KYRKPORTEN Foto: Marianne Anderson Ljusets kapell återinvigt Det renoverade och utbyggda gravkapellet på Vadstena Nya Kyrkogård återinvigdes i mitten av december förra året. Genom tillbyggnaderna har kapellet fått ändamålsenliga utrymmen för begravningsgäster och Sidorna 28, 29 & 30 griftegårdens personal. Forskarrapporten om relikerna Sidorna 4,5 & 6 Vadstena och Dals församlingsblad Nr 1/2010 Pröva påsk – testa tron Hon är fem år, hennes mamma dog den dagen, pappa och hon sitter i sängen och gråter. Då går hon under tystnad till sin bokhylla, sticker handen bakom några böcker och tar fram en burk pepparkakor. Det är adventstid och att hon i hemlighet gömt undan några av de nybakade hjärtana, grisarna och bockarna gör inget. När livet är som skörast, i sorgens svärta, då behöver man inte skämmas. Hon sätter sig på nytt i sängen bredvid pappa, tar en pepparkaka, bryter den och ger åt pappa, inga ord – bara närhet. Det finns inga ord i sorgen men det finns en möjlighet att dela smärtan, dela verkligheten, dela livet, vara i en närhet utryckt i delat bröd. Hon blev kom-panjon med pappa. Com-panis = de som delar brödet. Hon beskrev i handling skärtorsdagens mysterium. Den händelsen är en av de viktigaste tolkningsnycklarna i mitt liv. och smärtans mekanismer – han delar brödet. För dig utgiven. När sveket i livet, den djupa be-svikelsen är ett faktum då är Jesus med-lidande. Han hjälper oss inte komma över smärtan men igenom den. När vi firar påskdramat i våra kyrkor är det ett drama om dig och mig. Dramat handlar om våra egna långfredagar, skärtorsdagar och påskdagar. Vi är burna i påsken av den djupa insikten om att Gud, livet självt, solidariserar sig med mitt eget liv. Att tro handlar i djupet om att släppa taget om mina ansträngningar i att hålla mig till Gud och istället låta Gud hålla mig. Påskdagen – de nya livsmöjligheternas ljus tänds Skärtorsdag – Livet sviker I måltiden i övre salen märker vi att Jesus inte förklarar ondskans närvaro 2 Långfredag – Gud är tyst I Långfredagens drama ser vi en Kristus som i förtvivlan ropar samma rop som jag själv har ropat. – Min Gud varför har du övergivit mig. Även i det svartaste svarta och i det ensammaste ensamma finns han med. Påskdagen är den okuvliga livsoptimismens dag. Biologerna säger att varje liv har en inneboende strävan att överleva. Gud visar att det gäller även genom det som tycks vara livets besegrare. Inte ens det som vi upplever som hopplöst är hopplöst - vare sig när vi upplever livet som dött och meningslöst eller när vi fysiskt möter döden. Livet vill leva och ”Livet vann, dess namn är Jesus, Halleluja” Psalm 153:1 I påskens gudstjänster får vi uppleva hur Gud låter vårt mänskliga livsdrama, hur det än ser ut, smälta samman med honom själv så får vi vara burna av hans liv. Det är inte vi som bär Gud utan Gud som bär oss, det är inte vi som måste tro på Gud utan Gud som tror på oss. Varje vecka i Klosterkyrkan kan vi fira påskdramat. Skärtorsdagens brödsbrytelse pågår dag efter dag, söndag efter söndag. Varje fredag kan vi fira en enkel korsliturgi vid våra tre tideböner. Korset bärs från böneplats till böneplats. Hans solidaritet med människan gäller alla dagens timmar och situationer. Rogslösa kyrka i vinterskrud Varje söndag kan vi fira uppståndelsens dag och vara burna av den livsström av uppståndelseliv som burit människor söndag efter söndag i drygt 2000 år. En välsignad fastetid och påsk önskar Torbjörn Ahlund Foto: Marianne Anderson KYRKPORTEN Ansv. utgivare Torbjörn Ahlund Tel. 298 52 Bengt Bylund Tel. 104 35 Redaktör E-post: [email protected] Redaktionskommitté Christer Staaf Tel. 298 50 Hans Merseburg Tel. 210 75 Sten Danielsson Tel. 105 71 Marianne Petersson Tel. 240 58 3 Birgittasystrarnas Moder Karin med reliken som skänkts till Klosterkyrkan av Moder Tekla, Birgittasystrarna i Rom. Birgittas reliker undersökta De undersökningar, som nyligen ägt rum angående två av relikerna som förvaras i Vadstena klosterkyrkas relikskrin, ger vid handen att den skalle som tillskrivits den heliga Birgitta förmodligen inte är hennes och att den skalle som tillskrivits hennes dotter Katarina säkert inte är dennas. I en gemensam skrivelse från Birgittasystrarnas Moder Karin, Fader Henrik Roelvink, Vadstenas kyrkoherde Torbjörn Ahlund och biskop Martin Lind heter det: ”Om vi tänker oss att de undersökta skallarna varken är Birgittas eller Katarinas är det naturligtvis tråkigt, men behöver ändå inte betyda så mycket. I det röda skrinet finns kvarlevor av flera heliga män och kvinnor. Det 4 är med sannolikhet intill visshet något av de övriga benen som tillhört Birgitta eller Katarina. Dessutom vet vi ändå att flera av deras skelettdelar under lång tid har legat i detta skrin. Nyligen har Moder Karin vid en enkel ceremoni nedlagt en Birgittarelik, som vi med säkerhet vet härrör från heliga Birgitta i skrinet. Reliken är en gåva till Klosterkyrkan från Moder Tekla, Birgittasystrarna i Rom. Skrinet är det skrin som Birgittas kvarlevor vilade i under början av klostrets historia. Därigenom påminner det oss konkret om heliga Birgitta och hjälper oss att komma ihåg vad hon sagt, velat och gjort. Med hjälp av konkreta ting stärks vår samhörighet med helgonen, med Jesu Kristi vänner i alla tider. Över tid har kristna kvinnor och män kämpat trons goda kamp. Dessutom utgör hela Klosterkyrkan i sig en mäktig förverkligad vision. I Birgittas uppenbarelser anges hur kyrkan skulle vara uppbyggd med angivande av exakta mått, inredning och funktioner. Under lång tid har hennes klosterbröder och -systrar levt här efter hennes klosterregel och systrarna sjungit samma böner som de nuvarande Birgittasystrarna i Vadstena alltjämt sjunger i deras nya kloster. Hela klosterområdet är en påminnelse om den heliga Birgitta och i Klosterkyrkan firas daglig mässa och tidegärd. Docent Marie Allen, doktor Martina Nilsson och Hanna Edlund vid Uppsala universitet har genomfört noggranna DNA-analyser av de två huvudskålarna i relikkistan. Professor Göran Possnert vid Ångströmlaboratoriet har daterat dem med kol 14-metoden. Antagandet att kranierna tillhört Birgitta och hennes dotter ifrågasätts nu av forskarna. Enligt DNA-analysen kan kranierna inte ha tillhört två på mödernet besläktade individer (mor och dotter). Kjellström i teamet först en inspektion. Forskarna konstaterade att båda huvudskålarna var gracila och därför med största sannolikhet tillhört kvinnor. För att ytterligare styrka detta utförde de också en könsbestämning med hjälp av DNA-analys. Även dateringsmetoden styrker detta då den visar att åldersskillnaden på de två kranierna sannolikt är minst 200 år. För att få en översikt över de två huvudskålarna gjorde en specialist i osteologi (läran om ben) doktor Anna Båda kranierna uppvisade samma specifika mönster som är karakteristiskt för kvinnor och tillsammans med resultatet av de osteologiska undersökningarna fick forskarna i Artikeln fortsätter på nästa sida 5 Forskarna ifrågasätter traditionerna kring kranierna Forts. från föregående sida Uppsala bekräftelse på att kranierna var från kvinnor. Vid inspektionen noterade de även, precis som tidigare forskare konstaterat, att det kranium som tillskrivits Birgitta hade ett ovalformat intryckt område. Det har tidigare spekulerats i om detta intryckta område kunde ha berott på att Birgitta haft en godartad tumör i hjärnan. Forskarna tog prover från de två kranierna i Vadstena hösten 2002. Från dessa ömtåliga prover utvanns DNA för vidare analys av så kallat mitokondrie-DNA (mtDNA). Mitokondrierna finns i våra celler och deras DNA ärvs endast från mamman till skillnad från DNA i cellkärnan. Genom analys av kraniernas mitokondrie-DNA kunde forskarna i Uppsala påvisa ett flertal skillnader mellan individerna och kunde därmed utesluta att huvudskålarna tillhört en mor och dotter. Under arbetet med DNA-analyserna upptäckte forskarna att mängden utvunnet DNA skilde avsevärt mellan huvudskålarna vilket kan tyda på stor åldersskillnad. För att utröna om kranierna verk6 ligen var från samma tidsålder utfördes en kol 14-datering. Resultaten av denna analys indikerade att det skilde 200-455 år mellan kranierna och ingen av tidsbestämningarna sammanföll med perioden då Birgitta och Katarina levde. Kraniet som antagits tillhöra Katarina dateras till 1470-1670. Den huvudskål som tillskrivits Birgitta daterades till 1215-1270, alltså drygt hundra år innan Birgitta dog. Det finns dock en möjlighet att det finns en åldersförskjutning i dateringen, den så kallade reservoareffekten kan orsaka en skenbart äldre ålder hos ett prov. Det skulle i teorin, om än mindre sannolikt, kunna vara så att Birgitta ätit ovanligt mycket fisk som kan ha bidragit till att hon fått i sig denna typ av kol vilket kan förklara åldersförskjutningen, skriver forskargruppen. ”Visa mig vägen” - åter till Klosterkyrkan ”Visa mig Vägen” är namnet på ett musikdrama om den heliga Birgitta, hennes liv och tankar. I ett tiotal år gavs det under en sommarvecka i Klosterkyrkan. Dramat turnerade också både till Norge och Danmark och gavs även i Storkyrkan i Stockholm, likaså nere i skånska Viken, ett vackert litet kapell. Nu kan musikdramat på nytt ges i Vadstena klosterkyrka under sommaren tack vare medel ur Barbro Osher Pro Suecia Foundation. Det blir den klassiska uppsättningen med Emelie Lagergren som Birgitta, Maximilian (Lars) Mellfors och Johan Sandberg, som gycklarna och Ingegerd Lindaräng, som Maria i en tyst roll. Vem som ska spela Birgitta som liten är ännu inte helt klart. Musiken är skriven av Inga Wieselgren och texten av Gerd Jonzon och Ingrid Ydén Sandgren m.fl. ”Visa mig Vägen” framförs den 5 och 6 augusti kl. 20 samt den 7 och 8 augusti kl.18. Det känns högtidligt att på nytt få ge ”Visa mig Vägen” i Birgittas egen kyrka i Vadstena! Välkomna! Ingegerd Lindaräng Fler hjälpande händer är välkomna Många i Vadstena och Dal svarar ja till uppdraget att vara hjälpande händer på rullstolspromenader, sångstunder och högläsning på Wasagården och Vätterngården, att ordna med soppluncher i församlingshemmet och besöka människor i deras hem. Vi är många och behöver bli fler. Välkommen du med. 7 Det talas om bröllopsyra i vår Kärleken är en frukt som det alltid är säsong för och som finns inom räckhåll för varje hand. (Moder Teresa) Att vigas eller ingå äktenskap är ett sätt att offentligt säga ja till varandra och ett liv tillsammans. Vigselakten i sig är en symbolhandling där vi som par lovar att vi vill älska och satsa helhjärtat på varandra hela livet. Det är vår ambition och vi ber att kärleken alltid ska finnas mellan oss. Gud är kärleken och all kärlek har ytterst sitt ursprung i Gud. Kärlekens Gud välsignar det liv vi som människor förfogar över och de livsja vi vill ge. Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken. Som exemplet nedan kan en inbjudan till vigsel mycket väl se ut. En vigsel kostade i genomsnitt 100.000 kr för ett brudpar år 2009. Så behöver det inte alls vara. Vigseln handlar inte om hur mycket pengar man lägger på bröllopet. Vigsel handlar om att man vigs genom ett Ja till varandra, i bejakelse av att jag vill ge kärlek till en annan och ta emot kärlek. Ibland har jag hört missuppfattningen att en borgerlig vigsel är en enkel vigsel och att en kyrklig är en påkostad historia med dyr klänning och stor fest. Kyrkan har inga synpunkter på bröllopets storlek eller brudparets klädsel, inte heller på om det är någon fest i samband med vigseln. Det är innehållet som är det viktigaste. (1 Kor 13:4-7, 13) Välkommen till vigseln mellan ............................& ............................ Klädsel: Vad du trivs bäst i, t.ex. t-shirt och favoritjeans Bröllopsmåltid: I församlingshemmets trädgård, vid regn inomhus. Ta med en egen picknickkorg Presenter: Ge en gåva till Hela världen plusgiro: 90 01 22-3 8 tid och plats för vigseln. Före vigseln brukar vigselparet träffa prästen för att prata om vigselns innebörd samt att gå igenom hur de vill utforma vigselgudstjänsten. Det enda man behöver ordna i förväg är en hindersprövning som görs av Skatteverket. För att vigseln ska vara juridiskt giltig behövs minst två vittnen. Svenska kyrkan viger par av samma kön. Det är ingen skillnad på vigselgudstjänstens ordning. Det kan vara ett stort bröllop eller ett litet. Den ömsesidiga kärleken och viljan att leva i livslång trohet mot varFoto: Torbjörn Ahlund andra är det avgörande. Vigsel i kyrkan En kyrklig vigsel sker oftast i kyrkan. Det finns en given gudstjänstordning för vigsel i Svenska kyrkan. I samråd med musiker och präst kan paret komma överens om musik, sång och övrig utformning av akten. Prästen är ytterst ansvarig för vigselgudstjänstens ordning. Boka tid för vigseln i god tid. Ring eller e-posta: [email protected], tel. 0143-298 50. Se kyrkorna på vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/vadstena Om ni vill att någon särskild präst och/eller musiker medverkar bör ni kontakta dessa innan ni bestämmer Kostnad Är minst en av de två medlem i Svenska kyrkan så är det gratis att vigas i kyrkan. Församlingen står för kyrkolokal, präst, musiker, vaktmästare och altarblommor. Det gäller i hela landet, även om man vigs i en församling där man inte är folkbokförd. Friskvård inom äktenskapet Prästen finns till för vigselparet även efter vigseln. Ibland kan det vara bra att få prata i förtroende om problem innan de vuxit sig alltför stora. Paret kan med fördel kontakta ”sin” präst för att under tystnadsplikt ventilera svårigheter som uppkommit. Forts. nästa sida 9 Bröllopsyra... Samtal är en möjlighet att lösa upp knutar som uppstått och att få nya perspektiv på problem i relationen. Även sådana samtal är kostnadsfria. I vigselgudstjänsten säger prästen bl.a. att äktenskapet är till för ”…människors glädje, till inbördes stöd och fördjupad samhörighet…” Förutom ”Ja” två gånger, är nog den meningen den vackraste jag vet i hela gudstjänsten. Och så sann. Torbjörn Ahlund kyrkoherde Bruden bär en krona från Källstads kyrka. Flera av pastoratets kyrkor har brudkronor som kan lånas gratis. Nässja kyrkas kor så som musikern ser det i sin ”backspegel” vid orgelns spelbord. Vid altaret komminister Hans Merseburg och på orgelpallen och bakom kameran kantor Marianne Anderson. 10 Pilgrimsrörelsen - en miljö för sökande ilgrimscentrum och Linköpings P stift arrangerade i slutet av januari ett seminarium om idéer, praxis och teologi. Omkring 130 deltagare från hela Sverige samt flera från Norge och Danmark kom till Vadstena. Redan deltar många i ”den vandrande kyrkan” där ett av de stora pilgrimsmålen på den yttre vandringen är Vadstena och Klosterkyrkan. Bland föreläsarna märktes biskop emeritus Martin Lönnebo, biskop Martin Lind samt pilgrimsnestorn Hans-Erik Lindström. Folkrörelse Det fanns många olika ingångar som kan sammanfattas; ”från sju nyckelord till en bred folkrörelse med ett spirituellt grundmotiv”. Detta är en typ av vandrande församlingar som möts för en tid, för att sedan finna nya konstellationer. Göran Agrell knöt an till Luther. Från Katolska församlingen deltog Pater Henrik Roelvink med ett anförande om pilgrimsvandring. Flera drivande personer i pilgrimsrörelsen deltog under dagarna, bl.a. Anna Alebo från Lunds stift som avslutade seminarieprogrammet. Diakon Sofi Lindfors berättade om klosterlivet på Kumlabunkern. Arkeolog Markus Lindberg från Sensus talade om vikten av att begreppet pilgrim, får vara en kvalitetsbeteckning som har fokus på Gudsrelationen. Diakon Ewa Lund tog med deltagarna på en vandring med Maria. Kaj Johansson, företagsfilosof, reflekterade över innebörden i ordet ekumenik, i betydelsen hela huset. Samtliga anföranden och erfarenheter kommer att sammanställas och ges ut i en skrift från Pilgrimscentrum. Annan livsstil Allt fler attraheras av pilgrimsvandringens kombination av natur, aktivitet och andlighet. För många är pilgrimstanken ett tecken på en annan form av livsstil med tid för tystnad, eftertanke, långsamhet, enkelhet och inre ro. Längs vägen möter församlingar och kyrkor, behovet av rastplatser, nattvard, bön och sång, pilgrimsmål och inre vandring. Servicenäringen ordnar med boende, mat och resor. Turistbyråer hjälper pilgrimerna fram till startpunkter och med information. Mötet arrangerades av Pilgrimscentrum tillsammans med Klosterhotellet, folkhögskolan, Birgittasystrarna, Vätternkyrkan och Vadstena vandrarhem. Nästa större möte blir på Loka brunn 18-19 juni 2010. Mötet arrangeras av Svenska kyrkan nationellt tillsammans med Västerås stift och Grythyttans församling. Pilgrimscentrum i Vadstena planerar ett nytt semarium 2011. Sten Danielsson Pilgrimscentrum 11 ”I Guds tystnad får jag vara...” Om vårt behov av stillhet och tid för eftertanke och om retreat som en möjlighet i lever i en tid där livet för V många av oss snurrar på väldigt fort. Almanackan är fullteck- nad och vi översköljs av mer intryck än vi hinner smälta. Ofta vill vi mer än vi hinner och orkar. Vi har krav utifrån, på jobbet, i skolan, i föreningen, från människor omkring oss. Och många av oss har också stora krav inifrån, från oss själva. Ofta är vi inte så bra på att lyssna på våra egna behov, kroppsliga, själsliga och andliga. Våra kroppars behov av näringsriktig mat på regelbundna tider, sömn, behovet att röra på sig och likaväl av vila och avspänning. Våra själsliga behov, t ex tid att smälta intryck och reflektera över livet eller njuta av det som är skönt och vackert. Våra behov av mening och sammanhang och att relatera till något som är större än vi själva. En bristvara Tystnad och ro är för många en bristvara. Men om man aldrig stannar upp och ger sig tid till eftertanke och att känna efter vad man känner blir man lätt splittrad och rastlös. Om man alltid är på väg riskerar man att förlora nuet. Människan är gjord för balans mellan vila och aktivitet, natt och dag, inandning och utandning. 12 Det är ett djupt mänskligt behov att ibland ta en paus, en stund eller en tid, för att hinna ifatt sig själv och bli mer hel inuti. Tid att vila från yttre intryck och bara vara, tid att lyssna inåt. Dag Hammarsköld säger att den längsta resan är resan inåt, mot livets okända djup. Inte ens en resa i yttre rymden till universums avlägsnaste galaxer är en längre resa än den varje människa kan företa sig mot sitt eget innersta. Tystnad och lugn Resan inåt underlättas av tystnad och lugn runtomkring. En tid i tystnad blir en hjälp att få lite mer kontakt med det som finns i mig av tankar, känslor, längtan. Tid att reflektera över var jag befinner mig på mitt livs resa? Använder jag min tid och mitt liv som jag vill? Vad är jag nöjd med? Vad är svårt att leva med? Vad kan jag i så fall förändra? Vad måste jag acceptera? Bär jag på bråte från mina tidigare livserfarenheter som gör ryggsäcken onödigt tung? Finns det möjlighet att ta itu med eller reda ut? Vad ger mig energi och lust? Vad suger musten och kraften ur mig? Vilken är min längtan? Kanske kan eller vill jag inte ändra på något i det yttre, men kanske kan jag påverka mitt förhållningssätt till något, se vad som är viktigt och inte, låta olika saker få lagom mycket plats. Att vara på retreat är att ge sig själv tid och möjlighet till en paus från det vanliga livet. Ordet retreat har med reträtt att göra; att dra sig undan och stiga åt sidan en tid. Att få ett andningshål i tillvaron, ett hål i tiden där man kan andas fritt, få ett annat perspektiv och tänka klart. Retreat innebär att man är tillsammans men i tystnad. En retreatdag rutas in av meditationer och måltider. Däremellan finns gott om egen tid att läsa, vila, promenera, tänka, bara vara. Det finns möjlighet till enskilt samtal med präst eller diakon. Här i Vadstena ordnar Pilgrimscentrum ibland retreater som varar två till fyra dagar. Se HYPERLINK ”http://www.pilgrimscentrum.se” www.pilgrimscentrum.se eller tel. 0143-105 71. En annan möjlighet för den som inte kan eller vill vara borta så länge eller vill prova på att vara i tystnad är en miniretreat, Lugna timmar, i Vadstena församlingshem lördag 6 mars kl 14–18. (Se särskild ruta). ”I Guds tystnad får jag vara, ordlös stilla, utan krav. Klara rymder, öppna dagar: här en strand vid nådens hav.” Sv. ps 522 Helena Svensson diakon Välkommen till Lugna timmar Miniretreat i Vadstena församlingshem Lördag 6/3 kl 14-18 Återhämtning och påfyllning för kropp, själ och ande, enkla yogarörelser och avspänning, meditation, tystnad, gott fika, tid att vila, läsa, bara vara... Möjlighet att plantera, måla, promenera, möjlighet till enskilt samtal, massage (dipl. massör, 225:-/30 min, bokas vid anmälan, inställt vid färre än tre pers). Kostnad: 100 kr. OBS! Begränsat deltagarantal Anmälan/frågor: Diakon Helena Svensson, 0143-298 58, 0730-788 986 [email protected] 13 Barnmusikaler i Vadstena och Rogslösa Musikalen ”Båt på torra land” framfördes i november i Vätternkyrkan av barn i åldrarna 7 - 11 år från Vadstena och Dal. Noa sjöngs av Joakim Hultén och Noas hustru av Karin Westberg. Musiker var Camilla Wellborg Käck, piano, Anders Gårdstrand, bas och Tomas Wettermark, trummor. Musikalen ”Moder jord, herr FNatt och levande stenar” framfördes i Rogslösa kyrka på FN-dagen den 24 oktober. Pernilla Redin var Moder jord och 14 Hans Merseburg var Herr FNatt och barn från Rogslösa skola var Levande Foto: Marianne Anderson stenar. Vad är Birgittahemsföreningen? Föreningen bildades för mer än 100 år sedan med syfte att åstadkomma ett hem för ”äldre, ensamma, mindre bemedlade kvinnor”. Tomtmark skänktes av doktor Ludvig Lindroth på Qvissberg. De första stugorna byggdes 1908 och den sista 1940. Byggnationerna bekostades helt med donerade medel. Birgittahemmen vid Parkgatan består av Burénska stugan, Lovisas stuga, Systerstugan och Regnstrandska stugan med samlingssal. År 1929 mottog föreningen en stor donation. Köpman Axel Öhrstöm hade testamenterat Öhrströmska fastigheten att förvaltas av Birgittahemsföreningen. De husen går numera under benämningen ”Lustgården” och är kulturhistoriska byggnader från mitten av 1800-talet. Detta hände för länge sedan och tiderna har förändrats, men fortfarande förvaltar Birgittahemsföreningen Birgittahemmen och Lustgården. Enligt stadgarna finns en nära koppling till Kyrkorådet i Vadstena församling genom att två ledamöter i styrelsen skall utses av kyrkorådet. Inga Björklund styrelseordförande Årsmöte måndagen den 22 mars kl 18 i Birgittahemmens samlingssal. Anmälan till Inga Björklund tel 124 92 Vi ser gärna nya medlemmar i föreningen. Välkommen! LUNCHMUSIK i Klosterkyrkan Vardagsmusik varje vecka Tisdagar 11.45 - 12.00 Församlingens musiker och elever vid folkhögskolans musiklinje medverkar Soppluncher våren 2010 Tisdagar kl.12.15 Vadstena församlingshem Vätternkyrkan 16 februari 9 mars 30 mars 20 april 23 februari 16 mars 6 april 27 april Pilgrimscentrum 2 mars 23 mars 13 april 4 maj Varmt välkomna! Arr: Vätternkyrkan, Vadstena församling & Pilgrimscentrum 15 Ny pilgrimspräst i Vadstena Lars Cederlöw tillträdde sin tjänst vid årets början. Han verkade tidigare som kyrkoherde i Boxholm och har också varit präst i Skänninge. Vid högmässan den 31 januari i Klosterkyrkan hälsades Lars välkommen av Vadstena församling. Känns det som om du kommit till ett nytt kapitel i din livsbok? – Ja det gör det verkligen, jag kommer hit med oskrivna blad och vet inte så mycket om Pilgrimscentrum eller Vadstena, men jag känner entusiasm och hopp inför min tjänst här. Berätta något om din resa till tro. – Min pappa var präst, så det första jag började läsa var psalmboken. Jag bestämde mig ganska tidigt att jag inte skulle bli präst. Istället intresserade jag mig för musik och hade även tjänst som kyrkomusiker. Det var faktiskt så jag mötte min fru, då jag var assistent och kyrkomusiker på Kanarieöarna. – Jag kom i kontakt med befrielseteologi, när jag läste religionsvetenskap i Lund. Detta var en dörröppnare för mig, då upptäckte jag ett prästkall och lyssnade till det. Det har gått att ana att du har ett engagemang även för vår del av den internationella helheten. Berätta. – Det kommer ur en insikt att min kristna tro gör en syntes av det vardagliga med socialt engagemang och andlighet. En resa på två månader under min studietid, till Guatemala 16 och Nicaragua gjorde också ett djupt intryck på mig. Din reflektion av pilgrimsrörelsen, som du ser den nu? – Min första kontakt med dessa nutida pilgrimer var när jag jobbade som präst i Skänninge. Då tyckte jag att det där med att vara ute och gå inte tillförde så mycket. Att skapa tillfällen för människor att mötas och att bli mötta är en viktig uppgift och viktigt att själv ge sig tid till. – Det är en möjlighet till en resa för dem som inte är med. Samtidigt som du kan vandra för andra också. Kanske är det också möjligt att ännu tydligare berätta och koppla pilgrimsvandringar till insamlingar och solidaritet med andra. Det blir större när det kommer nära. Du har nu träffat många pilgrimsentusiaster under pilgrimsseminariet, vad får du för bild av pilgrimsrörelsen? – Jag har alltid känt en identifikation med sökare som är hemma med det enkla, bortom religiösa floskler. Det är människor på väg mot privata mål, men också gemensamma med en vägvisare. – Vilket får mig att tänka på en gåva från Vägverket när vi invigde Birgittastatyn vid riksväg 32 i Boxholm, ”Kyrkan mitt i vägen”. Därför blev det gudstjänst där en gång, mitt på vägen. I det öppna kyrkorummet utomhus. Vi hämtar näring där och går vidare och delar med oss. – Gåvan från vägverket var en vägskylt med hastigheten 90 på, som psalmen ”blott i det öppna..” den ska jag sätt upp på mitt rum på Pilgrimscentrum, som ett vägmärke för den öppna kyrkan, som inte stannar upp eller fastnar. Som tidigare kyrkoherde i en församling, hur ser du på den roll som Pilgrimscentrum har att verka som pilgrimscentrum och samverka med församlingen? – Det skapar en oerhört fin miljö för dem som bor och besöker Vadstena, det är nära till att finna något som sökare, det är inte långt bort. Pilgrimscentrum har mer en roll som en utlandskyrka, en SKUT-kyrka, ”långt bort men ändå hemma”. Vi har många gemensamma intressen med många möjligheter till öppenhet och samverkan. Vadstena är unikt som andlig oas och församlingen och Pil- grimscentrum har var för sig en viktig roll. Sen har vi ju också flera andra församlingar som verkar här och vårt uppdrag är ekumeniskt, vi söker tillsammans. Vad tror du om framtiden för Pilgrimscentrum? – Ett nytt Taizé. Det kan vara på väg mot den utveckling som den som varit i Taizé, en samlingsplats och oas för många. Något mer? – Ja jag har en idé... Kan det vara möjligt att ordna med direktsändning med hjälp av enkel teknik, via internet, av en tidebön i Klosterkyrkan, så fler kan delta i bönen oberoende av plats? Javisst är det möjligt Lars, vi ska se om vi kan testa det! Sten Danielsson SKUT-kretsen i Vadstena Församlingshemmet onsdagar kl. 18-20 24 februari årsmöte 10 mars 24 mars 7 april 21 april (Besök på Landsarkivet) 5 maj (Utfärd till Horn och Hycklinge) Välkommen med i gemenskapen! Margareta Larsson ordförande Tel. 311 27 17 Kristinas tackbön Jag vill varmt tacka alla givare med denna bön: ”Tack Gud att Du har gett mig scootern som hjälpmedel genom alla generösa människor som gett mig pengar. Det var en glädje att sjunga och spela på stan, en glädje att möta och samtala med människor som kom fram till mig. En glädje att tidningen skrev och på så sätt hjälpte mig. En innerlig glädje att möta den generositet och uppriktiga hjälpsamhet jag fått göra. Därför har den fått namnet Glädjen. Gud, jag ber för alla givare. Återgälda dem deras gåva och vilja att hjälpa mig. Välsigna varje givare och deras familjer. Tack Gud att Du ser till oss med din varma blick och med din kärlek. I Jesu Kristi namn, amen.” Kristina Birkesten med sin scooter. VADSTENAMÖTE I TAIZÉANDA 18-21 MARS 2010 - ”TA EMOT OCH GE” Unga vuxna och vuxna från när och fjärran inbjuds till BÖN MED SÅNGER FRÅN TAIZÉ WORKSHOPS MÅLTID GEMENSAMT ARBETE EKUMENISK INRIKTNING som en del av en ”Pilgrimsfärd för tillit på jorden” med temat ”Ta emot och ge”. Mer info: www.pilgrimscentrum.se 18 Dals kyrkokör med solister och instrumentalister framträdde vid den välbesökta julkonserten i Rogslösa kyrka i mellandagarna. Öppet församlingshem i Vadstena Torsdagar kl. 13.30 - 16.00 Varannan torsdag (ojämna veckor) allsångsstund. 25 februari har vi sportlov, inget Öppet fh då. 4 mars, allsång 11 mars 18 mars, allsång 25 mars 1 april är det Stilla veckan, inget Öppet fh då. 8 april 15 april, allsång 22 april 29 april, allsång 6 maj 19 Vadstena församling • Hov • Strå 17 februari (Askonsdagen) Klosterkyrkan 18.00 Askonsdagsmässa 19.30 Taizéinspirerad bön 21 februari (Första söndagen i fastan) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa 18.00 Ungdomsmässa 28 februari (Andra söndagen i fastan) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa 7 mars (Tredje söndagen i fastan) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa 15.00 Konsert ”Bach i fastetid”, Emelie Karlsson, flöjt, Marie-Louise Beckman, orgel Vätternkyrkan 18.00 Sinnesrogudstjänst 14 mars (Midfastosöndagen) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa, Gospelkören 21 mars (Jungfru Marie bebådelsedag) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa 11 april (Andra söndagen i påsktiden)) Klosterkyrkan 20 Klosterkyrkan, Pilgrimscentrum och Vätternkyrkan Påsken 2010 Lördag 27 mars 18.00 ”Korsets väg” Fjorton bilder kring Jesu Kristi lidandes väg. Musik av Marcel Dupré. Organist Mark Falsjö Linköpings Balettensemble Koreografi Marlene Jacobsson. Söndag 28 mars (Palmsöndagen) ”Vägen till korset” 9.00 Laudes 11.00 Högmässa 15.00 Vesper 19.30 Completorium Måndag 29 mars 8.00 Mässa 9.00 Laudes + samtal 12.00 Sext 15.00 Vesper 17.00 Judisk påskmåltid, Pilgrimscentrum, föranmälan 18.30 Ekumeniskt samtal, ”Den heliga måltiden”, Pilgrimscentrum 19.30 Completorium (Passionsandakt) PC Tisdag 30 mars 8.00 Mässa 9.00 Laudes +samtal 12.00 Sext 15.00 Vesper 19.30 Completorium (Passionsandakt) Vätternkyrkan Onsdag 31 mars 8.00 Mässa 9.00 Laudes 9.30 Korsvägsvandring, munkträdgården därefter Dagspilgrimsvandring fram till Vesper. 12.00 Sext 15.00 Vesper 19.30 Taizéinspirerad bön Torsdag 1 april Söndag 4 april (Påskdagen) ”Kristus är uppstånden” 9.00 Laudes 11.00 Högmässa Påsklunch i Vätternkyrkan 15.00 Vesper 18.00 Sinnesrogudstjänst i Vätternkyrkan 19.30 Completorium (Skärtorsdagen) ”Det nya förbundet” 9.00 Laudes +samtal Dagspilgrimsvandring till Vesper 12.00 Sext 15.00 Vesper 15.30 Brödbak till kvällens mässa, Pilgrimscentrum 18.00 Fotatvagning på Pilgrimscentrum 19.30 Skärtorsdagsmässa Måndag 5 april (Annandag påsk) Fredag 2 april Om inte annat anges firas gudstjänsterna i Klosterkyrkan (Långfredagen) ”Korset” 9.00 Laudes 11.00 Långfredagsgudstjänst 12.00 Sext 15.00 Andakt, Munkträdgården, vid tiden för Jesu dödsstund 18.00 Gravläggningsandakt, gravnischen, Frälsarkranskapellet 19.30 Completorium, när Jesus är gravlagd Lördag 3 april (Påskafton) 23.00 Påsknattsmässa ”Genom död till liv” Påskvickning på Pilgrimscentrum ”Möte med den uppståndne” 9.00 Mässa 11.00 Gudstjänst i Vätternkyrkan, ”Emmausvandringen”, därefter vandring till Örtagården via Klostret, ”Skåden liljorna” och enkelt nattvardsfirande vid Örtagården. 15.00 Vesper 19.30 Completorium 11 april (Andra söndagen i påsktiden) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa Hov 16.00 Gudstjänst Vätternkyrkan 18.00 Sinnesrogudstjänst 18 april (Tredje söndagen i påsktiden) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa forts.nästa sida 21 forts. kalendarium 25 april (Fjärde söndagen i påsktiden) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa 18.00 Ungdomsmässa 2 maj (Femte söndagen i påsktiden) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa Vätternkyrkan 18.00 Sinnesrogudstjänst 9 maj (Bönsöndagen) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa 13 maj (Kristi himmelsfärds dag) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa Klosterkyrkans BOKBORD Rikt utbud av andlig litteratur. Böcker om Den heliga Birgitta. Ikoner, smycken, pilgrimsmärken, minnessaker, vykort 22 16 maj (Söndagen före pingst) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa 23 maj (Pingstdagen) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa 18.00 Musikgudstjänst, Gospelkören Strå 16.00 Högmässa 30 maj (Heliga trefaldighets dag) Klosterkyrkan 11.00 Högmässa GREGORIANSKT DYGN i Vreta kloster och Vadstena 23 och 24 april En musikalisk retreat Årets gregorianska dygn startar med en busstur till Vreta klosters kyrka som i år firar 900 år. Där övar vi i kyrkan och sjunger sext och vesper och efter ett föredrag åker vi tillbka och firar mässa i Klosterkyrkan, sjunger completorium och lyssnar på nattmusik. Ett populärt inslag där man kan ligga i bänkarna och titta upp i valven och bara vara. Lördagen startar med sjungen laudes och fortsätter med övning och föredrag innan det hela avslutas med sjungen sext. Melodierna är hämtade ur musiken till den svenska tidegärden och allting sjungs på svenska. Man kan delta i detta dygn både som kännare av gregoriansk sång och som nybörjare. Ny mandatperiod - nya förtroendevalda Fördelningen av uppdrag inom Vadstena pastorat är nu klar. Det samfällda kyrkofullmäktiges presidium utökas med ytterligare en vice ordförande och består av Örjan Petersson, ordförande, Eva Malmberg, 1:e vice ordförande, och Lena Savoca, 2:e vice ordförande. Inga Björklund och Eva Malmberg blir kvar som ordförande för kyrkoråden i Vadstena respektive Dals församling. Inga Björklund innehar dessutom uppdraget som ordförande i kyrkofullmäktige i Vadstena församling. Kyrkonämndens presidium består av två relativt nyinflyttade Vadstenabor. Ordförande Lennart Andersson kom till Vadstena 2005. Han har mångårig erfarenhet som förtroendevald på såväl pastorats- som stiftsnivå och har varit ledamot av kyrkomötet i tolv år. Ruben Baggström, vice ordförande, kom till pastoratet ett år senare. Även han har erfarenheter från arbetet i Svenska kyrkan bl a som ledamot av Kyrkans kulturråd och tidigare förlagschef på Verbum. Slutligen har griftegårds- och fastighetsnämnderna ersatts av utskott under kyrkonämnden. Missionskretsen Symöten Församlingshemmet 9 mars kl. 15.00 13 april kl. 15.00 11 maj kl. 15.00 23 Dals församling Nässja • Örberga • Herrestad • Källstad • Rogslösa • Väversunda 21 februari (Första söndagen i fastan) Rogslösa 11.00 Högmässa Örberga sockengård 16.00 Gudstjänst 28 februari (Andra söndagen i fastan) Rogslösa 11.00 Högmässa Borghamns bygdegård 16.00 Gudstjänst 7 mars (Tredje söndagen i fastan) Herrestadgården 16.00 ”Ljuset vänder åter”. Gudstjänst med mycket sång, ledd av gudstjänstgrupp 14 mars (Midfastosöndagen) Rogslösa 11.00 Högmässa Örberga sockengård 16.00 Gudstjänst 21 mars (Jungfru Marie bebådelsedag) Örberga sockengård 11.00 Högmässa Borghamns bygdegård 14.00 Gudstjänst, Dals kyrkokör och Livsloppet 28 mars (Palmsöndagen) Rogslösa 16.00 Högmässa 24 1 april (Skärtorsdagen) Herrestad 19.00 Skärtorsdagsmässa 2 april (Långfredagen) Rogslösa 18.00 Gudstjänst 4 april (Påskdagen) Rogslösa 11.00 Högmässa, Petter Arab, trumpet Örberga 14.00 Högmässa, Therese Centervad, flöjt Källstad 18.00 Högmässa, Petter Arab, trumpet 5 april (Annandag påsk) Herrestad 11.00 Högmässa, Johan Björling, trumpet Väversunda 14.00 Högmässa, Dals kyrkokör Nässja 18.00 Högmässa, Therese Centervad, flöjt 11 april (Andra söndagen i påsktiden) Rogslösa 11.00 Lekmannaledd gudstjänst 18 april (Tredje söndagen i påsktiden) Örberga 11.00 Högmässa Rogslösa 18.00 Musikgudstjänst, Gospelkören 25 april (Fjärde söndagen i påsktiden) Herrestad 11.00 Högmässa Rogslösa 18.00 Gudstjänst 2 maj (Femte söndagen i påsktiden) Rogslösa 9.30 Mässa Nässja 11.00 Högmässa 9 maj (Bönsöndagen) Källstad 16.00 Högmässa 13 maj (Kristi himmelsfärds dag) Herrestad 8.45 Per Kruse spelar trumpet från tornet 9.00 Otta med gångedag, kyrkfrukost i Herrestadgården 15 maj (Lördag) Rogslösa 18.00 Afrikanska sånger med Edo Bumba, Dals kyrkokör m fl 16 maj (Söndagen före pingst) Rogslösa 9.30 Mässa Väversunda 11.00 Högmässa 25 maj (Pingstdagen) Örberga 7.45 Per Kruse spelar trumpet från tornet 8.00 Pingstotta, Dals kyrkokör, Kyrkfrukost i Sockengården 30 maj (Heliga trefaldighets dag) Herrestad 11.00 Högmässa Rogslösa 18.00 Gudstjänst Kyrktaxi i Vadstena och Dal Har du svårt att själv åka till söndagens gudstjänst kan vi erbjuda kyrktaxi. Ring Taxi 103 20 senast 1 timme innan gudstjänsten. Gäller resor till kyrkorna i Nässja, Örberga, Herrestad, Källstad, Rogslösa, Väversunda, Hov och Strå och för personer bosatta inom Vadstena och Dals församlingar. Kyrkorådet i Dal och Vadstena Schemat kan behöva ändras. Se annonser i lokalpressen eller våra hemsidor: www.svenskakyrkan.se/vadstena www.svenskakyrkan.se/pastorat/dalsforsamling 25 Kyrkokören under ledning av Marie-Louise Beckman vid festhögmässan. Festhögmässa med renoverade orgeln Söndagen den 24 januari återinvigdes den nyrenoverade stora orgeln i Klosterkyrkan med festhögmässa, föredrag och konsert. Nu ljuder orgelns 2 616 pipor som det en gång var tänkt, och ännu något bättre. Tostareds kyrkorgelfabrik har utfört arbetet enligt den plan som upprättats av Klosterkyrkans organist Marie-Louise Beckman och organisten och konsulten Jan H Börjesson. Börjesson känner orgeln väl efter sina 18 år som organist under Societas Sanctæ Birgittæs, SSB:s, generalkapitel i Vadstena. Som så många andra råkade Vadstenas orgel ut för en del ändringar 1942 respektive 1958, ändringar som med tiden visade sig vara mindre lyckade. 26 – Vissa stämmor passade helt enkelt inte ihop, berättar Marie-Louise Beckman. Nu har den unika romantiska orkesterorgeln återställts och till vissa delar kompletterats. Tusentals pipor har gjorts i ordning, lufttrycket har återskapats och gamla stämmor har rekonstruerats. Den stora orgeln byggdes 1933. En del pipor från en äldre orgel återanvändes. Det var Setterquist & Son i Örebro som svarade för bygget. Samma firma har byggt orgeln i Linkö- pings domkyrka. Jan H Börjesson berättade före eftermiddagens konsert om de ändringar och tillägg som gjorts och illustrerade dessa vid spelbordet. Orgeln har fått en stor mängd nya klangliga möjligheter och är nu en av landets viktigaste från sin tid och i sin stil. Konserten visade orgelns kapacitet med verk av Gustaf Hägg (1867-1925), César Franck (1822-90), Louis Vierne (18701937), Josef Rheinberger (1839-1901) samt Oskar Lindberg (18771955). Till återinvigningen har Riksantikvarieämbetets orgelexpert Niclas Fredriksson och formgivaren Julia Sigurdsson framställt ett häfte med titeln ”Piporglar i Vadstena klosterkyrka”. Skriften ger en god bild av Klosterkyrkans orgelhistoria och finns att köpa i kyrkans bokbord. Jan H Börjesson kommer att spela in en CD med Klosterkyrkans stora orgel. CD:n kommer att finnas till försäljning i kyrkans Orgelbyggarna Tore Johansson, Urs Borer och organisterna Marie-Louise Beckman och Jan H Börjesson. bokbord. 27 Foto: Marianne Anderson Ombyggda gravkapellet återinvigt Det om- och tillbyggda gravkapellet från Nya Kyrkogården i Vadstena återinvigdes den 12 december av biskop Martin Lind. Det gamla kapellet har fått glasade tillbyggnader som ger ändamålsenliga utrymmen för personal och begravningsgäster. Vadstenaarkitekterna KG Lindkvist och Per Rydberg har utformat tillbyggnaderna så att stora glasytor släpper in ljus och ger kontakt med träd och himmel. Vadstenakonstnären Berit Johansson har smyckat kapellet med en glasskulptur i form av en vit duva. Alla ytskikt har renoverats och golvet har lagts om för att uppfylla myndigheternas krav på tillgänglighet för rörelsehindrade. Griftegårdens personal 28 har fått ändamålsenliga utrymmen i tillbyggnaderna. Nu finns också samlingsrum, garderob och toaletter för begravningsgäster. I och med till- och ombyggnaderna uppfylls de krav som ställts från exempelvis Arbetarskyddsstyrelsen. Kapellet kan användas för begravningar enligt ritualer för olika trosinriktningar liksom för borgerliga begravningar. Genom avtalet med staten är Svens- ka kyrkan huvudman för begravningsväsendet och ska enligt samma avtal tillhandahålla ”neutrala” lokaler för begravningar. Biskop Martin, assisterad av Vadstenas nuvarande och två tidigare kyrkoherdar, Göran Grefbäck och Kjell Karlsson, förrättade invigningen. Bland gästerna fanns representanter för Vadstena kommun, föreningar och församlingar. Ingegerd Lindaräng reciterade en egen dikt inspirerad av den duva som pryder kapellet. (Se nästa sida) Efter invigningshögtiden kunde Gabriel Beckman och Emma Armerö sjöng Pie Jesu vid återinvigningen av gravkapellet. gästerna bese de nya lokalerna och den konstnärliga utsmyckningen. Griftegårdens personal Göran Åström, Johan Olsson och Anders Staaf. forts. nästa sida 29 Komminister Christer Staaf, biskop Martins adjunkt Göran Helmersson, prosten Göran Grefbäck och kyrkoherde Torbjörn Ahlund. Glaskonstnären Berit Johansson och katolska församlingens Henrik Roelvink. Växter till Ljusets kapell Har du krukväxter som blivit för stora och som du vill bli av med? Vi behöver stora växter till Ljusets kapell. Kontakta kyrkogårdsexpeditionen tel. 298 60. 30 Barnet vaknar av fågelsången det är vår; träden står i grönska och allt är ljus, det är långt borta. Den vita fågeln med den röda näbben flyger högt ovanför molnen. En dag skall vi alla vakna av fågelsång och den vita fågeln med den röda näbben skall visa oss vägen dit, där himmel och hav möts... Den skall flyga högt ovanför molnen och den kan Vägen. Ingegerd Lindaräng Inspirationsdag för anställda och förtroendevalda I början av januari åkte anställda och förtroendevalda från Vadstena och Dal på studiedag för att besöka stiftskansliet i Linköping och domkyrkan respektive Åkerbo församling. På stiftskansliet välkomnades gruppen av biskop Martin Lind som gav en återblick på Linköpings stifts intressanta historia. Representanter för Stiftsbyrån berättade om stiftets funktion i förhållande till de lokala församlingarna och om Kyrkomötets beslut om organisationen. Gruppen från Dal, Hov och Strå begav sig sedan till Åkerbo församling. Där berättade kyrkoherde Fredrik Lennman hur man arbetar med sin nya sammanslagna församling. Vadstenagruppen besökte Domkyrkan där domprost Peter Lundberg och andra medarbetare berättade hur det är att förvalta en katedral. Vadstenagruppen förvaltar ju en kyrka som i storlek och verksamhet är att betrakta som just en katedral. Studiedagen avslutades med middag i Vadstena folkhögskolas matsal. Toastmaster var kyrkoherde Torbjörn Ahlund. För musikunderhållningen svarade en grupp vadstenaungdomar som tidigare varit konfirmander och numera fortsätter som ledare i årets konfirmandgrupp. Det blev en dag som gav anställda och frivilliga inspiration till det fortsatta arbetet i Vadstena pastorat. 31 Ur kyrkböckerna Kyrkboken omfattar dop, konfirmation och vigsel i Svenska kyrkans ordning samt begravningar inom Vadstena och Dals församlingar. Döpta 29/8-09 Albin Ulf Erik Sandberg, född 20/5-09 6/9-09 Ella Beata Kaisa Jonsson, född 5/-09 26/9-09 Karl Erik Alf Jakob Liljeberg, född 30/5-09 25/10-09 Carl Erik Viktor Egelin, född 8/5-09 25/10-09 Mindy Gun-Britt Åse Marianne Johansson, född 22/7-09 28/11-09 Alvar John Eric Andersson, född 2/8-09 9/1-09 Sara Anna Karin Pettersson född 8/8-09 Vigda 7/11-09 Agneta Mariella Eunice, Duch, och Kent Emil Tobias Nyström Avlidna 12/10-09 Karin Birgitta Thörn, född 1921 30/10-09 Kurt-Eric Johansson, född 1924 31/10-09 Ingrid Sofia Moberg, född 1915 4/11-09 Claes Ragnar Gunnarsson, född 1934 5/11-09 Maj-Britt Viola Thun, född 1927 6/11-09 Agnes Marta Birgitta Farstrand, född 1919 10/11-09 Arnold Herman Bjurhall, född 1924 27/11-09 Karl Sune Bulander, född 1927 32 28/11-09 Märrit Maria Rehn, född 1918 1/12-09 Sonja Birgitta Edvardsson, född 1926 9/12-09 Sven Allan Löfstedt, född 1924 17/12-09 Majken Elisabet Karlsson, född 1934 20/12-09 Jan-Ebbe Svensson, född 1934 22/12-09 Hans Per Nils Jonas Lundbergh född 1918 23/12-09 Ernst Bertil Gustafsson, född 1913 27/12-09 John Ivar Gunnar Gårdh, född 1934 2/1-10 Signe Ingegerd Klaar, född 1921 5/1-10 Artur Vide Eskil Samuelsson, född 1944 10/1-10 Gunhild Svea Linnéa Andersson, född 1921 11/1-10 Inga Margareta Johansson, född 1919 14/1-10 Margit Gertrud Florentia Gunnar, född 1928 17/1-10 Maj-Lis Margareta Edvardsson, född 1932 18/1-10 Gunnar Valfrid Johansson, född 1915 22/1-10 Eva Johanna Matilda Nilsson, född 1919 22/1-10 Ulla Inger Birgitta Andersson, född 1943 24/1-10 Bernt Gustaf Alvar Ramm, född 1946 Musikalisk samverkan på hög nivå Söndagen den 14 februari hölls den tredje av konserterna med anledning av återinvigningen av Kosterkyrkans renoverade stora orgel. Folkhögskolans musiklinjes kör, under ledning av Anna-Carin Strand, bjöd tillsammans med organisten Marie-Louise Beckman på äldre och nyare musik. Konserten, som var mycket välbesökt, gav ett fint prov på samverkan mellan kören och orgeln. Solister var sopranerna Sara Swietlicki och Kajsa Norrby samt barytonen Jonas He- lander, violinisterna Mats Strand och Bernhard Greter. Verk av Eric H Thiman, Arvo Pärt, George Rathbone, John Ireland, Olivier Messiaen, Max Reger, Gabriel Fauré, Egil Hovland och Enrico Bossi framfördes. 33 Vi har bildat en internationell grupp! En grupp för frågor kring internationell solidaritet och globalt engagemang har bildats i Vadstena och Dals församlingar. Gruppens huvudfunktion är att ha överblick över och samordna det internationella engagemang som redan finns, t ex olika evenemang för Hela världen (tidigare Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission), Svenska kyrkan i utlandet, vår del i insamlingen till Världens barn mm. Men när flera kloka huvuden slås ihop kan också nya idéer spira… Alla som vill är välkomna att vara med i kyrkans internationella engagemang, i gruppen eller vid speciella LIVSLOPPET Tipspromenad och våffelcafé Vadstena församlingshem lördag 13 mars kl 11-14 Borghamns bygdegård söndag 21 mars kl 14 Intäkterna för startkort (50:-, barn gratis) och våfflor går till fastekampanjen för Hela världen (Svenska kyrkans internationella arbete) Sygruppen Lapptäcket, Vadstena församling, Sensus och Dals församling Välkommen! 34 projekt och riktade insatser. Ett exempel på evenemang är ”Livsloppet” – en tipspromenad med våffelcafé där intäkterna tillfaller fastekampanjen för Hela världen. (Se särskild inforuta). Kontaktperson för internationella gruppen är diakon Helena Svensson, tel 298 58, 0730-788 986, [email protected] Kontaktpersoner för syföreningarna Missionskretsen Elisabeth Gustafsson tel.105 21 SKUT-kretsen Margareta Larsson tel. 311 27 Lapptäcket Gudrun Gunnarsson tel. 109 42 Örberga Hjördis Karlsson tel. 230 60 Herrestad Marianne Petersson tel. 240 58 Källstad Helena Agnemar tel. 240 78 Rogslösa Maud Kratz tel. 200 19 Väversunda Ingrid Pettersson tel. 210 43 Hov Bojan Larsson tel. 300 12 Kristus smärtomannen Längst ned bakom en pelare i Vadstena klosterkyrka står en sargad staty av den lidande Kristus. Armarna är borta, vilket gör den än mer hjälplöst gripande. På den magra nakna kroppen kan man räkna revbenen. Benen är sträckta och man ser musklerna och de hårt spända senorna. Den kraftiga törnekronan är hårt nedtryckt över huvudet så att taggarna har trängt in i pannan. Övriga taggar är avbrutna under tidens gång. På kroppen syns hålet efter soldatens svärd. Fötterna har uppfläkta sår efter spikarna och fotens ben framträder tydligt. Det är en staty från tidigt 1400-tal. Den har varit bjärt målad liksom alla medeltida statyer. Vi kan ha lite svårt att föreställa oss det. Blodet har runnit från törnekronan och ned över ansiktet. Under såret i bröstkorgen har samlats levrat blod som en ström ur hjärtat. Bilden har varit otroligt realistisk och kan inte ha lämnat någon oberörd. Kan det månne varit en sådan korsfäst Kristus som talade till den då 10-åriga Birgitta i en dröm efter en predikan i en kyrka (Skederids kyrka?) Kristus sade till henne: ”Se hur plågad jag är!” Hon trodde, att det skett just i den stunden, och svarade i sömnen: ”O min herre, vem har gjort dig detta?” Jesus Kristus svarade: ”De, som föraktar mig och glömmer min kärlek, har gjort mig detta”. Hon återvände då till sig själv och från den dagen väckte Kristi pina en sådan innerlig kärlek i hennes hjärta, att hon sällan kunde minnas den utan tårar. Inte heller jag kan glömma den skadade Kristusstatyn i Klosterkyrkan, där den står lite avsides från turistströmmen. Men när man funnit den, kommer man inte att glömma den och gärna be framför den. Ann-Marie Cervin (Citatet är från Henry Nordahls bok Den Heliga Birgitta, Artos 2003 sid 29) 35 VADSTENA PASTORAT Vadstena & Dals församlingar Pastorsexpedition, Box 177, 592 24 Vadstena Besöksadress: Gräsgatan 31, Tel. 0143-298 50, Fax 0143-134 49 E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskakyrkan.se/vadstena, www.svenskakyrkan.se/pastorat/dalsforsamling Öppen mån, tis, tors, fredag kl 9.30-12.00 Förvaltningassistent, ekonomi Marianne Johansson Förvaltningsassistent Marianne Karlsson Dals församlingsexpedition, Rogslösa 213, 592 93 Borghamn. Torsdagar kl 9.00-11.00 298 50 298 51 298 50 0143-200 05 Fax 0143-203 90 Präster Kyrkoherde Torbjörn Ahlund Komminister Christer Staaf, Klosterkyrkans kaplan Komminister Hans Merseburg, kaplan i Dals förs. 0730 - 789 335, 298 52 0730 - 789 337, 298 50 0730 - 789 338, 210 75 Diakon Helena Svensson 0730 - 788 986, 298 58 Församlingsvärdinna Maria Sundelius 0730 - 789 342, 298 56 Barn- och ungdomsarbete Församlingspedagog Carolin Falk Fritidsledare Peter Wigren 0730 - 789 343, 298 55 0730 - 789 344, 298 55 Kyrkomusiker Organist Marie-Louise Beckman Kantor Camilla Wellborg-Käck Vik. kantor i Dal Marianne Anderson 0730 - 789 340, 298 57 0730 - 789 341, 298 57 0730 - 789 339, 298 60 Kyrkvaktmästare Församlingshemmet: Stefan Svensson Klosterkyrkan: Lennart Kohlus Herrestad, Örberga, Nässja: Viola Rickardsson Hov & Strå: Kennert Sjösten Rogslösa: Johanna Fransson Väversunda: Anders Johansson Kyrkogårdar Kyrkogårdsexp. Telefontid säkrast kl 8.30-11.00 Griftegårdsföreståndare Göran Åström Assistent Marianne Anderson 0730 - 789 347 0730 - 789 345 0705 - 268 482 0142 - 700 52 0730 - 789 348 037 - 198240 298 60, Fax 137 89 0730 - 789 346 0730 - 789 339, 298 60
© Copyright 2024