1. No category

Det lokala kursplane- och betygsarbetet
För några år sedan gjorde vi en liten undersökning om hur eleverna uppfattade mål och
betygskriterierna. Då framkom att de flesta elever på yrkesprogrammen upplevde att mål och
betygskriterier var svåra att förstå. Problemet var inte unikt. Under samtal med ett flertal
andra gymnasieskolor visade det sig att samtliga hade likartade problem. Eleverna ville ha
korta exakta anvisningar som beskrev mål och betygsnivåer. Men framförallt ville man se
exempel på uppgifter inom olika betygsnivåer. Arbetet startade i ett försök att formulera om
och förtydliga mål och betygskriterier så att förståelsen skulle öka. Detta är dock inget
avslutat arbete utan en process som fortgår med kontinuerliga bearbetningar. Våra
betygskriterier redovisas nedan. En nivå är uppnådd då eleven behärskar alla kriterier och
naturligtvis alla kriterier i eventuella lägre nivåer.
GODKÄND
Eleven
tecknar och löser uppgifter i ett steg.
med lämpliga matematiska begrepp
och metoder.
använder begrepp, terminologi och
metoder som ingår i kursen.
genomför matematiska resonemang
såväl muntligt som skriftligt.
utför beräkningar på ett begripligt
sätt.
skiljer gissningar och antaganden från
givna fakta och härledningar eller
bevis.
reflekterar över resultatets rimlighet.
VÄL GODKÄND
Eleven
formulerar och löser uppgifter i
flera steg med olika metoder
och med rätt terminologi.
löser uppgifter på bra sätt med
lämpliga metoder.
har logiska och klara
resonemang i redovisningarna.
MYCKET VÄL GODKÄND
Eleven
formulerar och utvecklar
problem, väljer generella
metoder och modeller vid
problemlösning samt redovisar
en klar tankegång med
korrekt matematiskt språk.
analyserar och tolkar resultat
från olika typer av matematisk
problemlösning och
matematiska resonemang.
ger exempel på hur matematiken
bidragit till kulturell och historisk
utveckling.
deltar i matematiska
samtal och genomför såväl
muntligt som skriftligt
matematiska bevis.
deltar och genomför muntliga och
skriftliga matematiska
resonemang.
värderar och jämför olika
metoder, drar slutsatser från
olika typer av matematiska
problem och lösningar samt
bedömer slutsatsernas rimlighet
och giltighet
redogör för något av det
inflytande matematiken har och
har haft för utvecklingen av
vårt arbets- och samhällsliv
samt för vår kultur.
Resonemang runt Lokala bearbetningar av betygskriterier
De lokala bearbetningarna av betygskriterierna ter sig innehållsmässigt väldigt lika de
nationella betygskriterierna vilket de naturligtvis också ska vara.
Den stora skillnaden är enligt eleverna överskådligheten (tabell istället för textavsnitt).
Kriterier för betyget Godkänd
I de nationella kriterierna står det
”Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder och tillvägagångssätt för att
formulera och lösa problem i ett steg.”
Vilket våra två första godkändkriterier också menar. Skillnaden är ordet tillvägagångssätt som
vi tycker omfattas av ”använder begrepp och metoder som ingår i kursen”.
I de nationella kriterierna står det
”Eleven genomför matematiska resonemang såväl muntligt som skriftligt.”
Vilket vårt tredje kriterium också menar.
I de nationella kriterierna står det
Eleven använder matematiska termer, symboler och konventioner samt utför
beräkningar på ett sådant sätt att det är möjligt att följa, förstå och pröva de tankar
som kommer till uttryck”
Våra kriterier ”använder begrepp, terminologi och metoder som ingår i kursen” och
”utför beräkningar på ett begripligt sätt.” Utför beräkningar på ett begripligt sätt är lösningar
som är möjliga att följa och förstå.
I de nationella kriterierna står det
”Eleven skiljer gissningar och antaganden från givna fakta och härledningar eller bevis”
Våra kriterier är identiska men vi har även ett till kriterium ”reflekterar över resultatets
rimlighet”.
Kriterier för betyget väl godkänd
I de nationella kriterierna står det
Eleven använder lämpliga matematiska begrepp, metoder, modeller och
tillvägagångssätt för att formulera och lösa olika typer av problem.
Våra kriterier ”formulerar och löser uppgifter i flera steg med olika metoder och med rätt
terminologi” och ”löser uppgifter på bra sätt med lämpliga metoder” tycker vi täcker de
nationella kriterierna.
I de nationella kriterierna står det
Eleven deltar i och genomför matematiska resonemang såväl muntligt som skriftligt.
Eleven gör matematiska tolkningar av situationer eller händelser samt genomför och
redovisar sitt arbete med logiska resonemang såväl muntligt som skriftligt.
Våra kriterier ”har logiska och klara resonemang i redovisningarna”. och ”deltar muntligt och
skriftligt i matematiska resonemang” tycker vi täcker de nationella kriterierna.
I de nationella kriterierna står det
Eleven använder matematiska termer, symboler och konventioner på sådant sätt att det
är lätt att följa, förstå och pröva de tankar som kommer till uttryck såväl muntligt som
skriftligt.
Våra kriterier ”formulerar och löser uppgifter i flera steg med olika metoder och med rätt
terminologi” och ”deltar muntligt och skriftligt i matematiska resonemang” tycker vi täcker
de nationella kriterierna.

I de nationella kriterierna står det
Eleven visar säkerhet beträffande beräkningar och lösning av olika typer av problem
och använder sina kunskaper från olika delområden av matematiken.
Våra kriterier ”formulerar och löser uppgifter i flera steg med olika metoder och med rätt
terminologi” Att eleven löser uppgift med olika metoder behöver nödvändigtvis inte innebära
att man använder sina kunskaper från olika delområden av matematiken. Men vi såg det som
troligt att flera olika moment kommer att tangeras då man löser uppgifter med olika metoder.
I de nationella kriterierna står det
Eleven ger exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och
vilken betydelse den har i vår tid inom några olika områden.
Vårt kriterium ”ger exempel på hur matematiken bidragit till kulturell och historisk
utveckling” tycker vi täcker de nationella kriterierna.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
Våra kriterier är identiska med de nationella kriterierna.
Vi hade egna kriterier men svårigheten att täcka ordens valörer gjorde att vi beslöt att använda
de nationella kriterierna ograverade.
Vi har valt tre av målen i de nationella kursplanerna, beskrivit vår tolkning av dessa
och visat hur de utgör grunden för våra lokala bearbetningar av kursplanerna. Den stora
svårigheten är att få enighet runt vad dessa tolkningar ska omfatta. Även utformningen av de
lokala bearbetningarna av kursplanerna är en svårighet. De skall vara utformade så att
eleverna på ett lättillgängligt och enkelt sätt kan använda dem. Vi har försökt konkretisera
våra lokala bearbetningar av kursplanerna med hjälp av typuppgifter i anslutning till dessa.
Det som inte omnämns i tolkningarna är hur man uppnår kriteriet om tillämpning i
vardagsliv och studieinriktning. Diskussion om detta visas i avsnittet som handlar om projekt
och infärgning. I vårt övriga material där vi diskuterar lokala bearbetningar av de nationella
kursplanerna har vi valt bort begreppet ”lokala kursplaner” till fördel för ”lokala
bearbetningar av kursplanerna”. Detta p.g.a. att ”lokala kursplaner” för tankarna till ”lokala
kurser”.
Det första målet kallat M1
Eleven skall
”ha fördjupat och vidgat sin taluppfattning till att omfatta reella tal skrivna på olika sätt”.
Tolkning
Ett mål som innebär att eleven behärskar olika former av numerisk räkning.
Behärskar grundläggande matematisk terminologi.
Behärskar bråkräkning, räkning med negativa tal, potenser och räkning med tal i
decimalform.
Vidare skall eleven känna till hur man tillämpar överslagsräkning, avrundningsregler och
regler för räkneordning.
Eleverna får exempel på uppgifter på varje måltolkning för att konkretisera målen och
betygsnivåerna. Nedan ett uppgiftsexempel på ”behärska bråkräkning”. Enskilda uppgifter
täcker dock inte de kvalitativa nivåerna fullt ut. Bedömningen handlar om hela kursen.
Särskilt vad gäller MVG-kvaliteter är de svårt att visa på en enskild uppgift. Vi ger ändå
exempel på uppgifter som kan visa dessa kvaliteter (beroende på elevens lösningar förstås).
och detta ges som ett sätt att konkretisera för eleverna vad som menas med de olika
betygsnivåerna. Men framförallt är detta ett försök att tillgodose elevernas önskemål.
Du ska kunna lösa liknande problem med bråk.
Exempel på uppgifter som kan visa på G-kvalitet:
Hur stor del är
a) skuggad
b) vit
Förläng med 3 och förkorta så långt som möjligt.
Lös följande a) +
b) -
Exempel på uppgifter som kan visa på VG-kvalitet:
En person betalar av sin bruttolön i skatt. Av återstoden går till hyra. Hur stor
del av bruttolönen går till hyra?
En saftflaska innehåller liter koncentrerad saft. När den blandas ut skall man ta 1 del
saft och 7 delar vatten. Hur mycket färdigblandad saft ger saftflaskan?
Exempel på uppgifter som kan visa på MVG-kvalitet:
Tre företag Alfa, Beta och Gamma delar på ett större arbete. Tillsammans får de 120 000 kr
som ska fördelas.
Alfa har fyra man i arbete i tre dagar, Beta har fem man i arbete i två dagar och Gamma har
nio man i arbete i fyra dagar. Hur skall pengarna fördelas?
Det andra målet kallat M2
Eleven skall
”ha fördjupat kunskaperna om geometriska begrepp och kunna tillämpa dem i
vardagssituationer och i studieinriktningens övriga ämnen”
Tolkning
Ett mål som innebär att eleven kan utföra beräkningar av area och volym för elementära
områden och kroppar.
Behärskar grundläggande geometrisk terminologi.
Behärskar räkning med skala och beräkningar med vinklar och likformighet.
Vidare skall eleven känna till hur man tillämpar Pythagoras sats.
Det tredje målet kallat M3
Eleven skall
”kunna tolka och hantera algebraiska uttryck, formler och funktioner som krävs för
problemlösning i vardagslivet och i studieinriktningens övriga ämnen.”
Tolkning
Ett mål som innebär att eleven kan lösa förstagradsekvationer.
Förstår vad en variabel innebär och kan teckna enkla uttryck.
Räknar med ekvationer, använder formler och förstår elementära funktioner.
Projekt och infärgning
Eleverna på många yrkesprogram har en större spridning kunskapsmässigt och har svårare att
se matematikens betydelse inom karaktärsämnet. Denna vetskap mognar dock fram för de
allra flesta elever under gymnasietiden. Det är dock här problemet sitter. En elev som tidigt
under sin studietid blir övertygad om detta har stora vinster att vänta. Ett projektbaserat
arbetssätt kan vara en metod att få eleverna att förstå nyttan av matematik inom
karaktärsämnet. Ett projektbaserat arbetssätt innebär att man genomför projekt som innehåller
flera moment från matematiken och har en anknytning till karaktärsämnet eller verkligheten.
I detta arbete berättar vi om några lyckade projekt som vi bedrivit.
Att arbeta med ett matematikprojekt innebär att gruppvis och individuellt jobba med ett tema
som innehåller flera moment i matematik. Projekten kan bestå av moment från karaktärsämnet
eller så kallade verklighetsproblem. Kärnämnesläraren, karaktärsämnesläraren och eleverna
bör samverka med att kläcka idéer till praktiska matematikuppgifter. Detta samarbete ser jag
som en förutsättning för att arbetet skall lyckas väl. Kärnämnesläraren har det största ansvaret
för att projektet täcker vissa matematiska mål. Karaktärsämnesläraren har med sin erfarenhet
idéer för hur man kan gå tillväga. Elevernas engagemang är viktigt för att hitta projekt som de
upplever som intressanta och meningsfulla. Jag är övertygad om att alla som är delaktiga i ett
projekt presterar ett bättre resultat. Syftet med projektet är att finna tangeringspunkter mellan
kärnämnet matematik och karaktärsämnet/verkligheten. En elev som inser hur man kan
använda matematiken praktiskt blir en mer motiverad elev som presterar ett bättre resultat.
Detta arbetssätt har fungerat särskilt väl på något lägre skolmotiverade elever.
Jag är övertygad om att man höjer motivationen också hos eleverna på de studieförberedande
programmen om de får insikt i hur man kan använda matematik praktiskt. Betraktar man
kemi, fysik och biologi som karaktärsämnen på NV så är ett samarbete mellan matematiken
och dessa ämnen en nödvändighet utifrån infärgningsaspekten. Att planera när vissa moment
skall genomföras inom matematiken kan underlätta förståelsen och vara en stor tidsvinst i
kemi, fysik och biologi. Exempel på detta ges i beskrivningarna av projekten mätningar och
densitet. Varje projekt bör vara välplanerat och genomtänkt vad gäller aspekter som vilka
matematiska mål som skall uppnås och hur man kan gå tillväga. Vi har inlett alla projekt i
grupper med 4-5 elever men avslutat alla arbeten med individuella redovisningar.
Arbetsprocessen är också en förutsättning för att ett projektinriktat arbetssätt ska lyckas
Läraren bör vara delaktig i den inledande projekt diskussionen och vara ett bollplank för
elevgruppernas idéer och diskussioner. Att lyckas få igång en matematisk diskusition om teori
och genomförande sätter en positiv prägel på projektet. Ett projektinriktat arbetssätt kräver en
större initial insats av läraren, som behöver lära sig delar av elevernas karaktärsämnen och
formulera projektet, vilket tar en hel del tid. Däremot är utkomsterna stora och man ges goda
förutsättningar att öka elevernas intresse och att i högre utsträckning nå målen för
matematiken. De elevexempel som beskrivs i detta arbete är ordagrant återgivna. Grafer och
tabeller är avskrivna från elevarbeten.
Kortfattad beskrivning av ett projekt på BP.
Eleverna fick till uppgift att beräkna kostnaden för att bygga en friggebod. I uppgiften ingick
också att göra en skalenlig ritning och uppskatta mängd och kostnad för byggmaterial.
Projektet
Genomförande
•
•
•
•
Gör en ritning (välj lämplig skala).
Beräkna materialåtgång (alla beräkningar renskrivs).
Ta reda på priser (hemuppgift).
Sammanställ och beräkna priset.
Redovisning
•
•
•
•
Redovisa ritning.
Beskriv och visa beräkningar.
Redovisa totalpriset.
Berätta vilka matematikmoment ni utnyttjat.
Ritningarnas kvalitet varierade stort mellan olika grupper men samtliga elever behärskade
skala på ett bra sätt. Areabegreppet blev nödvändigt att behärska då husets totala yta inte fick
överstiga 10 kvadratmeter. Så gott som alla beräkningar av väggar, golv och tak bygger på
ytberäkningar. Eleverna fick uppskatta takets lutning i grader och funderade ut hur man rent
praktiskt konstruerade räta vinklar. Detta blev en lyckad användning av Pytagoras sats.
Sammanställningen redovisades i exell av flera grupper vilket gav flera elever en möjlighet att
kontrollera sina summeringar. Samtalen mellan eleverna i gruppen var något som växte ju
längre projektet fortskred och det var riktigt roligt att som lärare gå mellan grupperna och
höra eleverna prata matematik. Byggeleverna bygger en friggebod i sitt karaktärsämne så
eleverna fick se nyttan av praktisk matematik.
Sammanfattningsvis uppnådde eleverna stora delar av målet M2.
Ex1
Vad gäller materialåtgång blev det nödvändigt att behärska areaberäkningar. Varje panelbräda
säljs i löpmeter (längd) med en viss bredd.
Elevlösning av panelproblemet.
Eleven behärskar areabegreppet och har inga problem med decimalform och enheter.
Formulerar och löser ett problem i flera steg med rätt terminologi.
Ex2
Ett liknade problem uppkom när det gällde täckfärgen. Färgen säljs i tiolitersburkar och varje
liter täcker 2,5 kvadratmeter och det behövs två strykningar
Elev lösning av färgproblemet.
Kommentar: Frågade eleven om han kunde lösa detta på fler sätt. Javisst svarade eleven och
knackade fram 19,2 liter på räknaren. Eleven behärskade alltså även olika metoder.
Ex 3
En sammanfattning av materialåtgången redovisades på ett exellblad.
Flera av posterna i tabellen var beräknade uppskattningar som föregicks av livliga
diskussioner i grupperna. Betygskriteriet ”reflekterar över resultatets rimlighet” blev konkret i
uppgiften.
Exempel på sammanställning med totalpris.
Artikel
Mängd
Pris (kr)
Panel
Dörr
Fönster
Spånskiva golv
Plast
Plåt tak
Gipsskivor
Reglar
Skruv+spik
Tapet+lim
Spackel
Isolering
Lister
Färg
24 kvadratmeter
1st
2
10 kvadratmeter
2 rullar
12 kvadratmeter
20st
30st 3,2m
500+300
24 kvadratmeter
5 liter
4 paket
25m
2 burkar
Totalt
2400
700
1600
890
100
1200
1500
1500
200
2000
200
400
420
500
13610 Kr
Kommentar: Eleverna fick prova på exell och lärde sig lite om programmet. Flera elever hade
dock redan räknat för hand så sammanställningen blev en kontroll.
Kortfattad beskrivning av delar på ett projekt på EC.
Projektet hette hemmabioanläggningen och gick ut på att både beräkna tekniska prestanda hos
olika märken, kostnadskalkyler med olika former av finansiering och några specifika
uppgifter. En deluppgift var av lite svårare karaktär. uppgiften var att beräkna ytan i
kvadratmeter på en modern 36 tums tv med bildformatet16:9. Trots uppgiftens svårighet så
var det ett stort antal elever som klarade uppgiften. Många elever berättade efteråt att det var
en skojig uppgift och jag är övertygad att det höjde motivationen så att ansträngningen var på
topp. Även här tror jag att det inledande gruppvisa arbetet och de samtal som fördes inom
grupperna blev något som gagnade även de svagare eleverna.
Sammanfattningsvis uppnådde de flesta elever stora delar av målen M2 och M3.
Exempel på en elevlösning
Kommentar: Flera elever löste TV problemet faktiskt fler än jag förväntat. Uppgiften var
sammansatt så flera olika moment i kursen berördes och fick inledas med lite teori.
Det var helt fantastiskt att se hur teorin fastnade när eleverna behövde kunskaperna för att gå
vidare med problemet. Delar av alla de betraktade målen M1, M2 och M3 uppfylldes.
Flera Vg kriterier och även vissa Mvg nivåer uppfylldes av några elever. Ex: eleven
formulerar och löser uppgifter i flera steg med olika metoder och med rätt terminologi. Som
lärare kunde man smyga runt och lyssna på elevernas samtal men även få en möjlighet att
diskutera matematik med eleverna.
Tre mindre exempel på arbetsövningar på bråkräkning.
Ett litet mindre projekt handlade om resistans mätning och utfördes både på EC och NV.
Projektet eller arbetsövningen låg i fas med att elläran lästes i fysiken och gick helt enkelt ut
på att behärska bråkräkning. Arbetsövningen var delad mellan en laborativ del och ett
arbetsblad.
Ett annat mindre projekt handlade också om bråkräkning och utfördes på BP. Projektet eller
arbetsövningen handlade om att blanda cement, sand och vatten i lämpliga proportioner för att
uppnå betong av olika kvalité. Även detta var något som byggeleverna höll på med inom
karaktärsämnet.
Ett tredje mindre projekt handlade om att dela vinster och andelar i ett tipsbolag och även
mindre systemkonstruktioner.
Kortfattad beskrivning av ett projekt på EC och BP.
Uppgiften var att köpa en bil och räkna ut månadskostnaden. Räkna med service, drift och
underhåll för en femårsperiod. Bilen körs ca 1500 mil per år och skall vara betald efter 5 år.
Genomförande
• Välj en bil med pris 100000Kr-200000Kr.
•
•
•
•
•
•
Välj Kreditgivare. Bank, bilhandlare eller annan.
Räkna med en kontantinsats (minst 20 %).
Ta reda på aktuell ränta (hemuppgift).
Ta hänsyn till skatteavdrag (30 %).
Räkna med servicekostnader, bilvård, skatt, försäkring och däck.
Räkna med driftkostnader (bensin, olja mm).
Redovisning
• Gör en tabell över kostnader.
• Redovisa i tabell (t.ex. exell).
• Beskriv och visa beräkningar.
• Redovisa totalpriset.
• Berätta vilka mattemoment ni utnyttjat
Exempel på en deluppgift:
Kommentar: Uppgiften innehåll många svårigheter. Flera elever räknade och räknade för att ta
reda på hur stor den totala räntekostnaden blev. En fråga som flera elever ställde var om det
fanns något lättare sätt. Det blev ett tillfälle att introducera geometrisk summa. Eleverna
kunde med hjälp av denna kontrollera sina mödosamma ihopsnickrade lösningar.
Procentbegreppet och begreppet ränta blev väl inarbetade. En stor del av motivationen hos
eleverna hade nog att göra med att körkortet inte är allt för avlägset och biintresset stort. Delar
av målet M1 uppnåddes.
En inledande arbetsövning på NV kallades mätningar och gick ut på att med några enkla
hjälpmedel mäta både storlek och avstånd. Redovisar några deluppgifter i projektet.
Ex 1
Uppgift
• Mäta höjd på flaggstången med hjälp av skuggan och ett måttband.
Exempel på en elevlösning
Kommentar: Kortfattad men korrekt lösning. Vid samtalet med eleven fick jag en fyllig
förklaring som gjorde att jag bedömde helheten till ett Vg. Eleven behärskade likformighet på
ett bra sätt och spekulerade i att mäta Eifeltornet på semestern. Uppgiften uppfyllde delar av
M2 men tillsammans med de andra mätövningarna täcktes en större del av M2.
Ex 2
Uppgift
• Mäta avståndet mellan skolbyggnaderna med hjälp av en cykel.
Exempel på en elevlösning
Kommentarer: Mycket bra förklaring med ord. Eleven missar lite vid omkretsberäkniningen
Räknar med centimeter men tycks få 19 decimeter. Korrigerar dock detta senare i
beräkningarna då avståndet beräknas. Delar av målet M2 uppfylls och lösningen tillsammans
med det samtal som hålls runt uppgiften håller i stora delar väl godkänd nivå.
Till exempel: ”formulerar och löser uppgifter i flera steg med olika metoder och med rätt
terminologi” och ”löser uppgifter på bra sätt med lämpliga metoder. har logiska och klara
resonemang i redovisningarna”.
Kortfattad beskrivning av delar av ett projekt på NV.
Projektet hette volym och densitetsmätning och var upplagt i två steg.
Steg ett innebar att med hjälp av modellera bekräfta de geometriska formlerna för cylinder,
klot och kon. Till sin hjälp hade eleverna formelblad, modellera, linjal och ett mätglas med
vatten. Eleverna fick tillverka cylinder, klot och kon i tre olika storlekar. Grupperna
volymbestämde kropparna med hjälp av ett mätglas och bekräftade formlerna genom att mäta
med linjal. Steg två innebar att grupperna fick tre föremål (cylinder, klot och kon) av olika
material. Grupperna fick väga och mäta volymen på kropparna med hjälp av linjal men utan
formelblad. Eleverna beräknade densiteten och med hjälp av tabell bestämdes kropparnas
material. Många små upptäckter gjordes vid lerbakeriet och sällan har man skådat elever som
bakat format och snackat geometri med så stor frenesi. Exempelvis upptäcktes att leran till
cylindern räckte till tre lika höga koner och att leran till det stora klotet räckte till åtta mindre
klot med hälften så stor radie. Jag tror att flera av dessa små upptäckter bidrog till att
kunskaperna fastnade ordentligt.
Kommentarer: Efter modellerabakningen fick eleverna en cylinder ett klot och en kon i metall
som de enkelt bestämde volymen på utan formelblad. En stor del av M2 uppfylldes
Till exempel. ”Ett mål som innebär att eleven kan utföra beräkningar av area och volym för
elementära områden och kroppar.” De flesta av godkänd kriterierna är uppnådda även vissa
väl godkänd kriterier tycker vi uppnås. Till exempel. ”löser uppgifter på bra sätt med lämpliga
metoder” och” har logiska och klara resonemang i redovisningarna”. Slutsatsen att eleven tror
att mätglaset är mer exakt utan något resonemang håller dock inte samma kvalitet.
Sammanfattningsvis kan man säga att många av de moment som arbetats i projekt form har
uppskattats av eleverna och gett goda resultat kunskapsmässigt. Utvärderingarna visade att
många elever tycker att det är lättare att komma ihåg teorin om man gjort praktiska övningar.
Detta bekräftades också med de prov som genomfördes i kursen. Resultaten var bättre i de
moment som handlade om samma saker som i matematikprojekten. En svårighet som många
elever har är att teckna och förstå ett matematiskt problem. En byggklass fick ett problem som
löd: Du har fyra brädor.3 stycken är lika långa och en är 5 meter. Tillsammans är de fyra
brädorna 17 meter. Hur lång är den fjärde brädan? Samtliga löste problemet snabbt och tänkte
helt rätt. Vid ett senare tillfälle fick eleverna uppgiften 3X+5=17 det visade sig att den var
väldigt svår för många i gruppen. När vi tog upp det tidigare brädproblemet så släppte korken
och de flesta eleverna förstod uppgiften. Med lite eftertanke förstod jag hur viktigt det är att
konkretisera uppgifter på ett sätt så att eleverna förstår. Naturligtvis anpassat efter de olika
elevgruppernas sammansättning och studieinriktning.
Naturligtvis är det inte möjligt att arbeta alternativt med alla moment i kursen. Men vi tror att
ju fler moment som man jobbar med desto mer levande och lustfylld blir matematiken. Ett
samarbete mellan matematiklärarna blir ännu viktigare för att få en likformigt utarbetad kurs
och föra en levande diskussion om mål och betygskriterier. Vi tror att flera skolor prioriterat
programlagsarbetet och ämnes samverkan i matematik fått stryka på foten på grund av
tidsbrist. Detta anser vi vara mycket olyckligt då målet är en likvärdig skola för alla.
Kursernas mål och betygskriterier måste nötas och blötas mellan matematiklärarna. Även
idéer till projekt och infärgning måste ges tid och utrymme.