Analys: Bockarna bruse
Mediedesign grund: Ljuduppgift
Södertörns högskola VT 2015
Grupp 10
Bockarna bruse
Dramaturgisk analys
En bra berättelse ska innehålla en intressant handling, en karaktär som väcker känslor och
en struktur och driver historien framåt. (PPP) Sagan om Bockarna bruse har en enkel
dramaturgi med mycket fokus på karaktärerna. Att sagan är enkelt uppbyggd kan förklaras
med att det är en saga som oftast berättas för barn.
Karaktärerna i Bockarna bruse har typiska drag som är lätta att relatera till. En bra karaktär
har en svaghet och i historien om Bockarna Bruse är karaktärernas svaghet just rädsla, en
känsla med hög igenkänningsfaktor. Bockarna Bruse är huvudkaraktärer och förklaras på ett
pedagogiskt sätt; den minsta bocken har svag röst, lätta steg och är mest rädd för trollet.
Vidare kommer mellanbocken och tillslut kommer den stora bocken som inte visar någon
rädsla för trollet. Berättelsen speglar bockarnas rädsla för trollet, det mod som krävs för att
korsa bron och glädjen över att tillslut besegra trollet. Trollet i sagan är opponent och
antagonist till huvudkaraktärerna, bockarna Bruse. Trollet målas upp som en elak varelse
och förmedlas genom introduktionen av mörkare musik, bockarnas ökade hjärtslag samt att
den harmoniska musiken och fågelkvittret avtagit.
Det är inte så mycket dialog i sagan om Bockarna Bruse. I vår ljudversion av historian
upptäckte vi att många av ljuden som används inte ersätter dialog och prat, utan mycket av
innehållet faktiskt berättas med just ljud och intensitet i berättandet.
Storyn om Bockarna bruse har en extremt återkommande rytm genomgående. Vi möter
många återkommande verktyg som ljud i berättelsen. Även miljön är statisk. Berättaren får
återge bockarna som en och samma karaktär, fast i tre olika skepnader. Trollet är också
återkommande och oföränderlig. Att det är tre bockar i sagan är inte någon slump. Strukturen
i film är ofta uppbyggd på just tre akter;
Akt 1: Exposition
Akt 2: Fördjupning
Akt 3: Upptrappning, konfliktlösning och avtoning
I akt 1 presenteras första bocken, här introduceras även miljön via anslag som fågelkvitter,
tuggandet av gräs och en harmonisk musik.
I akt 2 presenteras andra bocken. Historian fördjupas, återigen får lyssnaren uppleva bocken
som en snäll och god karaktär som bara vill korsa bron till gräset på andra sidan.
I akt 3 får vi möta tredje bocken. Istället för den nästintill hjälplösa karaktär som visat sig i de
andra bockarna få vi nu träffa en stark och modig större bock som inte räds trollet under
bron.
Bockarna bruse har två utmärkande vändpunkter. Vändpunkt 1 sker då första bocken ser
trollet och känslan i sagan ändras från att vara glad och enkel till att bli skrämmande och
mörk. Detta trappas sedan upp då den andra bocken passerar bron och vi återigen får träffa
trollet, som en varelse som skapar skräck hos de små bockarna. Men vändpunkt 2 sker inte
förrän den sista bocken och trollet möts i en duell. Intensiteten i historien är på topp och
trollet blir avslutningsvis besegrat och nersparkat från bron.
Analys: Bockarna bruse
Mediedesign grund: Ljuduppgift
Södertörns högskola VT 2015
Grupp 10
Den dramaturgiska premissen i sagan handlar om mod och genom att vara stark kan man
uppnå sina mål.
Vi upptäckte under arbetet att vi tolkat sagan om Bockarna Bruse på lite olika sätt. Det har
sin naturliga förklaring i att ingen av oss har sett en filmatisering av sagan och att våra
föreställningar kommer ifrån varje gruppmedlems respektive dagis och förskola. Vi har även
fått rapporterat från ljudtekniker/redigerare Ida Norrstad att historien om Bockarna Bruse inte
är förlegad, utan lever vidare på förskolor och dagis runt om i landet i nutid.