Pedagogiskt arbetssätt på Myrans heldagsskola

Orminge skolenhet Myrans heldagsskola
Pedagogiskt arbetssätt på Myrans heldagsskola
Sammanställd av Jenny Bennarsten och Annika Klöfver 2004
Reviderad senast 2013.
Inledning
Myrans heldagsskola är en grund och gymnasiesärskola för elever med diagnos
inom autismspektrumtillstånd. Barnen/ungdomarna har även sin
skolbarnsomsorg/korttidstillsyn enligt LSS här. I första hand tar vi emot elever
från Nacka kommun, övriga elever bereds plats i mån av tillgång.
Den kursiverade texten i dokumentet är exempel på hur vi tror att det kan vara
eller känns för en person med svårigheter inom autismspektrum, detta ska enbart
ses som exempel och är utformade av oss som arbetar här.
Vår grundsyn är att vi ser autism som en funktionsnedsättning.
Funktionsnedsättningen innebär att man i större eller mindre grad saknar
förmåga att utföra något på det sätt som anses normalt.
”Jag kan gå till taxin helt själv om ni låter mig gå min speciella väg som jag har
valt den lilla stigen bakom stolpen. Den vanliga asfalterade och rakaste vägen
vill jag inte gå.”
Funktionshindret är följden av funktionsnedsättningen i förhållandet till miljön.
Funktionsnedsättningen beror alltså inte bara på personen utan också på vilka
krav miljön ställer på en persons funktionsförmåga.
Autism är en genomgripande och specifik störning i utvecklingen som drabbar
förmågan till kommunikation, socialt samspel och uppbyggandet av en egen
referensram. Det kan vara svårt att förstå att funktionsnedsättningen finns där
hela tiden och att de med autismspektrumtillstånd tänker, reagerar och uppfattar
saker annorlunda än andra. De utsätts gång på gång för fel ställda krav och
förväntningar.
”Jag kan inte prata. När jag ställs inför något jag inte förstår eller något som är
för svårt kan det hända att jag spottas eller drar i håret. Andra brukar bli arga
och ledsna då men det förstår inte jag. Jag drar i håret och spottas för att slippa
göra det ni vill. Det är inte för att testa gränser eller retas, jag gör bara det
enda jag kan för att komma ifrån. Hjälp mig genom att försöka förstå vad det är
som är jobbigt för mig och rätta till det till nästa gång. När jag är upprörd kan
jag inte ta till mig ditt prat, jag kan heller inte välja eller uttrycka min vilja när
jag är stressad. Jag mår bäst av att få vara ifred tills jag blir lugn igen”
Vi försöker inte förändra en elevs beteende. Vi menar att man bara kan bete sig
utifrån sin förmåga att tänka, Om man dessutom är på tidig utvecklingsnivå kan
man förstå här och nu, men inte orsak och verkan, inte dra slutsatser eller
generalisera erfarenheter.
Vårt arbete syftar inte till att lära sig fungera normalt i normala sammanhang.
Vore det möjligt skulle eleven inte ha autismdiagnos.
Vid autism kan meningsfullhet vara helt andra saker än för andra.
Hur elevens skolgång ska se ut görs efter individuella bedömningar och med
hjälp av vårdnadshavare.
- Autismspektrumtillstånd beror på en genomgripande störning i hjärnans
funktioner
- Den som har en genomgripande funktionsnedsättning behöver också ha
ett genomgripande beskydd
- Den som har ett annorlunda sätt att uppfatta och tänka måste också ha en
annorlunda och individuellt anpassad pedagogik. En person med autism
har helt enkelt ett annat sätt att vara.
En person inom autismspektrum kan ha en utvecklingsstörning, men med
genomgripande störning menar man att något annat också är väsentligt
annorlunda. Ordet genomgripande antyder att någon är drabbad långt inne i hela
sin varelse. Så är fallet med människor med autism. Här arbetar vi i första hand
och utgår ifrån de svårigheter som autism innebär, även om våra elever ofta har
fler andra funktionsnedsättningar också.
Det som gör vårt liv riktigt meningsfullt är att kommunicera med andra
människor, att förstå deras beteende, handskas med material, situationer och
människor på ett kreativt vis. Det är just inom dessa tre områden som personer
med autism finner livet som svårast.
Pedagogiken på Myran
Vi arbetar enligt grundsärskolan och gymnasiesärskolans (individuella
programmet) läroplaner och utifrån individuella bedömningar.
Eleverna i grundsärskolan har en individuell utvecklingsplan (IUP), eleverna i
gymnasiesärskolan har också en individuell studieplan.
Ungdomar som har korttidstillsyn har även en individuell genomförandeplan
enligt LSS.
Vårt pedagogiska arbetssätt är anpassat efter personer med autism. Det innebär
att vi har samma grundsyn som man har i TEACCH programmet. Det är inte en
metod utan mer ett sätt att förhålla sig till autism. Det ska skapa förutsättningar
för lärande genom att utveckla kunskaper och färdigheter som är meningsfulla,
användbara och överförbara mellan olika sammanhang. Autism är en
funktionsnedsättning som kräver ett annorlunda sätt att lära. Det innebär att det
pedagogiska arbetet måste anpassas i motsvarande grad. Det allra första som
kännetecknar vår pedagogik är att den aldrig blir färdig. Den är i ständig
utveckling både i relation till ny forskning och kunskap om
funktionsnedsättningen och i relation till elevens utveckling och färdigheter. De
flesta tänker på skola när man använder ordet pedagogik men i
autismsammanhang är pedagogiken så mycket mer. Det är något som
genomsyrar hela vardagen och inget som kan upphöra när man blir vuxen. Man
kan delvis säga att pedagogiken är ett hjälpmedel – och precis som rullstolar,
glasögon och andra hjälpmedel måste de utprovas individuellt och förändras
vartefter.
Det är fem faktorer som tillsammans bildar den helhet där koppling mellan teori
och praktik är den röda tråden.
1. Kunskap
Det är nödvändigt att ha kunskap om det annorlunda sättet att uppfatta och
bearbeta information som en person med autism har och att försöka sätta sig in i
många av de obegripligheter som hon eller han kan uppleva i samspelet med sin
omvärld. Den första punkten i detta pedagogiska lärande består av en solid
teoretisk kunskap om autism. Den som arbetar med människor som har autism
och inte förstår autism kommer trots alla sina ansträngningar och goda föresatser
genom brist på anpassning att försätta dem i situationer som är svåra för dem
och leder till beteendeproblem. Perspektivbyte är viktigt, att omgivningen tar
individens perspektiv. Det är viktigt att titta under ytan alltså det vi inte ser, dvs.
personens annorlunda sätt att tänka, vara och förstå. Vi ser våra elevers synliga
beteenden som tecken på hur han/hon förstår sin omvärld. När vi vill förändra
och öka en elevs omvärldsförståelse utgår vi alltid från dennes kognitiva
förmåga. En konsekvens av vårt synsätt är att vi alltid försöker se ur elevens
perspektiv, det beteende som eleven visar beror på dennes sätt att tänka och vi
måsta förstå varför ett beteende uppstår.
Med vårt arbetssätt utgår vi ifrån att djupinlärning och förståelse är möjlig även
för elever med autism. Gunilla Gerland säger ” arbetet är ett gediget hantverk”
med det menar hon att det grundliga förarbetet är viktigt, att inte bara arbeta på
ytan.
Rektor ansvarar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för
att kunna utföra sina uppgifter.
(Kap 2.2 Kunskaper – skolans läroplan)
2. Individualisering
Som grund för det pedagogiska arbetet räcker det inte med kunskap om vad
funktionsnedsättningen innebär. För att skapa motivation och för att veta att de
krav som ställs är på rätt nivå behövs kunskap om den enskilda individen. En
person som arbetar med en blind elev inser att en allmän kunskap om blindhet
inte räcker, man måste också lära känna eleven som en individ med alla unika
särdrag. Av samma skäl gäller detta all pedagogik för elever med
funktionsnedsättning men vid autism finns ytterligare skäl som gör en
bedömning absolut nödvändig.
Vi bedömer eleverna för att:
 skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande
 se eleven och dennes ojämna utvecklingsnivå och specifika
lärandemönster
Kap 1- en likvärdig utbildning – skolans läroplan)
3. Hjälpmedel
Med hjälpmedel kan en person med funktionsnedsättning lättare få kontroll över
sin tillvaro vilket underlättar för honom att göra saker på eget initiativ.
Hjälpmedlen handlar ofta om sätt att tydliggöra sådant som personen har
svårigheter att förstå. Det kan t ex handla om tid och rum eller innehållet i en
uppgift. Precis som med andra hjälpmedel måste de tydliggörande hjälpmedlen
förändras allt eftersom individen utvecklas. Visuella ledtrådar kan tydliggöra
rummet, ett dagsschema eller en almanacka kan tydliggöra tiden. En
arbetsordning, visuella instruktioner liksom sociala berättelser kan tydliggöra
aktiviteter och sammanhang.
Hjälpmedlet är alltid personligt och anpassat till den enskilda personens förmåga
att tolka symboler. Här följer några ”problemsituationer” som är relaterade till
brist på tydlighet och som kan behandlas inom pedagogikens ramar: 1) protester
och vägran kan ofta undvikas om eleven med autism har ett dagligt schema som
visar vad han ska göra och vad som händer omedelbart efter den arbetsuppgiften
är färdig, 2) problem med bristande koncentration kan undvikas om det fysiska
arbetsområdet är tillräckligt avgränsat, 3) problem med bristande motivation kan
begränsas eller undvikas genom att man tillhandahåller tillräcklig förutsägbarhet
med ett arbetsschema: hur många arbetsuppgifter ska utföras?
”Jag kan inte klockan och jag kan inte räkna. Jag har lärt mig att mina
arbetsuppgifter står till vänster. Jag jobbar med dem, en i taget. När en uppgift
är klar lägger jag den i en färdiglåda på höger sida om mig. När det är tomt till
vänster och alla arbeten ligger i färdiglådan, då vet jag att jag är klar. Med det
är jag trygg”.
Med visuella hjälpmedel kan vi få personer med autism att göra väldigt mycket
som vi vill. Det är därför av största vikt att man använder hjälpmedlen under
ansvar.
Det är viktigt att fundera över vem hjälpmedlet är till för. Är de för eleven eller
för verksamheten?
När ska man börja dra in på användningen av hjälpmedel? Lite cyniskt talat: När
ska man ta ifrån en blind hans blindkäpp eller en som inte kan gå hans rullstol.
Att ta bort hjälpmedel t.ex. ett dagsschema kan resultera i att man tar bort
elevens självständighet som man har byggt upp med sådan omsorg. Det är i
själva verket en fråga om avvägning. Alltför mycket visuella hjälpmedel eller
hjälpmedel under hans eller hennes nivå kan få en hämmande effekt. Hjälpmedel
över hans eller hennes nivå är ännu sämre. Med visuella hjälpmedel får personen
med autism en förutsägbarhet och kan spara energi som annars går åt till att
försöka förstå. Det handlar mycket om att få svar på frågorna: Vad ska jag göra?
Var ska jag göra det? Hur ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? När ska
jag göra det? Med vem ska jag göra det? och vad ska jag göra sedan?
”Jag har börjat rida. Första gången visste jag ingenting om vad det innebär.
Sådant gör mig alltid mycket orolig.
Jag fick ett bildschema med bild på taxi, ta på hjälm, sitta på hästen, kliva av, ta
av hjälmen, gå till taxi, taxi till skolan. Efter några gånger på ridskolan är jag
trygg med vad jag ska göra på ridning. Jag behöver inte mitt bildschema längre,
jag vet ändå och jag tycker att det är jättekul! ”
Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning
både i grupp och enskilt (kap 2 i skolans läroplan)
4. kontinuitet
Att lära för livet är självklart vid allt lärande. Det är inte säkert att en person
med autism lär sig genom spontant samspel med omgivningen och att inlärda
kunskaper och färdigheter generaliseras mellan olika miljöer. Lärandet kan
därför vara något som kräver stor ansträngning och tar lång tid.
Det är nödvändigt att fråga sig vad som är relevant kunskap för den enskilda
individen. Att lära för livet innebär att lära sig ett så allmängiltigt och
lättillgängligt kommunikationssätt som möjligt, att lära sig förståelse och
färdigheter för olika sociala sammanhang och att lära sig självständiga
färdigheter för arbete, boende och fritid. I ett livsperspektiv är inget viktigare än
något annat. Man brukar säga att kontinuiteten måste finnas både på längden och
på tvären. Den horisontella kontinuiteten betyder att den måste sträcka sig över
individens hela vardag. Det innebär inte att man på ett stelbent sätt alltid måste
göra exakt likadant eller att det måste se likadant ut överallt, även personer med
autism behöver omväxling. Det betyder att de ställen där personen vistas t ex
skola, fritids, gruppboende, korttidshem eller hemma måste samarbeta och de
hjälpmedel som pedagogiken innehåller vanligtvis behövs i alla miljöer. Den
vertikala kontinuiteten handlar om livsperspektivet, det är viktigt att det finns
verksamheter som följer varandra och att det i god tid ska planeras för nästa
stadium, t ex skolstart, högstadium, gymnasium, egen bostad, arbete etc. man
måste också tidigt ha med en tanke på vuxenlivet och tänka på att träna ADL
färdigheter. När det gäller vuxna är det viktigt att inte lärandet upphör för att
ersättas av ”aktiviteter”. Att få lära och utvecklas är ofta det som skapar livs
innehåll. Detta innebär dock inte att man nödvändigtvis ska träna olika saker
hela tiden.
Utbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust
att lära (kap 1 skolans läroplan)
5. Undervisningssätt - bemötande
Att arbeta efter denna pedagogik innebär att skapa optimala möjligheter till
lärande med hänsyn taget till den enskilda personens speciella behov. Personer
med autism har ofta en annorlunda perception vilket innebär att miljön måste
anpassas till hur den enskilda individen uppfattar och bearbetar sinnesintryck.
”Jag behöver verkligen en tyst och lugn plats där jag slipper störande intryck.
Jag gillar Nalle Puh och Pippi men om jag har tavlor och affischer på väggarna
bara måste jag tänka på det jag ser. Jag kan inte stänga av det som är i
bakgrunden - allt jag hör och ser går rätt in i mitt huvud. Jag kan inte själv
välja ut det jag behöver ta in. För dig kanske det ser trist och kalt ut i mitt rum
men jag mår bäst så”.
Varje individ måste stödjas på sitt sätt. Specialpedagogik som erbjuder den typ
av undervisning som används för utvecklingsstörda (och som huvudsakligen
består av förenkling) förslår inte långt, eftersom en person med autism inte
nödvändigtvis har en utvecklingsstörning utan också har extrema svårigheter
med att gå bortom det bokstavliga (dessa svårigheter uppstår på varierande
intelligensnivåer). Det innebär att de behöver ytterligare tydliggörande som
kompensation. Människor med autism ” tänker visuellt” och även de med hög
IQ ofta behöver visuellt stöd.
”Jag har svårt att tolka och förstå min omvärld. Om du pratar med mig när jag
håller på med en aktivitet så stör du mig. Särskilt om du pratar om något annat
än det jag ska göra här och nu. Det blir svårt med dina svar även om jag själv
pratar eller frågar om något annat än det jag gör. Det kan vara roligt men prat
gör det alltid svårt för mig att hålla mig till det jag gör. Varje gång du säger
något måste jag byta tankespår och lägga ned kraft på att tolka det du sagt. Om
du då säger nästan samma sak en gång till men inte riktigt då kan betydelsen
ändå vara helt ny för mig. Du sa ju inte lika och då måste jag tolka på nytt igen.
Jag blir också rätt förvirrad vad menar du egentligen- det du sa först eller det
du sa sist?
Det är viktigt för alla människor att ha kontroll över sin tillvaro. Med hög
kontroll förebyggs stress. Det kan vara svårt att känna igen stress hos en person
med autism eftersom beteendet vid stress hos alla människor är de samma som
Personer med autism vanligtvis uppvisar i sitt beteende. Vi kan hjälpa personen
att hitta rätt strategier vid stress.
Att utveckla personens starka sidor istället för att bara arbeta på att förbättra de
svaga är en viktig faktor. Att tillvarata intressen kan öka personens motivation.
Några av de viktigaste aspekterna på lärandet är att det ska vara roligt och att
den som lär ska känna att de klarar av det han eller hon gör samtidigt som det är
stimulerande och utmanande. En av de grundläggande förutsättningarna för att
skapa kunskap är att eleven är aktiv i sitt lärande - lär sig genom att tänka och
handla själva. Situationer som ger dessa möjligheter är inre motiverande.
Läraren utgår ifrån den lärandes perspektiv och utvärderar hur eleven lär sig och
vad eleven lär sig genom observationer av hur det inlärda kan tillämpas spontant
i andra situationer än där de lärs in.
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska
stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt att vilja
pröva egna idéer och lösa problem (kap 1 skolans läroplan)
Alla fem delarna i arbetssättet är lika viktiga för att det ska fungera och bli en
hjälp. Samtliga delar måste finnas med, den teoretiska förståelsen är nödvändig
för det praktiska arbetet. Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till personer med
autism är en ram där innehållet kan variera mycket från individ till individ. Det
är ingen metod utan ett sätt att tänka kring att skapa förutsättningar för lärande
hos personer med olika funktionsnedsättningar i allmänhet och hos personer
med autism i synnerhet.
Tänk på att tydlighet kräver mer:
-
Lyhördhet och respekt
Påhittighet och kreativt tänkande
Prestigelöshet
Inlevelseförmåga
Kunskap
Myrans dagsplanering
- Planering är en viktig del av pedagogiken och naturligtvis en förutsättning
för såväl kontinuiteten som det professionella förhållningssättet som tidigare
nämndes. Det är inte bara personer med autism som behöver tydlighet som
personal behöver man också den tydlighet en god planering av verksamheten
ger.
viktigt att tänka på att få en balans mellan:
 Aktiviteter i grupp och individuellt
 Aktiviteter som kräver koncentration.
 Skolarbete och rast och då är det väldigt viktigt att veta hur eleven
kopplar av då detta är mycket olika.
 Låg och hög motiverande aktiviteter under dagen
”När jag vaknar på morgonen och har sovit gott har jag 100 energipoäng.
Taxiresan är stökig så den tar 40 poäng. Vi börjar med samling i skolan och den
tar mycket kraft för i dag vet jag inte vad fröken pratar om och jag orkar inte
höra på mina klasskompisar. Efter samling är det rast och då blir det ofta bråk
om vem ska vara på studsmattan. Vid lunch har jag ingen energi kvar och
minsta lilla krav kan göra att jag får ett utbrott.
Tänk om jag kunde få en lugn och ensam start på dagen. Jag skulle vilja sitta
själv vid datorn utan krav och göra något som jag kan själv. Då kunde jag
samla ihop mig och börja om med förnyad energi”
Tre faktorer som ofta gör att det blir fel för eleverna och att de känner sig
stressade är:
- Krav på fel nivå
- Otydlighet i vad, var, varför och hur
- Fel i balansen
Personalgruppen
För att kunna stödja elever med autism måste även de professionella vara lite
”kvalitativt annorlunda”. Professionella bör ha valt att arbeta med autism. Inte
”trots autism” utan ”tack vare autism” Det är nödvändigt med ett genuint
intresse, att arbeta med autism kan vara mycket krävande men också oerhört
givande om man är intresserad. Det genuina intresset är en grund för det
bemötande och den undervisningsstil man har i pedagogiken. En psykolog har
sagt att med respekt och intresse följer ofta en ”gräddfil” till förtroende hos
personer med autism. Med det genuina intresset följer ofta den förståelse och
respekt som är så viktig. Som personal måste man förstå sina egna reaktioner
och vara beredd på att syna sina värderingar för att se hur dessa påverkar mötet
med människan med autism.
Att man har en professionalitet i förhållningssättet är också nödvändigt och den
bygger på alla olika delar tillsammans med den egna yrkesidentiteten och på en
medveten attityd. Det sistnämnda handlar om sådant som exempelvis att
undvika tjat, skäll och att undvika ordet ”inte”. Med professionalitet i
förhållningssättet skapar man en positiv miljö som främjar inlärning och
utveckling. Man måste vara beredd att samarbeta både med föräldrar och med
annan personal.
Fortbildning är otroligt viktig, detta är en process som måste fortgå eftersom
kunskapen om autism och pedagogiska strategier hela tiden utvecklas. Det gäller
att aldrig nöja sig med den kunskap man uppnått. Vi måste vara beredda på att
anpassa vår kommunikation och sociala interaktion. Den ska utgå ifrån behoven
hos personen med autism och inte från vår egen spontana kommunikationsnivå.
Detta är långt ifrån enkelt och kräver stora ansträngningar. Men när allt kommer
omkring vilka behov är det som ska uppfyllas? Det är viktigt att vara ödmjuk. Vi
kanske är experter på autism i allmänhet men vi måste vara beredda på att
anpassa vår typ av kommunikation och sociala interaktion. Den ska utgå ifrån
behoven hos personen med autism och inte från vår egen spontanitet. Det är
föräldrarna som är experter på sina egna barn och vi måste ta deras klokskap
med i beräkningen. När det gäller autism finns inget behov av yrkeskunniga som
vill vara på en piedestal. I samarbete med föräldrar är det viktigt att tala om
framstegen men också att medge misslyckanden och att be om hjälp.
Allt som är annorlunda är viktigt att inte nödvändigtvis se som problem. T ex
om en elev med autism inte vill äta maten blandad så är det inga problem det är
bara att anpassa så att han eller hon får maten som han eller hon vill, precis som
vi anpassar efter vegetarianer eller glutenallergiker. Man ska inte leta problem i
sin pedagogiska iver!
Slutord
Det här är ett formellt beslut om arbetssättet på Myran. Det är viktigt att alla
arbetar enligt dokumentet. Det vill säga följa pedagogiken och arbetssättet
beskrivet här. Det är förödande för personer med autism om vi tänker du jobbar
på ditt sätt och jag på mitt.
Vi försöker inte ändra på människor, inte göra någon normal. Hos oss får alla
vara sig själva. vi, som kan vara flexibla, anpassar oss och omgivningen och lär
våra elever att hantera tillvaron och det som är meningsfullt för dem.
Problem – kritiska faktorer
1. Hur ser jag på autism?
2. Har jag kunskap om reflekterar jag över innebörden i orden
funktionsnedsättning och funktionshinder?
3. Har jag kunskap om och reflekterar jag över funktionsnedsättningen
4. Har jag kunskap om och reflekterar jag över vad
funktionsnedsättningen får för konsekvenser för den enskilda
personen?
5. Hur ser jag på kunskap, lärande och undervisning?
6. Har jag kunskap om och reflekterar jag över vad
funktionsnedsättningen får för konsekvenser för lärandet?
7. Reflekterar jag över hur jag bemöter personer med autism?
Ref. Autism och Aspergerförbundet
Litteratur
Theo Peeters: Autism från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik
Christoffer Gillberg& Theo Peeters: Autism – medicinska och pedagogiska
aspekter
Helene Tranqvist & Marita Falkmer RFA UC: Ett pedagogiskt arbetssätt 20p
Autismspektrumstörning, Växjö universitet 2002
Gunilla Gerland, Göran Hartman, Solveig Larsson: Autism – svårigheter &
möjligheter
Mats Granlund & Cecilia Olsson: Familjen och habiliteringen
Stuart Powell & Rita Jordan: Autism – leka, lära och leva. En handbok för
praktiskt lärande
Skollagen ( 2010:800)