Lena Jaakonantti
016-16 27 74 [email protected]
2015-04-21
Minnesanteckningar från hearingen den 21 april 2015 angående
Network Code Emergency and Restoration (NC ER)
Närvarande
Mats Estéen (Fortum), Charlotta Klintberg (E.ON Sverige AB), Anders Pettersson (Svensk
Energi), Daniel Lundqvist (STEM), Ann Helen Berkestedt (Göteborg Energi Nät AB),
Rickards Nilsson (Nord Pool Spot), Peter Takacs (Vattenfall AB), Thomas Tagesson
(Svenska kraftnät), Ulf Larson (Vattenfall Eldistribution AB), Linda Flink (Svenskt
Näringsliv), Erik Svensson (Svenska kraftnät), Johanna Gunhardson (Mälarenergi Elnät
AB), Elin Broström (Ei), Herlita Bobadilla Robles (Ei), Lena Jaakonantti (Ei), Caroline
Törnkvist (Ei) och Annika Björklid (Ei)
Elin (Ei) hälsar alla välkomna
Presentationsrunda
Elin redogör för nätkodens tidplan
Sammanfattning och innehåll för nätkoden
Herlita (Ei), går igenom delar av nätkoden. Koden syftar till att säkerställa trygghet och
kontinuitet i elförsörjningen i hela Europa, eftersom det handlar om de förfaranden och
korrigerande åtgärder som ska tillämpas i nödsituationer, blackout och restaurering.
Detta innebär beredning av systemets försvar, systemåterställning och återställande av
synkroniseringsplaner i förväg, hantera informationsutbytet, förfaranden för drift när ett
system går in i ett annat land, och ad-hoc-analys av incidenter. Herlita anger att kapitel 2
i koden om ”System Defence plan” och kapitel 3 ”Restoration plan” som de viktigaste
delarna i koden. Dessa två kapitel har en gemensam struktur: design, implementering,
aktivering. Där fastställs vem, hur, och vad som ska tas hänsyn till när man ska utforma,
implementera och aktivera planer. Koden täcker också ”market interactions”.
Frågor och synpunkter
Rickard (NPS) frågade om det är en teknisk kod för TSO:ns kärnverksamhet? Har ACER
och KOM skrivit något på detta? Erik (Svk), svarar att ramarna var givna i tidigare koder.
Rickard (NSP), är Svk nöjda med den skrivningen som koden har? Erik (Svk), ja i princip.
EI4000, W-4.0, 2014-01-31
Daniel (STEM), finns det något i koden som går utöver det som gäller idag och som gör
att vi behöver göra några ändringar? Erik (Svk), ja vi behöver ”damma av ” några gamla
saker och formalisera. Men nytt är att man måste verifiera den tillsyn som krävs enligt
koden.
Elin (Ei) ställer frågan om Top-down, som innebär en strategi som kräver hjälp av
andra systemansvariga att ny energi (del av) förs in i systemet av en annan TSO.
Erik (Svk), vi hjälpte Själland vid störningen 2003 och vi har i Norden historiskt hjälpt
varandra. Vi löser de utmaningar vi har genom samarbete över gränser och hjälps åt. Om
1 (4)
Lena Jaakonantti
016-16 27 74 [email protected]
2015-04-21
man formaliserar finns möjligheten att ”göra fel” vilket kan krångla till det om man
jämför med frivillighet.
Herlita (Ei), är det problem att utse en frekvensledare? Erik (Svk), det är en rimlig slutsats
att någon tar på sig att återställa systemet. I Norden har Norge och Sverige ansvarat för
frekvensen. I och med NC LFC&R blir det endast en TSO som ska ansvara för
frekvenshållningen, koderna förtydligar roller, och då blir det en ny ”ledare” för NC ER.
Svk har redan en rutin för hur man drar igång systemet efter spänningslöshet (Top –
Down). Man startar då med 400 kV. Ett frågetecken har varit hur övriga kommer med
(Bottom – up), hur vi koordinerar detta, men det är en fråga oavsett koden.
Elin (Ei), frågar efter marknadssynpunkter.
Rickard (NPS), svarar att efter störningen 2003 blev en diskussion om hur marknaden ska
hanteras vid en störning. Numera finns vägledning i systemdriftavtalet. Marknaden
förutsätter att nätet är intakt och aktörerna, TSO och NPS, ska planera för att allt är som
vanligt. För god planläggning efter ett avbrott och för att återställa ska det vara frivilligt?
Kan annan TSO hävda priskoppling och att marknaden inte kan köras regionalt? Detta
måste tydliggöras för att suspension inte är möjligt att göra. Erik (Svk), vi känner ansvar
för marknadssuspension, det viktiga för Norden är referenspriser som ges av day ahead
marknaden, men i koden diskuteras alla marknader. Bedömningen är att nuvarande
ordning ryms inom föreslaget regelverk.
Rickard (NPS), i dag finns ”rutiner för att dela marknaden” som gör att man kan splitta,
det ska finnas en rättighet att köra en urkoppling inom Norden, en riskfaktor för alla att
inte ha en fast koppling mot kontinenten. T.ex. om kontinenten inte får upp nätet under
natten och vi då inte heller vill mata in, vad gör man då? Regionala/globala, kanske vi
behöver justera i avtal om priskoppling? T.ex. frånkoppling inom Norden från
kontinenten. Erik (Svk), driftsäkerhet behövs för att kunna ha en fungerade marknad.
Koden ska inte hindra nuvarande ordning. Rickard (NPS), grunderna i det nordiska
systemdriftavtalet ska gälla för DA. Elbas kan ibland däremot vara stängt i Danmark.
Lovar att återkomma om han hittar något mer. En sak är artikel 10(2)b, inget emot
principen men vem ska bära ansvaret, hänvisning finns till CACM. Om TSO:n låter flödet
gå på gränsen ska det inte hanteras av NPS så att planen förstörs för DA, den ska vara
fast. TSOn får göra omfördelning eller liknande.
Herlita (Ei), artikel 9(1), ska göras i konsultation med andra enligt koden.
Rickard (NPS), berörs systemdriftavtalet? Erik (Svk), systemdriftavtalet handlar om
relation mellan TSO:er primärt, där koderna gör förändringar mellan TSO:erna, så
behöver vi se över avtalen.
EI4000, W-4.0, 2014-01-31
Elin (Ei), sammanfattar följande, koden innebär inte så stora ändringar för Sverige. Men
de farhågor som finns tar vi i beaktande.
Rickard (NPS), en viktig fråga är informationsutbyte. Som i CACM, men det finns även
annan transparenslagstiftning (REMIT osv). Varför kan man inte hänvisa till dessa utan
skriver ut detta i koden (vilken artikel)? Om info går endast till någon grupp, t ex ge den
info för att stötta systemet, men det kan ge mer info som är prispåverkande och det kan
2 (4)
Lena Jaakonantti
016-16 27 74 [email protected]
2015-04-21
därmed finnas inbyggt transparensproblem. Saknas hur helheten ska informeras,
överordnad information, generell? Det bör gå ut UMM eller liknande. Eller kommer det
att beskrivas någon annanstans? Erik: Det nordiska regelverket ålägger TSO:n att skicka
information, ett exempel på detta är Nordpools regelverk code of conduct. Svk hanterar
sina delar i detta idag. Rickard: Nu finns både transparency regulation och REMIT så
kanske i sin ordning, gäller förstås för alla. Erik: TSO:n behöver info för att återuppbygga
systemet i första hand, syftet med paragrafen som diskuteras är inte att informera brett
utan hanterar endast denna information.
Erik (Svk), hur ser nätföretagen på ”bottom-up”? Oro? Eller ok med det ni redan gör?
Mats (Fortum), måste läsa mer men ser ingen direkt oro.
Charlotta (E.ON), vi förväntar oss tydliga regler om hur vi ska agera i ödrift. Erik (Svk),
vi kommer att förtydliga.
Peter (Vattenfall), det finns ett stort behov att ta fram regler. Erik (Svk), ja, det är så. Vi får
ta bort hindren för att göra detta.
Ulf (Vattenfall), ny på nätkoder, vi har en relation mellan TSO och regionnät att få igång
instruktioner, damma av gammalt. Och möjligen vissa tekniska ändringar. Erik (Svk), vi
kommer att behöva göra massor bl.a. mot bakgrund av takten som förnyelsebart
introduceras med. Ulf (Vattenfall), hur snabbt kommer det att genomföras? Erik (Svk),
Troligen till 2017-2018.
Caroline (Ei), när ni gjort era analyser återkoppla då till Ei.
Erik (Svk) och Elin (Ei), lämna synpunkter så fort som möjligt.
Anders (Svensk Energi), är det något som är bra i koden som vi inte vill ta bort? Viktigt
att meddela Ei. Erik (Svk), vi är nöjda med att få behålla det vi nu har i Sverige. Finns en
risk att vi får anpassa oss till tyska regler t ex. Svk vill veta vad ni tycker så kan vi ta med
det i våra kommentarer.
Elin (Ei) går igenom status på de övriga nätkoderna. ER är nr tio. RfG var uppe på Cross
Border den 4 februari och ska diskuteras även den 29 april, liksom DCC och HVDC.
Översättning av RfG pågår. Efter att hearingen ägde rum har det framkommit att
röstning kommer ske i slutet av juni. Elin nämnde även att det har förekommit en
diskussion om att anslutningskoderna ska slås ihop.
EI4000, W-4.0, 2014-01-31
Elin (Ei) om driftkoderna. Tal om att de ska slås ihop, oklart om i så fall NC ER ska
väntas in. Här finns ambition att det ska förbli nätkoder. En ambitiös plan med trilaterala
möten. Hur mycket ska harmoniseras. Kommissionen vill ha mer harmonisering och
samarbete. Tex kring hur TSO ska samarbeta och kanske tvingar TSO:erna att samarbeta
ännu mer. Kommittologi oktober och röstning november/december.
Peter (Vattenfall), ska koderna slås ihop till juni? Erik (Svk), ja, ett arbete med att slå ihop
driftkoderna (OS, OPS och LFC&R) pågår och min tro är att det hinns (?) ett
sammanslaget förslag för XB till sommaren.
3 (4)
Lena Jaakonantti
016-16 27 74 [email protected]
2015-04-21
Caroline (Ei), om processen, efter beslut i Cross Border ska rådet uttala sig. Sedan har
parlamentet 6 månader på sig att anta eller förkasta förslaget och då blir det
genomförande efter ett par månader.
Rickard (NPS), RSCI, vad är man inte överens om? Erik (Svk), innehållet i RSCI, dvs. vad
ska deras arbetsuppgift vara avgränsat till. I efterhand har man lagt in fler
arbetsuppgifter. Koordinering ja, men inte i den störda drifttimmen.
Rickard (NPS), man ska deklarera vad man har ”realtids-konsultation” om? Erik (Svk), i
Europa är vissa TSO:er vinstdrivande företag, skapar oro. Realtids-konsultationen kan
innebära att tillsynsmyndigheterna blir tillfrågade i realtid. Elin (Ei), ansvarsfrågan
mellan TSO:er och RSCI diskuteras mellan ACER och KOM och ENTSO-E.
Rickard (NPS), ställde frågan om vad regioner innebär i de olika koderna. Om CACM blir
vägledande kod för beslutsprinciperna, om det är fem stater eller färre måste man
komma överens, vid fler än fem kommer EUs röstningsregler enligt Lissabonfördraget in.
Kan en liten stat som Sverige ”köras över”? Det blir viktigt hur regionerna ser ut.
Röstningsreglerna måste tas i beaktande. Erik (Svk), å andra sidan är målet en region i
Europa, detta som oron kretsar kring blir en övergångsprincip, men är det bara ett sätt att
bromsa? Rickard (NPS), särintressen kan finnas, t ex stater osv, och tänk på det, om
frågor är regionala eller europeiska. Erik (Svk), mer komplicerat än så, hur ser slutmålet
ut och hur ska Sverige agera i denna stegvisa process för att få bästa möjliga resultat?
Avslut
EI4000, W-4.0, 2014-01-31
Ei kommer att skicka ut minnesanteckningar för komplettering innan publicering.
Därefter kommer Ei att publicera materialet på www.ei.se.
4 (4)