Analys: Bockarna bruse Mediedesign grund: Ljuduppgift Södertörns högskola VT 2015 Grupp 10 Bockarna bruse Dramaturgisk analys En bra berättelse ska innehålla en intressant handling, en karaktär som väcker känslor och en struktur och driver historien framåt. (PPP) Sagan om Bockarna bruse har en enkel dramaturgi med mycket fokus på karaktärerna. Att sagan är enkelt uppbyggd kan förklaras med att det är en saga som oftast berättas för barn. Karaktärerna i Bockarna bruse har typiska drag som är lätta att relatera till. En bra karaktär har en svaghet och i historien om Bockarna Bruse är karaktärernas svaghet just rädsla, en känsla med hög igenkänningsfaktor. Bockarna Bruse är huvudkaraktärer och förklaras på ett pedagogiskt sätt; den minsta bocken har svag röst, lätta steg och är mest rädd för trollet. Vidare kommer mellanbocken och tillslut kommer den stora bocken som inte visar någon rädsla för trollet. Berättelsen speglar bockarnas rädsla för trollet, det mod som krävs för att korsa bron och glädjen över att tillslut besegra trollet. Trollet i sagan är opponent och antagonist till huvudkaraktärerna, bockarna Bruse. Trollet målas upp som en elak varelse och förmedlas genom introduktionen av mörkare musik, bockarnas ökade hjärtslag samt att den harmoniska musiken och fågelkvittret avtagit. Det är inte så mycket dialog i sagan om Bockarna Bruse. I vår ljudversion av historian upptäckte vi att många av ljuden som används inte ersätter dialog och prat, utan mycket av innehållet faktiskt berättas med just ljud och intensitet i berättandet. Storyn om Bockarna bruse har en extremt återkommande rytm genomgående. Vi möter många återkommande verktyg som ljud i berättelsen. Även miljön är statisk. Berättaren får återge bockarna som en och samma karaktär, fast i tre olika skepnader. Trollet är också återkommande och oföränderlig. Att det är tre bockar i sagan är inte någon slump. Strukturen i film är ofta uppbyggd på just tre akter; Akt 1: Exposition Akt 2: Fördjupning Akt 3: Upptrappning, konfliktlösning och avtoning I akt 1 presenteras första bocken, här introduceras även miljön via anslag som fågelkvitter, tuggandet av gräs och en harmonisk musik. I akt 2 presenteras andra bocken. Historian fördjupas, återigen får lyssnaren uppleva bocken som en snäll och god karaktär som bara vill korsa bron till gräset på andra sidan. I akt 3 får vi möta tredje bocken. Istället för den nästintill hjälplösa karaktär som visat sig i de andra bockarna få vi nu träffa en stark och modig större bock som inte räds trollet under bron. Bockarna bruse har två utmärkande vändpunkter. Vändpunkt 1 sker då första bocken ser trollet och känslan i sagan ändras från att vara glad och enkel till att bli skrämmande och mörk. Detta trappas sedan upp då den andra bocken passerar bron och vi återigen får träffa trollet, som en varelse som skapar skräck hos de små bockarna. Men vändpunkt 2 sker inte förrän den sista bocken och trollet möts i en duell. Intensiteten i historien är på topp och trollet blir avslutningsvis besegrat och nersparkat från bron. Analys: Bockarna bruse Mediedesign grund: Ljuduppgift Södertörns högskola VT 2015 Grupp 10 Den dramaturgiska premissen i sagan handlar om mod och genom att vara stark kan man uppnå sina mål. Vi upptäckte under arbetet att vi tolkat sagan om Bockarna Bruse på lite olika sätt. Det har sin naturliga förklaring i att ingen av oss har sett en filmatisering av sagan och att våra föreställningar kommer ifrån varje gruppmedlems respektive dagis och förskola. Vi har även fått rapporterat från ljudtekniker/redigerare Ida Norrstad att historien om Bockarna Bruse inte är förlegad, utan lever vidare på förskolor och dagis runt om i landet i nutid.
© Copyright 2024