Borås växer
Kultur Nya perspektiv på kvinnans kön Väster Titta in i nya, fräscha Kristinebergskolan Öster Fler barn behöver förskoleplats Norr Bättre svenska med sommarskolan såklartborås HÖST 2015 Temanummer: Borås växer Bostäder • Kommunikationer • Näringsliv • Miljö Såklart Borås växer. I det här specialnumret visar vi hur Borås Stad bygger vidare mot visionen Borås 2025. Var och hur kommunen växer rent fysiskt blir tydligt i översiktsplanen som kommer under nästa år. Den utgår från visionen och förankrar den genom att till exempel göra Götalandsbanans stationsområde till en del av staden – så att människor kan mötas, trivas och vara en del av Borås utveckling. Då får vi förutsättningar för en livskraftig stadskärna, levande landsbygd med goda kommunikationer och ett hållbart sätt att leva. (Läs mer på boras.se/2025) boråsväxer Illustrationer: IDA BROGREN 2 Välkommen till L åt oss ta en titt på vår växande stad med möjligheternas glasögon på oss. Det senaste decenniet har boråsarna blivit mer än 8 000 fler och ökningstakten har tilltagit med tiden. Både 2013 och 2014 växte Borås med över 1 000 personer och utvecklingen fortsätter i år. Staden växer på mer än ett sätt – antalet medborgare ökar, nya företag vill etablera sig och många av de befintliga expanderar. Högskolan med sitt ursprung i den textila näringen, det textila kulturarvet och bibliotekarieutbildningen är tydligt profilerad i begreppet ”Vetenskap för profession” och arbetar målmedvetet med universitetsambitioner. Människor och företag vill växa, arbeta och leva i Borås, och för att de ska kunna göra det måste allt sådant som ramar in vardagen finnas på plats. Barn- och äldreomsorg, skola, kultur, idrott, möjligheter till ett innehållsrikt fritids- och friluftsliv. Och inte minst bostäder. Marken i staden måste användas på ett klokt sätt som ger ökade möjligheter att bo i centrum. Om många bor centralt betyder det att att fler rör sig utomhus alla tider på dygnet – vilket ökar både trivsel och trygghet – det ger ökat underlag för butiker, restauranger och kaféer, och fler kommer att kunna klara sin vardag med fötter, cykel och kollektivtrafik som huvudsakliga transportmedel. Det finns många sätt att bygga nya centrumnära bostäder, utan att det inkräktar på parker och gröna ytor – luckor och hål i stadsbilden som länge har varit parkeringsplatser bebyggs, och bostäder på toppen av hus som redan finns är en annan möjlighet som kommer att användas i Borås. Kunskapen om hur man bygger hållbart har aldrig varit större än i dag. Den kunskapen måste användas och den ska ge oss en stad som överlever tidens tand, inom ramen för de resurser vi har till vårt förfogande. Blandat, yteffektivt och klimatsmart blir begrepp vi tar med oss på resan. Likaså vetskapen att medborgarinflytande genom till exempel medborgardialoger är ett väsentligt inslag för att lyckas. Såklart Borås är en tidning från Borås Stad vår framtida stad I ett temanummer om utveckling och att växa är det omöjligt att inte skriva några rader om Götalandsbanan, höghastighetsjärnvägen mellan Göteborg och Stockholm via bland annat Borås. Det tål att sägas många gånger: detta är Borås i särklass viktigaste utvecklingsfråga. Götalandsbanan kommer att sätta Borås i en helt ny position i Sverige för överskådlig tid. Möjligheter uppstår när restiden från Borås till våra två största städer halveras. Denna järnväg är definitivt en av nycklarna till Borås fortsatta utveckling till en ännu mer attraktiv, konkurrenskraftig och hållbar stad. Borås ska förbli och ytterligare utvecklas som en stad med stora gröna kvaliteter. I en växande stad kräver det klokhet och planering såväl socialt som ekologiskt, och då inte bara för morgondagen utan också för dagarna därefter. Inför varje vidare steg behöver vi en öppen diskussion, där alla boråsare som vill kan vara med. Det ger medborgare, företag och föreningar och andra intressenter möjlighet att fatta beslut som bidrar till inte bara den egna nyttan utan också till att göra vår stad som helhet hållbar och attraktiv. Låt oss försöka se staden som alla medborgares vardagsrum, och samtidigt finrum. Med det perspektivet blir några saker uppenbara: det ska vara naturligt att det finns forum för den som vill påverka utformning och innehåll i staden. Alla kommer inte att bli helt nöjda med varje förändring. Men strävan måste vara en stad där det finns något att hitta och trivas med för alla. Borås ska vara en öppen, fördomsfri, trygg och välkomnande plats – den inställningen ger bra förutsättningar för staden att växa vidare. Ulf Olsson (S) Kommunstyrelsens ordförande i Borås Stad boråsväxer 3 Illustration: IDA BROGREN Höghastighetståget bygger om Borås Med Götalandsbanan kommer helt nya möjligheter för Borås att fortsätta växa och utvecklas. Men för att denna höghastighetsbana ska bli verklighet behöver den nya stationen ett centralt läge, och staden behöver i någon mån få en ny form. Det gäller framför allt stationsområdet, men också staden i stort, och även stråken ut mot de större tätorterna. 4 Med höghastighetsbanan förkortas restiderna rejält. Med 30 minuter till Göteborg, lika mycket till Jönköping och knappt två timmar till Stockholm, kommer människors syn på de här sträckorna att förändras fundamentalt. – Höghastighetstågen kommer att rita om Sverigekartan. När banan är utbyggd kommer Borås att ligga invid ett av landets absolut största kommunikationsstråk, säger Bengt Himmelmann, chef för Strategisk samhällsplanering, Borås Stad. Men de minuter som resenärer vinner med höghastighetståg är lätta att tappa bort på bökiga byten och långsamma lokala vidaretransporter. Därför är det viktigt att stationen fungerar som ett angenämt och väloljat maskineri, både för byten vidare och för utslussning mot alla delar av centrum. – Vi är övertygade om att det bästa för Borås är om stationen ligger centralt och att boråsarna får en effektiv och bekväm anslutning till Götalandsbanan, säger Bengt Himmelmann. Ett effektivt resande förutsätter också att den lokala kollektiv trafiken byggs ut så att både Boråsare och inresande på ett hållbart och effektiv sätt kan ta sig mellan stationen och boende, arbete, studier och besök. Allt för att hela resan, från dörr till dörr, ska fungera smidigt. – Det kommer att bli väldigt attraktivt att både bo och arbeta i anslutning till de här matarstråken, så vi kommer att behöva förtäta med både bostäder och service runt omkring dem, säger Bengt Himmelmann. Allra smidigast är det förstås att slippa byta alls, att de som reser till Borås har sin destination i direkt anslutning till stationsområdet. Området närmast stationen kommer därför att behöva förtätas GÖTALANDSBANAN Vad: En ny höghastighetsbana för persontåg. Hur: Höghastighetståg kan köra i hastigheter över 250 km/h tack vare betydligt starkare motorer, lägre luft motstånd, kraftigare bromssystem, styvare fjädring och trycktätare konstruktion. De kräver banor med större effektmatning, planskilda korsningar och mycket större kurvradier, men de kan också byggas med större lutning. De skapar en annan typ av buller än dagens tåg. Var: Göteborg–Landvetter flygplats–Borås–Jönköping– Linköping–Norrköping–Stockholm. Med ytterligare stationer däremellan. När: Målet är att hela Götalandsbanan ska vara klar 2035. Ännu återstår planläggningsprocess och förhandlingar kring dragning och finansiering. I Borås: Det blir två nya spår och en station någonstans i Borås. Under 2016/17 avgörs ungefär var järnvägen kommer att dras och var en ny station kan ligga. På vilken höjdnivå järnväg och station kommer att ligga avgörs inte förrän några år senare. Det bedöms att befintliga järnvägar ska finnas kvar där de ligger i dag. Stationen: En Götalandsbanestation i Borås kommer att bestå av fyra nya spår. Perrongerna ska vara 400 m långa, banområdet 2,2 km långt från växel till växel och ca 100 m brett från perrongkant till perrongkant. rejält. Kommunstyrelsen beskriver i sitt inriktningsbeslut hur området framför allt ska användas för personal- och besöksintensiva verksamheter, som kontor, hotell, handel och högskola. Det finns också en ambition att få in så mycket bostäder som möjligt i området som omger stationen, på grund av de pendlingsmöjligheter det ger. Också själva centrum kommer att förändras när den nya stationen blir en integrerad del av själva stadskärnan. Det flöde av tusentals personer som dagligen kommer att passera genom stationsområdet ger underlag för en intressant blandning av attraktiva butiker, restauranger, kaféer och mötesplatser samtidigt som det ger en trygg miljö. Stationen blir ett ställe man söker sig till, även om man inte ska resa. Från att ha varit något av en barriär i staden, behöver stationen bli en självklar del i centrum, något av ett nav som binder samman och leder vidare till de olika stråken även för gående och cyklister. Planeringen inför höghastighetsbanan har pågått i flera år och därför har kommunen väntat med att utnyttja mark i centrala delar av Borås för att inte hindra möjliga lösningar för stadsutveckling runt stationen. – Nu går vi in i ett mer intensivt skede, men det kommer att ta flera år innan vi når målet, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson. Han beskriver Götalandsbanan som den viktigaste samhällsplaneringsfrågan i Borås under överskådlig tid. – Därför kommer Borås Stad att ägna mycket tid och kraft för att se till att vi får den lösning som är bäst för Borås framtid, säger Ulf Olsson. SOFIA BRAX Bättre för busstrafiken omkring sjukhuset För att Götalandsbanan ska uppfylla den stora utvecklings potentialen måste kollektivtrafiken i Borås fungera och byggas ut. Redan nu förbereds det genom att bygga om bussterminalen vid Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS. I dag stör biltrafiken både besökare på sjukhuset och boende i området. Så för att säkra inför framtiden men också att förbättra möjligheten för kollektivtrafiken att komma fram och minska störningarna från biltrafiken kommer markyta mellan Brämhultsvägen och sjukhuset att byggas om i höst. Bussterminalen ska ligga kvar där den finns i dag men infarterna till terminalområdet prioriteras så att att busstrafiken inte behöver korsa Brämhultsvägen på väg in och ut från sjukhusområdet. Biltrafiken i sjukhusområdet får nu två korsningar att passera. Den nya trafiklösningen prioriterar alltså kollektivtrafiken framför biltrafiken, alltså det omvända jämfört med hur det ser ut i dag. Syftet med ombyggnaden är att minska biltrafiken och att underlätta för kollektivtrafiken. ALF IWARSON Runt spåren: Tågen kommer att ha en hastighet på upp till 320 km/h. Genom Borås kommer tågen att gå betydligt långsammare. Olyckor förhindras genom ett skyddsområde KÄLLA: TRAFIKVERKET runt spåren. boråsväxer 5 Förtätad stad – fler invånare Fast hösten nu är på ingång fortsätter Borås att blomstra. Likt 1940- och 50-talen när Borås var en av de snabbast växande städerna i Sverige har tillväxten återigen tagit fart. Då var Borås en stark industri- och handelsstad – i dag är den ett västsvenskt centrum för textil, design, utveckling och handel. Det textila arvet bär vi med oss med stolthet, men också modet att vara en nyfiken och kreativ stad. Denna kombination har lett till att Borås i dag är en attraktiv och levande kommun med allt fler in vånare och näringsidkare. I visionen Borås 2025 finns målsättningen att tredubbla antalet invånare i stadskärnan 2012–2025. Det är möjligt genom att förtäta och omvandla områden som redan är bebyggda. Att förtäta en stadskärna är en process som måste planeras och utföras innovativt och hållbart så att Borås fortsätter att vara en levande och trygg stad för alla. – Målet är att förnya och utveckla staden utan att tappa det textila arvet, vår själ, säger stadsarkitekt Tomas Rossing. Det gör vi genom att även arbeta med bevarandet av det gamla, och att vända staden mot Viskan. Tar vi en titt tillbaka i historien växte Borås fram kring Viskan. Då var ån en nödvändig resurs för tekoindustrin och användes mer eller mindre som en avstjälpningsplats. I dag ses ån återigen som en viktig resurs, denna gång som en stolthet och tillgång för vårt stadsrum. Tankarna är inte nya utan bygger på en vision ”Staden vid Viskan” som började ta form redan i början av 2000-talet. Nu har vi dock kommit en bit på vägen, och kan visa både vad som har gjorts och vad som planeras framöver. För att bygga vår kommun tar tid, och eftersom det är bestående förändringar är det viktigt att det som byggs håller en hög arkitektonisk kvalitet som förstärker vår profil. Simonsland är ett utmärkt exempel på en lyckad förvandling av de historiska industrikvarteren. Platsen har blivit ett populärt campus och fungerar som ett kluster för vetenskap, kultur, innovation och affärsverksamhet. Att återigen se kreativiteten sjuda i de gamla fabrikslokalerna är fantastiskt. Studentlägenheterna är ett annat exempel på när Borås testar och 6 utmanar gränserna för vad som är möjligt att utföra. Och att bygga i en u-form över och kring Viskan visar just hur kreativa lösningar kan skapa helt nya stadsrum. Fortsätter vi längs Viskan kommer vi till strandpromenaden som går förbi Borås Energi och Miljö. Det är en satsning som tillgängliggör Viskan och skapar plats för rekreation och upplevelse. Med de uppvärmda bänkarna har man genom ett innovativt tänkande lyckats förlänga användandet över årstiderna. Detta är några exempel på vad som byggts längs Viskan, men nu blickar vi framåt. För om vi ska tredubbla antalet invånare i centrum krävs det fler bostäder. Och Borås, som är uppbyggt i ett rutnätssystem, är inte gjort för att växa allt för mycket på höjden. – Det går inte att höja husen, då får vi gator utan ljus. I stället får vi hitta ställen där det fungerar, och där höghusen kan komma att fungera som landmärken, säger Tomas Rossing. – I dag är höghus planerade på tre olika platser i Borås: vid Åhlénsfastigheten, på Europaplatsen vid Pinocchio och i Druvefors. De kommer att passa väl in i stadsbilden och kommer bli ett positivt tillägg i staden, säger Kjell Classon, ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden. Mitt i centrala Borås med ett ypperligt läge intill Stadsparken och Viskan planeras ett viktigt landmärke i form av ett höghus på minst 24 våningar. Det är det gamla Domusvaruhuset som ska byta skepnad och gå från att vara vår stads fula ankunge till att bli en svan. Höghuset är ett sätt att förtäta kvarteret med attraktiva bostäder och samtidigt få ett modernt köpcenter. I dag upplevs huset som tråkigt, grått och instängt. Genom att öppna upp fasaden och glasa in det förändras uttrycken och karaktären på platsen. Att arkitekt ens förebild är den berömda och populära Markusplatsen i Venedig visar att Borås tänker stort. Detta kommer att förstärka centrum och bidra till en känsla av en urban stad i förändring. Fler bostäder i centrum kompletterar även satsningarna på mötes- platser och upplevelser, som ombyggnaden av Sandwalls plats och det nybyggda Orangeriet. Sammantaget ska centrum erbjuda en bra mix av boende, näringsliv och upplevelser. – Renoveringen av kvarteret innebär att Viskan blir snygg och tillgänglig ända fram till Hotel Grand. Det kommer också att bli mer liv i Stadsparken och ombyggnaden möjliggör för mer parkering i centrum, säger Kjell Classon. I Druvefors planeras det för en rejäl förtätning av hela området. Bland annat kommer det att byggas två höga hus med parkeringsdäck under. Husen kommer att stå vända mot Viskan. Druvefors ligger på ett bekvämt avstånd till stadskärnan och att Bild: RRIPELLINO ARKITEKTER AB I dag är tre höghus planerade runt om i Borås. Ett av dem är ett 24 våningar högt hus i anslutning till Åhlénshuset. vidga centrum är nödvändigt för att lyckas nå visionen. Förutom bostäderna kommer det också att förberedas för en passage längs stranden. – Höghusen i Druvefors är en succé. Folk har köat för att få chans att köpa en lägenhet där. Det visar att människor gärna vill bo i höga hus, säger Kjell Classon. Det är mycket på gång i Borås, och framöver väntar flera spännande projekt. Att vi vågar förändras och växa är både en möjlighet och förutsättning för att fortsätta att utvecklas som en miljövänlig, attraktiv och socialt hållbar stad. En stad för framtiden, och en viktig kraft i regionen. JOSEFINE WALKIN Bild: KANEOS MEDIA Trevlig väg att gå Att göra Viskanpromenaden till en attraktiv promenadväg för boråsare och besökare har pågått under etapper under flera år. Syftet är att Viskan ska bli mer tillgänglig längs hela sin sträckning genom Borås. På så vis stärks också banden mellan Knalleland och centrum. Det här är ett sätt att få staden att växa genom att länka ihop två starka delar av Borås. Under förra året byggdes gångstråket mellan Västerbrogatan och Västerlånggatan utmed kvarteret Elektra. Marken som tidigare till största delen var inhägnad har nu gjorts till ett trevligt gångstråk med sittplatser och trappa ner till vattnet. Längs gångvägen har Borås Energi och Miljö placerat soffor som värms upp med vatten från fjärrvärmenätet. Under hösten kommer vägen mellan Viskastrandsgatan och Knalleland att ses över. Entréerna vid Norrbro och mot Knalleland görs mer inbjudande och det blir mer belysning för att öka känslan av trygghet för flanörer utmed Viskan. IVANKA ZEJNILOVIC boråsväxer 7 En resa i framtiden 2015 växte Borås så det knakade. Cykelbanorna byggdes ut och framkomligheten för kollektivtrafiken förbättrades stadigt. Drygt hälften av resorna med bil var under fem kilometer. Många nya områden planerades i Borås. Skulle närhet till bilpool, cykelparkering och busshållsplats få fler att lämna bilen hemma? Det funderade vi över 2015. Det fanns redan ett cykelgarage vid Resecentrum och cykelparker ingar med pumpar hade placerats ut på flera platser. Stationer för att ladda elfordon fanns i Nybrogaraget, vid ICA City i Knalleland och vid Porsche Center AB i Viared. Det fanns också en snabbladdstation på Hulta. Bilpool fanns vid Midasgaraget och på Krokshallsberget i centrum. Äldre reste gratis mitt på dagen med Västtrafik. Linje 100 körde skytteltrafik med dubbeldäckare till Göteborg. Sandwalls plats och flera gator hade förvandlats till levande mötesplatser. Många mataffärer erbjöd hemkörning. Vi tillverkade biogas av matavfallet. Gas som vi kunde köra bussar och bilar på. Götalandsbanans sträckning skulle snart bestämmas. Vi hoppade på tåget mot framtiden, nyfikna på vart resan skulle gå. 2030 kan jag lätt ta mig dit jag vill. Jag knappar in i telefonen vart jag ska och får snabbt fram vilket som är det snabbaste alternativet – gå, cykla, åka buss eller ta taxi eller bilpoolsbil. Köpcentret erbjuder hemkörning och lånefraktcyklar. Jag tar bussen till köpcentret och kikar innan jag beställer. Promenerar mellan affärerna. Att slippa lägga tid och pengar på en bil är skönt. Jag cyklar, parkerar cykeln i cykelgaraget vid jobbet eller vid Resecentrum. Tränar på väg till jobbet. Duschar när jag kommer fram. Mina vänner som bor i stan har sålt bilen. De säger att de tjänar på att åka buss och ibland ta taxi. Vi är också medlemmar i bilpoolen genom vår bostadsrättsförening. Det är bra när vi ska hälsa på släkten eller storhandla. Vännerna på landet har energisnåla bilar. Ibland tar vi tåget eller bussen på semestern. Flyger ibland, men inte alltid. Ibland lyxar vi till det lite extra på hemmaplan i stället. Jag gillar att testa nya spännande aktiviteter i Boråstrakten. En del av resorna i jobbet har ersatts med webbkonferenser, vilket är skönt eftersom jag får mer tid på hemmaplan i stället för att vara borta från familjen. JOHANNA JOHANSSON Bild: IDA BROGREN VISSTE DU ATT: HAR DU FUNDERAT ÖVER: Borås Stad infört klimatkompensation i sin verksamhet. 1 kr per kg/koldioxid från resor i tjänsten investeras i den egna förvaltningen eller kommunala bolaget för att minska verksamhetens miljöpåverkan. l Vilken bilresa under fem kilometer skulle du kunna byta ut mot att cykla, gå eller resa med kollektivtrafik? l l 2014 var 22 procent av tjänsteresorna fossilbränslefria. 65 procent av fordonen i kommunkoncernen var miljöfordon. Läs mer: miljobarometern.boras.se l Anställda i Borås Stad ska i första hand gå, cykla eller åka kollektivt, i andra hand välja bilpoolsbil. Detta enligt de beslutade Riktlinjer för resor. l Du kan få Energi-och klimatrådgivning gratis. Läs mer: orangeriet.boras.se 8 l Kan l Vet du samordna några av de resor du gör? Vilka? du vad ditt resande kostar i dag? Tips: titta på Hallå konsuments webbplats hallakonsument.se och sök på ”Kostnader när du har bil”. l Vilket fordon eller andra sätt att resa skulle du vilja testa? Våga prova! Bild: INGEMAR CARLSSON Belysning kan användas på många sätt i stadsrummet. Till exempel genom att ge konturer åt platser, men den kan också ge ljus nog för att se ansiktet på den du möter efter mörkrets inbrott. Det skapar en känsla av trygghet. Rätt ljus skapar trygghet Trygghet är en känsla som inte alltid överens stämmer med den faktiska säkerheten. Men att skapa miljöer där människor vill vara även efter mörkrets inbrott ökar trygghetskänslan, fler väljer att vistas där vilket i sig gör platsen säker. Men det är inte bara att sätta upp några lampor. Väl planerad belysning är miljövänlig, den kan skapa stämningar, plocka fram det vackra och dölja det fula, förtydliga platsens utformning, öka tillgängligheten och är viktig ur ett jämställdhetsperspektiv. Man måste börja med att analysera platsen, ta reda på hur den används, identifiera otrygga partier och detaljer som är värda att ses även när mörkret lagt sig. Viktigt är att ta reda på hur ljuset i övriga området är för att kunna dimensionera och anpassa belysningen därefter. Ljus och mörker planeras genom en omsorgsfull placering av varje ljuspunkt. Det ska vara rätt ljus, i rätt mängd och på rätt plats. Olika grupper i samhället känner sig mer eller mindre trygga när de vistas i offentlig miljö, detta påverkar hur och på vilket sätt de rör sig. Definitionen av trygghet kan skilja sig mellan dessa grupper, kvinnor är i större utsträckning rädda för fysiska angrepp medan äldre även kan vara rädda för att snubbla eller att inte kunna till godose sig den belysning som finns. Att delar av befolkningen känner sig begränsade är ett stort problem ur jämlikhetsperspektiv, men även miljön skulle vinna på om fler valde att åka kollektivt, cykla eller gå. Vad är det som får människor att känna sig trygga? Med ljusets hjälp ska man enkelt kunna orientera sig och överblicka platsen, även om man inte känner till den. Det bör vara så pass ljust att man på håll kan se en mötande människas ansiktsuttryck. Men det är inte bara ljuset som avgör om en plats upplevs som trygg, hur den tas om hand är också viktig. Skadegörelse, klotter och skymmande vegetation påverkar. Därför måste man ha återkommande inspektioner av belysningen. Vissa platser bör man inspektera ofta och av erfarenhet vet vi att om man snabbt åtgärdar skadegörelse, minskar den med tiden. Det finns en del knep man kan ta till för att öka trygghetskänslan. Genom att placera ljus så att vertikala ytor, såsom buskar, träd och fasader blir belysta förtydligar man platsen. Den upplevs också som ljusare eftersom de vertikala ytorna utgör en större del av vårt synfält. Men en plats får inte heller vara för mycket belyst. Störande bländningar både förstör helhetsintrycket och kan vara tillfälligt synnedsättande, något som i hög grad påverkar trygghetskänslan. Ett projekt Tekniska förvaltningen genomfört tillsammans med Lokalförsörjningsförvaltningen och Svenska kyrkan är P A Halls terrass. Med ökad tillgänglighet och en utformning anpassad för möten och tillställningar var det viktigt att ha en inbjudande och trygg belysning. Genom att belysa fasaderna har P A Halls terrass fått konturer även på kvällen. Delar av området ligger i mörker medan de stråk som används och själva mittpunkten är belyst. Resultatet har blivit en plats för möten och aktivitet även efter mörkrets inbrott. KRISTIN HAGLUND boråsväxer 9 Borås ska bli bäst på cykelvägar På gång: Frufällan och Sparsör Brantv Gamla Borgs tenav Byggandet av gångoch cykelvägen ingår i projektet ”10 mil cykelväg”. Detta är den sista sträckan utmed riksväg 42 mellan Borås och Fristad. Byggstart nu i höst. ev en Tryv äg ga n ge gs vä Åsb op la n ogsv Hede v tsk Präs äg en Käl lb ac ka v Skyttev Sva nv sjöväg en Öre Lönn väge n Björkv ägen Häggv Idrottsv Hagv Backv Askla ndav ägen vä ge n såsv Bux bom ägen svägen Aling Rv 42 v yh öjds Lv vä g yv sb Rys Alingsåsvägen Rom an sg Hestr a gv n ge vä Klingare- Fjä llgata n ga ta n Bal la dg elg Vi nd Balladg r llstig en G Te kn ik- ellg Brin ta ga öt eb or n ata rulu n Fj äl lkro nd ke sg To gs vä llsto rpsg ge n Vinterg Brinellg o Kraftverksliden Viar ed sv Lyc keb ov Pickesjöväge n St en vä ge n ata n ge n vä n en an se nv gsg äge n ge vä ttu v Skansen äg Sk Va v ps Kä rrv gs ret N Sunn vs Äl to Pu re ta mp ga gs käl Fagersberg Alarev tor vs llha rb er n ata ag sg Äl sv Viskafors Fö n er by Ö st äg en Va S rp Ber gsv gatan yn rb de Ne en äg Al n Kä llh ag sg Pickesjöv n n tan ge ga vä ds ds år re älseg Via Fr Kä Via reds v an ta lga pe äm St Fö lev ta n an ge n sti mp väge n rk ga ev Fun ning M rs v To vägen alm be rg Vis 500 m ltsväge n k arhu 600 Käl le 800 Ky 1000 m äg rkv Ky Skala 1:20000 lle Kä en Vi Fu inge nn vä ge ldm ks ar be v rg Sandared sg rdsv 400 rkv Ögä 200 n 0 ge vä ds lun gs Ro Svaneholm be rg sg at Visk Vis 0 Bä ägen v gs Vis ka rh ul g Rönn Engat er eb en rs La So lv Högavägen Ku lle ga ta n Ås Ry ss Ek Fagerhultsv sväg ärd en äg av sl Ro Ög g sv lm sv Tallg ho gs ärd Gran Ro sv lm st 500 m ho rkg 0 en äg av glor Se gs der Bjö ata n rst Tjä sg Or nä rdsv Ögä Fågelv gsv Ekän n ata Ög ss Nya vägen gr Pa n ab ac ke en väg alås Lil vg Du Ry kar ta n Vis Åsahagsvägen vägen aås är Tv a- Ås a- be Kä lle äte rvä ge n gs Hö v ärds m Ga g rgs ng sa Fa nä sg at an be v sv Gru ks ar en Frit ldm sav Storå lle Kä Vi Ög sv Ry ss nä la rkv n Tex tilv nsv äg ev äll gk Ha Ha gk äl le v Gökv at an gä rg en sg lid Ö de ar sk Ky äge rkv Ky sg Pu Brun Ny a vä ge n Va rber gs vä gs ka be rgs vä ge n er rb Va ts vä ge n n kro ken at an sg ge vä ds ed sv äg en Vi rd re n ge vä ge n Via Viar en en Hö ga äg Åsa väg av sg Se or gl Kä lle be rg ntg me Ele Vi nd ga ta n at vg sv Ve Ö de gä rd tan ga os gn Pro n n Sa ndlids g Da nie lss on s An de rs eb Göt Hälleg ata Fjä Sym åsa väg en Göteborgsvägen vä g nd Lu llg Fu n Fjä Verkstadsgatan lsv da alide Vindelg tan foniga n Lo tte lia s vä g ata Vinterg M as Hög lundav ckav Lunds- gatan ar ev Väster- byn n by n ata Fjällgatan Plo at an ki ng ig anby ntg g en lväg Ty ge Bjö rn Li ev ärsv ägen rsb Åsväge n Kö v ds tan v Pa rk me Ele Kv Sonatg n bä rs vä ge n vä ge én Syr Bjö rnb ärs v kvägen år Bäc Trä dg Borås vägen Trädgå rdsväg en 42 Rv n äg e sv Bo rå Villa Positivg Hovalidsv lv Tege n väge arsö rs Sp en ss tig Va Sjös tra nd en ge n rovä An ne n ge ne rovä Sjö stran den An ov v Ann er Pilfinksv v Morkulle Björviksh S Björviks- Nya vä gen N Bjö väg Domh errevä gen Kva rns t Strandv kst ga foni Vin Sto re- 18 0 an igat elod M by- n vägen I samband med ombyggnaden av Simonsland gjordes gång- och cykelvägen längs med delar av Skaraborgsvägen och hela Nybrogatan om. Lv jöv Stors by ller Bu Kvibergsgatan an lgat Fjäl du str v n ta ga ss Sn äc an A adgat ba nd Lu Sollundavägen Bu e bergann Lö Ryssbyv Seren en In n ge isvä ev g ts pa lts Fä äg Pia no- tan ga dd Ytter- and Str öu Kvibergsg rv at an ad Par en ad en Sj Gnejsv te el lg Företagsgat v Ronja g foni Sym Flöjtg La m n väge n Redan klart: Skaraborgsvägen och Nybrogatan - plan es isgr ad n ge vä bo cke Skala 1:20000 mer rk O gs lin vägen Lyckebo ge Ringväg Valthornsg n 100 200 300 400 500 m v jö- ök ge Lund Lillsjöv mp en äg gsv in Sym vä s- n 0 en kl Krö en Kr nlunda Glim vägen om Pr Lills väge äg jtgat Flö 500 m Ly Kyrko herde vä Pu orgs kv vägen dv Indus trig gen ogsvä ask Lund teb Gö O Ås- Spa Vin kelv e ar tg et rn Ko äg sg ge n en sväg radi Pa st ädd gsv n ge Industriv ig St Säckpip vä v Kilsv Selv Sel en Par v Mandoling en örsv Spars nv la n Allén Skol- Viared n n liden arts Mu Positi vg nspe gå lsg rds 0 Rys sb 18 Kilsväg en ge Mandoling Hovalidsv lväg Ros ve rv n väge Musik ottg Fag en en idsväg Hoval Skolstigen Bä Banjog Hagenv Nyponv Rosenvägen t Mörts vägen äge åsv Bor ha vä Skol- vä ge sv Sjö sv en lst Rul v en äg Boråsvägen ig st Vio vä la Val övägen rv gs v en ås Ek ysb Rys Gitarrg Hag en vä ge n Solrosv Sparsörsvägen ns lste Rul Tvä Sandaredsv Genvägen äg nv 100 200 300 400 500 m Sparsör Tun el M kv Alingsåsvägen Bä ck än sa 0 Dra gsp elsg Ste Badv Fa n ge vä ip nv R Sva ägen iréav 0 enad en nv s- Lundavägen Prom Sva kv Skala 1:20000 Göteborgsvägen För att nå dit måste en del arbete göras. Det gäller både infrastruktur och service – som tillsammans kan förändra människors tankar och upplevelser av att gå, cykla och resa med kollektivtrafiken. Under de senaste åren har flera åtgärder genomförts och fler är på gång. En ny cykelvägsplan håller på att utarbetas för att möta framtida behov. De planer Borås Stad arbetar med i dag är gamla. Planerna för kommunens ytter områden antogs av Kommunfullmäktige 1997, och när det gäller centralorten 2001. g Ekåsv Bu xb lid om en Backv Skolvägen vä 0 Björ Stick Björkv lkv Fa sv Gullsjöv Myrlunda- ast Kull åsv Drag gå en Öreliden ör és Linn 18 Dra n Gång- och cykelvägen knyter ihop de västra stadsdelarna med arena området, men också med Almenäs badplats. Bj Ekå sv Alv Strand väg 500 m Lv vägen Pilväge n n ge vä ås gs ägen såsv uster Aling v n ge avä Lid Lig Lind Alväge n n ge lvä väge Stora vägen prifo Sp sv Buxbom Tallv Västergårdsv en Ka Furuv äg Munkåv mlev Björkv Granv Almvägen n Idrottsv try en ge rvä Idrottsv Skytte väg en Bokvägen n 0 Brolid Tallv ägen Tryv Hu Ros Ekvägen Porsväge n Skolv Askla ndav ägen en de lväg Oxe Olvonväg en Slånväge Tö rnr osv Flä Poppelväg en Skolv sv Påtorp Videv Rö nn v Hedev v Le jon- v rk Pa Ber gs v N ra en Ringv Furuv Redan klart: Getängsvägen den Lv 18 0 n v Gullbuskev R ön nv - Ekvä ge reds n sv klint sv Ringv Stup Borås Stad har som långsiktigt mål att bli Sveriges bästa cykelkommun. Cykeln ska vara ett självklart alternativ, och ska tillsammans med gång- och kollektivtrafik vara förstaval för att ta sig runt. ng ge k As Mu nkåv Getapelsv Hasselvägen Björ kv Ås Rv 42 bov Hed rkväg kä Björ ruv Alin invä Rav Askv Blå- da Bre 180 ltsv Sundshu Klocka rev sv Lv onst gn psv Påtor Hagvägen sv lre Kyr kv v vä ge n ge n Ling ek Gul Nya Ky Sum pv Söd Gam la Ålids v vä Par kv Sik v aväg en valj- Fu t Hallons v Norra ds är ag rn Jä Hed gs ås n n Alin Ky rkän ge Kon ägen Tärnav Ekelövs ps arb Hamm Stenv levä Bergsv n ga vä ge Ljun Väng ko gev Prästkra 42 gs Parkv Rv lkhö en Fo Industr iväg sv v n väge areds Bred Arta vä N Be rgs Lv 183 ge n n väge ägen ngav Vä mo llåsv Kä Fe pres Ex Sandhult rv yv Arm atu vä ge Fristad Bred areds väge n Stor a vä gen Trumslagar Blomgrens väg Te xtil v n 0 100 200 300 400 500 m Skala 1:20000 Ö rb Va Skala 1:20000 ta n olga Sk dsv en Ro ho gs sv olm sh Rog sv lm g gs vä rn Jä Furulid en g vä gs ge n Gå El ias vä g or Vikens v Ask eb rds v nk el v elvä ge n Vi Sä vä Sv Bä ck n vä ge n ge er- n ge vä Tr an v gr ed Åk An r Vipg r dg v Tran Tran vä ge n Tra nv Bog n Redan klart: Sjömarken och Sandared vs jöv ikv äg en 0 500 m Cykelförbindelsen är cirka 1,8 kilometer lång, går utmed väg 1757 och förbinder Sjömarken med Sandared. 0 100 200 300 400 500 m Skala 1:20000 Tryggare och enklare att cykla Utöver nya cykelstråk görs redan en hel del för att underlätta livet för cyklisterna: Ny cykelkarta. För att underlätta för turister och Boråsare att hitta nya vägar med cykel finns det sedan juni en ny cykelkarta. Cykelgarage vid resecentrum. 2014 öppnades Borås första cykel- 10 en s vä g en sv vå Lö garage. Garaget erbjuder säker cykelparkering för dem som byter mellan kollektivtrafik och cykel när de pendlar. Cykelvägvisning. Cykelvägvisningen har ändrat färg från dagens mörkblå med vit text till vit med röd text. Cykelleden Sjuhäradsrundan går genom Borås, Ulricehamn, Tranemo och Svenljunga. Leden går till största delen på nedlagda banvallar, skild från biltrafik. Cykelparkeringar och cykelpump. De senaste åren har Borås Stad placerat ut flyttbara cykelparkeringar i de centrala delarna av Borås. Borås Stads första offentliga cykelpump placerades ut under hösten 2012 nära högskolan. Totalt finns det sju cykelpumpar ut placerade runt om i Borås. Cykelvarningssystem ger ökad trafiksäkerhet. Cykelpassagen vid v dals Furu Lövå K en äg Gångst nv lan ds vä ge n ge ets vä n ge rv Bar Lind v vä Ene Göt sv be Var ge vä ryds ig Side Gamla Lekv Vi nk en äg f St Svarv hultsv äg n gs vä rn vä mm ryds Bog Gra nvä Jä an at sg m he na n Eg ge Ekv sv n Sa ge nv gsvä rber väge Ekv Va gle n väge n Hö gå Al Sva Ug an Sv Blomsterv rgsv en gen Tal lväg sväg en Gäd dere iksg br Fa äg sv en äg sv sg v Bogryds Radhu Cykelförbindelsen är cirka två kilometer lång utmed väg 1610 och förbinder Rydboholm med Viskafors. erg lund gs Ro Redan klart: Rydboholm och Viskafors 100 200 300 400 500 m Vikens väg 0 ryds Bog IVANKA ZEJNILOVIC ägen Seglorav Mos Målet är att få fler att välja bort bilen till förmån för cykeln. Det innebär, förutom bättre folkhälsa och välbefinnande, att risken för olyckor kommer att minska. Så förutom att investera i ett större sammanhängande cykelvägnät är det viktigt att även satsa på trafiksäkerhetsåtgärder utmed cykelbanorna, som till exempel förbättringar vid korsningar och att bättre dela upp trafikslagen med cykelbanor som är skilda från bil- och gångbanor. 3 18 Lv ga v re an da v etl vä g eg atan 500 m ldr 0 100 200 300 400 500 m Kran sväg en By ga tan Varpv Ha nsa v Badhusvä gen Sjö da lsvä ge n Myr vä ge n en Väste rdals Hä v m plin gv Sjödalsväge n Kråkbä rsv Hallonv Lingonv Hjortro nv Blåbär sv v Pu ck Öst erd als v n ge stin vä Ker Ox elv Ek vä ge n en ge n pv ä nv äg O Sv am llo sv äg nå vä ge n Vä sta Borås väge n Åkerv ägen llv Bo Rö nn bä rs Rip v bä rsv en äg ev itv ge lv Fål Ös tanå v Dannike ä sv ed ärr Tv Triangelv he m sv äg n ge Få en Bergsbov Stomsv llv Klippv Länghems vägen n Fjäll ge Sjöliden Bivägen sv n Lä ng Tillsammans har de tre projekten 0 100 200 300 400 500 m Landerigatan, Fabriksgatan Skala 1:20000 och Bryggaregatan knutit ihop cykelstråken från Trandared och Bergsäter in till centrum. Lergeredsv 0 500 m n en äg sv Ryd vägen Stora rkvä Fjä ge n Ös tan Stora n Vassh allav vägen Djupedalsvägen alide n o eb Idro Göt vä ge Lund Kraftverksliden v tan ta lga pe äm St n n tan ge ga vä ds ds år re älseg Via Fr Ky rk v selb acksv en Lö vå sv äg Has ag sg n ge vä ås Älm rgsv be sv des - sv Sko gs vä ge n vä ge n og Sk svä ult Bråth Svenl jungav äge n Vi nd ga ta n Bråthultsv Lö vå Lin v Åsen en ge n Hult a- Alarev Målsryd rkv Ky Kyrkv gen 500 m en n n an Älmåsväg äge Rudsv 0 ta at vg lätts v ata ata ga gs Ve Rås n Gång- och cykelvägen längs med Råslättsvägen mellan Gånghester och Målsryd är cirka 1,3 kilometer lång. Banan förbinder Målsryd med Borås så att det nu finns ett cykelstråk hela vägen in till centrum. ret ntg n Redan klart: Kindsgatan Skala 1:20000 och Södervärnsgatan De nya gång- och cykelvägarna längs med Kindsgatan och Södervärnsgatan är två viktiga länkar för turistcykelleden Sjuhäradsrundan. bo Företagsga n 100 200 300 400 500 m tts os- n Hö g- 0 llvä ge åv Fjällv n gen Björkv gen cke n v n Aspvä en väg svä erå ellväge Kap v -ås Fag Fö ev ar Al er by Hagvä ge en ge sv Bokvä Ö st rk Lä n ge vä rre O v Cykelkartan Cykelkartan 2015 2015 ng Ly gatan Ne de rb yn en äg sv rkvä ro tts vä ge n v lts Lå ng hu vä Svenljungavägen Väster- byn Duk v en vä g rtry ds Hjo en äg sb ov v lle Kor dsv Ry Rö nn Ry dsv n en Älgs tig Va rgsti ge g- lle Hä Hö Kä äg en n vä ge ljasjö nsv Grä No rra Ös tra Dunde bergsv r- Li lla Hög alid sv v ga Ha Da Aling såsvä gen nken Granbri Ku llav mm v Sl åt te rv Lindväg en da lsv rkBjö Bads trand sv skr sv llri Pa n ta ga ss Sunnanb yn Lid bo v Ris bo Äng Lå ng hu en Kä äg sv alid n Hög väge ljasjö Hä sv kst Sn äc bä rs v v lts n Va rgsti ge Älgs tig en ra väg Gu tomtav Bu Pa rk v Ry dsv ljg Ka dri Sto n ed llto Me Ma Hästhovsv vägen Pilfinksv Björviks- S Slättäng en ta re Skala 1:20000 ve du Högåsv en en Fö 100 200 300 400 500 m me Ele agata tan ga ntg me Ele 0 by- n n by 500 m ller Bu by vägen 0 e bergann Lö Ytter- gsv Sko Björkv ltav Hu Ri ng v v v Ek Hu lta v Ri ng and Str Sto re- an äg ks ga ta n ar Sör m ils Är Dalsåkerg Tu rsag atan Getho en ellväge Kap Ö nd n ge Önd ere dsv ar nKv v Strandv en ad en Sj ev vä en äg sv Ryd en vä rps h ks rvi N Bjö Björviksh v Morkulle g Redan klart: Gånghester och Målsryd n Ronj dd äg Ba en dh us vä ge n an da v etl Gr rg rga Fä laga rgat an en os R rtsv Älgö mv Ka ägen vägen väge n rpv Villav Domh errevägen n v öu Kro ku By ga tan ås ga Krok g an at rg Flä de en Prästlid Väv väg Kv arn st NyaZeelands - n ds v år rrg To om Pr ge Haspelvägen Fyrklöverg ga ta n Fläderg tan Ös tra Myr ås g Rydsg Spinnargata n Vävargatan Varpa rg Pr es sa rgat an Storegårdsg Ly ck g Parkä ngs sg ng rkä Pa Öngatan Ale gr än d Väs tra n ta ga da Li n ge ergs vä redsg Tranda Skilling sgatan alls ga tan San dw är ds g ag Hög Färgarg rås nn Björkv er leden ltsv karhu sv enä Hylt Frit slaväg en vä ge ås Alin gs He rv Säte ed sv ar nd Sa Alpväg en llring Rö Aspvägen n v ds år Nyg v s vä sv Genvägen lm en Kor n Badv Västra Brahus väg llväg Stora vägen Göteborgs väge n väge v jö- s og sv kå Bäc Kape ägen olv vägen en äg ge Lills Sk g Fage en Kråkeredsv Ju te ga ta n mga rn sg at an Ka Kyr an at sg rn ga Skogsstigen tan saga Sv inå tan ga Mikro gatan Hyb gen ga tan lvar vs So n varvsg Åsvägen Må Tra nd are dsg ata n år ds g Bac kg Öster- g lmsg Kam mag Mollagatan Sämg Kläm Nittag n hu Brä m la G am Klin gatan Ha sselb acks els bergs g Vend atan Ro se nd alsg ata n Ba cka dalsg dalsg r- atan sg tholm Ge Söde rlede n an at Byg Distan sg lts v n ikv äg e Lasa- bogatan re Kv arn g Öv sse Mo da ls g rin ed alsg Kat n gg sg ata Ka La rs Härnag Betaniagata n Åsväge g lla Ku sätersg Ho lm v Ad olf sg Gu sta Fjärde Villag Annelunds Sö de nsg Kellgre Elinsdalsgatan gs g rs La Sö de rlids g ndsg ata n Åla Gäsen evä arpsga tan Döbe ta v Gus parkväg 42 Rv Druv efor Kag sg Isla nd Villag En ge lb re kts g sväg en Kul lag lbrek tsg Linnégatan tan Enge g Fr eja Tok Horns gatan lnsga tan ku lla at an Ve jle ga tan Katrined alsg tan Jössagat an saväge n Varnumsg Tomasgatan Engelbrektsg rsär åk ek Sagagatan Flemingg Ka pe llg n Götagatan Varb ergs väge orsg Maj g ns te Kap ga Döb elns ga Skar a- bo rgsvä gen Olovsh olmsg g Bro Lill a sv org Göteb Ramn Va rnu ms vä Ma atan ktsg lbre ge En tan ga n Döb elns gata g ve rk are Folkungagatan Kr Be rg s- lenagatan Rv 42 sg rik so n Halla ndsg Sven E n ta ga ns Sta tio Väs te r- de rs- av Lind sgatan kv äg en rga ret a- gatan Hyb ergs vä ge n Nords kogs leden Solgårdsg Skaraborgsvägen Idro tts g Herrljungag Almenäsvägen Idro ttsg v bå ga Arm Repslagareg 0 ga tan 18 Lv Kils un ds n ga ta nii - Ro mal m se sg Brynolfsg En an n ta ga La rs ga tan HästhagsEn an de rsg rg te Väs Wies- Kasernv Älvsborgsled en rs Fa ge Gässlö väge v äc ka bo v -ås äg olv rsv Ros enväge n Häljasjöv ägen ov eb gs gen Sk Ho v ear Lillsjöv mp v ox v erre g- sv erg v vägen vägen Lyckebo vä Pu lg Ta Domh Hö lleb Getpo öjds Solh nna Allmä ck v vä enad en So lh öjd sv tan rga Ös tra en gen Kärrvä sv kå Bäc Kapellvä Västra Högås v Brahus väg dsv Ry Gu Källev rsv Ha n stig Källev väge väg Sk lskda Industriv Prom ns lme Ho Bä ver en väg Borås Kyrko herde v Sto Slättängsv Djupedalsvägen en vägen gsv tens orgs teb Gö tads Sjö viks v llb Ta gen mvä ntru Ce n Ha rsti gen Ly ha Skol- g are ns Skä v g Gånghester t Sjö ls Rul Göteborgsvägen Örn vä ge n ra s vä Stora Allén vägen xv tan d Sö lm en 1000 m bäcksv liden ig St gen Fjällrosvä Ho Ha rstige n Pa dds n nv Gra Slättholmen g t Mörts vä ge n gen Alvä ge väg s lmen Ho tan Tele rsa - Gä sv v arps Brotorp sga Tele vägen en ters vä Bäve rstige n Gränsv Höjd- g vä es Getpo Hagavägen na än lm Al ev kel väg en Tumm gh Lillv Gån atan Skrymeg n ta ga Sjövägen kh ag Vin en Bokväg Polonäsgränd lsg sv erg ta tvä ge n rga g ick Sn Redan klart: Landerigatan och Fabriksgatan, ombyggnad av gångoch cykelväg, Bryggaregatan 500 m Kransv Brotorpsg Ström sda Fageråsvägen gatan n sgata n Fjällv ns lste ör väg Ljungv llav Ku s- Sjöhagsv ag ckh n ge vä n tige ans ns tio Sta 0 Cykelpump Smed jev n Alv en äg pv As Ba Rul ge ngvä Flo ac in Sto are els g Blåhallonv S Fageråsvägen - Tvärv Sandaredsv Alingsåsvägen Skol- rtst ås Bj Skolvägen Hjo ng Lå sv kv Björkv t ars Jäg en tig En m he na Eg Bj ör n ge sti lts Vi stigen rv v Villa Björ Lju Fas tsv kan Tre Fjäde Pilv n ge vä Saxv sv Hy en Så g lsg Bry ng Fågelbä rsv gatan en d- tv Egnahem en sväg Borå Uppe gårdsg ata en sgata Rönnv Pio nv Inge Cykelgarage äg lidsv ga Hö år M gÄl Lof Torp v v O xe l- Sn öd ro pp sv äg Ö Vildro sv Fu ru- La du v en V eg bond Husbondeg Stora vägen svägen ge n Stug v Hus Melltorp v vä en lleb ms Utg ård borg sgat an mm arps v Badhus vägen Blandtrafik erv Slått Ek rp llv äg en äg sv ro Alp N äc kro sv sv Tallv v Ek To Tu Env N Stä en ge n gen n ge ån ejag vil Ak Cykelbana Ha 1 vä Granvä Teckenförklaring äg lidsv ga Hö Rv 27/4 d, Sjömarken gv arksg an 0 ro ld Ty Sörm Ros enväge n Häljasjövägen Vi Gra nv äg sjöv Dal Skala 1:20000 gå ng en an Det ska bli lättare för kollektivtrafiken att komma fram på Åsbogatan bland annat för att komma snabbare fram till Södra Torget. I samband med det ska cykelvägen från BrämhultHässleholmen mot centrum få en separerad bana utmed Åsbogatan mellan Kungsgatan och Allégatan. Byggstart hösten 2015. ägen Furuv 100 200 300 400 500 m Söderängsg ås re ds vä ge n Fjällbov en Sto rgat en äg sv Rammsjövägen He dvigs Ulv ens ga gin vägen Borås vä 0 Fa fne sgata n Re v Fjällbov ds Vävargatan plKällha gsg gårds Skjutbaneg Alin gs olv Sp tan ga lare Hä gla g el- jegata n mansg bo v rgsg Try St orän gs By sg Kyrkbacken rd Kyl gatan gatan gårds gå n ge På gång: Bussgata på Åsbogatan gs rå Bo Handvävar- m lo el M gå ng se atan Hö Sp ola rga tan g rgar Fä avä Gå rdav n tan ga ds at Kras rd Gå ta år dg yd dsv ga By Kr går As på sv tan Dammga tan n ta ga Kärra Lidag tan ga ok Kr ga n ta n - Sn acke g By dav tlan Gre Cykelpump hagsv n äge Kornellg lv inde Sp ds Hjortry rra an ga Källgatan ta nd atan rpsg Byto ar ag at an Kä d- ga ta n ng ön Dammgatan lin n tan idsv Grönel - an ta at Kl er iga Järnvägsg gs Sko g- en Linväg an Kä rra ygat gårdsv BÅk ägen Varnumsv Al mga Blandtrafik nn Fi at llTy n n Sch aktgat an Bä ck än n ta ga n g vs n atan Tvinnarg Sven sgärd egata n - Guldb rands- tan ås n ta ga Rip vä ta För att underlätta för cykeltrafik mellan Trandared, Bergsäter och Parkväg med vinterväghållning områdena runt SÄS kommer en Trollstigen, ej vinterväghållning cykelväg längs Sjunde Villagatan att byggas. Byggstart planeras 2016. Cykelgarage Cykelbana n La ve in ar rsväg atan ta ga Tvinnargatan ge m Söder forsg g ga ås Ham pg at ga rp M rv id yr Pilg gg Säl tan ån Ros - rs Grändg sTvärhand dsga ksry llbäc ng er Söd fo gatan fra Saf Söderkulla g Sven ljung ag er tan Källga tan tg gatan Bastu t Lo- ga llom Da mas v På gång: Sjunde Villagatan Teckenförklaring en äg kv Kyr Trollstigen, ej vinterväghållning Hus gatan g rmsg e äg kv Kyr H äg ngatan engatan en ng gå ga Skala 1:20000 Parkväg med vinterväghållning n Da lså ke r- nl M mla ar ks - backe n en ra dg Björ kg tan Utm ke ac en slid rn to slin ga en G nl Gra eku en n lid Sk og Sörmarkslide rs bä Syré Ros ttsg onmå Smörhuleg Ög an ata n - gatan nb t gs in st en ulla Tr tan gatan gatan Ollo tig lls Va Hag en Bjö rkg dgata n Ekgatan livs Jättek sing srd tan atan ingg rin tig ns ga tan ga sen Ro n Svängrums- Stenkast- Tr gå äd ga ns reds en Skog slin R Smörhulegata ärds ag Hög g gsg Vallän Ha da g n ata n ge vä lle mku n ata Tallg yb sing Han g rin llaga sg ds m he Ekk re ng pl Söderku de da atan tan Ani sg Lä Sö ltaga Han Me da an atan Kindsg g Nä mnd e- g To atan Tr g Sved ane Skjutb Ek d än gr Ale Kyrkv äg g väg ras lsg da Gång heste igsbo Hedv Tu ata -g r höjdsg da reds g Hultag tan lsga da Väp de sb og cial la G g bo nd Tin gsg g Ros Sö n ta La msgatan Östermal terg sä en os R s- ga bo atan tan gsg Tin Sve djeg Ene an um Kl ippg atan - ms Ekenäsg Syster Ne Berg Dam gatan Kä hu ltsv Hu Ulricehamnsvägen - Bräm n Skogstomtsp Villag Villagatan Villag sg rg s- bergsgatan Ene rsg dju Rå Hjort- Älggatan Bodag Bo ta ga Sjunde te Orreg tan Orrega Söd s väg ga be Liljedalsg von Lingen lts Sol he Villa og e Åsb Fem tan Villaga Tredje tan Villaga n rngata Kva Be rg Tran gen arrfe n väge Övr Bergs - Lillåvä sg Sp gg Samaritv gen gatan vä Klinik n Samaritv rettsgat se Ro n rg be tan Ka yli ängsg n iilmen ltsv hu m ns te Våglängdsg atan Bäckarydsg Sa ta ga mal La rs Mils låsg So k- ata Fredriksborg n gatan - Samarit- ör Skytte- Ve de nsg Finn kar M ndsg la Kapplan dsg Bj an ehillsg de lsg le da öder trine S Furu- n ta ga ns te år M thus ga e äg av ös at sg lm ho bo Ås Ka Lillå v Högvalla Tran g s holmsvägen Fager last in sg atan Fjärde 1 Katrin Tra ndög Kärrgatan sl äs G Slak or n ata n sg ng dä Femte 27/4 n Jällb g gs er Övr e n olde ga tan Gustav Adolfsg eb ata Arlag tan Villaga M n ata ag ss Jö Stall Kul als-d ra atan Stureg gen gsvä Röd je g vä And rber Va Kristiansfält g Nyckel- sg sg rp ka To g ns so Nel Första Söd ra Kor Stora Tvärgr orsv Ru nd eln ta tan jors- atan ga Ma Mannerfelts plats Mic he lsga Druvef S:t ens Kellgr g ts tan stag gs än ga tan Rv en Regementsga v Al ve de ln lfsgata sg läng Sa Åsboholm sg m Run gatan ngg ge Re Bredgatan Ado ns- erlå Öst dalsg ga tan g briks gatan Fa erg on sg Marie Ky rkog årds nso Torste Eri ks gareBryg n tan g ång Österl ga Alström rreg Spa l gs an nérgat gatan Åsbo n dalsgata dor N Bäckaströmsg Brä n sgata Kung Lilla Brog Lilla Hallbergsp n rkän lgatan Brog Stora Brog g g gs lin Hål väg jö as ck Bo ta ga Torgg n rngata Kva Sve ägen orgsv Göteb sjög ka Boc Brog Stora terlång gg gatan - Lagercrantz plats Åkermans Väs rgsg Hallbe alsg od Br olo Tekn ea Kasernv ers Muhls väg gatan Allé rdsg brog Sko tan zeliiga Centi- ygatan Kel ving äs en ev Dammga tan Åsvägen Björkängsg atan n ata sg in as ag Karlag atan kog ra Kyr Söd rdsg M lg Sko dgä San sg mnå Ra gatan ars- Ber långg rg ga tan mm Stengä Tvä us - Yxha Teg ta Jällb glidsg Nor N n ata nsg ga ng Ky Sv g né Lin de Ve Lå y av mn Ra sg Aske- Run by Öster orr N atan sg rb Nor Ka trin eb erg ga atan Stureg rg la Stenbocksg gsJärnvä Tvä Värm- gränd Boh sg nd Särlag n n ge sg vä nd g landsgat an agatan Våglängdsgatan Berg nsg Balderspl tan nde O gatan sg Kung Billd als g nd mla Vär Torgg Furug n sv Nyg Hor bergsg Venner- Bjel ke G Tunn Ljun gatan Vega- Vegag y g ta ga Nor rla sg rkPa rk Pa ås sg sg gt Ben Parkgatan Parkg land rg at stra Vä ås ings Al Alm n rke Nä ata elg Go tla nd - an rb r- he bo Da tan ga or te lbo eg Väs ke tan ga Bra Vennerbergspl Bäckeskogs g N n Bäc rgsg ara Sk gatan ån ata tan Landa lag atan sg skog Sk hg atan sg nd ag sth Hä tsc Stuartsgatan eg en rst Bu ga n Mariebe Varnumsg n tg Moll Högbergag as tgat an as Dam Ödev Adilsg gatan g Kelvin Jällb atan - kg atan Liljebergsgatan Grudeg ag ng lju Gö Finnekumlavägen Yng lin ga t- Herr- ag ng Tärng ata atan Björng lku Fo n Han äg en ta ga ns el rgsg tan Bergslenaga Ålg ård sv Tr öb D sog tan ga rgils To hyddeg Sk Ko ku n ta ga m Lo m m Da Skala 1:20000 n ge vä lle n ta ga Hök 100 200 300 400 500 m an at kg Fal 0 g 100 200 300 400 500 m D uv ga ta n Spa ds un idel Al 0 And ga ta n Skala 1:20000 n g Gabriellag Campinggatan en king Ble Bju sgata 500 m Dalsjöfors leden ata n Nords kogs 0 42 Rv Alidebe an sg ing Rångedala en 500 m Johanne- ndsg lu Norrby Långgata ägen Getängsv at sg al Ryd Ribb tan Gr Segerstorp an ts ga ta n vry ds ta ltema ds an at ig gatan Evedals gs g n äge Hu eg at an Hul dr n ta te ga nd sg Klin Jo ha nn elu Tomteg Trollgatan ck ag g Fristadsv ägen Älve Arm bå ga v Ris än tan 0 0 42 Rv Lundbyg Rib bings- ga kung sg ga nk Fi on Kol Sa n väge gsås Alin Skogsstigen dav tlan Gre svägen ttv Slä Lä ns vä ge n v Krok g Krö By else n Sjöbog ba äg sv ås ga re v Stift an Tomtegat Blo m- ng Sn acke g Krö ga en Ly ck Ha rald sv sv sv ag Oxh v Kronäng Solängsv ägen äg Fä rgeri väge n G ra hems ga tan Ber gk kv rs Kva rn fa lls v M en Äng sv Nor ds tå vä ge n äge Boråsv Ekerydav etä G Va rnu ms vä ns vä g Lä ge n vä lla yr eku ko gs Pla Ingelsto rpsväge n Rv 42 lede n em sgat an Björ kh rsg rksäte Frista dsvä gen Bjö äg est Prä Sjö b an at Ekä ng sg n- No rra Bar sgata n dorm Lin Sjö bo ga ta n a No rr tan ata n Sjö bog Vä ttega tan To mt ep lat se n Gyllingstorp sg Trollga tan No lha gaga gen Ko en n Almenä svä lla Täm ägen ta ab ov Tämtav atan ku yre M g vä rd sv n ar ag at an Lidag yd gå allé tan ga By R Ask Inä goväHökå ge sv n tan Bjö rk- Fyrklöverg Kn ek tåsv äg en St am - vägen Sågv en Fo en sv äg yd Sjö näsg Sjöviksg ata n sgata n Sjös ten Ekän gsg Sk og sr Sj öb Sjö - Nor ra t de Sjöle g luve Röd Tö rnro sa g ata n en nä sväg og Ängsvägen atan rpsg Byto an at Byg Kl ga ok Kr rgga ta v Lv 183 Gylling s tor psga tan rga Däc mla er iga sv ng nä rydav o To Be rnhe msg Söd ra eku Åk n ge tavä Kro Sjöb Finn sv Järnvägsg Alme ryd v Missions Tosserydsv sg m he ev Tosse n Källåsv ägen Varnumsv an Borgstena Lyckå sv Björkängsv 3 18 at Älgaråsvägen Lv m sg rn Ba Eke Bredared sv Ängsv he Ba Ekh ag yd Norra Däckv tan tads vä ge er tan ga g inge Blåv sfru ga Fris To ss By ten- og ve rksg atan st ck Bä n Vat v kulle Sten Sk gen Tosserydsvä Öresjög an liden at og ög n stige sj Ek re väge Fors Ö Rya borgsv Finnekumlavägen all F Älgaråsvägen kh La v ta Hul infarten till Ica City Skaraborgsvägen i Borås är en av Borås mest trafikerade för cyklister med ungefär 130 000 passager per år. Under 2014 testades ett cykelvarningssystem för att ge ökad trafiksäkerhet. Projektet går ut på att uppmärksamma bilister på att en cyklist är på väg att korsa cykelpassagen. Lysdioder och blinkljus tänds när cyklisten passerar över slingor som finns nedfrästa i cykelbanan. Ljusstykan hos dioderna justeras automatiskt i förhållande till ljuset under dygnet. Bättre markerade korsningar. Kantstenar anläggs så att gång- och cykelvägstrafiken prioriteras i korsningar. För ett par år sedan infördes en ny metod för att markera gång- och cykelbanorna – i stället för att måla linjer testades en fyra centimeter tjock beläggning med marmor som gjuts ner i asfalten. 0 100 200 300 400 500 m Skala 1:20000 Lysdioder i vägbanan varnar bilisterna när en cyklist är på väg ut i korsningen vid Ica City Skaraborgsvägen. boråsväxer 11 Här byggs för jobb Det håller på att växa fram en ny stor stadsdel vid Borås västra infart. När den är klar räknar man med att uppemot 15 000 människor kommer att arbeta i det nya, utbyggda Viared. Men det nya området kommer i praktiken också att få stor inverkan på kvaliteten på skola, omsorg och kultur i hela Borås. Den som kört förbi på riksväg 40 har säkert sett grävskoporna och ett och annat nytt hus längs vägen. Dag för dag håller det på att växa fram en enorm arbetsplats strax utanför stan. Närmare 250 hektar kommer den att bli. Det motsvarar en yta lika stor som Borås stadskärna, från Östvästleden ända upp till Vennerbergs platsen. Man räknar med att det om 15 år kommer att arbeta lika många människor i det nya, utbyggda Viared som det i dag bor i Ulricehamns centralort. Det ursprungliga industriområdet i Viared kom till i slutet av 1970-talet. Tomt för tomt har exploateras de senaste 25 åren. När näringslivschefen Anders Glemfelt tillträdde i Borås Stad 2006 fanns 15 tomter kvar. – Med den tillväxttakt kommunen har, var det akut att få fram ny industrimark, berättar han. Så utredningar drogs igång, som blev till planer och detaljplaner. 2012 var det säljstart på det första området, Viared Norra, ett pärlband av tomter med bra skyltläge, norr om vägen. Daniel Göök, som är etableringsansvarig på Borås Stad, pekar med pennan över kartan: – På de här två tomterna har Biltema etablerat sig. Här bredvid finns Derome, bygghandeln. På nästa tomt har vi ett avtalsförslag ute just nu. Här har du Brunngårds, skotillbehörsgrossister. Och här har markis- och solskyddstillverkaren Sandatex satt upp sina stolpar och sitt tak. Och på sista tomten har du Vindspelets grafiska, ett tryckeri. Han ser påtagligt nöjd ut. Redan efter tre år är området fulltecknat. Till årsskiftet ska alla byggnader stå klara. Nästa område, som man redan börjat exploatera, är det som kallas Viared Västra. Det omfattar hela 90 hektar och är en fortsättning av den ursprungliga företagsparken, väster ut längs med riksväg 40. Det här har tagit lite längre tid att färdigställa. Mest för att marken till stor del består av berg och mosse. Halva området, det som ligger längst bort från motorvägen, står redan klart, Aditro byggde sin anläggning där redan hösten 2014. – Ett dussintal olika företag håller just nu på att räkna på de övriga färdiga tomterna. Och varje dag ringer det företag och undrar vad som händer och vilka andra som finns där, berättar Daniel Göök. Samtidigt fortsätter sprängningen och schaktningen av bergknallen som ligger ut mot vägen, 500 000 kubikmeter sten måste bort för att få plan mark. Det kommer att ta många år ännu. Det västligaste hörnet av området ligger på is, i väntan på beslut om hur Götalandsbanan kommer att dras. Det som kallas Viared Östra ligger mellan Mio och Pickesjön, där riksväg 27 kommer att ansluta. Det är ett område på 40 hektar, som fortfarande väntar på sin detaljplan. Det är förberett både för industri och handel och kommer troligen rymma både pendelparkering, restauranger och kontor. Tomterna kommer att börja säljas mot slutet av 2016. 12 Utbyggnaden av industriparken i Viared hänger tätt samman med den större utveckling som pågått i Borås de senaste 10–15 åren. I slutet av 90-talet tappade staden huvudkontor inom textilområdet, och med dem lite av sin framtidstro. Men så började kommunen satsa. Man byggde Borås Arena, Textile Fashion Center, satsade på offentlig konst, högskolan utvecklades till regionens tredje största. – Det ena gav det andra, folk blev stolta och började prata gott om sin stad. Någon gång slutade det regna och solen började lysa i Borås, säger Anders Glemfelt. Befolkningen har ökat starkt de senaste tio åren och i dag flyttar företag sina huvudkontor till Borås. Nyliga exempel är Team Sportia och Fristad Kvintett-koncernen, som flyttar från Mölnlycke respektive Malmö. Bild: RO-GRUPPEN och framtidstro Viareds industriområde håller på att förvandlas till en stor, modern industripark, något som påverkar många verksamhetsområden i kommunen. – Båda två har pekat på att vi har infrastrukturen, att vi har forskning och utveckling, industrimark, kompetent personal och andra kunskapsintensiva företag inom deras områden. Det finns också en koppling mellan Viared och kvaliteten på allt från skola till omsorg och kultur. – Eftersom Borås befolkning växer, är det en ständig uppgift för kommunen att öka antalet arbetstillfällen. När många har arbete, blir det mer pengar i den kommunala kassan, att göra bra saker med i hela kommunen. Men det förutsätter ett livaktigt näringsliv, med en bra bredd, säger Anders Glemfelt. Och det kräver i sin tur att det finns bra tillgång på industrimark. MÅNGA DELAR AV KOMMUNEN INVOLVERADE Samhällsbyggnadsförvaltningen har hand om detaljplaner och bygglov medan Stadskansliets Strategisk samhällsplanering har hand om strategisk markplanering. l Näringslivsavdelningen och Markavdelningen marknadsför och säljer tomterna. l l Tekniska förvaltningen har tagit fram all infrastruktur. Det kommunala bolaget Borås Energi och Miljö har dragit in vatten, avlopp och el och fjärrvärme. l l Servicekontoret har ansvarat för anläggningen av vägarna. l Miljöförvaltningen har ansvar för hållbarhetsfrågor i området. SOFIA BRAX boråsväxer 13 Så blir en förskola till Borås växer och varje år bygger Borås Stad lokaler för förskola, skola, äldreomsorg, LSS och många andra verksamheter. Det är olika typer av fastigheter men gemensamt är att vi alltid bygger för människor. – Att bygga en förskola är inte gjort i en handvändning, säger Jim Arvidsson, projektledare på Lokalförsörjningsförvaltningen. Även om allt flyter perfekt, vilket det sällan gör, tar det minst två år. Varför så lång tid? kan man undra, men det är många beslut som ska fattas och mycket planering som ska göras på vägen. Eftersom förskolan är en offentlig byggnad som ska bedriva verksamhet för barn, ställs det dessutom extra hårda krav. Naturligtvis finns en väldigt stor erfarenhet som gör att vi inte uppfinner hjulet gång på gång men varje projekt har också sina unika förutsättningar. När Borås Stad ska bygga en helt ny förskola är det svåraste att hitta en bra tomt. – Det är mycket som ska fungera för att förebygga miljö- och hälsoproblem, säger Jim Arvidsson. Vi ska tänka på allt från luftföroreningar till utrymme för trafik till och från förskolan. Sedan måste det självklart finnas tillräckligt med plats utomhus så att barnen kan leka. Lagar och andra krav gör att det är svårt att bygga förskolor centralt även om önskemålen om fler förskolor inne i centrum är stort. Att bygga nytt är trots allt lite lättare än att bygga om eller till. När Trandaredsgården byggdes ut med två avdelningar blev ju inte tomten automatiskt större även om fler barn skulle vistas på den. Tomten gränsar till en allmän park så det gick bara att bygga ut åt ena hållet. Men förutom plats för nya byggnader så behövdes fler pplatser och mer utrymme utomhus för barnen att leka på. Lösningen den gången blev att bygga två våningar vilket man helst inte gör eftersom det är dyrare och dessutom besvärligare för alla som arbetar där. Men i det här fallet var det bästa lösningen. Oavsett om det är en ny-, till- eller ombyggnad kan man dela in processen i tre delar. Förstudie, projektering och byggnation. – I förstudien gör vi en första uppskattning av förutsättningarna. Vi tar fram en mycket grov kalkyl och politikerna fattar beslut om vi ska fortsätta eller inte. Går vi vidare så kommer vi till projekt eringen som är allra viktigast, säger Jim Arvidsson. Det är då vi detaljplanerar och det avgörs om allt blir som det är tänkt. Det finns många regler som måste följas. Bland annat för brandskydd, tillgänglighet, toaletter, material, ventilation, buller, kemikalier, arbetsmiljöfrågor och många, många fler. Nu är det fokus på samarbete, många är inblandade och alla ska säga sitt. På Lokalförsörjningsförvaltningen finns experter på miljö, tillgänglighet, it och säkerhet, och de är en stor tillgång i den tidiga planeringen. 14 Det är många parametrar att ta hänsyn till när en förskola byggs. Men det gäller att tänka till före byggstart när man bygger för människor – speciellt små människor. – Vi bygger en förskola som ska stå och fungera i många år så vi måste också tänka på skötseln och underhållet i framtiden, där är förvaltarens kunskap värdefull. Självklart måste vi också ha ett nära samarbete med verksamheten, de är ju experter på det dagliga arbetet. Det hela handlar om att göra rätt från början, det blir både bättre och billigare, understryker Jim. – När sedan projekteringen är klar fattar politikerna beslut igen, och om vi får klartecken går vi in i byggfasen. Nu gör vi precis som det låter, vi bygger helt enkelt förskolan. När en förskola byggs är en grundläggande fråga vem som egentligen ska använda lokalerna. Naturligtvis ska det fungera med arbetsmiljö, utrymningsvägar, parkering och inomhusmiljö, men man får aldrig glömma vilka förskolan i slutänden är till för – barnen. Deras önskemål försöker man uppfylla så långt det är möjligt. På Trandaredsgården bildades det ett barnråd som fick komma med önskemål om den nya gården. Rådet bestod av sex barn och tre förskolepedagoger. En av dessa var Gunnel Hassel som berättar om hur det gick till. – Vi började med att lotta fram representanter från avdelningarna, berättar Gunnel Hassel. Sedan hade vi möten där vi pratade om vår nya förskolegård. För att underlätta hade vi tagit fram tre frågor som vi resonerade kring. Digital värld ställer nya krav på skolan För att Borås ska fortsätta att växa krävs det mer än byggnader. Det måste finnas människor som lever och växer med staden. Ett sätt att möta tidens krav – och satsa på framtiden – är att bygga it-infrastruktur så eleverna kan utnyttja dagens teknik. Enligt Skolverket ska ”Elever ha tillgång till de lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning”. It används i dag som ett pedagogiskt verktyg och alla räknar med att utvecklingen av tekniska hjälpmedel i skolan kommer att gå väldigt snabbt. För att kunna utnyttja alla för delar som finns med den digitala världen gäller det att skolorna har rätt förutsättningar. Det är lätt att tänka på att ha tillräckligt många datorer, kompetens hos lärare, bra program och så vidare. Självklart måste allt detta finnas, men om inte själva skolbyggnaden är förberedd för all it-användning hjälper det inte, hur många datorer som än finns. Barnen fick fundera över: • Vad tycker ni är roligast att göra på vår förskolegård? • Vilken lekplats tycker ni är roligast att gå till? • Vad skulle ni vilja att det fanns på vår nya förskolegård? – Det var fantastiskt att se barnens engagemang och kreativitet. Att låta barnen vara med och bestämma så här är en jättebra idé, menar Gunnel Hassel. Önskelistan skickades helt oredigerad till landskapsarkitekten som satte igång med att försöka tolka vad barnen menade. Det blev det inget litet badkar och heller ingen vattenrutschkana men i stort sett blev alla önskemål uppfyllda. – Att kunna uppfylla barnens önskemål, om än inte alla, är det absolut roligaste i hela projektet, avslutar Jim Arvidsson. LENA ZETTERBERG LEKPLATSER PÅ TAKET I Lövgärdet i Göteborg byggs just nu en ny förskola där hela lekgården är fyra meter över mark. Politikerna följer projektet noga och kommer att se om det är ett alternativ för att få centrala förskolor även i Borås. Nihad Selimovic är it-projektledare på Lokalförsörjningsförvalt ningen och ansvarar för it-frågorna i byggprocessen. Oavsett om det byggs en ny skola eller en gammal byggs om ingår it som en naturlig del. – Varje fastighet har sina förutsättningar som vi måste ta hänsyn till. Bygger vi en ny handlar det bland annat om hur långt det är till närmaste anslutningspunkt för fiber. När det gäller själva byggnaden måste vi tänka på hur konstruktionen kan påverka. I dag när vi bygger energisnålt kan exempelvis tjockleken på väggarna göra att täckningen måste förstärkas, säger Nihad Selimovic. Vid en ombyggnad är ju vissa förutsättningar redan kända men då är det viktigt att kapaciteten mäts, att den är tillräcklig för att klara av framtidens behov. Annars måste nätverk bytas ut eller uppgraderas. – I planeringen har vi självklart möten med skolan om deras it-behov, vi måste tidigt veta vad som krävs. Vi går igenom hur it ska användas praktiskt i verksamheten och här är vår uppgift att tolka vilka funktioner som önskas, fortsätter Nihad Selimovic. Det är många som säger att de vill ha ”en kanon i taket” men vad som egentligen efterfrågas är ju möjligheten att visa presentationer och annat på en stor skärm. I dag har utvecklingen gått vidare och vi använder en mer modern teknik. Naturligtvis ingår it-frågor även när Borås Stad bygger andra lokaler. – Vi måste försöka förutse vad som kommer att hända i framtiden. Världen förändras och våra fastigheter måste uppfylla de krav som ställs under många år framåt. Om vi tittar på äldreboende så bor det en generation där i dag som inte använder it på samma sätt som de som bor där om 30 år kommer att göra. När det är min tur vill jag kunna spela spel, ladda ner filmer och annat som jag inte vet om än eftersom det inte är möjligt i dag, avslutar Nihad Selimovic med ett leende. LENA ZETTERBERG boråsväxer 15 Djuren får egna vägar För att Borås ska kunna växa på bästa sätt måste vi också tänka på den biologiska mångfald som finns runt omkring oss. Det ska vi göra för djurens skull – men även för vår egen. Ingen vill väl möta stressade älgar eller obekväma vargar inne i stan? Ett landskap är ett lapptäcke av olika livsmiljöer, korridorer och barriärer. Olika arter har olika preferenser var de vill leva och hur de kan ta sig fram i landskapet. För öringen är till exempel Viskan en nödvändig spridningskorridor – en fiskväg. För hasselmössen utgör Viskan i stället en barriär som de har mycket svårt att ta sig över. För att kunna sprida sig till biotoperna som ligger likt öar i landskapet krävs förbindelser, korridorer eller vandringsleder. Ibland finns naturliga barriärer som gör att arterna måste hitta en väg runt. Men för det mesta är det människoskapade barriärer, till exempel i form av fördämningar, viltstängsel, bebyggelse, vägar och järnvägar. Vi har traditionellt sett försökt lägga bebyggelse, vägar och järnvägar så att vi ska göra så litet ingrepp och förstöra så få livs miljöer som möjligt, men konsekvensen hur det fragmenterar landskapet och påverkar den biologiska infrastrukturen har vi inte alltid tänkt på. Det beror mycket på att naturen för det mesta har räckt till ändå, men nu är det inte så längre. Problemet med minskande vandringsmöjligheter för djur ökar i takt med människans markanvändning. Om en barriär skapas och livsmiljöerna för arterna delas på flera mindre ytor kan det medföra att en del av beståndet försvinner eller dör ut på grund av för lite plats, för liten stam eller för hög inavel. I sämsta fall dör hela populationen i ett område ut för att ytorna att leva på blev för små och isolerade. Öringbeståndet i Viskan uppströms Öresjö har varit isolerat från omvärlden i ungefär 150 år nu, eftersom det inte finns möjligheter för fisk att ta sig upp förbi alla kraftverk som byggdes från mitten av 1800-talet. Hur har det på verkat öringstammen? Det vet vi inte. Tanken på biologisk infrastruktur var något som startade i samband med anläggandet av Ostlänken mellan Järna och Linköping, en del av Götalandsbanan. Vi har även börjat anamma tänket i Borås. Särskilt aktuellt blev det i samband med hasselmusinventeringen 2006 eftersom det avgjort största hotet mot hasselmössen bevarandestatus är spridningshindren – inte brist på livsmiljöer! I Borås Stads Vattenresursplan och lokala Miljömål finns mål att vi ska förbättra möjligheterna för djur att ta sig fram genom kommunen och växter att sprida sig. I Grönområdesplanen finns viktiga gröna stråk genom staden inritade på en karta. Det finns en utredning, med förslag på var vi skulle kunna förbättra passagemöjlig heterna för stora djur förbi staden. Det blir inte så bra när panikslagna älgar, förvirrade rådjur och stressade vargar försöker hitta sin väg genom gator och bebyggelse. Det finns många sätt att förbättra den biologiska infrastrukturen genom kommunen och anlägga säkra och framkomliga passager för våra vilda djur. Vid vägar och järnvägar kan man bygga viltbroar, ha uthopp genom viltstängslen här och var, anlägga grod- och småvilttunnlar under vägen och sätta upp småvilts- och grodstängsel utefter särskilt känsliga sträckor. Vid passage av vattendrag kan man bygga brospann eller rejäla trummor så att den naturliga strand kanten finns kvar. I trånga vattentrummor kan man sätta upp hyllor som småvilt kan gå på för att slippa gå över vägen. Viltbroar över vägar och järnvägar blir trygga passager för det större viltet, men även för små djur som hasselmöss går det att anlägga tunnlar och broar. 16 JENNY PLEYM Bild: PEDER PERSSON En för alla, alla för en – de bästa tillgänglighetsanpassningarna är nödvändiga för få men hjälper många. Dessutom kan de vara estetiskt tilltalande. Stad tillgänglig för alla Men vad räknas som en funktionsnedsättning? Vanligtvis går nog tanken till en person som har någon form av rörelsehinder, exempelvis sitter i rullstol, men det finns så många fler. Borås Stad har medvetet satsat på den fysiska tillgängligheten, i första hand. Mycket har gjorts, och säkert har du sett en hel del men kanske inte reagerat på att det är en tillgänglighetsanpassning. Lena Mellbladh är tillgänglighetskonsulent och arbetar med tillgänglighetsfrågor i Borås. För att visa på ett exempel nämner hon Kulturhuset där Borås Stad gjort många åtgärder, både ut- och invändigt. – Vi har minskat nivåskillnader, kontrastmarkerat pelare, anpassat skyltningen och skapat taktila ledstråk – det vill säga där informationen överförs genom beröring. Även inom andra områden har vi satsat. Exempelvis är naturen på många platser i Borås lätt att nå tack vare anpassade stränder, fiskebryggor och anpassningar i naturreservat. Många lekplatser är anpassade, djurparken har en ny entré och en tillgänglighetsramp har gett rullstolsburna personer likvärdiga möjligheter att ta del av Sommartorsdagarna, säger Lena Mellbladh. Borås Stad har åstadkommit en hel del men mycket återstår förstås fortfarande. På agendan finns nu åtgärder riktade mot mer dolda funktionsnedsättningar, sådant som vi inte ser med blotta ögat men som finns där likaväl. Personer med en dold funktionsnedsättning kan inte alltid formulera sina behov eller ge uttryck för att de behöver hjälp. Till dolda funktionshinder räknas bland annat psykiska sjukdomar och afasi men också allergier och synfel. Okunskap kan ibland resultera i diskriminering och av den anledningen är det mer aktuellt än någonsin att satsa på dessa åtgärder. Tillgänglighetsanpassningar kostar självklart men kanske inte så mycket som det är lätt att tro. Många av åtgärderna krävs redan i bygglagen men eftersom Borås följer Västra Götalandsregionens riktlinjer blir det marginellt dyrare. Skattemedel ska användas effektivt men också svara mot alla invånares behov. – Att Borås får högsta betyg i Tillgänglighetsbarometern 2015 (Humana) och att vi vann Access City Award 2014 ska vi vara väldigt stolta över. Jag känner mig mycket inspirerad av tillgänglighetsarbetet som ligger framför oss. Jag vet att det är en entusiasm som alla inblandade i arbetet delar, avslutar Lena Mellbladh. LENA ZETTERBERG FUNKTIONSNEDSÄTTNING ELLER FUNKTIONSHINDER? Myndigheten för delaktighet (tidigare Handisam) sprider budskapet att tillgänglighetsanpassningar är nödvändiga för 10 procent, underlättar för 40 procent och är bekvämt för 100 procent av befolkningen. l Från och med 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. l Funktionshinder och funktionsnedsättning är två olika saker. En funktionsnedsättning kan vara mer eller mindre begränsande beroende på vilka funktionshinder man upplever. Funktionshinder uppstår i mötet med omgivningens förväntningar och förutsättningar. l boråsväxer Bild: NAMN NAMN I visionen Borås 2025, uttrycks tankar om invånarnas delaktighet och inflytande. Sedan i början av 2000-talet har vi arbetat för att Borås ska vara en stad för alla, oavsett vilka förutsättningar du har. 17 Sju steg till bygglov Vill du bygga nytt, glasa in din altan eller kanske funderar du på att sätta upp solpaneler? Då är det troligt att du behöver söka bygglov eller göra en anmälan. Och vi som arbetar med bygglov ser fram emot att hjälpa dig. Till oss kan du alltid höra av dig när du har frågor eller vill ha råd från erfaren personal. Här kan du läsa en kortfattad beskrivning av vägen till ett bygglov – en process i sju steg. ÖPPETTIDER Kundmottagning: 8–16 måndagar– torsdagar och 8–15 fredagar. Stadshuset, Kungsgatan 55, plan 5 Öppen mottagning med drop in tisdag– fredag 10–11.30 och tisdag 16–18. Stadshuset, Kungsgatan 55, plan 6 Telefon 033-35 85 00 E-post [email protected] TEXT JOSEFINE WALKIN ILLUSTRATIONER HELENA BERGENDAHL 1. FÖRBERED DIG Vilka förutsättningar finns? Beroende på var du bor har du olika förutsättningar. Ta reda på om det finns en gällande detaljplan för ditt område genom att kolla på Boråskartan på boras.se (välj Karta) eller kontakta oss. Vad kostar det? Olika bygglov kostar olika mycket. På vår webbsida hittar du exempel på aktuella prisuppgifter. Har du pratar med dina grannar? Processen går ofta både snabbare och smidigare om du pratar med dina grannar i ett tidigt skede. Det kan hända att vi behöver kontakta dina grannar. Behöver du en kontrollansvarig? Om en åtgärd kräver bygglov eller anmälan måste du som byggherre (du som betalar bygget) i vissa fall utse en kontrollansvarig för ditt projekt. Den kontroll ansvariga är din sakkunniga under projektet och ser till att rätt kompetens finns. Den kontrollansvariga du anlitar måste vara certifierad och får inte vara släkt eller arbetskamrat till dig. ▼ 2. ANSÖK Sök lov med vår e-tjänst: Du kan söka bygglov och göra en anmälan digitalt med vår e-tjänst Mitt bygge. Då kan du också följa ditt ärende direkt på webben. Ansök med blankett: Du hittar våra blanketter på webben, eller på vår kundmottagning. Ansökan kan du posta eller lämna direkt till vår kundmottagning. Det är viktigt med kompletta handlingar. Det är först när vi har en komplett ansökan som vi börjar handlägga den. På vår webbplats finns information om vilka handlingar som gäller för just ditt projekt. Och är du osäker – fråga oss gärna! 18 3. DIN ANSÖKAN HANDLÄGGS Bekräftelsebrev: När ansökan kommit in till Samhällsbyggnadsförvaltningen får du ett bekräftelsebrev från oss med information och diarienummer för ditt ärende. I brevet står också vem som kommer att vara handläggare. Det är din handläggare du ska kontakta när du har frågor. Komplett ansökan: Handläggaren börjar med att bedöma om din ansökan är komplett, det vill säga att den innehåller alla handlingar som behövs och att de är fackmannamässigt utförda. Om något saknas eller behöver förtydligas kontaktar vi dig. Granskning av ansökan: När din ansökan är komplett granskas den och du kan räkna med att få ett beslut inom åtta veckor. Granskningen innebär en kontroll av att din ansökan följer de bestämmelser som finns. Yttranden från andra: Ibland behövs det att andra berörda sakägare (till exempel din granne) yttrar sig. Då skickar vi ut brev till de berörda. I vissa fall kan det vara mer komplicerat då även andra ska yttra sig (till exempel Miljöförvaltningen, Trafikverket med flera) och då kan processen förlängas. 4. DU FÅR ETT BESLUT Ett beslut kan innebära antingen en beviljad, avslagen eller avvisad ansökan. Ofta är det handläggaren själv som fattar beslut om bygglov, men ibland är det Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutet annonseras på Post- och Inrikes tidningars webbplats, och om ingen överklagar inom fyra veckor vinner beslutet laga kraft. 5. DU FÅR ETT STARTBESKED Innan du kan börja bygga måste du få ett startbesked. Ibland behövs det ett tekniskt samråd innan du kan få det. Då går vi tillsammans igenom hur arbetet kommer att planeras och organiseras. 6. VI GÖR ETT ARBETSPLATSBESÖK När bygget pågår kan du få besök av oss. Vi kontrollerar då att bygget följer kontrollplanen och det givna bygglovet. 7. DU FÅR ETT SLUTBESKED OCH HAR NÅTT MÅL Innan du kan inviga eller börja använda ditt nya bygge behöver du ett slutbesked. Det är ett beslut och godkännande från bygglovavdelningen att det du byggt nu får tas i bruk och användas. boråsväxer 19 Hållbar framtid när Norrby växer Norrby är en stadsdel med stor potential och stora möjligheter. Därför vill Borås Stad låta Norrby växa på ett hållbart sätt, i nära samverkan med både de boende på Norrby och övriga boråsare. Ett sätt att driva på utvecklingen och få ett kvitto på hur arbetet går är att använda sig av hållbarhetscertifiering. – Norrby har ett väldigt attraktivt läge, mitt i stan. På den del som ännu inte är bebyggd ser jag gärna att det blir mycket boende, samtidigt som det ska finnas många gröna ytor, säger kommunalrådet Tom Andersson (MP). Men byggnader är långtifrån allt. – Minst lika intressant är det som händer mellan byggnaderna, att man ser till att det finns platser där människor kan mötas, så att stadsdelen blir socialt hållbar. Meningen är att den nya delen av Norrby ska göra att dagens Norrby och centrum kan växa ihop. Borås Stad vill att hela Norrby ska bli en långsiktigt hållbar stadsdel. Det betyder att man bygger för framtiden redan nu. För att göra det på bästa sätt har Borås Stad bestämt sig för att certifiera Norrby genom ett system för hållbarhetscertifiering. Det gör att alla inblandade vet vad som gäller, och dessutom fungerar systemet som en checklista. I våras var Borås och tio andra kommuner med och arrangerade workshops för att ta fram idéer och förslag till ett svenskt certifieringssystem. Deltagarna kom från bland annat högskolor, energibolag, arkitektfirmor, fastighets- och byggbolag. Certifieringssystemet heter Citylab och det är också namnet på den plattform där kommuner och andra nu kan utbyta erfarenheter och lära sig av varandra. Det är den ideella organisationen Sweden Green Building Council som har hand om Citylab. Borås Stads hållbarhetscertifiering av Norrby är väldigt speciell, om man jämför med andra kommuner i Sverige. – Det vanligaste är att hållbarhetscertifiera en kommande stadsdel. Här i Borås vill vi hållbarhetscertifiera både det Norrby som redan finns och det som kommer. Det är unikt, säger Pia Aspegren som är miljöutredare på Miljöförvaltningen. Pia Aspegren ger ett par exempel på hållbarhetsarbete som skulle kunna passa även för dagens Norrby. – Det skulle kunna vara att installera solceller på hustaken för att få el till bostäder. Det skulle också kunna vara att hjälpa till om boende vill minska sina transporter genom att ha bilar ihop i en bilpool. När det gäller de nya husen går det till exempel att planera i förväg för att utnyttja taken på ett smart sätt. – Man kan ha gröna tak på husen i form av odlingar eller gräsmattor. Det är bra för dagvattenhanteringen och hjälper stadsdelen att utvecklas bra energimässigt. Och så kan man sätta upp bikupor. De 20 bidrar till den biologiska mångfalden, säger kommunalrådet Tom Andersson (MP). Men vad hållbarhetscertifieringen ska innehålla – det handlar mycket om vad invånarna längtar efter och hur de vill ha det. Både du som bor på Norrby, och du som bor någon annanstans i Borås, kan vara med och tycka till. Många är nyfikna på vad som ska hända med både Norrby och andra stadsdelar i samband med bygget av Götalandsbanan och ett nytt stationsområde i Borås. Oavsett vad som händer är arbetet med Norrbys hållbarhetscertifiering viktigt. – Absolut. Vi har stora ambitioner för Norrby. Vi vill vara tydliga, både inför invånare, byggföretag och andra aktörer, att vi inom Borås Stad planerar för en hållbar utveckling av Norrby. Vi vill utveckla staden rätt och på rätt sätt från början, så att vi inte behöver göra om, säger Pia Aspegren. ANNA VÖRÖS LINDÉN OLIKA TYPER AV HÅLLBARHET Man brukar tala om olika typer av hållbarhet: social, ekonomisk och ekologisk/miljömässig. Social hållbarhet är exempelvis att: Lyssna på invånarnas åsikter om vad de vill ha för förbättringar. l Planera och bygga bostäder, gator och parker så att människor känner sig trygga. l Ekonomisk hållbarhet är exempelvis att: Se till att det finns olika boendeformer så att personer med olika inkomstnivåer kan bo i samma stadsdel. l Ha lokaler för affärsverksamhet i entréplan så att stadsdelen lever och en del av invånarna kan driva sina företag eller vara anställda där. l Underlätta om boende vill starta en bilpool eller äga verktyg tillsammans. l Ekologisk hållbarhet är exempelvis att: l Sätta upp solcellsanläggningar på taken. Fokusera på hållbara transporter, kollektivtrafik och bra cykelmöjligheter. l l Ha många gröna ytor där människor kan vara och umgås. Bild: BORÅS STAD Oavsett om du bor i Norrby eller i någon annan del av Borås så kommer du att få tycka till om stadsdelen, så att Norrby kan förändras på ett hållbart sätt och människor trivs och känner sig trygga. BORÅS 2025 Hållbarhetscertifieringen av Norrby är en del av visionen Borås 2025: Borås är en stad där människor möts och där social, etnisk och kulturell mångfald driver utvecklingen framåt. l Borås har en livskraftig stadskärna där invånarantalet tredubblas mellan 2012 och 2025. Människor i olika åldrar och med olika kulturell bakgrund har råd att bo centralt. l Borås är en stad baserad på förnybar energi där invånarna är med och skapar en långsiktigt hållbar miljöutveckling. l Målet med hållbarhetsarbetet på Norrby är att den nya delen ska göra att dagens Norrby och centrum hänger närmare ihop. Järnvägen och Norrbyleden ska inte kännas som barriärer som delar staden. boråsväxer 21 Bild: SOFIA CARLENBERG Textile Fashion Center vann årets Stadsbyggnadspris i kategorin för bästa ombyggnad. Det är ett av många projekt som sätter Borås på arkitekturkartan. Borås bästa byggnader Borås är en stad som vågar sticka ut och ta plats när det gäller arkitektur och hur staden gestaltas. Stadsbyggnadspriset uppmärksammar byggprojekt som förhöjer upplevelsen av att vistas i vår stad, och som sätter Borås på den internationella kartan. I Borås är intresset för stadsbyggnad och arkitektur stort, både hos byggbranschen och boråsarna själva. De senaste åren har det hänt mycket och staden har börjat byta skepnad. Områden kring Viskan har restaurerats och öppnats upp. På uteserveringar och längs gångstråk är det möjligt att glädjas av vattnet som förr i tiden framförallt ansågs vara en del av textilindustrin. Stadsparken blomstrar, lekplatsen och Orangeriet har skapat mötesplatser för människor, och med det en grogrund för nya idéer. I Simonsland har ett gammalt industriområde förvandlats till ett centrum för mode, vetenskap och innovationer. Samtidigt finns det planer på att förtäta stadskärnan genom att bygga på höjden, och på så sätt skapa bostäder för alla som vill bo i centrum. – Vi påverkas mycket av vår omgivning. Om det är ordning och reda omkring oss mår vi bra, och vi känner oss mer värda som människa. Det är kommunens uppgift att se till att gemensamma ytor, som torg eller skolor, blir bra. Vi fostras av miljön vi är i, därför är det viktigt att lyfta goda exempel, säger Tomas Rossing, stadsarkitekt i Borås Stad. Tomas Rossing För att uppmärksamma goda förebilder inom arkitektur och stadsbyggnad delar Samhällsbyggnadsnämnden ut Stadsbyggnadspriset med några års mellanrum. Priset delas ut till objekt inom kategorier som täcker alla aspekter av stadsbyggnad, från bostadshus till näringsfastighet till landskap och stadsmiljö. Till sin hjälp har nämnden en jury som består av politiker, tjänstemän från kommunen, representanter från media och den byggande värl- 22 den. I år tävlade byggnader som färdigställts mellan 2012 och 2014. Juryn har haft många fina byggnader att välja mellan. – Det finns en tradition i Borås, man uppskattar god arkitektur. Jag upplever att intresset för arkitektur är större här än i andra städer. Jag tror det beror på stadens historia med den starka textil industrin. Design, form, stil och image – det går att dra många paralleller mellan textil och arkitektur. I båda fallen ska det vara funktionellt, vackert och hållbart, säger Tomas Rossing. Årets pris delades ut till en stor variation av projekt, men de har alla något gemensamt: genom nytänkande och oräddhet har de skapat unika platser som satt Borås på kartan, även internationellt. Bland vinnarna fanns Fristadbostäders trähus på Åsboplan, street art-festivalen No Limit och restaureringen av Simonsland som ledde till Textile Fashion Center. – Borås är en varierad stad i sitt arkitektuttryck, den har vuxit beroende på hur bra det har gått för industrin. Det har gett en stor variation vilket i dag är en tillgång. Staden tål nya tillägg och det går att ta ut svängarna. Det har årets vinnare gjort och de har lyckats skapa spännande och varierade miljöer som vi alla kan ha glädje av. ANDREA ZACKRISSON STADSBYGGNADSPRISET delas ut var tredje år av Samhällsbyggnadsnämnden för att uppmärksamma god arkitektur och stadsbyggnad. Vinnare utses i fem olika kategorier. 2015 års vinnare är: Bostadshus: Fristadbostäders trähus, Åsboplan i Fristad. Ombyggnad: Textile Fashion Center, Simonsland. Offentlig byggnad: Östermalmsgården, Östermalm. Mark, landskap och stadsmiljö: Gatukonstfestival No Limit. Näringsfastighet: Kvarteret Vestindien, Simonsland. kultur Romers liv och vardag Romer och romskt utanförskap liksom romsk glädje står i fokus på Kulturhuset under hösten. I centrum finns den stora utställningen Vi är romer som setts av mer än 100 000 besökare på Göteborgs stadsmuseum. I Borås kompletteras den nu av en lokal utställning av och med romska grupper i Sjuhärad. – I båda utställningarna berättar romer om sin vardag, med både glädje och sorg. De delar med sig av erfarenheter av fördomar och rasism, som många romer tyvärr fortfarande möter, säger MarieLouise Weise, kultursekreterare i Borås Stad och projektledare för utställningen. Under Förintelsen miste mellan 200 000 och 500 000 romer livet, vilket inte är lika känt som nazisternas folkmord på judar. I utställningen Vi är romer – möt människorna bakom myten får besökaren veta mer om romernas folkvandring från Indien till Europa för ungefär 1 000 år sedan och om deras tillvaro sedan dess. Marie-Louise Weise konstaterar att det är angeläget att berätta romernas historia och att göra deras traditioner mer kända. – Romer är en av Sveriges fem erkända minoriteter och en del av vårt kulturarv. Det är viktigt att slå fast. Det behövs mer kunskap, inte minst för att romer just nu är ett aktuellt samtalsämne i och med EU-migranterna. En hel del som sägs om dem baseras på rena myter. livsberättelser. Dessutom har jag träffat romer från Rumänien som är här och tigger. De ingår också i utställningen. Även huvudutställningen Vi är romer – möt människorna bakom myten bygger på intervjuer, foton och filmer gjorda med och av romer. På Göteborgs stadsmuseum sågs den av 130 000 besökare. På Kulturhuset i Borås kommer romers liv, utanförskap, aktivism och musik att finnas med på olika sätt under hösten. Stadsteaterns nya konstnärliga ledare Ragna Wei regisserar familjeföreställningen Katitzi baserad på författaren och medborgarrättskämpen Katarina Taikons (1932–95) populära böcker om sin barndom och uppväxt i en romsk familj i Sverige. Premiär 21 november. På Röda Kvarn visas dokumentärfilmen om Katarina Taikon, med manus och regi av duon Gellert Tamas och Lawen Mohtadi. – De två är några av gästerna vid höstens Måndagar på Kulturhuset där temat är mänskliga rättigheter. Från mitten av oktober blir det även extra föreläsningar på torsdagar knutna till utställningen. Vernissage för Vi är romer – möt människorna bakom myten är den 3 oktober och då spelar bland annat Svarta safirer. Utställningen visas sedan fram till den 29 februari 2016, både för allmänheten, skolklasser och andra besöksgrupper. – Guiderna som visar utställningen har själva romskt ursprung. Målet är att öka besökarens kunskaper, ändra attityder och få slut på alla de myter som fortfarande lever. Det görs bäst i mötet männi skor emellan. ANNA VÖRÖS LINDÉN Marie-Louise Weise har tillsammans med romer som bor här skapat den lokala utställningen Romer i Sjuhärad. – I intervjuer delar romer och resande generöst med sig av sina Vill du veta mer om utställningen besök boras.se/kultur. Programmet för hösten Måndagar på Kulturhuset hittar du på boras.se/mandagar. Rome r i Sju 3 okto ber 20 15 - 29 Kultu rhuset februa härad Borås ri 2016 Det finn s många bland Sjuhär annat adsbor möta skapat med rom Ester, utställn skt urs Milan, ingen Du får prung. Monica Romer även Hur ser , Arne, en hist i deras Susann – för inte orisk tillb Sjuhärad där liv ut? och Kur jättelä de del akablic Här får nge sed t. Tills ar me k av hur du amma d sig av an. resand ns har sina Utställn erome de r behand livsberätte ingen och fins är lser. lades ka rom producerad i Sjuhär er sam av Kult – ett loka ad t lt kom plement urkontor ranter et tillls i Borås ammans och Sjuh udutstä med resa ärad llningen nderom Vi är rom . Det här är er, nya en frist er -mö ående nlända rom t män er utställn niskorna ing bakom myten EU-mig till huv I texter, bilder och filmer berättar romer om sitt liv och sin vardag. Det är även romer som guidar besökarna på utställningarna på Kulturhuset som kan ses från oktober till februari. 23 kultur Nytt liv för underlivet Kunskapens frukt är något så speciellt som ett faktaspäckat, folkbildande och roligt seriealbum. Samtidigt som det lyfter fram något som genom sin undanskymda plats lockat till många föreställningar och vanföreställningar om ”det som brukar kallas det kvinnliga könsorganet”. Boken blev en succé när den släpptes förra året och Liv Strömquist belönades för sin insats med Dagens Nyheters kulturpris. Nu blir Kunskapens frukt teater på Borås Stadsteater. Det här är första gången Kunskapens frukt dramatiseras, men det är långt ifrån första gången något av Liv Strömquists verk blivit teater. Tidigare har till exempel Unga Dramaten haft stora framgångar med föreställningen Liv Strömquist tänker på dig! – Jag blev verkligen förvånad första gången någon ville dramatisera mina serier, men de är väldigt textbaserade så jag insåg att de kan fungera på scenen, säger Liv Strömquist. Serierna innehåller inte några seriefigurer som ska gestaltas på scenen, som till exempel när Joakim Pirinens Socker-Conny blev teater. Det är serier där vanliga människor blivit seriefigurer, och som sedan gestaltas som vanliga människor av skådespelare på scenen. Idén till Kunskapens frukt har Liv Strömquist burit med sig. – Jag har velat göra något om kvinnors könsorgan ur ett samhälle ligt eller kulturellt perspektiv jättelänge. Det handlar inte om det rent biologiska utan om hur samhället konstruerar kvinnans könsorgan och hur det påverkar hur vi känner inför det och våra kroppar i dag. Researchen hon gjorde i ämnet påverkar Liv Strömquists digitala vardag än i dag. – Jag fick ju en ganska speciell sökhistorik under researchen (skratt) när jag skrev in ord som vagina, vulva och underliv på Google. Genom Adlibris, Amazon och andra bokhandlare fick jag tag i en del litteratur. Det påverkar så klart vad jag får för litteraturförslag på de sajterna i dag, säger hon. Att hitta avhandlingar med ett kulturellt perspektiv på det kvinnliga könsorganet och menstruation visade sig vara svårt. Hon hittade egentligen bara två avhandlingar om mens, där den ena var från 1970-talet. Men informationsinsamlandet var framgångsrikt. Det gick nästan lite väl bra. – Det var först när jag hittade vissa nyckelberättelser som jag kände att det här kommer bli någonting, det här kommer att bli bra. Jag fick välja, men med det material jag samlat ihop så kunde jag faktiskt gjort minst en lika tjock bok till. Kunskapens frukt innehåller väldigt mycket fakta men precis som i Liv Strömquists andra böcker känns det inte som någon fakta stoppning. Den genomsyras av humor. – Det är viktigt att det är roligt eftersom jag tycker att det blir 24 bättre då. Humor är något som jag prioriterar men det viktigast är själva spaningen och slutsatserna. Det är lusten till analysen som driver den konstnärliga processen framåt. – Jag får energi av att analysera. Så jag går på lustkänslan och försöker bara göra det jag tycker är kul. Att göra en spaning, till exempel. I Kunskapens frukt dras till exempel slutsatsen att människans könsorgan genom språk, kultur och samhällsklimat har konstruerats som ett motsatspar. På samma sätt som motsatsen till man, är kvinna – och tvärt om. – Egentligen kan man se könsorganen mer som grannar eller något annat mer närliggande. Och om du ser man och kvinna som något annat än motsatser så öppnar det för att tänka nytt. En social konstruktion hellre än något superförankrat biologiskt. Visst har samhället försiktigt börjat avdramatisera ”det som kallas det kvinnliga könsorganet”. I dag har till och med – läs och häpna – en tillverkare av mensskydd visat reklamfilm där mensen representeras av en cerise vätska, fortfarande långt från den naturliga färgen men betydligt närmare än den turkosblå som varit gängse. Och under sommaren har många twittrat om sin menstruation under hashtaggen #PeriodsAreNotAnInsult, sedan den rike Donald Trump med sina politiska ambitioner försökte nedvärdera tvankaret Megyn Kelly genom att säga något som kunde tolkas som att han ansåg henne menstruera för tillfället. Unga Dramaten marknadsförde sin föreställning Mens – the musical med menstält och vaginaverkstad i Kungsträdgården i Stockholm och nu får alltså Borås Stadsteater sin Kunskapens frukt. När du sett tidigare föreställningar av dina verk, är det något du blivit förvånad över? – Det beror förstås på hur mycket jag varit inblandad. Jag har inte så mycket kontrollbehov. Regissör, dramaturg och skådisarna måste göra det till sitt eget verk. Texten finns där men så måste de göra sina egna tillägg. Vad vill du att de som ser föreställningen på Borås Stadsteater tar med sig? – Nya tankar om hur vi kan tänka kring kön och sexualitet. CHARLOTTE OHLSSON Bild: LIVIA ROSTOVANYI KUNSKAPENS FRUKT Urpremiär 26 september 2015, Lilla scenen, Borås Stadsteater. Av: Liv Strömquist, dramatisering ensemblen Regi: Mattias Brunn Scenografi: Richard Andersson Kostym: Josefin Lindskog Mask: Christoffer Nordin Skådespelare: Elin Bornell, Anna Harling, Peter Lorentzon Liv Strömquist hoppas att föreställningen Kunskapens frukt, baserad på hennes bok, på Borås Stadsteater ska väcka nya tankar om kön och sexualitet. Hallå där … … Elin Bornell, skådespelare, som tillsammans med övriga i ensemblen och regissören arbetar fram manus till föreställningen på Borås Stadsteater, med utgångspunkt från Liv Strömquists seriealbum Kunskapens frukt. – Vi utgår från boken och använder stämningarna och väljer ut vissa delar av den. Det här är ett arbete som kommer att pågå ända fram till premiären den 26 september. Än så länge vet vi inte hur manuset blir (intervjun från mitten av augusti), men boken är grunden och så gör vi scenkonst av den. Varför valde ni att dramatisera Kunskapens frukt? – Det är ett viktigt och spännande ämne som vi bör prata om mer. Vi brinner för frågorna den ställer. Det är ju väldigt mycket text i boken och inte ett vanligt seriealbum på det viset. Det finns massor att utgå ifrån. Hur går det? – Det finns få situationer att dramatisera men det är mycket tydliga bilder som man kan översätta till en scen, det är bra. Men det vi framför allt gått i gång på är ämnet. Hur Liv Strömquist radar upp fakta och använder humor på ett fantastiskt sätt. Det är fakta som vi inte kände till, annat som vi kände till och mycket som vi tycker är viktigt att berätta om. Vad hoppas du att publiken ska få med sig? – Att de får se en häftig och rolig föreställning där de kanske lär sig något nytt om sig själva och andra, och framför allt om det kvinnliga könsorganet. 25 väster Följ med på rundtur Den gamla Kristinebergskolan, byggd på N 1970-talet, hade problem med ventilation V Ö och mögel. För några år sedan revs den därför, och på samma plats står nu en nybyggd skola. Under tiden som den nya skolan byggdes har elever och personal varit på olika ställen. Årskurs 1–3 har varit på Regementet och årskurs 4–6 har varit i Asperos gamla lokaler på Göta. Förskoleklass och fritids för de yngre barnen har varit på Daltorpskolan och fritids för de äldre barnen på Mötesplats Kristineberg. Rektor Jesper Henriksson och biträdande rektor Ann-Kristin Sjörén-Stendahl tycker det är skönt att elever och personal äntligen är tillsammans igen. – Det har fungerat bra, men jag tror att både elever och personal är trötta på att vara isär och att alla är glada att åter vara samlade i vår nya skola, säger Ann-Kristin. ANNA ROSENDAHL Vill du veta mer kontakta rektor Jesper Henriksson, 033-35 79 33 eller biträdande rektor Ann-Kristin Sjörén-Stendahl, 0721-60 08 61. Bild: ANNA SIGGE När klockan ringde in till det nya skolåret välkomnades eleverna på Kristinebergskolan till en helt nybyggd skola. Här är det ljust, fräscht och fint. Häng med och kolla hur den ser ut! Nu går det 320 elever på Kristinebergskolan, från förskoleklass upp till årskurs 6. Skolan är byggd för 500 elever, så det finns plats för fler. Skolan har två våningar och alla årskurser har egna entréer. På första våningen går förskoleklass, ettorna och tvåorna – alla med egen ingång och kapprum. På andra våningen går treorna, fyrorna, femmorna och sexorna, som även de har var sin ingång och kapprum. Ingångarna och kapprummen har olika färger, så det är lätt att hitta rätt. KRISTINEBERGSKOLAN I SIFFROR l 320 elever går på skolan. 107 miljoner kronor kostade skolan att bygga. l 17 orangea Marimekko-lampor från den gamla skolan pryder matsalen l 2 konstgräsplaner (som är gröna året om) finns på skolgården l l 60 liter mjölk går åt varje dag 110 barn går på skolans tre fritids hem l Stadsdelsförvaltningen väster kontakt: Anna Rosendahl e-post: [email protected] facebook.com/stadsdelvaster 26 På skolgården finns många lekredskap, som passar både stora och små barn. Det finns två fotbolls planer med konstgräs och två basketplaner. Det finns också en utomhusscen som kan användas till en massa kul … Kunskap får vi här Roligt med nya och gamla kom Invigdes den 18 augusti 2015 pisar Solen lyser in i alla stora fönster Två konstgräsplaner Inget mögel! Ny och fin Elgitarrer finns i musikrummet Bry sig om varandra och vår ny a skola Egna kockar i köket Rast på rolig skolgård Glada för egen matsal och gym Skolbibliotek i huvudentrén pahall Kanon att kunna promenera til l skolan Oj oj oj, vilka lärare! Lust att lära Alla tillsammans igen Nyfikna barn Leon Sterner, årskurs 2 – Jag tycker om den nya skolan, den är inte möglig som den gamla. Det är en jättebra stor skolgård! Mimmi Lagerstedt, årskurs 3 – Jag bor på Kristineberg och nu kan jag gå till skolan. Det är bra! Jag tycker också att skolan är fin. Vad tycker du om din nya skola? Elvis Bergdahl, årskurs 3 – Bra med en helt ny skola. Jag gillar elgitarrerna bäst, och att jag har nära till skolan nu. Tidigare gick jag på Regementet. Edin Hajric, årskurs 3 –Det är roligt att börja i en nybyggd skola. Nu kan jag gå till skolan! Det är också roligt med nya barn som jag inte har gått med innan, det är både ny förskoleklass och nya 6:or. Genom de stora fönstren kommer det in mycket ljus. Här kan man sitta och titta ut, prata eller läsa. Mysigt. I skolan vill vi ha det lugnt och stilla, därför har vi inte skor på oss inomhus. Skolan har en stor idrottssal. Den är nästan dubbelt så stor som den gamla. Idrottssalen går att dela av så att flera klasser kan vara där samtidigt. Här går det att vara cirka 720 personer samtidigt, så den funkar perfekt vid julavslutningar och andra festliga tillfällen. Idrottssalen är den roströda byggnaden i bakgrunden på bilden. Delaktighet, engagemang och förverk ligande av egna idéer. Det ska det nystartade projektkontoret vara med och bidra till. Projektkontoret vänder sig till dig mellan 16 och 24 år som till exempel vill få stöd i att skriva CV, gå på inspirerande föreläsningar eller få hjälp med att genomföra en egen aktivitet eller evenemang. Öppettider: tisdagar och torsdagar klockan 16–20. Plats: Mötesplats Norrby, Värmlandsgatan 22. Vårdens vardag på Facebook Vill du få en inblick i vardagen på ett vårdoch omsorgsboende? Då kan du följa några av stadsdel Västers boenden på Facebook. – Jag försöker visa på mångfalden, till exempel bilder från utflykter, när vi matar hönorna, goda maträtter eller när vi har ostprovning. De anhöriga uppskattar att se vad vi gör, säger Malin Nilsson, undersköterska på Björkhaga i Seglora. Malin lägger ofta upp bilder och små anekdoter om livet på boendet. Ett inlägg som gjorde stor succé var en bild på räkmackor. Inlägget fick drygt 21 000 visningar och mängder med kommentarer. – Vi får fantastisk Populära räkmackor. respons. Flera undrar om de kan ställa sig i kö till en boendeplats eller söka jobb här. Vård- och omsorgsboenden du kan följa: facebook.com/bjorkhaga.aldreboende facebook.com/fagersro facebook.com/angsjoparken Bild: MALIN NILSSON i nya skolan Projektkontor för unga idéer Sjung dig friskare Samuel Luoga, årskurs 3 – Det är roligt med många fotbollsplaner på skolgården. Och så är det roligt att alla barn går i samma skola nu och inte är utspridda. Isabelle Bylund, årskurs 3 – Jag gillar allt med vår nya skola! Den är stor och har en rolig skolgård. Det bästa med skolan är engelska, min lärare och kompisar. Oscar Ung, årskurs 3 – Den nya skolan är jättebra och fin. Det är en fin skolgård och fina klassrum. En gång i veckan träffas Inspirakören och körledaren Annelie Lidén på Mötesplats Kristineberg för att öva sin repertoar. Övningar blandas med rörelser, rytmik, mycket skratt och avslutas alltid med fika. Kören är en del av Kultur, fritid och förebyggandes arbete med kultur för hälsosamt åldrande. – Att sjunga tillsammans med andra främjar hälsan ur flera perspektiv. Genom röstövningar får andningsorganen jobba och genom rytmik och rörelseövningar övas koordination, motorik och balans. Dessutom gör det en gladare, mindre stressad och full av energi, säger folkhälsosamordnare Ida Grindsiö. Vill du vara med? Kontakta Mötesplats Kristineberg, 033-35 38 14 27 öst er Milstensgården, den nyaste av stadsdel Östers förskolor, var klar för inflyttning tidigt i våras. På förskolan finns sex avdelningar plus en dygnet-runt-avdelning. Milstensgårdens stora gård inbjuder till spontana lekar med cyklar, rockringar och alla möjliga andra leksaker. Förskolan växer så det knakar Det går ungefär 340 fler barn i Stadsdelsförvaltningen Östers förskolor i maj 2015 jämfört med 2011, när stadsdelen bildades. Det motsvarar omkring 17 nya förskoleavdelningar, om man räknar med 20 barn per avdelning och omkring 50 anställda på förskolorna. N V Ö Bygga nytt, öppna nya provisoriska avdelningar, förtäta barngrupperna, flytta om mellan olika lokaler, samarbeta med skolan om lokaler, stänga ett provisorium, hyra en paviljong, flytta en paviljong … Områdeschef Malin Molid Svenningsson beskriver expansionen av förskolan i Stadsdels förvaltningen Öster. Tillsammans med all personal inom förskolan kämpar hon för att få plats med alla barn som har behov av förskole Stadsdelsförvaltningen öster kontakt: Anette Nordberg [email protected] boras.se/stadsdeloster 28 plats. Hittills har de lyckats erbjuda plats till alla barn, men det har varit en stor utmaning under flera år. Ambitionen är att alla vårdnads havare ska vara nöjda med sitt placerings erbjudande. Det är inte bara inom de egna förskolorna som barnen från stadsdelen blir fler och fler. Stadsdelen köper också fler platser än tidigare i friförskolor och från stadsdelsförvaltningarna Väster och Norr, samtidigt som Öster säljer färre platser till de andra stadsdelarna. Det är fritt fram för föräldrarna att välja vilken förskola barnen ska gå i, om det finns plats. Var kommer då barnen ifrån? Befolkningen i Borås Stad ökar och det gör att antalet barn som behöver förskola också ökar. Från årsskiftet 2010/2011, när stadsdelarna bildades, till årsskiftet 2014/2015 har antalet ett- till femåringar ökat med drygt 600 i hela Borås Stad. Dessutom ökar andelen barn som går i för skolan. Numera är omkring 85 procent av alla barn mellan ett och fem år inskrivna antingen i en kommunal förskola eller i en friförskola. 2001 var det 73 procent som var inskrivna. Skillnaden är att en rad reformer genomförts sedan dess, vilket kan ha lett till ökad efterfrågan. För Stadsdelsförvaltningen Öster ser Malin Molid Svenningsson flera tänkbara orsaker till att ökningen har blivit oväntat stor de senaste åren. I Brämhult och Dalsjöfors byggs det nya bostäder, vilket leder till många barnfamiljer i området, och även till Hässleholmen flyttar många barnfamiljer. – Nu bygger AB Bostäder 70 lägenheter, som tidigare var studentlägenheter, på Tunnlands gatan. Vad innebär det för förskolorna i området? En beräkning säger att det kan bli omkring 40 nya barn som behöver förskoleplats på Hässleholmen. Vi kommer att behöva utöka med BARNEN BLIR FLER Antalet 1- till 5-åringar i Borås Stad den 31 december varje år: 2001 4 934 2006 5 338 2010 5 982 2011 6 159 2012 6 305 2013 6 479 2014 6 589 KÄLLA: SCB Bild: ANNA SIGGE Äldreomsorgen lyfter det finska Bild: ANETTE NORDBERG Äldreomsorgen i Stadsdelsförvaltningen Öster satsar på att ge de finsktalande bruk arna stöd och service på finska så långt det är möjligt, vilket är deras rättighet då Borås Stad är finskt förvaltningsområde. Inom alla äldreomsorgens verksamheter har förvaltningen lyft fram fem områden man särskilt vill arbeta med det närmaste året. Vid rekrytering av ny personal är kunskaper i det finska språket en merit. Verksamheten försöker också att matcha brukare med finskt ursprung – så långt det är möjligt – med finsktalande personal. Man vill också utveckla kontakten med en vänort eller liknande i Finland. De finska högtiderna kommer att finnas med i årsplaneringen för att kunna anpassa mat och kulturaktiviteter efter dessa. Information ska tas fram på finska, när behov finns. I Öster finns tre avdelningar på Distansgatan 7 som är särskilt anpassade för personer med finskt ursprung och bemannas av finsktalande omvårdnadspersonal. Vid Hultasjögatan finns också ett finskt trygghetsboende, som drivs av en stiftelse. ännu fler avdelningar, säger Malin Molid Svenningsson. När det inte går att starta nya förskolor försöker man placera fler barn i de grupper som redan finns och samtidigt sätta in mer personal. I grupper där det är många 15-timmarsbarn är det lättare att utöka eftersom förskolan kan anpassa barnens scheman genom att erbjuda dagar och tider så att barnen bara delvis går omlott. I grupper där det är många heltidsbarn kan man inte utöka på samma vis, för då kommer för många barn att vara på plats samtidigt under stora delar av dagen. Det krävs en stor flexibilitet hos personalen för att klara av tillströmningen av barn. Många har fått byta arbetsplats, när nya verksamheter öppnas, eftersom man inte vill öppna en ny avdelning med bara nyanställd personal. För förskolecheferna innebär det att de får allt fler avdelningar att ansvara för och dessutom går mycket arbetstid åt till att delta i byggmöten och planera för flytt av verksamheter. Detta gör de utöver det som normalt ingår i deras arbete, som pedagogiskt ledningsansvar för förskolan, personal- och budgetansvar med mera. Tillsammans med pedagogerna erbjuder de ändå bra förskolor. Vid klimatundersökningen för vårdnadshavare våren 2015 svarade 97,6 procent av alla föräldrar att de är trygga när de lämnar sina barn till någon av förskolorna i Stadsdelsförvaltningen Öster. Även i de andra stadsdelarna har antalet barn i förskolan ökat sedan 2011, i Väster med omkring 150 och i Norr med omkring 180 barn. ANETTE NORDBERG FÖRSKOLEREFORMER 1 juli 2001: Kommunerna blir skyldiga att erbjuda 15 timmars förskola/vecka för barn till arbetslösa 1 januari 2002: Kommunerna blir skyl diga att erbjuda 15 timmars förskola/ vecka för äldre syskon när förälder är föräldraledig med yngre syskon 1 januari 2002: maxtaxa införs i för skolan, frivilligt för kommunerna att ansluta sig. Borås Stad inför maxtaxa 1 januari 2002. 1 januari 2003: Allmän och avgiftsfri förskola införs för 4- och 5-åringar, 15 timmar/vecka, från höstterminen det år barnet fyller 4 år. 1 juli 2010: Allmän och avgiftsfri för skola införs för 3-åringar, 15 timmar/ vecka, från höstterminen det år barnet fyller 3 år. KÄLLA: RIKSDAGEN.SE, WIKIPEDIA OCH BORÅS STADS PROTOKOLL I trapphuset vid de finskspråkiga avdelningarna på Distansgatan 7. Alla gifter ska bort från förskolorna Arbetsmiljön på förskolorna ska vara bra, för både barn och personal och den ska självklart vara fri från gifter. Som ett led i detta jobbar alla förskolor i Stadsdelsförvaltningen Öster sedan ett år tillbaka med sanera bort olämpliga plaster och andra material som innehåller gifter. Med hjälp av personal från Miljöförvaltningen har förskolecheferna gått igenom sina verksamheter. Det finns en hel del olämpligt material som har plockas bort, allt från plastleksaker och annat som barnen leker med till plasthandskar som används vid blöjbyten och pipmuggar. Förskolan i Öster sökte och fick klimatkompensationsmedel i budgeten 2015. För 100 000 kronor har man kunnat byta ut 80 procent av alla madrasser barnen sover på och under hösten ska all pedagogisk personal utbildas i bland annat förståelse för kemikalier och miljögifter i samhället, samt hållbar konsumtion. 29 norr Asal Orozgami, elev på sommarskolan, tyckte att den var bra. Hon gillade särskilt badresorna, att dansa och gå till Navet. Alamir Yaassoub, även han elev, är också nöjd. Barnen rusar fokuserat efter bollen på streetfotbollplanen som IF Elfsborgs riggat upp utanför Erikslundskolan. En del av barnen har bara varit i Sverige i tre veckor. Ändå hörs en massa tillrop på svenska. – Passa bollen! – Bra, hitåt! Damian Sarzynski, en av ferieungdomarna in action på fotbollsplanen. Sommarkul sätt att I somras var det sommarskola för barn som nyligen kommit till Sverige. Dessa barn kunde inte svenska visste inte mycket om Sverige Ö och eller om Borås. Enhetschefen för Centrum för flerspråkigt lärande, Stefan Eriksson, hade innan sommaren ett samtal med några av sina lärare som var oroliga för vad barnen skulle sysselsätta sig med under sommarlovet. Lärarna visste att det inte fanns mycket att göra, och barnen riskerade att glömma den lilla svenska de hunnit lära sig. Samtidigt pågick planeringen för kommunens feriearbetande ungdomar. Det saknades ett N V Stadsdelsförvaltningen norr redaktör: Elisabeth Eliason e-post: [email protected] facebook.com/stadsdelnorr 30 tjugotal platser och det var då som idén om en sommarskola för nyanlända barn föddes. – Jag anställde feriearbetande ungdomar som framför allt var aktiva i någon förening i Borås, berättar Stefan Eriksson. Sedan var det självklart en fördel om de även var flerspråkiga, men det var inte det viktigaste. Två perioder planerades, den första där tio ferieungdomar hade sommarskola för ett tjugotal nyanlända barn mellan nio och elva år. Sedan kom tio nya feriearbetare som tog hand om ett tjugotal äldre nyanlända, dessa i åldern tolv till femton. På programmet stod undervisning i svenska under halva dagen och utflykter till olika ställen i Borås under resten av dagen. – Vi var till Navet, Stadsbiblioteket, vi har gått på teater med Tåget, dansat små grodorna under midsommar och fått testa dans med en dansförening, säger Ingrid Alexo, en av ferieungdomarna. För det pedagogiska ansvarade fritidsledare Jonas Erdogan, Sarah Ali, lärare i svenska som andraspråk, och studiehandledare Boar Jalal, samtliga från Borås Stad. En skoldag bestod av undervisning i klassrummet under halva dagen, där de jobbade med bilder och ordförståelse och sedan gjorde de en utflykt till exempel till Rya åsar och letade efter kottar, träd och blommor. Sådant som de pratat om i klassrummet. Detta gör att språket lärs in på flera sätt och flera nivåer. Men ett minst lika viktigt syfte med sommarskolan – utöver att lära ut svenska – var att visa barnen vad som finns i Borås. Vad de kan göra tillsammans med sina familjer och vilka utflyktsmål som finns. – Vi var till Stadsbiblioteket en dag, berättar Jonas Erdogan. Där fick barnen lära sig att de kan ansöka om lånekort och själva låna böcker. Ett par dagar senare visade ett av barnen att hon fått sitt lånekort så att hon nu kunde låna böcker. Hon hade upptäckt att det fanns böcker som hade både svenska och hennes modersmål i samma bok. Utvecklingen hos ett barn som hamnar i en ny miljö är smått fantastisk. Flera av ferieungdomarna berättar entusiastiskt om en liten kille som inte kunde ett ord svenska när han började Bild: ANNA SIGGE Några av ferieungdomarna som arbetade med sommarskola för nyanlända barn. Från vänster: Rabee Albanna, Ahmad Nasser, Damian Sarzynski, Ingrid Alexo, Akil Hassan, Nadir Albanna, Sebastian Brikić och Shukrollah Alizada. Kurs gör dig ännu bättre som förälder Nu har du som förälder till barn mellan tre och tolv år möjlighet att gå föräldrakursen COPE i centrum. Det blir en kvällsträff i veckan under tio veckor tillsammans med utbildade gruppledare. Varje träff varar i två timmar och utgår från korta video inspelningar av vardagliga situationer som sedan diskuteras i gruppen Kursen är kostnadsfri, det ingår fika och det finns tillgång till barnpassning i angränsande lokaler. Kursstart är måndagen den 21 september 17.30-19.30 i S:t Örjans scoutkårs lokaler på Andra Villagatan 14. Bild: SCANDINAV För mer information och anmälan: boras.se/COPE eller folkhälsosamordnare Sofie Anderman, [email protected] eller 033-35 36 07. Busiga barn. Vill du lära dig mer om föräldraskap? Den 21 september startar en kurs på kvällstid. lära svenska sommarskolan och som därtill var blyg och tillbakadragen. Redan efter några dagar hade han snappat upp många svenska ord och när de besökte biblioteket var det han som tog upp en bok och hade högläsning på sitt modersmål för sina nya kompisar. – Han är den som har blommat mest, menar Akil Hassan, en annan av feriearbetarna och säger med eftertryck: – Det här är det roligaste sommarjobb jag har haft! innebär undervisning på deras nivå och där eleverna dessutom förbereds inför att de ska gå i en vanlig klass. Andra barn har redan börjat i vanlig klass. Ett mål med sommarskolan var att erbjuda språkundervisning utanför den ordinarie läroplanen. Syftet var att hjälpa barnen att även under sommaren ägna sig åt det svenska språket. – Tanken är att vi ska fortsätta med den här typen av sommarskola för nyanlända även nästa sommar, säger Stefan Eriksson. Ahmad Nasser, också han feriearbetare, tycker att jobbet varit jätteroligt och utvecklande. Han berättar att när barnen ska delas in i grupper, så ser de till att barn som kommer från samma land inte hamnar i samma grupp. Detta för att underlätta inlärningen av svenska. Sedan kan det komma situationer som kräver mer förklaring än vad kroppsspråket kan erbjuda. Men då har de ferieungdomarna som själva är flerspråkiga kunnat hjälpa till att tolka. När höstterminen nu dragit igång går en del av barnen i förberedelseklass vilket Vad tyckte de nyanlända barnen om sommarskolan? Jodå, det var ingen tvekan om att de hade roligt. Alamir Yaassoub och Asal Orozgami räknar upp: –Det var roligt med fotboll, dansa, gå till Navet, åka och bada med badresor. Och Leos Lekland! Det var bäst. ELISABETH ELIASON Vill du veta mer om Centrum för flerspråkigt lärande och om undervisning för nyanlända barn, kontakta enhetschef Stefan Eriksson, 033-35 51 34. Följ med på historisk vandring Följ med på historisk trygghetsvandring på Sjöbo. En kunnig Sjöboguide och duktiga skådespelare väcker liv i historiska händelser och gestaltar personer som levt på Sjöbo. Under vandringen passar vi på att samtala om hur vi kan förbättra och utveckla områdena vi besöker. Vandringarna sker den 16 och den 28 september, samling kl. 18.30 vid Framtid Sjöbos lokal på Sjöbo Torg 4. Du behöver inte anmäla dig. Välkommen! Bättre omsorg för finska medborgare Under hösten kommer enhetscheferna inom äldreomsorgen i Norr att besöka Finland för att studera hur de jobbar med äldreomsorg för minoritetsbefolkningen där. Syftet är att planera och utveckla verksamheterna för att kunna erbjuda äldreomsorg för finska medborgare i hela Stadsdelsförvaltningen Norrs område. Resan finansieras av medel från staten. 31 såklartborås Ansvarig redaktör Charlotte Ohlsson 033-35 70 68 eller [email protected] Grafisk form Charlotte Ohlsson Layout Studio Desktop Ansvarig utgivare Marie Ingvarsson Omslagsbild Per Pixel Petersson Tryckeri Responstryck Webb boras.se/saklart Ängssvampar efterlyses Vill du ha en fadder – eller bli en? Vill du ha nya vänner och göra något kul på fritiden? Då kan Borås Stads fadderverksamhet passa för dig. Där träffas nyanlända och svenskar och umgås. Du som är ny i Sverige och vill få en svensk vän kan anmäla det på boras.se/fadder. Du som har bott länge i Sverige och kan svenska anmäler dig som fadder på samma ställe: boras.se/fadder. Du kan anmäla dig ensam, ihop med en kompis eller tillsammans med din familj. Det kostar ingenting och ingen av er får betalt. Att få en fadder eller vara en fadder kan vara början på en lång vänskap. Läs mer och anmäl dig på: boras.se/fadder. Eller ring Linda Harju, 033-35 59 29. Välkommen på informationsmöte torsdagen den 24 september klockan 17.00 på Arbetslivsförvaltningen, Österlånggatan 72, i Vävsalen. Ingen anmälan behövs inför mötet. Bättre livskvalitet för dementa Har du sett några ängssvampar (vaxskivlingar, fingersvampar och jordtungor) i Borås Stad? Ängssvampar är ofta färgglada i gult, orange eller rött och växer på ogödslad ängs- och trädgårdsmark. En inventering pågår och vi behöver din hjälp med att rapportera in fynd till Miljöförvaltningen, gärna med foto. Använd formuläret på hemsidan, eller ring eller mejla [email protected] 033-35 30 24. På Demenscentrum Bodagatan 36 finns, förutom permanenta vård- och omsorgsplatser också en stor del av Borås Stads demensvård samlad. I huset finns dagverksamhet, trygghetsplatser och korttidsvistelse. Målet är att ge personer med demenssjukdom och deras närstående ökad trygghet, förbättrad livskvalitet och större självständighet. Dagverksamheten pågår alla veckans dagar och även på kvällstid. – Utifrån den enskildes biståndsbeslut planerar vi och personen när han eller hon ska komma till oss. Vi har många aktiviteter som man kan delta i, till exempel sångstunder, utevistelse och gymnastik, berättar enhetschef Magdalena Pettersson. Trygghetsplatserna är inte biståndsbedömda utan den demenssjuke eller någon närstående ringer och bokar plats. En trygghetsplats kan bokas för del av dygn eller hela dygnet. Man får boka högst tio dygn i sträck. Syftet är både till fällig avlastning för den närstående som vårdar och omväxling och stimulans för den med demenssjukdom. En korttidsplats kräver ett biståndsbeslut. Korttidsplatser fungerar ofta som växelvård, den demenssjuke bor hemma en period och på Demenscentrum Bodagatan 36 en period. Korttidsplatsen kan också ge en tillfällig avlastning för en närstående. En korttidsplats kan också behövas vid ett tillfälligt extra stort behov av omvårdnad eller under en pågående demensutredning. Borås Stad tar ut en avgift för insatserna på Bodagatan 36. Den exakta kostnaden framgår av Borås Stads taxa. Borås Stad har som mål att skapa säkra, könsneutrala och inspirerande lekplatser som inbjuder alla barn och unga till lek och gemenskap. Dessutom besiktas alla kommunala lekplatser årligen för att nå de säkerhetskrav som finns angivna i Svensk standard. Varje vecka kontrolleras lekplatserna också så att eventuella skador ska upptäckas så snabbt som möjligt. Alla nya lekplatser tillgänglighetsanpassas med till exempel fallskyddsunderlag av fallskyddsgummi eller konstgräs med mjuka plattor under. Lekplatserna som renoveras under 2015: • Bodaparken, Boda • Glacialplatsen, Bergsbo • Kv. Bagaren, Norrby • Kv. Lärkan, Villastaden 32 Bild: IVANKA ZEJNILOVIC Säker lek för stora och små Intill det nybyggda höghuset på Druvefors låg tidigare en bilparkering som gjordes om till aktivitetspark och döptes till Alelyckan. Parken invigdes i maj 2015. • Stora Ekarängen, Hulta • Svensgärdeparken, Svensgärde • Dessutom byggs en ny lekplats i Bossnäs Såklart Borås är en tidning från Borås Stad Lyssna på såklartborås: boras.se/saklart Se ett rent och snyggt Borås på Orangeriet Över 800 bilder taggade #boråsrentochsnyggt har lagts upp på Instagram under våren och sommaren. Från den 14 september visas en del av dem i en utställning på Orangeriet. Bilderna är ett resultat av Borås rent och snyggts tävling som gick ut på att fota Borås och lägga ut bilderna på Instagram. – Vi fick in fler bilder än vi någonsin kunnat drömma om och det är jätte roligt att få visa upp dem på Orangeriet, säger kommunikationsstrateg Annika Klemming, Stadskansliet Kommunikation, som var ansvarig för tävlingen. Syftet med fototävlingen var att få boråsarna medvetna om problemen med nedskräpning. Det är inte så lätt att ta en bild av ett rent och snyggt Borås om det ligger skräp på marken. Utställningen kommer att visas från den 14 september och en månad framåt. Ännu mer fimpar och snus på gatorna Vinnarbilden (stora bilden) togs av Jens Eliasson. Michael Thuresson och Michael Hüll fick dela på andrapriset (bilderna överst till höger), och på delad tredjeplats kom Larissa Oancea och Mikael Lundell (nedre bilderna). Måndagar med mänskliga rättigheter Gör som Zinat Prizadeh, Kitok, Lawen Mohtadi, Gellert Tamas, Majgull Axelsson och några till. Kom och häng på Kulturhusets Måndagsscen i höst. Rättigheter, utanförskap och rasism är begrepp vi lyfter och den röda tråden i programmet är mänskliga rättigheter. De är universella och ska gälla oavsett vart vi bor, vem vi är, hur vi ser ut, vem vi älskar och vad vi tycker. Vi är alla födda fria och vi har samma värde ... i den bästa av världar. – Vi i majoritetssamhället tar så mycket för givet. Därför är det viktigt att sätta upp olika speglar. Utställningen Vi är romer – möt människorna bakom myten som invigs i oktober har varit en bidragande orsak till val av tema säger Marie-Louise Weise, producent för programmet. Måndagen den 7 september drar det igång. Biljetter via www.biljettforum.se I centrala Borås är drygt sju av tio skräp på gator, torg och i parker en fimp. Nästan två av tio skräp är snus. Både mängden snus och mängden fimpar har ökat kraftigt i år jämfört med förra året, medan pappersskräpet däremot har minskat. Det visar de skräpmätningar som sedan några år tillbaka genomförs i Borås enligt en metod framtagen av SCB och Håll Sverige Rent. Borås Stads mål är att nedskräpningen ska minska med 50 procent från 2012 till 2020. Som det ser ut nu har nedskräpningen minskat med 28 procent sedan 2012 trots att det i år var skräpigare än förra året. Kult och klassiker på Röda Kvarn i höst Biohösten på Röda Kvarn är i full gång. Förutom den sedvanliga satsningen på smal film av högsta kvalitet så utmärker sig säsongens program genom ett antal specialsatsningar. Den 5 september visas den kultklassiska graffiti/ hip hop-filmen Wild style i samband med street art-festivalen No limit. Den 1–3 oktober är det BUFF, Borås första Barn- och ungdomsfilmfestival (se program på www.boras.se/buff). Dessutom ökas tillgängligheten genom att ett par filmer har stöd för den nya tekniken Tillgänglig bio, där personer med synnedsättning kan ta del av syntolkning/talande text genom en smartphone-app. Och den 25 oktober är det klassikervisning med livemusik när improvisationspianist Staffan Biörklund-Jullander ackompanjerar den legendariska stum‑filmen Körkarlen. All info på www.boras.se/rodakvarn 33 lättläst Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklart borås. Fler lättlästa notiser finns på boras.se/lattlast –> nyheter. Snabba tåg till och från Borås med Götalands-bana Politikerna i Sverige har bestämt att det ska bli en ny järnväg mellan Borås och Göteborg. Många hoppas att det blir början till en ny och viktig järnväg mellan Göteborg och Stockholm. Den nya järnvägen kallas Götalands-banan. Tågen på Götalands-banan ska vara hög-hastighets-tåg. De kan köra 320 kilometer på en timme. I Borås behöver de nya tågen ett nytt stations-område. Politikerna vill gärna att stationen ska ligga nära dagens tåg-station. De vill att det byggs nya hus i närheten. Det kommer att ta lång tid innan Götalands-banan är klar. Hela den nya järnvägen mellan Göteborg och Stockholm är kanske färdig om tjugo år, år 2035. Sidan 4 Borås ska vara en stad för alla människor Borås fick nyligen ett fint pris för att staden är lätt att ta sig fram i för den som använder rullstol. Nu vill Borås Stad förbättra mer även för den som har en osynlig funktions-nedsättning. Osynliga funktions-nedsättningar är till exempel utvecklings-störning, hjärn-skador, syn-fel och allergier. Många utvecklings-störda får hjälp av bättre skyltar. Allergiker kan trivas bättre i hus där väggar, tak och möbler är av naturligt material. Förbättringar kostar ofta pengar. Men de gör nytta och de underlättar för alla. Sidan 17 34 Viskan är en viktig del av Borås Förr i tiden var Viskan mest till nytta för alla fabriker i Borås. Viskan blev väldigt smutsig när textil-fabriker släppte ut färger och gifter i vattnet. I dag vill Borås Stad att Viskan ska bli viktig på ett nytt sätt. I centrum av Borås finns en ny strandpromenad längs Viskan. Vid Simonsland är Textil-högskolan och lägenheter byggda precis ovanför Viskan. Det kommer att byggas hög-hus så att fler människor kan bo nära Viskan. Ett hög-hus blir vid Pallas-huset mittemot Stads-parken. Sidan 6 Stads-delen Norrby ska växa och utvecklas håll-bart Norrby ska bli finare och mer trivsamt för sina invånare. Kommunen vill bygga nya hus där alla ska ha råd att bo. Borås Stad vill förändra Norrby på ett håll-bart sätt. Håll-bart är bra för miljön. Håll-bart är också att göra fina platser där människor kan träffas och känna sig trygga. När Norrby får fler hus och invånare kommer centrum i Borås att hänga ihop bättre med dagens Norrby. Det är bra för hela stan. Sidan 20 Cykelkartan 2015 Att cykla är bra för miljön nu och inför framtiden Borås Stad vill bli Sveriges bästa cykel-kommun. I år har Borås Stad byggt fler och säkrare cykel-banor. Ett exempel är en ny cykel-väg mellan Sjömarken och Sandared. Du som pendlar från Resecentrum kan ha din cykel parkerad i det nya cykel-garaget på dagen. En helt ny karta visar Borås cykel-vägar. Du kan hämta en cykel-karta på Turist-byrån, i Stads-huset eller på Stads-biblioteket. Du kan också ladda ner kartan på din dator från Borås Stads webb-plats. Sidan 10 Så bygger kommunen en ny förskola Ibland behöver Borås Stad bygga en ny förskola så att fler barn ska få en plats. Först måste kommunens personal hitta en bra tomt för bygget. Helst ska tomten ligga en bit bort från stora bilvägar. Kommunen måste bygga förskolan så att den har bra luft och är brand-säker. När förskolan Trandareds-gården skulle byggas ut fick barn skriva en önske-lista om lek-platser och andra saker. Sidan 14 Fler företag vill flytta till industri-området Viared Du har säkert sett att området Viared har blivit mycket större. Många företag vill ha kontor och butiker vid riksväg 40 nära Borås. Det betyder mycket för Borås att Viared är populärt. Kommunen tjänar pengar på att sälja tomter på Viared till företag. Många anställda på företagen vill bo i Borås. Då blir det fler invånare som betalar pengar i skatt till Borås Stad. Borås Stad kan använda pengarna till bra saker som skola, omsorg och kultur. Sidan 12 Djur måste kunna leva nära och i en bra stad När vi pratar om en stad tänker vi ofta bara på människor. Men i staden finns också djur. Fiskar simmar i Viskan och små hasselmöss bor i parken. Vi människor behöver tänka på djuren när vi planerar och bygger. Vid stora vägar och järnvägar kan vi bygga vilt-broar. På en vilt-bro kan älgar, rådjur och vargar gå över säkert. Under vägar kan vi bygga tunnlar åt grodor och andra små-djur. Vi människor har ett stort ansvar för att djur kan överleva i vår stad. Sidan 16 Viktigt att datorer fungerar bra både för unga och gamla Eleverna på Borås skolor behöver internet i skol-arbetet. Personal på Borås Stad jobbar för att elevers datorer ska vara bra och snabba. Nya skolor byggs ofta med tjocka väggar som är bra för miljön. Men tjocka väggar gör att internet blir långsamt. Då måste kommunen se till att upp-kopplingen ändå är snabb. I framtiden kommer fler att vilja ha en dator. På äldre-boenden kommer äldre att vilja se på film, spela spel och prata med släktingar på Skype. Det behöver kommunen planera för redan i dag. Sidan 15 Romer berättar om sitt liv i utställningar på Kulturhuset Romerna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Det betyder att romerna är en egen folk-grupp. De har eget språk, egen kultur och egen historia. Samtidigt ingår romerna i Sverige och i svenska folket. Många romer är med om att andra människor har fördomar och tycker illa om dem. Under hösten kan du se två utställningar om romer. En handlar om romer i Sverige. En handlar om romer i Borås och Sjuhärad. I utställningarna berättar romer om sitt liv, om det som är roligt och om det som är svårt. Guiderna som visar utställningen är själva romer. Utställningarna är på Kulturhuset. De öppnar den 3 oktober. Sidan 23 Bra tips till dig som ska bygga om eller bygga nytt Du som vill ändra ditt hus eller bygga något nytt behöver ett bygg-lov. Du behöver bygg-lov till exempel när du ska bygga ett staket, sätta glas runt en altan eller sätta in en kamin. Du söker bygg-lov hos Borås Stad. Du kan mejla, ringa eller besöka kund-mottagningen på Samhälls-byggnads-förvaltningen. Den ligger på plan 6 i Stads-huset på Kungsgatan. Du hittar bra information på Borås Stads webb-plats. Där står till exempel vad olika bygg-lov kostar. Ett bra tips är också att prata med dina grannar innan du börjar bygga. Det brukar som mest ta åtta veckor tills du får svar från kommunen på din ansökan om bygg-lov. Du måste också få ett start-besked från Borås Stad. Först då kan du börja bygga. Sedan måste du få ett slut-besked från Borås Stad. Först då kan du börja använda din nya altan, kamin eller friggebod. Sidan 18 Den här gången hittar du korsordet som utskrivbar pdf på boras.se/saklart eller i receptionen i Stadshuset, Kungsgatan 55. 35 15.08 nr 341.234.
© Copyright 2024