstagande 5 kap. Verkställighet av beslut om överlämnande och efterföljande beslut 5 kap. 3 § Nöjdförklaring VS 6 kap. Överförande av verkställighet av en frihetsberövande påföljd till Sverige (Ao 2015-04-01) 6 kap. 1 § 1 st. Beslut om överförande (Ao 2015-04-01) HK/SCK 6 kap. 1 § 2 st. Beslut om förvarstagande HK/C SCK 6 kap. 5 § Offentligt biträde HK/SCK 9.11 Förordningen (2012:566) om överlämnande till Sverige enligt en nordisk arresteringsorder Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ ställningstagande 4§ Begäran om arresteringsorder HK/SCK 13 § Beslut om överförande HK/SCK 14 § Beslut om överförande HK/SCK BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 30 (32) 10. Övrigt 10.1 Efterlysningskungörelsen (1969:293) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ ställningstagande 6§ Efterlysning VS HK/SCK HK/PlacS 13 § Framställning till Polismyndigheten om internationell efterlysning HK/SCK 10.2 Passlagen (1978:302) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ ställningstagande 21 § Passtillstånd Kvinsp* *) Ärendet hänskjutes till övervakningsnämnd under vissa omständigheter. Övervakningsnämndernas behörighet att fatta beslut följer av lag och förordning 10.3 Förordningen (1989:929) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av den som utför samhällstjänst Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 5§ Ersättning HK/R HK/R 10.4 Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 8 § 2 st. Särskilda inskränkningar VS HK/SAK 8 § 3 st. Särskilda inskränkningar (rikets säkerhet m.m.) Regeringen* – 10 b § Medgivande till frigång (chefsöverläkaren beslutar) Kvinsp – BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 *) Regeringens behörighet att fatta beslut följer av lag 31 (32) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 11 §, 11 a § och 11 b § Vistelse utanför sjukvårdsinrättningens område Kvinsp HK/SAK HK/SCK HK/SCK dock - beträffande en intagen som omfattas av 1 kap. 7 § innan beslut om särskilda villkor fattats - intagna som det har meddelats Regeringen* förordnande om enligt 7 kap. 11 § FäL eller som har dömts för terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller motsvarande brottslighet enligt tidigare lagstiftning – *) Regeringens behörighet att fatta beslut följer av lag - beträffande en intagen vid säkerhetsavdelning HK/C R* *Samråd HK/Säk HK/C SAK* 10.5 Lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ ställningstagande 8 § 2 st. Rättspsykiatrisk undersökning i häkte VS 10.6 Förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ omprövningsställningsbeslut tagande 5§ Anspråk HK/SAK HK/R - krav på ersättning från intagen på grund av skadad eller förkommen egendom; ersättningskrav under 10 000 kr Kvinsp* HK/SAK - krav från intagen på grund av fel på telefonkort eller INTIK-systemet Kvinsp HK/SAK dock BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 *) Kvinsp för det VO eller NTE-grupp där skadan uppkom. Samråd med HK/R om: - principiellt - berör flera VO - oklart var skadan uppstod 32 (32) 10.7 Lagen (1996:1620) om offentligt biträde Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för grundbeslut/ ställningstagande 5§ Byte av offentligt biträde samt ersättning till offentligt biträde HK/SCK Kommentar 10.8 Utlänningslagen (2005:716) Bestämmelse Fråga Lägsta nivå för Kommentar grundbeslut/ ställningstagande 15 kap. Nöjdförklaring 15 kap. 2 § Nöjdförklaring VS BILAGA 1 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR KLIENTÄRENDEN 2015-07-01 BILAGA 2 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN BESLUTSORDNING FÖR EKONOMIÄRENDEN GÄLLER FRÅN DEN 1 JULI 2015 2 (8) Innehållsförteckning 1. Inledning ..................................................................................................3 2. Befattningshavare med ekonomisk delegation .......................................3 3. Särskild beslutsordning vid vissa ekonomiska beslut .............................5 3.1 Centralt finansierade kostnader ........................................................................ 5 3.2 Investeringsbeslut ............................................................................................... 5 3.3 Hyres- och leverantörsavtal .............................................................................. 6 3.3.1 Tilldelningsbeslut ....................................................................................... 7 3.3.2 Placeringsavtal utanför ramavtal vid vårdvistelse eller kontraktsvård 7 3.4 Kundavtal ............................................................................................................ 7 3.5 Anordnande av konferenser ............................................................................. 7 BILAGA 2 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR EKONOMIÄRENDEN 2015-07-01 3 (8) 1. Inledning Vad som gäller allmänt för delegering av beslutanderätt framgår av avsnitt 5.3, Delegering av beslutanderätt, i arbetsordningens huvuddokument. Denna beslutsordning reglerar särskilt: vilka befattningshavare som har ekonomisk delegation enligt denna arbetsordning särskild beslutsordning vid vissa ekonomiska beslut. En ekonomisk delegation innebär rätt att inom en beslutad budgetram fatta beslut i ekonomiärenden som innebär en ekonomisk förpliktelse för Kriminalvården. Den som fattar beslut som innebär en ekonomisk förpliktelse för Kriminalvården ska innan beslutet fattas kontrollera att transaktionen ligger inom ramen för Kriminalvårdens verksamhet, att transaktionen är motiverad och att det finns medel tillgängliga för ändamålet. Flera klientbeslut och personalbeslut kan innebära ekonomiska förpliktelser för Kriminalvården. Dessa beslut omfattas inte av denna beslutsordning, utan återfinns i arbetsordningens bilaga 1, Beslutsordning för klientärenden, och bilaga 3, Beslutsordning för personalärenden. Rätten för vissa befattningshavare att teckna Kriminalvårdens namn, s.k. firmateckningsrätt, framgår av särskilt beslut av generaldirektören (se avsnitt 5.4, Befogenhet att teckna Kriminalvårdens namn, i arbetsordningens huvuddokument). Befattningshavarnas rätt är personlig och kan delegeras vidare i ett skriftligt beslut till namngivna medarbetare. Firmateckningsrätten används bl.a. vid tecknande av avtal och i vissa bankärenden. Bestämmelser om delegationer och attester samt inköp finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. 2. Befattningshavare med ekonomisk delegation Nedanstående befattningshavare har ekonomisk delegation enligt denna arbetsordning. Befattningshavare Delegationens omfattning Avdelningschef Enligt budget som generaldirektören beslutat för avdelningen Chefen för internrevisionen Enligt budget som generaldirektören beslutat för internrevisionen Chefen för nationella transportenheten Enligt budget som generaldirektören beslutat för nationella transportenheten Chefen för Kriminalvårdens servicecenter Enligt budget som generaldirektören beslutat för Kriminalvårdens servicecenter Enhetschef Enligt budget som avdelningschef beslutat för respektive enhet Regionchef Enligt budget som avdelningschef beslutat för respektive regionkontor Sektionschef Enligt budget som enhetschef eller avdelningschef beslutat för respektive sektion Kriminalvårdschef (Ao 2015-04-01) Enligt budget som generaldirektören beslutat för respektive verksamhetsställe Gruppchef Enligt budget som sektionschef eller enhetschef beslutat för respektive grupp Kriminalvårdsinspektör för grupp vid nationella transportenheten Enligt budget som sektionschef eller enhetschef beslutat för respektive grupp Kriminalvårdsinspektör Enligt budget som kriminalvårdschef beslutat för respektive ansvarsområde (Ao 2015-04-01) BILAGA 2 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR EKONOMIÄRENDEN 2015-07-01 4 (8) En medarbetare vars befattning har ekonomisk delegation enligt ovanstående tabell ska finnas med på en förteckning över samtliga medarbetare vid en viss avdelning, nationell fristående enhet eller verksamhetsområde vars befattningar har sådan ekonomisk delegation. Avdelningen för ledningsstöd ansvarar för att upprätta och förvara förteckningen över medarbetare som har delegering enligt budget som generaldirektören beslutat. Alla avdelningar, nationella fristående enheter och verksamhetsområden ansvarar för att upprätta och förvara sina egna förteckningar över de övriga medarbetare inom den egna avdelningen, nationella fristående enheten respektive verksamhetsområdet vars befattningar har ekonomisk delegation. Närmare information om utformning av förteckningar finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. (Ao 2015-04-01) En medarbetare som inte innehar någon av ovanstående befattningar kan endast få ekonomisk delegation genom särskilda beslut, s.k. personlig ekonomisk delegation. Närmare bestämmelser om ekonomiska delegationer och attester finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. Den ekonomiska delegationen kan begränsas eller villkoras på annat sätt i budgetbeslutet eller i den personliga ekonomiska delegationen, t.ex. med angivande av beloppsgränser per transaktion. När beslut fattas, vars ekonomiska konsekvenser sträcker sig över ett årsskifte, ska det alltid göras en bedömning av om kostnaderna kommer att rymmas inom nästa års budget. I tveksamma fall ska delegationsinnehavaren vända sig till sin närmaste chef. Den som har ekonomisk delegation, personlig eller enligt arbetsordningen, har ansvar för att löpande följa upp sin budget och i ett tidigt skede informera sin närmaste chef om budgetavvikelser (se avsnitt 5.2.3, Budgetansvar, i arbetsordningens huvuddokument). Om budgeten överskrids återgår beslutanderätten till delegationsgivaren. För att undvika budgetöverskridande får kriminalvårdschefer utnyttja den kredit motsvarande en procent av budgeten som varje verksamhetsställe har. Regionchefer får vid behov omfördela kreditutrymmet mellan verksamhetsställen inom regionen. Ett verksamhetsställe kan dock aldrig få en kredit som överstiger fem procent av budgeten. Kreditavvikelser som överstiger en procent av budgeten ska anmälas till avdelningen för ekonomi. Vid behov finns även möjlighet för generaldirektören att i en kompletteringsbudget justera en budget. (Ao 2015-04-01) Kriminalvårdsdirektören tecknar stödattest för följande befattningshavare: generaldirektören avdelningschefer enhetschefer vid avdelningen för ledningsstöd chefen för nationella transportenheten chefen för Kriminalvårdens servicecenter chefen för internrevisionen. Ekonomidirektören tecknar stödattest för kriminalvårdsdirektören. För övriga befattningshavare tecknas stödattest av närmast överordnad chef. Närmare bestämmelser om stödattester finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. BILAGA 2 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR EKONOMIÄRENDEN 2015-07-01 5 (8) 3. Särskild beslutsordning vid vissa ekonomiska beslut De beslutsnivåer som anges nedan utgör lägsta nivå för beslut, även om besluten ryms inom beslutad budget för lägre befattningshavare. Beslut kan alltid lyftas till delegationsgivaren och delegationsgivaren har alltid rätt att överta ett ärende från delegationsmottagaren. I detta avsnitt jämställs chefen för nationella transportenheten, chefen för Kriminalvårdens servicecenter och chefen för internrevisionen med avdelningschef om inget annat anges. 3.1 Centralt finansierade kostnader Vissa kostnader som uppstår på verksamhetsställenivå eller lokalt transportområde ska budgeteras centralt. Berörd avdelningschef ansvarar för budgetuppföljning av respektive kostnadstyp. Nedanstående beslutsordning gäller. Kostnadstyp Lägsta beslutsnivå Kommentar Hyror och andra fastighetsrelaterade kostnader Fastighetsdirektören* *) Eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. Grundutbildning för personal (Ao 2015-04-01) Kriminalvårdschef, inrikestransportchef och utrikestransportchef* *) Eller enligt delegation från dessa. Får inte delegeras vidare. Nationella utbildningar för personal (Ao 2015-04-01) Kriminalvårdschef, inrikestransportchef och utrikestransportchef* *) Eller enligt delegation från dessa. Får inte delegeras vidare. Kontraktsvård Kriminalvårdschef* *) Eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. Vårdvistelser/ behandlingshem Kriminalvårdschef* *) Eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. Sjukvårdsbevakning Kriminalvårdschef* *) Eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. Sjukvård för klienter utan socialförsäkringsskydd Kriminalvårdschef* *) Eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. Vuxenutbildning för klienter (Ao 2015-04-01) Rektor* *) Får inte delegeras vidare. Centralt finansierade projekt (Ao 2015-04-01) Kriminalvårdschef* *) Eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. 3.2 Investeringsbeslut En investering definieras på samma sätt som en anläggningstillgång, dvs. att inköpet varaktigt ska brukas i verksamheten och att den ekonomiska livslängden ska vara minst tre år. Beslut om investeringar upp till och med 100 000 kronor fattas inom tilldelad budget. (Ao 2015-04-01) För investeringar med ett anskaffningsvärde på över 100 000 kronor gäller nedanstående beslutsordning. I de fall beslutanderätten får delegeras, får delegeringen ske även till medarbetare utanför den egna organisatoriska enheten. (Ao 2015-04-01) BILAGA 2 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR EKONOMIÄRENDEN 2015-07-01 6 (8) Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Teleteknik och säkerhet Säkerhetsdirektören* Regionchef** (Ao 2015-04-01) *) Eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. **) Avseende investeringar med ett anskaffningsvärde mellan 100 001 kr och 500 000 kr. Får inte delegeras vidare. (Ao 2015-04-01) Transportfordon för persontransport Chefen för nationella transportenheten* *) Eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. Investeringar i lokaler Fastighetsdirektören* Regionchef** (Ao 2015-04-01) *) Eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. **) Avseende investeringar med ett anskaffningsvärde mellan 100 001 kr och 500 000 kr. Får inte delegeras vidare. (Ao 2015-04-01) Investeringar inom arbetsdriften Anstalts- och häktesdirektören* Regionchef** (Ao 2015-04-01) *) Eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. **) Avseende investeringar med ett anskaffningsvärde mellan 100 001 kr och 500 000 kr. Får inte delegeras vidare. (Ao 2015-04-01) Övriga investeringar Avdelningschef* *) Eller enligt delegation från henne eller Regionchef** honom. Får inte delegeras vidare. (Ao 2015-04-01) **) Avseende investeringar med ett anskaffningsvärde mellan 100 001 kr och 500 000 kr. Får inte delegeras vidare. (Ao 2015-04-01) 3.3 Hyres- och leverantörsavtal Med leverantörsavtal avses sådana avtal som tecknas med leverantör för köp av varor, tjänster och entreprenader. Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar FörordHyresavtal ningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning Fastighetsdirektören Lagen Övriga leverantörsavtal över 100 000 kr (2007:1091) (Ao 2015-07-01) om offentlig upphandling Avdelningschef* *) Eller enligt delegation från henne eller honom. Får delegeras till lägst kriminalvårdschef och sektionschef. Samråd ska alltid ske med enheten för strategiskt inköp innan avtal tecknas. (Ao 2015-07-01) Lagen Övriga leverantörsavtal upp till och med (2007:1091) 100 000 kr (Ao 2015-04-01) om offentlig upphandling Enhetschef och regionchef* *) Eller enligt delegation från dessa. (Ao 2015-07-01) BILAGA 2 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR EKONOMIÄRENDEN 2015-07-01 7 (8) 3.3.1 Tilldelningsbeslut Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Lagen Tilldelningsbeslut vid upphandling (2007:1091) om offentlig upphandling Avdelningschef* *) Eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. Lagen Tilldelningsbeslut vid förnyad (2007:1091) konkurrensutsättning om offentlig upphandling Kriminalvårdschef och sektionschef (Ao 2015-04-01) 3.3.2 Placeringsavtal utanför ramavtal vid vårdvistelse eller kontraktsvård Bestämmelse Fråga 30 kap. 9 § BrB (28 kap. 6 a § BrB) Avtal utanför ramavtal avseende placeringar Kriminalvårdsvid kontraktsvård chef* *) Efter samråd med frivårdsdirektören, eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. 11 kap. 3 § FäL Avtal utanför ramavtal avseende placeringar Kriminalvårdsvid vårdvistelse chef* *) Efter samråd med anstalts- och häktesdirektören, eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. 3.4 Lägsta beslutsnivå Kommentar Kundavtal Med kundavtal avses sådana avtal som tecknas inom arbetsdriften vid försäljning av produkter och tjänster. Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar KVAF 2006:15 Kundavtal enligt avtalsmall* Kriminalvårdschef *) Kundavtal ska omförhandlas minst en gång varje år. KVAF 2006:15 Kundavtal genom offert- och ordererkännande Kriminalvårdschef* *) Eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. 3.5 Anordnande av konferenser Här avses inte planeringsdagar och liknande, som får beslutas av varje ansvarig chef inom ramen för dennes delegation och budget. Fråga Lägsta beslutsnivå Lokala konferenser Kriminalvårdschef och sektionschef (Ao 2015-04-01) Regionala konferenser Regionchef* Kommentar *) Efter samråd med den avdelningschef som är ansvarig för det område konferensen handlar om. BILAGA 2 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR EKONOMIÄRENDEN 2015-07-01 8 (8) Fråga Lägsta beslutsnivå Regionala lärarkonferenser Rektor Nationella konferenser Avdelningschef Internationella konferenser Chefen för internationella sekretariatet* Kommentar *) Efter samråd med generaldirektören, eller enligt delegation från henne eller honom. Får inte delegeras vidare. BILAGA 2 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR EKONOMIÄRENDEN 2015-07-01 BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN GÄLLER FRÅN DEN 1 JULI 2015 2 (15) Innehållsförteckning 1. Inledning ..............................................................................................................3 2. Förhandlingsärenden ...........................................................................................3 2.1 MBL-förhandlingar m.m. ................................................................................................ 3 2.2 Förhandling om kollektivavtal ........................................................................................ 4 2.3 Enskilda överenskommelser ........................................................................................... 4 3. Beslut om grundorganisation ..............................................................................5 4. Anställning ...........................................................................................................6 4.1 Ledigförklarande av anställning ...................................................................................... 6 4.2 Anställning av arbetstagare .............................................................................................. 6 4.3 Avslutande av anställning ................................................................................................ 8 5. Lön och andra förmåner.......................................................................................8 6. Ledighet ............................................................................................................. 10 7. Utlandsresor ....................................................................................................... 10 8. Bisysslor ............................................................................................................. 11 9. Tjänstebenämningar .......................................................................................... 12 10. Ersättningar ........................................................................................................ 12 11. Skälighetsbeslut ................................................................................................. 12 11.1 Definition ......................................................................................................................... 12 11.2 Beslut enligt KV-ALFA ................................................................................................. 13 11.3 Beslut enligt övriga lokala eller lokal-lokala kollektivavtal ........................................ 14 11.4 Beslut enligt övriga centrala kollektivavtal .................................................................. 14 BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 3 (15) 1. Inledning Denna beslutsordning reglerar den rätt att enligt lagar, förordningar och avtal besluta i vissa personalärenden som har delegerats till olika funktioner vid huvudkontoret, regionerna och verksamhetsområdena samt rätten att utöva arbetsgivarens befogenhet i förhandlingsärenden. De beslutsnivåer som anges i beslutsordningen utgör lägsta nivå för beslut. Ett beslut kan alltid lyftas till en högre nivå. Om ett beslut inte anges i denna beslutsordning och inte heller kan anses vara ett sådant beslut som avses i föregående stycke gäller att beslut fattas av HR-direktören eller av regionchefen, efter samråd med avdelningen för HR, om inte annat anges i lag eller förordning. Innan ett beslut fattas om anställning eller lönesättning ska den föredragande, under beredningen av ärendet, ha samrått med avdelningen för HR. Bestämmelser till stöd för beslut om anställning, lönesättning, ledighet, bisysslor, undantag från tjänstebenämningar samt ersättning av inkomstförlust och sjukvårdskostnader vid vissa fall av personskada finns dels i författningar och kollektivavtal, dels i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument. Rätten att företräda arbetsgivaren i rehabiliteringsärenden utgör en del av rehabiliteringsansvaret, som följer med arbetsmiljöansvaret som regleras i arbetsordningens huvuddokument. 2. Förhandlingsärenden Av Kriminalvårdens samverkansavtal framgår vilka förhandlingsärenden som inte ska behandlas inom avtalets samverkanssystem. I de allmänna löne- och förmånsavtalen, ALFA, finns ett antal befogenheter för arbetsgivare att dels träffa enskild överenskommelse med en arbetstagare i vissa frågor, dels reglera vissa frågor i lokala kollektivavtal. Huvudkontoret har genom lokalt kollektivavtal till ALFA (Kriminalvårdens allmänna löne- och förmånsavtal, KV-ALFA) infört ett antal befogenheter att sluta s.k. lokal-lokala kollektivavtal i ett antal olika frågor. Vem som utövar arbetsgivarens befogenheter i dessa frågor framgår i avsnitt 2.1–2.3 i denna beslutsordning. Avseende förhandlingsärenden har den som har rätt att utöva arbetsgivarens befogenheter möjlighet att skriftligen delegera vidare denna rätt till en sådan anställd arbetsgivarrepresentant som har tillräcklig kunskap om och erfarenhet av frågorna. Undantag från möjligheten att delegera vidare framgår nedan. 2.1 Bestämmelse MBL-förhandlingar m.m. Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Förhandling enligt MBL – eller sådana kollektivavtalsbestämmelser som ersätter MBL – och som avser fråga där beslutet ska fattas av huvudkontoret Generaldirektören* Avdelningschef* *) Får delegeras vidare till lägst sektionschef BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 4 (15) Bestämmelse 2.2 Lägsta beslutsnivå Kommentar Förhandling enligt MBL – eller sådana kollektivavtalsbestämmelser som ersätter MBL – och som avser fråga där beslutet ska fattas av regionen, nationella transportenheten respektive Kriminalvårdens servicecenter Regionchef* Chefen för nationella transportenheten** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter** *) Får delegeras vidare till lägst kriminalvårdschef **) Får delegeras vidare till lägst sektionschef (Ao 2015-04-01) Förhandling enligt MBL – eller sådana kollektivavtalsbestämmelser som ersätter MBL – och som avser fråga där beslutet ska fattas av verksamhetsområdet respektive sektionen Kriminalvårdschef* Sektionschef* *) Får inte delegeras vidare Förhandlingsärenden där huvudkontoret förbehållit sig befogenhet att företräda arbetsgivaren Generaldirektören* Avdelningschef* *) Får delegeras vidare till lägst sektionschef Rättstvister där tvisten ska avgöras enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister HR-direktören* *) Får inte delegeras vidare Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Förhandling om myndighetsövergripande lokala kollektivavtal enligt KV-ALFA (Ao 2015-04-01) Generaldirektören Förhandling om lokalt kollektivavtal om myndighetsövergripande lönebildningsprinciper enligt RALS Generaldirektören Förhandling om kollektivavtal Bestämmelse 2.3 Fråga Förhandling om lokal-lokalt kollektivavtal HR-direktören* enligt 4 kap. 15 § KV-ALFA om arbetstidens förläggning för arbetstagare vid huvudkontoret *) Får delegeras vidare till lägst sektionschef Förhandling om lokal-lokalt kollektivavtal enligt 4 kap. 15 § KV-ALFA om arbetstidens förläggning för arbetstagare vid inom regionen*, nationella transportenheten** respektive Kriminalvårdens servicecenter** Regionchef* Chefen för nationella transportenheten** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter** *) Får delegeras vidare till lägst kriminalvårdschef **) Får delegeras vidare till lägst sektionschef Enskilda överenskommelser Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar 4 kap. 14 § KV-ALFA Enskild överenskommelse om att arbetstagarens ordinarie arbetstid ska förläggas på ett sätt som avviker från den arbetstidsförläggning som gäller vid arbetsplatsen (exkl. förtroendearbetstid) avseende arbetstagare vid huvudkontoret Avdelningschef* *) Får delegeras vidare till lägst sektionschef BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 5 (15) Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar 4 kap. 14 § KV-ALFA Enskild överenskommelse om att arbetstagarens ordinarie arbetstid ska förläggas på ett sätt som avviker från den arbetstidsförläggning som gäller vid arbetsplatsen (exkl. förtroendearbetstid) avseende arbetstagare inom regionen, nationella transportenheten respektive Kriminalvårdens servicecenter Regionchef* Chefen för nationella transportenheten** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter** *) Får delegeras vidare till lägst kriminalvårdschef **) Får delegeras vidare till lägst sektionschef 4 kap. 14 § KV-ALFA (Ao 201504-01) Enskild överenskommelse om förtroendearbetstid HR-direktören* Regionchef** Chefen för nationella transportenheten*** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter**** *) Avseende anställda vid huvudkontoret **) Avseende anställda inom regionen ***) Avseende anställda inom nationella transportenheten ****) Avseende anställda inom Kriminalvårdens servicecenter 4 kap. 24 § 3 och 7 p. KV-ALFA Enskild överenskommelse med arbetstagare om ökat uttag av övertid eller annan kompensation för övertid avseende arbetstagare vid huvudkontoret Avdelningschef* *) Får delegeras vidare till lägst sektionschef 4 kap. 24 § 3 och 7 p. KV-ALFA Enskild överenskommelse med arbetstagare om ökat uttag av övertid eller annan kompensation för övertid avseende arbetstagare inom regionen, nationella transportenheten respektive Kriminalvårdens servicecenter Regionchef* Chefen för nationella transportenheten** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter** *) Får delegeras vidare till lägst kriminalvårdschef **) Får delegeras vidare till lägst sektionschef 3. Bestämmelse Beslut om grundorganisation Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Fastställande och förändringar av grundorganisation för huvudkontorets avdelningar* samt nationella transportenheten** och Kriminalvårdens servicecenter*** (Ao 2015-04-01) General*) Efter föredragning av direktören avdelningschef (Ao 2015-04-01) **) Efter föredragning av chefen för nationella transportenheten ***) Efter föredragning av chefen för Kriminalvårdens servicecenter (Ao 2015-04-01) Fastställande och förändringar av grundorganisation på regionkontoren Anstalts- och häktesdirektören* Frivårdsdirektören* *) Inom respektive ansvarsområde efter föredragning av regionchef Fastställande och förändringar av grundorganisation inom verksamhetsområdena (Ao 2015-04-01) Regionchef* *) Inom respektive ansvarsområde efter föredragning av kriminalvårdschef BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 6 (15) 4. Anställning 4.1 Ledigförklarande av anställning Samma förfarande gäller för beslut om ledigförklarande av anställning som för beslut om anställning av arbetstagare (se avsnitt 4.2 i denna beslutsordning). 4.2 Anställning av arbetstagare Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Lagen (1982:80) om anställningsskydd Anställning av avdelningschef samt chefen för nationella transportenheten, chefen för internrevisionen och chefen för Kriminalvårdens servicecenter Generaldirektören Lagen (1982:80) om anställningsskydd Anställning av enhetschef och regionchef Generaldirektören* *) Efter föredragning av avdelningschef Lagen (1982:80) om anställningsskydd Anställning av: - sektionschef vid huvudkontoret - kriminalvårdschef - sektionschef inom nationella transportenheten - sektionschef inom Kriminalvårdens servicecenter (Ao 2015-04-01) Avdelningschef* Anstalts- och häktesdirektören** Frivårdsdirektören** Generaldirektören*** (Ao 2015-04-01) *) Avseende sektionschef vid huvudkontoret efter föredragning av enhetschef **) Avseende kriminalvårdschef efter föredragning av regionchef ***) Avseende sektionschef inom nationella transportenheten och Kriminalvårdens servicecenter, efter föredragning av chefen för nationella transportenheten respektive chefen för Kriminalvårdens servicecenter (Ao 2015-04-01) Lagen (1982:80) om anställningsskydd Anställning av: - gruppchef som är direkt underställd sektionschef - rektor - kriminalvårdsinspektör för grupp vid nationella transportenheten - kriminalvårdsinspektör som är direkt underställd kriminalvårdschef (Ao 2015-04-01) Enhetschef* Chefen för nationella transportenheten** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter*** Regionchef**** *) Avseende gruppchef vid huvudkontoret samt rektor, efter föredragning av sektionschef **) Avseende kriminalvårdsinspektör vid nationella transportenheten efter föredragning av sektionschef ***) Avseende gruppchef vid Kriminalvårdens servicecenter efter föredragning av sektionschef ****) Avseende kriminalvårdsinspektör efter föredragning av kriminalvårdschef (Ao 2015-04-01) BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 7 (15) Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Lagen (1982:80) om anställningsskydd Anställning av gruppchef vid personalutbildningscenter (Ao 2015-04-01) HR-direktören* *) Efter föredragning av enhetschef Lagen (1982:80) om anställningsskydd Anställning av övriga arbetstagare vid huvudkontoret* Sektionschef** Enhetschef*** Avdelningschef**** Generaldirektören***** *) I de fall arbetstagare (inte chefsbefattning) är direkt underställd avdelningschef fattas beslut av avdelningschef. För arbetstagare vid internrevisionen fattas beslut av chefen för internrevisionen. **) Efter föredragning av gruppchef ***) Efter föredragning av sektionschef i de fall gruppchef saknas ****) Efter föredragning av enhetschef i de fall sektionschef saknas *****) Efter föredragning av avdelningschef i de fall enhetschef saknas Lagen (1982:80) om anställningsskydd Anställning av övriga arbetstagare vid nationella transportenheten* Sektionschef** *) I de fall arbetstagare (inte chefsbefattning) är direkt underställd chefen för nationella transportenheten fattas beslutet av henne eller honom **) Efter föredragning av kriminalvårdsinspektör inom nationella transportenheten (Ao 2015-04-01) Lagen (1982:80) om anställningsskydd Anställning av övriga arbetstagare vid Kriminalvårdens servicecenter* Sektionschef** *) I de fall arbetstagare (inte chefsbefattning) är direkt underställd enhetschef fattas beslut av chefen för Kriminalvårdens servicecenter **) Efter föredragning av gruppchef Lagen (1982:80) om anställningsskydd Anställning av övriga arbetstagare vid regionkontoren Anstalts- och häktesdirektören* Frivårdsdirektören* *) Efter föredragning av regionchef Lagen (1982:80) om anställningsskydd Anställning av sjukvårdspersonal Regionchef* *) Efter föredragning av kriminalvårdschef Lagen (1982:80) om anställningsskydd Anställning av arbetstagare för direkt klient- Kriminalvårdsverksamhet, för klienters sysselsättning och chef* för servicefunktioner inom verksamhetsområde *) Efter föredragning av kriminalvårdsinspektör BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 8 (15) Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Lagen (1982:80) om anställningsskydd Anställning av lärare Chefen för sektionen för klientutbildning *) Efter föredragning av rektor Kommentar 4.3 Avslutande av anställning Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå 6 och 15 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd Upphörande av provanställning och beslut om att tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta Samma besluts- *) Se avsnitt 4.2 i denna nivåer som för beslutsordning beslut om anställning av arbetstagare* 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd Uppsägning av tillsvidareanställd arbetstagare på grund av arbetsbrist Avdelningschef* Regionchef** Chefen för nationella transportenheten*** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter*** 7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd Skiljande från anställning på grund av personliga skäl Personalansvarsnämnden 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd Avskedande Personalansvarsnämnden 5. Bestämmelse *) Avseende anställda vid huvudkontoret **) Avseende anställda inom regionen ***) Avseende anställda inom nationella transportenheten respektive Kriminalvårdens servicecenter Lön och andra förmåner Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Lön för anställd som är heltidssysselsatt med fackligt förtroendemannauppdrag* på central nivå, på regional nivå samt vid nationella transportenheten respektive Kriminalvårdens servicecenter HR-direktören** Regionchef*** Chefen för nationella transportenheten**** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter**** *) För deltidssysselsatta förtroendemän gäller samma beslutsnivåer som för beslut om anställning av arbetstagare (se avsnitt 4.2 i denna beslutsordning) **) Avseende centralt fackligt uppdrag ***) Avseende regionalt fackligt uppdrag ****) Avseende fackligt uppdrag vid nationella transportenheten respektive Kriminalvårdens servicecenter BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 9 (15) Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar KVAF 2006:16 Betalkort* - företagskort - privatkort Generaldirektören** Avdelningschef*** Chefen för nationella transportenheten**** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter**** *) Närmare bestämmelser finns i Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument **) Avseende företagskort ***) Avseende privatkort ****) Avseende privatkort för anställda inom nationella transportenheten respektive Kriminalvårdens servicecenter Särskilda anställningsförmåner som inte följer av kollektivavtal och som är skattepliktiga (fri kost, telefon, förmånsbil, SJårskort etc.) Generaldirektören SJ-årskort HR-direktören* *) Avseende SJ-årskort som inte är kopplade till särskilda anställningsförmåner enligt punkten ovan Riktlinje 2013:5 Utmärkelse för nit och redlighet i statens tjänst (NOR) HR-direktören* Regionchef** Chefen för nationella transportenheten*** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter*** *) Avseende anställda vid huvudkontoret **) Avseende anställda inom regionen ***) Avseende anställda inom nationella transportenheten respektive Kriminalvårdens servicecenter RALS Övriga lönebeslut* Samma beslutsnivåer som för beslut om anställning av arbetstagare** *) Förhandling om tecknande av enskild överenskommelse följer av Kriminalvårdens övriga interna styrande dokument **) Se avsnitt 4.2 i denna beslutsordning BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 10 (15) 6. Ledighet Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar KVAF 2006:9 samt 4, 5 och 9 kap. KVALFA All ledighet* för arbetstagare som är heltidssysselsatt med fackligt förtroendemannauppdrag** på central nivå, på regional nivå samt vid nationella transportenheten respektive Kriminalvårdens servicecenter HR-direktören*** Regionchef**** Chefen för nationella transportenheten***** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter***** *) Med all ledighet för förtroendeman avses ledighet som infaller under tiden för själva förtroendemannauppdraget **) För deltidssysselsatta förtroendemän gäller samma beslutsnivåer som för anställning av arbetstagare (se avsnitt 4.2 i denna beslutsordning) ***) Avseende centralt fackligt uppdrag ****) Avseende regionalt fackligt uppdrag *****) Avseende fackligt uppdrag vid nationella transportenheten respektive Kriminalvårdens servicecenter KVAF All ledighet för samtliga chefer och 2006:9 samt medarbetare 4, 5 och (Ao 2015-04-01) 9 kap. KVALFA 7. Bestämmelse Närmaste chef* *) Avseende lärare fattar (Ao 2015-04-01) rektor beslut i samråd med kriminalvårdschef eller kriminalvårdsinspektör (Ao 2015-04-01) Utlandsresor Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Resor inom Norden (gäller inte nationella transportenhetens transportverksamhet) (Ao 2015-04-01) Avdelningschef* Regionchef** Chefen för nationella transportenheten*** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter**** *) Avseende anställda vid huvudkontoret **) Avseende anställda inom regionen ***) Avseende anställda inom nationella transportenheten ****) Avseende anställda inom Kriminalvårdens servicecenter Resor utanför Norden i biståndsprojekt eller Kriminalvårdsfredsbevarande projekt* direktören Övriga resor utanför Norden (gäller inte nationella transportenhetens transportverksamhet) (Ao 2015-04-01) *) Avser sekondering enligt URA (avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands) i FN-/EU-mission eller motsvarande Generaldirektören BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 11 (15) 8. Bisysslor Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar 7 § LOA, Kriminalvårdens Riktlinje 2014:1 Beslut om bisysslor som kan vara förtroendeskadliga ska tillåtas eller inte HR-direktören 1 kap. 15–16 §§ KV-ALFA, Kriminalvårdens Riktlinje 2014:1 Beslut om bisysslor som kan betraktas som HR-direktören* konkurrensbisysslor ska tillåtas eller inte 1 kap. 15–16 §§ KV-ALFA, Kriminalvårdens Riktlinje 2014:1 Beslut om bisysslor som utövas av arbetstagare vid huvudkontoret och som kan vara arbetshindrande ska tillåtas eller inte Avdelningschef* *) Får delegeras vidare till (Ao 2015-04-01) lägst enhetschef (Ao 2015-04-01) 1 kap. 15–16 §§ KV-ALFA, Kriminalvårdens Riktlinje 2014:1 Beslut om bisysslor som utövas av arbetstagare inom regionen och som kan vara arbetshindrande ska tillåtas eller inte Regionchef* Kriminalvårdschef** *) Avseende anställda vid regionkontor **) Avseende anställda vid verksamhetsområdet 1 kap. 15–16 §§ KV-ALFA, Kriminalvårdens Riktlinje 2014:1 Beslut om bisysslor som utövas av arbetstagare inom nationella transportenheten och som kan vara arbetshindrande ska tillåtas eller inte Chefen för nationella transportenheten* Sektionschef** (Ao 2015-04-01) *) Avseende anställda direkt underställda henne eller honom **) Avseende anställda inom ansvarsområdet 1 kap. 15–16 §§ KV-ALFA, Kriminalvårdens Riktlinje 2014:1 Beslut om bisysslor som utövas av arbetstagare inom Kriminalvårdens servicecenter och som kan vara arbetshindrande ska tillåtas eller inte Chefen för Kriminalvårdens servicecenter* Sektionschef** *) Avseende anställda direkt underställda enhetschef **) Avseende anställda inom ansvarsområdet Tillstånd för arbetstagare att på sin fritid vara bl.a. lekmannaövervakare, biträde vid tillsyn av dömda eller personutredare* Avdelningschef** Chefen för nationella transportenheten*** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter**** Regionchef***** Kriminalvårdschef****** *) Anställda inom frivården får inte ges sådana tillstånd **) Avseende anställda vid huvudkontoret ***) Avseende anställda inom nationella transportenheten ****) Avseende anställda inom Kriminalvårdens servicecenter *****) Avseende anställda på regionkontoret ******) Avseende anställda inom verksamhetsområdet *) Regeringen utövar dock arbetsgivarens befogenhet enligt 1 kap. 16 § KVALFA vad gäller medgivande av undantag från förbudet att inneha en s.k. konkurrensbisyssla BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 12 (15) 9. Tjänstebenämningar Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Fastställa Kriminalvårdens tjänstebenämningar HR-direktören* *) Generaldirektören fastställer tjänstebenämningar avseende avdelningen för HR 10. Ersättningar Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar KVAF 2006:8 Ersättning av inkomstförlust och sjukvårdskostnader vid vissa fall av personskada HR-direktören* Regionchef** Chefen för nationella transportenheten*** *) Avseende anställda vid huvudkontoret **) Avseende anställda inom regionen ***) Avseende anställda inom nationella transportenheten 6 § förordningen (1998: 1379) om ersättning för sakskada till polismän och anställda inom kriminalvården m.fl. Ersättning för sakskada till anställda inom Kriminalvården eller till väktare som har förordnats att utföra bevakningsuppdrag inom Kriminalvården (Ao 2015-04-01) HR-direktören* Regionchef** *) Avseende anställda vid huvudkontoret. Omprövningsbeslut fattas av rättsenheten **) Avseende anställda inom regionen. Omprövningsbeslut fattas av rättsenheten 11. Skälighetsbeslut 11.1 Definition Med skälighetsbeslut avses de särskilt angivna fall där arbetsgivaren enligt kollektivavtal får besluta om avvikelse från kollektivavtalet (skälighetsbeslut enligt s.k. arbetsgivarventiler). Skälighetsbeslut kan inte överklagas. Detta ska framgå på varje beslut som går en arbetstagare emot. 1 kap. 3 § KV-ALFA innehåller en särskild förhandlingsordning, enligt vilken arbetsgivaren ska informera berörd lokal arbetstagarorganisation om ett planerat skälighetsbeslut. Organisationen har sedan fem arbetsdagar på sig att begära förhandling i ärendet. Sker detta får beslut inte fattas innan arbetsgivaren har fullgjort sin förhandlingsskyldighet. Det finns ett antal skälighetsbeslut som är till arbetstagarens fördel och som måste expedieras snabbt, t.ex. ett medgivande om förkortad uppsägningstid när en arbetstagare säger upp sig själv. Huvudkontoret rekommenderar därför regionerna att i särskild överläggning ta upp frågan om ett förenklat lokalt förfarande i skälighetsärenden. Regeringen utövar arbetsgivarens befogenhet enligt 1 kap. 16 § KV-ALFA vad gäller att medge undantag från förbudet att inneha en s.k. konkurrensbisyssla. BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 13 (15) 11.2 Beslut enligt KV-ALFA Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar 2 kap. 7 § KV-ALFA Beslut om löneavdrag* HR-direktören *) Avser 2 kap. 7 § 1–8 p. i KV-ALFA. Gäller inte beslut om ersättning av inkomstförlust och sjukvårdskostnader vid vissa fall av personskada 10 kap. 1 § KV-ALFA Beslut om att löneavdrag inte ska göras* Generaldirektören *) Skälighetsbeslut avser beslut enligt andra meningen i 10 kap. 1 § KV-ALFA 10 kap. 2 § KV-ALFA Beslut om lön för arbetstagare som är avstängd i avvaktan på ett eventuellt avskedande* Generaldirektören** *) Skälighetsbeslut avser beslut enligt första stycket andra och tredje meningarna i 10 kap. 2 § KV-ALFA **) Beslut om avstängning fattas av personalansvarsnämnden 10 kap. 3 § KV-ALFA Beslut om löneavdrag vid försättande ur tjänstgöring Avdelningschef* Chefen för nationella transportenheten** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter*** Regionchef**** Kriminalvårdschef***** Rektor****** *) Avseende anställda vid huvudkontoret **) Avseende anställda inom nationella transportenheten ***) Avseende anställda inom Kriminalvårdens servicecenter ****) Avseende anställda vid regionkontoret *****) Avseende anställda vid verksamhetsområdet ******) Avseende lärare 9 kap. 3 § KV-ALFA Annan lön än löneutfyllnad vid ledighet för studier HR-direktören 12 kap. KVALFA Tidpunkt för utbetalning av lön och andra förmåner, dock inte vad gäller utbetalning av löneförskott HR-direktören 3 § Bilaga 3 till 3 kap. KV-ALFA Ersättning för förlust vid försäljning av bostadsrätt till arbetstagare som utan egen önskan byter arbetsort Generaldirektören 7 kap. 3 § KV-ALFA Beslut som avser högre ersättning för HR-direktören läkarvård, tandvård i form av oralkirurgisk behandling, sjukgymnastisk behandling eller sjukhusvård än de belopp som anges i 4–6 §§ i samma kapitel* *) Gäller dock inte beslut om ersättning av inkomstförlust och sjukvårdskostnader vid vissa fall av personskada BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 14 (15) Bestämmelse 3 kap. 11 § KV-ALFA Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Övriga skälighetsbeslut gällande arbetstagare inom huvudkontoret, regionerna samt nationella transportenheten och Kriminalvårdens servicecenter* Avdelningschef** Chefen för nationella transportenheten*** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter**** *) Samråd ska ske med avdelningen för HR innan beslut fattas om utbetalning av löneförskott (12 kap. 2 § KV-ALFA). **) Avseende anställa vid huvudkontoret ***) Avseende anställda inom nationella transportenheten ****) Avseende anställda inom Kriminalvårdens servicecenter Beslut om att arbetstagare ska få flyttersättning eller ersättning för resa i andra fall än de som anges i avtalet HR-direktören 11.3 Beslut enligt övriga lokala eller lokal-lokala kollektivavtal Beslutsbefogenheten följer organisationsnivån hos den avtalsslutande arbetsgivarrepresentanten, om inte annat framgår av aktuellt kollektivavtal. 11.4 Beslut enligt övriga centrala kollektivavtal Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Centrala Avtal om ersättning m.m. vid tjänsteresa avtal 2005:5 och förrättning utomlands HR-direktören* Avdelningschef** Chefen för nationella transportenheten*** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter**** *) Avseende anställda vid huvudkontoret **) Avseende anställda inom regionen ***) Avseende anställda inom nationella transportenheten ****) Avseende anställda inom Kriminalvårdens servicecenter Cirkulär 2008:3 Avtal om delpension för arbetstagare hos staten HR-direktören Cirkulär 2008:3 Pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. (PA 03) HR-direktören Centrala avtal 2010-02-01 Avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands (URA) HR-direktören Cirkulär 2013-03-27 Huvudavtalet, endast bestämmelsen i 21 § 2 st. – ”om kravet inte är oskäligt” Generaldirektören BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 15 (15) Bestämmelse Fråga Lägsta beslutsnivå Kommentar Centrala avtal 2014-06-25 Avtal om omställning, där arbetsgivarens befogenhet inte ska utövas av annan HR-direktören* Regionchef** Chefen för nationella transportenheten*** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter**** *) Avseende anställda vid huvudkontoret **) Avseende anställda inom regionen ***) Avseende anställda inom nationella transportenheten ****) Avseende anställda inom Kriminalvårdens servicecenter Cirkulär 1984:A39 Lag och avtal om fackliga förtroendemän HR-direktören* Regionchef** Chefen för nationella transportenheten*** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter**** *) Avseende anställda vid huvudkontoret **) Avseende anställda inom regionen ***) Avseende anställda inom nationella transportenheten ****) Avseende anställda inom Kriminalvårdens servicecenter Cirkulär 1984:A11 Avtal om turordning för arbetstagare hos staten (TurA-S) HR-direktören* Regionchef** Chefen för nationella transportenheten*** Chefen för Kriminalvårdens servicecenter**** *) Avseende anställda vid huvudkontoret **) Avseende anställda inom regionen ***) Avseende anställda inom nationella transportenheten ****) Avseende anställda inom Kriminalvårdens servicecenter Centrala Avtal om ersättning vid personskada avtal 2006:1 HR-direktören Centrala avtal 2006-07-01 Generaldirektören Avtal om ersättning vid olycksfall och dödsfall under utlandstjänstgöring BILAGA 3 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – BESLUTSORDNING FÖR PERSONALÄRENDEN 2015-07-01 BILAGA 4 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION FÖR ANSTALTER OCH HÄKTEN GÄLLER FRÅN DEN 1 JULI 2015 2 (7) Region (regionkontorets placering) Verksamhets- Län område (VO) för anstalt och häkte Anstalt (A) och Anstaltens häkte (H) säkerhetsklass 1 Region Mitt (Örebro) VO Hinseberg Örebro län A Hinseberg 2 VO Hällby Södermanlands län A Hällby 1 VO Karlskoga Örebro län A Karlskoga 2 VO Kumla Örebro län A Kumla 1 VO Mariefred Södermanlands län A Mariefred 2 VO Nyköping Södermanlands län A Nyköping 2 H Nyköping VO Salberga Västmanlands län A Salberga Eventuellt Häktets upptagsäkerhets- ningsområde häkte 2 (domstolar) 3 Eskilstuna och Nyköpings tingsrätter 1 H Salberga Häktet tar bara emot häktade från andra häkten och endast häktade utan restriktioner som kan vistas i gemensamhet – i första hand från H Falun, H Gävle och H Västerås och i andra hand från övriga häkten, där häktade som inväntar hovrättsförhandling har förtur VO Tillberga Västmanlands län A Tillberga VO Uppsala/ Västerås Uppsala och Västmanlands län H Uppsala Uppsala tingsrätt H Västerås Västmanlands tingsrätt (kansliort Västerås) VO Örebro/ Karlstad Örebro och H Karlstad Värmlands län H Örebro 3 Värmlands tingsrätt (kansliort Karlstad) Örebro tingsrätt Anstalterna har tre olika säkerhetsklasser, där 1 utgör den högsta säkerhetsklassen och 3 utgör den lägsta säkerhetsklassen. 2 Ett säkerhetshäkte är ett häkte där det finns en särskilt hög grad av säkerhet. 3 Häktena ansvarar för inställelser till respektive tingsrätts samtliga tingsställen om inte annat anges. Om en hovrätt håller förhandling på annan ort än där den har sitt säte ansvarar det lokala häktet för inställelsen. 1 BILAGA 4 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION FÖR ANSTALTER OCH HÄKTEN 2015-07-01 3 (7) Region (regionkontorets placering) Verksamhets- Län område (VO) för anstalt och häkte Anstalt (A) och Anstaltens häkte (H) säkerhetsklass 1 Region Nord (Härnösand) VO Falun/ Östersund/ Gävle H Falun Falu och Mora tingsrätter H Gävle Gävle och Hudiksvalls tingsrätter H Östersund Östersunds tingsrätt VO Gävle Dalarnas, Jämtlands och Gävleborgs län Gävleborgs A Gruvberget län A Gävle VO Luleå A Luleå VO Saltvik Västernorrlands län 3 2 och 3 Norrbottens A Haparanda län H Luleå 2 2 4 Gällivare, Haparanda och Luleå tingsrätter A Ljustadalen 3 A Saltvik 1 H Saltvik VO Umeå Västerbottens län Region VO Hall Stockholm (Stockholm) Sundsvalls och Ångermanlands (kansliort Härnösand) tingsrätter samt Hovrätten för Nedre Norrland A Sörbyn 3 A Umeå 2 H Umeå Eventuellt Häktets upptagsäkerhets- ningsområde häkte 2 (domstolar) 3 5 Stockholms A Hall län VO Huddinge Stockholms H Huddinge län Lycksele, Skellefteå och Umeå tingsrätter samt Hovrätten för Övre Norrland 1 Säkerhets- Attunda (kansliort häkte Sollentuna), Nacka, Norrtälje, Solna, Stockholms, Södertälje och Södertörns (kansliort Huddinge) tingsrätter samt Svea hovrätt och Högsta Domstolen Nationella transportenhetens inrikessektion Nord ansvarar normalt för inställelser till Gällivare och Haparanda tingsrätter. 5 Nationella transportenhetens inrikessektion Nord ansvarar normalt för inställelser till Lycksele och Skellefteå tingsrätter. 4 BILAGA 4 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION FÖR ANSTALTER OCH HÄKTEN 2015-07-01 4 (7) Region (regionkontorets placering) Verksamhets- Län område (VO) för anstalt och häkte Anstalt (A) och Anstaltens häkte (H) säkerhetsklass 1 VO Kronoberg Stockholms H Kronoberg län VO Norrtälje Stockholms A Norrtälje län VO Sollentuna Stockholms H Sollentuna län VO Stockholm Syd Stockholms A Asptuna län 6 Stockholms A Färingsö län 1 Säkerhets- Attunda (kansliort häkte Sollentuna), Nacka, Norrtälje, Solna, Stockholms, Södertälje och Södertörns (kansliort Huddinge) tingsrätter samt Svea hovrätt och Högsta Domstolen 2 och 3 2 och 3 A Svartsjö VO Stockholm Öst Säkerhets- Attunda (kansliort häkte Sollentuna), Nacka, Norrtälje, Solna, Stockholms, Södertälje och Södertörns (kansliort Huddinge) tingsrätter samt Svea hovrätt och Högsta Domstolen 3 A Beateberg VO Stockholm Väst 3 Stockholms A Täby län 2 och 3 A Österåker 2 H Österåker VO Storboda Stockholms A Storboda län Eventuellt Häktets upptagsäkerhets- ningsområde häkte 2 (domstolar) 3 7 Attunda (kansliort Sollentuna), Nacka, Norrtälje, Solna, Stockholms, Södertälje och Södertörns (kansliort Huddinge) tingsrätter samt Svea hovrätt och Högsta Domstolen 2 Vid anstalten finns även platser för förvarstagna personer som är placerade i anstalt enligt utlänningslagen (2005:716). 7 Vid anstalten finns även platser för förvarstagna personer som är placerade i anstalt enligt utlänningslagen (2005:716). 6 BILAGA 4 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION FÖR ANSTALTER OCH HÄKTEN 2015-07-01 5 (7) Region (regionkontorets placering) Verksamhets- Län område (VO) för anstalt och häkte Anstalt (A) och Anstaltens häkte (H) säkerhetsklass 1 Region Syd (Malmö) VO Fosie Skåne län A Fosie VO Helsingborg Skåne län A Helsingborg VO Karlskrona/ Kristianstad Blekinge och Skåne län 2 2 och 3 H Helsingborg Helsingborgs och Lunds (enbart kansliorten Landskrona) tingsrätter H Karlskrona Blekinge tingsrätt (kansliort Karlskrona) H Kristianstad Hässleholms och Kristianstads tingsrätter VO Kirseberg Skåne län A Kirseberg VO Kristianstad Skåne län A Kristianstad VO Malmö häkte Skåne län H Malmö 2 2 och 3 Säkerhets- Lunds (enbart häkte kansliorten Lund) och Malmö tingsrätter samt Hovrätten över Skåne och Blekinge H Trelleborg VO Tygelsjö VO Ystad 8 Skåne län Skåne län Eventuellt Häktets upptagsäkerhets- ningsområde häkte 2 (domstolar) 3 Lunds (enbart kansliorten Lund) och Malmö tingsrätter samt Hovrätten över Skåne och Blekinge A Tygelsjö 3 A Ringsjön 3 A Ystad 2 H Ystad Ystads tingsrätt Verksamhetsområde Tygelsjö innehåller, utöver anstalten Tygelsjö och anstalten Ringsjön, även halvvägshuset Cornelielund. 8 BILAGA 4 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION FÖR ANSTALTER OCH HÄKTEN 2015-07-01 6 (7) Region (regionkontorets placering) Verksamhets- Län område (VO) för anstalt och häkte Anstalt (A) och Anstaltens häkte (H) säkerhetsklass 1 Region Väst (Göteborg) VO Borås A Borås Västra Götalands län 2 H Borås Alingsås och Borås tingsrätter 9 VO Göteborg häkte Västra Götalands län H Göteborg VO Göteborg Syd Västra Götalands län A Högsbo 2 A Sagsjön 2 och 3 A Halmstad 2 och 3 A Johannesberg 2 A Rödjan 3 VO 10 Halmstad Hallands län VO Mariestad Västra Götalands län Säkerhets- Göteborgs, Halmhäkte stads och Varbergs tingsrätter samt Hovrätten för Västra Sverige H Mariestad Skaraborgs tingsrätt (kansliort Skövde) VO Skogome Västra Götalands län A Skogome 2 och 3 VO Tidaholm Västra Götalands län A Tidaholm 1 VO Vänersborg Västra Götalands län A Brinkeberg 2 A Östragård 3 H Uddevalla Eventuellt Häktets upptagsäkerhets- ningsområde häkte 2 (domstolar) 3 Uddevalla och Vänersborgs tingsrätter Nationella transportenhetens inrikessektion Mitt ansvarar normalt för inställelser till Göteborgs och Varbergs tingsrätter och till Hovrätten för Västra Sverige. 10 Ansvarar för häktesplatser som administrativt tillhör Göteborg häkte och är lokaliserade till Polisen i Halmstad. 9 BILAGA 4 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION FÖR ANSTALTER OCH HÄKTEN 2015-07-01 7 (7) Region (regionkontorets placering) Verksamhets- Län område (VO) för anstalt och häkte Region Öst VO Gotland (Linköping) 11 Gotlands län Anstalt (A) och Anstaltens häkte (H) säkerhetsklass 1 A Visby 2 H Visby VO Jönköping/ Växjö Gotlands tingsrätt Jönköpings H Jönköping och Kronobergs län Eksjö och Jönköpings tingsrätter samt Göta hovrätt H Växjö VO Kalmar Kalmar län A Kalmar Växjö tingsrätt 2 H Kalmar VO Norrköping Östergötlands län Eventuellt Häktets upptagsäkerhets- ningsområde häkte 2 (domstolar) 3 Kalmar tingsrätt A Kolmården 3 A Skenäs 3 H Norrköping Linköpings och Norrköpings tingsrätter VO Skänninge Östergötlands län A Skänninge 2 VO Västervik Kalmar län A Västervik Norra 2 Verksamhetsområde Gotland utgör ett undantag till Kriminalvårdens indelning i verksamhetsområden för anstalt och häkte och verksamhetsområden för frivård. Verksamhetsområde Gotland innehåller, utöver anstalt och häkte, även frivårdskontor. 11 BILAGA 4 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION FÖR ANSTALTER OCH HÄKTEN 2015-07-01 BILAGA 5 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION FÖR FRIVÅRDSKONTOR GÄLLER FRÅN DEN 1 JULI 2015 2 (4) Region (regionkontorets placering) Verksamhetsområde (VO) för frivård Län Region Mitt (Örebro) VO Frivården SödermanMälardalen lands, Uppsala och Västmanlands län Frivårdskontor (F) Frivårdskontorets upptagningsområde (kommuner) F Eskilstuna Eskilstuna och Strängnäs kommuner F Nyköping Flens, Gnesta, Katrineholms, Nyköpings, Oxelösunds, Trosa och Vingåkers kommuner F Uppsala Enköpings, Heby, Håbo, Knivsta, Tierps, Uppsala, Älvkarleby och Östhammars kommuner F Västerås Arboga, Fagersta, Hallstahammars, Kungsörs, Köpings, Norbergs, Sala, Skinnskattebergs, Surahammars och Västerås kommuner VO Frivården Örebro och F Karlstad Örebro/ Värmlands Karlstad län F Örebro Region Nord (Härnösand) VO Frivården Jämtlands, F Härnösand Norra NorrNorrland bottens, Västerbottens och Västernorrlands län Arvika, Eda, Filipstads, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstads, Kils, Kristinehamns, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner Askersunds, Degerfors, Hallsbergs, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekebergs, Lindesbergs, Ljusnarsbergs, Nora och Örebro kommuner Härnösands, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner F Luleå Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner F Sundsvall Sundsvalls, Timrå och Ånge kommuner F Umeå Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Nordmalings, Norsjö, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storumans, Umeå, Vilhelmina, Vindelns, Vännäs och Åsele kommuner VO Frivården Dalarnas, F Borlänge Södra Gävleborgs Norrland och Jämtlands län Avesta, Borlänge, Faluns, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, MalungSälens, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, Vansbro och Älvdalens kommuner F Gävle Gävle, Hofors, Ockelbo och Sandvikens kommuner F Hudiksvall Bollnäs, Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs, Ovanåkers och Söderhamns kommuner F Östersund Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner BILAGA 5 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION FÖR FRIVÅRDSKONTOR 2015-07-01 3 (4) Region (regionkontorets placering) Verksamhetsområde (VO) för frivård Län Frivårdskontor (F) Region VO Frivården Stockholms F Sollentuna Stockholm Stockholms län (Stockholm län Frivårdskontorets upptagningsområde (kommuner) Danderyds, Järfälla, Lidingö, Norrtälje, Sigtuna, Solna, Sollentuna, Sundbybergs, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholms och Österåkers kommuner. Frivårdskontoret Sollentuna har ett begränsat upptagningsområde avseende de klienter som omfattas av frivårdskontoret Fridhemsplans utökade upptagningsområde (se nedan). F Södertörn Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarns, Nynäshamns, Salems, Södertälje, Tyresö och Värmdö kommuner. Frivårdskontoret Södertörn har ett begränsat upptagningsområde avseende de klienter som omfattas av frivårdskontoret Fridhemsplans utökade upptagningsområde (se nedan). Region Syd (Malmö) VO Frivården Stockholms F FridhemsStockholm plan län stad Ekerö och Stockholms kommuner. VO Frivården Blekinge Helsingborg och Skåne län F Helsingborg Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans, Landskrona, Perstorps, Svalövs, Åstorps, Ängelholms och Örkelljunga kommuner F Karlskrona Karlshamns, Karlskrona, Olofströms, Ronneby och Sölvesborgs kommuner F Kristianstad Bromölla, Hässleholms, Kristianstads, Osby och Östra Göinge kommuner F Malmö Burlövs, Eslövs, Hörby, Höörs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Malmö, Staffanstorp och Vellinge kommuner F Ystad Simrishamns, Sjöbo, Skurups, Svedala, Tomelilla, Trelleborgs och Ystads kommuner VO Frivården Skåne län Malmö Frivårdskontoret Fridhemsplan har ett utökat upptagningsområde avseende följande klienter från samtliga kommuner i Stockholms län: - klienter som är misstänkta för eller dömda för våld i nära relation - klienter som är misstänkta för eller dömda för sexualbrott - alla klienter avseende doms befordran till verkställighet, intensivövervakning och all hantering av villkor om kontroll med elektroniska hjälpmedel i samband med utslussningsåtgärd. BILAGA 5 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION FÖR FRIVÅRDSKONTOR 2015-07-01 4 (4) Region (regionkontorets placering) Verksamhetsområde (VO) för frivård Region Väst (Göteborg) Län Frivårdskontor (F) Frivårdskontorets upptagningsområde (kommuner) VO Frivården Västra Göteborg Götalands län F Göteborg Ale, Göteborgs, Härryda, Kungsbacka, Kungälvs, Lerums, Mölndals, Partille och Öckerö kommuner VO Frivården Halland/ Västra Götaland F Borås Alingsås, Bollebygds, Borås, Herrljunga, Marks, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamns och Vårgårda kommuner F Halmstad Falkenbergs, Halmstads, Hylte, Laholms och Varbergs kommuner F Skövde Essunga, Falköpings, Grästorps, Gullspångs, Götene, Hjo, Karlsborgs, Lidköpings, Mariestads, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholms, Töreboda och Vara kommuner F Vänersborg Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Lilla Edets, Lysekils, Melleruds, Munkedals, Orusts, Sotenäs, Stenungsunds, Strömstads, Tanums, Tjörns, Trollhättans, Uddevalla, Vänersborgs och Åmåls kommuner Hallands och Västra Götalands län Region Öst VO Frivården Jönköpings, F Jönköping (Linköping) Småland Kalmar och Kronobergs län F Kalmar Borgholms, Emmaboda, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommuner F Växjö Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryds, Tingsryds, Uppvidinge, Växjö och Älmhults kommuner VO Frivården ÖsterF Linköping Östergötland götlands och Kalmar län VO Gotland 1 Gotlands län Aneby, Eksjö, Gislaveds, Gnosjö, Habo, Jönköpings, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryds, Vetlanda och Värnamo kommuner Boxholms, Kinda, Linköpings, Mjölby, Motala, Vadstena, Ydre, Åtvidabergs och Ödeshögs kommuner F Norrköping Finspångs, Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner F Västervik Hultsfreds, Oskarshamns, Vimmerby och Västerviks kommuner F Visby Gotlands kommun Verksamhetsområde Gotland utgör ett undantag till Kriminalvårdens indelning i verksamhetsområden för anstalt och häkte och verksamhetsområden för frivård. Verksamhetsområde Gotland innehåller, utöver frivårdskontor, även anstalt och häkte. 1 BILAGA 5 TILL ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN – REGIONAL OCH LOKAL ORGANISATION FÖR FRIVÅRDSKONTOR 2015-07-01 ARBETSORDNING FÖR KRIMINALVÅRDEN GÄLLER FRÅN DEN 1 JULI 2015 601 80 Norrköping Telefon 077-22 80 800 Fax 011-496 40 00 www.kriminalvarden.se Beställningsnummer: 7089
© Copyright 2024