SEXUELL HÄLSA En het potatis i psykiatrin Psykotiska
Revansch! 2015:2 • Årgång 35 • Pris 45 kr • Utges av RSMH MUSIKERN JOHAN KINDE: ”Jag lurade mig själv att fortsätta leva” TEMA: SEXUELL HÄLSA En het potatis i psykiatrin Psykotiska kvinnor mest utsatta för våld Så kan du må bättre REDAKTÖREN HAR ORDET Sex – en mänsklig rättighet? Revansch! utkommer med fem nummer per år och ges ut av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH. Adress: Revansch!, Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten Telefon: 08-12 00 80 40 E-post: [email protected] Hemsida: www.rsmh.se Chefredaktör: Anna Langseth, 08-12 00 80 44 Medarbetare: Claes Rundqvist Redaktionsråd: Marika Sellgren, Erik Rodenborg, Paulina Tarabczynska, Jan-Olof Forsén, Cecilia Paulsson, Åke Nilsson. Ansvarig utgivare: Jimmie Trevett Medlems- och prenumerationsärenden: Marianne Uddenberg, 08-12 00 80 47 Prenumerationspris: 195 kr/år Plusgiro: PG 40 62 92 -3 Eller gratis som medlem i RSMH Annonser: Anna Langseth, 08-12 00 80 44 Layout: Malin Ringsby Omslagsfoto: Ida Knudsen Tryck: Trydells, Laholm 2014 ISSN: 0283-7587 För ej beställt material ansvaras inte. Den som sänder icke beställt material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Frilansare som säljer material till tidningen förutsätts medge publicering i den tryckta tidningen och elektronisk lagring på internet. Avtalat arvode omfattar både publicering i tidningen och elektronisk lagring på internet. ................................................... UTGIVNING 2015 Nr 3. 15 juni. Nr 4. 28 september. Nr 5: 30 november. alla människor har rätt till sexuell hälsa. Det anser Världshälsoorganisationen, WHO som ingår i FN. Men vad menas med sexuell hälsa? Betyder det samma sak som att samlag skulle vara en mänsklig rättighet? En sådan argumentation passar ju förövare som handen i handsken – att de skulle ha rätt att ha sex och därför ha rätt att förgripa sig på någon. Men vad som glöms bort i ett sådant resonemang är att förövaren ju inkräktar på en annan människas sexuella hälsa. Att ha rätt till sin egna sexuella hälsa är alltså inte synonymt med att få ligga, utan snarare att ha makt över sin egen kropp utan att för den sakens skull förstöra någon annans sexualitet. Det är att få bli kär i vem du vill, att kunna göra abort om du vill och att inte bli kränkt. många anser att det talas för mycket om sex i samhället. Jag kan till viss del hålla med. Men det sexualiserade samhälle vi har nu tar upp sex på fel sätt, enligt mig. Det känns inte mänskligt, utan bygger på idealiserade bilder av hur sex och kroppen ska vara och se ut. Om vi istället vågar prata om sexuell hälsa utifrån mångfald och allmänmänsklighet så tror jag att vi bryter normerna som gör att folk känner sig begränsade. Då kanske småflickor kan få vara barn och slipper att som femåringar matas in i kvinnorollen, genom att ha bikini och tänka på vikten – något som enligt vissa forskare kanske kan förklara den ökade psykiska ohälsan hos tjejer. Och då kanske männen med psykossjukdomar som var med i psykologiprofessorn Inga Tidefors studie och som tas upp i detta nummer, inte behöver ha en sådan idealiserad bild av hur kvinnor och män ska vara, utan kan inleda nära relationer utan att känna press. Jag tror att vi tillsammans kan förändra stereotyperna. det känns otroligt märkligt att sexuell hälsa glöms bort inom psykiatrin och till och med på psykologprogrammet. Särskilt som psykoanalysens fader Freud fokuserade mycket på sexualitet. Men så har ju också många psykologer gått från hans idéer, och i stället för att se att sexualiteten och ens förmåga att känna närhet endast grundas tidigt i barndomen, enligt anknytningsteorin, finns det nu mer och mer tankar om att sexualiteten formas även i vuxen ålder. Det känns mer befriande, att slippa känna sig låst vid det gamla och kunna hitta nya möjligheter och tändningsmönster. Anna Langseth Chefredaktör på Revansch ANNONS En populärvetenskaplig tidning från Karolinska Institutet JUST NU 4 NR 99 KR 2 Revansch 2015:2 Anmäl prenumeration via ki.se/medicinskvetenskap Gäller Revansch läsare tom 31/3 2015, märk anmälan med Revansch. KORT OCH GOTT Asperger blues Sen första illvrålet stod du utanför. På dej bet ingen välvillig uppfostran: – Nu ska du sjunga rent i tankeslavars kör Och lära dej att manligt spotta loskan! Drev av små sadister på gård av vattnigt grus. Likgiltig himmel med molntappar grå. Likgiltig magister som luktar svett och snus. Likgiltig själsmaskin som pressar dej blå. Annika Jyrwall Åkerberg vill att fler ska anmäla diskriminering. Foto: Amanda Månsson Ny bok: Diskriminering på grund av funktionsnedsättning jurist som tidigare arbetat för bland annat FN och HSO har precis gett ut den nya boken Diskriminering på grund av funktionsnedsättning. I den tar hon upp en mängd rättsfall där personer med psykiska funktionsnedsättningar utsatts för exempelvis grym och förnedrande behandling vid tvångsvård, klagat hos Europadomstolen enligt europakonventionen och fått rätt. – Min ambition med boken är att fler ska börja anmäla och använda annika jyrwall åkerberg , lagen som verktyg. I Europakonventionen finns flera möjligheter, säger Annika Jyrwall Åkerberg. Den som känner sig diskriminerad kan vända sig till Diskrimineringsombudsmannen, en Diskrimineringsbyrå eller till en jurist som jobbar med diskrimineringsfrågor och Europakonventionen. Om ditt fall prövas av svensk domstol och du inte får rätt kan du klaga till Europadomstolen. Europakonventionen är svensk lag sedan 1994. Anna Langseth Du är en värdefull kvinna i samhället. Sträck på dig, säg nej och sök stöd!” Anne-Sofie Höij på RSMHbloggen inför 8 mars – internationella kvinnodagen. rättelse: I Revansch nr 5-2014 kom det med två fel angående självmord i Europa. Rätt ska vara att Grekland har minst antal självmord, men att den självskattade lyckan har sjunkit drastiskt i och med den ekonomiska krisen. Italien ligger på tredje plats med minst antal självmord i Europa men har också låg självskattad lycka jämfört med exempelvis Sverige. Detta enligt tidningen Psykisk Hälsa, 2013:3 av föreningen Mind. Om förföljelsens vrede ger dig hjärnsläpp Tro inte att nån vuxen stå dig bi. Se din blåtira liksom din ståtliga fläskläpp Som en praktisk lektion i sociologi. En västerländsk kánon av självrättfärdighet Trycktes år efter år in i skrynkligt fula hjärnor. Känsla av frihet då vi krystade och sket …men av guldpapper var dom Duktigas stjärnor! Äga kunskap och bildning men aldrig sticka ut: Det var ideal, en skimrande bubbla. Dynghögens topp kunde alla nå till slut – men det gällde att på hindren inte snubbla! Men nu gäller annat, du ska öppna din trut Och släppa mer buller än medtävlare; Strunta i fakta, kör ditt race till slut, Och Nörden står i skuggan av en Skrävlare! Om du råkat dra nitar på genlotteriet ska du inte lasta dom normala för det. Alla kunde ju inte få plats i kotteriet Som satte din agenda, som Kan och Vet. Läs ingen tjock bok om mänskans sanna väsen Såna böcker bör du bära ut på dass. Tro inte på profeten som inte fattar schäsen Med Obestämbarhet – hans lära är kass. Mats Lennartsson Revansch 2015:2 3 Musikern Johan Kinde: ”Jag blir stolt över att folk frågar om råd” När Johan Kinde, förgrundsgestalten i 1980-talsbandet Lustans Lakejer, fick sin diagnos hade han egentligen redan förstått. Idag blir han glad när andra med bipolaritet frågar honom om hjälp. Han har också blivit en mer förlåtande person. – När man drabbas av dessa tillstånd inser man hur ömtåliga människor är, säger Johan Kinde. nästan omärkligt kom vändingen, tidigt våren 2008. Sedan september hade Johan Kinde varit nere i en djup depression. Men nu spelades Kents låt Columbus på radion och för första gången på länge kunde han på allvar höra musiken. Medicinerna hade äntligen börjat verka. – Det var det första tecknet. Saker blev viktiga igen. Musik betyder så mycket för mig, och efter sex månader i mörkret var det en otrolig glädje. Samtidigt med våren kom våren i min själ tillbaka, säger Johan Kinde. bok Passera denna natt, som kom ut i höstas, är ramberättelsen en sömnlös natt under denna depression. En kort kärleksaffär, en romantisk natt med en ung kvinna, leder till att Johan Kinde blir besatt. – Jag fick en panisk ångest och allt började cirkulera kring henne. Hjärnan var fångad i en fruktansvärd, ond cirkel. Det var som en filmslinga som hade hakat upp sig, det blev bara värre och värre. Men hon kom inte tillbaka, det var över, säger Johan Kinde. I samma veva gav han ut sin första bok, Någon sorts extas, något som han sett fram emot och velat göra hela livet, i hans självbiografiska 4 Revansch 2015:2 men inte ens det kändes bra. Mörkret och ångesten blev bara värre. Till slut började han ta medicinerna han fått utskrivna en månad tidigare. Under natten fanns tankarna på att avsluta livet. – Men jag lurade mig själv att fortsätta leva; jag skulle bara röka en cigarett till, dricka ett glas vin till. Jag tittade på tv och plötsligt hade tio minuter till gått. Det kändes som en triumf, säger han. johan kinde växte upp i Åkersberga med sin mamma, pappa och syster. I tonåren började han spela i syntpopbandet Lustans Lakejer. Då skildes också hans föräldrar och några år senare tog hans pappa livet av sig. Pappan hade bipolär sjukdom och efter skilsmässan hade tillståndet förvärrats. Ibland var han otroligt uppskruvad och skulle bygga tunnelbana genom Madeira för att det skulle bli lättare att ta sig över ön. Några veckor senare kunde han vara djupt nere i ett depressivt tillstånd. När Johan Kinde själv blev deprimerad insåg han precis vad hans pappa hade genomgått. – Det var en sak att förstå rent teoretiskt att pappa varit sjuk och en annan sak att förstå det emotionellt. från 1996 och framåt har Johan Kinde haft mörka perioder blandande med maniska. När han fick diagnosen bipolär sjukdom 2007 kom det inte som någon överraskning. – Efter pappas död förstod jag succesivt att jag bar på något snarlikt, men jag hoppades ändå att jag skulle komma undan och slippa äta mediciner, säger han. ”Att föreställa sig en framtid var omöjligt, inget bara en besatthet”, säger Johan Kinde, om den Båda hans två större depressioner, 1996 och 2007, utlöstes av olyckliga kärleksrelationer. Under depressionerna fanns den maniska sidan samtidigt. – Samtidigt som jag var håglös gick hjärnan på högtryck, alla dåliga tankar malde snabbt, men det fanns ingen positiv energi. Det var en otroligt jobbig kombination, säger Johan Kinde. Idag är medicinerna balanserade för att han ska vara så lik sig själv som möjligt. – Medicinen skär inte bort för många toppar och dalar; jag känner mig mer Johan Kinde Ålder: 51. Familj: Syster. Bakgrund: Förgrundsgestalt i syntpopbandet Lustans Lakejer. Bandet upplöstes 1986, men har återuppstått i olika konstellationer. Har skrivit låtar åt bland annat Alcazar och Orup. Aktuell med: Självbiografin Passera denna natt, på Forum bokförlag. Ny skiva under 2015. kändes kul eller genomförbart. Allt jag kunde tänka på var den här tjejen. Det bisarra var att jag inte ens var kär, det var Foto: Ida Knudsen första olyckliga kärleksrelationen som utlöste en depression. optimistisk vissa perioder och mer pessimistisk vissa, precis som vanliga, friska personer gör. Ibland kan han sakna de maniska perioderna. – Det är lite tråkigt att inte få de här kickarna, men samtidigt inser jag att de skulle leda till en ny depression. Det dumma är att man inte kan koppla på manin när som helst. Ofta kommer den när man behöver den som minst och skapar en falsk känsla av kreativitet. När det är över inser man att man kanske bara skrev en enda låt, och den var inte ens något vidare. Man inbillade sig bara eftersom man var ”påtänd” av sjukdomen, säger Johan Kinde. kreativ är viktigt för att han ska må bra. Han gör musik och har fler böcker som han vill skriva. Han försöker äta rätt och träna – lyfter lite skrot, springer och cyklar. Stödet från omgivningen har varit stort. Aldrig har han fått så många likes på Facebook som när han berättade att han skulle intervjuas om boken och diagnosen i en morgonsoffa. att få vara – Folk som jag bara är ytligt bekant med skrev och berättade att de led av samma. Andra har berättat att de också har bipolär sjukdom men är rädda för medicinerna, precis som jag var. När människor frågar mig om hjälp blir jag glad och stolt, säger Johan Kinde. Samtidigt har han upplevt att en del har börjat behandla honom annorlunda. – De började prata med mig på ett försiktigare sätt. Det är lite som när någon har dött, folk vet inte riktigt hur de ska bete sig. Det blir konstigt. Pernilla Rönnlid Revansch 2015:2 5 NYHETER Patientperspektivet behöver förbättras Den svenska vården är sämst tillsammans med Norge på att diskutera läkemedel med patienten. Det konstaterar myndigheten Vårdanalys efter att ha sammanställt hur patientcentrerad vården är jämfört med tio andra länder. Endast 45 procent av svenskarna anser sig få hjälp att koordinera sin vård jämfört med närmare 80 procent i flera andra länder, skriver Vårdanalys patientråd på DN debatt. De anser bland annat att det behövs skapas bättre långsiktiga samarbeten mellan patienter och professioner, samt att forskningen bör få mer pengar till studier om patientinflytande. Ny bestämmelse ska öka tillgängligheten för alla Från och med i år finns bristande tillgänglighet med som en form av diskriminering i lagen. Det innebär att exempelvis avsaknaden av ramper på trappor kan ses som diskriminering för rullstolsburna och tas upp av Diskrimineringsombudsmannen eller diskrimineringsbyråerna. Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan anmäla socialtjänsten eller skolan i sin kommun för diskriminering om de inte får sitta i ett enskild rum vid möten eller vid en tenta, trots att deras funktionsnedsättning kräver det, enligt Annika Jyrwall Åkerberg, jurist. Livsstilsförändringar bra för schizofrena Det är viktigt att personer med schizofreni får stöd av vården för att förbättra sina matvanor och röra på sig mer. Nu har det bevisats i forskningen, enligt en ny rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Rapporten sammanställer forskningen på området och visar att en kombination av bättre matvanor och fysisk aktivitet gör att schizofrenipatienter kan gå ned i vikt. Att bara röra på sig räcker däremot inte. 6 Revansch 2015:2 Allen Frances anser att bara 20 procent av alla personer med psykisk ohälsa behöver läkemedel. Resten skulle bli hjälpta av endast sociala insatser. Foto: Anna Langseth ”Diagnosepidemin dödade familjeterapin” Antalet personer som tar läkemedel har exploderat i USA. Nu går Allen Frances, amerikansk psykiatriker emeritus, på korståg för att göra motstånd mot utvecklingen. – Folk tar mediciner mot vardagsproblem, säger han. amerikansk katalog över psykiatriska diagnoser som används av vården även i Sverige. Allen Frances var ansvarig för den föregående upplagan DSM-4. Men numera föreläser han mot DSM och har även skrivit boken Saving Normal, som kritiserar diagnosepidemin. dsm är en Långtidssjukskrivna står utan För fem år sedan tillsattes en utredning som skulle ta fram förslag på hur socialförsäkringarna skulle bli bättre. Men när nu utredningen är klar finns inget för dem som står längst bort från arbetsmarknaden. Fokus är i stället att förbättra för de tillfälligt sjukskrivna. De som är sjukskrivna under kortare tid och får sjukpenning föreslås till exempel få flexiblare sjukskrivningsnivåer; 10, 20, 30, 40 procent och så vidare, medan de med sjukersättning fortfarande är låsta vid att bli sjukskrivna på 25, 50, 75 eller 100 procent. utredningen har kommit överens om att ”stupstocken” i sjukförsäkringen ska tas bort, men endast på villkor att rehabiliteringen blir så bra att gränsen för att få sjukpenning inte längre behövs. Det finns därför ingen tidpunkt för slopandet. Däremot finns ett konkret förslag alla partier i – jag gissar att det beror på att utredningen länge var låst i en höger och vänster-konflikt, säger Mikael Klein, intressepolitisk chef på HSO och som läst stora delar av den nära 1 200 sidor långa utredningen i vilken alla riksdagspartier har varit inblandade. NYHETER – Vi trodde att vi gjorde gott, men istället ledde det till att vi skadade människor, säger han på ett seminarium som anordnades i Stockholm av Svenska föreningen för familjeterapi. till exempel upp diagnosen bipolär i typ 1 och typ 2. Det bidrog till att många fler fick diagnosen och började ta antipsykotiska läkemedel. Enligt Allen Frances medicinerar många helt i onödan, eftersom deras toppar och dalar inte är så pass djupa att de behöver läkemedlen. Den främsta effekten blir i stället negativa biverkningar såsom viktuppgång, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. En annan diagnos som tycks vara överdiagnostiserad är ADHD. I USA tar vart tionde barn läkemedel mot ADHD. Många av dessa är födda sent på året, och Allen Frances menar att diagnosen lika gärna kan vara en effekt av att barnet är omoget. Stora klasser, liksom avsaknaden av idrott i skolan leder också till att fler får diagnosen, anser Allen Frances. hans forskarteam delade till diagnosinflationen är att det numera är tillåtet i USA att göra tv-reklam för psyki- atriska läkemedel. Det påverkar folk att tro att de har en diagnos trots att deras svårigheter hör till livet. Ett annat problem är det amerikanska sjukvårdssystemet. För att få ut din sjukförsäkring behöver du en diagnos, vilket har lett till att fler personer ber om det. Dessutom har gruppbaserade terapier, såsom familjeterapi, i princip försvunnit, eftersom försäkringen är knuten till en person och inte till en hel familj. Det är även billigare på kort sikt för försäkringsbolaget att bekosta läkemedel än terapi. om att ansvaret för rehabiliteringen ska läggas på hälso- och sjukvården. Mikael Klein är tveksam till om det är bra eller ej. Kanske kan rehabiliteringen bli bättre, men samtidigt kan detta strida mot principen om att den som är sjukast ska få vård först. Utredningen fokuserar nämligen på rehabilitering för att återgå till arbete och inte rehabilitering tillbaks till livet, som ju är ett första steg för att sedan kunna arbeta om du mår mycket dåligt psykiskt. – Det är svårt att säga bu eller bä, men det är en central del i utredningen, säger Mikael Klein. Anna Langseth Akutbil istället för polis att ett bättre socialt skyddsnät minskar den psykiska ohälsan hos en befolkning. Men ett första steg för att få bukt med läkemedelsbolagen i USA är att begränsa deras möjligheter att göra reklam, på samma sätt som skedde med tobaksindustrin för 25 år sedan. Han anser också att relationen mellan behandlare och patient är viktig för att återhämta sig, samt att det behövs forskas mycket mer på biverkningar av läkemedel och på hur patienter värderar biverkningarna jämfört med de positiva effekterna. Stockholms läns landsting inför en psykiatrisk akutbil som ska rycka ut när någon är självmordsbenägen eller i kris. Tidigare blev man hämtad med polis, vilket kan ge dåligt bemötande och få grannar att tro att man gjort något brottsligt. Den psykiatriska akutbilen ska rycka ut mellan klockan 15-01 och vara bemannad med ambulanssjukvårdare och specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor. Bilen ska testas i två år, men kan bli permanent om det visar sig ha positiv effekt. Anna Langseth Fackförbundet Vision har gjort en undersökning bland sina medlemmar som jobbar på hem för vård eller boende, så kallat HVB-hem. Den visade att en av fem anser att verksamheten är otrygg för barnen och fler än en av fyra anser att det händer att barnen far illa till följd av brister i verksamheten. Dessutom var ensamarbete vanligt, två av tre arbetar alltid eller ibland ensamma. Samtidigt visar Göteborgsposten att flera HVB-hem i Västragötalandsregionen har fått kritik från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för bristande ledning, förekomst av droger, outbildad personal och unga som kränks av personal så att det utgör ett hot mot de ungas psykiska hälsa. På Ellesbo, som drevs av Nätverkscentrum i Göteborg, var missförhållanden så allvarliga att HVB-hemmet var tvunget att stänga. allen frances anser en bidragande orsak bättringsförslag Foto: Stockholms läns landsting Andra viktiga punkter • Staten ska fortsätta ha ansvar för socialförsäkringarna. • Starkare standardtrygghet för dem som arbetar. I dag får ungefär 50 procent 80 procent av sin lön. Utredningen föreslår att 80 procent ska få 80 procent av sin lön. • Flera frågor som brukarorganisationerna drivit saknas dock, såsom möjligheten att överklaga beslut och återinförandet av tidsbegränsad sjukersättning. Källa: Mikael Klein, HSO och Kjell Rautio, LO. Barn far illa på HVB-hem Revansch 2015:2 7 TEMA: SEXUELL HÄLSA SEX – en het potatis inom psykiatrin Sexuell hälsa är en grundläggande del i att vara människa, enligt FN. Men inom psykiatrin talas det sällan om sex, trots att det ofta skulle kunna bidra till patienternas återhämtning. Vi djupdyker i ämnet sexualitet. Text: Anna Langseth Illustration: Emma-Lina Ericson Sveriges befolkning är missnöjda med sitt sexliv. Men när det gäller personer med psykisk ohälsa tycks andelen vara ännu större. Bland män som själva uppger sig må psykiskt dåligt anger endast 26 procent att de är nöjda med sitt sexliv. Motsvarande siffra bland kvinnor är 36 procent, enligt studien Sex, hälsa och välbefinnande från Folkhälsomyndigheten. Orsakerna till det kan vara flera. Det kan exempelvis handla om att depression minskar sexlusten, biverkningar av psykofarmaka, sexuella övergrepp eller kronisk smärta som bidrar till både psykisk ohälsa och mindre sexlust. Men sambandet kan också vara tvärtom – svårigheter med sexlivet eller en känsla av att ens sexualitet inte passar in i normen kan i vissa fall leda till att folk mår sämre psykiskt. Trots detta tycks det vara tabu inom psykiatrin att tala om sex. Enligt kunskapsöversikten Sex och psyk från FoUenheten på Psykiatri Södra Stockholm, undviker majoriteten av personalen som jobbar med personer med psykiska problem att prata om sex. Det tycks finnas en idé om att personer med exempelvis nästan hälften av 8 Revansch 2015:2 schizofreni inte har ett aktivt sexliv att ta hänsyn till, eller att sexuell aktivitet skulle kunna försämra ens mående och fördröja återhämtningen. Översikten bygger främst på internationella studier, men Inga Tidefors, professor i psykologi på Göteborgs universitet, är övertygad om att det inte är bättre här. – Sexualitet är en het potatis inom psykiatrin, trots att Sverige har ett hyfsat öppet klimat när det gäller sex, säger hon. annat sammanställt tre djupintervjuer med heterosexuella män som hade psykos-sjukdom. De berättade att de önskade prata om sexualitet med sina behandlare, eftersom de hade dålig självkänsla när det gällde sexuella relationer. Dels påverkade medicineringen, dels hade de föreställningar om sex som de upplevde att de inte kunde leva upp till. Men när de tog upp frågan kände de sig avvisade. – Det tycks finnas en föreställning om att folk som inte är unga och friska, utan hamnar utanför, inte har rätt till en sexualitet, säger Inga Tidefors. Hon anser att fler inom psykiatrin behöver våga prata med patienterna hon har bland om sex. Den åsikten får stöd i Sex och Psyk, som tar upp studier om att personer med schizofrenidiagnos får bättre självkänsla både generellt och sexuellt av att prata om sina sexuella problem. Aurora Brännström, som skrivit kunskapsöversikten, är inte förvånad. – Sexualitet är en otroligt stor del av vår identitet och personlighet. Hur ska vi kunna bli hela som människa om man inte tittar på sexualiteten utan bara på andra symtom? säger hon. Sexuella handlingar behöver inte vara läkande i sig, vissa tycker ju det är oerhört obehagligt att ha sex. Snarare handlar återhämtningen om att skapa en förståelse för sin egna sexuella hälsa, vad man tänder på och inte, och ha med den i arbetet för att bli fri från andra problem. – Har du inte kunskap om hela ditt jag så har du inte heller tillgång till fullgod livskvalitet, säger Aurora Brännström. är en viktig del av att vara människa är hon inte ensam om att tycka. Världshälsoorganisationen WHO, som hör till FN, betonar sexuell och att sexualitet TEMA: SEXUELL HÄLSA 90 procent av personalen inom vården generellt anser att sexuell hälsa är viktigt, men endast sex procent vågar ställa frågor om detta till patienterna, enligt Bertil Berg, sexolog och psykoterapeut, som hänvisar till Rebecca Jablonskis psykologuppsats. hälsa som en grundläggande del i att kunna skapa intima relationer. Dessutom är sexualitet och reproduktiv hälsa ett av regeringens elva målområden för en bättre folkhälsa. Ett sätt att sprida kunskapen om detta är om sexologi, som tar upp vetenskap om sexualitet, skulle ingå i alla grundutbildningar till vårdyrken, anser flera som Revansch pratar med, men det tycks vara väldigt sällsynt idag. Ett annat förslag är att vårdpersonal borde utbildas i att våga väcka frågan om sexualitet, eftersom det sällan är något som patienter tar upp självmant. sexuellt våld står det i Socialstyrelsens nationella vägledning att all personal som möter kvinnor som söker psykiatrisk vård ska fråga om detta. när det gäller På Sveriges kommuner och landsting, SKL, tycker Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, att detta, liksom övriga bemötandefrågor, är chefernas ansvar. – Men vissa saker behöver inte heller göras med en psykiatristämpel. När det gäller sexualitet är ju det något som berör alla i hela befolkningen, säger hon. Revansch 2015:2 9 TEMA: SEXUELL HÄLSA ”Engagerade psykologer har fått luft under vingarna” var några på psykologiska institutionen som var öppna transpersoner, inte så många, men ett par. Att mitt pronomen skulle bli föremål för en stor debatt inom Psykologförbundet hade jag aldrig gissat. Per Magnus Johansson, dåvarande ordföranden för förbundets etikråd, visste förmodligen inte att ”hen” inte bara kan ersätta ”han/hon” i en text utan även är personligt pronomen för många transpersoner i Sverige. Det är en googling bort, precis som kunskapen att transpersoner i högre utsträckning än andra grupper lider av psykisk ohälsa. Istället besvarade Johansson en fråga inskickad till Psykologtidningen, om en psykolog måste använda ”hen” när patienten begär det, med att ordet inte fanns i Svenska Akademins ordlista. Psykiatrin har genom historien patologiserat olika grupper. Okunskap i samverkan med olika fördomar och förtryck – psykologi är politiskt som det mesta annat. Konsekvenserna blev fruktansvärda och skadade förtroendet för psykvården. Vissa av oss tvekar mer än andra att söka vård. Okunskap kommer alltid finnas. Desto viktigare att en yrkesgrupp hjälper och fortbildar varandra när någon är ute och cyklar i en fråga. Vi väntade på en replik till ordföranden i Psykolog- våren 2013. vi Nino Mick skapade debatt genom att reagera på Psykologförbundets okunskap om trans- och förbundets etikråd. Flera månader gick – ingenting. I augusti skrev jag själv ett svar och gjorde ett öppet brev på YouTube, vilket blev startskottet för en omfattande diskussion bland psykologer och studenter. Snart skrev över 200 psykologer under en artikel som gav ett tydligt stöd till transpersoners och andra hbtq-personers rätt till bra bemötande i terapirummet. Psykologförbundet markerade hösten 2013 att de ämnar ta hbtq-frågor på allvar. De instiftade ett hbtq-råd. Engagerade psykologer som själva är hbtq och/eller har kunskap har fått luft under vingarna. Ljuset och nerverna – tankar av Gabriella Olsson gräspollen, sedan dammiga tussilagoknoppar, sist kommer häggen som luktar kattpiss och syrenerna som luktar billig parfym och hänger som bruna klasar efter bara ett par veckor. Man blir kär naturligtvis, i allt som rör sig på trottoarer, i parker och i motionsslingor, man beter sig som om man aldrig sett en karl förr. Det är först kommer gråbopollen , 10 Revansch 2015:2 bara i den absolut första vårsolen som man inte kan motstå sugande blickar, breda leenden rätt upp i ansiktet, och de som glor som om de aldrig sett ett fruntimmer förr. Det är bara någon enstaka dag i mars som man beter sig som en äggsjuk höna, och det beror på ljuset. Det finns risk för både depressioner, manier och i allra värsta fall självmord. Har man känningar av vårljus bör man stanna inne till skiftet juli/augusti innan man lämnar hemmet. Det exotiska, sammetsljumma, sensommarmörkret kan inte på något vis jämföras med det nordiska magnesiumvita, vit skimrande dagsljuset i styrka och inverkan på nerver. Gabriella Olsson En längre version av texten har tidigare publicerats på RSMHbloggen TEMA: SEXUELL HÄLSA Läkemedlen bidrog till separationen Minskad lust och sexuell förmåga är något som många upplever som den svåraste läkemedelsbiverkningen att leva med. Men enligt Socialstyrelsens nya riktlinjer ska patienten få större makt att påverka vilka biverkningar hon eller han föredrar. sedan fick Bengt Nilsson, som egentligen heter något annat, ett läkemedel mot psykoser. Det fick honom att må bättre psykiskt, men när han ”drog en handtralla” kom ingen sädesvätska, trots att han fick orgasm. – Jag trodde att det var något fel på mig. Det var inget läkaren hade sagt något om, säger han. Men i FASS stod det med som möjlig biverkan. Mallorol, som det hette, finns inte längre, men däremot existerar många andra psykofarmaka som påverkar lusten och ens sexuella förmåga, främst antidepressiva och neuroleptika. för många år hbtq-personer. Foto: Masa Bezra Nu kan det vara bättre chanser för oss som är hbtq och söker psykisk vård att få gehör när vi begär ett bra bemötande. När vårdförbund går med i Prideparader, vilket Psykologförbundet gör, finns det något att trycka på. Goodwill måste förtjänas. Nino Mick enligt kunskapsöversikten Sex och psyk är sexuella nedsättningar den biverkan som är svårast att leva med. För Tina Risberg ledde serotoninen i hennes antidepressiva till att hon tappade lusten och fick torrare slemhinnor. Eftersom hennes man inte ville använda glidmedel slutade de att ha sex helt. – Det bidrog till att vi separerade, även om det inte var enda orsaken, säger hon. En annan brukare, Thomas Engström, tvångsvårdas i öppenvården med så höga doser neuroleptika att han inte kan få erektion och saknar sexlust över huvud taget. När Revansch ringer upp honom börjar han gråta. Han upplever att han blivit fråntagen en stor del av sin mänsklighet. – Läkarna har drogat ned mitt känsloliv och förhindrar min känslomässiga mognad, säger han. Men enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska alla patienter få vara med och bestämma över sin medicinering, enligt så kallat delat beslutsfattande, berättar Lena Flyckt, ordförande i Svenska psykiatriska föreningen. – Det tror jag är en framkomlig väg. En del patienter tycker det är viktigast att inte ha biverkningar på sexualiteten, och då kanske de föredrar ett annat läkemedel som medför andra biverkningar, till exempel viktuppgång, säger hon. del läkare inte informera om eventuella biverkningar, men det är det alltså slut med nu. Efter att psykiatriker skrivit ut antipsykotiska eller antidepressiva ska de dessutom alltid ställa frågan om sexuella biverkningar, eftersom patienten sällan tar upp den frågan självmant. Lena Flyckt tror att en del undviker att prata om sexualitet för att inte överskrida gränsen för patientens integritet. – Det är möjligt att vi inte alltid har kunskap hur vi ska ta upp denna typ av ämnen, säger hon. tidigare ville en Alla patienterna i texten heter egentligen något annat. Anna Langseth Vanligt med biverkningar Minst 5 procent av Sveriges befolkning tar antidepressiva. Av dem som behandlas med SSRI-preparat får 70 procent sexuell funktionsstörning. ”Kroppsliga” läkemedel, såsom P-piller, kan också påverka den sexuella förmågan och dessutom ge biverkningar i form av nedstämdhet. Källa: Marlene Makenzius, Folkhälsomyndigheten, och Owe Bodlund, docent i psykiatri. Revansch 2015:2 11 TEMA: SEXUELL HÄLSA Hela tio procent av kvinnor med psykossjukdomar har blivit våldtagna under senaste året, jämfört med bara 0,8 procent av kvinnorna i övriga Sexuella övergrepp är inte Sexuella övergrepp kan leda till psykisk ohälsa. Men det är också tvärtom. Personer som mår psykiskt dåligt utsätts oftare för sexuellt våld än befolkningen i övrigt, särskilt gäller det kvinnor med psykossjukdomar. att ha blivit utsatt som barn för sexuella övergrepp leder ofta till psykisk ohälsa. Tecken på posttraumatiskt stressyndrom, och depression är vanligare hos denna grupp än befolkningen i övrigt, enligt studien Våld och Hälsa från Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK. De ägnar sig också ofta åt självskadebeteende. I vissa fall skadar de sig genom sex, berättar Åsa Landberg, psykolog som jobbat med utsatta tjejer. – Till exempel söker en del upp 12 Revansch 2015:2 Många psykiatripatienter har trauman En fjärdedel av kvinnor som använde sig av den psykiatriska vården hade blivit utsatta för sexuella övergrepp innan 15 års ålder. 19 procent för sexuella övergrepp under sitt vuxna liv. Unga transpersoner är också extra utsatta för sexuellt våld. De få män som våldtas i vuxen ålder visar på högre symtom av PTSD än kvinnor. Källa: Studierna Våld och Hälsa, Vi är många och Sex på vems villkor. förövaren eller andra personer som riskerar att skada dem. Vad gäller psykoser har inte NCK tittat på ifall övergrepp i barndomen kan leda till det. Men enligt kunskapsöversikten Sex och psyk finns det studier som visar att personer med psykossjukdomar, särskilt kvinnor, oftare varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen än övriga befolkningen. Särskilt vanligt är det hos rösthörare. Forskarna antar att övergreppet kan ha utlöst psykos hos dem som har haft anlag för detta. men anna berglund , utbildningschef på NCK, är skeptisk eftersom det är svårt att avgöra orsak och verkan. – Det kan vara andra traumatiska händelser i livet som utlöser psykosen. Alla som utsätts för övergrepp som barn får inte psykoser och alla som fått psykoser har inte utsatts för sexuella övergrepp. Det är viktigt att komma ihåg, säger hon. TEMA: SEXUELL HÄLSA Många HBTQ-personer bemöts med fördomar Hbtq-personer mår sämre psykiskt än befolkningen i övrigt. Men trots att de ofta kan behöva vård är bemötandet hos psykiatrin inte alltid välkomnande. – Det är surrealistiskt hur dålig kunskap folk har, säger Angelica Uggla, som har sökt hjälp mot sin ångest. psykiatrin har hon i princip varje gång inte fått prata om sina symtom, utan endast om sin transsexualism. En gång ställde terapeuten som första fråga i fall hon hade våldtagits av sin pappa som liten. En annan gång nekades hon terapi med motiveringen att terapeuten inte hade tillräcklig kunskap om transsexualism, trots att Angelica inte ville prata om den, utan ha hjälp med att motverka sin ångest som hon haft sedan 12 års ålder. – Bemötandet är inte patientcentrerat för fem öre, säger Angelica Uggla. I stället för att söka upp information på nätet har personalen inom psykiatrin ofta förväntat sig att Angelica själv ska förklara vad transsexualism innebär. – Men det är ju inte därför jag är där, utan för att prata om mina problem. vid kontakten med befolkningen. Illustration: Emma-Lina Ericson ovanligt Det kan också vara så att tjejerna redan var psykiskt sköra innan de blev sexuellt utnyttjade. För forskning visar att kvinnor med psykosproblematik utsätts för sexuellt våld mycket oftare än andra. I en studie med 99 kvinnor med psykossjukdom hade 30 procent blivit utsatta för våldtäkt, varav tio procent under det senaste året. Det är att jämföra med 20 procent av kvinnorna i övriga befolkningen, varav 0,8 procent under senaste året. – Här finns en sårbarhet som en del utnyttjar helt enkelt. Det gäller även personer med intellektuella funktionsnedsättningar. De utsätts också för sexuellt våld oftare än befolkningen i övrigt, säger Anna Berglund. Anna Langseth dåligt bemötande på grund av sin sexualitet eller identitet leder till att Hbtq-personer mår sämre generellt än befolkningen i övrigt. Till exempel har 42–47 procent av unga homosexuella i åldern 16–29 år haft självmordstankar, enligt rapporten Hon Hen Han från Ungdomsstyrelsen. Motsvarande siffra bland heterosexuella män är 12 procent och bland heterosexuella kvinnor 20 procent. Bland transpersoner är siffran 65 procent. Trots detta tycks psykiatrin ofta vara väldigt oförberedd på att möta patienter som är hbtq, enligt organisationen RFSL. För att få vård förväntas hbtqpersoner att ”bjuda till” och berätta vad det innebär att vara hbtq-person, med information om sin kropp och sexualitet. Så kan psykiatrin bli bättre på hbtq • Se över slentrianmässiga uppdelningar i ”män” och ”kvinnor” och anta inte att alla patienter är heterosexuella. • Kom ihåg att ”transpersoner” inte är en täckande tredje kategori. Många transpersoner är kvinnor eller män. • Ha som rutin att fråga alla nya vårdtagare om namn och pronomen. Ifrågasätt inte om någon byter namn eller pronomen under vårdprocessen. • Om behandlaren bara får föra journal i det juridiska namnet, förklara det då för vårdtagaren och gör en anteckning i journalen om vilket namn hen använder. • Hämta allmänna kunskaper om hbtq någon annanstans ifrån än från patienten. Källa: RFSL Ett annat problem är att allmänpsykiatrin ofta tror att könsidentiteter som bryter mot normen skulle bero på en neuropsykiatrisk diagnos, och därför nekar remiss till könsutredningsteam, trots att det är dessa som har den rätta kunskapen att utreda frågan. Dessutom är det ett generellt problem att vården ofta utgår från att folk är heterosexuella och identifierar sig med sitt juridiska kön de fick vid födseln. psykiatrin i stockholm jobbar numera med att utbildas i hbtq-frågor, så kallad hbt diplomering. – Det kan vara bra, men grundläggande empati och en vilja att hjälpa patienten räcker också väldigt långt, säger Angelica Uggla. Anna Langseth Revansch 2015:2 13 TEMA: SEXUELL HÄLSA Så tar du makten över din kropp Missnöjd? – Byt behandlare Känner du dig diskriminerad? Prata då med behandlaren, lyssnar hon inte, prata med chefen. Får du inte gehör kan du vända dig uppåt i hierarkin ända till politikerna i landstinget. Du kan också anmäla bemötandet till landstingets Patientnämnd och diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen. Du kan byta behandlare utan förklaring och även söka behandling i annan del av landet för att få hjälpen du vill ha, enligt Patientlagen. Undvik stora beslut vid manin Vid maniska perioder är det lätt att bli intensivt förälskad och det kan vara svårt att veta vad som är manin och vad som är riktig förälskelse. Ett sätt är att lyssna på dem runt omkring dig och som står dig nära. Tycker de att du verkar vara manisk? Gör också skattningar av ditt stämningsläge genom att notera sömn, mat, utbrott med mera och jämför med tidigare maniska perioder. Om du tycks vara i en manisk fas och förälskad samtidigt, försök då att avvakta och undvik att ta initiativ till sådant som kan öka de känslomässiga upplevelserna. Skjut upp beslut om att flytta ihop eller göra resor. 14 Revansch 2015:2 KBT kan hjälpa mot sexmissbruk För sexmissbrukare blir fixeringen vid sex till ett lidande som skapar problem i vardagen. Katarina Görts Öberg, psykolog på Karolinska Sjukhuset, diagnosticerar genom en klinisk bedömning och använder sig även av att minst fyra av följande kriterier ska vara uppfyllda: kontrollförlust, tidsförlust, sex används för att dämpa ångest eller depression, sex används för att dämpa stress och personen utsätter sig själv eller andra för risker. Forskning på vilka behandlingar som hjälper saknas, men en liten studie från KS, visar att KBT kan ha effekt. Läkemedel, såsom antidepressiva och anti-testosteronbehandling kan också hjälpa. Mottagningar för sexmissbrukare finns i Stockholm, Göteborg, Umeå och Malmö. Se till att personen du träffar har legitimation, alltså är psykoterapeut, sjuksköterska, psykolog eller läkare så att deras behandling kan granskas av Socialstyrelsen. Många sexmissbrukare lider också av ångest, social fobi och depression. TEMA: SEXUELL HÄLSA Vården är individuell Tjejjourer kan vägleda en rätt Det kan vara svårt att hitta hjälp och stöd för personer med självskadebeteenden, enligt Åsa Landberg, psykolog. Men tjej- och ungdomsjourer kan ge kamratstöd och vägleda en dit behandling finns, till exempel hos ungdomsmottagning, BUP, socialtjänsten eller den vanliga psykiatrin. Behandlingen är individuell och grundar sig i orsaken till varför du skadar dig själv, till exempel depression eller posttraumatiskt stressyndrom. Livssituationen kan behöva förändras med nytt boende, vettiga föräldrafigurer och skolbyte. Dialektisk beteendeterapi, DBT, kan även vara en hjälp. Det är också viktigt att komma ihåg att sexuella övergrepp är brottsligt och går att anmäla. Har du utsatts för sexuella övergrepp är det viktigt att söka stöd. Ring 1177 eller till Kvinnofridslinjen, det gäller även män. Hos primärvården eller psykiatrin kan du också bearbeta övergreppet. Det finns ingen specifik behandling, utan vården bestäms helt utifrån individens behov. Kom ihåg att sexuella övergrepp är brott som alltid bör polisanmälas. Störst möjlighet att säkra spår är om hälsooch sjukvården undersöker en senast tio dagar efter övergreppet. Strategier mot sex-biverkningar För att minska läkemedelsbiverkningarna på sexlivet är det bäst att prata med din läkare. Om du äter antidepressiva kan några sätt vara: minska doseringen, ta ”Läkemedelssemestrar” – det vill säga göra ett uppehåll i medicineringen på cirka ett dygn, eller byta läkemedel till nyare mediciner som är mindre serotoninhöjande och påverkar noradrelin- och/eller dopaminsystemet i stället. Til�läggsmediciner kan också hjälpa, till exempel Mianserin/Mirtazapin, Viagra eller, enligt några studier, naturläkemedlet Ginkgo Biloba, enligt Owe Bodlund, docent i psykiatri. Revansch 2015:2 15 TEMA: SEXUELL HÄLSA Oxytocin – kroppens Beröring ger välbefinnande. Det beror bland annat på att det höjer nivåerna av lugn och ro-hormonet oxytocin. Men det finns även andra sätt än kroppskontakt för att sätta i gång oxytocin-produktionen om man lever ensam. varit känt som hormonet som stimulerar livmodersammandragningar vid förlossning och mjölkutdrivning vid amning. Men numera vet man att oxytocin finns hos både män och kvinnor och att det frigörs när vi utsätts för någon form av positiv beröring. Eftersom det får oss att slappna av och må bra har det kallats för lugn och ro-hormonet. – I hjärnan finns ett nätverk av oxytocininnehållande nerver som påverkar de delarna av hjärnan som reglerar rädsla, oro, stress och blodtryck. När oxytocinnivåerna höjs påverkas även halten av andra signalsubstanser såsom dopamin och seratonin. Det får oss att må bättre. Det är egentligen motsatsen till det som händer när vi springer på en björn och får ett påslag av stresshöjande hormoner, säger Kerstin Uvnäs Moberg, som är läkare och professor i fysiologi, och har studerat oxytocinet i flera decennier. oxytocin har länge när vi får beröring aktiveras känselnerver som leder information upp till hjärnan och frigör oxytocinet. Men det är viktigt att det är beröring som vi upplever som behaglig och att den ges av någon vi är trygg med. Extra mycket oxytocin frigörs av sex och mycket tyder på att halterna går upp även när vi får orgasm. Det samma kan gälla vid onani. Om man lever ensam eller inte har någon i sin närhet att kramas med går det också bra att gå och få massage, knåda en deg, ta ett varmt bad, sova under ett tungt täcke eller att gosa med en hund. Det kan till och med fungera att vända ansiktet mot solen och känna hur huden blir varm. 16 Revansch 2015:2 Varma bad är ett av flera sätt att få en skjuts i oxycitin-nåverna för den som lever ensam. – Alla former av beröring av huden fungerar. Men även att beröras på andra sätt än fysiskt. Att vara med och sjunga i kör kan frigöra oxytocin, eller att titta på vackra saker, säger Kerstin Uvnäs Moberg. att när vi stimulerar oxytocin-nivåerna så bli vi mer sociala och interagerar mer med andra människor. Vi orkar och tar oss för mer, vilket också innebär att vi utsätts för fler oxytocinhöjande upplevelser. En positiv cirkel alltså. studier visar dessutom I prelimininära studier har oxytocinbehandling visat sig verksamt vid depression, ångest, schizofreni och autism. Det betyder att mer beröring skulle kunna minska behovet av antidepressiva läkemedel och annan psykofarmaka. I Norge använder man redan fotmassage inom vården för att få patienter att slappna av och somna utan sömnmedel. – Men det kräver ju att patienten känner sig bekväm med den som ger massage. Hand- och fotmassage är oftast bäst att börja med om personen har TEMA: SEXUELL HÄLSA ”lugn och ro-hormon” För Lena är ensamheten inget hinder Ett övergrepp i barndomen har skadat Lena Svensson sexuellt. Men hon gör sitt bästa för att få i sig oxytocin genom att gosa med djur, krama nära och kära och göra särskilda gymnastiska övningar. – jag kelar med alla djur jag kan komma åt, säger Lena Svensson, som lever ensam. Hon går alltid runt med hundgodis i fickan, så när hon sitter på uteplatsen om våren kommer grannens hund jämt framspringandes. Dessutom ägnar hon sig åt särskilda övningar i badbassängen som hon kommit på själv. Hon hoppar ut med ben och sträcker på armarna så att det liknar ett kryss, för att sedan hoppa ihop med benen och slå armarna om sig själv till en kram. – Jag vet inte om det hjälper, men du får egen närhet med dig själv, säger hon. Kvinnan på bilden har inget med artikeln att göra. svårt för närhet. Personer med autism kan till exempel ofta uppleva att det är obehagligt med massage. Men de kan tycka om andra former av beröring, säger Kerstin Uvnäs Moberg. eftersom oxytocinnivåerna höjs när man umgås med hundar, borde fler som lever isolerade få vårdhund utskriven på recept, menar hon. – Alla husdjur fungerar, men hundar är särskilt bra eftersom de är så tillgivna och uppsökande. Men det gäller bara om man gillar hundar. Foto: Free Images / Thiago Martins Det verkar också som att människor i grunden har olika höga oxytocinnivåer. Studier har till exempel visat att självmordspatienter ofta har lägre oxytocinnivåer än genomsnittet. De skulle kunna må bättre av att utsättas för mer beröring eller tillföras oxytocin i läkemedel. Redan i dag kan man få oxytocin som värkstimulerande dropp eller nässpray vid förlossning, men i framtiden kan det utvecklas läkemedel med oxytocin även för andra användningsområden. Pernilla Ahlsén någon gång i månaden tvingar hon sig själv till att onanera, för att hon vet att hon mår bra av det. I sina förhållanden hände det ett fåtal gånger att hon kunde få orgasm efter lite kramar och romantisk stämning. Men hon var alltid tvungen att håll ögonen slutna under samlaget eftersom hon inte klarade av den simmiga blicken männen fick innan utlösning. Det påminde henne om övergreppet som barn. – Jag har förstått att det är väldigt vanligt med övergrepp och skäms inte längre. Nu kan jag sitta och njuta av skogen, träd och fågelsång. Vilken ro man får av kärlek, säger Lena Svensson, som egentligen heter något annat. Anna Langseth Revansch 2015:2 17 KULTUR Just nu sätts flera pjäser upp om psykisk ohälsa. Bara stanna lite till handlar om ett kärlekspar som går i terapi. Foto: Stadsteatern ”Bra sätt att gestalta psykisk Terapimöten på scen, ”Den fastspända flickan” som pjäs och en föreställning om hur livet ser ut för personer med allvarliga psykiska problem som lever på existensminimum. I vår är psykisk ohälsa ett hett ämne på landets teatrar. Alain Topor vad som händer när personer med allvarliga psykiska problem får en femhundralapp extra att leva för i månaden. Det visade sig att deltagarna både mådde bättre och blev mindre isolerade när de inte längre levde på existensminimum. När dramatikern Lucia Cajchanova hörde talas om undersökningen blev hon nyfiken på hur deltagarnas liv såg ut och bestämde sig 2014 undersökte forskaren 18 Revansch 2015:2 för att skriva en pjäs baserad på intervjuer med några av dem. Hon menar att teatern är en bra form för att ta upp psykisk ohälsa, eftersom man på scen kan gestalta erfarenheter som många delar, men få vill skylta med. – Alla som jag intervjuade ville vara anonyma. Genom teatern får publiken ändå ta del av deras erfarenheter. En viktig uppgift för teatern är ju just att försöka skildra och tolka viktiga berättelser ur vår samtid, säger hon. Experimentet är bara en av många uppsättningar som behandlar psykisk ohälsa just nu. Ett annat exempel är den uppmärksammade radiodokumentären Den fastspända flickan som nu har blivit pjäs. Huvudrollen Nora spelas av Rakel Wärmländer. – Pjäsen tar upp tvångsvård av barn och unga, privatisering av vården, våldtäkt, olika sorters missbruk och vad som händer när Nora slussas runt istället för att någon tar tag i hennes situation och faktiskt går in och tar ansvar. Men också om att Nora klandrar sig själv för det hon utsätts för, säger Rakel Wärmländer. verklighetens nora har varit delaktig i manusarbetet och senare i vår kommer pjäsen att spelas i skolorna. Rakel Wärmländer hoppas att den ska leda till viktiga diskussioner om skuld, makt och samtycke. – Det känns väldigt viktigt att få berätta Noras historia. Det är ett stort ansvar att göra hennes röst hörd och KULTUR Aktuella pjäser om psykisk ohälsa: Den fastspända flickan Teater Fryshuset, Stockholm. 10 april–16 maj. Kommer sedan att turnera runt i landet. Fix You Mooms-teatern, Malmö. 21 mars–18 april. Om Sara som har bipolär sjukdom. Experimentet Teater Tribunalen i Stockholm, spelas tom 26 april. Nu blev det Knas Spelas av Ung utan pung och kan beställas av skolor. Om att inte känna sig som alla andra. Bara stanna lite till Klara Soppteater på Stockholms stadsteater, spelas tom 24 april. Är en av flera pjäser av psykologen Per Naroskin. ohälsa” Två nya böcker: Evighetsbarnen Beate Grimsrud författaren beate grimsrud , har tidigare beskrivit hur det kan vara att leva med hallucinationer, bland annat i romanen En dåre fri. I Evighetsbarnen får vi möta fyra ”evighetsbarn” i Stockholm som alla är i 35-årsåldern utan att ha skaffat sig några tydliga vuxenattribut. Det är André som bor ensam med sin katt, Siri som hamnar på psykiatrisk slutenvårdsavdelning på grund av en graviditet som ingen annan än hon själv märker av, Louise som har självskadebeteende och Tomas, som behöver rutiner, förberedelser och förutsägbarhet, så till den grad att han inte kan strunta i tvättiden, även om så André håller på att gå under samma kväll. I Aftonbladet beskrivs boken som att den knyter samman mikrokosmos med makro och visar på ”sambanden mellan alla som andas”. Göteborgspostens recensent skriver: ”Detta är en roman som närmar sig människovarandet med en sådan förtröstan och respekt att ögonen mjuknar under läsningen”. Anna Langseth Den stökiga psykiatrin. Minnen, samtal, tankar PC Jersild en av Sveriges mest kända författare, bland annat med romanerna Barnens Ö, Babels Hus och Grisjakten. Men denna bok är en faktabok. Här vävs minnen från hans tid som underläkare på bland annat Långbro och Beckomberga samman med intervjuer med kändisar inom svensk psykiatrisk forskning, såsom Johan Cullberg och Lars Farde. Titeln Den stökiga psykiatrin syftar på konflikten mellan farmakologisk och terapeutisk behandling. PC Jersild landar i att striden är över, något som nog tyvärr inte känns igen av många patienter i dag, när det är ungefär lika lätt att få antidepressiva utskrivna som att köpa tuggummi i kiosken, medan terapin endast ges till den som kvalar in i nålsögat. Boken har ändå fått fina recensioner av för- pc jersild är jag är glad över att jag har fått det förtroendet, säger Rakel Wärmländer. när stockholms stadsteater tar sig an psykisk ohälsa är det terapin som står i centrum. Det är psykologen Per Naroskin, känd från Spanarna i P1, som har skrivit manus till föreställningarna där publiken får följa samtalet mellan en psykoterapeut och en klient. Föreställningarna är väldigt populära och Per Naroskin tror att det beror på att det finns ett stort intresse för terapi och det som händer i själen idag. – Det har blivit mindre tabu att prata om att man går i terapi. Ju mer vi pratar om det desto bättre. Det kan få fler att söka hjälp, säger han. Pernilla Ahlsén fattaren Ann Heberlein, som själv är bipolär. Hon lyfter att PC Jersild även tar upp det sociala arvets betydelse för ens psykiska hälsa: ”Det handlar varken om piller eller prat, utan om rättvisa” avslutar hon sin recension i DN. Anna Langseth Revansch 2015:2 19 FÖRENINGSLIV Hon hbtq-utbildar föreningarna i höst Genom åren har RSMH drivit flera kvinno- och mansprojekt där sexuell hälsa bland annat diskuterats. Från och med i höst tas ytterligare en dimension upp. Då kan föreningsmedlemmarna även bli utbildade om homo- och bisexualitet samt transpersoners rättigheter genom RFSL. – målet är att diskutera normer så att alla kan ha möjlighet att leva det liv man vill, säger Lisa Ericson, projektledare för Funkisprojektet på Riksförbundet för homo-, bisexuella, transpersoner och queeras rättigheter, RFSL. De anser att det i samhället finns strukturer som ger fördelar till vissa grupper så att de i sin tur får mer makt. Till exempel har personer som är rika, vita och heterosexuella generellt det lättare i livet än om du är svart, transsexuell och lever med funktionsnedsättning. Lisa Ericson är projektledare för Funkisprojektet, som ska Foto: RFSL sprida kunskapen om hbtq bland lokalföreningarna. Lisa Ericson och de andra utbildarna upp alla de normer som ligger till grund för diskrimineringslagstiftningen. Målet på utbildningen tar Kvinnogrupper inom RSMH Några av RSMH:s kvinnoprojekt har lett till kvinnogrupper som fortfarande finns kvar. RSMH Boden-Gemenskapen och RSMH-Näckrosen i Göteborg har kvinnogrupper. Näckrosen har även en nystartad mansgrupp. Dessutom har Danderyd i samma båt en teatergrupp för kvinnor – Den nervösa damteatern. 20 Revansch 2015:2 är att RSMH:s lokalföreningar ska komma ihåg att de som söker sig till föreningen kan bryta även mot andra normer än att ha psykiskt funktionsnedsättning, till exempel vad gäller sexualitet. – Vi vill ge metoder och kunskap till föreningarna att kunna välkomna alla, säger Lisa Ericson. tidigare har rsmh diskuterat frågor om sexuell hälsa genom mans- och kvinnoprojekt. Det har resulterat i att några kvinnogrupper lever kvar. En av dem finns i RSMH-Boden. – Det är viktigt att samlas. Vi blir starkare av att träffas, säger Lena Norrsken, som håller i kvinnogruppen. Oftast brukar de sitta och göra handarbeten tillsammans. Då kommer ofta ämnen såsom familj och barn upp. Men sexuell hälsa talar de inte så mycket om. – En del vill ju inte, det måste man respektera, säger Lena Norrsken. barbro ronsten , som är ordförande i RSMH jämlikhetsutskott, menar att kvinnogrupper ändå kan vara ett bra sätt att få stöd om du har utsatts för övergrepp. Och för att få stopp på våldet är det viktigt att mansgrupper är aktiva. Det håller Olle Hammarberg, i RSMH:s styrelse med om. – Det är viktigt att aktualisera dessa frågor. Det kan finnas problem med våld för vissa och då är det viktigt att lära sig hantera sin ilska, säger han. Anna Langseth LEDARE Tro, hopp och tillgänglighet det finns dagar då man misströstar. Dagar då man tror att marginaliseringen av människor med psykisk ohälsa aldrig ska brytas. Att oförmågan att se och förstå situationen vissa av oss lever i ska leda till en ovilja att acceptera människor som är annorlunda och inte självklart får ihop alla delar av sitt liv här och nu. Att tålamodet ska tryta med oss bakvända, kantiga och inte alltid så charmiga och tacksamma. vi som inte kom till jobbet, trots att man tydligt i ekonomiska incitament förklarat vad vi därigenom må komma att lida. Vi arma irrationella medborgare som inte ens förstår oss på Arbetsförmedlingens talsvarstjänster eller har förstånd att ta hjälp av hurtiga, virtuella Hanna hos hemsidan på Försäkringskassan. Vi som inte ens förstår eller orkar att överklaga ett myndighetsbeslut som är avgörande för våra liv. Vi som inte riktigt passar in i medborgarmönstret av kundrationalitet. på de styrkor vi inom oss bär istället för att bindas till de svagheter och svårigheter som stått i vår väg. Återhämtat oss. Inte alltid på det sätt eller i den takt i forcerade förlopp företrädare för samhällets stöd och insatser hade tänkt eller trott. Framförallt inte heller i ett system särskilt systematiskt anpassat efter oss eller våra behov. det märkliga är hur sällan ändå vår expertkunskap av hur det ser ut inifrån efterfrågas. Hur de osmorda hjulen skaver. Hur de icke samordnade insatserna som skulle skett synkroniserat slår ut varandra. Hur glappet mellan stolarna växer och avståndet till nödstoppet likaså; när processer skenar och gör ont värre istället för att fylla ordet rehabilitering med innehåll och värde. Ja, redan skolans och elevhälsans oförmågor att se och ge alla barn grundläggande kunskap och förutsättningar för att komma vidare går att beskriva. Beskriva och bedöma för att kunna göra om och göra rätt. Om inte för de av oss som redan gått förbi de stationerna i livet så för de som sitter i tåget bakom och undrar varför signalen aldrig slår om. ”Men, den goda viljan finns. Inte hos alla alltid och mellan varven mest som skåltal och läpparnas bekännelser ska gudarna veta. Men, den finns. Mitt senaste ljus i mörkret är något så oväntat som en engagerad IT-ingenjör” jag vet, vi säger det själva. Aldrig, aldrig generalisera då man vill kommunicera. Vårt problem i dagens system och samhälle är ju just det. Att vi är unika människor med unika utmaningar i ett fyrkantigt system av standardiserade förväntningar på oss där det sällan tillåts oss att samla kraft, få fokusera eller bli mötta där vi är. Där vi alltid själva förväntas bära samhällets oförmågor på våra ensamma ryggar. men, vi är ju inte ensamma. Vi är många och vi växer i antal varje dag; både bland de unga på tröskeln till vuxenlivet, de harvande i pressad sjuknärvaro, de som ratats på arbetsmarknaden eller av Försäkringskassan får lära känna varje linje i vanmaktens ansikte. Vi är idag var fjärde människa i Sverige, som fått se psykisk ohälsa inifrån och ut istället för som statistik i staplar. många av oss har gjort resan både en och två gånger tillbaka till ett fungerande liv igen. Fått förmånen att kunna förlita oss på förmågor igen som svek oss förut och fått bygga men, den goda viljan finns. Inte hos alla alltid och mellan varven mest som skåltal och läpparnas bekännelser ska gudarna veta. Men, den finns. Mitt senaste ljus i mörkret är något så oväntat som en engagerad ITingenjör. en människa som faktiskt vågar tänka tanken att om inte alla människor kan förmås att anpassa sig efter det gränssnitt som finns i systemen kanske systemen borde ta bredd och höjd för att även vara tillgängliga för dem? Lite som tanken att stansa ett nytt hål för den runda klossen istället för att med våld söka slå in den i det fyrkantiga hålet. Uppfriskande nog ville man också lyssna direkt på klossen som inte kom igenom. Mer om den fortsatta resan med Funka, Stockholms stad och Kungliga tekniska högskolan kan du läsa på www.funka.nu > Forskningsuppdrag > Smartare möten. Jimmie Trevett Förbundsordförande i RSMH Revansch 2015:2 21 HÄR FINNS RSMH Jönköpings län Barnarpsg.33, 553 16 Jönköping Tfn: 036-15 28 94 Fax: 036-15 28 90 E-post: [email protected] KANSLI Instrumentvägen 10 126 53 Hägersten Tfn: 08-12 00 80 40 Fax: 08-772 33 61 [email protected] Adresser till lokalföreningarna hittar du på RSMH:s hemsida: www.rsmh.se. Du kan också kontakta distriktet där du bor för mer information. DISTRIKT Blekinge län c/o RSMH-Karlskrona Ostermansgatan 18, 371 33 Karlskrona Tfn: 0455-239 61 Dalarnas län Klöverstigen 10 C, 784 51 Borlänge Tfn: 070-532 83 97 E-post: brittfriströ[email protected] Gotlands län RSMH Visby/Kamratringen Fortunagatan 1, 621 42 Visby Tfn: 070-326 80 42 Gävleborgs län N Köpmang. 11, 2 tr, 803 11 Gävle Tel: 026-12 26 88 Fax 026-12 26 68 E-post: [email protected] Hallands län c/o Nicke Nilsson Renvägen 13, 311 41 Falkenberg Tfn: 070-343 30 68 E-post: [email protected] Jämtland/Härjedalens län Lasarettsv. 21, 880 50 Backe Tfn/Fax: 0624-105 55 E-post: [email protected] Kalmar län RSMH-Kalmar Kristineberg 12, 593 30 Västervik Tfn: 076-250 7130 Kronobergs län c/o Gunilla Degerman Furutåv. 34, 352 54 Växjö E-post: [email protected] Norrbottens län Stationsg. 41, 973 41 Luleå Tfn: 0920-948 38 Fax: 0920-22 19 98 Skånes län Box 2910, 212 09 Malmö Tfn: 0706-151 936 Tfn/Fax: 040-18 19 36 E-post: [email protected] Västernorrlands län Limstagatan 13 D, 872 30 Kramfors Tfn: 0612-125 77 E-post: [email protected] Hemsida: www.rsmhvasternorrland.se Västmanlands län Surbrunnsv. 4 D, 734 32 Hallstahammar E-post: [email protected] Hemsida: www.rsmhvastmanland.se Västra Götalands län c/o Lena Wängrot-Necander Källebergsg. 22 B, 515 32 Viskafors Tfn: 0708-96 81 58 Örebro län Rådmansg. 16, 702 13 Örebro Tfn: 019-18 97 10 E-post: [email protected] Stockholms län Box 15197, 104 65 Stockholm Tel.: 08-644 62 20 Fax: 08-644 62 40 E-post: [email protected] Hemsida: www.rsmhstockholm.se Östergötlands län c/o Anita Rinman Nyckelvägen 3, 599 31 Ödeshög Uppsala län Kungsg. 64, nb, 753 18 Uppsala Tfn: 018-56 09 18 E-post: [email protected] MÅ BRA HOS RSMH-FJÄLLSJÖ Välkommen till Backe! 22 Revansch 2015:2 Västerbottens län c/o HSO Storg. 76, 903 33 Umeå Tfn: 070-385 92 25 E-post: [email protected] Södermanlands län Bryggarg. 11, 641 45 Katrineholm Tfn: 0150-780 08 Fax: 0150-780 07 Vi har arrangerat uppskattade Må bra-veckor sedan 2009. Och detta fortsätter vi med. Se vår hemsida. Även andra kurser finns i vårt program. Vi hjälper lokalföreningar med kurser, upptakt m.m. till förmånliga villkor. 0624-10555 [email protected] www.rsmhfjallsjo.se Värmlands län Kårgränd 4, 652 25 Karlstad Tfn: 070-631 77 88 E-post: [email protected] RUS Riksförbundet Ungdom för Social hälsa RUS Förbundskansli Instrumentvägen 10, 2 tr, 126 53 Hägersten Telefon: 08-12 00 80 40 E-post: [email protected] Hemsida: www.rus-riks.se VARIT BORTA FRÅN ARBETSLIV ELLER STUDIER EN LÄNGRE TID? På kursen STEGET får du möjlighet att läsa in behörighet och få stöd i din personliga utveckling Startar 17 augusti Sök till kursen senast 24 april eskilstunafolkhogskola.nu Vi stöttar dig som på egen hand har svårt att komma ut i arbetslivet! Välkommen att kontakta oss. Nemas problemas! ”Först praktiserade jag på en fotostudio och sedan blev jag anställd.” Johan www.misa.se 08-580 813 40 DANSSTEGET – En stärkande kurs för kropp och själ Föreläsning, linedance och Zumba Gold varvas! Pris: Endast 290 kronor för 10 gånger med start 8 april kl. 18.00–20.15 Plats: Folkets Hus, Bagarmossen i Stockholm Anmäl till: [email protected] eller 08-679 03 38 Vi har flera verksamheter inom socialpsykiatri. Hör gärna av dig till något av våra boenden så berättar vi mer. Skåne: Hällbo, 0767-86 20 30 Syster Anna, 0727-14 40 70 Björkhaga, 0435-355 95/0435-348 00 Göteborg: Kombo, 031-26 56 58 Jönköping: Tallbackagården, 036-640 54 Södermanland: Bolmängen 072-544 40 70 Har du utsatts för våld och besökt akutmottagning? Eller har du varit närstående? Vi genomför just nu en forskningsstudie och söker Dig som själv har erfarenhet av omhändertagandet på akutmottagningen i samband med att ha varit utsatt för våld eller Dig som varit närstående i en sådan situation. Deltagandet innebär 1–2 intervjuer där du får dela med dig av dina erfarenheter. För mer information välkommen att kontakta: Josefin Rahmqvist Linnarsson, Doktorand, Linnéuniversitetet Telefon: 070-752 32 68 E-post: [email protected] Samordnad Individuell Plan – utifrån dina behov Nu finns det en ny rättighet i vården för dig som tar emot insatser från både kommun och sjukvård. Du har rätt att begära en Samordnad Individuell Plan, (SIP). Den görs utifrån dina mål och ska alltid utvärderas. Be din kontakt i sjukvården eller i kommunen förbereda och kalla till en SIP. Du bestämmer! PrinSIP! Ett projekt som varit en del av regeringens priosatsning. Finansierat av SKL. Utförs av Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten, Region Västerbotten, www.i-nod.se/sip Revansch 2015:2 23 Posttidning B Revansch, Instrumentvägen 10 126 53 Hägersten Sverige Porto betalt MÄNSKLIG ROBOT SÄNDEBUD VÅNINGAR FIXERAR ÄMNE HÅLLER TAKT MEN INTE TON FÖRSÖKER MEDLARE LEVER DRÖMMARE INTE I SITTER PÅ TAFS RÄKNAS BORRTORN UNDERHÅLL HAR SLÄPPT GREPPET NU UPPSKJUTNINGSPLATS SMAKSÄTTARE SÄKERHETS- GRUVDEL KOPPLAT DISKPLATS SKALLAT MISSTÄNKT GÖMS I ÄRM TIDSFRÅGA TJEJ BAKSTRÖM SÅLDE BILLIGT POJKE URDEL RIKTNING SORT RESEHANDLING DATOR FÖRE VERB DRYCK TVÅNGSLAG KYRKLIG MÄSTERSKAP BROM YTTRADE VATTENDRAG NAPOLEONÖ YTMÅTT HÅLLS VÄRDSHUS KÄNNA SIG Korsord: Tage Olsin GRIPER TÄKT BOLAG FÖRSETT FINA FLICKOR KULTURHUVUDSTAD 2014 BRYSKT NEKANDE PUTT Skicka lösningen i ett kuvert märkt ”Korsord”. Adress: Revansch, Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten. Senast den 4 maj vill vi ha ditt svar. Tre vinnare får ett presentkort på 200 kronor. Vinnare nr 1/2015 var Ewa Sandström Malinowski (Göteborg), Margareta Lundström (Skellefteå) och Ulla Edlund (Holmsund). GRATTIS! Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ......................................... Gata . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ......................................... Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .........................................
© Copyright 2024