Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Malmö 2015-06-09 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet [email protected] Specialistpsykolog, psykoterapeut Barn- och Ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) Gamlestaden, Göteborg www.gu.se 1 Bakgrund • Våld mot barn i familjen – ett folkhälsoproblem • 10 % av alla barn upplever våld i familjen enstaka gångar, 3-5 % upprepade gångar (Annerbäck, 2010; Janson 2011) • Negativa konsekvenser av våldet är väldokumenterade • Studier av våldsutsatta barn inom BUP är sällsynta (Lindell & Svedin, 2005, Hultmann & Broberg, 2012, 2015). • Utredning och behandling inom BUP – i behov av utveckling (Maria Eriksson, 2006) www.gu.se 2 Studierna på BUP Gamlestaden • Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3 4). •  Strukturerade för risk-/skyddsbedömningar (studie 5). http:// www.gu.se/ •  Prövande av olika behandlingsmetoder för vålds-utsatta barn med psykiatriska symtom (studie 6). www.gu.se 3 www.gu.se 4 Barnmisshandelskommittén 2001 • Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. SOU 2001:72 www.gu.se 5 Varför undviker man frågan om våld? • skadar mer än gör nytta • tidsbrist • behandlaren gör patienten upprörd • den yrkesverksamma uppfattar det inte som ett ansvarsområde inom professionen • föreställning att problemet inte finns bland de patienter verksamheten möter •  (Todahl, 2009) www.gu.se 6 Läkartidningen År 2009 www.gu.se 7 • Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3 4). • Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 5). • Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 6). www.gu.se 8 ”Asking routinely about IPV in a child and adolescent psychiatric clinic: A qualitative study” • 14 behandlare intervjuades om erfarenheter av att fråga rutinmässigt om våld med ett skriftligt frågeformulär • 5 socionomer, 8 psykologer, 1 sjuksköterska • 13 kvinnor, 1 man • Behandlarna hade ingen formell utbildning om våld i nära relationer men hade uppmärksammat problematiken bland patienterna under flera år (Hultmann, O., Möller, J., Ormhaug, S., Broberg, A., J. Fam. Violence, 2014) www.gu.se 9 Partner Violence Screening (PVS) Ifylld av r Mammar Pappa r Annan: 1.  Har Du blivit slagen, sparkad, knuffad eller skadad på annat sätt under barnets livstid? r Ja under de senaste 12 månaderna r Ja, 1-3 år sedan r Ja, längre än 3 år sedan r Nej Om du blivit skadad av någon under de senaste tre åren, vem var det som skadade dig? r En person som jag har ett förhållande med r r En person från ett tidigare förhållande r Någon annan 10 www.gu.se Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder Ambivalens Användbart Skada patienten På mitt eget sätt Hanterbart Andra saker är viktigare Tillkortakommanden Klargörande Starka negativa känslor www.gu.se 11 Slutsatser • Familjesamtalet (30 % av alla nybesök) måste kompletteras med individuella samtal med mamma, pappa och barn • Vi rekommenderar användning av en kort skriftlig kartläggning för våld mellan föräldrar inom BUP • Behandlare tillfrågar nu skriftligt om partnervåld vid merparten av nybesöken www.gu.se 12 • Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3 4). • Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 5). • Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 6). www.gu.se 13 Life Incidence of Traumatic Events (LITE) • Kartläggning av potentiellt traumatiserande upplevelser och reaktioner (Ricky Greenwald 1999) • Tidsåtgång – 10-20 minuter • Validerat in Sverige (Nilsson et al, 2010) • I studien ingick barn i åldern 9 till 17 år. 14 www.gu.se Frågor barnen besvarade om våld Har du… • sett föräldrar (annan vuxen) som slagit sönder saker eller skadat varandra? (bevittna våld) • fått stryk, blivit slagen eller skadats av någon? • blivit bunden eller instängd i trångt utrymme? • tvingats göra sexuella handlingar? (direkt utsatt för våld) Följdfrågor… 15 www.gu.se Följdfrågor • hände det hemma eller utanför hemmet? • hur många gånger? • hur gammal var du (första gången)? • hur upprörd eller omskakad blev du då? • hur mycket besvärar den erfarenheten dig idag? 16 www.gu.se 17 www.gu.se Förekomst av våld inom BUP 305 informanter % N •  No FV or IPE inte utsatt 33% 100 • IPE only våld utanför familjen • FV only våld i familjen 19 % 59 21% 63 • FV + IPE i och utanför familjen 27% 83 Total 100 % 305 Hultmann & Broberg, J interpersonal violence, 2015 www.gu.se 18 Slutsatser av prevalensstudien på BUP Gamlestaden • Nästan hälften av patienterna uppger att de varit utsatta för våld i sin familj (48 %) Jämfört med patienter som INTE upplevt våld hade de som upplevt våld i och utanför familjen: • oftare PTSD diagnos • flera självrapporterade psykiska problem Jämfört med patienter som enbart upplevt familjevåld eller enbart upplevt våld utanför familjen: • Skattade de dubbelt utsatta patienterna våldsupplevelserna mera negativt www.gu.se 19 Att använda frågeformulär • Ersätter inte behandlarens bedömning • Är ett stöd för bedömningen • Prata med barn och föräldrar om resultatet • Hela berättelsen kanske inte kommer i den inledande intervjun 20 www.gu.se Att tänka på när man frågar om våld • skriftliga frågor rekommenderas vid rutinmässig kartläggning • följ skyldighet anmäla till socialtjänst. • ett genuint intresse för svaret måste finnas • följ upp svaret med ytterligare samtal eller hänvisning • frågor om våld bör inte ställas i familjesamtal www.gu.se 21 Att fråga på rutin i vissa verksamheter kan rekommenderas • om det är vanligt förekommande • det kan ha betydelse för barnets psykiska och somatiska hälsa • det kan ha betydelse för de åtgärder man kan föreslå www.gu.se 22 • Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3 4). • Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 5). • Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 6). www.gu.se 23 Uppdrag från Socialstyrelsen till Göteborgs, Karlstads, Örebros universitet och Mälardalens högskola •  Risk-/skyddsbedömningen som har utvecklats på Psykologiska institutionen i samarbete med behandlare på BUP Gamlestaden prövas nationellt inom BUP, Socialtjänsten och socialtjänstanknutna verksamheter (kvinnojourer, Utväg, Bojen, etc.) •  Insatser och risk-/skyddsbedömningar av våldsutsatta barn (iRiSk) •  http://www.gu.se/ •  http://psy.gu.se/digitalAssets/1532/1532050_iriskrapport-2015x.pdf www.gu.se Utvalda resultat av iRiSk projektet • Strukturerade utredningsmetoder efterfrågas inom BUP (och socialtjänst) • Svårt att få igång rutinmässig och fördjupad kartläggning av våld inom BUP. Risk-/skyddsbedömningar ej prövade alls inom BUP. • De prövade instrumenten (kartläggning, fördjupad kartläggning och risk-/skyddsintervjuer) fungerade bra i den mån de användes. • Fördjupade frågor vid utfall på rutinmässig kartläggning (VIF) visar på höga nivåer av våld mot förälder – och mot barn också. www.gu.se Exempel på fördjupade frågor till barn 9-17 år vid boende hos mamma och umgänge med pappa •  Frekvens och upplevelse av kontakt med pappa ”Har du någon gång känd dig rädd eller otrygg när du är med pappa?” •  Frågor om pappas alkohol- eller drogbruk ”Dricker pappa öl, vin eller sprit när du är med honom?” ”Blir pappa full eller ”konstig”?” -dessa frågeområden inventeras även gällande boendeföräldern •  Eventuell ofrivillig kontakt med pappa ”Kontrollerar pappa dig, vad du gör, eller var du är, på något sätt (med it-teknik)?” www.gu.se 26 Frågor om våldet till barn 9-17 år •  Fysiskt våld ”Smällt till dig på handen, armen eller benet” ”Kastat eller knuffat dig ned på golvet” •  Psykiskt våld ”Gapat skrikit eller skällt på dig” ”Svurit eller förbannat dig” •  Frågor om barnets involvering i föräldrars våld ” När din pappa gör din mamma illa: •  skriker något till dem från ett annat rum •  Hämtar du hjälp, till exempel genom att ringa någon eller hämta en granne” •  Försöker du stoppa din pappa från att göra din mamma illa genom att gå emellan, dra isär eller skydda din mamma?” www.gu.se 27 Resultaten av 90 risk-/skyddsintervjuer på BUP Gamlestaden • Höga nivåer av våld från både mamma och pappa (tabell 3, s. 19, Psykologexamensuppsats av Carl Nilsson & Jonas Bretan, Göteborgs universitet, 2014) • Våra våldsutsatta patienter träffar sällan eller aldrig sin pappa och är nöjda med det (Psykologexamensuppsats av Maria Davidsson, Göteborgs universitet, 2015). • Det våld barn rapporterar från mamma ligger närmare i tiden (MD). • Barns nöjdhet med umgänge och boendeförälder samvarierar med barnens rapportering om våldutsatthet (MD). www.gu.se • Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3 4). • Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 5). • Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 6). www.gu.se 29 www.gu.se TF-KBT fortsatt • 10-15 sessioner á 90 minuter • Fungerar för barn 3 år och äldre • Föräldrar (icke- våldsutövande) är delaktiga i behandlingen • Fokus är färdighetsträning och traumabearbetning • Kreativ och flexibel modell • Fungerar även för barn med komplexa trauman 31 www.gu.se P-R-A-C -T-I-C-E • Psychoeducation and parenting skills • Relaxation • Affect modulation • Cognitive coping and processing • Trauma narrative • In vivo mastery of trauma reminders • Conjoint child-parent sessions • Enhancing future safety and development 32 www.gu.se