Pedagogiskt arbetssätt på Myrans heldagsskola
Orminge skolenhet Myrans heldagsskola Pedagogiskt arbetssätt på Myrans heldagsskola Sammanställd av Jenny Bennarsten och Annika Klöfver 2004 Reviderad senast 2013. Inledning Myrans heldagsskola är en grund och gymnasiesärskola för elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Barnen/ungdomarna har även sin skolbarnsomsorg/korttidstillsyn enligt LSS här. I första hand tar vi emot elever från Nacka kommun, övriga elever bereds plats i mån av tillgång. Den kursiverade texten i dokumentet är exempel på hur vi tror att det kan vara eller känns för en person med svårigheter inom autismspektrum, detta ska enbart ses som exempel och är utformade av oss som arbetar här. Vår grundsyn är att vi ser autism som en funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningen innebär att man i större eller mindre grad saknar förmåga att utföra något på det sätt som anses normalt. ”Jag kan gå till taxin helt själv om ni låter mig gå min speciella väg som jag har valt den lilla stigen bakom stolpen. Den vanliga asfalterade och rakaste vägen vill jag inte gå.” Funktionshindret är följden av funktionsnedsättningen i förhållandet till miljön. Funktionsnedsättningen beror alltså inte bara på personen utan också på vilka krav miljön ställer på en persons funktionsförmåga. Autism är en genomgripande och specifik störning i utvecklingen som drabbar förmågan till kommunikation, socialt samspel och uppbyggandet av en egen referensram. Det kan vara svårt att förstå att funktionsnedsättningen finns där hela tiden och att de med autismspektrumtillstånd tänker, reagerar och uppfattar saker annorlunda än andra. De utsätts gång på gång för fel ställda krav och förväntningar. ”Jag kan inte prata. När jag ställs inför något jag inte förstår eller något som är för svårt kan det hända att jag spottas eller drar i håret. Andra brukar bli arga och ledsna då men det förstår inte jag. Jag drar i håret och spottas för att slippa göra det ni vill. Det är inte för att testa gränser eller retas, jag gör bara det enda jag kan för att komma ifrån. Hjälp mig genom att försöka förstå vad det är som är jobbigt för mig och rätta till det till nästa gång. När jag är upprörd kan jag inte ta till mig ditt prat, jag kan heller inte välja eller uttrycka min vilja när jag är stressad. Jag mår bäst av att få vara ifred tills jag blir lugn igen” Vi försöker inte förändra en elevs beteende. Vi menar att man bara kan bete sig utifrån sin förmåga att tänka, Om man dessutom är på tidig utvecklingsnivå kan man förstå här och nu, men inte orsak och verkan, inte dra slutsatser eller generalisera erfarenheter. Vårt arbete syftar inte till att lära sig fungera normalt i normala sammanhang. Vore det möjligt skulle eleven inte ha autismdiagnos. Vid autism kan meningsfullhet vara helt andra saker än för andra. Hur elevens skolgång ska se ut görs efter individuella bedömningar och med hjälp av vårdnadshavare. - Autismspektrumtillstånd beror på en genomgripande störning i hjärnans funktioner - Den som har en genomgripande funktionsnedsättning behöver också ha ett genomgripande beskydd - Den som har ett annorlunda sätt att uppfatta och tänka måste också ha en annorlunda och individuellt anpassad pedagogik. En person med autism har helt enkelt ett annat sätt att vara. En person inom autismspektrum kan ha en utvecklingsstörning, men med genomgripande störning menar man att något annat också är väsentligt annorlunda. Ordet genomgripande antyder att någon är drabbad långt inne i hela sin varelse. Så är fallet med människor med autism. Här arbetar vi i första hand och utgår ifrån de svårigheter som autism innebär, även om våra elever ofta har fler andra funktionsnedsättningar också. Det som gör vårt liv riktigt meningsfullt är att kommunicera med andra människor, att förstå deras beteende, handskas med material, situationer och människor på ett kreativt vis. Det är just inom dessa tre områden som personer med autism finner livet som svårast. Pedagogiken på Myran Vi arbetar enligt grundsärskolan och gymnasiesärskolans (individuella programmet) läroplaner och utifrån individuella bedömningar. Eleverna i grundsärskolan har en individuell utvecklingsplan (IUP), eleverna i gymnasiesärskolan har också en individuell studieplan. Ungdomar som har korttidstillsyn har även en individuell genomförandeplan enligt LSS. Vårt pedagogiska arbetssätt är anpassat efter personer med autism. Det innebär att vi har samma grundsyn som man har i TEACCH programmet. Det är inte en metod utan mer ett sätt att förhålla sig till autism. Det ska skapa förutsättningar för lärande genom att utveckla kunskaper och färdigheter som är meningsfulla, användbara och överförbara mellan olika sammanhang. Autism är en funktionsnedsättning som kräver ett annorlunda sätt att lära. Det innebär att det pedagogiska arbetet måste anpassas i motsvarande grad. Det allra första som kännetecknar vår pedagogik är att den aldrig blir färdig. Den är i ständig utveckling både i relation till ny forskning och kunskap om funktionsnedsättningen och i relation till elevens utveckling och färdigheter. De flesta tänker på skola när man använder ordet pedagogik men i autismsammanhang är pedagogiken så mycket mer. Det är något som genomsyrar hela vardagen och inget som kan upphöra när man blir vuxen. Man kan delvis säga att pedagogiken är ett hjälpmedel – och precis som rullstolar, glasögon och andra hjälpmedel måste de utprovas individuellt och förändras vartefter. Det är fem faktorer som tillsammans bildar den helhet där koppling mellan teori och praktik är den röda tråden. 1. Kunskap Det är nödvändigt att ha kunskap om det annorlunda sättet att uppfatta och bearbeta information som en person med autism har och att försöka sätta sig in i många av de obegripligheter som hon eller han kan uppleva i samspelet med sin omvärld. Den första punkten i detta pedagogiska lärande består av en solid teoretisk kunskap om autism. Den som arbetar med människor som har autism och inte förstår autism kommer trots alla sina ansträngningar och goda föresatser genom brist på anpassning att försätta dem i situationer som är svåra för dem och leder till beteendeproblem. Perspektivbyte är viktigt, att omgivningen tar individens perspektiv. Det är viktigt att titta under ytan alltså det vi inte ser, dvs. personens annorlunda sätt att tänka, vara och förstå. Vi ser våra elevers synliga beteenden som tecken på hur han/hon förstår sin omvärld. När vi vill förändra och öka en elevs omvärldsförståelse utgår vi alltid från dennes kognitiva förmåga. En konsekvens av vårt synsätt är att vi alltid försöker se ur elevens perspektiv, det beteende som eleven visar beror på dennes sätt att tänka och vi måsta förstå varför ett beteende uppstår. Med vårt arbetssätt utgår vi ifrån att djupinlärning och förståelse är möjlig även för elever med autism. Gunilla Gerland säger ” arbetet är ett gediget hantverk” med det menar hon att det grundliga förarbetet är viktigt, att inte bara arbeta på ytan. Rektor ansvarar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att kunna utföra sina uppgifter. (Kap 2.2 Kunskaper – skolans läroplan) 2. Individualisering Som grund för det pedagogiska arbetet räcker det inte med kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär. För att skapa motivation och för att veta att de krav som ställs är på rätt nivå behövs kunskap om den enskilda individen. En person som arbetar med en blind elev inser att en allmän kunskap om blindhet inte räcker, man måste också lära känna eleven som en individ med alla unika särdrag. Av samma skäl gäller detta all pedagogik för elever med funktionsnedsättning men vid autism finns ytterligare skäl som gör en bedömning absolut nödvändig. Vi bedömer eleverna för att: skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande se eleven och dennes ojämna utvecklingsnivå och specifika lärandemönster Kap 1- en likvärdig utbildning – skolans läroplan) 3. Hjälpmedel Med hjälpmedel kan en person med funktionsnedsättning lättare få kontroll över sin tillvaro vilket underlättar för honom att göra saker på eget initiativ. Hjälpmedlen handlar ofta om sätt att tydliggöra sådant som personen har svårigheter att förstå. Det kan t ex handla om tid och rum eller innehållet i en uppgift. Precis som med andra hjälpmedel måste de tydliggörande hjälpmedlen förändras allt eftersom individen utvecklas. Visuella ledtrådar kan tydliggöra rummet, ett dagsschema eller en almanacka kan tydliggöra tiden. En arbetsordning, visuella instruktioner liksom sociala berättelser kan tydliggöra aktiviteter och sammanhang. Hjälpmedlet är alltid personligt och anpassat till den enskilda personens förmåga att tolka symboler. Här följer några ”problemsituationer” som är relaterade till brist på tydlighet och som kan behandlas inom pedagogikens ramar: 1) protester och vägran kan ofta undvikas om eleven med autism har ett dagligt schema som visar vad han ska göra och vad som händer omedelbart efter den arbetsuppgiften är färdig, 2) problem med bristande koncentration kan undvikas om det fysiska arbetsområdet är tillräckligt avgränsat, 3) problem med bristande motivation kan begränsas eller undvikas genom att man tillhandahåller tillräcklig förutsägbarhet med ett arbetsschema: hur många arbetsuppgifter ska utföras? ”Jag kan inte klockan och jag kan inte räkna. Jag har lärt mig att mina arbetsuppgifter står till vänster. Jag jobbar med dem, en i taget. När en uppgift är klar lägger jag den i en färdiglåda på höger sida om mig. När det är tomt till vänster och alla arbeten ligger i färdiglådan, då vet jag att jag är klar. Med det är jag trygg”. Med visuella hjälpmedel kan vi få personer med autism att göra väldigt mycket som vi vill. Det är därför av största vikt att man använder hjälpmedlen under ansvar. Det är viktigt att fundera över vem hjälpmedlet är till för. Är de för eleven eller för verksamheten? När ska man börja dra in på användningen av hjälpmedel? Lite cyniskt talat: När ska man ta ifrån en blind hans blindkäpp eller en som inte kan gå hans rullstol. Att ta bort hjälpmedel t.ex. ett dagsschema kan resultera i att man tar bort elevens självständighet som man har byggt upp med sådan omsorg. Det är i själva verket en fråga om avvägning. Alltför mycket visuella hjälpmedel eller hjälpmedel under hans eller hennes nivå kan få en hämmande effekt. Hjälpmedel över hans eller hennes nivå är ännu sämre. Med visuella hjälpmedel får personen med autism en förutsägbarhet och kan spara energi som annars går åt till att försöka förstå. Det handlar mycket om att få svar på frågorna: Vad ska jag göra? Var ska jag göra det? Hur ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? När ska jag göra det? Med vem ska jag göra det? och vad ska jag göra sedan? ”Jag har börjat rida. Första gången visste jag ingenting om vad det innebär. Sådant gör mig alltid mycket orolig. Jag fick ett bildschema med bild på taxi, ta på hjälm, sitta på hästen, kliva av, ta av hjälmen, gå till taxi, taxi till skolan. Efter några gånger på ridskolan är jag trygg med vad jag ska göra på ridning. Jag behöver inte mitt bildschema längre, jag vet ändå och jag tycker att det är jättekul! ” Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning både i grupp och enskilt (kap 2 i skolans läroplan) 4. kontinuitet Att lära för livet är självklart vid allt lärande. Det är inte säkert att en person med autism lär sig genom spontant samspel med omgivningen och att inlärda kunskaper och färdigheter generaliseras mellan olika miljöer. Lärandet kan därför vara något som kräver stor ansträngning och tar lång tid. Det är nödvändigt att fråga sig vad som är relevant kunskap för den enskilda individen. Att lära för livet innebär att lära sig ett så allmängiltigt och lättillgängligt kommunikationssätt som möjligt, att lära sig förståelse och färdigheter för olika sociala sammanhang och att lära sig självständiga färdigheter för arbete, boende och fritid. I ett livsperspektiv är inget viktigare än något annat. Man brukar säga att kontinuiteten måste finnas både på längden och på tvären. Den horisontella kontinuiteten betyder att den måste sträcka sig över individens hela vardag. Det innebär inte att man på ett stelbent sätt alltid måste göra exakt likadant eller att det måste se likadant ut överallt, även personer med autism behöver omväxling. Det betyder att de ställen där personen vistas t ex skola, fritids, gruppboende, korttidshem eller hemma måste samarbeta och de hjälpmedel som pedagogiken innehåller vanligtvis behövs i alla miljöer. Den vertikala kontinuiteten handlar om livsperspektivet, det är viktigt att det finns verksamheter som följer varandra och att det i god tid ska planeras för nästa stadium, t ex skolstart, högstadium, gymnasium, egen bostad, arbete etc. man måste också tidigt ha med en tanke på vuxenlivet och tänka på att träna ADL färdigheter. När det gäller vuxna är det viktigt att inte lärandet upphör för att ersättas av ”aktiviteter”. Att få lära och utvecklas är ofta det som skapar livs innehåll. Detta innebär dock inte att man nödvändigtvis ska träna olika saker hela tiden. Utbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära (kap 1 skolans läroplan) 5. Undervisningssätt - bemötande Att arbeta efter denna pedagogik innebär att skapa optimala möjligheter till lärande med hänsyn taget till den enskilda personens speciella behov. Personer med autism har ofta en annorlunda perception vilket innebär att miljön måste anpassas till hur den enskilda individen uppfattar och bearbetar sinnesintryck. ”Jag behöver verkligen en tyst och lugn plats där jag slipper störande intryck. Jag gillar Nalle Puh och Pippi men om jag har tavlor och affischer på väggarna bara måste jag tänka på det jag ser. Jag kan inte stänga av det som är i bakgrunden - allt jag hör och ser går rätt in i mitt huvud. Jag kan inte själv välja ut det jag behöver ta in. För dig kanske det ser trist och kalt ut i mitt rum men jag mår bäst så”. Varje individ måste stödjas på sitt sätt. Specialpedagogik som erbjuder den typ av undervisning som används för utvecklingsstörda (och som huvudsakligen består av förenkling) förslår inte långt, eftersom en person med autism inte nödvändigtvis har en utvecklingsstörning utan också har extrema svårigheter med att gå bortom det bokstavliga (dessa svårigheter uppstår på varierande intelligensnivåer). Det innebär att de behöver ytterligare tydliggörande som kompensation. Människor med autism ” tänker visuellt” och även de med hög IQ ofta behöver visuellt stöd. ”Jag har svårt att tolka och förstå min omvärld. Om du pratar med mig när jag håller på med en aktivitet så stör du mig. Särskilt om du pratar om något annat än det jag ska göra här och nu. Det blir svårt med dina svar även om jag själv pratar eller frågar om något annat än det jag gör. Det kan vara roligt men prat gör det alltid svårt för mig att hålla mig till det jag gör. Varje gång du säger något måste jag byta tankespår och lägga ned kraft på att tolka det du sagt. Om du då säger nästan samma sak en gång till men inte riktigt då kan betydelsen ändå vara helt ny för mig. Du sa ju inte lika och då måste jag tolka på nytt igen. Jag blir också rätt förvirrad vad menar du egentligen- det du sa först eller det du sa sist? Det är viktigt för alla människor att ha kontroll över sin tillvaro. Med hög kontroll förebyggs stress. Det kan vara svårt att känna igen stress hos en person med autism eftersom beteendet vid stress hos alla människor är de samma som Personer med autism vanligtvis uppvisar i sitt beteende. Vi kan hjälpa personen att hitta rätt strategier vid stress. Att utveckla personens starka sidor istället för att bara arbeta på att förbättra de svaga är en viktig faktor. Att tillvarata intressen kan öka personens motivation. Några av de viktigaste aspekterna på lärandet är att det ska vara roligt och att den som lär ska känna att de klarar av det han eller hon gör samtidigt som det är stimulerande och utmanande. En av de grundläggande förutsättningarna för att skapa kunskap är att eleven är aktiv i sitt lärande - lär sig genom att tänka och handla själva. Situationer som ger dessa möjligheter är inre motiverande. Läraren utgår ifrån den lärandes perspektiv och utvärderar hur eleven lär sig och vad eleven lär sig genom observationer av hur det inlärda kan tillämpas spontant i andra situationer än där de lärs in. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt att vilja pröva egna idéer och lösa problem (kap 1 skolans läroplan) Alla fem delarna i arbetssättet är lika viktiga för att det ska fungera och bli en hjälp. Samtliga delar måste finnas med, den teoretiska förståelsen är nödvändig för det praktiska arbetet. Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med autism är en ram där innehållet kan variera mycket från individ till individ. Det är ingen metod utan ett sätt att tänka kring att skapa förutsättningar för lärande hos personer med olika funktionsnedsättningar i allmänhet och hos personer med autism i synnerhet. Tänk på att tydlighet kräver mer: - Lyhördhet och respekt Påhittighet och kreativt tänkande Prestigelöshet Inlevelseförmåga Kunskap Myrans dagsplanering - Planering är en viktig del av pedagogiken och naturligtvis en förutsättning för såväl kontinuiteten som det professionella förhållningssättet som tidigare nämndes. Det är inte bara personer med autism som behöver tydlighet som personal behöver man också den tydlighet en god planering av verksamheten ger. viktigt att tänka på att få en balans mellan: Aktiviteter i grupp och individuellt Aktiviteter som kräver koncentration. Skolarbete och rast och då är det väldigt viktigt att veta hur eleven kopplar av då detta är mycket olika. Låg och hög motiverande aktiviteter under dagen ”När jag vaknar på morgonen och har sovit gott har jag 100 energipoäng. Taxiresan är stökig så den tar 40 poäng. Vi börjar med samling i skolan och den tar mycket kraft för i dag vet jag inte vad fröken pratar om och jag orkar inte höra på mina klasskompisar. Efter samling är det rast och då blir det ofta bråk om vem ska vara på studsmattan. Vid lunch har jag ingen energi kvar och minsta lilla krav kan göra att jag får ett utbrott. Tänk om jag kunde få en lugn och ensam start på dagen. Jag skulle vilja sitta själv vid datorn utan krav och göra något som jag kan själv. Då kunde jag samla ihop mig och börja om med förnyad energi” Tre faktorer som ofta gör att det blir fel för eleverna och att de känner sig stressade är: - Krav på fel nivå - Otydlighet i vad, var, varför och hur - Fel i balansen Personalgruppen För att kunna stödja elever med autism måste även de professionella vara lite ”kvalitativt annorlunda”. Professionella bör ha valt att arbeta med autism. Inte ”trots autism” utan ”tack vare autism” Det är nödvändigt med ett genuint intresse, att arbeta med autism kan vara mycket krävande men också oerhört givande om man är intresserad. Det genuina intresset är en grund för det bemötande och den undervisningsstil man har i pedagogiken. En psykolog har sagt att med respekt och intresse följer ofta en ”gräddfil” till förtroende hos personer med autism. Med det genuina intresset följer ofta den förståelse och respekt som är så viktig. Som personal måste man förstå sina egna reaktioner och vara beredd på att syna sina värderingar för att se hur dessa påverkar mötet med människan med autism. Att man har en professionalitet i förhållningssättet är också nödvändigt och den bygger på alla olika delar tillsammans med den egna yrkesidentiteten och på en medveten attityd. Det sistnämnda handlar om sådant som exempelvis att undvika tjat, skäll och att undvika ordet ”inte”. Med professionalitet i förhållningssättet skapar man en positiv miljö som främjar inlärning och utveckling. Man måste vara beredd att samarbeta både med föräldrar och med annan personal. Fortbildning är otroligt viktig, detta är en process som måste fortgå eftersom kunskapen om autism och pedagogiska strategier hela tiden utvecklas. Det gäller att aldrig nöja sig med den kunskap man uppnått. Vi måste vara beredda på att anpassa vår kommunikation och sociala interaktion. Den ska utgå ifrån behoven hos personen med autism och inte från vår egen spontana kommunikationsnivå. Detta är långt ifrån enkelt och kräver stora ansträngningar. Men när allt kommer omkring vilka behov är det som ska uppfyllas? Det är viktigt att vara ödmjuk. Vi kanske är experter på autism i allmänhet men vi måste vara beredda på att anpassa vår typ av kommunikation och sociala interaktion. Den ska utgå ifrån behoven hos personen med autism och inte från vår egen spontanitet. Det är föräldrarna som är experter på sina egna barn och vi måste ta deras klokskap med i beräkningen. När det gäller autism finns inget behov av yrkeskunniga som vill vara på en piedestal. I samarbete med föräldrar är det viktigt att tala om framstegen men också att medge misslyckanden och att be om hjälp. Allt som är annorlunda är viktigt att inte nödvändigtvis se som problem. T ex om en elev med autism inte vill äta maten blandad så är det inga problem det är bara att anpassa så att han eller hon får maten som han eller hon vill, precis som vi anpassar efter vegetarianer eller glutenallergiker. Man ska inte leta problem i sin pedagogiska iver! Slutord Det här är ett formellt beslut om arbetssättet på Myran. Det är viktigt att alla arbetar enligt dokumentet. Det vill säga följa pedagogiken och arbetssättet beskrivet här. Det är förödande för personer med autism om vi tänker du jobbar på ditt sätt och jag på mitt. Vi försöker inte ändra på människor, inte göra någon normal. Hos oss får alla vara sig själva. vi, som kan vara flexibla, anpassar oss och omgivningen och lär våra elever att hantera tillvaron och det som är meningsfullt för dem. Problem – kritiska faktorer 1. Hur ser jag på autism? 2. Har jag kunskap om reflekterar jag över innebörden i orden funktionsnedsättning och funktionshinder? 3. Har jag kunskap om och reflekterar jag över funktionsnedsättningen 4. Har jag kunskap om och reflekterar jag över vad funktionsnedsättningen får för konsekvenser för den enskilda personen? 5. Hur ser jag på kunskap, lärande och undervisning? 6. Har jag kunskap om och reflekterar jag över vad funktionsnedsättningen får för konsekvenser för lärandet? 7. Reflekterar jag över hur jag bemöter personer med autism? Ref. Autism och Aspergerförbundet Litteratur Theo Peeters: Autism från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik Christoffer Gillberg& Theo Peeters: Autism – medicinska och pedagogiska aspekter Helene Tranqvist & Marita Falkmer RFA UC: Ett pedagogiskt arbetssätt 20p Autismspektrumstörning, Växjö universitet 2002 Gunilla Gerland, Göran Hartman, Solveig Larsson: Autism – svårigheter & möjligheter Mats Granlund & Cecilia Olsson: Familjen och habiliteringen Stuart Powell & Rita Jordan: Autism – leka, lära och leva. En handbok för praktiskt lärande Skollagen ( 2010:800)
© Copyright 2024