Tuppens utvärdering ht 2014 - vt 2015 Utvärdering Tuppen ht 2014 - vt 2015 Projekt Lera Syfte Vi blev nyfikna på hur olika material påverkar barns skapande. Vi valde lera, ett material som är mycket föränderligt, vilket lockar till ökad nyfikenhet och utforskande. Vad är det som gör att barnen skapar något? Är det materialet som talar till barnen? Vad händer om samma material presenteras i olika former? En utgångspunkt för postkonstruktionistisk teori är att tingen ses som aktiva i sig själva, som något som får saker att ske även utan människors inblandning. Material och miljöer ses som agentiska, det vill säga att de är aktiva igångsättare som får saker att hända i verksamheten. Ur skolverkets ”uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan” Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal; ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring Lpfö 98/10 s. 9, 10 Metod Leran talar till alla sinnen, den kan användas både tvådimensionellt och tredimensionellt och innehåller många möjligheter. Barnen får möta leran i olika former vid olika tillfällen: kuber, bollar och korvar. Vi utmanar dem genom att låta dem få prova, ställa frågor och benämna det de gör så att de ser,hör och kommunicerar med varandra. Även små barn utan verbalt språk visar med ljud och ansiktsuttryck vad de menar. Vi har använt oss av foton, filmer och anteckningar för att dokumentera de olika gruppkonstellationerna/lertillfällena. Genom vårt systematiska kvalitetsarbete har vi samlat underlag ex med hjälp av projektmallen, för att kunna reflektera och diskutera och på så vis föra projektet vidare. Med hjälp av planeringar, reflektioner, pedagogisk handledning och utvärderingstillfällen kunde vi få den tid vi behövde för att genomföra, utveckla och utvärdera vårt projekt. Hur lär barnen av varandra? Hur lär barnen av varandra - när de möter leran, med sina olika erfarenheter, åldrar, i olika konstellationer? Vad gör de? Vad säger de? Vi ser att de ser varandra, söker kontakt, söker respons på det de själva gör. Ex Lewit: ”Meja, vad heter du?” Harry gör kraschljud när han slår bollarna i bordet och Meja tittar på och ser glad och intresserad ut. Sigrid ser sin familj i de olika storlekarna på korvarna. De olika formerna, vad säger de? Kuber: bankar, radar, staplar, bygger, trycker, pillar isär, bygger upp. Bollar: samma som kuber + rullar, studsar. Korvar: samma som kuber + mer fantasi - det blir något, barnen gör/ser olika saker, tex sniglar, familjemedlemmar. Barnen benämner: Lång, kort, liten, stor, många, familjemedlemmar, kall, den luktar illa. Vad är det som gör att barnen skapar, formar något? När kan de bestämma sig för att det ska ”bli” någonting? Vad har barnen för erfarenheter? Vad kan de sätta i relation till sina erfarenheter? Finns det ett ”klotterstadie” i lera som det som finns i ritutvecklingen? Vad gör barnen med leran i olika gruppkonstellationer? Äldre kompis/ensam/samma ålder? Vi upplever att konstellationerna av barn inte har haft någon större betydelse. Däremot kan vi se att formen på leran, hur många gånger de har mött leran har gjort att seendet och fantasin har utvecklats. Reflektion med barnen Vi pedagoger såg görande och fantasi vid lertillfällena. Vi satte oss med några barn och tittade på bilder och filmsnuttar. Vi frågade vad de gjorde. De sa oftast: ”Jag!” och blev glada då de kände igen sig själva. Ett par av de äldre barnen svarade: ”Vi degar”, ”Jag vill dega”,”Bygger en snigel”, ”Jag gör en studsboll, studsar den upp i luften” Att ha en efterföljande reflektion, pedagog+barn med bilder och film visar vad och hur barnet gjorde under sin stund vid lerbordet, det gör att barnet får mer förståelse/insikt/ lärdom om sitt eget görande och lärande. Syfte med reflektion För att barnen ”ska få tillbaka” det de gjort, att de får se sig själva i den situationen. Att kunna se, tänka efter, få en fråga att svara på och att bli uppmärksam på sitt eget görande. Pedagogernas funderingar efter reflektionen: Vi ser att film intresserar barnen mer än bilder under reflektionstillfället. Vi upplever att det är bra att reflektera nära inpå tillfället för att intresset ska finnas kvar. Vi behöver prova reflektera fler gånger för att barnen ska utveckla sin förmåga att reflektera. Här kände vi att vi skulle vilja jobba mer med barnens berättande och reflekterade. Vilka frågor ska vi ställa? Öppna och tydliga frågor, tex ”Vad gjorde du där?” ”Vad var det som hände?” så att barnen med egna ord och gester kan visa vad de menar. Barns delaktighet och inflytande är mycket viktigt. Barnens frågor och resonemang blir betydelsefulla för hur pedagogerna senare väljer att gå vidare. Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, s. 15 Fokus under vårterminen Reflektion har mest varit i fokus under våren. Detta för att kunna få de ordentliga djupdykningarna och för barnens möjlighet att komma till tals och uttrycka sig på olika sätt bland annat genom tal, kroppsspråk, skapande och dramatisering. Tillägna sig innebörden i begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld. Utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. Berätta för mig Vem är ”mig”? Mig är mottagaren tex: mig, dig, vi, oss, er, barn, pedagoger, föräldrar. Bakgrund De gånger vi pedagoger har reflekterat med barnen kan vi se en viss ovana vid att se, tänka och uttrycka sig på olika sätt. Vad händer med snön när vi tar med den in? - Vad har hänt? - Den har blivit liten. - Snön är där ute. - Vatten, den är jätteblöt! - Vatten också ute. Den har blivit lite Syfte Alla barn ska få en chans att komma till tals och bli lyssnade på. De ska få möjlighet att uttrycka sig på olika sätt bla genom tal, kroppsspråk, skapande och dramatisering. Barnen får sätta ord på det de tycker är viktigt och intressant, samt att de får utveckla sin förmåga att lyssna och reflektera-själva och tillsammans med andra. Med hjälp av utforskande frågor får barnen möjlighet att reflektera, fundera och ställa nya frågor. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn: * tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld * utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv * utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Lpfö 98/10p sid 10 De 100 språken De 100 språken är en metafor för barnens uttryckssätt och hur de kommunicerar i samspel med sin omgivning. En bärande idé i filosofin är att utveckla alla barns uttrycksmöjligheter. Det inte ska finnas några gränser mellan lek och lärande och vi ska använda alla våra sinnen. Ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. De tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten och fantasin, vetenskapen och fantasteriet, det inre och det yttre görs till varandras motsatser. Loris Malaguzzi Delaktighet/Demokrati Delaktighet är grunden för ett demokratiskt samhälle. Delaktighet fostrar till engagemang och förståelse för andra människor. Vi uppmuntrar och arbetar för ett klimat med mycket delaktighet, för barnen, föräldrarna och personalen. Varje barn är delaktig i leken, gemenskapen och lärandet. Barnen påverkar hela förskolans verksamhet. Vi använder oss av olika metoder/verktyg och kunskap för att se och ta tillvara på barnens delaktighet. Vi är lyssnade och engagerande pedagoger där varje pedagogs ansvar är att stödja barnets rätt att föra sin egen talan. Utdrag ur Fasanens pedagogiska plattform. Gemensam målning Vi gör en gemensam målning vid flera tillfällen i ateljén Sedan får barnen en och en välja ut en varsin bit som de tycker om. De har en ram till hjälp. De som vill får sedan berätta om biten de valt. Vad ser de i bilden? Mamma- och Pappaintervjuer Vi pedagoger valde frågor som för oss kändes relevanta för barnen. Vi ville att de skulle få tänka efter/fundera, och prova uttrycka sina tankar i gester, ord och skapande (rita). - Vad gör din mamma/pappa när du är på förskolan? - Vad tycker din mamma/pappa om? - Vad är din mamma/pappa bra på? Sagan om den lilla lilla gumman och Bockarna Bruse För att få möjlighet att uttrycka sig på olika sätt bl a genom tal, kroppsspråk, skapande och dramatisering valde vi att berätta och reflektera kring dessa två sagor. Detta för att få möjlighet att lyssna, se samband, begrepp, utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd, och kommunicera med andra. Sagan om den lilla lilla gumman Vi har vid flera tillfällen och i mindre grupper läst boken Sagan om den lilla lilla gumman. Vid dessa tillfällen har barnen tillsammans med en pedagog reflekterat kring sagan, bilderna, innehållet och vad som händer. Pedagogerna har haft en del frågor som återkommit till alla barn i de olika grupperna. Utifrån vad barnen svarat har pedagogen formulerat nya frågeställningar. Vid andra tillfällen har barnen i mindre grupper med en pedagog satt upp bilderna från sagan på väggen. Under uppsättningen av bilderna läste pedagogen sagan, reflekterade med barnen kring bilderna, innehållet och vad som hände. - Kaffelatte, varmt Glad blomma, den är jättetokig En spindel (nystanet med stickor) Bladet inne i kaffet. Spindel, kaffe är jättevarmt - Springer iväg katten. - Han hoppar, han hoppar rakt - Gumman ledsen. - Hon är inte ledsen, hon är arg. Katten är ledsen. Katten hoppar rakt Ett av barnen uppmärksammar hur katten hoppar då gumman schasar iväg den. - Titta, katten hoppar rakt. Vid ett senare tillfälle fick barnet med två av sina kompisar möjlighet att utveckla sin teori genom att återigen samtala kring detta. Han sa den här gången också att ”Katten hoppar högt.” ”Katten hoppar långt.” Vi pedagoger utmanade barnen: - Kan du hoppa rakt? - Kan du hoppa framåt/bakåt/åt sidan? Barnen hoppade åt olika håll, och visade varandra och pedagogen olika sätt de kunde hoppa på, tex ”hoppa runt”. Vid ett senare tillfälle utmanas han också i att rita hur katten hoppar rakt. Bockarna Bruse Vi spelar först upp bordssagan för att barnen ska ha den i färskt minne. Sedan turas barnen om att spela upp sagan på scenen och vara publik. Rekvisita: bock- och trollmössor, bänken från hallen får vara bron. En pedagog stödberättar sagan under dramatiseringen. Barnen fyller i det de vill. För varje gång de spelade upp sagan så uttryckte de sig mer i ord, gester och rörelse. De blev mer säkra på sina roller och kunde ta över berättandet av sagan. Publiken var ”med” och visade intresse med ljud, rörelser och ansiktsuttryck. Vi upplevde att barnen var intresserade, att det kändes roligt och lustfyllt. Vingen ville komma in till oss på Tuppen och titta på teater med Bockarna Bruse. Tuppens barn spelade upp sagan inför en nu ganska stor publik. Vi turades sedan om tillsammans med Vingen att spela upp sagan. På samlingen reflekterade vi kring de kortfilmer vi spelat in under Vingenbesöket. Under tiden barnen tittade på filmerna kommenterade de mer med ljud än med ord. Vi upplevde att barnen var glatt igenkännande. Vid flertalet tillfällen har barnen själva tagit initiativ till att spela sagan, både ute och inne. Vi projicerarade en bild av Bockarna Bruse på ett fritt hängande vitt tyg. Samtidigt hörs ”Lilla bocken Bruse” och sedan också Sagan om bockarna Bruse ur högtalarna på hyllan. Vi går till 4H-gården för att besöka Bockarna Bruse ”på riktigt” Vi ville ge barnen upplevelsen av att få se bockarna på riktigt - se hur de bodde, röra vid dem, känna deras päls, deras doft, höra hur de låter. Få se getternas horn, klövar, hur de rör sig. Se deras mat, vattenhink, bajs. Barnens kommentarer från besöket: - Lilla bocken Bruse!! - Stora bocken Bruse! Stora horn! - Bajs! - Äter mat! - Men var är trollet? Vid ett återbesök på 4H-gården fick barnen själva ta kort på det de tyckte var intressant/ roligt. Getbajs Sniglar Albin ville knäppa kort på Isak. - Får Albin knäppa kort på dig? - Jaa. Vilka berättare får barnen bli? Vad får de berätta om? Under uppstarten av projektet blev det mycket fokus på pedagogplanerade tillfällen med pedagogvalda frågor. Vi valde detta för att ”komma igång” med reflektioner och berättande. Barnen berättar under både pedagogplanerade situationer och då de själva pratar och kommunicerar. Barnens egna berättande (ett axplock) Meja berättar på sovvilan: - Pappa köra bilen! Pappa köra bilen! Pappa cykla jobbet! Mamma köra bilen! Albin berättar att mormor har två katter. Isak berättar vid maten att han ser bokstäverna från glasdörren i skuggan på golvet: - Bokstäver! Kommer där! (Pekar och visar på dörren.) Felix sitter och gungar och berättar om sopbilen som kör förbi och vad den ska göra. Linnea berättar på sovvilan om boken hon läst hemma: - Grege gris är jättegrinig. Han är alltid sur, så här. (Visar med ansiktet en sur min.) Frank berättar att stora bocken (på förskolebesöket till 4H-gården) hade stora horn. Lewit berättar att pappa åkt flygplan och räknar sedan upp alla i sin familj med namn. Föräldrasamverkan På föräldramötet fick föräldrarna i uppgift att skriva ner och berätta för varandra när deras barn berättar, i vilka sammanhang barnet berättar och vad berättar barnet? ”På vägen hem, vid matbordet, vid sovning. I leken med bilar.” ”På förfrågan vid matbordet hur dagen vart. Spontant vid situationer som påminner om något de gjort på förskolan.” ”Alltid innan läggdags! Ibland i bilen på väg hem.” ”I bilen, i leken, med föräldrarna och mormor och morfar. När vi handlar. När vi läser saga.” ”I soffan. I sitt rum när vi leker.” ”Hemma, på väg till och från förskolan. I bilen, när hon leker, när vi cyklar. När vi har besök, pratar i telefon.” ”Om dagen vad de har gjort tex lekt bockarna bruse. Vad de ätit oftast kommer han ihåg mellanmålet ibland lunchen.” ”Att ni har lekt. Ev att det har målats och lekt ute.” ”Det hon ser. Om bilar, bussar, grävmaskiner. Djur hon ser och har träffat/sett. Färger, vad som är stort och litet.” ”Mycket om känslor. Att man kan sakna någon och jag älskar dig. Om han gjort illa sig etc. Att man ska göra saker tillsammans.” Flera av föräldrarna kände igen att barnen sagt att man kan göra ”tillsammans” vilket vi pedagoger ofta säger till barnen då de har en lite svårare uppgift som en vuxen eller en kompis kan hjälpa till med tex hälla upp mjölk, ta ner en sagolåda eller klä på sig överdragsbyxorna. Barnen berättar hemma om vad de upplevt och lärt sig på förskolan. Här ser vi att föräldrar och barn berättar om vad förskolan gjort för skillnad för barnen. Analys Lera Vad såg vi? Vi pedagoger såg att barnen använder sig mycket av matematiska termer tex rada, stapla, räkna antal, benämna storlek, längd och form. De testar riktning och fart genom att rulla eller studsa bollarna. De utgår från sina erfarenheter, sitt kunnande och sina referensramar. Vad är det som gör att barnen skapar eller formar något? När gör de dessa upptäckter? Vi kan se att det oftast ”blir” något i efterhand. Barnen har sällan bestämt sig innan vad det är de ska skapa. Kan det vara så att barnen ”kan” välja vad det ska bli när de har blivit mer bekväma och provat leran flera gånger? Eller lär de av oss och varandra? Eller måste de vara äldre och mognare? Vi blev nyfikna på vad barnen har att säga och vad de funderar på. Vi vill ge dem möjlighet att utveckla sitt eget berättande. Berätta för mig Varför har vi gjort de val vi gjort? Intervjuer för att utmanas i, och öva på att reflektera, uttrycka tankar och berätta. Sagor för att få möjlighet att uttrycka sig på olika sätt bl a genom tal, kroppsspråk, skapande och dramatisering. Få möjlighet att lyssna, se samband, begrepp, utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd, och kommunicera med andra. Hur ska vi få fatt i det förändrade kunnandet? Genom att ge barnen möjligheter till utforskande, upptäckter och nya situationer där deras tidigare erfarenheter kan användas för att utveckla nya teorier. Dokumentera dessa tillfällen, samla i SKA-pärmen. Se över materialet för att se barnens upptäckter/lärande. I förra årets utvärdering står det att vi kom av oss i användandet av SKA-projektmallen men att vi skulle fortsätta och bli bättre på att fylla i och använda oss av den. Under det här året har vi verkligen använt oss av projektmallen och kommit vidare i projekten med hjälp av den. Nya lärdomar Vi har under pedagogiska handledningar fått mycket lärdom om hur man går tillväga från början av och under ett projekt. Att vi alltid ska gå tillbaka till bakgrund, syfte och mål och svara på de frågor vi ställt oss. Att vi kritiskt ska granska de val vi gör, de frågor vi ställer och om de gör någon skillnad. Hur går vi vidare och varför? De frågor vi ställer, gör de någon skillnad? Kanske hade en annan sorts frågor (särskilt vid mamma/pappaintervjuerna), eller bara ett samtal varit mer intressant för barnen och också fått igång berättandet. Vi pedagoger kände ändå att de frågor vi valde var så nära vi kunde komma ett litet barns erfarenheter och vardag. Vilka berättare får barnen bli? När får barnen bli berättare? Berätta för mig - Jag lyssnar på dig ”Berätta för mig” kan inte existera utan att ”Jag lyssnar på dig”. Barnen får bli berättare under vistelsen på förskolan. Det behövs tid, engagemang och respekt från alla inblandade (barn, vuxna, föräldrar, pedagoger) för att bli bra lyssnare. Känslan att få bli lyssnad på är viktig för att också kunna bli en berättare, tex när man spelar upp Bockarna Bruse inför en publik, eller att kunna föra ett samtal/ha en dialog, att jag kan få göra min röst hörd även om någon annan vill komma till tals eller till och med tycker olika. Vi ska bli lyssnare.
© Copyright 2024