TEMA: MAT Kosten hjälpte Diana psykiskt Så hänger
Revansch! 2015:1 • Årgång 35 • Pris 45 kr • Utges av RSMH SIMMERSKAN EMMA IGELSTRÖM: ”Prestationen leder inte till lycka” TEMA: MAT Kosten hjälpte Diana psykiskt Så hänger hjärnan och tarmarna ihop 6 sätt att äta bättre REDAKTÖREN HAR ORDET Ät mat – inte (bara) kosttillskott! Revansch! utkommer med fem nummer per år och ges ut av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH. Adress: Revansch!, Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten Telefon: 08-12 00 80 40 E-post: [email protected] Hemsida: www.rsmh.se Chefredaktör: Anna Langseth, 08-12 00 80 44 Medarbetare: Claes Rundqvist Redaktionsråd: Marika Sellgren, Erik Rodenborg, Paulina Tarabczynska, Jan-Olof Forsén, Cecilia Paulsson, Åke Nilsson. Ansvarig utgivare: Bo Ardström Medlems- och prenumerationsärenden: Marianne Uddenberg, 08-12 00 80 47 Prenumerationspris: 195 kr/år Plusgiro: PG 40 62 92 -3 Eller gratis som medlem i RSMH Annonser: Anna Langseth, 08-12 00 80 44 Layout: Malin Ringsby Omslagsfoto: Maria Steén Tryck: Trydells, Laholm 2014 ISSN: 0283-7587 För ej beställt material ansvaras inte. Den som sänder icke beställt material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Frilansare som säljer material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Avtalat arvode omfattar både publicering i tidningen och elektronisk lagring på internet. ................................................... UTGIVNING 2015 det här numret handlar om mat och betydelsen av att äta nyttigt för den psykiska hälsan. På sidorna 12 och 13 går vi igenom alla bra näringsämnen som finns i en massa mat, vilket jag själv tyckte var väldigt intressant. Men när jag visade upp texten för en dietist så blev reaktionen blandad. – Vi äter mat – inte näringsämnen! utropade hon. och det är ju helt sant. Även om jag tycker att det är spännande med alla nyttiga vitaminer, mineraler och fetter och hur de verkar påverka våra kroppar så är det ju mycket som forskningen inte känner till. Skulle vi bara äta dessa näringsämnen som kosttillskott skulle säkerligen mycket av den hälsosamma effekten försvinna. Till exempel innehåller ju grönsaker olika sorters fibrer, vilket knappast ryms i en liten tablett. Och vad gäller kosttillskott så står det tydligt på burkarna att de inte ska användas som ersättning för mat. men för många handlar inte problemet om att äta rätt utan att få i sig mat överhuvudtaget. Till exempel kan det vara svårt att komma ihåg att äta. Då är ett tips att ha matklocka. Funkar Nr 2. 6 april. Nr 3. 15 juni. Nr 4. 28 september. Nr 5: 30 november. inte det kan det vara bra att alltid ha nötter och torkad frukt nära till hands när du åtta timmar efter frukosten plötsligt inser att ditt dåliga mående kan bero på att sockernivån nästan ligger på minus. Frukt och nötter kan ge tillräckligt med energi för att få en att kunna laga mat eller åtminstone värma på lite matrester. Och matrester är överlag bra. Ett tips är att göra extra mycket mat varje gång du lagar, så att det finns portioner över i kylen eller frysen att värma på. ett annat problem med för mycket fokus på näringsämnen är att det riskerar att leda till matfixering och ätstörningar såsom ortodexi. Vi har inte gått in så mycket på det i detta nummer trots att det handlar om mat. Det är synd, med tanke på att ätstörningar drabbar många. Men jag hoppas att intervjun med den före detta simmerskan Emma Igelström kan täppa igen det hålet lite grann. Och jag hoppas att uppslaget om nyttiga livsmedel inte bidrar till något sådant, utan främst ger inspiration till att upptäcka den stora variationen av godsaker i grönsaks- och fiskdisken. Ha en trevlig läsning! Anna Langseth Chefredaktör på Revansch ANNONSER Vi stöttar dig som på egen hand har svårt att komma ut i arbetslivet! Välkommen att kontakta oss. RSMH Utbildning har ständigt aktuella utbildningar och konferenser. Psykisk hälsa, Första hjälpen, Bemötande, Brukarinflytande, Återhämtning. www.rsmh.se 2 Revansch 2015:1 ”Först praktiserade jag på en fotostudio och efter ett tag blev jag anställd.” Johan www.misa.se 08-580 813 40 KORT OCH GOTT Recept: Kycklingkorvstroganoff á la Diana (6 port.) • • • • • • • • • • • • • Vill du hitta fler nya recept? 600 g kycklingkorv 1 burk krossade tomater 5 dl grädde 40% 2 st mörk köttbuljong 1/2 dl röda linser 1 burk blandbönor 1 grön paprika 1 gul paprika 1 gul lök 1 grönt äpple 2 msk ketchup 2 msk olja Svartpeppar, vitpeppar & salt Möt Diana Ejderkrans, som gjort receptet, på sidan 10. fräs på korv, lök, paprika. Tillsätt sedan krossade tomater, grädde, linser och bönor. Krydda efter smak och tillsätt buljong och ketchup. Lägg ner äppelbitarna när det nästan är färdigt. Servera med råris och sallad. Kolla in nya hemsidan! RSMH:s hemsida nytt utseende. Tanken är att både medlemmar och personer som inte känner till RSMH sedan tidigare ska hitta informationen som de söker lättare. Adressen är samma som alltid: www.rsmh.se Välkomna! inom kort får Då kan du köpa ”Lätt och läcker vardagsmat” av Majvor Hansson, som tidigare jobbade på RSMH:s förbundskansli. I den finns även tips på billig mat såsom kålsoppa. Beställ på: www.rsmh.se Forskarnas och myndigheternas omsorg gäller samhällsekonomin snarare än patienterna.” Hannes Qvarfordt på RSMHbloggen om att det tycks vara mindre viktigt hur patienterna mår än hur de snabbast möjligt kan återföras i arbete och inte ”ligga samhället till last”. En populärvetenskaplig tidning från Karolinska Institutet JUST NU 4 NR 99 KR Anmäl prenumeration via ki.se/medicinskvetenskap Gäller Revansch läsare tom 31/3 2015, märk anmälan med Revansch. Revansch 2015:1 3 Före detta simstjärnan Emma Igelström: ”Lyckan sitter inte i den perfekta kroppen” För tolv år sedan var Emma Igelström världsmästare och ”Simmar-Emma” med hela svenska folket. Men jakten på bekräftelse och den perfekta kroppen hade ett högt pris. Först efter flera års ångest, ätstörningar och alkoholmissbruk fick hon hjälp och insåg att välmående handlar om andra saker än hur bra man presterar. ”Jag kommer aldrig sätta mitt eget välmående på spel igen. Det är min största seger någonsin.” – i dag mår jag bra. Det är klart att det går upp och ner, men på det stora hela känner jag mig lugn och trygg. Jag strävar inte längre efter perfektion och har insett att det finns viktigare saker än att vinna, säger Emma Igelström. Som barn grät hon om hon inte hade alla rätt i skolan. När hon började simma handlade allt om att vinna och när hon var sju år sa hon i en tidningsintervju att hon skulle bli bäst i världen. Det blev hon också. På VM i Moskva 2002 tog hon tre guldmedaljer och var den första kvinnan någonsin att simma 50 meter bröstsim på under 30 sekunder. Hon borde ha varit överlycklig. – Men jag stod där på prispallen och kände bara tomhet. För hur skulle jag toppa det här? Jag levde genom mina prestationer och strävade hela tiden efter mer. Ätstörningarna blev värre när träningen inför OS 2004 började gå sämre. Hon kräktes upp maten och hade ständigt dåligt samvete över det hon åt. Ju sämre träningarna gick, desto mer tränade hon. Och ju mer hon tränade, desto sämre mådde hon. Ett halvår innan OS fick hon en panikångestattack. En läkarundersökning visade att Emmas näringsvärden var i botten, och att hon var för sjuk för att tävla. sak med vikten. När Emma var 16 år sa hennes tränare till henne att hon var för tjock för att bli riktigt bra. Emma, som redan hade komplex för sin kropp, slutade äta för att gå ner i vikt. Men hon blev aldrig nöjd och tänkte hela tiden att ”bara jag går ner två kilo till så har jag lite marginal”. det var samma 4 Revansch 2015:1 emma började jobba inom bankvärlden i stället och lade all sin energi på att göra karriär där. Men prestationerna där räckte inte heller för att bli nöjd. När Emma blev gravid, tänkte hon att det var det som skulle göra henne hel. Men när hon väl satt där med barnet i famnen och fick mjölkstockning kände hon sig bara otillräcklig och hade dåligt samvete över att hon inte var så lycklig som hon ”borde” vara. – Jag kände mig som världens sämsta mamma för att jag inte var perfekt. Nu har jag förstått att det är vanligt och att jag nog hade drabbats av en förlossningsdepression. Det förstod jag inte då, för jag skämdes och vågade inte prata högt om hur jag mådde, säger Emma. När hennes relation sprack slutade hon äta igen. Hon försökte fly ångesten genom att jobba och träna ännu mer. Dessutom började hon dricka. Till slut så mycket att hon fick minnesluckor och började ta återställare dagen efter. – Men jag drack aldrig när jag hade Olivia. Det höll jag stenhårt på. Däremot mådde jag dåligt även när jag hade henne. Jag är väldigt glad att hon var så liten när allt det här hände, för hon kommer inte att komma ihåg det. det så långt att Emma inte ville leva längre. Det var en kall novemberdag 2010. Emma tänkte att hon skulle hoppa i vattnet och dränka sig själv, men på något vis lyckades hon ändå ringa en kompis och be om hjälp. Kompisen hittade henne berusad och medvetslös på kajkanten och körde henne till akuten. När Emma vaknade upp insåg hon att hon hade fått en ny chans och hur mycket hon faktiskt ville leva. En vecka senare skrevs hon in på behandlingshem och fick äntligen den hjälp hon behövde. Behandlingen baserades på Anonyma alkoholisters tolvstegsmetod som bygger på gruppterapi. Där insåg hon att problemet satt i hennes beroende av bekräftelsekickar. – När jag väl hade insett det kunde jag ta till mig att jag inte kan må bra genom att prestera, utan måste må bra för att kunna prestera, säger Emma. I dag är hon nykter, äter utan dåligt samvete och tränar för att det är roligt, inte för att vinna. Hon är stolt över att hon tog tag i sina problem och har lärt sig mycket om sig själv. till slut gick numera jobbar hon med att hjälpa andra tjejer och unga kvinnor att träna Emma Igelström Namn: Emma Igelström. Ålder: 34. Familj: Sambo och dottern Olivia, 8 år. Bor: Göteborg. Gör: Jobbar som personlig tränare och hälsocoach och driver det egna företaget 100%Emma där hon jobbar med föreläsningar, coachande, skrivande och friskvård. Aktuell: Har tillsammans med Stina Albihn startat Girls Wellness Academy. Efter många kriser insåg OS-medaljören Emma Igelström att prestationen i sig inte fick henne att må bättre. Foto: Maria Steén Däremot är det en förutsättning att må bra för att kunna prestera. på ett sunt sätt. Hon har precis startat Girls Wellness Academy som sedan årsskiftet anordnar gruppträning i 13 städer runt om i Sverige. Där ligger fokus inte på hur man går ner i vikt eller hur bra man presterar utan på att må bra och ha roligt på träningen. – Det är så många tjejer som mår dåligt över sina kroppar, och jag som har ägnat 15 år av mitt liv på att jaga den perfekta kroppen vet att det inte är där lyckan sitter, säger Emma. hon har insett att det är annat som är viktigare. Att hennes dotter mår bra till exempel. Hon gillar fortfarande utmaningar, men numera kan hon vara nöjd med det hon åstadkommer. – Jag är tacksam för det jag har, inte besviken över det jag saknar. Och jag kommer aldrig sätta mitt eget välmående på spel igen. Det är min största seger någonsin. Pernilla Ahlsén Revansch 2015:1 5 NYHETER Ny lag ska förtydliga patienters rättigheter Foto: Free Images / Marcin Kopij Samhörighet – minskar depression Att känna samhörighet med en grupp skyddar mot psykisk ohälsa, enligt två stora studier från University of Dundee i Storbritannien med nära 3 000 deltagare. Ju fler grupper du identifierar dig med, desto mindre risk att bli deprimerad eller få ångest. Det kan handla om allt från identifikation med sin familj eller bostadsområde till att vara aktiv i en förening, kör eller ett fotbollslag. Ungas självmordsförsök kan minska med 50 procent Genom att skolelever lär sig att känna igen psykisk ohälsa hos sig själva och andra går det att minska självmordsförsöken hos unga med 50 procent, enligt en ny studie med 11 000 elever från Karolinska institutet. Det så kallade Awareness-programmet gav mycket större effekt än om ansvaret endast låg hos lärare och vårdpersonal. Ungdomarna fick ta del av korta föreläsningar, läsa en omfattande broschyr om psykisk ohälsa och hade affischer i klassrummet. Eleverna fick också delta i handledda rollspel där de fick pröva sina känslor i och lära sig bemästringsstrategier för olika svåra livssituationer som kan leda till suicidala beteenden. Sammanlagt tog utbildningsinsatsen fem timmar under fyra veckor. Nu hoppas Karloinska institutet att programmet testas på bred front i svenska skolor. 6 Revansch 2015:1 Första januari fick Sverige en ny patientlag. Den tydliggör vilken information patienter ska få inom vården. Dessutom kan du nu söka icke akut vård, till exempel terapi, i andra landsting än ditt eget. i den nya lagen har tidigare funnits i Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, men har nu flyttats över till patientlagen för att förtydliga patienternas rättigheter. Men en klar förändring med lagen är att patienter nu kan söka öppenvård i andra landsting än det egna – förut gällde det här bara akutvård. Till exempel kan nu en patient med ångest eller depression som bara har fått antidepressiva som behandling i sitt hemlandsting, försöka få terapi på annat håll. – Du kan pröva och söka till ett nytt landsting, och om de bedömer att du har ett behov så kan de ge dig rätt till terapi. Hemlandstinget får då betala det, säger Eva Westerling, handläggare på Sveriges kommuner och landsting, SKL, som arbetar med att sprida information om den nya lagen. det mesta innehållet Vårdbehovet ska bedömas på samma sätt för alla patienter, med undantag för vårdgarantin som bara gäller om man söker vård i det egna landstinget. rsmh skrev i sitt remissvar om lagen att friheten för patienten att söka vård var som helst i landet, i praktiken bara gäller de som har råd att själva betala resa och eventuellt boende på annan ort. Det här utesluter många personer med psykisk ohälsa, som ofta har dålig ekonomi, enligt RSMH. På SKL vet man om att den här risken finns. Eva Westerling tror att myndigheten Vårdanalys kommer att undersöka om ojämlikheten ökar, när de granskar vilka effekter lagen får. få svenskar som hittills har sökt vård på annat håll i landet, enligt Eva Westerling. SKL tror, istället att de nya reglerna ska pressa landstingen att erbjuda mer olika typer av vård – eftersom de ändå kan tvingas betala för den på annat håll. samtidigt är det Elsa Persson Osäkert kring ändringar Det är oklart om den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen slopas den 1 juli, som Revansch tidigare har skrivit. Det beror på att alliansen och SD har sagt i riksdagen att de vill behålla den. regeringen vill ta bort den bortre tidsgränsen, men eftersom deras budget röstades ned i riksdagen i december är det osäkert när förändringen blir av. Men regeringen räknar med att den så kallade decemberöverenskommelsen, som slöts med oppositionen strax innan årsskiftet, gör att reformen kan gå igenom i budgeten framöver. Dessutom hoppas Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister, att få nya skäl till att avskaffa den bortre tidsgränsen bland annat från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen som presenterar sina resultat i mars. Utredningen har pågått i fyra år och Annika Strandhäll tror att den kan ge fler argument för det som regeringen anser om den bortre Annika Strandhäll. tidsgränsen; näm- NYHETER Bältning av barn kritiserades av FN FN:s barnrättskommitté oroas över de tvångsmedel som är tillåtna i Sverige, exempelvis att barn kan bältas i två timmar inom psykiatrin och hur barn som är placerade på särskilda ungdomshem och i arrest och häkte kan isoleras. Det skriver Barnombudsmannen som var med på ett möte i januari där Sverige skulle svara på frågor om hur staten lever upp till barnkonventionen. Fler hyrläkare hotar patientsäkerheten Kanske kan patientlagen ge bättre samarbete mellan sjukvården Foto: Free Images / Acerin och patienterna. Detta innebär den nya patientlagen: • Tydliggörande av att patienter ska få information om t.ex. sin diagnos/sjukdom och vilka behandlingar som finns att få. Information ska ges på ett sätt så att patienten förstår, t.ex. skriftligt om patienten ber om det eller vårdpersonalen märker att det behövs. Detta gäller även inom tvångsvården. • Patienter får söka öppenvård var som helst i Sverige. • Rätten till en ny medicinsk bedömning slås fast, även om s.k. ”second opinion” har varit möjligt redan tidigare. Det innebär att den som har en allvarlig sjukdom, inklusive psykiatriska diagnoser, ska få information om möjligheten att få en ny bedömning av en annan läkare, i det egna eller ett annat landsting. Eventuell resa ska betalas av hemlandstinget. Var fjärde psykiatriker på psykiatriavdelningarna på landets universitetssjukhus är inhyrd, enligt en undersökning som radioprogrammet Ekot i P1 har gjort. För patienterna innebär detta att du måste berätta din historia om och om igen och gör vården patientosäker. Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, anser att det behövs en nationell samordning för att minska antalet hyrläkare. Undantaget är Sahlgrenska universitetssjukhuset som inte har en enda hyrläkare. i sjukförsäkringen i vår ligen att den inte fungerar och får sjukskrivna människor att må dåligt och bli stressade. riksdagsledamot i socialförsäkringsutskottet och ledamot i socialförsäkringsutredningen, tror inte att utredningen kommer visa att det är bra att avskaffa den bortre tidsgränsen. – Jag har väl tvärtom snarare stärkts i min inställning till Lotta Finstorp. men lotta finstorp (m), tidsgränsen, säger Lotta Finstorp, som vill behålla den bortre tidsgränsen. Regeringen vill också höja nivåerna i sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Men Annika Strandhäll (S) säger att de förändringarna tidigast kan komma i höst. Moderaterna är emot att höja ersättningarna generellt. Men Lotta Finstorp (M) kan tänka sig att undersöka om det är bra med höjda ersättningsnivåer för de sjukskrivna som har allra lägst inkomster och ingen arbetsförmåga, bland annat personer med psykisk ohälsa. Elsa Persson Foto: Free Images / Mateusz Stachowski Terapi bättre än mindfulness För personer med ångest och depression är mindfulness bättre än till exempel livsstilsrådgivning. Men KBT, träning eller andra strukturerade behandlingsformer är ännu effektivare. Det konstaterar Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, efter att ha tittat på 41 studier som jämfört effekten av mindfulnes och strukturerade behandlingsformer såsom terapi. Revansch 2015:1 7 TEMA: MAT Vårt dagliga bröd Om matens påverkan på den psykiska hälsan Kan kött på tallriken bromsa en mani? Kostens påverkan på psyket har blivit ett hett ämne, både inom och utanför psykiatrin. Patienter har många frågor, studier finns, men ofta saknas raka svar. Text: Anna Langseth Illustration: Katarina Tarabczynska överläkare på Norra Stockholms psykiatri. Under de senaste åren har allt fler patienter frågat honom om mat och kosttillskott. Bland annat berättade en patient att hon åt kött och potatis varje gång hon höll på att bli manisk. – Hon menade att hon kunde bromsa manin på det sättet, säger Bo Jonsson. När han sökte på nätet för att se om fler använde sig av den metoden hittade han en blogg där en annan person upplevde att hon kunde bromsa mani genom att äta kött. Men studier på ämnet saknades. Däremot finns mycket forskning gällande kost och depression. Till exempel gav Harvard ut en stor studie för två år sedan med drygt 43 000 kvinnor som visade att sötade drycker eller light-drycker, rött kött, margarin och mat av vitt mjöl ökar risken för depression. I början av studien var det inga som var deprimerade, men efter tolv år hade de som åt denna typ av mat 29–41 procents ökad risk att bli deprimerade jämfört med de som åt mycket bo jonsson är 8 Revansch 2015:1 olivolja, grönsaker och drack kaffe. De som åt den ohälsosamma maten hade dessutom ökad inflammation i kroppen. tidigare studier som visar att många som lider av depression har inflammation i kroppen, men det här är första studien som visar att det också finns ett samband med kosten. Forskarna bakom studien tror att det går att förebygga depression genom att äta nyttigt. – Det som är bra för kroppen är också bra för sinnet, säger Alberto Ascherio, professor i epidemiologi och näringslära i ett pressmeddelande. Mats Humble är överläkare på psykiatriskt forskningscentrum vid Örebros universitet. Han är inte förvånad och anser att det också finns mycket forskning när det gäller till exempel att utesluta mjölk och gluten för barn med autism och ADHD. – Många barn blir markant förbättrade, säger han. I Norge har motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten tagit fram en det finns sedan folder för att underlätta för föräldrar att testa denna kost och resultaten från en jämförande studie om så kallad eliminationsdiet vid ADHD publicerades i den välrenommerade tidningen the Lancet. eliminationsdieten går ut på att ta reda på vad barnet kan tänkas vara känslig emot. Under fem veckors tid får hon endast äta ris, päron, kokt kött, kokta grönsaker och vatten. Efter det införs nya livsmedel ett efter ett. Om barnets symtom förvärras slutar föräldrarna att ge just det födoämnet. Bäst fungerar dieten på barn med ADHD som även har kroppsliga sjukdomar såsom allergi, huvudvärk eller magoch tarmproblem. – På det här viset kan man minska medicineringen, säger Mats Humble, som även anser att vissa personer med schizofreni skulle må bra av att ändra sin kost och till exempel utesluta gluten i och med att fler och fler studier visar att diagnosen kan ha med inflammation i kroppen att göra. TEMA: MAT Harvard-forskarna har tänkt på att till exempel inkomst, utbildning, rökvanor och arbete kan påverka att du drabbas av depression. När de faktorerna räknas bort får de ändå fram att kvinnor med sämre matvanor i högre grad blir deprimerade. Men Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset, håller inte med om att personer med psykiska diagnoser bör testa att sluta äta gluten eller mjölk. – Jag vill absolut avråda enskilda föräldrar från att testa glutenfri kost på sina barn. De har det tillräckligt jobbigt som det redan är. Inte heller vuxna bör utföra sådana experiment på sig själva, säger hon. Hon är inte främmande för att det kan finnas ett samband mellan matintolerans och olika former av psykisk ohälsa, men att studierna är alltför få. För att ta reda på om du inte tål något är det också viktigt att sjukvården är involverad och kan göra särskilda tester på till exempel tarmen, för att se om förändringen har någon effekt. Dessutom är det viktigt att prata med en dietist om hur du utesluter gluten i kosten. Hon är också tveksam till att det finns ett direkt samband mellan depression och enskilda matvaror. – Det går inte att plocka ut ett speciellt livsmedel, till exempel socker, och säga att det är boven i dramat, utan det gäller att se över hela kostmönstret – även sådant som personerna inte äter. Det som är hälsosamt för personer med psykisk ohälsa är samma saker som är hälsosamt för alla andra, säger hon. Revansch 2015:1 9 TEMA: MAT Diana Ejderkrans brukar ”trolla” för att få maten nyttigare, till exempel genom att lägga bönor i korvstroganoffen. Foto: Jonathan Ederlöf Olofsson Hälsosammare kostvanor fick Diana att må bättre Läkarna trodde att Diana Ejderkrans skulle bli sjukskriven livet ut. Men tack vare träning och kostförändringar mår hon i dag bättre än på mycket länge. – Det är skithäftigt hur du kan påverka den egna kroppen, säger hon. magnesium-tabletter i stället för sömnmedicin om hon inte kan sova. För att äta nyttigare smyger hon ofta ned bönor, linser och morötter i korvstroganoffen eller köttfärssåsen. Den vita pastan är utbytt mot fullkorn. Grönsaker ligger på tallriken och hon försöker undvika halv- och helfabrikat. Dessutom ser hon till att äta på regelbundna tider, vilket tillsammans med de långsamma kolhydraterna gör att humöret och blodsockret hamnar i schack. – Det gör att jag inte alls är lika sugen på godis som jag var förr, säger Diana Ejderkrans. i dag tar hon 10 Revansch 2015:1 inte alltid levt så hälsosamt. För sju år sedan brakade tillvaron. Hon gick in i väggen och blev inlagd på psykiatrisk klinik i tre månader där hon fick diagnosen bipolär. men diana har Hemma igen åt hon oregelbundet och mycket snabbmat eftersom orken saknades för att laga eget. Energin varade ofta i bara tio minuter. Då gällde det att äta något snabbt och sen vila igen. – Det blev en spiral nedåt, säger hon. Efter tre år som sjukskriven blev Diana utförsäkrad på prov. Läkaren sa att han trodde att hon skulle bli sjukskriven igen, troligtvis livet ut. – Det blev ett uppvaknande för mig. Först fick jag panik, men sedan kände jag djävlar anamma och att jag visst kan allt det ni inte tror jag kan, säger Diana Ejderkrans. TEMA: MAT Psykiatrin kan bli duktigare på mat Redan innan hade hon läst en del om mental träning av Kai Pollack, vilket hjälpte henne att bli starkare psykiskt, enligt Diana. Vad gällde det fysiska hade hon turen att få arbetsträna på ett gym. Där fick hon träna obegränsat och kunde ägna sig åt sin livsstilsförändring 24 timmar om dygnet. Diana slutade tvärt med alla sina nio läkemedel, något hon inte rekommenderar andra eftersom hon fick svåra utsättningssymtom såsom svettningar och skakningar. Men vården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gav bra stöd. efter det avgörande mötet med läkaren började hon märka effekt av träningen och den förbättrade maten. – Tränar du får du automatiskt rutin på kosten. Och regelbundna måltider gör att blodsockret hamnar i schack. Det går hand i hand, säger hon. Dessutom sover hon bättre nu eftersom hon blir trött på kvällen av ansträngningen från träningspassen och får endorfiner på dagen. Humöret kan hon parera på ett annat sätt än tidigare. Mår hon dåligt försöker hon lista ut varför, ofta beror det på att hon ätit, tränat eller sovit för lite. – Är du verkligen nere på botten, som jag var i början, behöver du oftast mediciner. Men mår du tillräckligt bra för att ta hand om dina barn och ett hem kan livsstilsförändringar hjälpa. Fortsätter jag som jag gör nu är jag säker på att jag har mycket bättre förutsättningar att hålla mig frisk även i framtiden, säger Diana Ejderkrans. Anna Langseth tre, fyra månader Bullar varje dag i slutenvården och inga kostråd i öppenvården. Så ser vardagen ut för många psykiatripatienter. Men tack vare riktlinjer från Socialstyrelsen kan psykiatrin bli bättre på matvanor. – Det är viktigt för läkningsprocessen att kroppen får näring och energi, säger Barbro Ronsten, sjuksköterska och styrelseledamot i RSMH. hon anser att det är viktigt att den psykiatriska slutenvården tar hänsyn till vilka patienter som vårdas där. Har patienten ätstörningar bör personalen överväga att ge näringsdryck ges eller sådan mat som hon tycker är okej att äta. Är patienten å andra sidan överviktig borde hon få vägledning i vad som är hälsosamma matvanor. Dessvärre är det ibland tvärtom. – I vissa fall tycker personalen synd om patienterna och tänker att de måste få unna sig något. Kanelbullen blir dagens höjdpunkt. Men får du följdsjukdomar av maten på avdelningen blir det ju en björntjänst. Ssamtidigt finns det många ställen där psykiatrin jobbar bra kring matvanor, säger Karin Kauppi, dietist på Akademiska sjukhuset i Uppsala och som jobbat med övergripande rutiner kring matvanor bland annat inom psykiatrin. Hon tror att mycket psykiatripersonal behöver vidareutbildas för att få ett helhetsgrepp kring hälsosamma matvanor. En framgångsfaktor kan vara att en dietist knyts till öppenvården eller slutenvården. Öppenpsykiatrin borde också skriva ut recept på hur personer ska äta, på samma vis som Fysisk aktivitet på recept, FAR, skrivs ut, anser Barbro Ronsten. och efter att Socialstyrelsens riktlinjer kring sjukdomsförebyggande metoder kom år 2011 har psykiatrin på vissa håll blivit bättre på att tänka på mat. Riktlinjerna tar bland annat upp kostens betydelse och blev en ögonöppnare för många inom psykiatrin, enligt Karin Kauppi och Jill Taube, psykiatriker. Just nu utbildas till exempel all psykiatripersonal i Värmland kring hur de ska prata om levnadsvanor med patienterna, vilket är unikt i landet än så länge. ett problem vad gäller kost och psykisk ohälsa är att det har funnits så lite forskning på vad som är mest effektivt för olika diagnoser, enligt Rolf Adolfsson, professor i psykiatri som gått igenom många studier åt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Men en färsk studie från Yales universitet visar att metoden SIMPLE – Simplified Intervention to Modify Physical activity, Lifestyle, and Eating behavior, gör att schizofrenipatienter går ned i vikt. – Det här är den mest koncisa och verklighetstrogna program som jag stött på. Det borde kunna modifieras efter svenska förhållanden och vara lätt och billigt att implementera, säger han. Anna Langseth Revansch 2015:1 11 TEMA: MAT Matnyttigt: Här är livsmedlen som är bra att äta Alla människor är olika, men det har visat sig att så kallad medelhavskost är nyttigt för de flesta. Det innebär mycket olivolja, grönsaker, baljväxter och begränsat med rött kött. Viktigt är också att äta varierat! Frukt Ät minst tre frukter per dag. Frukt innehåller vitaminer och fibrer. Apelsiner, björnbär, jordgubbar, russin och kiwi innehåller dessutom magnesium, vilket du gör av med snabbare om du är orolig, deprimerad, stressad eller har svårt att sova. Kiwi innehåller även zink och en hög halt av inositol, ett ämne som i sig motverkar depression. Bananer anses kunna bidra till att minska inflammation i kroppen och har hög halt E-vitamin. Men den som har diabetes bör vara försiktig med frukt. Se också upp om du är allergisk, det orsakar inflammation i kroppen och kan bidra till depression. Bra fett Olja och flytande fetter innehåller fleromättade fetter, vilka är nödvändiga för kroppen. Många av dessa oljor innehåller också omega-3, vilket i studier har visat sig ge bättre kognition hos både barn och äldre, enligt Ingrid Larsson, näringsfysiolog. Rapsolja innehåller både omega-3 och omega-6, som tillsammans visat sig hjälpa barn med ADD, enligt en färsk studie från Sahlgrenska akademin. Studier från 90-talet har också visat att omega-3 skulle vara bra för personer med schizofreni och det finns också studier som visar att det kan motverka depression, enligt Bo Jonsson, överläkare. En dubbelblind studie från 2013 som 12 Revansch 2015:1 publicerades i tidskriften CanJPsychiatry, visar också att det är mindre risk för unga personer med borderline att få psykoser om de får i sig mer omega-3. Vad gäller kokosfett visar en del aktuella studier att det kan hjälpa hjärnans nervceller att få energi, enligt Mats Humble, forskare. Kallpressad olivolja innehåller inte särskilt mycket fleromättat fett över huvud taget men ger energi och har en anti-inflammatorisk verkan. Grönsaker Ät minst två rejäla nävar grönsaker varje dag. Välj gärna fiberrika grönsaker, eftersom de gynnar de nyttiga bakterierna i tarmfloran. Broccoli och olika sorters kål, har dessutom en antiinflammatorisk effekt, är kolesterolsänkande och rika på vitaminer, antioxidanter och mineraler. Mörkgröna bladgrönsaker, såsom spenat och mangold, innehåller folsyra, som i flera välgjorda studier, tillsammans med B12, har visat sig kunna motverka negativa symtom vid schizofreni och bipolära depressioner, enligt Mats Humble. En studie visar även att folsyra kan göra att SSRI-preparat fungerar bättre på deprimerade personer, där läkemedlet inte har gett någon effekt tidigare, enligt Bo Jonsson, överläkare. Även vanlig sallad är nyttigt. Nötter och frön Mandlar, nötter och frön är rika på mineraler såsom magnesium, selen och zink. Det finns inte så många studier kring magnesium men en studie har visat effekt mot depression hos diabetiker, enligt Mats Humble, och viss klinisk erfarenhet visar att det kan vara bra för sömnen, enligt Bo Jonsson, överläkare, som även mött patienter som Vad vi äter påverkar hur vi mår – både fysiskt säger sig kunna mota bort depression med zink. Solroskärnor innehåller B3, valnötter omega-3. Bönor Två studier från Lunds universitet visar att bönor är bra för hälsan på flera olika sätt. De minskar risken för fetma eftersom du känner dig mätt längre och de är positiva för ämnesomsättningen. De gör tarmväggen mindre genomsläpplig för gifter, vilket kan minska inflammation i tarmen samt metabola sjukdomar som fetma, insulinresistens, och hjärt- och kärlsjukdomar. Bruna bönor och kikärtor innehåller också antioxidanter. TEMA: MAT och psykiskt. Så kallad medelhavskost är nyttig för de flesta och ger minskad inflammation i kroppen. Fullkorn Fullkorn innehåller mycket fibrer vilket är bra för tarmen. Det kan till exempel vara fullkornspasta och fullkornsris. Bröd är bra mat om du väljer grovt, fiberrikt bröd eller nyckelhålsmärkta produkter. Men se upp för tillsatt gluten och en del kan vara känsliga för vetemjöl och må bättre psykiskt av att dra ned på bröd, pasta, bulgur och annan mat som innehåller vete. Fisk och skaldjur Ät fisk två–tre gånger i veckan. Lax och annan fet fisk innehåller mycket omega-3. Ål, lax, makrill, sill, sardiner, gös och abborre innehåller även höga halter av D-vitamin. Ostron, musslor och räkor innehåller mycket zink, vilket kan vara bra för den med dålig aptit. Fisk och skaldjur innehåller även B12, vilket är nödvändigt för nervsystemets funktion. De utgör också den största källan till selen, som har visat påverkan på ångest och depression, enligt Mats Humble. Kaffe Kaffe har visat sig ha antiinflammatorisk effekt, vilket är bra för den som vill undvika depressioner, och enligt en studie från Harvard University är det möjligt att kaffe även har en antidepressiv effekt, eftersom det tycks sätta igång aktiviteten i hjärnan. Men drick max tre–fyra koppar om dagen. Mer kaffe än så hjälper inte och mer än åtta koppar om dagen kan snarare få motsatt effekt. Är du uppvarvad och orolig kan det vara bra att minska på kaffedrickandet överlag. OBS! Dessa mat-tips ska endast ses som ett komplement till medicin. Sluta inte med läkemedel utan att ha pratat med din behandlande läkare. Om du tar MAO-hämmare, en form av antidepressiva läkemedel, bör du undvika föda som innehåller tyramin, kontakta din läkare för mer information. Revansch 2015:1 13 TEMA: MAT Hjärnan och tarmarna hänger ihop Kan bakterierna i våra tarmar påverka vår sinnesstämning och hjärnans funktion? Allt mer forskning tyder på det. Kanske blir det i framtiden möjligt att rikta behandling mot psykisk ohälsa mot tarmbakterierna snarare än hjärnan. tio gånger fler bakterier än mänskliga celler. Många av dem finns i tarmarna. När vi pratar om bakterier tänker vi oftast på de som kan göra oss sjuka. Men faktum är att de allra flesta är ofarliga och förhållandet mellan bakterierna och människokroppen kan ses som en livslång relation som båda har nytta av. Sedan början av 2000-talet intresserar sig forskare allt mer för bakteriernas positiva betydelse för vår hälsa. – Det gungar ju till i vår begreppsuppfattning. Du har ett och ett halvt kilo bakterier inombords och det är förstås många bakterier. Vi vet att tarmbakterierna utövar biologiska funktioner som påverkar kroppens fysiologi, men det är något som man egentligen inte har studerat särskilt mycket. Här finns det nog många överraskningar att hämta allteftersom vi förstår mer, säger Sven Pettersson, professor i värdmikrobinteraktioner vid Karolinska Institutet. människokroppen innehåller ”När vi väl kommer på hur bakterier och bakterieprodukter påverkar vårt beteende, skulle vi kunna upptäcka behandlingsprinciper som riktar sig mot bakteriefloran i stället för mot hjärnan.” Forskning tyder på att bakterierna i tarmen inte bara påverkar hur magen mår, utan även påverkar känslor och hjärnans funktion. Forskare försöker ta reda på hur det egentligen går till. – Tarmarna och hjärnan håller tät kontakt med varandra. Det sker dels genom vissa ämnen som produceras i tarmen, dels genom nervsystemet som har en tät kommunikation med hjärnan och dels genom hormoner. När det gäller psykisk funktion vet vi ännu inte vilka kommunikationsvägar som spelar störst roll, säger Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition vid Örebro universitet. bildar vissa ämnen som kan vara viktiga. Det är även möjligt att själva bakterierna påverkar immunsystemet, som i sin tur påverkar hjärnan. Bland annat vet man att korta fettsyror, som produceras i tarmen, har effekt på hur hjärnan fungerar. Och det mesta av kroppens serotonin, som har stor påverkan på känslor, finns också i tarmen. bakterier i tarmen 14 Revansch 2015:1 Hittills har den mesta forskningen gjorts på möss. I djur kan man till exempel se förändringar i riskbeteende och ångestliknande beteende när tarmbakterierna ändras. Det är möjligt att bakterierna spelar en roll vid ångest och depression, men om det verkligen är så är för tidigt att veta. Än så länge finns bara en handfull studier där forskare har tittat på om intag av goda bakterier, så kallade probiotika, har någon effekt på depression eller ångest hos människor, och i dessa studier har det rört sig om personer utan diagnosticerad psykisk ohälsa. Även när det gäller uppkomsten av autismspektrumtillstånd tror en del forskare att tarmbakterier kanske kan spela en roll, men det behövs mer forskning innan det går att säga om det verkligen är så. forskningen kring bakterier och hjärnans funktion leda fram till nya sätt att förebygga psykisk ohälsa. – När vi väl kommer på hur bakterier och bakterieprodukter påverkar vårt beteende, skulle vi kunna upptäcka behandlingsprinciper som riktar sig mot bakteriefloran i stället för mot hjärnan i syfte att förebygga psykisk ohälsa. Man kanske skulle kunna göra det genom en kombination av bakterier och mat, säger Sven Pettersson. förhoppningsvis kan både robert brummer och Sven Pettersson är tydliga med att det ännu inte går att säga något om vilken mat man bör äta mer eller mindre av för att gynna rätt sorts tarmbakterier. – Än så länge vågar jag inte ge några rekommendationer, men om jag tror att om två, tre år vet vi mycket mer, säger Robert Brummer. Karin Söderlund Leifler TEMA: MAT Olika bud gällande D-vitamin Personer som är deprimerade och självmordsnära har ofta D-vitaminbrist. Därför anser Mats Humble, överläkare på psykiatriskt forskningscentrum vid Örebros universitet, att personer med årstidsbundna depressioner borde äta tillskott med D-vitamin under vinterhalvåret. Enligt honom visar en iransk studie att deprimerade som fick SSRIpreparat mådde signifikant bättre av att även få D-vitamin. Men att få i sig D-vitamin genom kosttillskott kritiseras av andra forskare som anser att det är viktigast att få D-vitamin från dagsljuset och att få studier visar att kroppen kan ta till sig pillren. Alkohol – en kalorifälla Ett halvt till ett glas vin om dagen för kvinnor kan ha positiva effekter för hjärtat. Men vid större mängder ökar risken för sjukdomar. Dessutom innehåller alkohol mycket kalorier. För personer med psykisk ohälsa kan alkohol också påverka humöret mycket. Vin innehåller visserligen den nyttiga antioxidanten resveratrol, men den finns även i lingon. Viktminskning ingen självklar humörhöjare Det är inte självklart att viktminskning ger bättre psykiskt mående, enligt en brittisk studie med 2 000 överviktiga deltagare som observerats under fyra år. För dem som blev smalare ökade i ställer risken för nedstämdhet eller depression med 50 procent. Resultatet strider mot en rad andra studier som visar att viktminskning ofta ger bättre psykiskt mående. Forskarna i den brittiska studien tror att skillnaderna i forskningen kan bero på huruvida deltagarna har fått professionell hjälp eller inte. Professionell hjälp skulle bidra att personerna som blir smalare mår bättre. Revansch 2015:1 15 TEMA: MAT Matkassar som bidrar bättre psykisk hälsa På Emma träfflokal i Farsta kan personer med psykisk ohälsa äta lunch. Men på helgen när träfflokalen är stängd är det många som struntar i maten för att de inte orkar laga själva. När personalen såg hur trötta och håglösa de var på måndagarna, föddes idén att göra kassar med matlådor till helgen. i köket på Emma träfflokal står 15 bruna kassar. På varje kasse står det EMMALAGAT med stora bokstäver och i var och en ligger små burkar och paket med saffransrisotto, raggmunk, lingonsylt, sallad och hembakt bröd. Caisa Högberg håller precis på att packa ner frukten, sedan är kassarna klara. Projektet, att laga mat och lägga i matlådor som brukarna kan köpa hem över helgen, började i maj 2014. Det var efter att Catarina Månhardt, biträdande enhetschef för Utförarenheten socialpsykiatri med ansvar för Emma Träfflokal, hade varit på en föreläsning och lärt sig hur viktigt det är med hälsosam mat för den psykiska hälsan. I sitt arbete på träfflokalen märkte hon tydligt att brukarna mådde bättre på vardagarna när de åt ordentligt – och att de mådde sämre och orkade mindre efter helgerna då träfflokalen är stängd. – Många saknar motivation att laga egen mat på helgen. De lever på kaffe och cigaretter, eller i bästa fall några på en vagn ”Jag minns särskilt en brukare som sa att det går inte att förverkliga något med tom mage” 16 Revansch 2015:1 smörgåsar. Därför var de ofta trötta och håglösa när de kom tillbaka på måndagarna. Det gjorde också att de inte orkade ta sig för något på helgerna, vilket i sin tur gjorde att de mådde sämre. Jag minns särskilt en brukare som sa att det går inte att förverkliga något med tom mage, säger Catarina Månhardt. 100 kronor att beställa, innehåller två kompletta måltider, frukt och nyttigt hembakat bröd. På så vis får brukarna ett lagat mål mat om dagen. Ofta består ena matlådan av husmanskost, medan den andra innehåller något mer exotiskt som thai, indiskt eller italienskt. – Vi försöker också laga lite finare mat som risotto med kantareller för att det ska kännas lite speciellt när det är helg, säger Jimmy Hellström, som är arbetshandledare på Emmalagat. kassen , som kostar en grupp brukare, och förhoppningen är att även de som köper kassarna ska bli inspirerade att prova på matlagning. Därför får de ofta med något enkelt recept i kassen. För att öka medvetenheten kring varierad och hälsosam kost, kan kassen även innehålla information om olika råvaror. – Om det är någon grönsak som innehåller antioxidanter kan vi till exempel skicka med en text om varför det är bra, säger Caisa Högberg som är brukare och med i matlagningsgruppen. maten lagas av Förutom god helgmat till brukarna hoppas Caisa personalen att matkassarna ska inspirera till egen hon och Jimmy Hellström att samla recepten som de har lagat i en kokbok. – Eftersom många av våra brukare är osäkra i köket tänkte vi göra tydliga och enkla instruktioner med bilder så under våren kommer att alla kan klara av att följa recepten, säger Jimmy Hellström. Att projektet har gett positiva resultat är alla överens om. – Det brukarna själva har sagt är att TEMA: MAT till 6 steg till bättre kost: 1. Ät regelbundet Då minskar du sockerfall och att hugga tag i något sött i ren desperation. Regelbundna måltider kan också hjälpa till att skapa ordning och reda i livet. 2. Ät i en lugn och trevlig miljö Att sitta i en lugn miljö vid ett fint dukat bord med vackert upplagd mat skapar en bättre mättnadskänsla jämfört med att äta samma mat i en stressig och bullrig miljö, enligt Ingrid Larsson, näringsfysiolog. 3. Ta små steg framåt Små förändringar som till exempel att välja bort söta drycker eller att byta fet ost mot mager, kan ge stor effekt på sikt. Är du ovan vid grönsaker är det bra att prova pyttebitar av olika sorter. På så vis vänjer du dig vid konsistensen steg för steg. 4. Få ordning på sömnen Kronisk sömnbrist stressar kroppen och ökar risken för bukfetma. Om du ständigt sover dåligt blir du mer sugen på snabbmat, godis och liknande. Att få ordning på sina sömnvanor kan därför hjälpa till att få ordning på kostvanorna, enligt Ingrid Larsson. 5. Strunta i modedieter Modedieter är ofta dåligt vetenskapligt underbyggda. De fungerar inte med säkerhet för alla och det som ger en tillfällig positiv effekt kan dessutom vara skadligt på sikt. Om du vill ha säkra råd är det därför bäst att lyssna på rekommendationer från vården, eftersom dessa alltid måste vila på vetenskaplig grund. Störst effekt uppnås i regel om du kan ändra på något av det du äter varje dag, enligt Mai-Lis Hellenius, professor i allmänmedicin, Karolinska institutet. 6. Ta hjälp Det kan vara ett jättestort steg för många att skriva inköpslistor, gå och handla eller laga egen mat. I vissa fall kan närstående vara en hjälp. Be även att få prata med en dietist på din vårdcentral. Om det inte finns en dietist kan du kräva att få grundläggande kostrådgivning av en sjuksköterska. Banta inte – ät annat i stället! Högberg och resten av Foto: Pernilla Ahlsén matlagning. de märker stor skillnad på hur de mår när de äter mat på helgen. De orkar ta sig för mera, är piggare och känner sig gladare, säger Catarina Månhardt. Pernilla Ahlsén Att banta fungerar oftast bara kortsiktigt. Ät i stället mer hälsosamt jämt. • Byt ut läsk mot sockerfri läsk, eller ännu hellre vatten. 33 cl läsk innehåller 12 sockerbitar. Ett glas vatten 0. • Byt ut godis mot frukt eller nötter. • Byt till lättmjölk. Ett glas vanlig mjölk innehåller lika mycket fett som sju glas lättmjölk. • Byt ut osten på mackan mot skinka. Två skivor helfet ost innehåller lika mycket fett som flera skivor skinka. • Byt ut gräddsåsen mot citron. Feta såser, baserade på grädde och smör, är stora hälsobovar, dessutom ”dödar” de ofta råvarornas goda smak. Citron eller lime höjer istället smaken på köttet och fisken. Källa: sundkurs.se Revansch 2015:1 17 KULTUR Filmen Wild bygger på Cheryl Strayeds självbiografiska bok med samma namn. Foto: Twentieth Century Fox Nya filmer om psykisk ohälsa Flera biofilmer tog upp psykisk ohälsa under förra året. Nu tycks trenden fortsätta. Revansch kan räkna till åtminstone nio filmer under 2015 där mer eller mindre framträdande roller har psykisk eller social ohälsa. alla årets svenska filmer i Guldbagge-galan om vilka som anses vara bäst. I år tar två av filmerna upp psykisk ohälsa – filmen Gentlemen och Två dagar, en natt. I Gentlemen har en av rollerna psykisk ohälsa och tvångsvårdas. Filmen visar tydligt hur psykisk ohälsa ofta hänger ihop med omständigheter i livet. Två dagar, en natt, som vann priset för bästa utländska film, handlar om en kvinna som har varit deprimerad och kämpar för att få behålla sitt jobb. varje år tävlar 2015 bjuder på flera bra filmer som tar upp psykisk eller social ohälsa. Två av filmerna – Violette och Wild – bygger på verkliga personers levnadsöden. Den ena handlar om Violette Leduc som var förälskad i författaren och filosofen Simone de Beavouir, så till den grad att hon började må dåligt. Den andra handlar om amerikanska Cheryl Strayed, som vandrade i hundra dagar, från mexikanska gränsen upp till Kanada. Under den tiden bearbetade hon både sitt drogoch sexmissbruk liksom sorgen över sin förlorade mamma. även 18 Revansch 2015:1 I Birdman och Mommy är huvudpersonerna i stället män. Birdman handlar om en gammal actionskådespelare som börjar höra röster och tro att han kan flyga. I Mommy möter vi en ung kille som blir utkörd från sitt anpassade boende eftersom han tänt eld på kafeterian. Han flyttar hem till sin mamma igen, som först tycks vara den sämsta personen att få sin son att må bättre, men gradvis låter en förstå att bara hon kan ta hand om sin son på rätt sätt: alltså utan medicin och elchocksterapi. Båda filmerna har hyllats av kritikerna. Även i filmerna Mr. Turner, Maps to the stars och Whiplash som har premiär under vintern kan vi vänta oss en del psykisk eller social ohälsa. se lite mer positiva filmer om psykisk ohälsa får vänta till hösten. Då har Disneyfilmen Insidan ut premiär. Även om den inte tycks handla om psykisk ohälsa så tar den upp psykologi och alla de olika röster vi människor har i våra huvuden. Dessutom har Kai Pollacks film Så ock på jorden premiär. Den är uppföljare till Så som i himlen som handlade om den utbrände dirigenten Daniel. Även om han inte är med denna gång, så kanske vi kan vänta oss andra roller som gestaltar psykisk ohälsa. Återstår att se om filmerna spär på eller minskar fördomarna! Anna Langseth den som vill FÖRENINGSLIV Prisvärd mat och mys hos RSMH i Sundsvall Hos RSMH-föreningen i Sundsvall lagas lunch varje dag och ibland även lyxigare middagar, såsom tacos till självkostnadspris. Maten får de till skänks av olika grossistföretag och caféer. – Det är vi tacksamma för, säger Anneli Gidlöf, anställd på kansliet. sedan flera år tillbaks har RSMH i Sundsvall samarbeten med olika grossistföretag i staden. Av ett får de gratis frukt. Av ett annat får de mjölk, ägg och pålägg. Café Charm i Sundsvall skänker mjukt bröd och bullar som föreningen fryser in. – Det är inget fel på maten. Påläggen går kanske ut en vecka senare, men det hinner vi äta upp, säger Anneli Gidlöf, anställd på kansliet, som berättar att många medlemmar även tar hem en del av påläggen. tack vare att föreningen får så mycket av maten gratis kan de hålla nere kostnaderna för lunchen till bara 30 kronor per portion. När det är middagar blir det lite dyrare, men här har föreningen en privat välgörare som skänker pengar ibland så att de kan göra något extra kul. Strax innan jul ordnades till exempel julbord. Och dessförinnan bjöd medlemmarna Marco Aburto och Inger Vedin in till en myskväll med tacos och bio. Hela 25 personer dök upp. De tände levande ljus och efter middagen sattes projektorn i gång i föreningens egna lilla hemmabio. – det är inget kul att äta korvstroganoff varje dag. Vi måste äta lite godare någon gång och ha det lite mysigt. Alla ska ha vänskap, umgås, ha det roligt och skratta, säger Marco. Biokvällar med god middag blir Anneli Gidlöf och Marco Aburto i de nya lokalerna som har Foto: RSMH-Sundsvall gjort det ännu mysigare hos RSMH-Sundsvall. det troligtvis mer av. Och något annat nytt är att Inger ordnat en liten myshörna i föreningens lokal. Den är inredd som ett café och kallas café Minimys. ”Det är inget kul att äta korvstroganoff varje dag.” Anna Langseth Revansch 2015:1 19 LEDARE Ta in lejon i socialförsäkringssystemet det finns de som inget och ingen har. Som är ensamma i förödelsen av sina liv. Vi är många som stått där de nu står. Vi kan sträcka ut en hand och våga fråga. Hur mår du? Får jag hålla dig sällskap en stund? Om du vill finns jag här. Du är inte ensam. Du är sedd av mig, nu och här. Tänk om det bemötandet fanns även inom socialförsäkringssystemet! rsmh är ett förbund av kamratföreningar där människor med egen erfarenhet i snart ett halvt århundrade sökt stödja varandra och sprida hopp och kunskap om psykisk hälsa. Vittna om vad som hjälpt och vad som stjälpt på resan. Hur samhällets insatser ibland försvårat kampen att få äga sitt liv, göra sina val och växa mot sina drömmar. Vi har varit med på resan från de stora mentalsjukhusen till ett stöd ute i samhället som alltför ofta proklamerats snarare än levererats. Visserligen får man idag inte sin dag sönderhackad av institutionens heliga rutiner under maktbesutten personals vaksamma ögon. Men, man förväntas nu i hög grad tåla att vänta på utredning och insatser liksom på basala beslut om ersättning tills korna sedan länge är hemma på gården. ”Nya, fräscha initiativ med kraft och samhällsresurser behövs.” försäkringskassan, ansvarig för samordningen av rehabiliteringsåtgärder, har trist nog inte på allvar lyckats få bukt med de påtagligt negativa effekterna på den psykiska hälsan av denna väntan. Man har dock mobiliserat på en högre nivå och presenterat sig i nya kläder genom en ny vision. Den är, enligt dem själva, ett samhälle där människor känner trygghet om livet tar en ny vändning. Kassan ska nu ge människor inflytande över sin egen livssituation. Kunderna (Försäkringskassans ord) ska behandlas med värdighet. Att de häromåret även utropade sig till ”vanmaktens fiende” kan dock kännas lite provocerande för den som ingen vanmakt kände innan hon sprättade upp kuvertet med t nytt steg i live t e t Ta PÅ FOLKHÖGSKOLA KAN DU t'ÌCFIÚSJHIFUUJMMTUVEJFSQÌIÚHTLPMB PDIZSLFTIÚHTLPMB t6UWFDLMBFUUJOUSFTTFQÌFOQSPöMLVST t(ÌFOZSLFTVUCJMEOJOH 7ÊMKNFMMBOGPMLIÚHTLPMPSPDINFSÊO LVSTFS.ÌOHBGPMLIÚHTLPMPSIBSFUU JOUFSOBUEÊSEVLBOCPVOEFSTUVEJFUJEFO Samordnad Individuell Plan – utifrån dina behov Nu finns det en ny rättighet i vården för dig som tar emot insatser från både kommun och sjukvård. Du har rätt att begära en Samordnad Individuell Plan, (SIP). Den görs utifrån dina mål och ska alltid utvärderas. Be din kontakt i sjukvården eller i kommunen förbereda och kalla till en SIP. Du bestämmer! PrinSIP! Ett projekt som varit en del av regeringens priosatsning. Finansierat av SKL. Utförs av Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten, Region Västerbotten, www.i-nod.se/sip 20 Revansch 2015:1 Nemas problemas! Försäkringskassans avslag eller begäran om ytterligare förtydligande. många tjänstemän vid Försäkringskassan gör heroiska ansträngningar för att möta människor med psykisk ohälsa på ett enkelt och ärligt vis och faktiskt leverera stöd i återhämtning och rehabilitering. Men, även den mest besjälade av handläggare kommer inte undan det faktum att kraven på individen i dagens system är mycket större än vad som avkrävs de företag och myndigheter som ska erbjuda rehabilitering. nya, fräscha initiativ med kraft och samhällsresurser behövs. Den mus som tittar ut från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (www.psfu.se) och aktuella budgetförslag är knappast svaret. Socialförsäkringssystemet behöver rivas upp av lejon, med kraft och mod att göra om och göra rätt, så att vi får ett fungerande samhällskontrakt för alla. Vi har flera verksamheter inom socialpsykiatri. Hör gärna av dig till något av våra boenden så berättar vi mer. Skåne: Hällbo, 0767-86 20 30. Syster Anna, 0727-14 40 70. Björkhaga, 0435-355 95/0435-348 00. Göteborg: Kombo, 031-26 56 58. Jönköping: Tallbackagården, 036-640 54. Södermanland: Bolmängen 0157- 122 30. Jimmie Trevett Förbundsordförande i RSMH Har du blivit orättvist behandlad? Vi vet att många som lever med psykisk ohälsa upplever att de blir orättvist behandlade. Upplever du att du eller någon annan har blivit diskriminerad på grund av sin psykiska ohälsa? Har du frågor om diskriminering inom arbetslivet, vården eller andra samhällsområden? Kontakta NSPH:s juridiska rådgivning! Telefontid: Mån & Ons kl.13-15, Tis, Tors & Fre kl.10-12 076-555 51 99, Mejl: [email protected] Webb: www.nsph.se/projekt/projektet-din-ratt/ Rådgivningen är kostnadsfri. Vi kan tyvärr inte företräda enskilda personer vid en rättslig process. Du kan kontakta oss via e-post, web, post eller telefon. Juristen lyssnar på din berättelse och klargör om det du varit med om kan anses vara diskriminering i lagens mening. Vi kan ge dig råd om vart du kan vända dig för att få hjälp. Revansch 2015:1 21 HÄR FINNS RSMH KANSLI Instrumentvägen 10 126 53 Hägersten Tfn: 08-12 00 80 40 Fax: 08-772 33 61 www.rsmh.se – [email protected] DISTRIKT Blekinge län Trädgårdsgatan 20 392 32 Kalmar Dalarnas län Klöverstigen 10 C, 784 51 Borlänge Tfn: 070-532 83 97, E-post: brittfriströ[email protected] Gotlands län c/o RSMH Visby/Kamratringen Polhemsg. 29, 621 42 Visby Tfn: 070-532 83 97 E-post: [email protected] Hemsida: www.rsmhgotland.se Gävleborgs län N Köpmang. 11, 2 tr, 803 11 Gävle Tel: 026-12 26 88 Fax 026-12 26 68 E-post: [email protected] Hallands län c/o Nicke Nilsson Renvägen 13, 311 41 Falkenberg Tfn: 070-343 30 68 E-post: [email protected] Jämtland/Härjedalens län Lasarettsv. 21, 880 50 Backe Tfn/Fax: 0624-105 55 E-post: [email protected] Jönköpings län Barnarpsg.33, 553 16 Jönköping Tfn: 036-15 28 94 Fax: 036-15 28 90 E-post: [email protected] Kalmar län Trädgårdsgatan 20 392 35 Kalmar Kronobergs län c/o Gunilla Degerman Furutåv. 34, 352 54 Växjö E-post: [email protected] Norrbottens län Stationsg. 41, 973 41 Luleå Tfn: 0920-948 38 Fax: 0920-22 19 98 Skånes län Box 2910, 212 09 Malmö Tfn: 0706-151 936 Tfn/Fax: 040-18 19 36 E-post: [email protected] Södermanlands län Bryggarg. 11, 641 45 Katrineholm Tfn: 0150-780 08 Fax: 0150-780 07 Stockholms län Box 15197, 104 65 Stockholm Tel.: 08-644 62 20 Fax: 08-644 62 40 E-post: [email protected] Hemsida: www.rsmhstockholm.se Uppsala län Kungsg. 64, nb, 753 18 Uppsala Tfn: 018-56 09 18 E-post: [email protected] Värmlands län Kårgränd 4 652 25 Karlstad Tfn: 070-631 77 88 E-post: [email protected] MÅ BRA HOS RSMH-FJÄLLSJÖ Vi har arrangerat uppskattade Må bra-veckor sedan 2009. Och detta fortsätter vi med. Se vår hemsida. Även andra kurser finns i vårt program. Vi hjälper lokalföreningar med kurser, upptakt m.m. till förmånliga villkor. Välkommen till Backe! 0624-10555 [email protected] www.rsmhfjallsjo.se 22 Revansch 2015:1 Västerbottens län c/o HSO Storg. 76, 903 33 Umeå Tfn: 070-385 92 25 E-post: [email protected] Västernorrlands län Limstagatan 13 D, 872 30 Kramfors Tfn: 0612-125 77 E-post: [email protected] Hemsida: www.rsmhvasternorrland.se Västmanlands län Surbrunnsv. 4 D, 734 32 Hallstahammar E-post: [email protected] Hemsida: www.rsmhvastmanland.se Västra Götalands län c/o Lena Wängrot-Necander Källebergsg. 22 B, 515 32 Viskafors Tfn: 0708-96 81 58 Örebro län Rådmansg. 16, 702 13 Örebro Tfn: 019-18 97 10 E-post: [email protected] Östergötlands län c/o Anita Rinman Nyckelvägen 3, 599 31 Ödeshög Adresser till lokalföreningarna hittar du på RSMH:s hemsida: www.rsmh.se. Du kan också kontakta distriktet där du bor för mer information. RUS Riksförbundet Ungdom för Social hälsa RUS Förbundskansli Instrumentvägen 10, 2 tr, 126 53 Hägersten Telefon: 08-12 00 80 40 E-post: [email protected] Hemsida: www.rus-riks.se VARIT BORTA FRÅN ARBETSLIV ELLER STUDIER EN LÄNGRE TID? På kursen STEGET får du möjlighet att läsa in behörighet och få stöd i din personliga utveckling Startar 17 augusti Sök till kursen senast 24 april eskilstunafolkhogskola.nu V år kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen. Rekommenderas av experter eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omegafettsyror. eye q säljs på apotek och i hälsobutiker. Konsumentkontakt Tel: 040-239520 [email protected] www.iqmedical.se För hjärnans och ögats utveckling mumomega är ett kosttillskott med specifika omega-3 och omega-6 fettsyror, som DHA, EPA och GLA. Dessa fettsyror är speciellt viktiga vid en avgörande tidpunkt i livet: graviditeten och amningsperioden. För ögats och hjärnans utveckling Moderns intag av DHA bidrar till att hjärnan och ögonen utvecklas normalt hos foster och spädbarn som ammas. Fettsyran DHA bidrar även till att synen utvecklas normalt hos spädbarn. mumomega innehåller DHA-rik fiskolja och nattljusolja. Nattljusoljan är rik på GLA (gammalinolensyra), som i kroppen omvandlas till den viktiga fettsyran arakidonsyra, AA. av 300 mg DHA dagligen, vilket du finner i en kapsel mumomega. mumomega kan tas under hela graviditeten och så länge du ammar. För din och ditt barns trygghet DHA utvinns ur omega-3 fiskolja och GLA utvinns ur nattljusolja. Tillverkningen följer de krav som ställs från EU och WHO. mumomega är därför säker att använda för gravida och ammande. Rekommenderad dagsdos ”International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids” (www.issfal. org) har utfärdat en rekommendation att gravida och ammande är i behov Revansch 2015:1 23 Konsumentkontakt Tel: 040-239520 [email protected] www.iqmedical.se Posttidning B Sverige Porto betalt Revansch, Istrumentvägen 10 126 53 Hägersten HANDVÄRMARE HYLLAT LÄGGER STRESSAD PÅ BOSTAD PÅ VISCHAN FISK STÄLLA I ORDNING KOJ BOSS EFTERLÄMNAR HAR FIDEIKOMMISARIE GISSA PÅDREV YTA TRETTON PÅVAR BEMÄRKELSEDAGSLISTA SPOTTLJUD INFINITIVMÄRKE PROV ÄR KAA SLÄKT ÖKAR EFTER PS HUR SA ÄR DEN SOM ÄR BÄST TIDSENHET SKRÄPPLATS SIMMAR KRILL I STÖRSTA FLÖDET TELEBOLAG SPOTTDJUR TRADEMARK SNYTING PRONOMEN FINNS I ROCKÄRM ÄR FEG SOM EN FÅGEL MED MERA TRÄ NOBELPRISTAGARE FEMTE SKIVA ÖVERENS ÄR SHELDON SKIDORT BERÖMD I BAYEUX YRAR NEON SÄSONGBULLE LÄGGER SKYTT BREV IHÄRDIG Korsord: Tage Olsin ÄR NICKE STRECK ÖBO ÖVERTALA Skicka lösningen i ett kuvert märkt ”Korsord”. Adress: Revansch, Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten. Senast den 23 februari vill vi ha ditt svar. Tre vinnare får ett presentkort på 200 kronor. Vinnare nr 5/2014 var Elizabeth Lindgren (Lycksele), Gunilla Segerlund (Visby) och Helena Svensson (Sollentuna). GRATTIS! Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ......................................... Gata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ......................................... Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .........................................
© Copyright 2024