SVENSKA — KRAFTNÄT Drift Alexandra Grigoriou 2015-09-15 2015/14 PROTOKOLL Svenska Kraftnäts Driftråd, möte 3-2015 Närvarande Folke Sjöbohm Magnus Brodin Johan Hagsten Jimmy Mattsson Gunnar Erixon Martin Sandin Lars Johansson Per Wikström Göran Bergius Mons Leiknes Andreas Westberg Peter Lindström Erik Ek Alexandra Grigoriou Svensk Energi Skellefteå Kraft AB Vattenfall Elproduktion Ellevio AB Vattenfall Eldistribution Göteborg Energi E.ON Elnät Sverige Svenska kraftnät (punkt 3) Svenska kraftnät (punkt 4) Svenska kraftnät (punkt 6) Svenska kraftnät (punkt 7) Svenska kraftnät (punkt 8) Svenska kraftnät (ordförande) Svenska kraftnät (sekreterare) Frånvarande Matz Tapper Lars-Ola Andersson Svensk Energi Fortum Generation i Godkännande av dagordning Dagordning godkändes. 2 Föregående mötesprotokoll Ingen anmärkning. 3 Driftläget Överförings- och kraftbalanssituationen och viktiga hän delser Erik Ek presenterade hur driftläget har varit under sommaren 2015. Det har varit en mycket lugn sommar med få störningar i stamnätet. Överföringarna över snitt 1 har varit låga. Det har varit mycket vattenproduktion i Norr och stora delar av produktion en har gått till Finland. Marginalerna över snitt 2 har varit goda i stort sett hela som maren. Däremot var situationen över snitt 4 anstängd under den period då mycket kärnkraft var ur drift. För att kunna upprätthålla den driftsäkerheten med minskad reaktiva resurser begränsades snitt 4 vilket under perioder gav upphov till områdespri ser. Det största kraftflödet har gått från Norge via Sverige med export till Finland, Polen, Tyskland och Danmark. Den sena våren och sommaren med relativt låga temperaturer gav upphov till en sen och utsmetad vårflod. Men nu är magasinen i Sverige välfyllda. Antalet åskoväder var också ovanligt få, mindre än en tiondel jämfört med 2014. Antal nätstörningar orsa kade av åska var därför också mycket lågt. Den 29 juli inträffade ett jordskalv vid Gö teborg. För att säkerställa att inga av Svk's stationer tagit skada randades samtliga stationer inom en cirkel på ca 60 km. Inga skador av jordskalvet upptäcktes. Under sommaren anslöts två nya 400 kV ställverk, Högnäs och Loviseholm. Båda kommer ha koppling till 130 kV nätet för att möjliggöra större anslutning av vindkraft. Första juli började ett nytt avtal gälla där Svk får tillgång till en gasturbin på 40 MW i Västhamnsverket i Helsingborg. Gasturbinen ingår i landets snabba störningsreserv och ersätter delar av de gasturbiner i Stockholm som succesivt läggs ned. Presentationen bifogas i bilaga 1. 2/8 Vatten- och magasinsläge Folke Sjöbohm presenterar kraftläget i Norden och Sverige. Vårfloden var sen och drog ut på tiden, på vissa ställen upp till 3 veckor senare än normalt. I Norden, främst Norge, håller magasinen fortfarande på att fyllas men i Sverige har det kulminerat. Den totala tillrinningen i Norden har varit mycket hög under sommaren, t.o.m. högre än nivån "10 % sannolikhet". Den ackumulerade tillrinningsenergin och vattenkrafts produktionen i Sverige för 2015 är redan nu högre än tidigare år och kommer att landa högt vid årets slut. Vindkraftproduktionen i Norden var i augusti ca 35 TWh (summa 52 veckor) varav Sverige står för nästan hälften. Sverige har nu passerat Danmark i vindkraftsproduktion. Nettokraftflödet har gått från Norden till Estland, Holland, Polen och Tyskland. Det är endast från Ryssland som nettokraftflödet har gått till Norden. Sverige har exporterat väldigt mycket under 2015 med en rejäl peak under juli/augusti. Presentationen bifogas i bilaga 2. Vattenfall Eldistribution Gunnar Erixon tycker det hade varit en bra sommar med få allvarliga händelser. Göteborg Energi Martin Sandin informerar om lugn sommar. En händelse inträffade då 60000 kunder blev strömlösa pga. åska. Allt var dock återställt efter 45 minuter. Vattenfall Elproduktion Johan Hagsten berättar att sommaren hade varit lugn. Priserna var extremt låga under sommaren med nedreglering av kärnkraften som följd. Vårflod var sen och utdragen med en del spill. Nu är det mycket vatten i magasinen. Skellefteå Kraft Magnus Brodin informerar att de har haft lite åska och lite vind. En lite större störning i Högnäs inträffade. Ellevio AB Jimmy Mattsson informerar 0111 en sommar med få störningar. Mycket regn i Stock holmsområdet ledde till lite småfel. Ett antal ledningar är ur i Stockholm inför Stockolms Ström-projektet. E.ON Elnät Lars Johansson informerar om en mycket störningsfri säsong. 3/8 4 Elsäkerhet Göran Bergius, elsäkerhetsanvarig på Svk, presenterar elsäkerhet och elbranschens nya gemensamma elsäkerhetsanvisningar, ESA14. Nya ESA14 rullade ut för knappt ett halvår sen. ESA14 hanterar huvudsakligen personsäkerhet vid skötsel av elanläggning ar och består av en Grunddel och en del om Arbete. Det kommer även att komma en engelsk översättning av ESA14, en ESA-röj och ESA-vattenvägar. Det är mycket viktigt med en god personsäkerhet, det har alla företag skyldighet att se till att de har. Många nät- och produktionsföretag börjar dock mer använda sig av entreprenörer ex. byggföretag utan tidigare erfarenhet av elfaran. Personalen här ser inte alltid faran. Det blir även vanligare med företag och personal från andra länder vilka kommer från en annan syn på arbetsmiljö och med ett annat tankesätt. I detta kan det uppstå problem. Vi behöver också goda anläggningar. Är anläggningarna optimalt designade för att arbeta säkert? Det är också viktigt att ha en tydlig drift och att personalen utåt upplevs som kompetenta. Göran kan se att vi står inför tre utmaningar: 1) Arbetsgivarens måste ta sitt ansvar för planeringen av sina arbeten. De skickar ofta över ansvaret till driftledningsorganisationen och låter i viss utsträckning nätägarens funktioner för avbrottsplanering stå för en stor del av planeringen. Ett uppdrag som nätägaren ska utföra. 2) Är våra anläggningar avpassade för att möta behoven av "god skötsel"? Exempelvis ger ökade felströmmar ökade krav på klumpiga jordningsareor vilket i sin tur leder till dålig ergonomi eller mindre säkra arbetsförhållanden. Har vi verkligen koll på hur det ser ut där ute i anläggningen? 3) Tydligheten hos driften. Hur ser vår kompetens och anläggningskunskap ut? Speci ellt i förhållande till att anläggningskompetensen hos Eldriftledare minskar, samtidigt som anläggningskompetensen även sjunker hos drift- och underhållsentreprenören. Kommentar från Lars Johansson, E.ON: I nio fall av tio är det en brist i planeringen. Var sätter man gränsen för kompetensen? Detta är en mycket svår fråga. Kommentar från Jimmy Mattsson, Ellevio: Större kunder som industrier har ofta stora brister i ESA, detta upplever han som ett stort problem. 4/8 5 Frekvensregleringsprojektet, FCP Andreas Westberg presenterar frekvensregleringsprojektet, FCP (Nordic revision of the Frequency Containment Process). Det är NAG (Nordic Analysis Group) som driver projektet. Anledningen till en nordisk grupp är att harmonisera krav på frekvensregleringsreserver inom Norden. Projektet startades upp för att man har sett att frekvenskvalitén har blivit allt sämre. Projektet ska se över kraven på primärregleringen, FCR-N, FCR-D. Därefter ska implementationen börja men hur lång tid den tar vet man ännu inte. I projektet finns också en referensgrupp med medlemmar från de större svenska, norska, finska och danska kraftproducenterna samt tillverkare av turbinregulatorer. Referensgruppen ser till om det är praktisk genomförbart. Är det rimligt? Går det att genomföra? Finns det flaskhalsar? Kravbild består av tre delar. Det första är den tekniska kravbilden dvs. prestandakrav och stabilitet i systemet. Den andra delen är dokumentationen vilket beskriver kraven och hur de ska verifieras. Den tredje delen är verifikationer. Flera verifikationstester kommer behöva göras dvs. fysiska tester. 6 Spänningsregleringsprojektet Mons Leiknes berättar om fortsättningen på spänningsregleringsprojektet, ett projekt som tar upp gemensamma principer för spänningsreglering gällande stamnät, region nät och produktion. De överenskomna principerna projektet har kommit fram till är att när spänningingen är inom normalt driftintervall är det mindre fokus på den reaktiva effekten. Medan när spänningen är utanför normalt driftintervall ska det vara nollutbyte för reaktiva effekten. Projektet har också identifierat en del utvecklingsom råden så som nya bilder, fler mätvärde och nya larmfunktioner. En problembeskrivning som projektet lyfter är anslutningsavtalet där Svk uttrycker att nollutbyte alltid gäller för reaktiv effekt. Utöver identifierade utvecklingsområden för hur nätet ska spänningsregleras krävs en förändring i nätstrukturen för att klara noll utbyte. Projektet kommer att ta fram ett gemensamt dokument för spänningsreglering mellan stamnät, regionnät och producent. Dokumentet bygger på beslutsunderlaget som spänningsprojektet tog fram. Det är främst till för ansvarig "strateg" i kontrollrummet, 5/8 för utbildning men även som stöd för operatörer i kontrollrummet. Varje företag an svar sedan själv för egna detaljerade instruktioner för att uppnå det "Gemensamma dokumentet". I det gemensamma dokumentet kommer det att finnas ett avsnitt som behandlar upp följning för att se till att man når målet med nollutbyte i anslutningspunkterna. Pro jektgruppen kommer bereda information till driftrådet för en sedan eventuell över lämning till planeringsrådet. Svk kommer ta fram egna nyckeltal för spänning för att säkerställa att driftsäkerheten uppfylls samt att ge underlag för kommande åtgärder. Där väljer man ut 12 stationer från norr till söder och mäter det antal timmar spänningen ligger utanför max- och mingräns. Det finns dock både behov att täcka och utvecklingsförbättringar för att uppnå målen. Det behövs verktyg för att kunna skapa spänningsgrafer med bilagor över det reaktiva utbytet. För en bättre uppföljning krävs minutmedelfärden istället för timmedelvärden. Svk behöver också sätta upp mål och nyckeltal för reaktiv effekt. Presentationen bifogas i bilaga 3. 7 Effektreserven 2015/2016 Peter Lindström gav information om effektreserven för 2015/2016. Till årets effekt upphandling har Svk ett krav på totalt 1000 MW, 660 MW produktion och 340 MW reduktion. Aktiveringen av buden på reglerkraftmarknaden sker i pr isordning där man först aktiverar marknadsbuden, sedan effektreserven och sist störningsreserven. Med reduktionsbuden får resursägaren fritt delta på Elspot men måste vid tillslag meddela Svk. Budpriset bestäms av resursägaren men får maximalt uppnå: 3000 €/MWh. Förbmkningsreduktionsresursen måste vara tillgänglig på RKM (reglerkraftmarkanden) om den inte blivit avropad på Elspot. Beträffande produktionsbuden är det Svk och Fingrid som lämnar in bud till Elspot. Dessa bud använd endast då Nord Pool inte kan få till ett priskiyss för elmarknaden. Svk får information från NPS vid utfallet och be stämmer vilka objekt som ska aktiveras för Elspot. Resterande bud som inte blir avro pade på Elspot finns tillgängliga på RKM då de körs av Svk. UMM (Urgent Märket Messages) skickas endast ut vid aktivering av produktionsbuden då reduktionsbuden redan finns på RKM. Vid avrop av produktionsdelen på Elspot skickar Nord Pool Spot ut UMM vad beträffar volymer och timmar och Svk skickar UMM med avseende på vilket objekt det gäller. Vid avrop av produktionsdelen på RKM skickar Svk ut UMM. 6/8 Presentationen bifogas i bilaga 4. 8 Övriga punkter • Magnus Brodin tog upp frågan om möjligheten att nyttja Styrel för AFK. AFK ska inte ingå i Styrel då AFK ska omfatta 20 % av den förbrukning som kopplas bort genom MFK enl. Svk's föreskrifter. Från SvKFS 2012:1: 2f§ Förberedelser av frånkopplingar ska ske så att den förbrukning som ska kunna frånkopplas genom MFK till högst en femtedel omfattar förbrukning som ska kunna frånkopplas genom AFK enligt 3§. • De sista Rakeltestens resultat diskuterades och vaije aktör fick feedback om man lyckats väl eller ej. Resultaten från de tre sista sambandsproven bifogas i bilagas. 9 Frågor att behandla vid kommande möten > Stockholms Ström > NordBalt > SydVästlänken 10 Nästa möte 1 december 2015 kl.9-15. 7/8 ii Bilagor Bilaga l, Händelser i kra ftsystemet v.20 - v.34 2015 (Svk) Bilaga 2, Vatten- och magasinsläge (Svensk Energi) Bilaga 3, Spänningsregleringsprojektet (Svk) Bilaga 4, Effektreserven (Svk) Bilaga 5, Resultat Rakel, nationellt sambandsprov (Svk) Justeras Vid protokollet Erik Ek Alexandra Grigoriou