Nämndledamöters ansvar
Nämndledamöters ansvar ar Göteborgs kommun stadsrevisionen Landstinget Dalarna revisorerna 2 3 Nämndledamöters ansvar syftet med skriften Nämndledamöters ansvar är för det första att allmänt belysa och förklara vad nämndernas lagstadgade ansvar innebär, för det andra att förklara vad nämndernas revisionsansvar innebär samt för det tredje att redogöra för väsentliga och grundläggande kriterier vid revisorernas bedömning av nämnderna. Skriften Nämndledamöters ansvar har utarbetats av Göteborgs stadsrevision där den vuxit fram successivt sedan åren runt millenieskiftet. Den har utvecklats i takt med att Stadsrevisionen i Göteborg har haft ett behov av att belysa principiellt viktiga frågeställningar. Oftast har det rört sig om principiella frågeställningar som de förtroendevalda revisorerna rest i samband med sin ansvarsprövning, eller i samband med frågor till revisionen från ledamöter i stadens nämnder. Nämndledamöters ansvar kan alltså sägas ha vuxit fram i en dialog med nämnderna i Göteborgs Stad. De ansvarsförhållanden som beskrivs är samtidigt desamma för nämndledamöter i alla kommuner och landsting. Revisorerna i Landstinget Dalarna har därför av Göteborgs stadsrevisionen fått möjlighet att använda skriften för dialogen med landstingets styrelser och nämnder. Texten har bl a begreppsmässigt anpassats till landstinget Dalarnas förhållanden. Bakgrund Ledamöterna i en nämnd ansvarar gemensamt för nämndens verksamhet. Utgångspunkten är att ledamöterna är utsedda av kommunfullmäktige med ett uppdrag och en skyldighet att ansvara för nämndens verksamhet i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer, lagstiftning och andra riktlinjer och regler. Det ansvar som är förenat med det kommunala förtroendeuppdraget som nämndledamot aktualiseras varje år i samband med kommunfullmäktiges ansvarsprövning. Kommunfullmäktiges ställningstagande vid prövningen av nämndernas ansvar innebär att det fastställs om nämndernas verksamhet överensstämmer med kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna, kommunfullmäktiges mål, lagstiftningen och andra riktlinjer. Ansvarsprövningen utgör därigenom ett viktigt beslutsled i en representativ demokrati. Ansvarsprövningen i kommunfullmäktige är obligatorisk, och regleras i kommunallagen. Till grund för kommunfullmäktiges ställningstagande i ansvarsfrågan ligger revisionsberättelser och revisionsredogörelser, som revisorerna årligen upprättar. Revisorerna är ett självständigt kommunalrättsligt organ och ska självständigt granska nämndernas verksamhet. De kriterier som revisorernas ställningstaganden baserar sig på ska präglas av objektivitet och saklighet. 4 Det innebär framför allt att revisorernas bedömning ska grunda sig på till exempel juridiska eller andra formaliserade kriterier för ansvarsprövningen och på vad som i övrigt betraktas som god sed. Revisorerna ska utföra sitt uppdrag utan partipolitisk hänsyn och på objektiv grund. Nämndernas och ledamöternas uppdrag och ansvar Nämndernas uppdrag och arbetsformer regleras i kommunallagens sjätte kapitel. Nämndernas ansvar för verksamheten framgår av § 7: ”Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16 § har lämnats över till någon annan.” Nämndens ledamöter deltar i ett kollektivt beslutsfattande där varje enskild ledamot har en grundläggande skyldighet att närvara vid nämndens sammanträden, att förbereda sig och sätta sig in i ärendena och att delta i beslutsfattandet.1 En nämnd kan uppdra åt annan att besluta på nämndens vägnar i vissa ärenden eller i grupper av ärenden. Det är till exempel vanligt att nämnden delegerar vissa ärenden till förvaltningschefen. Det finns dock en rad beslut av mer principiell karaktär där det uttryckligen råder delegeringsförbud. Även detta regleras i kommunallagen där det bland annat framgår att nämnden inte får delegera beslut som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet.2 Observera även att kommunallagen uttryckligen anger att den interna kontrollen utgör ett av ansvarsområdena för en nämnd. Detta är ett stadgande som är av stor vikt ur revisionell synpunkt. Ibland förekommer missuppfattningen att revisorerna ansvarar för den interna kontrollen, men så är alltså inte fallet. Däremot granskar och bedömer revisorerna nämndernas interna kontroll ur ett risk- och väsentlighetsperspektiv. Mer om nämndens ansvar för intern kontroll finns på sidan 12. Bestämmelser rörande de enskilda nämndledamöterna har samlats i Kommunallagens fjärde kapitel. Av särskild betydelse i detta kapitel är bestämmelserna om nämndledamöternas initiativrätt § 16–18, bestämmelserna om omröstning och beslut § 19–21 samt § 22 om de enskilda nämndledamöternas reservationsrätt. 17 § ”Ledamöter i nämnderna får väcka ärenden i nämnderna” 20 § ” En ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har rätt att avstå från att delta i en omröstning eller i ett beslut” 22 § ”En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen skall anmälas innan sammanträdet avslutas.” 1 Möjligheten att avstå från att delta i beslut behandlas längre fram. 2 Kommunallag (SFS 1991:900) 6 kap. 34 §. 5 Nämndernas och ledamöternas Revisionsansvar Revisionsansvar innebär att nämnden prövas utifrån sitt lagstadgade uppdrag och generella ansvar. Prövningen sker årligen. Kommunfullmäktige beslutar om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Normal praxis i fall där ledamöter inte beviljats ansvarsfrihet är att dessa lämnar sitt uppdrag. Kommunfullmäktige har också en möjlighet att besluta att ledamöter som inte beviljats ansvarsfrihet ska skiljas från sitt uppdrag. Revisionen grundas på en samlad bedömning av nämndens beslut under det aktuella verksamhetsåret. Av kommunallagen3 framgår att revisionsansvaret kan vara kollektivt eller individuellt. Huvudregeln är ett kollektivt revisionsansvar för nämnden i dess helhet. Individuellt revisionsansvar hör till undantagen. Detta har samband med att det enligt kommunallagen är nämnden snarare än de enskilda ledamöterna som ansvarar inför kommunfullmäktige för verkställandet av de beslut och de prioriteringar som beslutats i kommunfullmäktige. Individuellt ansvarsutkrävande är främst aktuellt när en enskild ledamot agerat självsvåldigt och i strid med lagstiftningen, nämndens beslut eller andra riktlinjer. I sådana fall kan kritik riktas mot en enskild ledamot. Individuell ansvarsprövning kan även aktualiseras när det gäller nämndens ordförande, vilket har samband med de särskilda befogenheter och skyldigheter som följer av uppdraget som ordförande. Detta utvecklas mer längre fram. Vid sidan av fall där kritik riktas mot enskilda ledamöter, kan det undantagsvis även bli aktuellt att undanta enskilda ledamöter när kritik riktas mot nämnden i övrigt. Kommunallagen innehåller ingen preciserad anvisning om på vilka grunder anmärkning kan framställas eller när revisorerna inte ska tillstyrka ansvarsfrihet. Revisorerna har att göra en egen bedömning och tolkning utifrån befintlig lagstiftning och god revisionssed. Det ska understrykas att såväl tolkningen som underlagen för tolkningen kan förändras över tid. Revisionsansvaret innebär att nämnden är ansvarig för de beslut som har fattats av nämnden. Men det är viktigt att understryka att nämnden även är ansvarig i de fall då nämnden underlåtit att agera och fatta beslut. Detta är viktigt eftersom det medför ett aktivitetskrav på den enskilde ledamoten. 4 Det är kommunfullmäktige som beslutar om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte. Om revisorerna föreslår att ansvarsfrihet inte ska beviljas kan kommunfullmäktige ändå besluta att bevilja ansvarsfrihet, men kommunfullmäktige är då enligt lag skyldig att sakligt motivera varför revisorernas rekommendation inte följs. 3 Kommunallag (SFS 1991:900) 9 kap. 17 §. 4 Ersättare får anses ha samma ansvar som annan ordinarie ledamot av nämnden i de beslut som behandlas vid ersättarens tjänstgöring. I övrigt kan ersättare inte anses omfattas av något revisionsansvar. Det bör dock noteras att ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningar men inte i besluten samt har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. 6 Aktivitetskrav Nämndernas ansvar för verksamheten5 och för att genomföra det uppdrag kommunfullmäktige gett nämnden gäller varje enskild ledamot oavsett om hon eller han tillhör majoriteten eller oppositionen. Vad begärs då av den enskilde ledamoten för att denne ska anses leva upp till de krav på aktivitet som förväntas? Underlag för beslut tas som regel fram av förvaltningen. Ordföranden har ett särskilt ansvar under beredningen av förslag till beslut i nämnden, bland annat eftersom ordföranden styr vilka underlag som ska skickas med kallelsen till nämndens sammanträden. Det är dock ytterst nämndens ansvar att se till att underlaget motsvarar nämndens krav på underlaget, det vill säga att ärendet blir tillfredsställande berett. Den enskilde nämndledamotens uppgift är att i nämnden bevaka att en tillfredsställande beredning skett så att han eller hon har ett underlag för sitt ställningstagande. En ledamot kan i ett väckt ärende yrka på kompletterande utredning, återremiss eller komma med alternativa förslag eller yrka avslag. Den enskilde ledamoten har också möjlighet att väcka ett ärende hos nämnden genom initiativrätten6 – detta gäller även om ärendet inte finns på nämndens dagordning. Ytterligare ett betydelsefullt instrument för nämndledamöter att ta sitt ansvar ges genom möjligheten för en minoritet att begära extra sammanträde7. Denna möjlighet kan bland annat användas då en nämndminoritet anser att majoriteten är för passiv i en fråga. Som ovan redovisats är huvudregeln alltså att revisionsansvaret är kollektivt. Det finns dock undantag. Principiellt bör ansvar utkrävas av den som haft befogenhet eller skyldighet att agera, men underlåtit detta. Den som aktivt verkat för att bryta passivitet bör dock kunna frias från ansvar. En ledamot som utnyttjat sin initiativrätt för att åstadkomma ett från revisionell synpunkt godtagbart beslut bör kunna frias från revisionsansvar för majoritetsbeslut. Samma sak gäller där ledamotens aktiva handlande syftar till att bryta majoritets underlåtenhet att fatta beslut. Ledamotens agerande måste från revisionell synpunkt dock styrkas av nämndens protokoll, där ledamotens yrkande eller förslag redovisas. Vid bedömningen av ledamöter mot bakgrund av aktivitetskravet ska det observeras att det inte räcker att en ledamot varit aktiv i största allmänhet, och lagt fram alternativa förslag till beslut. Förslaget eller förslagen ska dessutom, som framgår av texten ovan, vara godtagbara från revisionell synpunkt. Det innebär att det rimligen kan antas att de skulle ha inneburit en annan inriktning eller ett annorlunda resultat för nämnden. Om revisionskritiken tillexempel avser en underlåtenhet att agera vid ett kraftigt ekonomisk underskott, innebär aktivitetskravet inte bara ett krav på alternativa förslag till beslut, utan att förslagen också kan antas leda till ett annorlunda ekonomisk resultat. 5 Kommunallag (SFS 1991:900) 6 kap. 7 §. 6 Ersättarnas roll i nämnder regleras Kommunallag (SFS1991:900) 4 kap. 17 §. 7 Kommunallag (SFS 1991:900) 6 kap. 18 §, stycke 2. 7 Revisorernas ställningstagande i ansvarsfrågan baserar sig på samlad bedömning av nämndens agerande under hela året. Vid underlåtenhet att agera från nämndens sida är det sällan passiviteten kan avgränsas till ett enskilt nämndsammanträde. Återigen kan exemplet med ett negativt ekonomisk resultat tjäna som illustration. Nämndens ansvar för det ekonomiska resultatet kan sällan avgränsas till ett enskilt sammanträde, vilket får till konsekvens att det normalt inte går att särskilja enskilda ledamöter vid ansvarsprövningen. Reservationsrätt Vad gäller i de fall då en ledamot utnyttjat de möjligheter som redovisats ovan och ledamoten ändå inte kan acceptera nämndens beslut? Är ledamoten i detta läge ändå ansvarig för nämndens beslut? Ja, generellt gäller att ledamoten betraktas som ansvarig. Är ledamoten inte nöjd med nämndens beslut gäller aktivitetskravet, det vill säga att ledamoten är skyldig att lägga fram alternativa förslag till beslut. När även detta krav är uppfyllt, är enda undantaget om ledamoten uttryckligen reserverat sig mot nämndens beslut till förmån för ett eget eller alternativt förslag. Rätten att reservera sig är reglerad i kommunallagen, 4 kap. 22 §. Reservationen kan alltså få betydelse genom att den som reserverar sig kan undgå revisionskritik som riktas mot nämnden.8 Reservationsrättens tillämpning kan därmed få betydelse för bedömningen om en enskild ledamot ska undantas från revisionskritik eller inte. Om en reservation ska få betydelse för revisorernas ansvarsprövning förutsätter det att ledamoten till protokollet tydligt har angett sakliga skäl för sitt ställningstagande. Det är sedan revisorerna som bedömer om dessa sakskäl är tillräckliga för att undanta ledamoten från kritik. Det förekommer att reservationsrätten tas i bruk för att markera en avvikande uppfattning på rent politiska grunder.9 Det är viktigt att framhålla att denna grund isolerad ur revisionell synpunkt inte äger någon relevans vid ansvarsprövningen. Som påpekades inledningsvis ska revisorerna inte ta partipolitisk hänsyn vid sin bedömning. Reservationsrätten kan bara användas då beslut fattas. Vid underlåtenhet att fatta beslut är läget ett annat. Då måste den enskilda ledamoten som påpekats ovan utnyttja sin initiativrätt för att försöka se till att frågan behandlas av nämnden. Skulle nämndens majoritet vidhålla sin passivitet kan den enskilde i varje fall åstadkomma ett protokollfört beslut. I anslutning till detta kan den enskilde ledamoten reservera sig med motivering att nämnden enligt initiativtagarens mening är passiv och inte vidtar de åtgärder som behövs. I nämnderna är det inte ovanligt med partireservationer. Syftet med en sådan reservation kan vara att göra en politisk markering. Det ska dock noteras att kommunallagen inte känner till partireservationer eller partiavståenden. Partireservationer har således ingen kommunalrättslig juridisk innebörd, och en partireservation innebär därför inte att ledamöter undantas från revisionsansvar. Från juridisk utgångspunkt avgör varje ledamot själv och under individuellt ansvar om han eller hon vill reservera sig eller avstå från att delta i beslut. Det förekommer också att särskilda yttranden eller anteckningar förs till protokollet, men inte heller det har någon juridisk innebörd och saknar därför betydelse för revisionens bedömning i ansvarsfrågan. 8 En reservation kan även få juridiska konsekvenser då det kan ha betydelse vid eventuellt straffansvar eller skadeståndsansvar. Dessa båda former av ansvar prövas dock inte av revisorerna. 9 En reservation kan även få juridiska konsekvenser då det kan ha betydelse vid eventuellt straffansvar eller skadeståndsansvar. Dessa båda former av ansvar prövas dock inte av revisorerna. 8 Rätt att avstå från att delta i beslut Rätten att avstå från att delta i omröstning och beslut framgår av kommunallagen, 6 kap. 20 §, stycke ett. Endast vid ärenden som avser myndighetsutövning10 mot enskilda finns en lagstiftad röstplikt. Denna framgår av 4 kap. 21 §. Frågan om avstående har diskuterats i två utredningar11 där olika ståndpunkter framkommit. Jämförelser kan också göras med styrelseledamöter i statliga förvaltningsmyndigheter som har röstplikt. I norsk och dansk kommunalrätt förekommer också bestämmelser om röstplikt. I kommunerna har av tradition en ledamot haft rätt att lägga ner sin röst. Ett skäl som har anförts är att om en ledamot från ett politiskt parti har förhinder vid omröstningen, bör en annan ledamot från ett annat politiskt parti kunna kvitta ut sig så att styrkebalansen inte rubbas. I huvudsak har denna möjlighet diskuterats i praxis och litteratur när det gäller kommunfullmäktige. Den tillämpning som har utvecklats på nämndnivå har sällan avsett kvittningssituationer utan har mera framstått som politiska markeringar från minoritetens sida. Formellt strider det inte mot någon lagtext att avstå från att delta i beslut. Samtidigt kan det dock ifrågasättas om en ledamot som konsekvent avstår från att delta i beslut lever upp till det ansvar som följer med nämnduppdraget. Från kommunaldemokratisk synpunkt är det viktigt att den enskilde ledamoten deltar i beslutsfattandet. Den som avstår från att delta i beslut kan därtill drabbas av juridiskt ansvar eller revisionsansvar. 10 Begreppet myndighetsutövning finns inte direkt definierat i lag. Begreppet ges dock en allmän definition i förarbetena till 1972 års förvaltningslag. Det anses vara myndighetsutövning när kommunen i förhållande till den enskilde ensidigt bestämmer om förmån, rättighet, skyldighet eller liknande förhållande. 11 Demokratiberedningen (SOU 1985:29) och Kommunallagskommittén (SOU 1990:24). Nämndordförandes särskilda ansvar Utöver de rättigheter och skyldigheter som varje nämndledamot har finns flera särregler för nämndens ordförande. Dessa regler har samband med ordförandeuppgiften och ordförandes särskilda roll före, under och efter ett sammanträde med nämnden. Det ger ordföranden en särställning i den kommunala beslutsprocessen och påverkar därmed ordförandens politiska och juridiska ansvar. De särregler som finns hittas i kommunallagen och i några fall i speciallagstiftningen. Ytterligare reglering finns i reglemente för nämnden. Reglementet kan dessutom kompletteras med andra riktlinjer. 12 Under 1970-talet började utredningar och lagstiftning lägga allt större vikt vid nämndordförandens roll och ansvar. Detta sammanföll i tiden med kommunsammanslagningarna och en relativt kraftig expansion av de kommunala verksamheterna och åtagandena. Det började vid denna tid bli vanligt med heltids- eller deltidsarvoderade nämndordföranden. De ökade behoven av styrning och kontroll över förvaltningarna, i syfte att säkerställa att de arbetade efter nämndernas intentioner, ansågs resa ökade krav på dem som hade ansvaret att leda arbetet i de kommunala nämnderna. Samtidigt ansågs även de utåtriktade funktionerna mot massmedia och allmänhet öka i betydelse.13 12 Kommunfullmäktige är enligt kommunallagen 6 kap. 32 § skyldigt att fastställa reglemente för nämnderna. 13 (SOU 1975:41) Kommunal demokrati. 9 Kommunallagen i kombination med nämndens reglemente innebär att nämndordföranden både ges en möjlighet och åläggs en skyldighet att inta en mer aktiv roll än övriga ledamöter. Av det följer att nämndens ordförande har ett mer betonat ansvar att ta initiativ i frågor eller ärenden där så krävs. Det fråntar inte övriga ledamöter varken ansvaret eller rätten till initiativ, men med ordförandes särskilda roll mellan nämndens sammanträden följer, att ordföranden också kan förväntas ha en större eller tidigare inblick i vilka initiativ ett ärende kräver. Det ska i sammanhanget också noteras att det ingår i nämndordförandes uppdrag att kalla nämnden till sammanträde. Kallelsen bör i normalfallet åtföljas av föredragningslistan med tillhörande handlingar. Det innebär att det i första hand är ordföranden som råder över vilka beredningsunderlag nämnden får. Ordförandes ansvar delas i normalfallet inte med av vice ordföranden i en nämnd. Huvudregeln är att vice ordföranden, eller i förekommande fall andre vice ordföranden, bär fullt ansvar endast vid tillfällen då denne träder in som ersättare för ordföranden. Nämndordföranden och vice ordföranden, samt i förekommande fall andre vice ordföranden, ingår i nämndens presidium. Det ska dock observeras att ett nämndpresidium inte är ett kommunalrättsligt erkänt självständigt organ. Av det följer att nämnden inte kan delegera beslut till presidiet. Presidiets uppdrag är enbart av informell karaktär och syftar till att bereda ärenden inför nämndens sammanträden. 14 Ordförandes särskilda ställning avspeglas även i kommunallagens arvodesbestämmelser. Huvudregeln är att lika uppdrag ska arvoderas lika. 15 Kommunallagen medger dock att ordföranden i en nämnd erhåller ett högre arvode än övriga nämndledamöter, vilket speglar av uppdraget som ordförande inte bedöms vara likställt i tid och ansvar med övriga ledamöters uppdrag. Revisorernas uppdrag innefattar även att bedöma om ordföranden i sitt agerande motsvarar de krav som uppdraget innebär med hänsyn till lagstiftning, reglemente och andra riktlinjer. Skulle revisorerna finna att ordföranden i väsentliga avseenden brustit i sitt ansvar kan det bli aktuellt att rikta särskild kritik mot ordföranden. Med väsentliga avseenden åsyftas i det fallet ett agerande från ordförandens sida som i betydande omfattning negativt påverkat nämnden. Det kan till exempel gälla en situation där ordföranden gått utanför sina befogenheter och agerat utan stöd i nämnden. Det kan också avse fall där ordföranden i betydande grad brustit i sitt ansvar när det gäller att leda och övervaka den beredningsprocess som normalt föregår behandlingen av ärenden i nämnden, eller om ordföranden i övrigt i sitt agerande i nämnden allvarligt försvårat nämndens möjligheter att fullfölja kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden. 14 I kommunallagen anges följande kommunalrättsligt självständiga organ: kommunfullmäktige; kommunstyrelsen; nämnder; beredningar; utskott; partssammansatta organ samt revisorer. 15 I Kommunallag (SFS 1991:900) 4 kap. 15 §. 10 Nämndens ansvar för intern styrning och kontroll En nämnd ansvarar för den interna styrningen och kontrollen i sin verksamhet. Det framgår av paragraf sju i kommunallagens sjätte kapitel: Nämnderna ”skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.”16 Utöver kommunallagen har också landstingsfullmäktige fastställt riktlinjer för intern kontroll inom Landstinget Dalarna. Landstingsstyrelsen har också antagit anvisningar till dessa.17 Formellt finns enligt kommunallagen ingen begränsning av nämndens ansvar för den interna kontrollen. Alla eventuella brister i den interna kontrollen är nämndens ansvar. Inte heller finns det några formella avgränsningar när det gäller nämndens befogenheter. I det avseendet skiljer sig inte ansvaret för den interna kontrollen från något annat ansvar nämnden har. När det till exempel gäller ekonomi och redovisning ligger på motsvarande sätt allt ansvar på nämnden, och av kommunallagen följer att eventuella brister i redovisningen ytterst är nämndens ansvar. I det dagliga praktiska arbetet är det dock i första hand förvaltningen som utför och inför nämnden ansvarar för den ekonomiska redovisningen. På samma sätt är det rimligt att förvaltningen utformar och utför den interna kontrollen, och att nämnden följer detta arbete samt i rimlig grad säkerställer att det sker på ett ändamålsenligt sätt. I Landstingets riktlinjer för intern kontroll finns vissa krav och preciseringar av nämndens ansvar. Riktlinjerna framhåller bl a att den interna kontrollen ska vara organiserad. Nämnden ska dessutom årligen besluta om en kontrollplan. Denna ska följas upp och resultatet från uppföljningen ska redovisas till landstingsstyrelsen och till revisorerna. Det framgår också att förvaltningschef eller motsvarande ansvarar för att en god intern kontroll upprätthålls inom nämndens ansvarsområde. Nämndens mest grundläggande utgångspunkt handlar om att säkerställa att det uppdrag och de mål nämnden fått från kommunfullmäktige uppnås och att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Den interna kontrollen syftar till att hantera risker som kan medföra att nämndens mål inte uppnås eller som förhindrar eller försvårar en ändamålsenlig verksamhet. Detta övergripande syfte kan i sin tur brytas ner till olika delområden, som till exempel att se till att lagar och regler följs, att den ekonomiska redovisningen och rapporteringen är korrekt och därmed tillförlitlig eller att andra allvarliga fel eller brister upptäcks och hanteras. Oegentligheter, som bedrägerier eller mutbrott, är också exempel på risker som nämnden har ett ansvar att se till att de hanteras på lämpligt sätt. Ovanstående innebär att den interna kontrollen är starkt förbunden med nämndens grundläggande uppdrag, det vill säga att i rimlig grad säkerställa 16 Kommunallag (SFS 1991:900) 6 kap.7 §. I samma paragraf anges också att detsamma gäller ”när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av kap. 3 § 16 har lämnats över till någon annan”. Det senare syftar på verksamhet som bedrivs av en annan juridisk person än kommunen, till exempel i bolagsform, i stiftelseform eller om en förening ansvarar för en kommunal angelägenhet. 17 Landstingsfullmäktige i Dalarna: Riktlinjer för intern kontroll i Landstinget Dalarna samt landstingsstyrelsens anvisningar till föregående, Anvisningar till Riktlinjer för intern kontroll. 11 en ändamålsenlig verksamhet och att verksamhetens mål kan uppnås. Därför bör den interna kontrollen ses som en del av verksamhetsstyrningen. Nämnden ska alltså enligt kommunallagen se till att den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Vad innebär det då att den är tillräcklig? Om den interna styrningen och kontrollen handlar om att hantera risker, måste det samtidigt konstateras att det är fullständigt orealistiskt – och inte ens önskvärt – att hantera varje tänkbar risk som kan uppträda inom en nämnds verksamhetsområde. Tillräcklig intern styrning och kontroll innebär alltså inte att alla risker ska hanteras. Vissa risker måste helt enkelt accepteras. Den interna styrningen och kontrollen är förenad med kostnader, och kontrollkostnaden måste stå i rimlig proportion till kontrollnyttan. Den interna styrningen och kontrollen måste därför inriktas mot de mest väsentliga riskerna, det vill säga risker som medför oacceptabla konsekvenser. Intern styrning och kontroll förutsätter med andra ord prioriteringar, och kontrollerna ska riktas mot just dessa prioriterade risker. För att möjliggöra en rationell prioritering av risker måste nämnden säkerställa att det finns former för hur risker identifieras, men också att det görs en bedömning eller värdering av de risker som identifierats. Exakt hur detta ska ske och i vilken utsträckning nämnden ska delta aktivt i denna process kan variera, men nämnden måste enligt revisionens uppfattning – som ett minimum – ta del av och fastställa prioriteringen av de risker som har identifierats och bedömts som väsentliga. Den interna styrningen och kontrollen innefattar normalt en del rutinkontroller, såsom till exempel attestering av fakturor. Kontroller av det slaget syftar till att förhindra fel, men syftet är också att försvåra bedrägerier eller andra oegentligheter. Det får betraktas som självklart att det ska finnas kontroller av detta slag, men ur nämndens perspektiv är det viktigt att säkerställa att dessa kontroller också tillämpas så som det är tänkt. När bedrägerier eller oegentligheter uppdagas visar det sig ofta att kontrollerna satts ur spel, kringgåtts eller att ingen brytt sig om att de verkligen utförts. Intern styrning och kontroll förutsätter en god kontrollmiljö.18 Med kontrollmiljö avses bland annat vilka etiska värden som är styrande i organisationen, kompetens, ansvar och befogenheter och ledningens styrfilosofi och ledarstil. Ingen intern styrning och kontroll fungerar väl om kontrollmiljön brister. Kontroller fyller en funktion först när de uppfattas som meningsfulla och viktiga och leder till åtgärder om kontrollerna visar att det finns brister eller problem. Om kontroller visar på kraftiga budgetöverskridanden till exempel, måste ledningen agera på detta. Attester är en annan typ av kontroll. Attesterna blir dock verkningslösa om den som attesterar förvaltningens fakturor saknar kunskap om vad det egentligen är för kostnader som attesteras. Om ledningen ser mellan fingrarna på sådant som alla vet egentligen är fel, då kommer förr eller senare individerna i organisationen uppfatta att ledningen i det tysta accepterar dessa fel. Otydlig eller motsägelsefull etik från ledningens sida leder till otillräcklig intern styrning och kontroll. Dessa exempel ovan handlar alla om just brister i kontrollmiljön. 18 Kontrollmiljön är en av fem komponenter i det s.k. COSO-ramverket för intern styrning och kontroll. Se t.ex. Wikland, Torbjörn, Intern styrning och kontroll – både lönsamt och säkert, FAR Akademi AB, Stockholm 2011 12 Kontrollmiljön skapas i hög grad av nämnd och förvaltningsledning. Nyckeln till en ändamålsenlig och effektiv intern styrning och kontroll handlar i slutändan mer om ledningens agerande och dess uttalade eller outtalade budskap till organisationen och i mindre grad om kontrollrutinernas eller regelverkens utformning. Givetvis måste det finnas effektiva och relevanta regler och kontroller, men det är i slutändan hur de tillämpas som avgör om den interna kontrollen är tillräcklig. Övriga former av ansvarsutkrävande Tränger vi djupare in i frågan om nämndledamöters ansvar kan det konstateras att en nämndledamot är underkastad olika typer av ansvar. En typ av ansvar rör det politiska ansvaret. Med politiskt ansvar syftar vi här på relationen mellan den enskilde ledamoten och hans eller hennes parti. Det är viktigt att understryka att denna ansvarsrelation inte sammanfaller med revisionsansvaret. Andra typer av ansvar är skadeståndsansvar och straffansvar såsom detta kommer till uttryck i lagstiftningen. När det gäller skadeståndsansvaret avser detta fall där en förtroendevald har begått en brottslig handling genom vilken en kommun vållats så kallad ren förmögenhetsskada. I en sådan situation kan den enskilde ledamoten bli ersättningsskyldig för den ekonomiska förlusten. Skadeståndsansvar har samband med revisionsansvaret såtillvida att krav på skadestånd kan väckas upp till ett år efter att en ledamot ej har beviljats ansvarsfrihet av kommunfullmäktige. Vid straffansvar avses en situation där den enskilde nämndledamoten har dömts för ett brott. Också detta ansvar innebär att den enskilde nämndledamoten själv kan få bära påföljderna. 13 Revisionens sammanfattande Synpunkter De politiska värderingarna tydliggörs i första hand i kommunfullmäktigearbetet där grundläggande politiska frågor behandlas. Det är också i kommunfullmäktige som politiska skiljaktigheter främst kommer till uttryck. Nämnderna förvaltar och genomför den verksamhet de har ansvar för, antingen ålagd i lag eller genom beslut av kommunfullmäktige. De ska följa mål, beslut, lagar och föreskrifter, se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Det politiska handlingsutrymmet i nämnden är därför ofta mer begränsat än det som finns i kommunfullmäktige. Även i nämnderna kommer dock olika politiska uppfattningar till uttryck. Vid prioriteringar inom ramen för kommunfullmäktiges övergripande uppdrag kan nämndens ledamöter ha olika politiskt grundade uppfattningar om de handlingsalternativ som finns. Nämndledamöterna delar det gemensamma ansvaret för nämndens verksamhet oavsett om han eller hon tillhör majoritet eller opposition. Varje nämndledamot har en grundläggande skyldighet att närvara vid nämndens sammanträden, att sätta sig in i ärenden och att delta i beslutsfattande. Den enskilde nämndledamoten kan också i ärenden som inte omfattas av röstplikt, avstå från att delta i beslut. Ett avstående leder inte med någon automatik till att ledamoten frias från ansvar. Regeln bör därför vara att man deltar i beslutsfattande också i fall där man inte instämmer i majoritetens förslag. I sådana fall bör man reservera sig med hänvisning till alternativa förslag eller begära återremiss. Ur medborgarnas perspektiv är det bra att politiken tydliggörs, det vill säga att skilda ståndpunkter preciseras och klart kan utläsas av protokoll och övriga dokument. Tydliga beslutsunderlag och protokoll är inte minst viktiga ur denna synpunkt. Nämndordföranden har ett särskilt ansvar som har samband med rollen inför, under och efter nämndens sammanträden. Nämnden har ett ansvar att se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Den interna kontrollen består av kontrollåtgärder som i vid mening ska syfta till att reducera risker. Det betyder att nämnden ska förebygga händelser eller situationer som medför hög sannolikhet för negativa konsekvenser. För att kunna hantera risker på ett effektivt sätt måste planeringen av den interna kontrollen föregås av en riskidentifiering och riskbedömning. På grundval av denna riskbedömning ska i nästa steg en prioritering ske, så att nämndens resurser koncentreras till de mest väsentliga riskerna. I grund och botten bör den interna kontrollen ses som en del av verksamhetsstyrningen. 14 Referensförteckning SOU 1975:41. Kommunal demokrati. SOU 2004:107. Att granska och pröva ansvar i kommuner och landsting. Riberdahl, Curt: Nämndledamöters revisionsansvar. Stadsrevisionen i Göteborg 2002. Riberdahl, Curt & Björkman, Ulla: Det kommunala förtroendeuppdraget. Rättsliga villkor och förutsättningar. Stockholm1997. Svenska Kommunförbundet: Kommunfullmäktige och revisionen – fakta och frågor för reflexion och diskussion. Stockholm 2001. Sveriges Kommuner och Landsting: God revisionssed i kommunal verksamhet. Wikland, Torbjörn: Intern styrning och kontroll – både lönsamt och säkert. FAR Akademi AB. Stockholm Stadsrevisionen Postadress: Box 2141, 403 13 Göteborg Besöksadress: Stora Badhusgatan 6, Göteborg Kontaktcenter: 031-365 00 00, kansli: 031-368 07 00 [email protected] Landstinget Dalarnas revisorer Postadress: Box 712, 791 29 Falun Besöksadress: Vasagatan 27, Falun Kontakt: [email protected] goteborg.se/ Personalomsätting januari till augusti 2015 Kategori Tandsköterska Tandhygienist Tandläkare Tandtekniker Procent 6,20% 7,20% 15% 0,00% börjat slutat 4 5 5 0 10 7 13 0 Uppföljning handlingsplan för ekonomi i balans Kortsiktiga åtgärder · Förändrad helgjourverksamhet- minskning från två till en klinik i Dalarna · Individuella intäktsuppföljningar på medarbetarnivå · Ny utformning för att optimera barntandvården, (mindre tid ska läggas på de friska barnen). · Stramat upp reglerna fakturering av uteblivande och sena återbud (på sikt minska antalet tomma stolar). · Åtstramning av beviljande av sjukresor – dialog med central förvaltning måste göras innan. · Översyn av tolkkostnader- redan väckt frågan med Lars Johansson. Status Genom fört 1 juni Arbete påb./ fort höst Arbete påb./ fort höst Arbete fortgår Möte med central förvaltning. Väntar på samtal cent. · Krav på handlingsplan på kliniknivå vid röda siffror vid bokslut, sista april och sista augusti.- redan påbörjat (Viss förbättring syns redan nu) · Genomgång av övriga kostnader, avtal, dels på kostnadsställenivå och dels på förvaltningsnivå m.m. · Optimering av bemanning på klinikerna för att öka produktion samt att minska sjukskrivningstalen på sikt. (anställa fler tandläkare, tandhygienister och assisterande personal). Arbete är pågående · Ej ersättningsrekrytering av ekonomiassistent och chefstandläkare som går i pension till sommaren 2015 (Redovisningsavdelningen centralt tar över de arbetsuppgifter som är möjliga och chefstandläkarens arbetsuppgifter övertas av annan verksamhetschef inom Folktandvården).· Resurseffektivisering Dentlab- övertalighet av vaktmästare-process påbörjad · Fakturagift på samtliga faktureringar (beslut krävs av landstingsfullmäktige) · Förslag förändring fakturaavgift vid delning av faktura. (beslut krävs av landstingsfullmäktige/tandvårdsnämnd). · Krav på kortbetalning vid köp av munvårdsartiklar (Tandvårdsnämndsbeslut) Genomfört Långsiktiga åtgärder 2-5 år framåt Arbeta mot att ha färre kliniker, (ökat öppethållande) minskad lokalyta: Ludvika, Borlänge, Mora, Falun. Eventuellt avyttra Dentlab om siffrorna fortfarande är röda inom något år. Arbeta med produktionsrelaterad ersättning avseende produktion kring käkkirurgi, Sjukhustandvård, ortodonti, pedodonti. Arbete är pågående Arbete är pågående Genomfört (effekt 2016) centralt beslut centralt beslut beslut ska upp i Tandvårdsnämnd Information om röntgen för annans räkning: Folktandvården har tagit ett beslut om hur vår verksamhet ska hantera önskemål att framställa röntgenbilder för annans räkning. Efter rådgivande samtal med både Strålsäkerhetsmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Migrationsverket samt vårt nätverk av landsting runt om i Sverige, har vi givit verksamheten direktiv att endast framställa röntgenbilder till uppdragsgivare som har formell kompetens att avgöra att en bestrålning av den aktuella individen kan anses berättigad. Eftersom vi inser att vårt direktiv indirekt kan påverka enskilda individers möjlighet att få bilder tagna, t ex för åldersbestämning, vill vi informera om vårt direktiv och föreslå nämnden överväga om det bör förankras på politisk nivå. Det finns i dag stora frågetecken och en livlig diskussion kring värdet av just tandröntgen för att fastställa kronologisk ålder. Vi har inte fokuserat på eller tagit ställning i den debatten. Vi stödjer vårt beslut på de lagar och direktiv som vi som professionell verksamhet är tvingade att följa för att få behålla vårt tillstånd att bedriva diagnostik med hjälp av röntgen. BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltning LD Tandvård Datum 2015-10-06 1 (3) LD15/03180 Uppdnr 1161 Sida Dnr Beslut om central samlokalisering i Ludvika Ordförandens förslag 1. Beslut om central placering vid samlokalisering i Ludvika. Sammanfattning Folktandvårdens uppdrag är att erbjuda tandvård för vuxna och barn på lika villkor. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Folktandvårdens uppdrag är att erbjuda tandvård för vuxna och barn på lika villkor. Det som särskiljer tandvården från Hälso-och sjukvården är att vi enligt konkurrenslagstiftningen ska jämföras med privattandvården och har en särredovisning av barntandvård och vuxentandvård. Vuxentandvården ska vara självförsörjande och vi måste konkurrera om kunderna på lika villkor. Konkurrensen från den privata tandvården är stor i Ludvika. Privattandläkarna har sina lokaler centralt placerade. Vi upplever just nu aggressiv marknadsföring och rekrytering av medarbetare från privata vårdgivare i Ludvika. För att minska de fasta kostnaderna och skapa en attraktiv arbetsplats för våra medarbetare planeras ett sammangående av två kliniker i Ludvika: Folktandvården Tjädern och Folktandvården Ludvika lasarett. Vi vill införa ett skiftgångskoncept med ökad tillgänglighet för kunderna. Fördelar med en central placering av en sammanslagen klinik i Ludvika: De flesta av Ludvikas skolor finns belägna i de centrala delarna av Ludvika. Närhet till tågstation och kommunikationer ger en fördel i rekryteringen av medarbetare. Närheten till kunderna är viktig för att kunna verka på samma villkor som de privata vårdgivarna. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Bergsskolegränd 8 A Gunnars-Hellgren Karin 791 29 Falun Falun 023-490000 Folktandvarden.Kansli@LTdalar na.se Org.nr: 232100-0180 023-49 01 56 Förvaltningschef [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltning Datum Dnr 2015-10-06 LD15/03180 Sida 2 (3) Arbetsmiljömässig aspekt: Nya lokaler ger de bästa förutsättningarna för sammanslagna personalgrupper att skapa nya rutiner tillsammans. Ekonomin – nedan kan ses en jämförelse mellan ett ”hypotetiskt förslag” med lokaler i centrala Ludvika och en ombyggnad av lasarettets lokaler. Medräknat finns en intäktsförlust-beräkning på 10 % - tapp på kunder vid flytt från respektive klinik. Ritningsförslag Vattenfallshuset Ludvika extern lokal - Hyreskostnad 550 m2 *1100 kr = 605.000 kr. Minskade intäkter 10 % av Lasarettets intäkter 408 000 kr/år Ritningsförslag vid ombyggnation av Lasarettet- Hyreskostnad 650m2 * 1436 kr = 933 400kr/år. Minskade Vuxenintäkter 10 % av Tjäderns intäkter 690 000 kr/år Idag Hyreskostnader Tjädern (888kr/kvm) 301 000kr/år (inkl. el, vatten fastighetsskatt m.m. fastighetsskötsel 288.000kr+68000kr=356.000kr (1050kr/kvm) Ludvika Lasarett (1371kr/kvm) 496 000kr/år Total Hyreskostnad idag 852 000kr/år Hyreskostnader: Nuvarande lokalisering: 852 000 kr/år Vattenfallshuset Ludvika: 605 000 kr/år Ludvika Lasarett: 933 400 kr/år Mellanskillnad mellan hyresförslag: 933 400 kr - 605 000 kr = 328 400 kr Koncernmässigt För landstinget tappad hyresintäkt förutsatt att man inte kan nyttja lokalerna till annan verksamhet 496.000kr. Men då har landstinget möjlighet att nyttja lokalen för annan verksamhet. Koncernmässiga kostnader: Kostnad för landstingsfastigheter att bygga om hela lokalen på Lasarettet. Patientperspektiv Ökad tillgänglighet med utökade öppettider. Ekonomi och finansiering Mindre fasta kostnader och ökad patient tid med mer intäkter. Miljö Rationell hantering av inköp ger mindre spill. Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltning Datum Dnr 2015-10-06 LD15/03180 Sida 3 (3) Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Mindre sårbarhet för vakanser, ökade möjligheter till handledning för nya kollegor, kortare arbetsvecka. Likabehandling, Barnperspektiv, Juridik och Folkhälsa Ej relevant Samverkan med fackliga organisationer Ärendet samverkas vid MBA 2015-09-24 Uppföljning Riskanalys inför förändring på varje aktuell ort. BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltning LD Tandvård Datum 2015-10-06 1 (3) LD15/02957 Uppdnr 1137 Sida Dnr Inriktningsbeslut för samgående av kliniker Ordförandens förslag 1. Förslaget innebär ett inriktningsbeslut att arbeta mot sammangående av flera kliniker till en gemensam som är belägna på samma ort. Sammanfattning Dalarna är ett vidsträckt län och avstånden mellan klinikerna är ibland stora. För att kunna ge vård på lika villkor och ha en god tillgänglighet inom tandvården krävs det att vi finns tillgängliga på de flesta orter. Folktandvården har idag 28 allmäntandvårdskliniker och fyra olika ställen där specialisttandvård erbjuds. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Dalarna är ett vidsträckt län och avstånden mellan klinikerna är ibland stora. För att kunna ge vård på lika villkor och ha en god tillgänglighet inom tandvården krävs det att vi finns tillgängliga på de flesta orter. Folktandvården har idag 28 allmäntandvårdskliniker och fyra olika ställen där specialisttandvård erbjuds. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Bergsskolegränd 8 A Gunnars-Hellgren Karin 791 29 Falun Falun 023-490000 Folktandvarden.Kansli@LTdalar na.se Org.nr: 232100-0180 023-49 01 56 Förvaltningschef [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltning Datum Dnr 2015-10-06 LD15/02957 Sida 2 (3) I Avesta fanns tidigare tre kliniker som 2012 slogs samman till en klinik. 20 behandlingsrum blev 12 behandlingsrum och kliniken tillämpar skiftgång som arbetssätt. Det innebär mer effektivt utnyttjande av lokalytan och bättre tillgänglighet för kunderna med ökade öppettider. Medarbetarna upplever dessutom ökad trivsel och bättre arbetsförhållanden. Ekonomiskt ser vi möjligheten till bättre lönsamhet med mindre fasta kostnader. T.ex. minskad kvadratmeteryta ger mindre städkostnader, färre datorer och färre röntgensensorer ger minskad kostnad. Rationellare hantering av inköp ger mindre spill och kostnader. Ökad patienttid generar mer intäkter, lönsamheten blir kort sagt mycket bättre. Detta lyckade koncept föranleder oss att föreslå liknande lösningar på de orter där det finns mer än en folktandvårdsklinik. Vi ser flera vinster med detta: Mindre sårbarhet för vakanser, ökade möjligheter till handledning för nya kollegor, möjlighet att erbjuda all slags vård under samma tak, ökad tillgänglighet för kunderna och minskade fasta kostnader för verksamheten. Patientperspektiv Ökad tillgänglighet med utökade öppettider. Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltning Datum Dnr 2015-10-06 LD15/02957 Sida 3 (3) Ekonomi och finansiering Mindre fasta kostnader och ökad patient tid med mer intäkter. Miljö Rationell hantering av inköp ger mindre spill. Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Mindre sårbarhet för vakanser, ökade möjligheter till handledning för nya kollegor, kortare arbetsvecka. Likabehandling, Barnperspektiv, Juridik och Folkhälsa Ej relevant Samverkan med fackliga organisationer Ärendet samverkas vid MBA 2015-09-24 Uppföljning Riskanalys inför förändring på varje aktuell ort. BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltning LD Tandvård Datum 2015-10-06 1 (2) LD15/03068 Uppdnr 1165 Sida Dnr Ekonomisk delårsrapport 2015-08-31 Ordförandens förslag 1. 2. Delårsrapport inklusive måluppfyllelse för Folktandvården hösten 2015 godkänns. Delårsrapport inklusive måluppfyllelse för Folktandvården hösten 2015 överlämnas till Ekonomienheten, Revisionen samt landstingsstyrelsen för sedan beslut i landstingsfullmäktige. Sammanfattning Lagen om kommunal redovisning 1997:614 reglerar landstingens skyldighet att bokföra enligt god redovisningssed och att upprätta delårsrapport. Minst en gång under räkenskapsåret skall en delårsrapport upprättas som omfattar minst 6 månader och högst 9 månader av räkenskapsåret. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Måluppfyllelse augusti 2015 c) Måluppfyllelse augusti 2015, verksamhet d) Delårsbokslut augusti 2015, trafikljus Folktandvården e) Delårsbokslut augusti 2015, trafikljus STV f) Delårsbokslut augusti 2015, trafikljus TT g) Prognosrapport 2015-08-31. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering Beaktas i delårsrapporten Miljö Särskild miljöplan finns Likabehandling Inte relevant Barnperspektiv Beaktas i delårsrapporten Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Bergsskolegränd 8 A Rinstad Anna 791 29 Falun Falun 023-490000 Folktandvarden.Kansli@LTdalar na.se Org.nr: 232100-0180 Ekonomichef [email protected] 490163 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltning Datum Dnr 2015-10-06 LD15/03068 Juridik Enligt kommunallagen Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Beaktas i delårsrapporten Samverkan med fackliga organisationer MBA-förhandling kommer att äga rum 2015-09-24 Uppföljning Uppföljning sker månads/kvartals- och årsvis. Sida 2 (2) Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltningen Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2015 Prognos måluppfyllelse Folktandvården ska vara tillgänglig och hålla hög kvalitet. Barn och unga ska prioriteras. Rimlig prissättning som inte sticker ut ur nationella jämförelser. Frisktandvården ska utvecklas. mål uppfyllt mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Det övergripande målet för tandvården är en god tandhälsa och tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Tandvården skall vara av god kvalitet och med god hygienisk standard där särskild vikt ska läggas på förebyggande åtgärder. Vid resursbrist skall tandvård till enskild patient erbjudas enligt följande rangordning: 1. Akuttandvård till barn och ungdom 2. Akuttandvård till vuxna inklusive patienter inom landstingets tandvårdsstöd 3. Allmäntandvård till barn och ungdom 4. Behandling inom landstingets tandvårdsstöd 5. Specialisttandvård för barn och ungdom 6. Specialisttandvård för vuxna 7. Allmäntandvård till vuxna Tillgängligheten till tandvård har av och till varit ifrågasatt under året och då gällande Folktandvårdens verksamhet och det s.k. sistahandsansvaret. Strategiskt väl avvägda utbudspunkter finns, men under året har det varit svårt att bemanna vissa kliniker. Tillgänglighetsproblem har av och till uppkommit lokalt men då utifrån särskilda omständigheter, omständigheter vi inte kunnat planera för. Vi ser att antalet vuxna patienter minskar och att mindre tid ägnas till vuxentandvård. Vi klarar vårt prioriterade uppdrag för barntandvård och akuttandvård men på bekostnad av antalet timmar för vuxentandvården. Vår bemanningssituation med vakanta tjänster för tandläkare och tandhygienister gör att vi har färre arbetade timmar. Trots detta har intäkterna ökat. Förklaringen till detta ligger i vidtagna åtgärder för att skapa ekonomi i balans. Det innefattar åtgärdsplaner på kliniknivå, genomlysning av kostnader, implementation prestationsuppföljning på medarbetarnivå. Dessutom innebär det reducerad helgjoursverksamhet till en klinik istället för två. Vi upplever ett stort tryck på våra kliniker i södra Dalarna som blivit ett centrum för nyanlända flyktingar. Detta har fått till följd att vi ligger back i revisionerna av klinikernas vuxna patienter och arbetsbelastningen för personalen är hög. Vi kommer att behöva lägga ytterligare resurser för detta under hösten för att klara av situationen där. Under 2015 pågår ett stort arbete med att arbeta fram en ny behandlingsmodell inom barntandvården. Avsikten med arbetet är att upparbeta en modell som säkerställer hög kvalitet, optimerar tidsåtgång på behandlingar, att varje medarbetare skall arbeta på toppen av sin kompetens samt att resurserna fokuseras på de barn som har ett vårdbehov. Detta kräver dock ett omfattande omställningsarbete med ökad tidsåtgång och vi räknar med att barntiden kommer att öka och att det ekonomiska resultatet påverkas negativt under hösten. För att granska oss själva och vara säkra på att vi gör rätt saker har vi startat konceptet ”Kvalitetsklinik”. Under 2015 har checkpunkterna varit med tema Barntandvård, men under kommande år ska konceptet utvecklas till att även gälla vuxen- och äldretandvård. Tandvårdstaxan följer till största delen TLV´s referensprislista och följer därmed landstingsplanens intention för ”rimlig prissättning som inte sticker ut i nationella jämförelser”. Folktandvården i Dalarna har en blygsam plats i statistiken av antalet tecknade avtal inom Frisktandvården i Sverige – Vi ligger på sista plats när man jämför antalet avtal per innevånare. Vid analys av orsaken till varför inte våra kunder erbjöds möjligheten att teckna avtal angavs en omfattande administration på kliniken i samband med avtalstecknandet. Vi har därför kontaktat Folktandvården i Uppsala för att samarbeta i möjligheten att skapa en enklare administration. Verksamhetsmål Folktandvården följer regelbundet graden av måluppfyllelse via sina nyckeltal kopplade till gjord verksamhetsplanering. Målen för såväl de ungas som de vuxnas tandhälsa har till största delen uppnåtts. Glädjande är också att målen för de särskilda patientgrupperna, en verksamhets som Folktandvården varit kontrakterad för, också nåtts på ett kostnadseffektivt sätt. Tyvärr har sjukfrånvaron ökat under året och vi når inte målet om 14 dagars sjukfrånvaro per anställd och år. Generellt sett har målen för verksamheten till största delen uppnåtts, detta trots en omfattande generationsväxling bland behandlare och svårigheter att rekrytera personal. (för mera detaljerad måluppfyllelse, se bilagor) Delårsbokslut aug 2015 Specialisttandvård Måluppfyllelse Mål Analys OBS! Kopiera trafikljuset i lämplig färg och ställa markören i respektive tom cell och klistra in. Fyll även text i övriga rutor nedan. Centralt: Antalet färdigbehandlade patienter inom specialisttandvården i förhållande till antalet inkomna remisser. Mål 1:1 Aktiviteter: Vissa svårigheter föreligger kring olika tolkningar av detta. Tittar man på antalet nyregistrerad. Patienter/färdigbehandlade patienter och sätter dessa i relation till antalet remisser når man målet. Resultat/bevis: Går ej att mäta i dagsläget Att gå vidare med: Skapa enhetlighet kring begreppet remiss och vad en färdigbehandlad patient är. Centralt: Bedömd vårdtyngd utifrån inkomna remisser. Grupp 1 (allmäntandvårdsfall) Grupp 2 (nischtandläkarfall) Grupp 3 (fall som kräver specialistkompetens) Mål Grupp 1=<20%, Grupp 2<30 %, Grupp 3>50% Aktiviteter: Formulering av gränssnitt mellan ATV och STV. Remissmallar och krav på fullständigt ifyllda remisser från ATV. Resultat/bevis: 4,8 %, 21,2%, 73,95% Att gå vidare med: Stimulera till utbildning av atv Centralt: Erbjuden vårdtid för ovanstående gruppering. Målet för grupp 1 skall vara lägre än för grupp 2 som i sin tur skall vara lägre än grupp 3. Aktiviteter: Fortsätta öka förståelsen för resursförbrukning i relation till gällande taxa Resultat/bevis: 267, tim, 1164, tim, 4066 tim Att gå vidare med: Fortsatt dialog med företrädare för specialisttandvården Centralt: Högst 20 % av den totala arbetstiden får användas till FoU arbete och egen utbildning Aktiviteter: Två specialister på väg att disputera. Resultat/bevis: Svårt att få ut detta nyckeltal men en indikation är att ca 13 % av tiden nyttjats för FOU Att gå vidare med: Fortsätta diskussionen om hur denna tidsredovisning skall ske. Centralt: Utbildning till andra, allmäntandvården, skall utgöra minst 5% av totala arbetstiden. Aktiviteter: Utnyttja produktionsplanering som verktyg för att få tiden att räcka till allt man förväntas göra Resultat/bevis: Ca 5,5 % Att gå vidare med: Värdera vilka utbildningsinsatser som bör göras mot ATV under 2016. Delårsbokslut aug 2015 Specialisttandvård Måluppfyllelse Mål Analys OBS! Kopiera trafikljuset i lämplig färg och ställa markören i respektive tom cell och klistra in. Fyll även text i övriga rutor nedan. Centralt: Antalet nöjda remittenter skall som lägst vara 90 % Aktiviteter: Centralt: Totala intäkterna i förhållande till totala kostnaderna, kostnadstäckningsprocenten, skall vara 100 % Aktiviteter: Se över produktionsplaneringen Resultat/bevis: Ingen undersökning genomförd 2015. 2012 års resultat 89 % Att gå vidare med: Genomföra us Resultat/bevis: 96 % Att gå vidare med: Bemanna verksamheten efter verksamhetens behov Centralt: Antalet sjukdagar per anställd och år skall vara högst 14 dagar Aktiviteter: Analysera bakom liggande orsaker. Resultat/bevis: 14,1 dagar Att gå vidare med: Se över nuvarande arbetsorganisation Centralt: Antalet utbildningsdagar per årsarbetare skall som mål vara 5 dagar per år Aktiviteter: Se vilka utbildningar som gåtts i relation till verksamhetens behov Resultat/bevis: 2,86 dagar Att gå vidare med: Informera om värdet av utbildning och ständiga förbättringar Delårsbokslut aug 2015 Allmäntandvård Måluppfyllelse Mål Analys OBS! Kopiera trafikljuset i lämplig färg och ställa markören i respektive tom cell och klistra in. Fyll även text i övriga rutor nedan. Centralt: Av 19-åringarna skall 75 % ha högst 4 skadade och/eller fyllda tandytor (DFS<4) och 67 % skall ha intakta approximalytor (DFSa=0 Centralt: Andel vuxna i R2 i riskgrupp 1-3 skall vara minst 45 % Aktiviteter: Vårdprogram för barn och ungdomar. Tidig identifiering av riskpatienter Resultat/bevis: DFS<4=79,5 % DFSa= 72,1% Att gå vidare med: Revidera våra riktlinjer och sjösätta ny modell för ersättningssystem i barntandvården. Aktiviteter: Utveckla verktyget R2 Resultat/bevis: 31,75 % Att gå vidare med: Analysera om vi använder oss av rätt målvärde – jämföra nationellt. Centralt: Erbjuden tid barn /kariesrisk. Mål riskgrupp1<30 min, riskgrupp2<60 min, riskgrupp 3<90 min Aktiviteter: Utveckla teamtandvården, öka förståelsen för rimlig tidsförbrukning i relation till gällande tandhälsa och ekonomiska förutsättningar Resultat/bevis: 40,4min, 64,3 min, 109,8 min Centralt: Andel vuxna patienter som betalar enl H/S:s avgiftssystem. Mål 6 % Att gå vidare med: Informera och utbilda verksamhetschefer, utvärdera i vilken omfattning asylbarn påverkar resultatet. Ändra måltalen ffa i riskgr 1. Aktiviteter: Utökat stöd till kliniker med höga värden och vårdtyngd Resultat/bevis 6,0 % Att gå vidare med: Analysera de stora skillnader som föreligger mellan olika kliniker Centralt: Erbjuden vårdtid inom barn- och ungdomstandvården i förhållande till antalet fullständigt behandlade barn- och ungdomar 3-19 år. Mål 1 timma/fullständigt behandlad Aktiviteter: Information om rimlig tidsförbrukning i relation till utförda åtgärder Resultat/bevis: 79,6 min Att gå vidare med: Analysera olika klinikers utfall i relation till bemanning och aktuell tandhälsa, analysera andelen asylbarn Delårsbokslut aug 2015 Allmäntandvård Måluppfyllelse Mål Analys OBS! Kopiera trafikljuset i lämplig färg och ställa markören i respektive tom cell och klistra in. Fyll även text i övriga rutor nedan. Centralt: Ersättning för ortodonti i allmäntandvård i förhållande till tid som nyttjats. Mål 1200kr/timme Aktiviteter: Produktionsplanera ortodonti i allmäntandvård Resultat/bevis: 1217kr/tim Att gå vidare med: Åtgärdsökning bör ha fått genomslag troligtvis även effektivitetsökning i likhet med övriga allmäntandvårdens utfall. Centralt: Total personalkostnad i förhållande till total intäkt vuxentandvård. Mål <100% Aktiviteter: Taxeutbildningar, produktionsplanering och individuella budgetar Resultat/bevis: 92 % Att gå vidare med: Utveckla teamtandvården och våra arbetsorganisationer Centralt: Minst 97 % av alla barn och ungdomar 3-19 år skall välja Folktandvården för sin tandvård. Aktiviteter: Fortsätta marknadsföra Folktandvården som det bästa alternativet genom en hög kvalitet i omhändertagandet Resultat/bevis: 96,4 % Att gå vidare med: Analysera varför någon klinik tappar flera barn än övriga Centralt :Av 19-åringarna på väg över till vuxentandvården skall 90% fortsätta vara kunder hos Folktandvården. Aktiviteter: Utveckla informationen till 19-åringar på väg över till vuxentandvården Resultat/bevis: 90 % Att gå vidare med: Erbjuda frisktandvård Centralt: Av länets 20-29-åringar skall en marknadsandel om minst 75% eftersträvas. Aktiviteter: Erbjuda frisktandvård och informera om aktuellt tandvårdsstöd Resultat/bevis: 81,8% Att gå vidare med: Utreda hur många som avstår helt från tandvård av olika skäl Centralt: Av den övriga vuxna befolkningen skall minst 50 % vara patient/kunder hos Folktandvården. Aktiviteter: Informera allmänheten om vilka möjligheter vi har att ta emot nya patienter Resultat/bevis: 42,6% Att gå vidare med: Aktiv rekrytering Delårsbokslut aug 2015 Allmäntandvård Måluppfyllelse Mål Analys OBS! Kopiera trafikljuset i lämplig färg och ställa markören i respektive tom cell och klistra in. Fyll även text i övriga rutor nedan. Centralt: Antal dagar för utveckling skall vara 3 dagar per år och anställd. Aktiviteter: Viss återhållsamhet har skett utifrån budgetdirektiv Resultat/bevis: 1,09 dagar Att gå vidare med: Utbilda utifrån verksamhetens behov Centralt: Sjukfrånvaron per anställd och år skall vara högst 14 dagar. Aktiviteter: Se över i vilken omfattning långtidssjukskrivning av enskilda personer påverkat utfallet Resultat/bevis: 17,0 dagar Att gå vidare med: Analysera orsaker och arbeta aktivt med rehab för långtidssjukskrivningarna Delårsbokslut aug 2015 Tandteknisk verksamhet Måluppfyllelse Mål Analys OBS! Kopiera trafikljuset i lämplig färg och ställa markören i respektive tom cell och klistra in. Fyll även text i övriga rutor nedan. Centralt: Kostnadstäckningen skall vara 100 % Centralt: Kostnaderna för garanti omgörning skall ej överstiga 1,0 % av den totala omsättningen Aktiviteter: Långtidssjukskrivning varpå två producerande personer är långvarigt frånvarande. Påverkar direkt resultatet negativt. Dock resultatförbättring jämfört mot ifjol. Resultat/bevis: 102 % Att gå vidare med: Se över bemanningen, produktionsplanering och medarbetarbudgetar Aktiviteter: Fortsätta arbeta utifrån den kvalitetssäkring som regelbundet görs Resultat/bevis: 0,1 % Att gå vidare med: Centralt: Antalet sjukdagar per anställd och år skall vara högst 7 dagar Aktiviteter: Analysera varför det höga sjuktalet uppkommit. Långtidssjukskrivning hos två personer är orsaken till detta. Resultat/bevis: 17,1 dagar Att gå vidare med: En person har drabbats av plötslig sjukdom. Centralt: Antalet utbildningsdagar per årsarbetare skall som mål vara 3 dagar per år Aktiviteter: Se över vilka utbildningar som krävs vid införandet av ny teknik Resultat/bevis: 1,07dagar Att gå vidare med: Informera om värdet av utbildning Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltningen Verksamhet Uppdrag från Landstingsplanen 2015 Prognos måluppfyllelse Folktandvården ska vara tillgänglig och hålla hög kvalitet. Barn och unga ska prioriteras. Rimlig prissättning som inte sticker ut ur nationella jämförelser. Frisktandvården ska utvecklas. mål uppfyllt mål delvis uppfyllt Utfall augusti Nyckeltal / Kvalitet Mål Prognos helår Total personalkostnad/ total intäkt vuxentandvård (allmäntandvård) 92 % <100% Totala intäkter/totala kostnaderna (specialisttandvård) 96 % >100% Av 19-åringarna skall 75% ha högst 4 skadade och eller fyllda ytor (DFS<4) 79 % 75 % Erbjuden vårdtid inom barn och ungdomstandvården/ antalet fullständigt behandlade barn 3-19år. 1,33 <1 timme Marknadsandel 20-29 år 82 % >75% mål uppfyllt mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt mål ej uppfyllt Det övergripande målet för tandvården är en god tandhälsa och tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Tandvården skall vara av god kvalitet och med god hygienisk standard där särskild vikt ska läggas på förebyggande åtgärder. Vid resursbrist skall tandvård till enskild patient erbjudas enligt följande rangordning: 1. Akuttandvård till barn och ungdom 2. Akuttandvård till vuxna inklusive patienter inom landstingets tandvårdsstöd 3. Allmäntandvård till barn och ungdom 4. Behandling inom landstingets tandvårdsstöd 5. Specialisttandvård för barn och ungdom 6. Specialisttandvård för vuxna 7. Allmäntandvård till vuxna Vi ser att antalet vuxna patienter minskar och att mindre tid ägnas till vuxentandvård. Vi klarar vårt prioriterade uppdrag för barntandvård och akuttandvård men på bekostnad av antalet timmar för vuxentandvården. Vår bemanningssituation med vakanta tjänster för tandläkare och tandhygienister gör att vi har färre arbetade timmar. Trots detta har intäkterna ökat. Förklaringen till detta ligger i vidtagna åtgärder för att skapa ekonomi i balans. Det innefattar åtgärdsplaner på kliniknivå, genomlysning av kostnader, implementation prestationsuppföljning på medarbetarnivå. Dessutom innebär det reducerad helgjoursverksamhet till en klinik istället för två. Folktandvården i Dalarna har en blygsam plats i statistiken av antalet tecknade avtal inom Frisktandvården i Sverige – Vi ligger på sista plats när man jämför antalet avtal per innevånare. Vid analys av orsaken till varför inte våra kunder erbjöds möjligheten att teckna avtal angavs en omfattande administration på kliniken i samband med avtalstecknandet. Vi har därför kontaktat Folktandvården i Uppsala för att samarbeta i möjligheten att skapa en enklare administration. Måluppfyllelsen i nyckeltalet ”Total personal personalkostnad/total intäkt vuxentandvård i allmäntandvården” speglar att vi har rätt bemanning och god produktion. Däremot ser vi ett problem i Specialisttandvården med överstigande kostnader i förhållande till intäkterna. Vi når god måluppfyllelse med tandhälsan för 19-åringarna, men ser också att mer och mer av våra resurser går till barntandvården. Orsaken till detta kan vara den ökande andelen inflyttade asylbarn och det går naturligtvis ut över vår förmåga att ta emot vuxna revisionspatienter, vilket kan ses i verksamhetsstatistiken nedan – ”Färdigbehandlade vuxna”. Glädjande är dock att hela 82 % av befolkningens 20–29-åringar väljer att stanna kvar som Folktandvårdens kunder. Ack utfall augusti Plan helår 23983 36839 Totalt antal vuxna revisions patienter 103785 104700 Färdigbehandlade vuxna 25620 39780 Akut avslutade vuxna 11832 17177 5686 8304 43138 65261 Verksamhetsstatistik Behandlade patienter 3-19 år Part behandlade vuxna Totalt behandlade vuxna Prognos helår Vi kommer att klara vårt uppdrag i barntandvården och sistahands-ansvaret men på bekostnad av antalet färdigbehandlade vuxna. Som ett led i detta ökar behandlingen av akuta vuxna. Vi upplever stort tryck på våra kliniker i södra Dalarna som blivit ett centrum för nyanlända flyktingar. Detta har fått till följd att vi ligger back i revisionerna av klinikernas vuxna patienter och arbetsbelastningen för personalen är hög. Vi kommer att behöva lägga ytterligare resurser för detta under hösten för att klara av situationen där. Ack 2015 augusti Verksamhetsstatistik Plan helår Erbjudna timmar barn 32184 46716 Erbjudna timmar vuxna 76618 123794 111928 170510 Totalt erbjudna timmar I likhet med de senaste 5 åren så är uppräkningen av landstingsersättningen obefintlig. Denna ersättning skall täcka den avgiftsfria barn och ungdomstandvården och den avgiftsfria tandvård som kräver sjukhusets resurser och Tandvårdens totala planeringsansvar och huvudmannaskap. Utvecklingen är mycket oroväckande och kommer att få stora konsekvenser både på kvalitet, tillgänglighet, utvecklingsgrad och lönsamhet under kommande år. Prognos helår Verksamhetsstatistiken med erbjudna timmar bekräftar scenariot med att vi ägnar mer tid till barntandvården, på bekostnad av erbjuden tid i vuxentandvården. Intäkterna i vuxentandvården är vitala för vår verksamhet, eftersom landstingsersättningen för barntandvård och den landstingsfinansierade vuxentandvård inte täcker kostnaderna för den vård som utförs. Under 2015 pågår ett stort arbete med att arbeta fram en ny behandlingsmodell inom barntandvården. Avsikten med arbetet är att upparbeta en modell som säkerställer hög kvalitet, optimerar tidsåtgång på behandlingar, att varje medarbetare skall arbeta på toppen av sin kompetens samt att resurserna fokuseras på de barn som har ett vårdbehov. Detta kräver dock ett omfattande omställningsarbete med ökad tidsåtgång och vi räknar med att barntiden kommer att öka och att det ekonomiska resultatet påverkas negativt under hösten. För att granska oss själva och vara säkra på att vi gör rätt saker har vi startat konceptet ”Kvalitetsklinik”. Under 2015 har checkpunkterna varit med tema Barntandvård, men under kommande år ska konceptet utvecklas till att även gälla vuxen- och äldretandvården. Vi har under det senaste året haft ett generationsskifte bland verksamhetscheferna och det har gett oss många nya verksamhetschefer vilka kräver handledning, introduktion, utbildning och styrning. Det är ett glädjefyllt men resurskrävande arbete och hänsyn till detta måste tas med i prognosen. (mkr) 2015 Ack utfall aug.* 2015 2014 2014 Prognos Budget Resultat Intäkter 246,3 242,8 375,0 384,7 373,1 -varav Landstingsbidrag 112,2 112,1 168,3 168,3 168,1 Kostnader -240,6 -241,1 -374,0 -384,7 -371,9 -varav löner exkl soc avg -107,4 -108,8 -170,0 -176,6 -167,6 5,7 1,7 1,0 0,0 1,2 2,3 1,2 4,0 3,0 4,4 Över/underskott Årets investering * Visar ackumulerat utfall innevarande år samt jämförelse med föregående år En mycket oroande faktor för folktandvården är dock att kostnaderna för sjukresor rusar i höjden trots att antal personer som faktisk åker sjukresa har minskat mellan 2014 och 2015. Tandvården har under 2015 en månadskostnad för sjukresor på ca 200tkr vilket kan jämföras med 160tkr 2014 och 107tkr 2013. Detta är idag en kostnad som vi inom Tandvårdsförvaltningen inte kan påverka på grund av centralt upplägg. Denna kostnadsökning kommer direkt få konsekvenser på nästkommande års budget med effekten att landstingsbidraget avseende barntandvård och specialisttandvård ej kan räknas upp med motsvarande belopp. Under hösten 2015 även under 2016 kommer bland annat implementeringen av den nya behandlingsmodellen inom barntandvården innebära en inledningsvis ökad administration och ökad planering för våra allmäntandvårdskliniker, därmed prognostiserar vi att dagens positiva resultat kommer att krympa. Vi har dock stora förhoppningar på att kunna leverera ett något positivt resultat vid årsskiftet. Ekonomi Resultaträkning Under hela 2015 så har Folktandvården aktivt arbetat med en handlingsplan för att ha en ekonomi i minst balans vid årsskiftet 2015/2016. Effekten av handlingsplanen har varit markant då vi resultatmässigt ligger 4mkr bättre per sista augusti jämfört mot samma period föregående år och då vi i början på året prognostiserad ett underskott om -4mkr. Förbättringen kan vi hänföra till en produktionsökning inom allmäntandvården då antalet arbetade timmar och lönekostnaderna är lägre samtidigt som våra externa intäkter har ökat. I stort sett hela resultatökningen kan hänföras till en högre produktion och ökad effektivitet inom allmäntandvården. Vi prognostiserar även att våra stödresurser kommer att få lägga mer tid och energi på den kommande omorganisationen som träder ikraft till årsskiftet. Dessutom kommer detta med största sannolikhet att innebära en ökad administration, för Tandvårdschef och ekonomifunktion, för att vi ska fortsätta leva upp till transperenslagstiftningen och Tandvården särskilda särredovisningskrav. På kort och lång sikt kan detta få effekt på resultatet då mindre tid kan läggas på att coacha och bistå våra verksamhetschefer i deras verksamhetsstyrning, vilket direkt kan påverka Folktandvårdens lönsamhet under kommande år. Personal Februari 2015 2014 Förändring mot föregående år Antal faktiska årsarbetare 416 433 -17 Antal anställda 501 518 -17 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag. Antalet anställda har minskat kraftigt vilket delvis beror på och ett avvecklat traineeprogram som motsvarar 16 stycken medarbetare. I övrigt är det svårt att rekrytera både tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister vilket gör att antalet anställda minskar. Vi ersätter äldre erfarna tandläkare med yngre oerfarna vilket kommer att påverka vår förmåga att generera externa intäkter negativt. Stor brist på tandsköterskor gör att det inte går att ersättningsrekrytera och minskar resursutnyttjandet genom att tandläkare saknar assistans alternativt att vi avstår från att rekrytera tandläkare när assistans saknas. Totalt sett påverkar det svåra rekryteringsläget att verksamhetens omfattning minskar och vi har svårare att erbjuda medborgarna tandvård i rätt tid. Vi har etablerat kontakt med Högskolan Dalarna för att om möjligt kunna påbörja arbetet med nystart av Tandhygienistutbildningen igen. Ack 2015 Ack 2014 Arbetad tid timmar, anställda 436 879 459 221 -22 342 -varav timanställda 3660 3986 -326 0 0 0 2 722 3 604 -882 Arbetad tid -varav arbete under jour och beredskap -varav mertid/övertid samtlig personal Förändring mot föregående år Den arbetade tiden minskar i förhållande till samma period föregående år. Även här slår ett avvecklat traineeprogram igenom men även det faktum att sjukfrånvaron fortsätter att öka på oroande sätt. Det är glädjande att uttaget av mertid/övertid minskar jämfört med föregående år och fler av våra medarbetare har fått arbeta sin ordinarie tid. Ack 2015 Ack 2014 Förändring procentenheter föregående år Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 7,3 6,2 1,1% Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) i % av ordinarie arbetstid 2,4 2,1 0,9% Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökar kraftigt och framför allt den psykiska ohälsan. Vi har just genomfört en medarbetarenkät och kommer även att belysa problemet genom att genomföra en hälsoprofilundersökning under det kommande året. Vi jobbar aktivt med långa sjukfall tillsammans med personalrehab för att de ska avslutas i tid. Karin Gunnars Hellgren Förvaltningschef Tandvårdsförvaltningen Landstinget Dalarna 2014-09-14 Tandvårdsnämnden Prognos TOTALT 2015-08-31 Period 08 Periodrapport FOLKTANDVÅRDEN inkl interna transaktioner E K O N O M I Utfall efter Prognos mån 08 2015 ( Tkr ) Intäkter Landstingsersättning Hyresersättning Budget 2015 efter 08 % Diff Utfall efter s:a int Budg / Progn mån 08 / 14 Bokslut 2014 Bokslut 2013 budget 143278 105793 6387 220000 158670 9600 230644 57% 159270 40% 9000 3% -10644 -600 600 140131 106415 5672 219416 159429 8701 214172 157220 12000 255458 388270 398914 -10644 252218 387546 383392 (över 900:-/kv Summa intäkter s:a kostn Personalkostnader Övriga kostnader Hyreskostnader 159056 75838 14861 248270 116000 23000 261265 64% 115563 30% 22086 6% -12995 437 914 160350 75673 14518 246928 117662 21749 235042 121719 21929 Summa kostnader 249755 387270 398914 -11644 250541 386339 378690 5703 1000 0 1000 1677 1207 4702 R e s u l t a t SPECIALISTTANDVÅRD E K O N O M I Utfall efter Prognos mån 08 2015 Budget 2015 ( Tkr ) % Diff Utfall efter Bokslut 2014 Bokslut 2013 s:a int Budg / Progn mån 08 / 14 -1530 526 298 15514 23357 1507 22210 32389 2128 23150 35910 3200 -706 40378 56727 62260 -1038 530 0 27847 11984 2837 39897 16607 4083 42459 16355 4132 prognos Intäkter Landstingsersättning Hyresersättning 14698 23027 1724 22500 34323 2587 24030 38% 33797 58% 2289 6% Summa intäkter 39449 59410 60116 s:a kostn Personalkostnader Övriga kostnader Hyreskostnader 27129 11227 2660 42300 16000 4000 41878 69% 15515 25% 3983 6% Summa kostnader 41016 62300 61376 -508 42668 60587 62946 R e s u l t a t -1567 -2890 -1260 -198 -2290 -3860 -686 Not. Tidigare centralt bokförda kostnader är from 2011 utlagda på resp klinik. Påförda kostnader för LD-Turen, Babs-terminaler, Datorer, Investeringar finns under rubr Övriga kostnader. För Spec.tandvård är kostnader 2,5 milj /år ( 210.000:- / månad ) SJUKHUSTANDVÅRD E K O N O M I Utfall efter Prognos mån 08 2015 Budget 2015 ( Tkr ) % Diff Utfall efter Bokslut 2014 Bokslut 2013 s:a int Budg / Progn mån 08 / 14 -320 0 0 4537 2713 201 7452 4091 301 6560 3550 346 -320 7451 11844 10456 -488 138 0 5667 1703 487 8633 2904 731 7688 2038 722 prognos Intäkter Landstingsersättning Hyresersättning 4506 2762 199 7100 4101 297 Summa intäkter 7467 11498 7420 63% 4101 34% 297 3% 11818 s:a kostn Personalkostnader Övriga kostnader Hyreskostnader 5461 1995 483 8400 2900 722 Summa kostnader 7939 12022 12372 -350 7857 12268 10448 R e s u l t a t -472 -524 -554 30 -406 -424 8 8888 74% 2762 19% 722 7% Not. Tidigare centralt bokförda kostnader är from 2011 utlagda på resp klinik. Påförda kostnader för LD-Turen, Babs-terminaler, Datorer, Investeringar finns under rubr Övriga kostnader. För Sjukh..tandvård är kostnader 334.000:- /år ( 28.000:- / månad ) ALLMÄNTANDVÅRD E K O N O M I Utfall efter Prognos mån 08 2015 Budget 2015 ( Tkr ) % Diff Utfall efter s:a int Budg / Progn mån 08 / 14 Bokslut 2014 Bokslut 2013 prognos Intäkter Landstingsersättning Hyresersättning 116217 52010 4082 178000 78045 6169 188231 68% 78589 30% 5490 2% -10231 -544 679 114828 50882 3964 178168 80589 6139 177474 77830 6915 Summa intäkter 172309 262214 272310 -10096 169674 264896 262219 s:a kostn Personalkostnader Övriga kostnader Hyreskostnader 106871 48609 11016 165000 77500 17000 176335 64% 77435 29% 16322 6% -11335 65 678 112452 50158 10751 170015 75869 15952 161316 74507 16369 Summa kostnader 166496 259500 270092 -10592 173361 261836 252192 5813 2714 2218 496 -3687 3060 10027 R e s u l t a t Not. Tidigare centralt bokförda kostnader är from 2011 utlagda på resp klinik. Påförda kostnader för LD-Turen, Babs-terminaler, Datorer, Investeringar finns under rubr Övriga kostnader. För Allmäntandvård är kostnader 11,3 milj /år ( 940.000:- / månad ) TANDTEKNISK E K O N O M I VERKSAMHET Utfall efter Prognos mån 08 2015 Budget 2015 ( Tkr ) % Diff Utfall efter s:a int Budg / Progn mån 08 / 14 Bokslut 2014 Bokslut 2013 prognos Intäkter Landstingsersättning Hyresersättning 5591 128 46 8400 191 69 8903 97% 191 2% 56 2% -503 0 13 3102 80 0 8687 120 133 4181 120 0 Summa intäkter 5765 8660 9150 -490 3182 8940 4301 -132 17 21 2342 985 82 6860 2451 361 3624 2251 122 s:a kostn Personalkostnader Övriga kostnader Hyreskostnader 4127 1458 306 6100 2300 460 6232 69% 2283 26% 439 3% Summa kostnader 5891 8860 8954 -94 3409 9672 5997 R e s u l t a t -126 -200 196 -396 -227 -732 -1696 Not. Tidigare centralt bokförda kostnader är from 2011 utlagda på resp klinik. Påförda kostnader för LD-Turen, Babs-terminaler, Datorer, Investeringar finns under rubr Övriga kostnader. För Tandtekn verksamhet är kostnader 27.000:- / år ( 2200:- / månad ) ÖVRIG VERKSAMHET E K O N O M I Utfall efter Prognos mån 08 2015 Budget 2015 ( Tkr ) % Diff Utfall efter Bokslut 2014 Bokslut 2013 s:a int Budg / Progn mån 08 / 15 1940 -582 -390 2150 29383 0 2899 42240 0 2807 39810 1539 968 31533 45139 44156 -1462 -268 198 12042 10843 361 21523 19831 622 19955 26568 584 prognos Intäkter Landstingsersättning Hyresersättning 2266 27866 336 4000 42010 478 2060 9% 42592 90% 868 2% Summa intäkter 30468 46488 45520 s:a kostn Personalkostnader Övriga kostnader Hyreskostnader 15468 12549 396 26470 17300 818 27932 59% 17568 39% 620 2% Summa kostnader 28413 44588 46120 3659 23246 41976 47107 2055 1900 -600 -2691 8287 3163 -2951 R e s u l t a t Kst som ingår i övr. verksamhet: 77610, 77620, 77629, 77630, 77640, 77645, 77650, 77660, 77670, 77680, 77690, 77695, 77697, 77699,77720, 77730, 77760, 77810, 77820,77830, 77840, 77841, 77842, 77844, 77860, 77880, 77870, 77845, 77920, 77923, 77932, 77930, 77940, 77950, 77951, 77952, 77588 Not. Tidigare centralt bokförda kostnader är from 2011 utlagda på resp klinik. Påförda kostnader för LD-Turen, Babs-terminaler, Datorer, Investeringar finns under rubr Övriga kostnader. För Övrig verksamhet betyder detta att kostnaderna blir lägre under 2011 totalt 14,4 milj / år ( 1,2 milj / månad BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltning LD Tandvård Datum 2015-10-06 1 (1) LD15/03169 Uppdnr 1159 Sida Dnr Tandvårdsartiklar skall ej få köpas på faktura Ordförandens förslag 1. Tandvårdsartiklar skall enbart kunna köpas med kortbetalning. Sammanfattning Tandvården erbjuder idag sina patienter ett begränsat utbud av munvårdsartiklar som kan köpas på respektive klinik. I dagsläget kan dessa produkter köpas på faktura och kunden kan sedan välja att dela upp fakturan enligt gällande kreditpolicy. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Folktandvården minskar sina administrativa kostnader avseende fakturahantering samt minimerar risken för uppkomna kundförluster på försäljning av munvårdsartiklar. Därutöver sätter vi stopp för patienter som har satt i system att köpa munvårdsartiklar på faktura för att sedan inte betala eller skjuta på betalningen. Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering, Miljö, Likabehandling, Barnperspektiv, Juridik, Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö, Samverkan med fackliga organisationer, Inte relevant Uppföljning Att beslutet har implementerats i verksamheten under 2016. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Bergsskolegränd 8 A Rinstad Anna 791 29 Falun Falun 023-490000 Folktandvarden.Kansli@LTdalar na.se Org.nr: 232100-0180 Ekonomichef [email protected] 490163 BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för Tandvård Datum 2015-10-06 1 (2) LD15/03087 Uppdnr 1149 Sida Dnr Dokumenthanteringsplan Ordförandens förslag 1. Godkänna dokumenthanteringsplanen inom Beställarenheten för tandvård. Sammanfattning En översyn av dokumenthanteringsplan för Beställarenheten för tandvård har gjorts. Planen är indelad i fem delar, ekonomi, klinikadministration, personal, personaladministrativa handlingar och journalhandlingar. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Dokumenthanteringsplan 2015, version 150901, Beställarenheten för tandvård Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget En översyn av dokumenthanteringsplan för Beställarenheten för tandvård har gjorts. Planen är indelad i fem delar, ekonomi, klinikadministration, personal, personaladministrativa handlingar och journalhandlingar. Den enda ändringen, sedan föregående version av planen, är ett tillägg som beskriver hanteringen av internfakturor från Folktandvården avseende informationsinsatser. Folktandvården har inte utfört informationsinsatser åt Beställarenheten tidigare, varför internfakturor av denna typ är en ny företeelse. Patientperspektiv, Juridik Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem, enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355). Ekonomi och finansiering, Miljö, Likabehandling, Barnperspektiv, Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Anses inte relevanta i detta ärende Samverkan med fackliga organisationer Beslutet kräver inte någon facklig medverkan. Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 350 783 27 Säter Skönvik Säter 0225-49 42 11 [email protected] Org.nr: 232100-0180 Rynoson Anna-Kari 023-49 42 11 Förvaltn.chef 070-375 49 45 [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Beställarenheten för tandvård Datum Dnr 2015-10-06 LD15/03087 Sida 2 (2) Uppföljning Dokumenthanteringsplan 2015 gäller tills vidare. Den uppdateras endast vid förändring. BESTÄLLARENHETEN FÖR TANDVÅRD Dokumenthanteringsplan Version 2015-09-01 EKONOMI Fakturor GALLRINGSFRIST ANMÄRKNING 10 år Leverantörsföljesedlar 10 år Bilagor till tandvårdsfakturor och fakturaunderlag från FTV, privattandvård och övr. vårdgivare 10 år Bokslut/årsredovisning Bevaras Budget 2 år Fakturor från privattandvården, avseende N-, F- och S-tandvård, registreras i T99 på BE och skickas via fil till landstingets ekonomienhet. Originalfakturorna sparas i pärmar på BE i 2 år och skickas därefter till länsarkivet. Övriga originalfakturor skannas i Östersund och bevaras i 10 år av skanningsföretaget. Internfakturor från FTV, avs. informationsinsatser – fakturaunderlagen i original sparas på BE i 2 år och därefter i länsarkivet. Originalen skannas och destrueras. Skannade dokument sparas i 10 år på BE: G:\ (mappen pärm – fakturor) OBS Sekretesshandlingar Bilagor skannas och destrueras. Skannade dokument sparas i 10 år på BE: (\\t99scan\t99scan$\Skannat) Original till Tandvårdsnämnden, diarieförs på Landstingsdiariet Original till Tandvårdsnämnden, diarieförs på Landstingsdiariet KLINIKADMINISTRATION Delegationsprotokoll GALLRINGSFRIST ANMÄRKNING Bevaras Anmäls till Tandvårdsnämnden, diarieförs på BE MBL-protokoll Bevaras Inventarielista/kassationslista 2 år Minnesanteckningar personalmöten 2 år Verksamhetsplan - original - kopia Avtal/överenskommelser (uppsökande munhälsobedömningar, munvårdsutbildningar mm) Bevaras Vid inaktualitet 1 år efter att avtalet/överensk. upphört att gälla Vi uppdaterar kontinuerligt G:\ (mappen Personalmöten BE) Original till Tandvårdsnämnden, diarieförs på Landstingsdiariet G:\ (mappen Beställare /Verksamhetsplaner) G:\ (mappen Beställare / Anbud o avtal) BESTÄLLARENHETEN FÖR TANDVÅRD Dokumenthanteringsplan Diarieförda skrivelser Rutinkorrespondens som ej diarieförs Bevaras Vid inaktualitet Version 2015-09-01 Diarieförs på Landstingsdiariet 10 år OBS Sekretesshandlingar Patienthandlingar skannas och destrueras. Skannade dokument sparas i 10 år på BE: (\\t99scan\t99scan$\Skannat) PERSONAL Avvikelserapport (rapportblad bedömningstandl. + sommarjobbare) Tjänstgöringsuppgifter (Palett) Analyslista (Heroma) Beviljade ledigheter Reseräkningar - Original - Kopior GALLRINGSFRIST ANMÄRKNING 2 år på Landstingets kansli. (även på BE i pärm) 5 år På BE i pärm 2 år På BE i pärm på Landstingets kansli (även på BE i pärm) PERSONALADM. HANDLINGAR GALLRINGSFRIST ANMÄRKNING Enl. fastställd landstingsövergripande dokumenthanteringsplan (LD 08/02677). Bevaras Planen finns på Länsarkivets intranetsida: Central förvaltning /Administrativ enhet /Länsarkivavdelning JOURNALHANDLINGAR Patienthandlingar (förhandsbedömningar, läkarintyg mm) GALLRINGSFRIST ANMÄRKNING 10 år Munhälsobedömningsblanketter (MHB) 10 år OBS Sekretesshandlingar Patienthandlingar skannas och destrueras. Skannade dokument sparas i 10 år på BE: (\\t99scan\t99scan$\Skannat) Pågående och föregående år på BE därefter till länsarkivet Inkommande/utgående patienthandlingar (journalhandlingar) 10 år Vid inaktualitet Rutiner vid gallring/rensning: 1. Använd dokumentförstörare för de sekretessbelagda dokument som ska förstöras. 2. Icke sekretessbelagda dokument, som ska gallras/rensas kan skickas som pappersretur BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Beställarenheten för tandvård Beställarenheten för Tandvård Datum 2015-10-06 1 (2) LD15/03086 Uppdnr 1148 Sida Dnr Ekonomisk delårsrapport 2015-08-31. Ordförandens förslag 1. 2. Delårsrapport inklusive måluppfyllelse för Beställarenheten för tandvård hösten 2015 godkänns. Delårsrapport inklusive måluppfyllelse för Beställarenheten för tandvård hösten 2015 överlämnas till Ekonomienheten, Revisionen, landstingsstyrelsen för sedan beslut i landstingsfullmäktige Sammanfattning Lagen om kommunal redovisning 1997:614 reglerar landstingens skyldighet att bokföra enligt god redovisningssed och att upprätta delårsrapport. Minst en gång under räkenskapsåret skall en delårsrapport upprättas som omfattar minst 6 månader och högst 9 månader av räkenskapsåret. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Delårsrapport 2015-08-31 c) Ackumulerat resultat i förhållande till budget. Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Delårsrapporten inleds med en beskrivning av verksamheten på Beställarenheten för tandvård och prognos för ett mål på uppdrag från Landstingsplanen 2015. Verksamhetsstatistik, ekonomi och personalsituation redovisas med siffror hämtade från T99, dataprogram för tandvårdsstödet och BILD. Patientperspektiv Se delårsrapport 2015-08-31 Ekonomi och finansiering Se delårsrapport 2015-08-31 Miljö, Likabehandling, Barnperspektiv, Juridik Anses inte relevanta i detta ärende Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 350 783 27 Säter Skönvik Säter 0225-49 42 11 [email protected] Org.nr: 232100-0180 Rynoson Anna-Kari 023-49 42 11 Förvaltn.chef 070-375 49 45 [email protected] Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Tandvårdsnämnden Beställarenheten för tandvård Datum Dnr 2015-10-06 LD15/03086 Folkhälsa Se delårsrapport 2015-08-31 Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Se delårsrapport 2015-08-31 Samverkan med fackliga organisationer Beslutet kräver inte någon facklig medverkan. Uppföljning Sker via årsredovisning Sida 2 (2) Tandvårdsnämnden Beställarenhet för tandvård Verksamhet Landstingen/regionerna ansvarar för ett särskilt inrättat tandvårdsstöd till vissa funktionshindrade och sjuka. Personer som kvalificerar för stödet kan, under vissa omständigheter, få hela eller delar av sin tandvård mot avgifter enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Stödet är indelat i tre olika delar: Ekonomi N-tandvård kallas stödet för personer med omfattande omvårdnadsbehov. Resultaträkning (m kr) S-tandvård kallas stödet där utredning och behandling i tandvården är en väsentlig förutsättning för en medicinska behandling av vissa sjukdomstillstånd. F-tandvård är stöd till personer som, till följd av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, har stora svårigheter att sköta sin munhygien eller att genomgå tandvårdsbehandling. Prognos Måluppfyllelse Uppdrag från Landstingsplanen 2015 I samarbete med länets kommuner ska landstinget göra munhälsobedömningar på särskilda boenden för att förbättra tandvården hos de äldre. mål uppfyllt mål delvis uppfyllt och S-tandvård kommer att täcka behovet och ligga på nivåer som tidigare år. F-tandvårdsstödet kom 2013 och där är alla berättigade ännu inte identifierade. Antalet identifierade och behandlade ökar för varje år, men prognosen är att F-tandvården fortfarande inte har nått full verksamhet vid slutet av 2015. Socialstyrelsen har beräknat att det finns ca 1600 berättigade personer i Dalarna, men vid slutet av augusti 2015 har drygt 450 personer identifierats. Informationsinsatser till primärvårdsläkare, vårdcentralernas patientråd och handikapporganisationer pågår. mål ej uppfyllt 2015 08 Ack Utfall* Ack utfall Plan Plan 150831 150831 helår Antal utförda munhälsobedömningar 2181 Antal utförda årliga munvårdsutbildningar 1769 2769 3040 4584 4600 Personer med rätt till N-tandvård erbjuds årligt hembesök för rådgivning (munhälsobedömning). Målet, att alla som tackat ja till munhälsobedömning ska få detta, har uppfyllts de senaste 9 åren. All vård- & omsorgspersonal erbjuds årlig munvårdsutbildning, målet att 50 % per år ska delta i munvårdsutbildning har aldrig uppfyllts. Siffran brukar ligga mellan 37 % - 46 %. Verksamhets statistik Ack utfall 150831 Prognos helår Ack utfall 140831 Ack utfall 130831 3591 3399 Antal som fått behandling N-tandvård 3341 Antal som fått behandling S-tandvård 578 646 809 Antal som fått behandling F-tandvård 282 177 41 22,1 -0,7 % 33,3 33,3 22,0 -0,5 % 33,0 33,0 33,2 -18,2 -1,7 % -31,3 -33,3 -30,0 -varav löner exkl soc avg -0,8 -2,7 % -1,3 -1,3 -1,3 Över-/underskott 3,9 2,0 -0,0 3,5 Kostnader 33,5 *Visar ackumulerat utfall innevarande år samt jämförelse med föregående år Prognosen är ett överskott på 2,0 Mkr i förhållande till budget. Det är F-tandvården som utgör den osäkra posten pga problem med att identifiera alla berättigade. Målet är att alla med sjukdom/funktionshinder som ger möjlighet till tandvårdsstöd, också ska få det. Personal Augusti 2015 Förändring mot föregående år 2014 2,75 2,75 0% 3 3 0% Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag. Arbetad tid Januari-Juli Arbetad tid timmar, anställda varav timanställda varav mertid/övertid samtlig personal Ack 2015 Ack 2014 2986 3060 34 3 0 0 Inga förändringar på personalsidan planeras. Anna-Kari Rynoson Förvaltningschef Beställarenhet för tandvård Tandvårdsstöden N- och S-tandvård har funnits sedan 1999 och där fungerar processen att identifiera de berättigade personerna i länet bra. Prognosen är att antal behandlade i N- Resultat -varav Landstingsbidrag Antal anställda Prognos helår Budget Intäkter Antal faktiska årsarbetare Verksamhetsstatistik 2014 Prognos Förändring mot föregående år 2,5 % 995,8 % 0 Ackumulerat resultat i förhållande till budget (tkr) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december 737 703 690 683 489 1476 1780 1839 1570 1038 792 224 76 15 -9 -335 734 1244 1402 959 482 549 298 165 139 109 -301 468 905 747 155 -446 -690 589 786 551 825 151 1361 1977 1999 1549 1266 1125 840 1385 1426 1133 1219 2562 3726 4355 3698 3545 3462 1080 930 1242 1214 1305 2852 3902 5000 4000 2010 3000 2011 2012 2000 2013 2014 2015 1000 0 februari -1000 mars april maj juni juli augusti september oktober november december
© Copyright 2024