TEMA: MAT Kosten hjälpte Diana psykiskt Så hänger

Revansch!
2015:1 • Årgång 35 • Pris 45 kr • Utges av RSMH
SIMMERSKAN
EMMA IGELSTRÖM:
”Prestationen leder inte till lycka”
TEMA: MAT
Kosten hjälpte Diana psykiskt
Så hänger hjärnan och
tarmarna ihop
6 sätt att äta bättre
REDAKTÖREN HAR ORDET
Ät mat – inte (bara) kosttillskott!
Revansch!
utkommer med fem nummer per år och
ges ut av Riksförbundet för Social och
Mental Hälsa, RSMH.
Adress: Revansch!, Instrumentvägen 10,
126 53 Hägersten
Telefon: 08-12 00 80 40
E-post: [email protected]
Hemsida: www.rsmh.se
Chefredaktör: Anna Langseth,
08-12 00 80 44
Medarbetare: Claes Rundqvist
Redaktionsråd: Marika Sellgren,
Erik Rodenborg, Paulina Tarabczynska,
Jan-Olof Forsén, Cecilia Paulsson,
Åke Nilsson.
Ansvarig utgivare: Bo Ardström
Medlems- och prenumerationsärenden:
Marianne Uddenberg, 08-12 00 80 47
Prenumerationspris: 195 kr/år
Plusgiro: PG 40 62 92 -3
Eller gratis som medlem i RSMH
Annonser: Anna Langseth,
08-12 00 80 44
Layout: Malin Ringsby
Omslagsfoto: Maria Steén
Tryck: Trydells, Laholm 2014
ISSN: 0283-7587
För ej beställt material ansvaras inte.
Den som sänder icke beställt material till
tidningen förutsätts medge publicering
i den tryckta tidningen och elektronisk
lagring på internet. Frilansare som säljer
material till tidningen förutsätts medge
publicering i den tryckta tidningen och
elektronisk lagring på internet. Avtalat
arvode omfattar både publicering i tidningen och elektronisk lagring på internet.
...................................................
UTGIVNING 2015
det här numret
handlar om mat
och betydelsen
av att äta nyttigt
för den psykiska
hälsan. På sidorna
12 och 13 går vi
igenom alla bra
näringsämnen
som finns i en massa mat, vilket jag själv
tyckte var väldigt intressant. Men när
jag visade upp texten för en dietist så
blev reaktionen blandad.
– Vi äter mat – inte näringsämnen!
utropade hon.
och det är ju helt sant. Även om jag
tycker att det är spännande med alla
nyttiga vitaminer, mineraler och fetter
och hur de verkar påverka våra kroppar
så är det ju mycket som forskningen
inte känner till. Skulle vi bara äta dessa
näringsämnen som kosttillskott skulle
säkerligen mycket av den hälsosamma
effekten försvinna. Till exempel innehåller ju grönsaker olika sorters fibrer,
vilket knappast ryms i en liten tablett.
Och vad gäller kosttillskott så står det
tydligt på burkarna att de inte ska användas som ersättning för mat.
men för många handlar inte problemet om att äta rätt utan att få i sig mat
överhuvudtaget. Till exempel kan det
vara svårt att komma ihåg att äta. Då
är ett tips att ha matklocka. Funkar
Nr 2. 6 april.
Nr 3. 15 juni.
Nr 4. 28 september.
Nr 5: 30 november.
inte det kan det vara bra att alltid ha
nötter och torkad frukt nära till hands
när du åtta timmar efter frukosten
plötsligt inser att ditt dåliga mående
kan bero på att sockernivån nästan
ligger på minus. Frukt och nötter kan
ge tillräckligt med energi för att få en
att kunna laga mat eller åtminstone
värma på lite matrester. Och matrester
är överlag bra. Ett tips är att göra extra
mycket mat varje gång du lagar, så att
det finns portioner över i kylen eller
frysen att värma på.
ett annat problem med för mycket
fokus på näringsämnen är att det
riskerar att leda till matfixering och
ätstörningar såsom ortodexi. Vi har
inte gått in så mycket på det i detta
nummer trots att det handlar om mat.
Det är synd, med tanke på att ätstörningar drabbar många. Men jag hoppas
att intervjun med den före detta
simmerskan Emma Igelström kan
täppa igen det hålet lite grann. Och
jag hoppas att uppslaget om nyttiga
livsmedel inte bidrar till något sådant,
utan främst ger inspiration till att upptäcka den stora variationen av godsaker
i grönsaks- och fiskdisken.
Ha en trevlig läsning!
Anna Langseth
Chefredaktör på Revansch
ANNONSER
Vi stöttar dig som på egen hand
har svårt att komma ut i arbetslivet!
Välkommen att kontakta oss.
RSMH Utbildning har
ständigt aktuella utbildningar
och konferenser.
Psykisk hälsa, Första hjälpen,
Bemötande, Brukarinflytande,
Återhämtning.
www.rsmh.se
2 Revansch 2015:1
”Först praktiserade jag på en
fotostudio och efter ett tag blev
jag anställd.” Johan
www.misa.se
08-580 813 40
KORT OCH GOTT
Recept:
Kycklingkorvstroganoff á la Diana
(6 port.)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vill du hitta
fler nya recept?
600 g kycklingkorv
1 burk krossade tomater
5 dl grädde 40%
2 st mörk köttbuljong
1/2 dl röda linser
1 burk blandbönor
1 grön paprika
1 gul paprika
1 gul lök
1 grönt äpple
2 msk ketchup
2 msk olja
Svartpeppar, vitpeppar & salt
Möt Diana Ejderkrans, som gjort receptet,
på sidan 10.
fräs på korv, lök, paprika. Tillsätt
sedan krossade tomater, grädde, linser
och bönor. Krydda efter smak och
tillsätt buljong och ketchup. Lägg ner
äppelbitarna när det nästan är färdigt.
Servera med råris och sallad.
Kolla in nya
hemsidan!
RSMH:s hemsida nytt
utseende. Tanken är att både medlemmar och personer som inte känner
till RSMH sedan tidigare ska hitta
informationen som de söker lättare.
Adressen är samma som alltid:
www.rsmh.se Välkomna!
inom kort får
Då kan du köpa ”Lätt och läcker
vardagsmat” av Majvor Hansson,
som tidigare
jobbade på
RSMH:s
förbundskansli. I den
finns även
tips på billig
mat såsom
kålsoppa.
Beställ på:
www.rsmh.se
Forskarnas och myndigheternas omsorg gäller
samhällsekonomin snarare än
patienterna.” Hannes Qvarfordt på
RSMHbloggen om att det tycks
vara mindre viktigt hur patienterna mår än hur de snabbast möjligt
kan återföras i arbete och inte
”ligga samhället till last”.
En populärvetenskaplig tidning
från Karolinska Institutet
JUST NU
4 NR
99 KR
Anmäl prenumeration via ki.se/medicinskvetenskap
Gäller Revansch läsare tom 31/3 2015,
märk anmälan med Revansch.
Revansch 2015:1 3
Före detta simstjärnan
Emma Igelström:
”Lyckan sitter inte i
den perfekta kroppen”
För tolv år sedan var Emma
Igelström världsmästare och
”Simmar-Emma” med hela
svenska folket. Men jakten på
bekräftelse och den perfekta
kroppen hade ett högt pris. Först
efter flera års ångest, ätstörningar
och alkoholmissbruk fick hon
hjälp och insåg att välmående
handlar om andra saker än hur
bra man presterar.
”Jag kommer
aldrig sätta mitt
eget välmående
på spel igen. Det är
min största seger
någonsin.”
– i dag mår jag bra. Det är klart att
det går upp och ner, men på det stora
hela känner jag mig lugn och trygg.
Jag strävar inte längre efter perfektion
och har insett att det finns viktigare
saker än att vinna, säger Emma
Igelström.
Som barn grät hon om hon inte hade
alla rätt i skolan. När hon började
simma handlade allt om att vinna och
när hon var sju år sa hon i en tidningsintervju att hon skulle bli bäst i världen.
Det blev hon också. På VM i Moskva
2002 tog hon tre guldmedaljer och
var den första kvinnan någonsin att
simma 50 meter bröstsim på under
30 sekunder.
Hon borde ha varit överlycklig.
– Men jag stod där på prispallen
och kände bara tomhet. För hur skulle
jag toppa det här? Jag levde genom
mina prestationer och strävade hela
tiden efter mer.
Ätstörningarna blev värre när träningen inför OS 2004 började gå
sämre. Hon kräktes upp maten och
hade ständigt dåligt samvete över det
hon åt.
Ju sämre träningarna gick, desto
mer tränade hon. Och ju mer hon
tränade, desto sämre mådde hon. Ett
halvår innan OS fick hon en panikångestattack. En läkarundersökning
visade att Emmas näringsvärden var
i botten, och att hon var för sjuk för
att tävla.
sak med vikten. När
Emma var 16 år sa hennes tränare till
henne att hon var för tjock för att bli
riktigt bra. Emma, som redan hade
komplex för sin kropp, slutade äta för
att gå ner i vikt. Men hon blev aldrig
nöjd och tänkte hela tiden att ”bara
jag går ner två kilo till så har jag lite
marginal”.
det var samma
4 Revansch 2015:1
emma började jobba inom bankvärlden
i stället och lade all sin energi på att
göra karriär där. Men prestationerna
där räckte inte heller för att bli nöjd.
När Emma blev gravid, tänkte hon
att det var det som skulle göra henne
hel. Men när hon väl satt där med barnet i famnen och fick mjölkstockning
kände hon sig bara otillräcklig och
hade dåligt samvete över att hon inte
var så lycklig som hon ”borde” vara.
– Jag kände mig som världens sämsta
mamma för att jag inte var perfekt. Nu
har jag förstått att det är vanligt och
att jag nog hade drabbats av en förlossningsdepression. Det förstod jag
inte då, för jag skämdes och vågade
inte prata högt om hur jag mådde,
säger Emma.
När hennes relation sprack slutade
hon äta igen. Hon försökte fly ångesten
genom att jobba och träna ännu mer.
Dessutom började hon dricka. Till
slut så mycket att hon fick minnesluckor och började ta återställare
dagen efter.
– Men jag drack aldrig när jag hade
Olivia. Det höll jag stenhårt på. Däremot mådde jag dåligt även när jag hade
henne. Jag är väldigt glad att hon var
så liten när allt det här hände, för hon
kommer inte att komma ihåg det.
det så långt att Emma
inte ville leva längre. Det var en kall
novemberdag 2010. Emma tänkte att
hon skulle hoppa i vattnet och dränka
sig själv, men på något vis lyckades hon
ändå ringa en kompis och be om hjälp.
Kompisen hittade henne berusad och
medvetslös på kajkanten och körde
henne till akuten.
När Emma vaknade upp insåg hon
att hon hade fått en ny chans och hur
mycket hon faktiskt ville leva. En
vecka senare skrevs hon in på behandlingshem och fick äntligen den hjälp
hon behövde. Behandlingen baserades
på Anonyma alkoholisters tolvstegsmetod som bygger på gruppterapi. Där
insåg hon att problemet satt i hennes
beroende av bekräftelsekickar.
– När jag väl hade insett det kunde
jag ta till mig att jag inte kan må bra
genom att prestera, utan måste må bra
för att kunna prestera, säger Emma.
I dag är hon nykter, äter utan dåligt
samvete och tränar för att det är roligt,
inte för att vinna. Hon är stolt över
att hon tog tag i sina problem och har
lärt sig mycket om sig själv.
till slut gick
numera jobbar hon med att hjälpa
andra tjejer och unga kvinnor att träna
Emma
Igelström
Namn: Emma Igelström.
Ålder: 34.
Familj: Sambo och dottern
Olivia, 8 år.
Bor: Göteborg.
Gör: Jobbar som personlig
tränare och hälsocoach och
driver det egna företaget
100%Emma där hon jobbar
med föreläsningar, coachande,
skrivande och friskvård.
Aktuell: Har tillsammans
med Stina Albihn startat Girls
Wellness Academy.
Efter många kriser insåg OS-medaljören Emma Igelström att prestationen i sig inte fick henne att må bättre.
Foto: Maria Steén
Däremot är det en förutsättning att må bra för att kunna prestera.
på ett sunt sätt. Hon har precis startat
Girls Wellness Academy som sedan
årsskiftet anordnar gruppträning i 13
städer runt om i Sverige. Där ligger
fokus inte på hur man går ner i vikt
eller hur bra man presterar utan på att
må bra och ha roligt på träningen.
– Det är så många tjejer som mår
dåligt över sina kroppar, och jag som
har ägnat 15 år av mitt liv på att jaga
den perfekta kroppen vet att det inte
är där lyckan sitter, säger Emma.
hon har insett att det är annat som
är viktigare. Att hennes dotter mår bra
till exempel. Hon gillar fortfarande
utmaningar, men numera kan hon vara
nöjd med det hon åstadkommer.
– Jag är tacksam för det jag har, inte
besviken över det jag saknar. Och jag
kommer aldrig sätta mitt eget välmående på spel igen. Det är min största
seger någonsin.
Pernilla Ahlsén
Revansch 2015:1 5
NYHETER
Ny lag ska förtydliga
patienters rättigheter
Foto: Free Images / Marcin Kopij
Samhörighet –
minskar depression
Att känna samhörighet med en grupp
skyddar mot psykisk ohälsa, enligt två
stora studier från University of Dundee
i Storbritannien med nära 3 000 deltagare. Ju fler grupper du identifierar
dig med, desto mindre risk att bli
deprimerad eller få ångest. Det kan
handla om allt från identifikation med
sin familj eller bostadsområde till att
vara aktiv i en förening, kör eller ett
fotbollslag.
Ungas självmordsförsök kan minska
med 50 procent
Genom att skolelever lär sig att känna
igen psykisk ohälsa hos sig själva och
andra går det att minska självmordsförsöken hos unga med 50 procent,
enligt en ny studie med 11 000 elever
från Karolinska institutet. Det så kallade
Awareness-programmet gav mycket
större effekt än om ansvaret endast låg
hos lärare och vårdpersonal. Ungdomarna fick ta del av korta föreläsningar,
läsa en omfattande broschyr om psykisk
ohälsa och hade affischer i klassrummet. Eleverna fick också delta i handledda rollspel där de fick pröva sina
känslor i och lära sig bemästringsstrategier för olika svåra livssituationer
som kan leda till suicidala beteenden.
Sammanlagt tog utbildningsinsatsen fem
timmar under fyra veckor. Nu hoppas
Karloinska institutet att programmet
testas på bred front i svenska skolor.
6 Revansch 2015:1
Första januari fick Sverige en ny
patientlag. Den tydliggör vilken
information patienter ska få inom
vården. Dessutom kan du nu söka
icke akut vård, till exempel terapi,
i andra landsting än ditt eget.
i den nya lagen
har tidigare funnits i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, men har nu flyttats
över till patientlagen för att förtydliga
patienternas rättigheter.
Men en klar förändring med lagen
är att patienter nu kan söka öppenvård
i andra landsting än det egna – förut
gällde det här bara akutvård. Till
exempel kan nu en patient med ångest
eller depression som bara har fått antidepressiva som behandling i sitt hemlandsting, försöka få terapi på annat håll.
– Du kan pröva och söka till ett nytt
landsting, och om de bedömer att du
har ett behov så kan de ge dig rätt till
terapi. Hemlandstinget får då betala
det, säger Eva Westerling, handläggare
på Sveriges kommuner och landsting,
SKL, som arbetar med att sprida information om den nya lagen.
det mesta innehållet
Vårdbehovet ska bedömas på samma
sätt för alla patienter, med undantag
för vårdgarantin som bara gäller om
man söker vård i det egna landstinget.
rsmh skrev i sitt remissvar om lagen
att friheten för patienten att söka vård
var som helst i landet, i praktiken bara
gäller de som har råd att själva betala
resa och eventuellt boende på annan
ort. Det här utesluter många personer
med psykisk ohälsa, som ofta har dålig
ekonomi, enligt RSMH.
På SKL vet man om att den här
risken finns. Eva Westerling tror att
myndigheten Vårdanalys kommer att
undersöka om ojämlikheten ökar, när
de granskar vilka effekter lagen får.
få svenskar som
hittills har sökt vård på annat håll i
landet, enligt Eva Westerling. SKL tror,
istället att de nya reglerna ska pressa
landstingen att erbjuda mer olika typer
av vård – eftersom de ändå kan tvingas
betala för den på annat håll.
samtidigt är det
Elsa Persson
Osäkert kring ändringar
Det är oklart om den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen slopas
den 1 juli, som Revansch tidigare
har skrivit. Det beror på att alliansen och SD har sagt i riksdagen
att de vill behålla den.
regeringen vill ta bort den bortre
tidsgränsen, men eftersom deras budget
röstades ned i riksdagen i december är
det osäkert när förändringen blir av.
Men regeringen räknar med att den så
kallade decemberöverenskommelsen,
som slöts med oppositionen strax innan
årsskiftet, gör att reformen kan gå
igenom i budgeten framöver. Dessutom
hoppas Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister, att få nya skäl till att
avskaffa den bortre tidsgränsen bland
annat från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som presenterar
sina resultat i mars.
Utredningen har
pågått i fyra år och
Annika Strandhäll
tror att den kan ge
fler argument för
det som regeringen
anser om den bortre
Annika Strandhäll.
tidsgränsen; näm-
NYHETER
Bältning av barn
kritiserades av FN
FN:s barnrättskommitté oroas över de
tvångsmedel som är tillåtna i Sverige,
exempelvis att barn kan bältas i två
timmar inom psykiatrin och hur barn som
är placerade på särskilda ungdomshem
och i arrest och häkte kan isoleras. Det
skriver Barnombudsmannen som var
med på ett möte i januari där Sverige
skulle svara på frågor om hur staten
lever upp till barnkonventionen.
Fler hyrläkare hotar
patientsäkerheten
Kanske kan patientlagen ge bättre samarbete mellan sjukvården
Foto: Free Images / Acerin
och patienterna.
Detta innebär den nya patientlagen:
• Tydliggörande av att patienter
ska få information om t.ex. sin
diagnos/sjukdom och vilka
behandlingar som finns att få.
Information ska ges på ett sätt
så att patienten förstår, t.ex.
skriftligt om patienten ber om
det eller vårdpersonalen märker
att det behövs. Detta gäller
även inom tvångsvården.
• Patienter får söka öppenvård
var som helst i Sverige.
• Rätten till en ny medicinsk
bedömning slås fast, även om
s.k. ”second opinion” har varit
möjligt redan tidigare. Det innebär att den som har en allvarlig
sjukdom, inklusive psykiatriska
diagnoser, ska få information
om möjligheten att få en ny
bedömning av en annan läkare,
i det egna eller ett annat landsting. Eventuell resa ska betalas
av hemlandstinget.
Var fjärde psykiatriker på psykiatriavdelningarna på landets universitetssjukhus är inhyrd, enligt en undersökning som radioprogrammet Ekot i P1
har gjort. För patienterna innebär detta
att du måste berätta din historia om
och om igen och gör vården patientosäker. Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner
och Landsting, SKL, anser att det behövs en nationell samordning för att
minska antalet hyrläkare. Undantaget
är Sahlgrenska universitetssjukhuset
som inte har en enda hyrläkare.
i sjukförsäkringen i vår
ligen att den inte fungerar och får
sjukskrivna människor att må dåligt
och bli stressade.
riksdagsledamot i socialförsäkringsutskottet och
ledamot i socialförsäkringsutredningen, tror
inte att utredningen
kommer visa att det
är bra att avskaffa den
bortre tidsgränsen.
– Jag har väl tvärtom snarare stärkts i
min inställning till Lotta Finstorp.
men lotta finstorp (m),
tidsgränsen, säger Lotta Finstorp, som
vill behålla den bortre tidsgränsen.
Regeringen vill också höja nivåerna
i sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Men Annika Strandhäll (S)
säger att de förändringarna tidigast kan
komma i höst. Moderaterna är emot
att höja ersättningarna generellt. Men
Lotta Finstorp (M) kan tänka sig att
undersöka om det är bra med höjda
ersättningsnivåer för de sjukskrivna
som har allra lägst inkomster och ingen
arbetsförmåga, bland annat personer
med psykisk ohälsa.
Elsa Persson
Foto: Free Images / Mateusz Stachowski
Terapi bättre än
mindfulness
För personer med ångest och depression är mindfulness bättre än till exempel
livsstilsrådgivning. Men KBT, träning
eller andra strukturerade behandlingsformer är ännu effektivare. Det konstaterar Statens beredning för medicinsk
utvärdering, SBU, efter att ha tittat på
41 studier som jämfört effekten av
mindfulnes och strukturerade behandlingsformer såsom terapi.
Revansch 2015:1 7
TEMA: MAT
Vårt dagliga bröd
Om matens påverkan på
den psykiska hälsan
Kan kött på tallriken bromsa en mani? Kostens
påverkan på psyket har blivit ett hett ämne, både
inom och utanför psykiatrin. Patienter har många
frågor, studier finns, men ofta saknas raka svar.
Text: Anna Langseth
Illustration: Katarina Tarabczynska
överläkare på Norra
Stockholms psykiatri. Under de senaste
åren har allt fler patienter frågat honom
om mat och kosttillskott. Bland annat
berättade en patient att hon åt kött
och potatis varje gång hon höll på att
bli manisk.
– Hon menade att hon kunde bromsa
manin på det sättet, säger Bo Jonsson.
När han sökte på nätet för att se om
fler använde sig av den metoden hittade
han en blogg där en annan person upplevde att hon kunde bromsa mani
genom att äta kött. Men studier på
ämnet saknades.
Däremot finns mycket forskning
gällande kost och depression. Till
exempel gav Harvard ut en stor studie
för två år sedan med drygt 43 000
kvinnor som visade att sötade drycker
eller light-drycker, rött kött, margarin
och mat av vitt mjöl ökar risken för
depression. I början av studien var det
inga som var deprimerade, men efter
tolv år hade de som åt denna typ av mat
29–41 procents ökad risk att bli deprimerade jämfört med de som åt mycket
bo jonsson är
8 Revansch 2015:1
olivolja, grönsaker och drack kaffe. De
som åt den ohälsosamma maten hade
dessutom ökad inflammation i kroppen.
tidigare studier som
visar att många som lider av depression
har inflammation i kroppen, men det
här är första studien som visar att det
också finns ett samband med kosten.
Forskarna bakom studien tror att det
går att förebygga depression genom
att äta nyttigt.
– Det som är bra för kroppen är
också bra för sinnet, säger Alberto
Ascherio, professor i epidemiologi
och näringslära i ett pressmeddelande.
Mats Humble är överläkare på psykiatriskt forskningscentrum vid Örebros
universitet. Han är inte förvånad och
anser att det också finns mycket forskning när det gäller till exempel att utesluta mjölk och gluten för barn med
autism och ADHD.
– Många barn blir markant förbättrade, säger han.
I Norge har motsvarigheten till
Folkhälsomyndigheten tagit fram en
det finns sedan
folder för att underlätta för föräldrar
att testa denna kost och resultaten
från en jämförande studie om så
kallad eliminationsdiet vid ADHD
publicerades i den välrenommerade
tidningen the Lancet.
eliminationsdieten går ut på att ta
reda på vad barnet kan tänkas vara
känslig emot. Under fem veckors tid
får hon endast äta ris, päron, kokt kött,
kokta grönsaker och vatten. Efter det
införs nya livsmedel ett efter ett. Om
barnets symtom förvärras slutar föräldrarna att ge just det födoämnet. Bäst
fungerar dieten på barn med ADHD
som även har kroppsliga sjukdomar
såsom allergi, huvudvärk eller magoch tarmproblem.
– På det här viset kan man minska
medicineringen, säger Mats Humble,
som även anser att vissa personer med
schizofreni skulle må bra av att ändra
sin kost och till exempel utesluta gluten
i och med att fler och fler studier visar
att diagnosen kan ha med inflammation
i kroppen att göra.
TEMA: MAT
Harvard-forskarna har tänkt på att till exempel inkomst, utbildning, rökvanor och arbete kan påverka att du drabbas av depression. När
de faktorerna räknas bort får de ändå fram att kvinnor med sämre matvanor i högre grad blir deprimerade.
Men Ingrid Larsson, näringsfysiolog
på Sahlgrenska universitetssjukhuset,
håller inte med om att personer med
psykiska diagnoser bör testa att sluta
äta gluten eller mjölk.
– Jag vill absolut avråda enskilda
föräldrar från att testa glutenfri kost
på sina barn. De har det tillräckligt
jobbigt som det redan är. Inte heller
vuxna bör utföra sådana experiment
på sig själva, säger hon.
Hon är inte främmande för att det
kan finnas ett samband mellan matintolerans och olika former av psykisk
ohälsa, men att studierna är alltför få.
För att ta reda på om du inte tål något
är det också viktigt att sjukvården är involverad och kan göra särskilda tester
på till exempel tarmen, för att se om förändringen har någon effekt. Dessutom
är det viktigt att prata med en dietist
om hur du utesluter gluten i kosten.
Hon är också tveksam till att det
finns ett direkt samband mellan depression och enskilda matvaror.
– Det går inte att plocka ut ett
speciellt livsmedel, till exempel socker,
och säga att det är boven i dramat, utan
det gäller att se över hela kostmönstret
– även sådant som personerna inte äter.
Det som är hälsosamt för personer med
psykisk ohälsa är samma saker som är
hälsosamt för alla andra, säger hon.
Revansch 2015:1 9
TEMA: MAT
Diana Ejderkrans brukar ”trolla” för att få maten nyttigare, till exempel genom att lägga bönor i korvstroganoffen. Foto: Jonathan Ederlöf Olofsson
Hälsosammare kostvanor
fick Diana att må bättre
Läkarna trodde att Diana Ejderkrans skulle bli sjukskriven livet
ut. Men tack vare träning och
kostförändringar mår hon i dag
bättre än på mycket länge.
– Det är skithäftigt hur du kan
påverka den egna kroppen, säger
hon.
magnesium-tabletter i
stället för sömnmedicin om hon inte kan
sova. För att äta nyttigare smyger hon
ofta ned bönor, linser och morötter i
korvstroganoffen eller köttfärssåsen.
Den vita pastan är utbytt mot fullkorn.
Grönsaker ligger på tallriken och hon
försöker undvika halv- och helfabrikat.
Dessutom ser hon till att äta på regelbundna tider, vilket tillsammans med de
långsamma kolhydraterna gör att humöret och blodsockret hamnar i schack.
– Det gör att jag inte alls är lika
sugen på godis som jag var förr, säger
Diana Ejderkrans.
i dag tar hon
10 Revansch 2015:1
inte alltid levt så hälsosamt. För sju år sedan brakade tillvaron.
Hon gick in i väggen och blev inlagd
på psykiatrisk klinik i tre månader där
hon fick diagnosen bipolär.
men diana har
Hemma igen åt hon oregelbundet
och mycket snabbmat eftersom orken
saknades för att laga eget. Energin varade
ofta i bara tio minuter. Då gällde det
att äta något snabbt och sen vila igen.
– Det blev en spiral nedåt, säger hon.
Efter tre år som sjukskriven blev
Diana utförsäkrad på prov. Läkaren sa
att han trodde att hon skulle bli sjukskriven igen, troligtvis livet ut.
– Det blev ett uppvaknande för mig.
Först fick jag panik, men sedan kände
jag djävlar anamma och att jag visst
kan allt det ni inte tror jag kan, säger
Diana Ejderkrans.
TEMA: MAT
Psykiatrin kan bli
duktigare på mat
Redan innan hade hon läst en del
om mental träning av Kai Pollack,
vilket hjälpte henne att bli starkare
psykiskt, enligt Diana. Vad gällde det
fysiska hade hon turen att få arbetsträna på ett gym. Där fick hon träna
obegränsat och kunde ägna sig åt sin
livsstilsförändring 24 timmar om
dygnet. Diana slutade tvärt med alla
sina nio läkemedel, något hon inte
rekommenderar andra eftersom hon
fick svåra utsättningssymtom såsom
svettningar och skakningar. Men vården,
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gav bra stöd.
efter det avgörande
mötet med läkaren började hon märka
effekt av träningen och den förbättrade
maten.
– Tränar du får du automatiskt rutin
på kosten. Och regelbundna måltider
gör att blodsockret hamnar i schack.
Det går hand i hand, säger hon.
Dessutom sover hon bättre nu
eftersom hon blir trött på kvällen av
ansträngningen från träningspassen
och får endorfiner på dagen. Humöret
kan hon parera på ett annat sätt än
tidigare. Mår hon dåligt försöker hon
lista ut varför, ofta beror det på att
hon ätit, tränat eller sovit för lite.
– Är du verkligen nere på botten,
som jag var i början, behöver du oftast
mediciner. Men mår du tillräckligt bra
för att ta hand om dina barn och ett
hem kan livsstilsförändringar hjälpa.
Fortsätter jag som jag gör nu är jag
säker på att jag har mycket bättre förutsättningar att hålla mig frisk även i
framtiden, säger Diana Ejderkrans.
Anna Langseth
tre, fyra månader
Bullar varje dag i slutenvården
och inga kostråd i öppenvården.
Så ser vardagen ut för många
psykiatripatienter. Men tack vare
riktlinjer från Socialstyrelsen
kan psykiatrin bli bättre på
matvanor.
– Det är viktigt för läkningsprocessen att kroppen får
näring och energi, säger Barbro
Ronsten, sjuksköterska och
styrelseledamot i RSMH.
hon anser att det är viktigt att den
psykiatriska slutenvården tar hänsyn
till vilka patienter som vårdas där.
Har patienten ätstörningar bör
personalen överväga att ge näringsdryck ges eller sådan mat som hon
tycker är okej att äta. Är patienten å
andra sidan överviktig borde hon få
vägledning i vad som är hälsosamma
matvanor. Dessvärre är det ibland
tvärtom.
– I vissa fall tycker personalen synd
om patienterna och tänker att de
måste få unna sig något. Kanelbullen
blir dagens höjdpunkt. Men får du
följdsjukdomar av maten på avdelningen blir det ju en björntjänst.
Ssamtidigt finns det många ställen
där psykiatrin jobbar bra kring matvanor, säger Karin Kauppi, dietist
på Akademiska sjukhuset i Uppsala
och som jobbat med övergripande
rutiner kring matvanor bland annat
inom psykiatrin.
Hon tror att mycket psykiatripersonal behöver vidareutbildas för att
få ett helhetsgrepp kring hälsosamma
matvanor. En framgångsfaktor kan
vara att en dietist knyts till öppenvården eller slutenvården. Öppenpsykiatrin borde också skriva ut
recept på hur personer ska äta, på
samma vis som Fysisk aktivitet på
recept, FAR, skrivs ut, anser Barbro
Ronsten.
och efter att Socialstyrelsens riktlinjer kring sjukdomsförebyggande
metoder kom år 2011 har psykiatrin
på vissa håll blivit bättre på att tänka
på mat. Riktlinjerna tar bland annat
upp kostens betydelse och blev en
ögonöppnare för många inom psykiatrin, enligt Karin Kauppi och Jill
Taube, psykiatriker. Just nu utbildas
till exempel all psykiatripersonal i
Värmland kring hur de ska prata
om levnadsvanor med patienterna,
vilket är unikt i landet än så länge.
ett problem vad gäller kost och
psykisk ohälsa är att det har funnits
så lite forskning på vad som är mest
effektivt för olika diagnoser, enligt
Rolf Adolfsson, professor i psykiatri
som gått igenom många studier åt
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Men en färsk studie
från Yales universitet visar att metoden
SIMPLE – Simplified Intervention
to Modify Physical activity, Lifestyle,
and Eating behavior, gör att schizofrenipatienter går ned i vikt.
– Det här är den mest koncisa och
verklighetstrogna program som jag
stött på. Det borde kunna modifieras
efter svenska förhållanden och vara
lätt och billigt att implementera,
säger han.
Anna Langseth
Revansch 2015:1 11
TEMA: MAT
Matnyttigt:
Här är livsmedlen
som är bra att äta
Alla människor är olika, men det
har visat sig att så kallad medelhavskost är nyttigt för de flesta.
Det innebär mycket olivolja, grönsaker, baljväxter och begränsat
med rött kött. Viktigt är också att
äta varierat!
Frukt
Ät minst tre frukter per dag. Frukt innehåller vitaminer och fibrer. Apelsiner,
björnbär, jordgubbar, russin och kiwi
innehåller dessutom magnesium, vilket
du gör av med snabbare om du är orolig,
deprimerad, stressad eller har svårt att
sova. Kiwi innehåller även zink och en
hög halt av inositol, ett ämne som i sig
motverkar depression. Bananer anses
kunna bidra till att minska inflammation
i kroppen och har hög halt E-vitamin.
Men den som har diabetes bör vara
försiktig med frukt. Se också upp om
du är allergisk, det orsakar inflammation i kroppen och kan bidra till
depression.
Bra fett
Olja och flytande fetter innehåller fleromättade fetter, vilka är nödvändiga
för kroppen. Många av dessa oljor innehåller också omega-3, vilket i studier
har visat sig ge bättre kognition hos
både barn och äldre, enligt Ingrid
Larsson, näringsfysiolog. Rapsolja
innehåller både omega-3 och omega-6,
som tillsammans visat sig hjälpa barn
med ADD, enligt en färsk studie från
Sahlgrenska akademin. Studier från
90-talet har också visat att omega-3
skulle vara bra för personer med
schizofreni och det finns också studier
som visar att det kan motverka depression, enligt Bo Jonsson, överläkare.
En dubbelblind studie från 2013 som
12 Revansch 2015:1
publicerades i tidskriften CanJPsychiatry, visar också att det är mindre risk
för unga personer med borderline att
få psykoser om de får i sig mer omega-3.
Vad gäller kokosfett visar en del aktuella
studier att det kan hjälpa hjärnans nervceller att få energi, enligt Mats Humble,
forskare. Kallpressad olivolja innehåller
inte särskilt mycket fleromättat fett över
huvud taget men ger energi och har en
anti-inflammatorisk verkan.
Grönsaker
Ät minst två rejäla nävar grönsaker
varje dag. Välj gärna fiberrika grönsaker, eftersom de gynnar de nyttiga
bakterierna i tarmfloran. Broccoli och
olika sorters kål, har dessutom en antiinflammatorisk effekt, är kolesterolsänkande och rika på vitaminer, antioxidanter och mineraler. Mörkgröna
bladgrönsaker, såsom spenat och
mangold, innehåller folsyra, som i flera
välgjorda studier, tillsammans med B12,
har visat sig kunna motverka negativa
symtom vid schizofreni och bipolära
depressioner, enligt Mats Humble. En
studie visar även att folsyra kan göra
att SSRI-preparat fungerar bättre på
deprimerade personer, där läkemedlet
inte har gett någon effekt tidigare,
enligt Bo Jonsson, överläkare. Även
vanlig sallad är nyttigt.
Nötter och frön
Mandlar, nötter och frön är rika på mineraler såsom magnesium, selen och
zink. Det finns inte så många studier
kring magnesium men en studie har
visat effekt mot depression hos diabetiker, enligt Mats Humble, och viss
klinisk erfarenhet visar att det kan vara
bra för sömnen, enligt Bo Jonsson, överläkare, som även mött patienter som
Vad vi äter påverkar hur vi mår – både fysiskt
säger sig kunna mota bort depression
med zink. Solroskärnor innehåller B3,
valnötter omega-3.
Bönor
Två studier från Lunds universitet visar
att bönor är bra för hälsan på flera
olika sätt. De minskar risken för fetma
eftersom du känner dig mätt längre
och de är positiva för ämnesomsättningen. De gör tarmväggen mindre
genomsläpplig för gifter, vilket kan
minska inflammation i tarmen samt
metabola sjukdomar som fetma, insulinresistens, och hjärt- och kärlsjukdomar.
Bruna bönor och kikärtor innehåller
också antioxidanter.
TEMA: MAT
och psykiskt. Så kallad medelhavskost är nyttig för de flesta och ger minskad inflammation i kroppen.
Fullkorn
Fullkorn innehåller mycket fibrer vilket
är bra för tarmen. Det kan till exempel
vara fullkornspasta och fullkornsris.
Bröd är bra mat om du väljer grovt,
fiberrikt bröd eller nyckelhålsmärkta
produkter. Men se upp för tillsatt
gluten och en del kan vara känsliga
för vetemjöl och må bättre psykiskt av
att dra ned på bröd, pasta, bulgur och
annan mat som innehåller vete.
Fisk och skaldjur
Ät fisk två–tre gånger i veckan. Lax och
annan fet fisk innehåller mycket omega-3.
Ål, lax, makrill, sill, sardiner, gös och
abborre innehåller även höga halter av
D-vitamin. Ostron, musslor och räkor
innehåller mycket zink, vilket kan vara
bra för den med dålig aptit. Fisk och
skaldjur innehåller även B12, vilket är
nödvändigt för nervsystemets funktion.
De utgör också den största källan till
selen, som har visat påverkan på ångest
och depression, enligt Mats Humble.
Kaffe
Kaffe har visat sig ha antiinflammatorisk
effekt, vilket är bra för den som vill undvika depressioner, och enligt en studie
från Harvard University är det möjligt
att kaffe även har en antidepressiv effekt,
eftersom det tycks sätta igång aktiviteten
i hjärnan. Men drick max tre–fyra koppar
om dagen. Mer kaffe än så hjälper inte
och mer än åtta koppar om dagen kan
snarare få motsatt effekt. Är du uppvarvad och orolig kan det vara bra att
minska på kaffedrickandet överlag.
OBS! Dessa mat-tips ska endast
ses som ett komplement till medicin. Sluta inte med läkemedel utan
att ha pratat med din behandlande
läkare. Om du tar MAO-hämmare,
en form av antidepressiva läkemedel, bör du undvika föda som
innehåller tyramin, kontakta din
läkare för mer information.
Revansch 2015:1 13
TEMA: MAT
Hjärnan och tarmarna
hänger ihop
Kan bakterierna i våra tarmar
påverka vår sinnesstämning och
hjärnans funktion? Allt mer forskning tyder på det. Kanske blir
det i framtiden möjligt att rikta
behandling mot psykisk ohälsa
mot tarmbakterierna snarare än
hjärnan.
tio
gånger fler bakterier än mänskliga
celler. Många av dem finns i tarmarna.
När vi pratar om bakterier tänker vi
oftast på de som kan göra oss sjuka.
Men faktum är att de allra flesta är
ofarliga och förhållandet mellan bakterierna och människokroppen kan ses
som en livslång relation som båda har
nytta av. Sedan början av 2000-talet
intresserar sig forskare allt mer för
bakteriernas positiva betydelse för
vår hälsa.
– Det gungar ju till i vår begreppsuppfattning. Du har ett och ett halvt
kilo bakterier inombords och det är
förstås många bakterier. Vi vet att tarmbakterierna utövar biologiska funktioner som påverkar kroppens fysiologi,
men det är något som man egentligen
inte har studerat särskilt mycket. Här
finns det nog många överraskningar
att hämta allteftersom vi förstår mer,
säger Sven Pettersson, professor i värdmikrobinteraktioner vid Karolinska
Institutet.
människokroppen innehåller
”När vi väl kommer
på hur bakterier och
bakterieprodukter
påverkar vårt beteende, skulle vi kunna
upptäcka behandlingsprinciper som
riktar sig mot bakteriefloran i stället
för mot hjärnan.”
Forskning tyder på att bakterierna i
tarmen inte bara påverkar hur magen
mår, utan även påverkar känslor och
hjärnans funktion. Forskare försöker
ta reda på hur det egentligen går till.
– Tarmarna och hjärnan håller tät
kontakt med varandra. Det sker dels
genom vissa ämnen som produceras
i tarmen, dels genom nervsystemet
som har en tät kommunikation med
hjärnan och dels genom hormoner.
När det gäller psykisk funktion vet vi
ännu inte vilka kommunikationsvägar
som spelar störst roll, säger Robert
Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition vid Örebro
universitet.
bildar vissa ämnen som kan vara viktiga. Det är även
möjligt att själva bakterierna påverkar
immunsystemet, som i sin tur påverkar
hjärnan. Bland annat vet man att korta
fettsyror, som produceras i tarmen, har
effekt på hur hjärnan fungerar. Och det
mesta av kroppens serotonin, som har
stor påverkan på känslor, finns också i
tarmen.
bakterier i tarmen
14 Revansch 2015:1
Hittills har den mesta forskningen
gjorts på möss. I djur kan man till exempel se förändringar i riskbeteende
och ångestliknande beteende när tarmbakterierna ändras. Det är möjligt att
bakterierna spelar en roll vid ångest
och depression, men om det verkligen
är så är för tidigt att veta. Än så länge
finns bara en handfull studier där
forskare har tittat på om intag av goda
bakterier, så kallade probiotika, har
någon effekt på depression eller ångest
hos människor, och i dessa studier har
det rört sig om personer utan diagnosticerad psykisk ohälsa. Även när det
gäller uppkomsten av autismspektrumtillstånd tror en del forskare att tarmbakterier kanske kan spela en roll, men
det behövs mer forskning innan det går
att säga om det verkligen är så.
forskningen
kring bakterier och hjärnans funktion
leda fram till nya sätt att förebygga
psykisk ohälsa.
– När vi väl kommer på hur bakterier och bakterieprodukter påverkar
vårt beteende, skulle vi kunna upptäcka
behandlingsprinciper som riktar sig mot
bakteriefloran i stället för mot hjärnan
i syfte att förebygga psykisk ohälsa. Man
kanske skulle kunna göra det genom
en kombination av bakterier och mat,
säger Sven Pettersson.
förhoppningsvis kan
både robert brummer och Sven
Pettersson är tydliga med att det ännu
inte går att säga något om vilken mat
man bör äta mer eller mindre av för att
gynna rätt sorts tarmbakterier.
– Än så länge vågar jag inte ge några
rekommendationer, men om jag tror
att om två, tre år vet vi mycket mer,
säger Robert Brummer.
Karin Söderlund Leifler
TEMA: MAT
Olika bud gällande
D-vitamin
Personer som är deprimerade och
självmordsnära har ofta D-vitaminbrist.
Därför anser Mats Humble, överläkare
på psykiatriskt forskningscentrum vid
Örebros universitet, att personer med
årstidsbundna depressioner borde äta
tillskott med D-vitamin under vinterhalvåret. Enligt honom visar en iransk
studie att deprimerade som fick SSRIpreparat mådde signifikant bättre av
att även få D-vitamin. Men att få i sig
D-vitamin genom kosttillskott kritiseras
av andra forskare som anser att det är
viktigast att få D-vitamin från dagsljuset
och att få studier visar att kroppen
kan ta till sig pillren.
Alkohol
– en kalorifälla
Ett halvt till ett glas vin om dagen för
kvinnor kan ha positiva effekter för
hjärtat. Men vid större mängder ökar
risken för sjukdomar. Dessutom innehåller alkohol mycket kalorier. För
personer med psykisk ohälsa kan
alkohol också påverka humöret mycket.
Vin innehåller visserligen den nyttiga
antioxidanten resveratrol, men den
finns även i lingon.
Viktminskning
ingen självklar
humörhöjare
Det är inte självklart att viktminskning
ger bättre psykiskt mående, enligt en
brittisk studie med 2 000 överviktiga
deltagare som observerats under fyra
år. För dem som blev smalare ökade
i ställer risken för nedstämdhet eller
depression med 50 procent. Resultatet strider mot en rad andra studier
som visar att viktminskning ofta ger
bättre psykiskt mående. Forskarna i
den brittiska studien tror att skillnaderna i forskningen kan bero på huruvida deltagarna har fått professionell
hjälp eller inte. Professionell hjälp
skulle bidra att personerna som blir
smalare mår bättre.
Revansch 2015:1 15
TEMA: MAT
Matkassar som bidrar
bättre psykisk hälsa
På Emma träfflokal i Farsta kan
personer med psykisk ohälsa äta
lunch. Men på helgen när träfflokalen är stängd är det många
som struntar i maten för att de
inte orkar laga själva. När personalen såg hur trötta och håglösa
de var på måndagarna, föddes idén
att göra kassar med matlådor till
helgen.
i köket på Emma träfflokal
står 15 bruna kassar. På varje kasse står
det EMMALAGAT med stora bokstäver
och i var och en ligger små burkar och
paket med saffransrisotto, raggmunk,
lingonsylt, sallad och hembakt bröd.
Caisa Högberg håller precis på att packa
ner frukten, sedan är kassarna klara.
Projektet, att laga mat och lägga i matlådor som brukarna kan köpa hem över
helgen, började i maj 2014. Det var
efter att Catarina Månhardt, biträdande
enhetschef för Utförarenheten socialpsykiatri med ansvar för Emma Träfflokal, hade varit på en föreläsning och
lärt sig hur viktigt det är med hälsosam
mat för den psykiska hälsan. I sitt arbete
på träfflokalen märkte hon tydligt att
brukarna mådde bättre på vardagarna
när de åt ordentligt – och att de mådde
sämre och orkade mindre efter helgerna
då träfflokalen är stängd.
– Många saknar motivation att laga
egen mat på helgen. De lever på kaffe
och cigaretter, eller i bästa fall några
på en vagn
”Jag minns särskilt
en brukare som sa
att det går inte att
förverkliga något
med tom mage”
16 Revansch 2015:1
smörgåsar. Därför var de ofta trötta
och håglösa när de kom tillbaka på
måndagarna. Det gjorde också att de
inte orkade ta sig för något på helgerna,
vilket i sin tur gjorde att de mådde
sämre. Jag minns särskilt en brukare
som sa att det går inte att förverkliga
något med tom mage, säger Catarina
Månhardt.
100 kronor att
beställa, innehåller två kompletta måltider, frukt och nyttigt hembakat bröd.
På så vis får brukarna ett lagat mål mat
om dagen.
Ofta består ena matlådan av husmanskost, medan den andra innehåller
något mer exotiskt som thai, indiskt
eller italienskt.
– Vi försöker också laga lite finare
mat som risotto med kantareller för
att det ska kännas lite speciellt när det
är helg, säger Jimmy Hellström, som
är arbetshandledare på Emmalagat.
kassen , som kostar
en grupp brukare, och
förhoppningen är att även de som
köper kassarna ska bli inspirerade att
prova på matlagning. Därför får de
ofta med något enkelt recept i kassen.
För att öka medvetenheten kring varierad och hälsosam kost, kan kassen
även innehålla information om olika
råvaror.
– Om det är någon grönsak som innehåller antioxidanter kan vi till exempel
skicka med en text om varför det är bra,
säger Caisa Högberg som är brukare
och med i matlagningsgruppen.
maten lagas av
Förutom god helgmat till brukarna hoppas Caisa
personalen att matkassarna ska inspirera till egen
hon och Jimmy
Hellström att samla recepten som de
har lagat i en kokbok.
– Eftersom många av våra brukare
är osäkra i köket tänkte vi göra tydliga
och enkla instruktioner med bilder så
under våren kommer
att alla kan klara av att följa recepten,
säger Jimmy Hellström.
Att projektet har gett positiva resultat
är alla överens om.
– Det brukarna själva har sagt är att
TEMA: MAT
till
6 steg till bättre kost:
1. Ät regelbundet
Då minskar du sockerfall och att
hugga tag i något sött i ren desperation. Regelbundna måltider
kan också hjälpa till att skapa
ordning och reda i livet.
2. Ät i en lugn och trevlig miljö
Att sitta i en lugn miljö vid ett fint
dukat bord med vackert upplagd
mat skapar en bättre mättnadskänsla jämfört med att äta samma mat
i en stressig och bullrig miljö, enligt
Ingrid Larsson, näringsfysiolog.
3. Ta små steg framåt
Små förändringar som till exempel
att välja bort söta drycker eller att
byta fet ost mot mager, kan ge stor
effekt på sikt. Är du ovan vid grönsaker är det bra att prova pyttebitar
av olika sorter. På så vis vänjer du
dig vid konsistensen steg för steg.
4. Få ordning på sömnen
Kronisk sömnbrist stressar kroppen och ökar risken för bukfetma.
Om du ständigt sover dåligt blir
du mer sugen på snabbmat, godis och liknande. Att få ordning
på sina sömnvanor kan därför
hjälpa till att få ordning på kostvanorna, enligt Ingrid Larsson.
5. Strunta i modedieter
Modedieter är ofta dåligt vetenskapligt underbyggda. De fungerar
inte med säkerhet för alla och det
som ger en tillfällig positiv effekt
kan dessutom vara skadligt på sikt.
Om du vill ha säkra råd är det därför
bäst att lyssna på rekommendationer från vården, eftersom dessa
alltid måste vila på vetenskaplig
grund. Störst effekt uppnås i regel
om du kan ändra på något av det
du äter varje dag, enligt Mai-Lis
Hellenius, professor i allmänmedicin, Karolinska institutet.
6. Ta hjälp
Det kan vara ett jättestort steg för
många att skriva inköpslistor, gå
och handla eller laga egen mat.
I vissa fall kan närstående vara en
hjälp. Be även att få prata med en
dietist på din vårdcentral. Om det
inte finns en dietist kan du kräva
att få grundläggande kostrådgivning av en sjuksköterska.
Banta inte – ät annat i stället!
Högberg och resten av
Foto: Pernilla Ahlsén
matlagning.
de märker stor skillnad på hur de mår
när de äter mat på helgen. De orkar ta
sig för mera, är piggare och känner sig
gladare, säger Catarina Månhardt.
Pernilla Ahlsén
Att banta fungerar oftast bara kortsiktigt. Ät i stället mer hälsosamt jämt.
• Byt ut läsk mot sockerfri läsk, eller ännu hellre vatten.
33 cl läsk innehåller 12 sockerbitar. Ett glas vatten 0.
• Byt ut godis mot frukt eller nötter.
• Byt till lättmjölk. Ett glas vanlig mjölk innehåller lika mycket fett som sju
glas lättmjölk.
• Byt ut osten på mackan mot skinka. Två skivor helfet ost innehåller lika
mycket fett som flera skivor skinka.
• Byt ut gräddsåsen mot citron. Feta såser, baserade på grädde och
smör, är stora hälsobovar, dessutom ”dödar” de ofta råvarornas goda
smak. Citron eller lime höjer istället smaken på köttet och fisken.
Källa: sundkurs.se
Revansch 2015:1 17
KULTUR
Filmen Wild bygger på Cheryl Strayeds självbiografiska bok med samma namn.
Foto: Twentieth Century Fox
Nya filmer om psykisk ohälsa
Flera biofilmer tog upp psykisk ohälsa under förra
året. Nu tycks trenden fortsätta. Revansch kan
räkna till åtminstone nio filmer under 2015 där mer
eller mindre framträdande roller har psykisk eller
social ohälsa.
alla årets svenska filmer i Guldbagge-galan om
vilka som anses vara bäst. I år tar två av filmerna upp psykisk
ohälsa – filmen Gentlemen och Två dagar, en natt. I Gentlemen
har en av rollerna psykisk ohälsa och tvångsvårdas. Filmen
visar tydligt hur psykisk ohälsa ofta hänger ihop med omständigheter i livet. Två dagar, en natt, som vann priset för
bästa utländska film, handlar om en kvinna som har varit
deprimerad och kämpar för att få behålla sitt jobb.
varje år tävlar
2015 bjuder på flera bra filmer som tar upp psykisk
eller social ohälsa. Två av filmerna – Violette och Wild –
bygger på verkliga personers levnadsöden. Den ena handlar
om Violette Leduc som var förälskad i författaren och filosofen
Simone de Beavouir, så till den grad att hon började må
dåligt. Den andra handlar om amerikanska Cheryl Strayed,
som vandrade i hundra dagar, från mexikanska gränsen upp
till Kanada. Under den tiden bearbetade hon både sitt drogoch sexmissbruk liksom sorgen över sin förlorade mamma.
även
18 Revansch 2015:1
I Birdman och Mommy är huvudpersonerna i stället män.
Birdman handlar om en gammal actionskådespelare som
börjar höra röster och tro att han kan flyga. I Mommy möter
vi en ung kille som blir utkörd från sitt anpassade boende
eftersom han tänt eld på kafeterian. Han flyttar hem till sin
mamma igen, som först tycks vara den sämsta personen att
få sin son att må bättre, men gradvis låter en förstå att bara
hon kan ta hand om sin son på rätt sätt: alltså utan medicin
och elchocksterapi. Båda filmerna har hyllats av kritikerna.
Även i filmerna Mr. Turner, Maps to the stars och Whiplash som
har premiär under vintern kan vi vänta oss en del psykisk
eller social ohälsa.
se lite mer positiva filmer om psykisk ohälsa
får vänta till hösten. Då har Disneyfilmen Insidan ut premiär.
Även om den inte tycks handla om psykisk ohälsa så tar den
upp psykologi och alla de olika röster vi människor har i våra
huvuden. Dessutom har Kai Pollacks film Så ock på jorden
premiär. Den är uppföljare till Så som i himlen som handlade
om den utbrände dirigenten Daniel. Även om han inte är
med denna gång, så kanske vi kan vänta oss andra roller som
gestaltar psykisk ohälsa. Återstår att se om filmerna spär på
eller minskar fördomarna!
Anna Langseth
den som vill
FÖRENINGSLIV
Prisvärd mat och mys
hos RSMH i Sundsvall
Hos RSMH-föreningen i Sundsvall lagas lunch varje dag och
ibland även lyxigare middagar,
såsom tacos till självkostnadspris. Maten får de till skänks av
olika grossistföretag och caféer.
– Det är vi tacksamma för,
säger Anneli Gidlöf, anställd på
kansliet.
sedan flera år tillbaks har RSMH i
Sundsvall samarbeten med olika grossistföretag i staden. Av ett får de gratis
frukt. Av ett annat får de mjölk, ägg
och pålägg. Café Charm i Sundsvall
skänker mjukt bröd och bullar som
föreningen fryser in.
– Det är inget fel på maten. Påläggen går kanske ut en vecka senare,
men det hinner vi äta upp, säger
Anneli Gidlöf, anställd på kansliet,
som berättar att många medlemmar
även tar hem en del av påläggen.
tack vare att föreningen får så
mycket av maten gratis kan de hålla
nere kostnaderna för lunchen till bara
30 kronor per portion. När det är
middagar blir det lite dyrare, men här
har föreningen en privat välgörare
som skänker pengar ibland så att de
kan göra något extra kul. Strax innan
jul ordnades till exempel julbord.
Och dessförinnan bjöd medlemmarna
Marco Aburto och Inger Vedin in
till en myskväll med tacos och bio.
Hela 25 personer dök upp. De tände
levande ljus och efter middagen sattes
projektorn i gång i föreningens egna
lilla hemmabio.
– det är inget kul att äta korvstroganoff varje dag. Vi måste äta lite
godare någon gång och ha det lite
mysigt. Alla ska ha vänskap, umgås, ha
det roligt och skratta, säger Marco.
Biokvällar med god middag blir
Anneli Gidlöf och Marco Aburto i de nya lokalerna som har
Foto: RSMH-Sundsvall
gjort det ännu mysigare hos RSMH-Sundsvall.
det troligtvis mer av. Och något
annat nytt är att Inger ordnat en liten
myshörna i föreningens lokal. Den
är inredd som ett café och kallas café
Minimys.
”Det är inget kul att
äta korvstroganoff
varje dag.”
Anna Langseth
Revansch 2015:1 19
LEDARE
Ta in lejon i socialförsäkringssystemet
det finns de som inget och ingen
har. Som är ensamma i förödelsen
av sina liv. Vi är många som stått där
de nu står. Vi kan sträcka ut en hand
och våga fråga. Hur mår du? Får jag
hålla dig sällskap en stund? Om du
vill finns jag här. Du är inte ensam.
Du är sedd av mig, nu och här. Tänk
om det bemötandet fanns även inom
socialförsäkringssystemet!
rsmh är ett förbund av kamratföreningar där människor
med egen erfarenhet i snart ett halvt århundrade sökt stödja
varandra och sprida hopp och kunskap om psykisk hälsa.
Vittna om vad som hjälpt och vad som stjälpt på resan. Hur
samhällets insatser ibland försvårat kampen att få äga sitt
liv, göra sina val och växa mot sina drömmar. Vi har varit med
på resan från de stora mentalsjukhusen till ett stöd ute i
samhället som alltför ofta proklamerats snarare än levererats.
Visserligen får man idag inte sin dag sönderhackad av
institutionens heliga rutiner under maktbesutten personals
vaksamma ögon. Men,
man förväntas nu i hög
grad tåla att vänta på
utredning och insatser
liksom på basala beslut
om ersättning tills
korna sedan länge är
hemma på gården.
”Nya, fräscha
initiativ med
kraft och samhällsresurser
behövs.”
försäkringskassan, ansvarig för samordningen av rehabiliteringsåtgärder, har trist nog inte på allvar lyckats få
bukt med de påtagligt negativa effekterna på den psykiska
hälsan av denna väntan. Man har dock mobiliserat på en
högre nivå och presenterat sig i nya kläder genom en ny
vision. Den är, enligt dem själva, ett samhälle där människor
känner trygghet om livet tar en ny vändning. Kassan ska nu
ge människor inflytande över sin egen livssituation. Kunderna
(Försäkringskassans ord) ska behandlas med värdighet. Att
de häromåret även utropade sig till ”vanmaktens fiende”
kan dock kännas lite provocerande för den som ingen
vanmakt kände innan hon sprättade upp kuvertet med
t nytt steg i live
t
e
t
Ta
PÅ FOLKHÖGSKOLA KAN DU
t'ÌCFIÚSJHIFUUJMMTUVEJFSQÌIÚHTLPMB
PDIZSLFTIÚHTLPMB
t6UWFDLMBFUUJOUSFTTFQÌFOQSPöMLVST
t(ÌFOZSLFTVUCJMEOJOH
7ÊMKNFMMBOGPMLIÚHTLPMPSPDINFSÊO
LVSTFS.ÌOHBGPMLIÚHTLPMPSIBSFUU
JOUFSOBUEÊSEVLBOCPVOEFSTUVEJFUJEFO
Samordnad
Individuell Plan
– utifrån dina behov
Nu finns det en ny rättighet i vården för dig som tar emot
insatser från både kommun och sjukvård. Du har rätt att
begära en Samordnad Individuell Plan, (SIP). Den görs
utifrån dina mål och ska alltid utvärderas. Be din kontakt i
sjukvården eller i kommunen förbereda och kalla till en SIP.
Du bestämmer!
PrinSIP! Ett projekt som varit en del av
regeringens priosatsning. Finansierat
av SKL. Utförs av Socialpsykiatriskt
kunskapscentrum i Västerbotten,
Region Västerbotten, www.i-nod.se/sip
20 Revansch 2015:1
Nemas problemas!
Försäkringskassans avslag eller begäran om ytterligare
förtydligande.
många tjänstemän vid Försäkringskassan gör heroiska
ansträngningar för att möta människor med psykisk ohälsa
på ett enkelt och ärligt vis och faktiskt leverera stöd i återhämtning och rehabilitering. Men, även den mest besjälade av
handläggare kommer inte undan det faktum att kraven på
individen i dagens system är mycket större än vad som avkrävs
de företag och myndigheter som ska erbjuda rehabilitering.
nya, fräscha initiativ med kraft och samhällsresurser
behövs. Den mus som tittar ut från den parlamentariska
socialförsäkringsutredningen (www.psfu.se) och aktuella
budgetförslag är knappast svaret. Socialförsäkringssystemet
behöver rivas upp av lejon, med kraft och mod att göra om
och göra rätt, så att vi får ett fungerande samhällskontrakt
för alla.
Vi har flera verksamheter inom socialpsykiatri. Hör gärna av dig till något av
våra boenden så berättar vi mer.
Skåne: Hällbo, 0767-86 20 30.
Syster Anna, 0727-14 40 70.
Björkhaga, 0435-355 95/0435-348 00.
Göteborg: Kombo, 031-26 56 58.
Jönköping: Tallbackagården, 036-640 54.
Södermanland: Bolmängen 0157- 122 30.
Jimmie Trevett
Förbundsordförande i RSMH
Har du blivit orättvist behandlad?
Vi vet att många som lever med psykisk ohälsa upplever att de blir orättvist behandlade.
Upplever du att du eller någon annan har blivit diskriminerad på grund av sin psykiska ohälsa?
Har du frågor om diskriminering inom arbetslivet, vården eller andra samhällsområden?
Kontakta NSPH:s juridiska rådgivning!
Telefontid: Mån & Ons kl.13-15, Tis, Tors & Fre kl.10-12
076-555 51 99, Mejl: [email protected]
Webb: www.nsph.se/projekt/projektet-din-ratt/
‡
‡
‡
Rådgivningen är kostnadsfri.
‡
Vi kan tyvärr inte företräda enskilda personer vid en rättslig process.
Du kan kontakta oss via e-post, web, post eller telefon.
Juristen lyssnar på din berättelse och klargör om det du varit med om kan anses
vara diskriminering i lagens mening. Vi kan ge dig råd om vart du kan vända dig
för att få hjälp.
Revansch 2015:1 21
HÄR FINNS RSMH
KANSLI
Instrumentvägen 10
126 53 Hägersten
Tfn: 08-12 00 80 40
Fax: 08-772 33 61
www.rsmh.se – [email protected]
DISTRIKT
Blekinge län
Trädgårdsgatan 20
392 32 Kalmar
Dalarnas län
Klöverstigen 10 C, 784 51 Borlänge
Tfn: 070-532 83 97,
E-post: brittfriströ[email protected]
Gotlands län
c/o RSMH Visby/Kamratringen
Polhemsg. 29, 621 42 Visby
Tfn: 070-532 83 97
E-post: [email protected]
Hemsida: www.rsmhgotland.se
Gävleborgs län
N Köpmang. 11, 2 tr, 803 11 Gävle
Tel: 026-12 26 88
Fax 026-12 26 68
E-post: [email protected]
Hallands län
c/o Nicke Nilsson
Renvägen 13, 311 41 Falkenberg
Tfn: 070-343 30 68
E-post: [email protected]
Jämtland/Härjedalens län
Lasarettsv. 21, 880 50 Backe
Tfn/Fax: 0624-105 55
E-post: [email protected]
Jönköpings län
Barnarpsg.33, 553 16 Jönköping
Tfn: 036-15 28 94
Fax: 036-15 28 90
E-post: [email protected]
Kalmar län
Trädgårdsgatan 20
392 35 Kalmar
Kronobergs län
c/o Gunilla Degerman
Furutåv. 34, 352 54 Växjö
E-post: [email protected]
Norrbottens län
Stationsg. 41, 973 41 Luleå
Tfn: 0920-948 38
Fax: 0920-22 19 98
Skånes län
Box 2910, 212 09 Malmö
Tfn: 0706-151 936
Tfn/Fax: 040-18 19 36
E-post: [email protected]
Södermanlands län
Bryggarg. 11, 641 45 Katrineholm
Tfn: 0150-780 08
Fax: 0150-780 07
Stockholms län
Box 15197, 104 65 Stockholm
Tel.: 08-644 62 20
Fax: 08-644 62 40
E-post: [email protected]
Hemsida: www.rsmhstockholm.se
Uppsala län
Kungsg. 64, nb, 753 18 Uppsala
Tfn: 018-56 09 18
E-post: [email protected]
Värmlands län
Kårgränd 4
652 25 Karlstad
Tfn: 070-631 77 88
E-post: [email protected]
MÅ BRA HOS RSMH-FJÄLLSJÖ
Vi har arrangerat uppskattade Må bra-veckor sedan
2009. Och detta fortsätter vi med. Se vår hemsida.
Även andra kurser finns i vårt program.
Vi hjälper lokalföreningar med kurser, upptakt m.m.
till förmånliga villkor.
Välkommen till Backe!
0624-10555
[email protected]
www.rsmhfjallsjo.se
22 Revansch 2015:1
Västerbottens län
c/o HSO
Storg. 76, 903 33 Umeå
Tfn: 070-385 92 25
E-post: [email protected]
Västernorrlands län
Limstagatan 13 D, 872 30 Kramfors
Tfn: 0612-125 77
E-post: [email protected]
Hemsida: www.rsmhvasternorrland.se
Västmanlands län
Surbrunnsv. 4 D, 734 32 Hallstahammar
E-post: [email protected]
Hemsida: www.rsmhvastmanland.se
Västra Götalands län
c/o Lena Wängrot-Necander
Källebergsg. 22 B, 515 32 Viskafors
Tfn: 0708-96 81 58
Örebro län
Rådmansg. 16, 702 13 Örebro
Tfn: 019-18 97 10
E-post: [email protected]
Östergötlands län
c/o Anita Rinman
Nyckelvägen 3, 599 31 Ödeshög
Adresser till lokalföreningarna hittar du på
RSMH:s hemsida: www.rsmh.se.
Du kan också kontakta distriktet där du bor
för mer information.
RUS
Riksförbundet Ungdom för Social hälsa
RUS Förbundskansli
Instrumentvägen 10, 2 tr, 126 53 Hägersten
Telefon: 08-12 00 80 40
E-post: [email protected]
Hemsida: www.rus-riks.se
VARIT BORTA FRÅN ARBETSLIV ELLER
STUDIER EN LÄNGRE TID?
På kursen STEGET får du möjlighet att läsa
in behörighet och få stöd i din personliga utveckling
Startar 17 augusti
Sök till kursen senast 24 april
eskilstunafolkhogskola.nu
V
år kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan
inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell
kombination av viktiga fettsyror och är ett
enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det
dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen.
Rekommenderas av experter
eye q är den i särklass mest välstuderade
produkten inom sitt område och är därför
säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna
och barn som behöver ett smart tillskott av
omegafettsyror.
eye q säljs på apotek och i hälsobutiker.
Konsumentkontakt Tel: 040-239520 [email protected] www.iqmedical.se
För hjärnans och ögats utveckling
mumomega är ett kosttillskott med specifika omega-3 och omega-6 fettsyror, som DHA, EPA och GLA. Dessa
fettsyror är speciellt viktiga vid en avgörande tidpunkt i livet: graviditeten och amningsperioden.
För ögats och hjärnans utveckling
Moderns intag av DHA bidrar till att
hjärnan och ögonen utvecklas normalt hos foster och spädbarn som
ammas. Fettsyran DHA bidrar även till
att synen utvecklas normalt hos spädbarn. mumomega innehåller DHA-rik
fiskolja och nattljusolja. Nattljusoljan
är rik på GLA (gammalinolensyra),
som i kroppen omvandlas till den viktiga fettsyran arakidonsyra, AA.
av 300 mg DHA dagligen, vilket
du finner i en kapsel mumomega.
mumomega kan tas under hela graviditeten och så länge du ammar.
För din och ditt barns trygghet
DHA utvinns ur omega-3 fiskolja och
GLA utvinns ur nattljusolja. Tillverkningen följer de krav som ställs från
EU och WHO. mumomega är därför
säker att använda för gravida och
ammande.
Rekommenderad dagsdos
”International Society for the Study of
Fatty Acids and Lipids” (www.issfal.
org) har utfärdat en rekommendation
att gravida och ammande är i behov
Revansch 2015:1 23
Konsumentkontakt Tel: 040-239520 [email protected] www.iqmedical.se
Posttidning B
Sverige
Porto betalt
Revansch, Istrumentvägen 10
126 53 Hägersten
HANDVÄRMARE
HYLLAT
LÄGGER
STRESSAD PÅ
BOSTAD
PÅ
VISCHAN
FISK
STÄLLA
I
ORDNING
KOJ
BOSS
EFTERLÄMNAR
HAR
FIDEIKOMMISARIE
GISSA
PÅDREV
YTA
TRETTON
PÅVAR
BEMÄRKELSEDAGSLISTA
SPOTTLJUD
INFINITIVMÄRKE
PROV
ÄR KAA
SLÄKT
ÖKAR
EFTER PS
HUR SA
ÄR DEN
SOM ÄR
BÄST
TIDSENHET
SKRÄPPLATS
SIMMAR
KRILL
I
STÖRSTA
FLÖDET
TELEBOLAG
SPOTTDJUR
TRADEMARK
SNYTING
PRONOMEN
FINNS
I
ROCKÄRM
ÄR FEG
SOM EN
FÅGEL
MED
MERA
TRÄ
NOBELPRISTAGARE
FEMTE
SKIVA
ÖVERENS
ÄR
SHELDON
SKIDORT
BERÖMD
I BAYEUX
YRAR
NEON
SÄSONGBULLE
LÄGGER
SKYTT
BREV
IHÄRDIG
Korsord: Tage Olsin
ÄR
NICKE
STRECK
ÖBO
ÖVERTALA
Skicka lösningen i ett kuvert märkt ”Korsord”. Adress:
Revansch, Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten.
Senast den 23 februari vill vi ha ditt svar.
Tre vinnare får ett presentkort på 200 kronor.
Vinnare nr 5/2014 var Elizabeth Lindgren (Lycksele),
Gunilla Segerlund (Visby) och Helena Svensson
(Sollentuna). GRATTIS!
Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.........................................
Gata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.........................................
Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
.........................................