SVENSKA KRAFTNÄT Beredskap och säkerhet Katarina Kjellman 2015-09-03 2014/2441 P R OT O K O L L Elberedskapsråd möte 2/2015 Närvarande Johan Askerlund Försvarsmakten Greta Berg Sveriges Kommuner och Landsting Lars Joelsson Vattenfall AB Daniel Jonsson Totalförsvarets Forskningsinstitut Bo Krantz Affärsverket svenska kraftnät (Ordförande) Jan Mörtberg Försvarshögskolan Cecilia Nyström Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Lars Ström Energimarknadsinspektionen Mikael Toll Energimyndigheten Helena Wänlund Svensk Energi Ej närvarande: Ove Landberg Post- och telestyrelsen Mats Wallinder Sveriges Riksbank Övriga Magnus Lommerdal (föredragande) Katarina Kjellman (sekreterare) Monica Nilsson (föredragande) Maria Bartch (föredragande) Maria Linder (föredragande) Sammanträdets öppnande Ordföranden Bo Krantz hälsade rådets ledamöter välkomna till Svenska kraftnät. Föregående mötesprotokoll Rådsmedlemmarna hade inga synpunkter på föregående mötesprotokoll och ordfö rande kunde därmed lägga föregående mötesprotokoll till handlingarna. Svenska kraftnät och civil försvarsplanering Monica Nilsson berättade om myndighetens arbete med civil beredskapsplanering. Svenska kraftnät (Svk) har flera olika myndighetsuppgifter vilka sätter ramarna för arbetet. Svk är ansvarig för stamnätet och systemansvarig. Dessutom är Svk bevak ningsmyndighet (enligt krisberedskapsförordningen), säkerhetsskyddsmyndighet (enligt säkerhetsskyddslagen) och elberedskapsmyndighet (enligt elberedskapslagen). Nilsson berättade att Svk inte har arbetat aktivt med försvarsplanering sedan drygt 15 år tillhaka. Det gäller även för många andra myndigheter. Från 1997 till 2002 fanns en krigsorganisation vilken efter 2002 ersattes med en elsamverkansorganisation som främst är uppbyggd för att hantera fredstida störningar. Tanken var dock att elsamverkan också skulle fungera som en regional ledningsorganisation vid krig, men de utred ningsbehov som identifierades för att skapa förutsättningar för detta har fortfarande till stor del inte klargjorts. I rollen som elberedskapsmyndighet har Svk arbetat med att stärka robustheten i el försörjningen vilket är tillnytta för såväl elberedskapen som samhällets planering och hantering av fredstida händelser och krig. Nilsson redogjorde för pågående samarbete med Försvarmakten och MSB men påpekade att det fortfarande finns flera oklarheter hur beredskapsplaneringen ska se ut. Det är viktigt att få en samlad lägesbild av behov och ambitionsnivå innan Svk (och andra myndigheter) vänder sig utåt mot privata aktörer. Svk har goda förutsättningar att involvera branschen inom ramen för gällande lagstiftning, men vi behöver först göra en hel del internt arbete i samverkan xnedbranschrepresentanter. Nilsson berättade även om Svk:s interna arbete med inriktningspropositionen vilket hl a innebär att myndigheten ska ta fram en handlingsplan för fortsatt arbete. Svk kom mer även att informera branschen om den säkerhetspolitiska situationen och frågan om beredskapsplanering återigen är aktuell. Svk planerar inte att begära att företagen genomför planering i nuläget. Egen kunskapsuppbyggnad kommer vara fortsatt viktigt för Svk. Askerlund ställde en fråga angående behovet av en gemensam lägesbild vad gäller behov inom ramen för civilt försvar. Nilsson berättade att MSB är sammanhål lande/forum för en samlad behovsbild. Askerlund noterade att det fortfarande finns 2/5 många oklarheter även för Försvarsmakten men att Försvarmakten (till skillnad från civila myndigheter) får planeringsanvisningar. Försvarmakten ser att det här kommer att ta tid. Tack vare andra myndigheters frågor till Försvarmaken så får man successivt en mer detaljerad behovsbild. Jonsson ställde frågan hur Svk ser på sin roll att leda elförsörjningens resurser. Hur långt sträcker sig Svks mandat? Lommerdal svarade att Svk krislednings inte är upp byggd för att leda hela elförsörjningens resurser. Vi är beroende av samverkan med branschen så som till exempel Elsamverkan. Fortsatt samverkan är viktig. Hur det ska se ut i framtiden och om vi ska ta en annan roll är något vi tittar vidare på nästa år. Ordföranden tillade att det pågår ett internt arbete med att uttolka eliagen, systeman svaret och krigsansvaret med syfte att myndigheten ska ha rätt förutsättning att axla roll och ansvar. Toll framförde att han känner igen många av dagens reflektioner och tankar kring utformningen av civilt försvar och att det fortsatta samarbetet med MSB är mycket viktigt. Nyström reflektion var att de kommande planeringsanvisningarna är en viktig förut sättning för vårt fortsatta samarbete och poängterade vikten av ett fortsatt fokus på krisberedskapsarbetet som är en grund även för det civila försvaret. Klassificering enligt nytt regelverk för dammsäkerhet Maria Bartsch berättade om Svenska kraftnäts uppdrag att främja dammsäkerheten. Uppdraget gäller oavsett typ av dammar (t ex gruvdammar, invallningsdammar och vattenkraftsdannnar) och Svk arbetar inom tillsynsvägledning, stöd till beredskapsut veckling (hantera dammhaveri) och forskning och utveckling (inklusive utbildning). Det finns ca 10 ooo dammar i Sverige varav ca 550 st får betydande konsekvenser vid ett dammhaveri. Många av dessa är vattenkraftsdammar. Branschen (medlemsföretag inom Svensk energi) har sedan 1990-talet arbetat med att klassa dammar utifrån kon sekvenser vid ett dammhaveri. Under 2014 beslutades om nya paragrafer i Miljöbalken, en förordning om dammsä kerhet, tillsynsavgifter och föreskriftsrätt för Svk . Klassificering av dammar är nu obligatoriskt och dammarna klassificeras som A om ett haveri kan leda betydande nationella konsekvenser, B om haveriet får stora lokala och regionala konsekvenser och C om dammhaveriet får betydande lokala konsekvenser. Det är dammägarnas ansvar att upprätta konsekvensutredningar och länsstyrelsen fattar det slutliga beslutet om dammsäkerhetsklass. 3/5 Svk har redovisat ett regeringsuppdrag med en plan för implementering av den nya regleringen. Planen innehåller fyra viktiga delar inom information, föreskrifter och vägledning, dammsäkerhetsklassificering samt tillsyn och tillsynsvägledning. 7 miljo ner kr av elberedskapsanslaget är öronmärkt för detta och går direkt till länsstyrelser na. Bartsch berättade om tidplanen för konsekvensutredningar. För de 550 dammanlägg ningar som medför allvarliga konsekvenser ska underlag för klassificering lämnas till länsstyrelserna under 2015 och 2016. Toll ställde frågan om hur man hanterar informationssäkerhet och Bartsch berättade att informationssäkerhet och sekretess tas upp i vägledningen. Nyström ställde en fråga om elberedskapsmedel och Bartsch berättade att länsstyrel serna fakturerar Svk och att ersättning betalas ut efter att länsstyrelserna redovisat plan och beslut om dammsäkerhetsldass. Året efter att en damm klassificerats utgår en tillsynsavgift som betalas av dammägare till länsstyrelsen. Kraftsamling 2015 Linder berättade om Kraftsamling som är Svlcs koncept för samverkan och informat ion till branschen. I år kommer Kraftsamling att inrikta dels på ansvar och roller i kris, dels på säkerhets frågor. Dag t kommer att fokusera på myndighetens roll, hur vi använder elbered skapsmedel och ge konkreta exempel på åtgärder bland annat exempel från branschen. Syftet är att öka förståelsen och öka insynen. Dag 2 säkerhetstema har fokus på itsäkerhet och säkerhetsanalys med syfte öka medvetenhet, bland annat kommer vi berätta om vägledning för it-säkerhetsarkitektur och den reviderade vägledningen för säkerhetsanalys. Nytt för i år är att Kraftsamling hålls vid fyra tillfällen och hittills har ca 140 deltagare anmält sig. Fältövning 2015 Lommerdal informerade om fältövning 2015 där Svk tillsammans med Jämtkraft och Skellefteå kraft övade scenarios där företagen egna resurser inte är tillräckliga och behöver förstärkas med resurser från reparationsberedskapen. Toll berättade att medarbetare från Energimyndigheten deltog i besöksprogrammet och de var väldigt nöjda, framförallt att få möjlighet att se verkligheten. Även FOI och MSB framförde positiv återkoppling från övningen. 4/5 Totalt övade 60 personer och deltog gjorde även Frivilliga Automobil Kåren, Bilkåren, reparationsberedskap och Molosgruppen. 15 observatörer och en (extern) utvärderare deltog och övningen. En rapport är nu på remiss hos Jämtkraft och Skellefteå kraft och i höst ska en plan tas fram utifrån förbättringsförslag från övningen. Några sammanfattande slutsatser är att det behövs bättre information och doku mentation om systemet för reparationsberedskap. Canadastolp-konceptet behöver utvecklas och vi behöver ta fram ett informationsmaterial både för "VD-nivå" samt bättre underlag för arbetsledare och montörer. Slutsatsen är ändå att företagen är beredda på att hantera en störning med resurser från reparationsberedskapen Övriga frågor Magnus Lommerdal berättade om mobila stationer och övning Skalman. Mål med denna övning var att testa larmrutiner, transport av mobila stationer (som väger över 100 ton) samt montage med de rutiner som finns. Övningen visade att anläggningen är i mycket gott skick och rutiner fungerar. Nästa möte 26 november 2015 i Svenska kraftnäts lokaler Sundbyberg Sammanträdet avslutas Ordföranden förklarar mötet avslutat. Justeras Vid protokollet 5/5