Soc 20150820
1 2 3 4 Burlövs kommun TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum 2015-08-10 Handläggare: Amra Saranovic 040-625 61 72 [email protected] 1 (1) Diarienummer SN/2015:346-042 Kommunstyrelsen Uppföljningsrapport nr 2 inkl. delår Sammanfattning Sen föregående prognos i mars månad har det prognostiserade underskottet minskat från -4 900 tkr till -1230 tkr vilket medför en förbättring med totalt 3 670 tkr. Huvudsakligen beror det på att kommunen erhållit mer i schablonersättning från Migrationsverket för alla nyanlända flyktingar än vad som är budgeterat men även andra faktorer påverkar prognosen som finns angivna i uppföljningsrapporten. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta Att överlämna Uppföljningsrapport 2 inklusive delårsrapport 2015 till kommunstyrelsen. Lars Wästberg Socialchef Amra Saranovic Ekonom 5 BURLÖVS KOMMUN Socialnämnd 2015-08-07 Innehållsförteckning Uppföljningsrapport 2 inkl. delårsbokslut per 2015-06-30 ........................................................ 2 1. Viktiga händelser............................................................................................................. 2 2. Beräknat ekonomiskt utfall 2015 .................................................................................... 2 2.1 Budgetavvikelse ............................................................................................................... 2 2.2 Nettokostnadsutveckling ................................................................................................. 5 3. Förslag till korrigerande åtgärder .................................................................................... 7 4. Uppföljning mot nämndsmål .............................................................................................. 8 5. Uppföljning gentemot fastlagda nyckeltal och mått ........................................................ 12 6. Uppföljning av investeringsbudget – ............................................................................... 15 7. Personalredovisning ......................................................................................................... 15 6 Uppföljningsrapport 2 inkl. delårsbokslut per 2015-06-30 1. Viktiga händelser Socialnämnden har beslutat att tillsammans med Burlövs bostäder planera ny mötesplats för kommunmedborgarna på Dalbyvägen, kv. Ugglan. Ny upphandling av Svenshögs äldreboende är genomförd. Kommunen kommer att teckna med samma leverantör som tidigare (Attendo). I juni 2015 startade kommunen sitt andra boende med ytterligare 10 platser för ensamkommande barn. Detta är ett stort inflöde varför kommunen kommer att ha behov av externa placeringar utöver de egna platserna. 2. Beräknat ekonomiskt utfall 2015 2.1 Budgetavvikelse Belopp i tkr Utfall Budget 2015-06-30 2015-06-30 Avvikelse 2015-06-30 Prog. Budget 2015 2015 Avvikelse 2015 Intäkter -26 757,8 -24 431,5 2 326,3 -51 420,0 -48 863,0 2 557,0 Kostnader 165 010,2 162 641,8 -2 368,4 329 070,9 325 283,6 -3 787,3 Nettokostnader 138 252,4 138 210,3 -42,1 277 650,9 276 420,6 -1 230,3 Större avvikelser mot budget Nämnd och central administration 3 260,2 3 173,8 -86,4 6 485,0 6 347,5 -137,5 Omsorg om äldre och funktionshindrade 99 426,2 99 081,1 -345,1 199 790,0 198 162,1 -1 627,9 Individ och familjeomsorg 33 329,5 33 394,0 64,4 66 524,9 66 787,9 263,0 Arbetsmarknadsåtgärder 2 236,5 2 561,6 325,1 4 851,0 5 123,1 272,1 138 252,4 138 210,3 -42,1 277 650,9 276 420,6 -1 230,3 Nettokostnader Sen föregående prognos i mars månad har det prognostiserade underskottet minskat från -4 900 tkr till -1230 tkr vilket medför en förbättring med totalt 3 670 tkr. Huvudsakligen beror det på att kommunen erhållit mer i schablonsersättning från Migrationsverket för alla nyanlända flyktingar än vad som är budgeterat men även andra faktorer påverkar prognosen. Kortfattad analys av större budgetavvikelser inom respektive verksamhetsområde följer nedan. Nämnd och central administration: Underskottet inom central administration beror främst på högre personalkostnader, ökad sysselsättningsgrad samt högre utbildningskostnader. Omsorg om äldre och funktionshindrade, totalt -1628 tkr Verksamhetsområdet visar på en negativ avvikelse för halvårsbokslut med 345 tkr, prognos helår -1 628 tkr. Förklaringen till skillnaden mellan avvikelsen vid halvårsbokslut och prognosen för helåret beror framförallt på att kostnaden för sommarvikarier är högre under andra halvan av året. Det beror även på ett överskott inom socialpsykiatri och somatik som uppstod våren 2015. Skillnaden mellan avvikelserna inom LSS-verksamheten beror främst på att intäkterna från försäkringskassan beräknas bli lägre än budgeterat samt att verksamheten haft oförutsedda kostnader för avslutad anställning och placeringar inom korttidshem. 7 Bidrag och ersättningar +1490 tkr Vård och äldre kommer att erhålla 1 mnkr i statligt stimulansbidrag efter redovisning till Socialstyrelsen. Bidraget är avsett till personalförstärkning som behövs inom äldreomsorgen. Kostnaden av externa platser inom somatik förväntas också generera ett överskott med 490 tkr. Detta under förutsättning att inga fler placeringar beslutas under året. ÄHO- lednings och handläggn. -405 tkr Budgetavvikelsen beror på en avslutad anställning inom LSS, (-902 tkr) som reduceras med ett överskridande av personalkostnader pga. vakanta chefstjänster under delar av året (+497 tkr). Särskilt boende, -722 tkr Det prognostiserade underskottet förklaras i huvudsak av höga personalkostnader på Harakärrsgården (-451 tkr). Det har behövts extra resurser eftersom verksamheten haft brukare med behov av ständig tillsyn. Kostnader för administrativ personal har också stigit mer än budgeterat eftersom sysselsättningsgraden för assistenter har varierat (-96 tkr). Korttidsenheten på Boklunden står fortfarande tom varför inga avgifter inkommer under året, -321 tkr. För övrigt beräknas det blir ett mindre överskott på driftskostnader och bevakningskostnader. Hemsjukvård, +234 tkr Kostnad för tekniska hjälpmedel har legat över budget under flera år. Budgeten har inte anpassats till kostnaden under dessa år. Budget för 2015 ligger i samma nivå som utfallet 2008. År 2014 överskreds budget med 798 tkr. Inget tyder på att kostnaden minskar 2015. Det prognostiserade underskottet för tekniska hjälpmedel beräknas uppgå till 800 tkr. Kostnaden för matdistribution kommer också att överskrida budget med ca 100 tkr, samma budgetavvikelse fanns föregående år. Däremot beräknas det bli ett överskott på personalkostnader, ca 1 165 tkr. Överskott på personalkostnader beror främst på tillfälliga vakanser såsom arbetsterapeuttjänsten, som inte tillsatts, trots det stora behovet, med anledning av förvaltningen befarade underskott. Kort- och långtidssjukfrånvaro i sjuksköterskegruppen har inte gått att tillsätta då tillgången på sjuksköterskor är bristfällig. Vakanta tjänster är tillsatta men det har uppstått vakanser under uppsägningstiden. Även sjukskrivningar inom undersköterskegruppen (paramedicinare) i början av året har lett till mindre personalkostnader. LSS-verksamheter, -3180 tkr Underskottet inom LSS-verksamheter beror huvudsakligen på nytt beslut om en ny placering av barn inom korttidshem. Kostnaden är 8500 kr/dygn och ryms ej inom budget. Det prognostiserade underskottet beräknas uppgå till -1496 tkr. Vidare kan det kostateras att personalkostnader inom LSS-verksamheter beräknas bli högre än vad som är budgeterat, ca -330 tkr. Hög sjukfrånvaro bland anställda på Sockerbitstorget och Rinnebäck har genererat större vikariekostnader än vanligt. Även personalkostnader för Korttid/ Fritids är högre eftersom antalet barn och deras totala dygn har ökat. Verksamheten har numera öppet flera dagar/nätter än tidigare. En negativ budgetavvikelse finns även inom verksamheter för personlig assistans, totalt -1351 tkr. Främst beror det på att intäkterna från försäkringskassan beräknas bli lägre eftersom antalet individer som har beslut över 20 timmar per vecka har minskat men budgeten 2015 ligger i samma nivå som utfallet som föregående år. 8 Socialpsykiatri, +948 tkr Inom socialpsykiatri förväntas det blir ett överskott med ca 1,1 mnkr under förutsättningen att inga nya placeringar tillkommer under året. Överskottet beror främst på en avslutad placering i mars 2015. Kostnaden för lokalhyran beräknas däremot överskrida budget med ca 170 tkr. Detta eftersom budgeten inte anpassats till den faktiska kostnaden, samma budgetavvikelse fanns föregående år. Individ och familjeomsorg, totalt 263 tkr Avvikelse halvårsbokslut +64 tkr, prognos helår +263 tkr. Förklaringen till skillnaden mellan avvikelsen halvårsbokslut och prognosen för helåret beror huvudsakligen på överskridande av placeringskostnader samt bidrag från Migrationsverket. Eftersom avvikelserna är nästan lika stora på intäkt- som på kostnadssidan blir inte skillnaden mellan delår och helårs så stor. Ledning och administration, +748 tkr Överskottet beror huvudsakligen på minskade personalkostnader för socialsekreterare eftersom många valt att arbeta deltid men heltidstjänster är budgeterade. Vård och stöd -5 339tkr Kostnaden för placeringar av barn och unga förväntas göra ett överskridande i förhållande till budget på ca 5 mnkr. En av orsakerna till de höga kostnaderna är en stor ökning av antal inledda utredningar som lett till insatser. De placerade idag är företrädesvis flickor och som har en relationsproblematik som innebär att de inte kan bo kvar hemma och inte kan behandlas i form av öppenvård i egen regi. Flera av placeringarna är också enligt LVU och riskerar att bli långvariga. Flera av placeringarna sker också i kombination med behov av annan skolform än den som kan erbjudas på hemmaplan. Kostnaderna per dygn och placering har ökat de senaste åren. Kostnader för vård och behandling inom missbruk har ökat de senaste månaderna och har vänt från ett förväntat överskott till ett förväntat underskott i förhållande till budget, -582 tkr. Antalet inkomna LVM anmälningar har ökat och kommunen försöker gå in med frivilliga insatser för att undvika dyra LVM-placeringar och uppnå bättre behandlingsresultat. Däremot kommer öppenvård för barn och unga att göra ett överskott med ca 577 tkr. Utökningen av öppenvården har inneburit mindre kostnader för externa tjänsteköp. Även Magnolians öppenvård för barn och unga kommer att göra ett överskott med totalt ca 270 tkr. Detta beror på vakanta tjänster under kortare perioder i början av året. Öppenvård för familj prognostiserar också ett överskott med ca 515 tkr. Andledningen är att antalet kontaktpersoner och kontaktfamiljer har minskat i förhållande till föregående år. Däremot förväntas kostnaden för familjehem göra ett budgetöverskridande med 925 tkr. Detta för att kommunen har fler familjehemplaceringar. Ekonomiskt bistånd +700 tkr Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd har blivit lägre jämfört med 2014. Detta innebär att kostnaden förväntas understiga budget med ca 700 tkr. Flyktingverksamhet, +4 497 tkr Antalet nyanlända flyktingar har ökat markant jämfört med vad som är budgeterat med ca 80 individer tom juni månad. Detta gör att kommunen erhåller mer statsbidrag från Migrationsverket än vad som är budgeterat. 9 Ensamkommande flyktingbarn + 263 tkr Kommunens boende för ensamkommande med 10 platser har drivits i ett år och verksamheten kommer att ha ett överskott i förhållande till budget. Överskottet beror främst på att man valt att inte anställa ny enhetschef då ordinarie chef är föräldraledig utan löser det internt. Arbetsmarknadsåtgärder, +272 tkr Arbetsmarknadsenheten kommer att generera ett överskott, vilket bland annat beror på höjt lönebidrag samt lägre hyreskostnader. Utvecklingen av arbetet inom arbetsmarknadsenheten har gett positivt resultat av utbetalningen av försörjningsstöd. Det är av stor vikt att fortsatt samverkan mellan handläggarna inom försörjningsstödet och Arbetsmarknadsenheten fortsätter utvecklas. 2.2 Nettokostnadsutveckling Belopp i tkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Volymförändring Bokslut/prog Intäkter -78 800,0 -50 981 27 819,0 Kostnader 348 023,0 318 503,0 -29 520,0 Nettokostnader 269 223,0 267 522 -1 701 4 936,0 6 234,0 1 298,0 191 726,0 189 962,0 -1 764,0 Individ och familjeomsorg 68 532,0 66 520,0 -2 012,0 Arbetsmarknadsåtgärder 4 540,0 4 806,0 266,0 269 734,0 267 522,0 -2 212,0 Analys av volymförändringar Nämnd och central administration Omsorg om äldre och funktionshindrade Nettokostnader Nämndens nettokostnad beräknas minska med 2,2 mnkr räknat i fasta priser. De största förändringarna finns inom: Central administration beräknar öka sin nettokostnad med ca 1 298 tkr. Kostnadsökningen beror huvudsakligen på nya kostnader för förvaltningen för bastjänst. Tidigare togs dessa centralt i kommunen. Bidrag och ersättningar beräknas minska med 1 338 tkr. Detta för att kostnaden för placeringar inom socialpsykiatri och bevakningskostnader beräknas bli lägre jämfört med föregående år. ÄHO-lednings nettokostnad beräknas stiga med 1 187 tkr. Det beror främst på en avslutad anställning inom LSS samt ökade kostnader för kompetensutveckling. I särskilt boende beräknas nettokostnaden minska med 2 659 tkr. Kostnadsminskningen beror huvudsakligen på minskat antal årarbetare och lägre personalkostnader för Lunden eftersom korttidsboendet på plan 4 stängde hösten 2014. Även en kostnadsminskning för nattpersonal. Nettokostnad för Harakärrsgården bedöms också bli lägre men verksamheten har prognostiserat ett underskott i år. Förklaringen till detta är att Harakärrsgården 10 redovisade underskott redan i fjol (ca 870 tkr) men budget 2015 ligger i samma nivå som föregående år. Resterande kostnadsförändring avser lägre drift- och bevakningskostnader. Hemvården beräknar öka sin nettokostnad med 775 tkr. Anledningen är att antal vårdtagartimmar har ökat och forsätter att öka jämfört med föregående år. Ett högt tryck på vårdplatser på sjukhusen gör att kommunerna får ta hand om vårdtagare med stora omvårdnadsbehov. Även antalet hemtjänsttagare inom hemvården beräknas öka med 10 personer. Trots ökningen av antalet timmar och hemtjänsttagare prognostiserar hemvården ett överskott på personalkostnaderna. Orsaken till detta är att alla vakanta tjänster inte tillsatts som planerats samt en effektivare planering av bemanningen. LSS-verksamheten beräknar öka sina nettokostnader med 545 tkr totalt. Nettokostnaden för LSS gruppboenden beräknas däremot minska med 1,3 mnkr. Orsaken till detta är Rinnebäck gruppboende haft utökade personalkostnader förra året pga. ökat tillsynsbehov. Dessutom bedöms placeringskostnaden för barn inom korttidshem stiga med 1,2 mnkr. Nytt beslut fattat i mars och gäller perioden april-september. Det blir även en kostnadsökning inom personlig assistans med ca 800 tkr eftersom ersättningen från försäkringskassan beräknas bli lägre 2015, vilket beror på att antalet individider som har insatser mer än 20 timmar per vecka har minskat. Individ och familjeomsorg beräknar minska sin nettokostnad med -2 512 tkr. Den stora förändringen finns inom flyktingverksamheten, - 2 889 tkr jämfört med föregående år. Kommunen har erhållit mer i statsbidrag eftersom antalet nyanlända flyktingar har ökar markant. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd beräknas också bli lägre, vilket leder till en nettokostnadsminskning med 1 583 tkr. Även öppenvård för vuxna, barn & unga samt familj beräknas minska med 354 tkr. Detta beror på att utökningen av öppenvården har inneburit mindre kostnader för externa tjänsteköp men också på vakanta tjänster inom Magnolian. Vidare kan det konstateras att kostnaderna för familjehem beräknas bli lägre med 1 566 tkr. Antalet barn i familjehem är nästan detsamma jämfört med 2014 men förändringen beror på att kostnaderna för barn på institution beräknas bli lägre i år. Kostnaderna för institutionsvård för vuxna samt barn & unga beräknas däremot stiga med ca 3 860 tkr. Kostnadsökningen främst på att vi har fler institutionsplacerade barn i förhållande till 2014. Arbetsmarknadsåtgärder beräknar öka sin nettokostnad med 265 tkr med anledning av att kommunen erbjuder fler ungdomar feriearbete i år jämfört med fjol. 11 3. Förslag till korrigerande åtgärder Åtgärdsplan för budget i balans 2015 Verksamhet/ område Aktivitet – vad ska göras? Socialförvaltni ngen Prioritering av tillsättning av vakanta tjänster Återhållsamhet när det gäller vikarie tillsättning Övertid ska godkännas av verksamhetschef Vård och Äldreomsorg och Hälsa och Omsorg Vård och Äldreomsorg och Hälsa och Omsorg Start – När ska åtgärd påbörjas Effekten – besparingar (tkr) Slut – Åtgärd genomfö rd Nuläge – status på aktivitet Pågår 1000 Dec 2015 Pågår Juni 2015 200 Dec 2015 Pågående Juni 2015 250 Dec 2015 Pågående Enheterna kommer fortsatt att arbeta med översynen av personalbemanning och minskning av sjukfrånvaro i mening att effektivisera verksamheten och på detta sätt minska underskottet i förvaltningen. Statliga stimulansmedel har rekvirerats. Dessa är riktade till personalförstärkningar inom äldreomsorgen. Dessa insatser ska redovisas till Socialstyrelsen i februari 2016. Socialstyrelsen pekar på vikten att pengarna ska användas till förstärkningar, annars kan förvaltningen bli skyldig att betala tillbaka beviljade medel. Summan för stimulansbidrag uppgår till ca 1 mnkr för 2015. Även en prioritering av vakanta tjänster sker kontinuerligt. Kompetensgruppernas arbete fortgår och utbildning i förflyttningsteknik löper regelbundet. Detta är en viktig insats för att minska belastningsskador och sjukskrivningar. Under hösten kommer fokus att ligga på sårvård och inkontinens området. Under hösten startar vi planeringen av en personalpool samt planeringsverktyg för att effektivisera vikarie tillsättning. Arbetet kommer att bedrivas gemensamt inom Hälsa och Omsorg samt Äldreomsorg för att optimera vikarietillsättning inom hela verksamheten. Minskning av antalet OSA–platser har genomförts sedan förra året. Eventuella andra besparingar riskerar att innebära ökade kostnader inom andra områden. Områden som inte är lagstyrd verksamhet såsom förebyggande verksamhet skulle vara möjligt att spara på. Exempel är Arbetsmarknadsenheten eller delar av vår öppenvårdsverksamhet Magnolian. överskridanden inom IFO sker avseende placeringar på HVB och familjehem. Inom IFO:s verksamhet består verksamheten av personal varför en neddragning av antal anställda är den enda möjliga minskningen av kostnader. En fortsatt satsning på utökad öppenvård och arbetsmarknadsåtgärder kan dock ge minskade kostnader på sikt inom området. 12 4. Uppföljning mot nämndsmål Målområden Nämndsmål Indikator Brukaren skall vara delaktig i de insatser och den vård som erbjuds 4.1 Trygghet: Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne Den som kommer i kontakt med socialtjänsten ska känna sig trygg och uppleva att personalen respekterar hans/hennes värdighet och integritet. Brukaren ska vara delaktig i de insatser och den vård som erbjuds Brukare/patienter ska inte komma till skada eller utsättas för risk för skada i vårdarbetet Förebyggande arbete skall prioriteras så att behovet av vårdinsatser minskar 4.2 Medborgarinflytande: Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling 4.3 Boende och miljö: År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne 4.4 Arbete och näringsliv: År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre. 4.5 Service och kvalitet: År 2017 ska Burlövsbor vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service Äldre och personer med funktionsnedsättningar skall ges möjlighet till att påverka sin livssituation Alla personer som har förutsättningar att klara ett eget boende skall ha eget kontrakt Stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv Nämndens verksamhet skall ha god kvalitet och hög rättssäkerhet Andel brukare som har en upprättad genomförandeplan i genomförande-webben Brukarnas omdöme om hem-tjänsten, källa: Socialstyrelsens brukarundersökning Brukarnas omdöme om äldre-boende, källa: Socialstyrelsens brukarundersökning Avvikelsehanteringssystem, Lex Maria-anmälningar Brukare/patienter erbjuds riskbedömning MNA, Norton och DownTon Antalet fallolyckor skall minska Andelen individer i behov av placering i HVB (Hem för vård och boende) eller i familjehem skall minska Delaktighet vid upprättande av genomförandeplan Uppföljnig av insatser, genomförandeplan Andelen andrahandskontrakt skall minska Andel invånare med försörjningsstöd Andel sysselsatta 18-64 år (exkl i program med aktivitets-stöd) Antal ej verkställda beslut, handläggningstider. Källa Treserva Andel medarbetare som spelar värdegrundsspel Vi förväntas inte uppnå målet. Vi är på väg att uppnå målet men det finns mer att göra Vi förväntas uppnå målet under 2015 13 Mål 2015 Prog/ utfall 100% 80% 80% 100% 100% 100% 100% 4.1 Trygghet: Andelen Burlövsbor som upplever en hög grad av trygghet ska öka och senast 2017 ska upplevelsen av trygghet vara högre än genomsnittet för Skåne 4.1.1 Brukaren skall vara delaktig i de insatser och den vård som erbjuds Andel brukare som har en upprättad genomförandeplan i genomförande-webben skall vara 100% Resultat: Målet är uppfyllt. Analys: LSS och socialpsykiatrins verksamhet har upprättat genomförandeplaner för de flesta individer. Dock saknas planer för de som har personlig assistans i kommunal regi. Åtgärder/utveckling: Utbildningsinsatser kommer att startas internt och. Alla genomförandeplaner kommer att skrivas om för att följa en ny struktur enligt IBIC (Individens behov i centrum). Detta kommer att färdigställas under 2015. 4.1.2 Den som kommer i kontakt med socialtjänsten ska känna sig trygg och uppleva att personalen respekterar hans/hennes värdighet och integritet. Brukaren ska vara delaktig i de insatser och den vård som erbjuds Andel nöjda brukare inom hemtjänsten och äldreboenden skall vara minst 80% Resultat: närmare 90% av brukarna inom kommunens särskilda boenden och hemtjänst är nöjda med insatserna. Målet är därmed uppfyllt. Analys: En nationell mätning av olika faktorer av brukarnas upplevelser av den kommunala servicen gör att resultatet kan jämföras med andra kommuner och vårdgivare. Åtgärder/utveckling: Resultatet analyseras och förbättringsområden kan identifieras och åtgärdas. 4.1.3 Brukare/patienter ska inte komma till skada eller utsättas för risk för skada i vårdarbetet Lex Maria-anmälningar skall ej öka i jämförelse med 2013. Samtliga brukare/patienter skall erbjudas riskbedömning MNA, Norton och Downton Resultat: Resultatet är uppfyllt avseende Lex Maria-anmälningar. Målet är ej uppfyllt avseende MNA, Norton och DownTon. Analys: Riskbedömningar ska erbjudas, följas upp och uppdateras. Detta arbete kommer att ske i teamen. Åtgärder/utveckling: Arbetet med Senior Alert har startats upp. Detta kommer medföra att riskbedömningar och åtgärder blir en given struktur i arbetet. 4.1.4 Förebyggande arbete skall prioriteras så att behovet av vårdinsatser minskar Antalet fallolyckor skall minska med minst 5%. Resultat: Målet är inte uppfyllt. Analys: Omvårdnadspersonalen rapporterar i större utsträckning än tidigare fallolyckor. Åtgärder/utveckling: I Senior Alert mäts även fallrisk och om risk finns ska åtgärder vidtas och registreras 14 Andelen individer i behov av placering i HVB (Hem för vård och boende) eller i familjehem skall minska med minst 25% Resultat: Målet är ej uppfyllt. Analys: Behovet av insatser ökar inom barn och ungdomsvården. Detta med anledning av en ökad mängd anmälningar avseende barn och ungdomar som har behov av insatser. Även inom missbruksvården har behovet av insatser ökat den senaste tiden. Åtgärder/utveckling: Öppenvården har förstärkts för att jobba mer på hemmaplan och för att minska behovet av placeringar utanför det egna hemmet. En fortsatt satsning på Magnolians öppenvård är en förutsättning att förebygga en ökning av vårdinsatser i form av placering i HVB, samt familjecentralens verksamhet som sker i samverkan med Regionen och Utbildnings- och kulturnämnden. En satsning på sysselsättningsskapande åtgärder kan också innebära en förebyggande insats då det kan innebära förbättrad livskvalitet och hälsa. 4.2 Medborgarinflytande: Burlövsborna ska uppleva att de har möjlighet att påverka kommunens verksamhet och utveckling 4.2.1 Äldre och personer med funktions-nedsättningar skall ges möjlighet till att påverka sin livssituation Delaktigheten vid upprättandet av genomförandeplaner skall vara 100% Resultat: Målet är uppfyllt. Uppföljning av insatser, genomförandeplan skall ske årligen Resultat: Målet är uppfyllt. 4.3 Boende och miljö: År 2017 ska Burlöv vara en av de mest attraktiva boendekommunerna i Skåne 4.3.1 Alla personer som har förutsättningar att klara ett eget boende skall ha eget kontrakt Andelen andrahandskontrakt skall minska med minst 10% Resultat: Målet är uppfyllt. Analys: Det är fortfarande stor bostadsbrist varför det varit svårt att uppnå målet. Förvaltningen har arbetat målmedvetet i syfte att fler av våra andrahandshyresgäster skulle erhålla eget kontrakt. Åtgärder/utveckling: Regelbundna möten med Burlövsbostäder i syfte att underlätta för målgruppen att erhålla boende med eget kontrakt. 4.4 Arbete och näringsliv: År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre 4.4.1 Stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv Andelen invånare med försörjningsstöd skall vara mindre än 5,3% Resultat: Målet är ej uppfyllt. Analys: Ökad arbetslöshet och sjukdom är största orsaken till behov av försörjningsstöd samt andra omvärldsförändringar som påverkar behovet. 15 Åtgärder/utveckling: Fortsatt kvalitetsutveckling av handläggningen av försörjningsstöd och ökad satsning på kommunens arbetsmarknadsåtgärder för att fler ska få möjlighet till egen försörjning. Under året kommer ett tre årigt ESF projekt att starta med inriktning på unga som varken arbetar eller studerar i åldern 16-24 år i syfte att fler ska komma i sysselsättning eller studier. Under hösten kommer en kart läggning att genomföras för målgruppen försörjningsstödstagare med ohälsa med hjälp av Finsam medel. Andel sysselsatta 18-64 år (exkl i program med aktivitetsstöd) skall vara mer än 96% Resultat: Målet är ej uppfyllt. Analys: Se ovan. Åtgärder/utveckling: Se ovan. 4.5 Service och kvalitet: År 2017 ska Burlövsbor vara bland de mest nöjda i Skåne med kommunens verksamhet och service 4.5.1 Nämndens verksamhet skall ha god kvalitet och hög rättssäkerhet Antalet ej verkställda beslut, handläggningstider skall vara 0 Resultat: Målet är uppfyllt Andelen medarbetare som spelat värdegrundsspelet skall vara minst 50% Resultat: Målet är delvis uppfyllt. Analys: Värdegrundsspelet är påbörjat. Åtgärder/utveckling: Värdegrundsspelet används kontinuerligt i verksamheten. 16 5. Uppföljning gentemot fastlagda nyckeltal och mått Omsorg om äldre och funktionshindrade: Nyckeltal Prognos Budget 2015 2015 Särskilt boende Permanent boende Korttidsboende Hemvård Hemtjänsttagare Beviljade hemtjänsttimmar/mån LSS Platser i gruppboende Personer i daglig vht Brukare i korttidsvistelse Dygn/mån korttidsvistelse Brukare i fritidstillsyn Personlig ass enl LASS Personlig ass enl LSS Socialpsykiatri Boende i gruppboende Externa vårdplatser Brukare med boendestöd Avvikelse mot budget Bokslut 2014 Avv. mot bokslut 2014 148 9 148 20 0 -11 140 12 8 -3 230 8 167 220 7 867 10 300 220 7 867 10 300 21 44 22 22 44 19 -1 0 3 21 41 23 0 3 1 81 75 6 79 5 8 28 13 5 31 5 3 -3 8 6 28 13 1 -1 1 18 7 39 19 7 32 -1 0 7 18 7,3 36 0 -0,3 3 Kommentera: Resultatet: Färre platser inom särskilt boende. Det finns 11 lägenheter lediga platser på Boklunden som är anpassade för boende inom äldreomsorgen. Dessa användes tidigare som korttidsplatser. Antalet hemtjänsttagare beräknas öka med 10. Detta beror på hemteamets införande och hänger samman med minskat behov av korttidsplatser. För den enskildes fortsatta välbefinnande och möjlighet till längre tids kvarboende i ordinärt boende och därmed fördröjt behov av särskilt boende är detta arbetssätt både kvalitativt och ekonomiskt ett bättre alternativ än korttidsplats. Antalet beviljade hemtjänsttimmar följer befolkningsutvecklingen och ökar stadigt varje år. Inget tyder på att denna ökning avtar. Det nya resursfördelningssystemet tar hänsyn till detta. Personlig assistans enligt LSS har ökat ytterligare. Även antal brukare samt antal utförda timmar med boendestöd har ökat. Analys/ Åtgärder/utveckling: Några av lägenheterna på kommunens särskilda boende är avsedda för parboende. I två av dessa lägenheter har den ena gått bort. Eftersom den kvarvarande parten väljer att bo kvar i 17 lägenheten minskar platsantalet med två. Korttidsplatserna har varierat i beläggning under året men behov av korttidsplats har minskat efter hemteamets införande. Däremot har insatser i hemtjänsten ökat varför budgetmedel överförts hit. Platserna på Boklunden väntas behövas då en åldrande befolkning med högre andel äldre får behov av särskilt boende. Alternativ verksamhet kan vara att platserna används som trygghetsplatser. Det har skett en ökning av antalet ärende på korttids och fritids. Samtidigt kräver barn med olika diagnoser en mer omfattande logistik och planering. I mars fattades ett beslut om en extern placering korttids/fritids för ett barn. Kostnaden för denna placering är 255 tkr/månad och ryms inte i befintlig budget. När det gäller ärenden avseende personlig assistans äger kommunen hela kostnaden till skillnad från personligt assistans enligt LASS där försäkringskassan står för en del av kostnaden. I dagsläget har vi 13 ärende. En ökning med 4 ärende jämfört med bokslut 2014. Effekter av arbetet med styrkeanalyser inom boendestödet har visat att insatser hos den enskilde kan minska den faktiska tiden i varje ärende vilket leder till att boendestödet kan ha fler klienter utan ökade personalresurser. Individ och familjeomsorg: Nyckeltal Prognos 2015 Institutionsplacerade barn -antal vårddygn/månad Barn i familjehem Institutionsplacerade vuxna -antal vårddygn/månad Hushåll med ek bistånd Kostnad/hushåll/månad Budget 2015 Avvikelse mot budget Bokslut 2014 Avv. mot bokslut 2014 8,8 5,9 2,9 6,4 2,4 275 43 4,1 179 43 4,5 96 0 -0,4 196 43,5 5,0 79 -0,5 -0,9 117 240 8313 137 235 8313 -20 5 187 128 252 8119 -11 -12 381 Kommentera: Resultatet: Placeringar av barn och unga förväntas göra ett överskridande i förhållande till budget på ca 5 milj. Placeringar avseende vuxna med missbruksproblem förväntas öka och kan innebära ett överskridande i förhållande till budget. Vad gäller försörjningsstödet är prognosen utifrån nuvarande utfall ett förväntat överskott i förhållande till budget på 800 t kr. Prognosen bygger på att inget oförutsett inträffar som innebär behov av åtgärder som inte kunnat förutses. Analys: Anledningen till det förväntade resultatet avseende placeringar av barn och unga beror på ökat behov som inte kan ersättas i form av öppenvård på hemmaplan. Målgruppen som är föremål för placeringar har dock förändrats och problematiken är av den art att behandling på hemmaplan inte är möjlig. Dock visar prognosen av köpt extern öppenvård på en klar minskning i förhållande till föregående år vilket kan förklaras av utökningen av resurser inom öppenvården för ungdomar. Vad gäller placeringar vuxna innebär tidiga insatser i form av öppenvårdsbehandlingar och kortare placeringar att LVM (tvångsplaceringar) kan undvikas. Det finns dock risk för behov av LVM placeringar under året. Vad gäller minskningen av försörjningsstödet jämfört med tidigare år är den största orsaken att fler kommit i arbete samt en förbättrad samverkan mellan handläggning av försörjningsstöd och åtgärder inom Arbetsmarknadsenheten. 18 Åtgärder/utveckling: Det kan vara svårt att minska behovet av placeringar av barn och unga utifrån nuvarande stora behov. Det är dock viktigt att fortsätta nuvarande satsning på öppenvård för att jobba mer förebyggande och med tidiga insatser på hemmaplan för att undvika framtida placeringar. Vi har sett att utvecklingen av arbetet inom arbetsmarknadsenheten har gett resultat på utbetalningen av försörjningsstödet. Det är också av stor vikt att samverkan mellan handläggarna fortsätter utvecklas så att den positiva utvecklingen fortsätter. Fortsatt utveckling av arbetsmarknadsenheten för att fler skall komma i arbete och egen försörjning och utveckling av metoder för handläggning av försörjningsstöd. Under hösten kommer en kartläggning att genomföras av personer som är sjukskrivna och uppbär försörjningsstöd med hjälp av Finsam medel. Arbetsmarknadsåtgärder: Nyckeltal Prognos 2015 Offentligt skyddat arbete Feriearbetare Jobbgaranti för ungdomar Jobb- och utv.garantin Budget 2015 Avvikelse mot budget Bokslut 2014 Avv. mot bokslut 2014 15 25 -10 20 -5 100 0 100 0 0 0 47 5 53 -5 2 6 -4 2 0 Kommentera: Resultatet: Under 2014 har Arbetsmarknadsenheten varit inne i en förändringsprocess för att erhålla en större måluppfyllelse. Den utvecklingen har fortsatt under 2015. Utvecklingen har visat på positiva resultat bla i form av minskning av utbetalning av försörjningsstöd. Analys/Åtgärder/utveckling: se ovan. Socialförvaltningen har beviljats ESF medel för ett tre årigt projekt för ungdomar som varken arbetar eller studerar. Projektet startar under hösten. Förvaltningen har för avsikt att gå vidare med projektet ”Resurs Burlöv” som innebär anställning av 20 personer som uppbär försörjningsstöd i syfte att fler kommer i arbete och egen försörjning. Detta under förutsättning av att sökta medel erhålles. 19 6. Uppföljning av investeringsbudget – (tkr) Budget Nämndens Totala investeringsbudget 1 835,3 Redovisat 2015-06-30 873,1 Avvikelse 962,2 Prognos 2015 1 835,3 Kontinuerligt utbyte av inventarier såsom madrasser, sängar och möbler. Även utbyte att datorer sker enligt plan. 7. Personalredovisning Nyckeltal Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetare Sjukfrånvaro i % Utfall 2014 388 78 332,76 6,33 Utfall 2015-06-30 376 72 325,71 7,95 Prognos 2015 384 70 330 6,33 Förändring 2014-2015 -4 -8 -2,76 0 Antalet årsarbetare beräknas minska med 2,76 och det beror på vakanta tjänster som inte tillsatts. Sjukfrånvaron ligger högre än utfallet 2014 men det pågår arbete tillsammans med Personalkontoret för att ta fram åtgärder i syfte att minska sjukfrånvaron. 20 21 Burlövs kommun TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltning Datum 2015-08-03 Handläggare: Gunilla Ahlstrand 040-625 61 25 [email protected] 1 (1) Diarienummer SN/2015:166-701 Socialnämnd Ej verkställda beslut Ej verkställda beslut enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) och rapportering enligt 16 kap. 6 f-h § SoL samt beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f-g §§ lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunen ska en gång per kvartal anmäla ej verkställda beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Kvartalsrapporten anmäls om kommunen har eller inte har några individrapporter för den aktuella perioden. Sammanfattning Socialnämnden informeras härmed om att det under andra kvartalet 2015 finns två beslut som inte är verkställt och som omfattas av rapporteringsskyldigheten. Kvinna f. 79 beviljades gruppbostad enligt 9 § 9 LSS, 2014-05-23. Beslutet är ej verkställt. Beslutet kommer att verkställas i kvartal 3. Man f. 94 beviljades gruppbostad enligt 9 § 9 LSS, 2015-02-19. Beslutet är ej verkställt. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att enligt rapporteringsskyldigheten överlämna handlingen till kommunfullmäktige. Gunilla Ahlstrand Enhetschef 22 23 Burlövs kommun TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum 2015-06-29 Handläggare: Malin Lövdahl 040-625 63 50 [email protected] 1 (1) Diarienummer SN/2015:315-700 Socialnämnden Delegationsordning för Socialnämnden Sammanfattning Föreligger förslag till ny delegationsordning för Socialnämnden. De förändringar som är gjorda i förhållande till nuvarande delegationsordning är i huvudsak föranledda av förändringar i lagstiftning, samt att tillägget avseende delegationsbeslut för social jour har inkluderats i föreliggande förslag. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta delegationsordning i enlighet med av förvaltningen upprättat förslag. Lars Wästberg Socialchef Malin Lövdahl Nämndsekreterare 24 Delegationsordning för Socialnämnden Antagen av Socialnämnden 2015-xx-xx, § xx Förslag upprättat av Socialförvaltningen 2015-06-30 Inledning Delegering innebär överföring av beslutanderätt från nämnd till utskott eller tjänstemän. Nämndens rätt att besluta om delegering regleras i kommunallagen (KL) genom bestämmelserna i 6 kap. 33–38 §§. Med beslut i delegeringsbestämmelserna i KL avses ställningstaganden som förutsätter vissa överväganden eller bedömningar. Rent förberedande eller verkställande åtgärder, såsom debitering av avgifter enligt fastställd taxa eller liknande anses inte vara beslut i formell mening. Rätten för de anställda att vidta denna typ av åtgärder grundas således inte på delegering utan följer av den arbetsfördelning som måste finnas mellan förtroendevalda och tjänstemän för att den kommunala verksamheten skall kunna fungera. Delegering kan ske till utskott, ledamot eller ersättare, och till anställd hos kommunen. Däremot är så kallad blandad delegering – dvs. till förtroendevald och anställd tillsammans – inte tillåten eftersom kollektivt beslutsfattande inom en kommun enbart kan förekomma vad gäller förtroendevalda. Om beslutanderätt delegeras till förvaltningschef får nämnden även besluta att överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd att besluta i dennes ställe (jfr 6 kap. 37 § KL). Beslut som fattas av viss beslutsfattare med stöd av delegering får även fattas av överordnad beslutsfattare. Delegat har rätt att i vissa ärenden avstå från att fatta beslut och i stället hänskjuta ärendet till förvaltningschef, utskott eller nämnd. Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärende som berör delegatens egna personliga förhållanden eller där jäv enligt FL 11–12 §§ föreligger. Nämnden kan besluta om villkor för delegering i syfte att kontrollera eller begränsa uppdraget. Vidare kan lämnad delegering när som helst återkallas, medan ett beslut som fattats med stöd av delegering däremot i princip inte kan omprövas eller återtas. Nämnden har dock rätt att föregripa en delegats beslutsfattande genom att själv besluta i ärendet. Beslut som fattas med stöd av delegering skall anmälas till nämnden i den ordning nämnden bestämmer. På motsvarande sätt skall beslut fattade med stöd av vidaredelegering från förvaltningschef anmälas till denne. Syftet med anmälan av delegationsbeslut är bl.a. att tillgodose nämndens informations- och kontrollbehov. Anmä- 25 lan har också betydelse för beräkning av klagotiden för laglighetsprövning av beslut fattat på delegation. Överklagandefristen löper ut först tre veckor efter det datum då justerat protokoll anslås från det sammanträde då delegationsbeslutet anmälts till nämnden. Enligt 6 kap. 34 § KL får beslutanderätten inte delegeras vad gäller 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter 1. Med avdelningschef i delegationsordningen avses avdelningschef för IFO, verksamhetschef för vård och äldreomsorg samt verksamhetschef för hälsa och omsorg. Ett beslut som en delegat fattat kan överklagas på samma sätt som om nämnden fattat beslutet. När ett beslut enligt en särskild bestämmelse i författning kan överklagas på ett visst sätt, skall överklagandet prövas av den instans som anges i författningen. Detta kallas överklagande enligt förvaltningslagen (tidigare förvaltningsbesvär) och överprövningsinstansen kan pröva både beslutets laglighet och själva sakfrågan. Om inte beslutet kan överklagas enligt förvaltningslagen har kommunmedlemmar möjlighet att överklaga beslutets laglighet (laglighetsprövning enligt kommunallagens regler). Själva sakfrågan prövas då inte. Det ankommer på delegaten att lämna fullföljdshänvisning vid varje överklagbart beslut som helt eller delvis går emot den enskilde. Fullföljdshänvisning skall inte lämnas om beslutet endast kan överklagas genom laglighetsprövning. Anmälan av delegationsbeslut Särskilt upprättade delegationsbeslut anmäls till nämnden vid nästkommande sammanträde. Beslut fattade av nämndens utskott anmäls genom att protokollet delges nämnden. Ekonomiska ärenden där beslut fattas löpande under året anmäls genom att nämnden tar ställning till bokslutet. 1 I punkt 5 hänvisas till regler i vissa specialförfattningar, t.ex. i 10 kap. 4–5 §§ SoL. 26 A. ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER Punkt Ärenden Lagrum Delegat/anmärkning 10 kap. 13–14 §§ OSL Förvaltningschef 1. Allmänna handlingar, arkiv 1.1 Beslut att lämna ut uppgifter till enskild med uppställande av förbehåll 1.2 Beslut att ej lämna ut allmän handling på grund av be6 kap. 3 § OSL stämmelser i sekretesslagen och tryckfrihetsförordningen 1.3 Fastställa arkivbeskrivning och dokumenthanteringsplan 5 § arkivreglemen- SU för nämndens arkiv tet Förvaltningschef 2. Brådskande ärenden enligt kommunallagen 2.1 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas 6 kap. 36 § KL Ordförande 3. Övriga ärenden 3.1 Förtroendevaldas utbildningar och konferenser Ordförande 3.2 Beslut om ordförandes utbildningar och konferenser 2:e vice ordförande 3.3 Befullmäktigande av ombud inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar Ordförande, förvaltningschef 3.4 Remittering av ärenden Förvaltningschef 3.5 Beslut att kommunen ej skall yttra sig över remisser av mindre vikt SU 3.6 Yttranden till andra myndigheter inom aktuellt verksamhetsområde SU 3.7 Omprövning av beslut 3.8 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och avvisning 24 § FL av överklagande som har kommit in för sent Nämndsekreterare 3.9 Beslut att överklaga beslut och domar, om nämndens beslut inte kan inväntas Ordförande, förvaltningschef 3.10 Ersättningsfrågor vid stöld och skadegörelse samt vissa skadeståndsärenden Förvaltningschef 3.11 Arbetsmiljöuppgifter 3.12 Beslut att avge yttrande med anledning av överklagande av beslut 3.13 Beslut att avge yttrande i tillsynsärende 13 kap 2 § Sol SU 3.14 Beslut om att överklaga till kammarrätten eller högsta 16 kap 3§ Sol SU 27 § FL AML 3 kap. förvaltningsdomstolen 27 Delegaten i ursprungsbeslutet Se beslut om särskild delegation Delegaten i ursprungsbeslutet A. ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER Punkt Ärenden Lagrum Delegat/anmärkning 3.15 Beslut att begära inhibition 6 kap 36 §KL SU - i brådskande fall, där nämndens beslut inte kan avvaktas Ordförande, 1:e eller 2:e vice ordf. i nämnd 3.16 3.17 Beslut att göra anmälan till IVO enligt Lex Maria Beslut att göra anmälan till IVO enligt Lex Sarah 3 kap 5 § Pal SOSFS 2011:5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska SU 4. Sekretessärenden 4.1 Beslut att lämna ut/inte lämna ut uppgifter till enskild med uppställande av villkor 10 kap 13- 14 §§ OSL Förvaltningschef 4.2 Beslut att ej lämna ut allmän handling på grund av bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen och tryckfrihetsförordningen 6kap3 § OSL 15 a§ LSS Förvaltningschef 4.3 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 12 kap 6 § Sol Förvaltningschef 4.4 Beslut att lämna ut uppgifter ur personuppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål 12 kap s§ Sol Enhetschef 4.5 Beslut att på begäran av annan myndighet lämna uppgif- 12 kap 7 §, 1st Sol ter till denna om utbetalad ekonomisk hjälp, med syfte att undvika felaktiga utbetalningar Enhetschef 4.6 Beslut att underrätta åklagarmyndigheten om det kan 12 kap 8 § Sol antas finnas förutsättningar för åtgärd enligt 30b § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga lagöverträdare eller 32 kap 4 § brottsbalken Enhetschef 4.7 Anmälan till Statens folkhälsoinstitut angående nya medel får missbruksändamål eller ändringar i missbruksmönster 12 kap 9 § Sol Avdelningschef 4.8 Beslut att anmäla misstankar om vissa brott som begåtts mot unga 10 kap 21 och 22§§ Enhetschef OSL 12 kap 10 § Sol 4.9 Beslut att anmäla brott mot den egna verksamheten 10 kap 2 § OSL 12 kap 10 § Sol Enhetschef 4.10 Beslut om sekretesskydd för barn gentemot dess vårdnadshavare. Beslut om rätt for anmälare att vara anonym 12 kap 3 § OSL Enhetschef 26 kap 5 § OSL Enhetschef 28 B. EKONOMISKA ÄRENDEN, UPPHANDLING, AVTAL M.M. Punkt Ärenden Lagrum Delegat/anmärkning 1. Vissa ekonomiska ärenden Beloppsgränsen avgörs av i budgeten anslagna medel och beviljade projektmedel 1.6 Bevilja handkassa Förvaltningschef 1.7 Bevilja förskott Förvaltningschef 1.8 Beslut att avskriva utestående fordringar upp till ett halvt prisbasbelopp per kund, samt beslut om att bevilja anstånd med betalning Förvaltningschef 1.9 Försäljning av avskrivna inventarier m.m. inom respektive verksamhetsområde Budgetansvarig chef 1.10 Försäljning av ej avskrivna inventarier m.m. inom respektive verksamhetsområde SU 1.11 Bidragsgivning upp till ett basbelopp SU, förvaltningschef 1.12 Representation, uppvaktningar och gåvor upp till ett prisbasbelopp - förtroendevalda - personal Ordförande Förvaltningschef 1.13 Ersättningsfrågor vid stöld och skadegörelse samt vissa skadeståndsärenden Förvaltningschef 1.14 Beslut att omdisponera medel från driftsbudget till investeringsbudget Förvaltningschef 1.15 Beslut att ansöka om bidrag som kräver medfinansiering Omdisponering av driftbudget - mellan delverksamheter - inom delverksamhet (ÄO,HO,IFO,arbetsmarknadsåtgärder) Förvaltningschef 1.16 1.17 1.18 1.19 Beslut om inköp/anskaffning av inventarier inom given budgetram - under 10 ooo kr SU Avdelningschef -över 10 ooo kr Avdelningschef/enhetschef Förvaltningschef Beslut om reparationer inom given budgetram -under 8 ooo kr - över 8 ooo kr Enhetschef Förvaltningschef Fattande av tilldelningsbeslut enligt LOU samt antagande av anbud med iakttagande av gällande inköps- och upphandlingsregler inom ramen för respektive budgetansvar Beslut om ersättning för sakskada upp till 1o ooo kr eller motsvarande självriskbelopp 29 Förvaltningschef Förvaltningschef B. EKONOMISKA ÄRENDEN, UPPHANDLING, AVTAL M.M. Punkt 1.20 Ärenden Lagrum Tecknande av individavtal gällande tjänster för vård, Delegat/anmärkning Avdelningschef behandling , boende och rehabilitering 1.21 Tecknande av lägenhetskontrakt för lägenheter som ska SU hyras ut i andra hand, och som går utöver avtalet med Burlövsbostäder 1.22 Beslut om förslag till utdelning av fondmedel SU 2. Upphandling 2.1 Beslut om anskaffning av varor och tjänster utanför den löpande verksamheten – dock endast inom ramen för respektive budgetansvar – som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och som inte avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet Avdelningschef 2.2 Fattande av tilldelningsbeslut enligt LOU samt antagande av anbud med konsulter, leverantörer och entreprenörer med iakttagande av gällande inköps- och upphandlingsregler inom ramen för respektive budgetansvar Avdelningschef 2.3 Fattande av tilldelningsbeslut enligt LOU samt antagande av anbud avseende kommunövergripande upphandling av ramavtal och avropsavtal 2.4 Beslut om igångsättningstillstånd för investeringar m.m. KSO 2.5 Beslut om fördelning av medel från det centrala anslaget för anskaffning av fordon och maskiner (objekt 130 17) KSAU 9 kap. 9 § LOU Upphandlingsstrateg 3. Avtal, hyreskontrakt 3.1 Tecknande och uppsägning av lokalhyreskontrakt Förvaltningschef 3.2 Uthyrning av bostäder och lokaler samt tillfällig lokalupplåtelse Förvaltningschef 3.3 Lokalförändringar utöver vad som åligger hyresvärd enligt hyreskontrakt. Förvaltningschef 3.4 Uppsägning av hyresgäst/arrendator 7-12 kap JB 30 Förvaltningschef C. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Punkt Ärenden Lagrum Delegat/anmärkning 4 kap 1§ Socialsekreterare 1. Socialtjänstlagen (Sol) 1.1 Beslut om ekonomiskt bistånd enligt riksnorm och riktlinjer - utöver riksnorm med ett belopp upp till 2500 kr. Socialsekreterare - utöver riksnorm när beloppet överstiger 2500 kr Enhetschef - av principiell betydelse 1.2 SU Beslut om ekonomiskt bistånd utöver 4 kap 1§ 4 kap 2§ - av principiell betydelse 1.3 Enhetschef SU Beslut om ekonomiskt bistånd i samband med placering, omplacering eller flyttning från familjehem eller hem för vård eller boende upp till 10 000 kr 4 kap 1 § Socialsekreterare SU - i övriga fall 1.4 Beslut om behandling i intern öppenvård 4 kap 1§ Socialsekreterare 1.5 Beslut om tjänsteköp från andra avdelningar inom förvaltningen 4 kap 1§ Enhetschef 1.6 Beslut om behandling i extern öppenvård 4 kap 1§ Enhetchef 1.7 Beslut om drogtest i utredande eller behandlande syfte Beslut om bistånd i form av plats i hem för vård eller boende (barn, ungdomar, vuxna) - i akuta situationer 4 kap 1§ Enhetschef SU Beslut om placering i familjehem, vuxna 4 kap 1§ 1.8 1.9 1.10 1.11 1.12 4 kap 1§ Enhetschef - i akuta situationer Beslut om tillfällig/ej stadigvarande placering i familjehem 4 kap 1§ (barn och ungdom) Beslut om stadigvarande placering i familjehem Beslut om arvode och omkostnadsersättning till familjehem i enlighet med SKL:s rekommendationer - beslut utöver SKL:s rekommendationer 4 kap 1§, 6 kap 6§ SU Enhetschef Enhetschef SU Socialsekreterare Biståndshandläggare LSS-handläggare SU Socialsekreterare 31 C. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Punkt Ärenden - beslut om ersättning för självrisk (familjehemmets hemförsäkring) Lagrum Delegat/anmärkning Biståndhandläggare LSS-handläggare 1.13 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson/kontaktfamilj - arvode och omkostnadsersättning i enlighet med SKL:s rekommendationer 4 kap 1§ Socialsekreterare Biståndshandläggare LSS-handläggare 1.14 1.15 - beslut utöver SKL:s rekommendationer Beslut om ekonomiskt bistånd till barn/unga i förebyggande syfte i samband med utredning eller pågående behandlingsinsats Beslut om bistånd i form av serviceinsatser eller personlig omsorg - enligt riktlinjer - 1.16 Enhetschef 4 kap 1§ Enhetschef 4 kap 1§ Biståndshandläggare LSS-handläggare utöver riktlinjer Enhetschef Beslut om bistånd i form av trygghetslarm 4 kap 1§ Biståndshandläggare LSS-handläggare 1.17 Beslut om bistånd i form av ledsagarservice - enligt riktlinjer - 1.18 4 kap 1§ Biståndshandläggare LSS-handläggare utöver riktlinjer Enhetschef Beslut om bistånd i form av dagverksamhet 4 kap 1§ Biståndshandläggare LSS-handläggare 1.19 Beslut om bistånd i form av korttidsvistelse/växelvård - enligt riktlinjer - 1.20 1.21 Biståndshandläggare LSS-handläggare utöver riktlinjer Beslut om bistånd i form av boende på folkhögskola Beslut om bistånd i form av boendestöd - enligt riktlinjer - 4 kap 1§ Enhetschef 4 kap 1§ LSS-handläggare 4 kap 1§ Biståndshandläggare LSS-handläggare utöver riktlinjer Enhetschef 32 C. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Punkt 1.22 1.23 1.24 1.25 1.26 1.27 1.28 1.29 1.30 1.31 Ärenden Beslut om bistånd i form av särskilt boende med service och omvårdnad för äldre 5 kap 5§ - när verkställighet kan göras genom interna resurser - externa köp av korttidsvistelse - övriga externa köp Lagrum Biståndshandläggare Boendesamordnare Enhetschef Beslut om bistånd i form av boende med särskild service för funktionshindrade 5 kap 7§ - när verkställighet kan göras genom interna resurser - vid externa köp Beslut om bistånd med tecknande av andrahandskontrakt och som ryms inom avtalet med Burlövsbostäder Medgivande att ta emot ett barn för stadigvarande vård och fostran Beslut att godkänna övervägande av vård Beslut om adoptionsmedgivande Återkallelse av adoptionsmedgivande Prövning av samtycke till fortsatt adoptionsförfarande - vid samtycke - ej samtycke Beslut om ersättning för uppehälle vid stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär när bistånd ges i form av plats i hem för vård eller boende eller i familjehem Beslut om avgift från förälder vars barn är under 18 år och får vård i ett annat hem än det egna 33 Delegat/anmärkning Biståndhandläggare LSS-handläggare Enhetschef 4 kap 1§ Enhetschef 6 kap 8§ SU 6 kap8§ SU 6 kap 6 och 12§§ SU 6 kap 13§ SU 6 kap 14§ Socialsekreterare SU 8 kap 1§ Socialsekreterare 8 kap 1§ Enhetschef C. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Punkt 1.32 Ärenden Beslut om egenavgifter Lagrum Delegat/anmärkning 8 kap 2§ Assistent Ekonom Beslut om jämkning av avgifter, service och omvårdnad samt boende om högst 5000 kr per månad 8 kap 2§ 1.34 Beslut om jämkning av avgifter överstigande 5000 kr per månad 8 kap 2§ SU 1.35 Beslut om egenavgift för folkhögskola med ett garanterat förbehållsbelopp för den enskilde 8 kap 2§ Assistent 1.36 Beslut att återkräva bistånd på grund av att den enskilde lämnat oriktiga uppgifter 9 kap 1§ Enhetschef 1.37 Beslut att återkräva bistånd enligt 4 kap 1§ i andra fall än vad som avses i 9 kap 1§ 9 kap 2§ Socialsekreterare 1.38 Beslut att återkräva bistånd enligt 4 kap 2§ när biståndet getts under villkor om återbetalning 9 kap 2§ Enhetschef 1.39 Beslut att föra talan hos förvaltningsrätt om återkrav enligt 8 kap 1§ 9 kap 3§ Enhetschef 1.40 Beslut att föra talan hos förvaltningsrätt om återkrav enligt 8 kap 1§ 9 kap 3§ SU 9 kap 4§ Enhetschef 1.33 1.41 1.42 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet upp till 5000 kr - överstigande 5000 kr Beslut att anmäla till överförmyndaren om behov av god man eller förvaltare eller att behov av en sådan insats inte längre föreligger. Beslut att anmäla till överförmyndaren om förhållanden beträffande förvaltning av underåriges egendom. 34 Assistent Ekonom Ekonom SU 5 kap 3§ socialtjänstförordningen Socialsekreterare Biståndshandläggare LSS-handläggare C. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Punkt 1.43 Ärenden Beslut att inleda utredning vid egen ansökan Lagrum Delegat/anmärkning 11 kap 1§ Socialsekretarare Biståndshandläggare 1.44 1.45 1.46 1.47 Beslut att utredning vid ansökan inte ska föranleda någon åtgärd Beslut att utredning ska inledas, att utredning inte ska inledas eller att inledd utredning ska avslutas vid anmälningsärenden Beslut om förlängd utredningstid LSS-handläggare 11 kap1§ Enhetschef 11 kap 1§ Enhetschef 11 kap 2§ Enhetschef Beslut om uppföljning efter avslutad utredning utan beslut 11 kap 4a § SoL om insats 1.48 Beslut om uppföljning efter avslutad placering i familjehem eller hem för vård eller boende har upphört Enhetschef 11 kap 4b § SoL Enhetschef 1.49 Beslut att ansöka hos IVO om avgörande av ansvarsfråga i ett ärende 2a kap 11§ SU 1.50 Beslut att begära hos en annan kommun om överflyttning av ärende 2a kap 10§ Avdelningschef 1.51 Beslut att överta/ej överta ett ärende efter begäran från annan kommun 2a kap 10§ Avdelningschef 1.52 Tecknande av borgen vid uthyrning av lägenheter enligt avtal med Burlövsbostäder Enhetschef 2. Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Beslut att inleda utredning då det kommit till nämndens 2.1 7§ kännedom att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård Enhetschef 35 C. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Punkt 2.2 2.3 2.4 2.5 Ärenden Beslut att utredning inte ska inledas eller att påbörjad utredning ska nedläggas alternativt övergå i en utredning enligt socialtjänstlagen Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för undersökning Beslut att hos förvaltningsrätten ansöka om vård Beslut om omedelbart omhändertagande samt beslut om upphörande härav - om utskottets beslut ej kan avvaktas Lagrum Delegat/anmärkning 7§ Enhetschef 9§ Socialsekreterare 11§ Socialt utskott 13§, 18b§ Socialt utskott Ordöfrande, 1:e eller 2:e vice ordf. i nämnd 2.6 Beslut att begära biträde av polismyndigheten för inställelse till läkarundersökning 45 § punkt 1 Enhetschef 2.7 Beslut att begära biträde från polismyndigheten för instäl45 § punkt 2 lelse till vårdinstitution Enhetschef 2.8 2.9 Yttrande till åklagare vid åtalsprövning Yttrande till allmän domstol då den som begått brottslig gärning kan bli föremål för LVM-vård 3. Lag om vård av unga (LVU) Beslut att ansöka hos förvaltningsrätten om vård enligt 3.1 LVU 3.2 3.3 Beslut om omedelbart omhändertagande samt beslut om upphörande härav - om utskottets beslut ej kan avvaktas Begäran om förlängd tid för ansökan om vård 36 46§ Enhetschef Brottsbalken 31:2 Enhetschef 4§ SU 6 och 9§§ SU Ordförande, 1:e vice eller 2:e vice ordf. i nämnd 8§ Enhetschef C. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Punkt 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 Ärenden Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under tiden - om utskottets beslut ej kan avvaktas Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden - om utskottets beslut ej kan avvaktas Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet ej är att hänföra till 11 § 1 och 2 st Beslut om övervägande av vård enligt 2 § Beslut om omprövning av vård enligt 3 § Beslut om hur umgänge med den unge ska utövas - om utskottets beslut ej kan avvaktas Övervägande av om umgängesbegränsning enligt 14 § 3 st 3.10 fortfarande behövs 3.11 3.12 3.13 3.14 3.15 3.16 3.17 Beslut om kontaktperson eller öppen behandling Prövning av om beslut enligt 22 § 1 st fortfarande behövs Beslut att ansöka hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud - om utskottets beslut ej kan avvaktas Övervägande om flyttningsförbud fortfarande behövs Beslut att flyttningsförbud ska upphöra Beslut om den unges umgänge med förälder eller vårdnadshavare efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud - om utskottets beslut ej kan avvaktas Beslut om läkarundersökning, utse läkare samt plats för läkarundersökning 37 Lagrum Delegat/anmärkning 11 § 1 st SU Ordförande, 1:e eller 2:e vice ordf. i nämnd 11 § 2 st SU Ordförande, 1:e vice eller 2:e vice ordf. i nämnd 11 § 4 st Socialsekreterare 13 § 2 st SU 13 § 3 st SU 14 § 2 st SU Enhetschef 14 § 3 st SU 22 § 1 st SU 22 § 3 st SU 24 § SU Ordförande, 1:e vice eller 2:e vice ordf. i nämnd 26 § SU 30 § 2 st SU 31 § SU Ordförande, 1:e eller 2:e vice ordf. i nämnd 32 § Socialsekreterare C. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Punkt Ärenden Beslut om att begära biträde av polis för att bereda läkare 3.18 tillträde till den unges hem eller för att inställa sig till läkarundersökning - om utskottets beslut ej kan avvaktas 3.19 Beslut att påkalla och återkallas begäran biträde av polis för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande enligt LVU - om utskottets beslut ej kan avvaktas 4. Föräldrabalken (FB) Godkännande av faderskap då parterna varit sammanbo4.1 ende under konceptionstiden och är övertygade om att barnet är deras gemensamma - utredning av faderskap 4.2 4.3 4.4 godkännande av föräldraskap Lagrum Delegat/anmärkning 43 1§ SU Ordförande, 1:e eller 2:e vice ordf. i nämnd 43 § 2 st Se särskilt förordnande 1 kap 4§ Assistent 2 kap 1§ Familjerättssekreterare 2 kap 9§ 1 st Beslut att väcka och föra talan i mål om faderskap Avge yttrande till tingsrätten angående adoption Beslut om utlämnande av sakupplysning i samband med ett interimistiskt beslut i mål eller ärenden om vårdnad, boende och umgänge (sk snabbyttrande) SU 2 kap 8a§§ 3 kap 5 och 6 §§ Familjerättssekreterare 4 kap 10§ SU 6 kap 20§ 2 st Familjerättssekreterare 4.5 Beslut att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge 6 kap. 19§ 3 st Enhetschef 4.6 Beslut om godkännande/inte godkännande av föräldrars avtal om vårdnad, boende och umgänge 6 kap 17a§ Familjerättssekreterare 6 kap 15c§ 3 st Familjerättssekreterare 11 kap 16§ 2st Familjerättssekreterare 45 § namnlagen Familjerättssekreterare 4.7 Utse viss person för uppdrag som umgängesstöd Kommentar: Yttrande angående umgängesstöd ses som en verkställighetsfråga, behöver ej delegeras och utförs av familjerättssekreterare 4.8 4.9 Yttrande i ärenden om förordnande av god man eller förvaltare Yttrande enligt namnlagen 38 C. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Punkt 4.10 4.11 4.12 4.13 Ärenden Yttrande beträffande äktenskapsdispens Yttrande i ärende som rör tvångsäktenskap Dödsboanmälan Godkännande av avtal om att framtida underhållsbidrag ska betalas som ett engångsbelopp eller för längre period än 3 månader Lagrum Delegat/anmärkning 15 kap 1§ äktenskapsbalken Familjerättssekreterare 5 kap 5§ 3st äktenskapsbalken Familjerättssekreterare 20 kap 8a§ ärvdabalken Assistent 7 kap 7§ Familjerättssekreterare 5. Yttrandeärenden Yttrande till IVO, Socialstyrelsen, Kammarrätten 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 Yttrande till åklagarmyndighet Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavarens medgivande Yttrande i körkortsärende SU 11 § Lag om unga lagöverträdare Enhetschef 3 § 2 st passförordningen Socialsekreterare 5 kap 2§ körkorts- Socialsekreterare förordningen Anmälan av behov av offentligt biträde Anmälan enligt smittskyddslagen Yttrande angående automatspel 3 § lag om offentligt biträde Socialsekreterare 6 kap 10 och 12 §§ smittskyddslagen Enhetschef 3 § automatspelslagen Socialsekreterare 6. Alkohollagen(Alk.l.), Tobakslagen, Lagen om receptfria läkemedel Beslut att bevilja eller avslå ansökan om stadigvarande 6.1 8 kap 2 och 4 §§ SU serveringstillstånd samt meddela villkor alk. l. Beslut om särskilt tillstånd för gemensamt serveringsutrymme vid nyansökan 39 8 kap 14 § 2 st alk.l. C. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Punkt Ärenden Lagrum Delegat/anmärkning 8 kap 2§ alk.l Enhetschef 6.2 Beslut att bevilja eller avslå ansökan om tillfälligt tillstånd till allmänheten 6.3 Beslut att bevilja eller avslå ansökan om tillfälligt tillstånd till slutna sällskap 8 kap 2 § alk.l. 6.4 Beslut att bevilja eller avslå ansökan om tillfälligt tillstånd för provsmakning vid arrangemang samt meddela villkor Alkoholhandläggare 8 kap § alk.l Alkoholhandläggare 6.5 6.6 6.7 6.8 6.9 6.10 6.11 6.12 6.13 6.14 6.15 6.16 Beslut att bevilja eller avslå ansökan om stadigvarande tillstånd för provsmakning vid tillverkningsställe samt meddela villkor Beslut att bevilja eller avslå ansökan om tillfälligt tillstånd för provsmakning vid tillverkningsställe samt meddela villkor Beslut att bevilja eller avslå ansökan från konkursbo om fortsatt drift av serveringsrörelse Beslut att godkänna eller underkänna lokal för catering Beslut om förändrad serveringstid Beslut om ändrat tillstånd avseende dryckesslag Beslut om ändrad serveringsyta, ändring av lokal eller uteservering 8 kap 14§ 2 st alk.l. 8 kap 7 § alk.l SU 8 kap 7 § alk.l. Alkoholhandläggare 9 kap 12 § alk.l Enhetschef 8 kap 3 1 alk.l. Alkoholhandläggare 8 kap 19 § alk.l. Enhetschef 8 kap 19 § alk.l. Enhetschef 8 kap 19 § alk.l. Enhetschef Beslut om förnyad prövning vid betydande förändringar 9 kap 11 § alk.l. beträffande ägarförhållanden och personer med betydande inflytande Beslut om erinran Beslut om varning 9 kap 17 § alk.l. Enhetschef 9 kap 17 § alk.l. SU Beslut om återkallelse av stadigvarande serveringstill9 kap 18 § alk. l. stånd, tillstånd för provsmakning eller tillstånd för gemensamt serveringsutrymme Beslut om återkallelse av tillfälligt serveringstillstånd eller tillstånd för provsmakning 40 Enhetschef 9 kap 18 § alk.l. SU Enhetschef C. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Punkt Ärenden Beslut om varning eller förbud under sex eller tolv måna6.17 der för detaljhandel med eller servering av folköl Lagrum Delegat/anmärkning 9 kap. 19 § alk.l. SU 6.18 Beslut om föreläggande eller förbud i eventuell kombination med vite avseende detaljhandel med tobak 20 § tobakslagen SU 6.19 Beslut om försäljningsförbud eller varning avseende detaljhandel med tobak 20a § tobakslagen SU 21 § tobakslagen Enhetschef 6.20 6.21 6.22 6.23 Beslut att ta hand om, återlämna eller förstöra en tobaksvara som bjuds ut eller uppenbart är avsedd att bjudas ut till försäljning i strid med tobakslagen Beslut att ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av 6 § vitelagen vite Beslut att anmäla till läkemedelsverket om brister i efterlevnad av lag och föreskrifter om handel med receptfria läkemedel SU 21 § lag om handel Alkoholhandlägmed receptfria gare läkemedel Beslut i fråga om återkallelse av serveringstillstånd som 9 kap. 18 § alk.l. inte längre utnyttjas eller på tillståndshavarens egen begäran Alkoholhandläggare 6.24 Beslut i fråga om att avskriva ärende om eventuellt administrativt ingripande 9 kap. 17.18 § alk.l. Enhetschef 6.25 Beslut i fråga om att inleda åtgärdsärende om eventuellt administrativt ingripande 9 kap 17-18 §§ Alkoholhandläggare 7. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2.1 Beslut om personkretstillhörighet 1§ LSS-handläggare 2.2 Beslut om biträde av personlig assistent, ekonomiskt stöd upp till 20 timmar per vecka 7 och 9 §§ LSS-handläggare 2.3 Ekonomiskt stöd för att bekosta personlig assistent vid tillfälligt utökade behov 7 och 9 §§ LSS-handläggare 7 och 9 §§ LSS-handläggare 2.4 Beslut om ledsagare 41 C. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Punkt 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10 2.11 Ärenden Beslut om biträde av kontaktperson Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson/kontaktfamilj. - Beslut om arvode och ersättning enligt rekommendationer från SKL - Beslut som går utöver rekommendationer från SKL Beslut om avlösarservice i hemmet Beslut om korttidsvistelse utanför det egna hemmet Beslut om korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov Beslut om boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet Lagrum Delegat/anmärkning 7 och 9 §§ LSS-handläggare LSS-handläggare Enhetschef 7 och 9 §§ LSS-handläggare 9§ LSS-handläggare 9§ LSS-handläggare 7 och 9 §§ SU Beslut om ersättning till familjehem - Enligt rekommendationer från SKL - Utöver rekommendationer från SKL LSS-handläggare SU Beslut om avgift från föräldrar vars barn är under 18 år och får omvårdnad i ett annat hem än det egna 20 § 2.13 Beslut om bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 7 och 9 §§ 2.14 Beslut om köp av boende i annan kommun eller hos annan vårdgivare 2.15 Beslut om daglig verksamhet för personer som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig (personkrets 1 och 2) 2.16 Beslut om köp av plats på daglig verksamhet i annan kommun eller hos annan huvudman 2.17 Beslut om utbetalning av assistansersättning till annan juridisk person än den som är berättigad till insatsen 2.12 42 Enhetschef 5 § LSSförordningen LSS-handläggare Avdelningschef 7 och 9 §§ LSS-handläggare SU 11 § LSS-handläggare C. INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Punkt Lagrum Delegat/anmärkning 12 § SU 15 § LSS-handläggare 2.20 Beslut om förhandsbesked om rätt till insats enligt LSS för 16 § person som inte är bosatt i kommunen LSS-handläggare 2.21 Beslut om förhandsbesked om rätt till insats enligt LSS för 16 § person som inte är bosatt i kommunen LSS-handläggare 2.18 2.19 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 Ärenden Beslut om återbetalningsskyldighet Beslut att anmäla till överförmyndare att en person som omfattas av LSS är i behov av god man eller förvaltare, eller att sådan insats inte längre behövs 8. Lag om färdtjänst Beslut om färdtjänst enligt reglemente Meddela föreskrifter förenade med tillståndet Återkallelse av beslut om färdtjänst Beslut om fler än 96 enkelresor per år, utanför kommunen, inom 3-milsgränsen Beslut om riksfärdtjänst enligt reglemente 7 § lag om färdtjänst Färdtjänsthandläggare 9 § lag om färdtjänst Färdtjänsthandläggare 12 § lag om färdtjänst Färdtjänsthandläggare Socialnämndsbeslut SU 1,5 och 7 §§ lag om Färdtjänsthandriksfärdtjänst läggare Återkallelse av beslut om riksfärdtjänst 9 § lag om riksfärdtjänst 43 Färdtjänsthandläggare D. HÄLSA OCH OMSORG Punkt Ärenden Lagrum 1. Lag om bostadsanpassningsbidrag Beslut om bostadsanspassningsbidrag. Trösklar, kil/ramp, 1.1 6§ stödhandtag och sändare 1.2 1.3 1.4 Beslut om bostadsanpassningsbidrag, övriga ärenden Bidrag till återställning av anpassad bostad Beslut om återbetalning av bostadsanpassningsbidrag 44 Delegat/anmärkning Arbetsterapeut 6-9 §§ Enhetschef/rehab 11 § Enhetschef/rehab 17 § Enhetschef/rehab E. Nödvändiga delegationsbeslut för social jour på kvällar och helger Punkt Ärenden Lagrum 1. Beslut som är gemensamma för flera målgrupper Beslut att inleda utredning 1.1 11 kap 1 § SoL 1.2 1.3 Beslut att avsluta utredning Beslut att avsluta utredning utan åtgärd Delegat/anmärkning Social jour 11 kap 1 § SoL Social jour 11 kap 1 § SoL Social jour 11 kap 2 § SoL Social jour 2. Barnavård 2.1 Beslut att inleda utredning utan den enskildes samtycke 3. Ensamkommande flyktingbarn 3.1 Beslut om försörjningsstöd och livsföring i övrigt för ensamkommande flyktingbarn 4 kap. 1 § SoL (jfr även LMA) Social jour 3.2 Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form av placering i jourhem eller hem för vård eller boende under längst en vecka 4 kap 1 § SoL Social jour 3.3 Beslut att ansöka hos överförmyndare om god man 3 § lagen om god man för ensamkommande flyktingbarn Social jour 4. Försörjningsstöd 4.1 Försörjningsstöd enligt riksnorm. Livsföring i övrigt som uppgår till högst 10 000 kronor. 4 kao 1 § SoL Social jour 5. Missbruksvård 5.1 Beslut att inleda utredning då man fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon vård utan samtycke 7 § LVM Social jour 5.2 Beslut om att begära polismyndighetens hjälp/biträde med genomförande av läkarundersökning och för inställelse till vårdinstitution 45 § LVM Social jour 45 Förkortningar AB Allmänna bestämmelser i lydelse 2014-10-01 BegL Begravningslagen (1990:1144) AL Anläggningslagen (1973:1149) AML Arbetsmiljölag (1977:1160) FBL Fastighetsbildningslagen (1970:988) FML Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen HF Hemvärnsförordning (1997:146) IVO Inspektionen för vård och omsorg JB Jordabalken (1970:994) LAK Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning LAS Lag (1982:80) om anställningsskydd KL Kommunallag (1991:900) KSO Kommunstyrelsens ordförande KSAU Kommunstyrelsens arbetsutskott MBL Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet PAL Patientsäkerhetslagen (2010:659) SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SU Socialt utskott OSL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) ÄktB Äktenskapsbalken (1987:230) Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutsorgan Antagen Diarienummer Beslutad med stöd av Historik Dokumentansvarig Förvaltning __________________________ Delegationsordning Delegationsordning för Socialnämnden Socialnämnden 2015-xx-xx SN/2015:315 6 kap. 33 § kommunallagen (1991:900) Ersätter delegationsordning xx xxx-xx-xx § xx xx Socialförvaltningen 46 47 Burlövs kommun TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum 2015-06-30 Handläggare: Malin Lövdahl 040-625 63 50 [email protected] 1 (1) Diarienummer SN/2015:305-760 Socialnämnden Ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem Sammanfattning Kommunförbundet Skånes styrelse fattade 2015-05-08 beslut om Ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem och rekommenderar kommunerna att politiskt anta denna. Syftet med överenskommelsen är att underlätta samverkan mellan Region Skåne och Skånes 33 kommuner för att på ett bättre sätt tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Den syftar också till att identifiera gemensamma utvecklingsområden för Region Skåne och Skånes kommuner. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att teckna avtal om ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande samarbete avseende personer med missbruksoch beroendeproblem. att delegera till socialchef Lars Wästberg att underteckna avtalet. Lars Wästberg Socialchef Malin Lövdahl Nämndsekreterare 48 Ramöverenskömmelse mellan Regiön Skane öch Skanes kömmuner gallande samarbete avseende persöner med missbruks- öch beröendepröblem DATUM 2015-03-16 49 Förord På uppdrag av Regionala Politiska Samverkansgruppen har det bildats ett utskott till Regional Samverkansgrupp Psykiatri. Detta utskott hanterar regionala frågor rörande missbruks- och beroendevården i Skåne. Utskottet för missbruks- och beroendevård har fått i uppdrag att arbeta fram en Överenskommelse enligt HSL (8 b§) och SoL (5 kap 9 a§) gällande samarbete avseende personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Överenskommelsen är att betrakta som en ramöverenskommelse vilken ska ligga till grund för lokala överenskommelser. Innehållet har arbetats fram gemensamt av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne samt organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga. Regional samverkansgrupp Psykiatris utskott för missbruks- och beroendevård har utgjort referensgrupp för framtagandet av överenskommelsen. Utskottet för missbruks- och beroendevård har vid tiden för framtagandet av ramöverenskommelsen haft följande sammansättning; Arne Andersson, NSPH Sigbritt Arwidson, Helsingborgs stad Christina Ek, Malmö stad Peter Hagberg, Kommunförbundet Skåne Annica Henriksson, Kommunförbundet Skåne Johnny Käll, Vuxenpsykiatri Kristianstad/Hässleholm Åsa Magnusson, Beroendecentrum Malmö Anna von Reis, Kommunförbundet Skåne Bim Soerich, Region Skåne Peter Sonnsjö, Kristianstad kommun Drago Stojkovic-Stenberg, Skurups kommun Personer som varit med i delar av arbetet: Gunilla Alväng, Skurups kommun Johan Larsson, Region Skåne 50 Innehåll Förord...................................................................................................................................................................... 2 Inledning ................................................................................................................................................................. 4 1. Syfte .................................................................................................................................................................... 5 2. Mål ...................................................................................................................................................................... 5 3. Målgrupp ............................................................................................................................................................. 5 4. Ansvar ................................................................................................................................................................. 5 5. Samverkan/samarbete ......................................................................................................................................... 8 5.1 Vård- och omsorgsplaner .................................................................................................................................. 9 5.2 Samrådsgrupper ................................................................................................................................................ 9 5.3 Gemensamma integrerade verksamheter ......................................................................................................... 10 6. Kontakter med organisationer som företräder målgruppen och deras närstående ............................................. 11 7. Informationsskyldighet ..................................................................................................................................... 11 8. Sekretess ........................................................................................................................................................... 11 9. Ekonomisk ersättning ........................................................................................................................................ 11 10. Uppföljning och utvärdering ........................................................................................................................... 12 11. Implementering och kunskapsspridning om ramöverenskommelsen .............................................................. 12 12. Lokal överenskommelse .................................................................................................................................. 12 13. Placering på HVB ........................................................................................................................................... 13 14. Kroppslig hälsa ............................................................................................................................................... 13 15. Gemensamma utvecklingsområden ................................................................................................................. 14 15.1 Samordnad Individuell Plan, SIP .................................................................................................................. 14 15.2 Barn, ungdomar och unga vuxna ................................................................................................................... 15 15.3 Äldre ............................................................................................................................................................. 15 15.4 Familjeperspektiv .......................................................................................................................................... 15 15.5 Personer med samsjuklighet .......................................................................................................................... 16 15.6 Personer i behov av tillnyktring .................................................................................................................... 17 15.7 Personer i behov av abstinensvård ................................................................................................................ 17 15.8 Personer med läkemedelsmissbruk/beroende ................................................................................................ 17 15.9 Personer som missbrukar dopningsmedel .................................................................................................... 17 15.10 Sammanhållen vård och behandling genom integrerade verksamheter....................................................... 17 15.11 Information om hur man söker vård och stöd ............................................................................................. 18 16. Hur tvister mellan parterna ska lösas .............................................................................................................. 18 17. Avvikelserapporter och kvalitetsutveckling .................................................................................................... 18 18. Omförhandling och tidsperiod för överenskommelsen ................................................................................... 18 Bilaga 1 Ansvar inom Region Skåne .................................................................................................................... 20 Bilaga 2 Vägledande principer för socialtjänsten .................................................................................................. 21 Bilaga 3 Definitioner ............................................................................................................................................. 22 Bilaga 4 LVM - riktlinjer för patienttransport ....................................................................................................... 25 51 Ramöverenskömmelse mellan Regiön Skane öch Skanes kömmuner gallande samarbete avseende persöner med missbruks- öch beröendepröblem Inledning Landstinget och kommunerna har båda ett ansvar att erbjuda vård och behandling till personer med missbruk och beroende. Ramöverenskommelsens målgrupp är personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel och deras närstående. Läkemedelsbehandling och annan medicinsk behandling är ett tydligt ansvarsområde för landstinget, på samma sätt som sociala insatser är ett tydligt ansvar för kommunen. I lagrådsremiss – ”God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården” anges att psykosocial behandling enligt gällande lagstiftning kan ges av både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det är med andra ord en behandlingsform som kan ingå i båda huvudmännens ”verktygslåda”. Det finns enligt regeringens bedömning skäl för att denna typ av behandling även fortsättningsvis ska kunna erbjudas av både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Skånes kommuner och Region Skåne har ett gemensamt ansvar för psykosocial behandling. Ansvaret är överlappande då båda huvudmännen har ansvar för området. Att två huvudmän har delat ansvar kan vara en styrka men det kan också innebära svårigheter. Istället för att samverka är risken att huvudmännen inte tar sitt vårdansvar och att den enskilde blir lidande. Samverkan mellan huvudmännen är direkt avgörande för att målgruppen ska få del av de fördelar ett gemensamt huvudmannaskap innebär. Sedan den 1 juli 2013 är landsting och kommun genom likalydande bestämmelser i Hälsooch sjukvårdslagen, HSL (8 b§) och i Socialtjänstlagen, SoL (5 kap 9 a§) skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. 8 b § HSL ”Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopnings-medel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.” 52 5 kap. 9 a § SoL ”Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.” Överenskommelserna ska även omfatta de personer som vårdas av enskilda aktörer som kommuner och landsting, i enlighet med 3 § HSL och 2 kap. 5 § SoL har slutit avtal med. 1. Syfte Syftet med överenskommelsen är att underlätta samverkan mellan Region Skåne och Skånes 33 kommuner för att på ett bättre sätt tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Den syftar också till att identifiera gemensamma utvecklingsområden för Region Skåne och Skånes kommuner. Dessa utvecklingsområden redovisas under kapitel 15, ”Gemensamma utvecklingsområden”. Överenskommelsen ska ge förutsättningar för huvudmännen att följa rekommendationer i gällande nationella riktlinjer. 2. Mål Barn, unga och vuxna som tillhör målgruppen ska: Få vård och stöd för missbruk/beroende Få tillgång till insatser på rätt nivå Få en sammanhängande vård Få delaktighet och inflytande över sin vård För att uppnå dessa mål krävs att kommuner och landsting tar ett gemensamt ansvar för samverkan utifrån den enskildes behov. En förutsättning är att det finns en tydlig och överlappande ansvarsfördelning mellan Region Skåne och respektive kommun. Genom ökad grad av integrerat arbetssätt, gemensamt bedriven missbruks- och beroendevård, uppnås ökad kvalitet och effektivitet och dubbelarbete undviks. Det krävs också en tät samverkan med de organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga. 3. Målgrupp Ramöverenskommelsens målgrupp är barn, unga och vuxna som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel och deras närstående. 4. Ansvar Region Skånes ansvar Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. (Hälso- och sjukvårdslag, 1982:763. HSL2§). 53 Patienten ska få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 1 kap 7 § Patientlag (2014:821) Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 5 kap 1 § Patientlag (2014:821) Inom missbruks- och beroendevården har Region Skåne följande ansvarsområden: • • • • • • • • • • • • • • • • • Initiera, planera och samordna insatser enligt gällande lagstiftning för barn, unga och vuxna som tillhör målgruppen Tidig upptäckt och tidiga insatser Utredning, diagnostisering och behandling av beroendetillstånd gällande alkohol, läkemedel, dopningspreparat och illegala narkotiska preparat Somatiska och psykiatriska utredningar, vård och behandling Medicinsk behandling av abstinenssymtom Läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk enligt vid var tids gällande föreskrifter Psykosocial behandling Psykosocialt stöd Stöd till anhöriga och närstående Ansvar för information, råd och stöd till barn enl HSL 2g Läkarbedömning och intyg vid tvångsvård (LVM, LVU) Hälsoundersökningar enligt BBIC Aktivt smittskyddsarbete Suicidriskbedömning Anmälningsskyldighet gällande barn Anmälningsskyldighet gällande LVM Anmälningsskyldighet gällande vapen och körkort Grundprincipen för handläggning av riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende inom Region Skåne är att den ska ske på lägsta effektiva omhändertagandenivå. Primärvård Primärvård utgör basen i skånsk Hälso- och sjukvård. Begreppet primärvård definieras i Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) § 5 som ”Den del av den öppna vården som, utan avgränsning avseende sjukdom, ålder eller patientgrupp, ska svara för behovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering, som inte kräver sjukhusens tekniska och medicinska resurser eller annan särskild kompetens”. Inom primärvården ska vårdgivaren bedöma, diagnostisera, behandla, rehabilitera och ge råd till personer med riskbruk, skadligt bruk/missbruk och beroende som inte kräver specialistsjukvård. Primärvården regleras av Region Skåne genom dels ackreditering och avtal inom Hälsoval Skåne för BHV, Vårdcentral och Rehabiliteringsgarantin samt i särskilt uppdrag för Barn och ungdomars psykiska ohälsa - första linjens insatser. Vårdcentralernas uppdrag för missbruks- och beroendevård framgår av vid var tid gällande ackreditering och avtal för vårdcentral inom hälsoval Skåne. Uppdraget 2015: 54 ”Vårdgivaren ska tillhandahålla kompetens för psykosocialt stöd. Vårdgivarens ansvar för riskbruk, missbruk/skadligt bruk och beroende omfattar; tidig upptäckt och kort rådgivning/motiverande samtal, behandling av lindriga former av ospecifik alkoholabstinens som kan behandlas i öppenvård och som inte kräver psykiatrins insatser, medicinsk behandling av alkoholmissbruk/skadligt bruk samt behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende och som inte kräver specialistvård.” Specialiserad vård Inom den specialiserade hälso- och sjukvården ska vårdgivaren bedöma, diagnostisera, behandla, rehabilitera och ge råd till personer med riskbruk, skadligt bruk/missbruk och beroende som kräver specialistsjukvård. Den specialiserade vården regleras av Region Skåne genom förvaltningsuppdrag och vårdavtal med privata utförare. Kommunens ansvar Kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Kommunens arbete kring missbruks- och beroendeproblematik regleras huvudsakligen i Socialtjänstlag (2001:453, SoL).”Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs.” Socialtjänsten ska utifrån ett helhetsperspektiv genomföra en kvalificerad utredning och bedömning av vårdbehov. Planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och dennes anhöriga. Socialtjänstens insatser ska utgå från de behov som den enskilde har. Insatserna ska tillgodose behov av vård för missbruks/beroendeproblemet och behov av annan social rehabilitering. Hjälp kan erbjudas både i form av rådgivning och som biståndsbedömd insats. Insatserna som erbjuds enligt socialtjänstlagen är frivilliga. Om det är nödvändigt att personer med missbruk/beroende får vård men inte samtycker till detta kan vården under vissa förutsättningar ges mot den enskildes vilja lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Bedömningen av vård och stödinsatser bör utgå från resultatet av ett för målgruppen och ändamålet avsett standardiserat bedömningsinstrument. Om sådan bedömning har gjorts av en huvudman bör den enskilde tillfrågas om medgivande för annan huvudman att ta del av denna. För barn och ungdomar har kommunen ett särskilt ansvar. Socialtjänstlagen beskriver att socialtjänsten aktivt ska arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel bland barn och ungdomar. Kommunen ansvarar också för barn- och ungdomsvården enligt socialtjänstlagen. Under vissa förutsättningar kan vård för unga ges mot den enskildes och/eller vårdnadshavarens vilja, enligt lagen om vård av unga (LVU) 55 Inom missbruks- och beroendevården har kommunen följande ansvarsområden: • • • • • • • • • • • • • • Initiera, planera och samordna insatser enligt gällande lagstiftning för barn, unga och vuxna som tillhör målgruppen Tidig upptäckt och tidiga insatser Alkohol- och drogförebyggande arbete Utredning och bedömning av behov av hjälp och vård för missbruks- och beroendeproblem Psykosocial behandling Psykosocialt stöd Föräldrastöd Stöd till anhöriga och närstående Stöd till barn som har förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem Försörjning och livsföring i övrigt Medverkan vid verkställighet inom kriminalvård, övertagande av vård Anmälningsskyldighet gällande barn Körkortsyttranden Yttrande i andra ärenden rörande enskilda personers lämplighet 5. Samverkan/samarbete Samverkan/samarbete ska prioriteras inom de båda huvudmännens verksamheter. Lokala överenskommelser med konkreta handlingsplaner för samverkan/samarbete i förhållande till denna överenskommelse ska gemensamt upprättas av huvudmännen. Samverkan ska präglas av respekt för den enskilde och dennes närstående. När det gäller barn och unga som omfattas av denna ramöverenskommelse är samverkan med skolan av vikt. Personer med samsjuklighet har behov av olika åtgärder, vilket kräver differentierade insatser. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas. Det är av vikt att personer med samsjuklighet får hjälp med båda tillstånden samtidigt. Verksamheterna ska samverka och anpassa vården så att den tillgodoser personens behov. För att få en väl fungerande samverkan/samarbete är det en förutsättning att i skälig tid inleda en dialog med berörda om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningar för samverkan eller samordning eller få andra konsekvenser. Ansvar för samverkan med andra aktörer Vid behov ska Region Skåne och kommunerna samverka med exempelvis Kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, frivilliga organisationer och arbetsgivare om sådan finns. Både kommunerna och Region Skåne ska informera den enskilde och anhöriga om att det finns organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga. 56 Riktlinjer för transport från sjukvård till SiS -institution vid LVM- vård Representanter från Statens Institutionsstyrelse, Polismyndigheten, Kommunförbundet Skåne, Kriminalvårdens nationella transport enhet, NTE och Psykiatri Skåne har tagit fram riktlinjer för transport från sjukvårdsinrättning till SiS-institution. Se bilaga 4 5.1 Vård- och omsorgsplaner Det finns många olika vård- och omsorgsrelaterade planer i Sverige. I den här överenskommelsen lyfter vi de tre planer som förutsätter samverkan mellan huvudmännen. Plan och planering är inte samma sak. En gemensam planering kan pågå över tid och ha många involverade – och resulterar så småningom i en gemensam plan. Planen är till för att den enskilde ska få god vård. En bieffekt av planen blir en ansvarsfördelning mellan de involverade. Samordnad plan enligt LPT och LRV Vård- och omsorgsplan som beskriver insatser/åtgärder från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst för den enskilde och som efter samordnad vård- och omsorgsplanering upprättats inför ansökan till förvaltningsrätten om öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård Samordnad vårdplanering, SVPL En samordnad vårdplan ska upprättas för den enskilde som inför utskrivning från slutenvård bedöms behöva insatser av kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, eller av landstingets primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård. Rutiner regleras i dokument ”Samordnad vårdplanering – Rutiner vid samordnad vårdplanering i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne” gällande från 1 mars, 2007 eller senare. Samordnad Individuell Plan, SIP Planen ska upprättas om Region Skåne eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Se kap 15, ”gemensamma utvecklingsområden” Se vidare; Betalningsansvarslagen, 1990:1 404, ändrad 2003:193, Socialstyrelsens föreskrift om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård, SOSFS 2005:27 5.2 Samrådsgrupper Regional nivå På regional nivå finns ett särskilt gemensamt tjänstemannaforum för frågor som rör psykiatri och missbruk; Regional Samverkansgrupp Psykiatri. Till Regional Samverkansgrupp Psykiatri har ett utskott för missbruks- och beroendefrågor bildats. Detta utskott hanterar regionala frågor rörande missbruks- och beroendevården i Skåne. Regional Samverkansgrupp Psykiatri ansvarar för; 57 Samordning och utveckling på regional nivå avseende målgruppen. Revidering av ramöverenskommelsen kring samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem På regionalpolitisk nivå finns Regional politisk samverkansgrupp för vård och omsorg med representanter för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne och Kommunförbundets beredning för vård och omsorg. I gruppen som träffas fyra gånger per år behandlas gemensamma frågor mellan kommunerna och Region Skåne som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst. Till gruppen finns en tjänstemannaberedning knuten. Befintliga strukturer och samverkansgrupper kan användas som samrådsgrupp Flera kommuner kan tillsammans bilda samrådsgrupp med Region Skåne Lokal nivå I kommun/kommunerna bör en samrådsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunen och Region Skåne gemensamt ansvara för strategisk planering och samordning av verksamheter och insatser. Samrådsgruppen kan ansvara för att samverkan enligt denna ramöverenskommelse och lokalt tecknade överenskommelser följs och även fatta beslut i frågor som inte går att lösa i det dagliga arbetet. 5.3 Gemensamma integrerade verksamheter När huvudmännen ingår avtal om gemensamma integrerade verksamheter ska den ansvarsfördelning som gjorts i denna ramöverenskommelse tillämpas. Exempel på lokala verksamheter kan vara Maria mottagningar, beroendemottagningar för vuxna eller mottagningar för personer med samsjuklighet. 58 Om det lokalt saknas organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga kan NSPH Skåne bjudas in att delta 6. Kontakter med organisationer som företräder målgruppen och deras närstående I Region Skåne finns ett forum för dialog mellan Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium och organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga inom psykiatri och missbruk. I utskottets arbete med överenskommelsen har representant från detta forum deltagit. Vid framtagande av de lokala överenskommelserna ska organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga om möjligt bjudas in att delta. Förslagsvis skapas gemensamma lokala brukarråd. 7. Informationsskyldighet Det finns en skyldighet för verksamhetsansvariga att tidigt informera berörda parter, (vilket innefattar organisationer som företräder målgruppen och deras närstående), om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningar för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för de samverkansparter som berörs. 8. Sekretess Grundläggande för all vård och omsorg är att den enskildes autonomi och integritet respekteras och att vården skall utformas i samråd med denne. Om samtycke inte kan erhållas kan uppgifter inte lämnas ut, annat än när sekretessen hävs av annan lagstiftning, till exempel anmälningsskyldighet eller läkarintyg enligt LVM. En förutsättning för samverkan är att den enskilde efterger sekretessen för de uppgifter som behövs för de nätverksmöten som framgår av 10 kap § 1 i Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) eller för de som behövs i rehabiliterings/ habiliteringsarbetet. Den enskilde avgör i vilken utsträckning dennes samtycke till att uppgifter utlämnas mellan exempelvis behandlande läkare, handläggande socialsekreterare, koordinator eller annan deltagande vid nätverksmöten utan att den enskilde är närvarande. Den enskilde skall ha full delaktighet, inflytande och insyn i vad som avhandlas i samverkan mellan parterna. 9. Ekonomisk ersättning Ingen av parterna ska debitera någon av parterna för deltagande i samverkan/samarbete. Allt deltagande i arbetet ska ske kostnadsfritt. 59 På lokal nivå ska parterna gemensamt årligen fastställa områden för uppföljning och utvärdering, till exempel genom lokala samrådsgrupper 10. Uppföljning och utvärdering På regionövergripande nivå ansvarar Regional samverkansgrupp psykiatri för att denna ramöverenskommelse årligen följs upp. Uppföljning skall även ske med de kommuner som inte tecknat ramöverenskommelse. 11. Implementering och kunskapsspridning om ramöverenskommelsen Region Skåne ansvarar för att ramöverenskommelsen implementeras inom den egna organisationen. Kommunförbundet Skåne ansvarar för kunskapsspridning avseende ramöverenskommelsen i Skånes 33 kommuner, implementeringen åvilar respektive kommun. Huvudmännen har gemensamt ansvar för att informera övriga berörda myndigheter samt organisationer som företräder målgruppen och deras anhöriga om ramöverenskommelsen. Den lokala överenskommelsen bör revideras årligen Organisationer som företräder målgruppen och deras närstående ska om möjligt bjudas in att delta i revideringen 12. Lokal överenskommelse Denna ramöverenskommelse ska följas av lokala överenskommelser. Den lokala överenskommelsen ska reglera samverkan utifrån de förutsättningar som angivits i denna överenskommelse. I de lokala överenskommelserna finns möjlighet att vara mer konkret vad gäller mål, prioritering av utvecklingsområden och tidsangivelser 60 13. Placering på HVB Det är endast enligt Socialtjänstlagen som beslut om placering på HVB kan ske. Hälso- och sjukvården gör således inte placeringar i denna mening. Landstingets hälso- och sjukvård har ansvar för att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård även för personer utanför det egna landstinget, enligt gällande lagstiftning. Patientlag 9 kap (2014:821) Underlag för beslut om insatser till den enskilde En placering vid HVB föregås av att en SIP eller en SVPL upprättats om personen har behov av insatser från båda huvudmännen. I planen görs ingående beskrivning av personens specifika behov och hur man avser lösa dem. Varje verksamhet ansvarar för utredning och bedömning inom sitt kompetensområde inför en placering på HVB. Det är således landstinget som avgör vilket behov av hälso- och sjukvårdsinsatser den enskilde har och hur dessa skall erbjudas och kommunen som avgör behovet av och insatser enligt socialtjänstlagen SoL, lag (1990:52) och hur dessa skall erbjudas. Kostnadsansvar Vardera partens kostnadsansvar ska vara klarlagt innan placering sker och utgår från huvudmännens ansvar för insatserna. Utifrån upprättad SIP eller SVPL görs en gemensam bedömning och överenskommelse som dokumenteras i en ansvarsförbindelse mellan Region Skåne och kommunen där kostnadsfördelningen preciseras i det enskilda fallet. Ingen part kan i efterhand kräva den andra på kostnadstäckning om inte detta ansvar klart framgår av SIP eller av SVPL. Kostnadsfördelningen ska dock tas upp till förnyad bedömning under placeringen om någon av huvudmännen så begär. Innan utskrivning från HVB ska SIP eller SVPL följas upp. Det bör finnas lokala rutiner för arbetet kring kroppslig hälsa för målgruppen 14. Kroppslig hälsa Det är särskilt viktigt att båda huvudmännen uppmärksammar den kroppsliga hälsan inklusive tandvård hos personer med missbruks- och beroendeproblem då de inte alltid söker eller får rätt tillgång till tandvård och/eller hälso- och sjukvård och samtidigt utgör en riskgrupp för att utveckla allvarliga sjukdomstillstånd. 61 15. Gemensamma utvecklingsområden Nedanstående områden har identifieras som särskilt angelägna att utveckla i samverkan mellan huvudmännen. Vissa områden kommer att behöva ett regionalt utvecklingsarbete medan andra kan hanteras i lokala överenskommelser. Områden med särskilda behov av samverkan och utveckling Samordnad individuell plan (SIP) Barn, ungdomar och unga vuxna Äldre Familjeperspektiv Personer med samsjuklighet Personer i behov av tillnyktring Personer i behov av abstinensvård Personer med läkemedelsmissbruk/beroende Personer som missbrukar dopningsmedel Sammanhållen vård och behandling genom integrerade verksamheter Information om hur man söker vård och stöd 15.1 Samordnad Individuell Plan, SIP Den 1 januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f §) och SoL (2 kap. 7 §) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Den enskilde ska vidare kunna påkalla medverkan av närstående eller annan person. Av planen ska det framgå: 1. vilka insatser som behövs 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Rutiner för SIP-mötets genomförande ska tas fram i de lokala överenskommelserna 62 Rutin för SIP När någon part identifierat behovet och den enskilde/vårdnadshavaren samtycker till planen ska målet vara att en samordnad individuell plan upprättas utan dröjsmål, allra senast 15 dagar efter att berörda verksamheter blivit kontaktade. Den enskilde, vårdnadshavare samt närstående ska närvara vid planens upprättande om det inte bedöms vara uppenbart olämpligt. Ansvarig för initiering av samordnad individuell plan är den verksamhet där behovet identifierats. Samordnare ska utses. Samtycke (SOFS 2008:14) och samordnad individuell plan ska dokumenteras i journal Samordnaren ansvarar för den enskilde eller vårdnadshavare får ett exemplar av den samordnade individuella planen. Ändamålsenlig blankett för SIP ska användas. 15.2 Barn, ungdomar och unga vuxna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska erbjuda barn, ungdomar och unga vuxna en kunskapsbaserad vård. Missbruk bland barn och ungdomar skiljer sig mycket från missbruk bland vuxna i både karaktär, omfattning och bakomliggande faktorer. Av den anledningen behöver området missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna behandlas som en separat del av problemområdet missbruk. Missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna är ofta av multimodal karaktär, vilket innebär att samspelande faktorer inom det psykologiska, psykiatriska och det sociala området påverkar den unges missbruksförhållande och således också de behandlingsinterventioner som sätts in. Därför bör behandlingspersonalen ha kunskap om barns- och ungdomars utveckling, psykiatriska diagnoser samt god kunskap om missbruk och beroende. Huvudmännen behöver samordna och utveckla behandlingsutbudet för att skapa möjlighet att gå in snabbt och tidigt med interventioner. Utvecklingsarbetet bör omfatta samtliga delar av vården samt hur denna organiseras. Samverkan är för denna målgrupp en avgörande framgångsfaktor. 15.3 Äldre Region Skåne och kommunerna ska verka för att öka kunskapen inom området samt utöka samverkan kring målgruppen. Utan samverkan finns det risk att äldre med missbruk inte får den hjälp de behöver. Andelen äldre personer som dricker mycket alkohol och riskerar att utveckla ett beroende ökar enligt Socialstyrelsens årliga lägesrapport inom vård och omsorg (2012). 15.4 Familjeperspektiv Kommunerna och Region Skåne ska verka för att stärka barn- och föräldraperspektivet hos de som i sitt arbete kan möta familjer där det förekommer missbruk. Genom det kan villkoren för hela familjen förbättras. 63 Vi vet att många barn lever i miljöer där det förekommer missbruk. Vi har också goda kunskaper om att barn som växer upp i miljöer där det förekommer missbruk löper stor risk att utveckla eget missbruk eller andra psykosociala problem. Forskning visar att barn från familjer med missbruk eller beroende som får stöd tidigt - mår bättre och klarar sig bättre. Att upptäcka barnen i tid och ge dem rätt stöd är därför ytterst angeläget. Det är även av vikt att uppmärksamma och stödja föräldrar till barn som missbrukar. Se även HSL § 2g Lag (2009:979). De lokala överenskommelserna bör innehålla rutiner för hur barn i dessa utsatta situationer kan ges information, råd och stöd på bästa sätt Ansvar för stöd till barn som närstående Av 2 g § HSL samt i 6 kap 5§ i Patientsäkerhetslagen (2010:659) framgår att hälso- och sjukvården och dess personal särskilt ska beakta att barn har rätt till information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. I sammanhanget är det viktigt att påminna om samverkansskyldigheten som följer av 2 f § HSL, 5 kap. 1 a § SoL m.fl. lagar samt anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § SoL. 15.5 Personer med samsjuklighet Hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska erbjuda personer med samsjuklighet en samordnad vård. Samsjukligheten kan bestå av både psykiatrisk och somatisk sjukdom eller ohälsa samtidigt med missbruk eller beroende. Psykisk ohälsa är vanligt bland personer med missbruk och beroende. Studier visar att risken att drabbas av psykisk sjukdom är mer än dubbelt så stor jämfört med personer som inte har ett missbruk eller beroende dessutom ökar psykisk sjukdom risken att utveckla ett beroende. Personer med samsjuklighet har en ökad risk för ett sämre förlopp. Behandlingsmöjligheter, följsamhet till behandling och behandlingsresultat är sannolikt sämre om det också finns en samtidig psykisk sjukdom, och vice versa. Det är därför viktigt att 64 samsjuklighet uppmärksammas och att personer med samsjuklighet får hjälp med båda tillstånden samtidigt. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas. 15.6 Personer i behov av tillnyktring Regeringen har tagit beslut om att genom en treårig satsning 2014-2016 stödja ett lokalt och regionalt utvecklingsarbete med syfte att öka den medicinska säkerheten och förbättra omvårdnaden om personer som omhändertas enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer, förkortad LOB. Region Skåne, Skånes kommuner och Polisen ska undersöka förutsättningar för en överenskommelse avseende målgruppen. 15.7 Personer i behov av abstinensvård Region Skåne ska se över behov och organisering av vården för personer i behov av abstinensvård för att nå en mer jämlik vård och bättre möta målgruppers behov. Detta ska ske i samverkan med Skånes kommuner. Region Skåne och kommunerna ska utveckla vården, öka kompetensen och ta fram rutiner för samverkan kring målgruppen. 15.8 Personer med läkemedelsmissbruk/beroende Region Skåne ska se över behov och organisering av vården för personer med läkemedelsmissbruk/ beroende. Detta ska ske i samverkan med Skånes kommuner. Region Skåne och kommunerna ska utveckla vården, öka kompetensen och ta fram rutiner för samverkan kring målgruppen. Barn, ungdomar och unga vuxna som missbrukar läkemedel ensamt eller i ett blandmissbruk, bör ses som en särskild målgrupp, med delvis andra behov av insatser av medicinsk, psykologisk och social karaktär. 15.9 Personer som missbrukar dopningsmedel Region Skåne och kommunerna ska verka för att öka kunskapen inom området och utveckla sina möjligheter att erbjuda hjälp. Dopning kräver ofta samverkan mellan den somatiska och psykiatriska vården i samspel med psykosociala insatser från kommunen. Regeringen genomför en satsning på området för att öka kunskapen. Det är angeläget att följa den nationella kunskapsutvecklingen på området. 15.10 Sammanhållen vård och behandling genom integrerade verksamheter Region Skåne och Skånes kommuner stödjer ett fortsatt arbete mot integrerade verksamheter vilka förväntas ge en mer lättillgänglig, kontinuerlig och allsidig vård för målgruppen. Läkemedelsbehandling, psykosocial behandling och psykosocialt stöd behöver många gånger ges samtidigt och vård- och behandlingsplaner kan behöva samordnas. Detta ställer krav på huvudmännen att lokalt tillgodose behoven av såväl medicinsk-, psykologisk- som socialutredning och diagnostik samt gemensam och individuell vårdplanering och behandling. 65 15.11 Information om hur man söker vård och stöd Region Skåne och kommunerna stödjer ett arbete med att förbättra den webbaserade informationen kring vård och stöd för missbruk och beroende. Ett exempel är att utveckla informationen på vårdguiden 1177 och ta fram information på kommunal nivå. 16. Hur tvister mellan parterna ska lösas Tvister mellan verksamheter i landsting och kommun ska i första hand lösas av närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga. Företrädarna har ett gemensamt ansvar att komma fram till en gemensam lösning med den enskildes behov i centrum. Samverkansproblem och tvister ska lösas skyndsamt och återkoppling ska ske till alla berörda parter. Ansvar för lösning av tvist har: 1. närmaste chef med mandat att fatta beslut i aktuell fråga 2. verksamhetschef med mandat att fatta beslut om frågan inom hälso- och sjukvården och förvaltningschef, eller annan tjänsteman med delegation inom kommun. 3. parterna kan, vid oenighet i enskilda ärenden vända sig till den Regionala Samverkansgruppen Psykiatri för förslag på̊ lösning. Den Regionala Samverkansgruppen Psykiatris bedömning är inte prejudicerande för ansvarsfördelningen mellan Region Skåne och kommunerna. 17. Avvikelserapporter och kvalitetsutveckling I Patientsäkerhetslagen (2010:659) och i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) tydliggörs vårdgivarens ansvar att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. Parterna har var för sig system för avvikelsehantering. Varje organisation ansvarar för att det finns rutiner för hantering av klagomål/ avvikelser inom den egna organisationen. Regional Samverkansgrupp Psykiatri har ett ansvar för att följa upp avvikelser på systemnivå vilka inrapporteras från lokala samrådsgrupper. 18. Omförhandling och tidsperiod för överenskommelsen Part äger när som helst under överenskommelsestiden påkalla förhandlingar om villkoren förändras eller om oförutsedd händelse inträffar som enligt partens uppfattning ändrar förutsättningarna för överenskommelsen. Begäran om omförhandling ska ske så snart det åberopade förhållandet blivit känt för den part som begär omförhandlingen och befriar inte parten från att fullgöra sina överenskommelsesenliga förpliktelser. Överenskommelsen gäller fr.o.m. nedanstående datum och tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp överenskommelsen med tolv månaders varsel. Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit vars ett. 66 Datum För Region Skåne För___________kommun _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ _______________________ 67 Bilaga 1 Ansvar inom Region Skåne Samtliga verksamheter inom Region Skåne ansvarar för: • Tidig upptäckt och tidiga insatser, 2 c § HSL, Lag (1998:1660); Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. • Beaktande av barns behov enligt 2 g § HSL, Lag (2009:979); Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Anmälningsskyldighet Om personen är under 18 år (14 kap. 1 § SoL) Om en minderårig person kommer in till hälso- och sjukvården med misstänkt missbruk av alkohol, narkotika eller tabletter är personalen skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bryter sekretessen mellan myndigheter. Integritetsskyddet får ge vika för barnets behov av skydd. Anmälningsskyldigheten är absolut och får inte bli föremål för tolkningar. Om personen riskerar sitt liv eller sin hälsa (6§, 13§ LVM ) En läkare som kommer i kontakt med en person som kan antas vara i behov av missbruksvård eller omedelbart omhändertagande enligt LVM ska anmäla detta till socialtjänsten. Läkaren är alltså skyldig att anmäla om personen: utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper uppenbar risk att förstöra sitt liv eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Om läkaren anser att vårdmöjligheterna inom sjukvården är tillräckliga föreligger dock ingen anmälningsskyldighet. Om personen har minderåriga barn (14 kap. 1 § andra stycket SoL, LYHS, SFS1998:531) Anmälningsplikt gäller även om man bara möter barn indirekt - t.ex. genom den oro personalen känner för ett barns situation i mötet med en missbrukande eller psykiskt sjuk mamma eller pappa. Personalen är då skyldig att genast anmäla till socialtjänsten. Om personen är gravid (25 kap. 12 § Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)) Sekretessen hindrar inte att en uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet. Anmälningsskyldighet vapen (6 kap. 6§ Vapenlagen, 1996:67) Läkare har anmälningsskyldighet när det gäller vapenlicens enligt Vapenlag (1996:67) 6 kap 6§. 68 ”En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen ska omedelbart anmäla detta till Polismyndigheten. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd att inneha skjutvapen.” Anmälningsskyldighet körkort (10 kap. 2§ Körkortslagen, 1998:488) Läkare har anmälningsansvar när det gäller körkort och missbruk enligt Körkortslagen (1998:488)10 kap 2§. ”Om en läkare vid undersökning av en körkortshavare finner att körkortshavaren av medicinska skäl är uppenbart olämplig att ha körkort, ska läkaren anmäla det till Transportstyrelsen. Innan anmälan görs ska läkaren underrätta körkortshavaren. Anmälan behöver inte göras om det finns anledning att anta att körkortshavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra körkortspliktigt fordon.” Bilaga 2 Vägledande principer för socialtjänsten Socialtjänstlagen vilar på några vägledande principer: Helhetssynen: Helhetssynens tillämpning innebär en strävan efter att förstå sammanhang och den helhet som den enskilde är en del av. Utifrån den enskildes perspektiv ska helhetssynen beakta hela människan, både de starka och svaga sidorna och att de olika behoven vägs samman. Den enskildes nätverk ses som en resurs som ska tas tillvara. Frivillighet och självbestämmande: Den grundläggande utgångspunkten i socialtjänstreformen är frivillighet. Socialtjänsten ska präglas av frivillighet och service. Detta innebär att den enskilde själv får bestämma om denne vill ta emot erbjudande om en viss socialtjänst eller inte. Ingen ska påtvingas sociala tjänster, som de själva inte vill ha eller som de inte tror på. Detta står inte i konflikt med att försöka motivera den enskilde att ta emot en viss insats. Kontinuitetsprincipen: Denna princip bygger på insikten om att psykosocialt förändringsarbete grundas på förtroendefulla relationer mellan den enskilde och företrädaren för socialtjänsten. För detta krävs en varaktighet i kontakten, d.v.s. att den enskilde möter samma person/team en längre period. Normaliseringsprincipen: Enligt denna princip ska den som har fysiska, psykiska eller sociala funktionsnedsättningar ha rätt att leva och bo som andra. Socialtjänstens biståndsinsatser ska inriktas på att underlätta för den enskilde att leva i sin invanda miljö. Flexibiliteten: Principen om flexibilitet innebär att socialtjänsten insatser aldrig får utformas utifrån färdiggjorda mallar. Varje insats ska vara individuellt anpassad efter den enskildes egna behov och önskemål med beaktande av helhetssynen. Närhetsprincipen: Närhetsprincipen är nära förknippad med helhetsprincipen, den enskildes sociala eller psykosociala problem kan inte lösas isolerat från närstående personer eller avskilt från det egna sociala miljön och sammanhang 69 Bilaga 3 Definitioner Missbruk, Skadligt Bruk, Beroende, Substance Use Disorder Vid missbruk och beroende används två olika diagnossystem: International statistical classification of diseases and related health problems (ICD) och Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM). I Sverige används främst ICD vid diagnostik inom hälsooch sjukvården, medan DSM används inom forskning och i viss mån inom psykiatrisk verksamhet. Den nu gällande versionen av ICD (ICD-10) är från 1990. Ett arbete pågår inom WHO med att uppdatera ICD-10 till en kommande ICD-11. En ny version av DSM (DSM-5) har nyligen publicerats. De studier som riktlinjernas rekommendationer baseras på har dock använt tidigare versioner av DSM. I tidigare versioner av DSM liksom i ICD-10 ingår substansberoende, och de båda systemens definitioner överensstämmer till stora delar. ICD-10 har även diagnosen skadligt bruk, medan tidigare versioner av DSM i stället hade diagnosen missbruk. Beroende För beroende enligt ICD-10 gäller att tre av sex kriterier ska vara uppfyllda: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Stark längtan efter drogen. Svårighet att kontrollera intaget. Fortsatt användning trots skadliga effekter. Prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser. Ökad tolerans. Fysiska abstinenssymtom För beroende enligt DSM-IV krävs att tre av sammanlagt sju kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. Abstinensbesvär när bruket upphör. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs. Varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska intaget. Betydande del av livet ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador. Skadligt bruk ICD-10 har även diagnosen skadligt bruk som innebär ett bruk av psykoaktiva substanser på ett sätt som skadar hälsan. Skadan kan vara fysisk eller psykisk. Missbruk För att det ska vara frågan om ett missbruk enligt DSM-IV krävs att minst ett av fyra kriterier är uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod: 1. 2. 3. 4. Upprepad användning av alkohol eller narkotika som leder till misslyckande att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet. Upprepad användning av alkohol eller narkotika i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller i arbetslivet. Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket. Fortsatt användning trots återkommande problem. 70 Substansbrukssyndrom I DSM-5 ersätts missbruks- och beroendediagnoserna med det samlade begreppet substansbrukssyndrom, som är en kombination av de tidigare sju beroendekriterierna och de fyra missbrukskriterierna i diagnosen. Dock är kriteriet om kontakter med rättsväsendet ersatt av kriteriet ”begär/sug”. För diagnos enligt DSM-5 krävs att minst två kriterier är uppfyllda. Svårighetsgraden anges som mild om 2–3 kriterier är uppfyllda, måttlig om 4–5 kriterier är uppfyllda och svår om mer än 5 kriterier är uppfyllda (Nationella riktlinjer för vård vid missbruk och beroende 2015, socialstyrelsen) Samsjuklighet Personer med riskbruk, missbruk eller beroende som samtidigt uppfyller kriterierna för psykiatriska och/eller somatiska tillstånd. Abstinens Ibland beskrivs fysiskt och psykiskt beroende felaktigt som om det vore två olika saker. Beroende är alltid psykiskt i den meningen att man har ett sug, att man har svårt att kontrollera intaget och att man får psykiska symtom, som till exempel oro och ångest, när man slutar. Dessa symtom kallas abstinens. Vissa droger kan även ge kroppsliga, fysiska, abstinensbesvär (1177, vårdguiden) Alkoholabstinens Ospecifika symtom, t. e. x hög puls, förhöjt blodtryck, svettningar, darrningar, oro, ångest och nedstämdhet Specifika symtom, t e x abstinenshallucinos, delirium tremens och alkoholbetingat psykotiskt syndrom samt krampanfall av generaliserad s.k. tonisk-klonisk typ. (vägledning för missbruks- och beroendevården i Skåne, 2011, kommunförbundet Skåne och Region Skåne) Behandling Behandling definieras som systematiska och teoretiskt grundade tekniker eller metoder som används för att hjälpa enskilda individer att komma från missbruk eller beroende. Närmare bestämt ska fyra kriterier uppfyllas: (i)metoderna ska ha stöd i forskning (evidenskriteriet), (ii) avsikten ska vara att hjälpa individen att komma från missbruk eller beroende och inte återfalla (intentionskriteriet), (iii) utövare av behandlingen ska ha lämplig kompetens (kompetenskriteriet), samt (iv) praktiken ska utövas i en verksamhet som är anpassad för terapeutiska och behandlande aktiviteter (kontextkriteriet). Behandling kan delas in i medicinsk behandling, läkemedelsbehandling respektive psykosocial behandling. Medicinsk behandling Medicinsk behandling kan handla om psykiatriska insatser för personer med samsjuklighet mellan missbruk eller beroende och annan psykisk sjukdom eller insatser för att behandla kroppslig samsjuklighet. Medicinsk behandling kan ske med eller utan vidhängande läkemedelsbehandling. Psykosocial behandling Representerar en särskild form av behandling. För att vara psykosocial behandling ska utöver den generella behandlingsdefinitionen ytterligare två kriterier vara uppfyllda. Interventionen ska (i) rikta sig gentemot den 71 enskildes psykologiska och sociala livssituation med ett uttalat fokus på missbruk eller beroende och (ii) främst syfta till att påverka motivation, beteende, attityder, känslor och tankar med ett uttalat fokus på missbruk eller beroende. Omlärande, kognitivt beteendeorienterade, motivationsinriktade och återfallspreventiva metoder kan inkluderas i begreppet. Psykosocialt stöd Psykosocialt stöd definieras som interventioner som främst syftar till att förbättra den enskildes sociala situation. Stödinsatser brukar vanligtvis vara inriktade på endera den enskildes sociala situation (bostad, sysselsättning, försörjning) eller på livssituationen i övrigt (relationer, självkänsla, etc.). Skillnaden mellan psykosocial behandling och psykosocialt stöd är att stöd till skillnad från behandling inte baseras på en specifik teknik eller metod. Detta behöver dock inte innebära att stödinsatser är osystematiska. Stödinsatser kan också ha inslag av behandling, men de uppfyller inte samtliga behandlingskriterier. ( Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, 2007, socialstyrelsen) 72 Bilaga 4 LVM - riktlinjer för patienttransport Lund, 150227 LVM - riktlinjer för patienttransport från Psykiatri Skånes vårdenheter till SiSinstitution efter beslut enligt Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Bakgrund Polisen har det yttersta ansvaret för transport när biträde har begärts (LVM § 45). Kriminalvårdens nationella transportenhet, NTE, bistår polisen regelbundet med transporter, men kan denna inte genomföra uppdraget återgår detta till polisen. Representanter från Statens Institutionsstyrelse, Polismyndigheten, Kommunförbundet Skåne, NTE och Psykiatri Skåne har tagit fram dessa riktlinjer för att värna om rätts- och patientsäkerhet och för att främja samarbete. Riktlinjer Planerad transport: Psykiatrin ska informera SiS-institution och handläggaren på Socialförvaltningen så tidigt som möjligt och senast dagen innan transport ska genomföras. I samråd med SiS-institutionen tas beslut om hur transporten ska genomföras. I det fall biträde begärs kan polisen lämna över uppdraget till NTE. Akut transport (patienten vägrar inläggning eller kräver sig utskriven): Tjänstgörande specialistläkare med delegation från verksamhetschef ska besluta om kvarhållning enligt LVM § 24 och informera SiS och Socialförvaltningen alternativt begära biträde hos polisen. Kvarhållningen bör ske under kortast möjliga tid. Patient kan under kvarhållning inte tvingas till inläggning om patienten inte redan är inlagd, någon behandling 73 mot patientens vilja kan inte ges, patientens önskemål om att avstå från behandling och avstå från vistelse på sjukhus ska alltid uppfyllas. Patienten är emellertid genom beslutet om LVMvård redan berövad friheten. Det är därför naturligt att patienten hindras att lämna sjukhuset i väntan på transport. Syftet med kvarhållningen är att trygga att patienten som redan är berövad friheten inte avviker under LVM-vården. Allmänt: Psykiatrin ska informera SiS-institutionen och handläggaren på Socialförvaltningen så tidigt som möjligt och senast dagen innan om transport till institution. Detta för att underlätta planeringen. Transport ska genomföras senast dagen efter att patienten är utskrivningsklar eller begär sig utskriven om inte överenskommelse om annat finns. Om en patient blir våldsam och utagerande ska omedelbart polisbiträde begäras för akut omhändertagande och transport. Socialförvaltningen och SIS underrättas. Åtgärder för att minimera behov av svårgenomförbara akuttransporter Klienter bosatta i Skåne ska i första hand och om det är möjligt med hänsyn till vårdbehovet placeras på SiS-enhet i Skåne. Detta underlättar möjligheten för akut polistransport vid begäran om biträde. SiS och socialtjänsten ansvarar. I samband med begäran om placering ska SiS placeringsenhet informeras särskilt om det bedöms kunna uppstå problem kring intagningen och transporten från psykiatrin till behandlingsinstitution. Socialtjänsten ansvarar. Om klient från Skåne ska placeras på institution på annat håll i landet ska övernattningsplats om möjligt ordnas vid institution i Skåne, så att transporten sedan kan göras planerad med hjälp av NTE. SiS ansvarar. Vid inläggning inom psykiatrin ska patient som är omhändertagen enligt LVM och som begär sig utskriven informeras noggrant om att kvarhållningsbeslut kommer att fattas i väntan på transport. Psykiatri Skåne ansvarar. Polisen ansvarar för kontakten med NTE. Vid behov diskuterar ansvarig läkare med inre befäl. Kan samsyn mellan dessa inte uppnås eller om transport dagen efter patienten är utskrivningsklar inte kan erbjudas lyfts frågan till regionalt vakthavande befäl i Malmö tel. 11414. I undantagsfall kan ansvarig läkare även kontakta ansvarig kriminalvårdsinspektör på NTE, sektion syd. Avvikelsehantering Målet är att ovanstående riktlinjer, kompletterade med lokala rutiner, ska minimera patient/klientsäkerhetsrisker och underlätta samarbetet mellan berörda aktörer samt ge möjlighet att utnyttja parternas resurser optimalt. Det är viktigt att avvikelser registreras i verksamheternas system för detta och att återkoppling sker till den samverkanspart som berörs av avvikelsen. Avvikelserna hanteras vid behov i aktörernas samarbetsgrupp, målet är att minska risk för upprepning. 74 75 76 77 Burlövs kommun TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Datum 2015-07-16 Handläggare: Lena Lundgren 040-6256162 [email protected] 1 (2) Diarienummer SN/ Socialnämnden Ansökan om medel ur Burlövs kommuns sociala investeringsfond Sammanfattning Socialnämnden ansöker om medel ur Burlövs kommuns sociala investeringsfond. Medlen ska användas till att genomföra projekt ”Resurs Burlöv”. Projektet planeras löpa under tre år och har för avsikt att anställa personer som uppbär försörjningsstöd under ett år inom kommunen. Anställningen innebär att den enskilde erhåller yrkeserfarenhet, stadig inkomst och därefter möjlighet att uppbära A-kasse ersättning. Det kommer även att öka möjligheten till att få arbete och egen försörjning efter projekttidens slut. Vi beräknar att anställningarna kommer att ge en minskning av kostnaderna för försörjningsstödet på ca 2 miljoner per år. Vi avser att delfinansiera projektet med denna beräknade minskning. Behovet av medel från sociala investeringsfonden motsvarar 1,6 miljoner per år under förutsättning att medel till lönekostnader för Rekryterare erhålls från Finsam. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att hos kommunfullmäktige ansöka om medel motsvarande 1,6 miljoner kronor ur kommunens sociala inversteringsfond för år 2016. Redogörelse för ärendet I oktober 2014 behandlades en projektansökan i socialnämnden avseende medel för att genomföra projektet ”Resurs Burlöv”. Socialnämnden biföll ansökan och ansökan gick vidare till Kommunstyrelsen. Där fattades ett 78 beslut att ställa sig bakom ansökan och uppdrog till kommunledningen att ta fram riktlinjer för en social investeringsfond där medel skulle kunna erhållas för projektet. Dessa riktlinjer fastslogs i under våren 2015. Med anledning av detta framställer förvaltningen om att erhålla medel ur den sociala investeringsfonden för att kunna genomföra ”Resurs Burlöv” enligt tidigare projektbeskrivning (bifogas). Projektet planeras löpa under tre år och har för avsikt att anställa personer som uppbär försörjningsstöd under ett år inom kommunal verksamhet. Anställningen innebär att den enskilde erhåller yrkeserfarenhet, inkomst och därefter möjlighet att uppbära ersättning från A-kassa. Det kommer även att öka möjligheten till att få arbete och egen försörjning efter projekttidens slut. Vi avser att ansöka om medel till delar av kostnaderna för projektet via Finsam. Ansökan till Finsam avser lönekostnader för rekryterare under tre år. Rekryteraren kommer att ansvara för införskaffande av arbeten och även ansvara för introduktion och uppföljning av anställningen. Vi ansöker om medel ur sociala investeringsfonden för lönekostnader för 20 anställningar per år, vilket motsvarar ca 3,6 miljoner kronor i nettokostnader per år. Arbetsförmedlingen kommer att medverka genom att på individbasis bevilja bidrag till anställningen vilket är inberäknat i nettokostnaden. Vi beräknar att anställningarna kommer att ge en minskning av kostnaderna för försörjningsstödet på ca 2 miljoner per år. Denna minskning avser vi delfinansiera projektets kostnader med motsvarande belopp. Behovet av medel från sociala investeringsfonden motsvarar 1,6 miljoner per år under förutsättning att medel till lönekostnader för Rekryterare erhålls från Finsam. För att få ett synbart resultat anser vi att det är av stor vikt att genomföra projektet under minst tre år, eftersom vinsten av projektet ökar med tiden. År ett väntas inte ge några synbara ekonomiska vinster för kommunen. Dock kommer skatteintäkter att tillfalla kommunen då 20 personer kommer att betala löneskatt. Enligt en schematisk överslagsräkning väntas medfinansiering och skatteintäkterna leda till att kommunen som helhet får minskade kostnader redan från första månaden. Exakta siffror är dock svåra att få fram eftersom slutresultatet beror på en rad indata som är individberoende. Ekonomiskt resultat för själva socialnämnden som sådan förväntas ske under år två och tre av projektet. Förutom de ekonomiska vinsterna förväntas förhöjd livskvalitet och förbättrad hälsa hos deltagarna. Denna typ av aktivitet är ett beprövat sätt att minska kommunens kostnader. Tidigare projekt av liknande karaktär i andra kommuner visar på goda resultat varför vi tror att en satsning enligt projektbeskrivningen är en bra modell för att fler ska komma i arbete och egen försörjning. 2015-07-22 Lena Lundgren Avdelningschef Individ och familjeomsorgen 79 Burlövs kommun TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Datum 2014-09-29 Handläggare: Lena Lundgren 040-6256162 [email protected] 1 (5) Diarienummer SN/ 2014:319 Socialnämnden ”Resurs Burlöv” - arbete istället för bidrag Sammanfattning Burlövs kommun har sedan många år hög arbetslöshet samt höga kostnader för försörjningsstöd. Kostnaderna har ökat de senaste åren och största orsaken är arbetslöshet. Med anledning av detta finns behov av att finna olika lösningar för att öka antalet självförsörjande i kommunen. En framgångsfaktor för att öka självförsörjningsgraden är att befinna sig på arbetsmarknaden och därmed erhålla arbetslivserfarenhet. Med arbetslivserfarenhet kan fler skapa sig ett inträde på arbetsmarknaden. Med anledning härav har olika alternativ undersökts för att utveckla kommunens arbetsmarknadsåtgärder för att uppnå målet att öka självförsörjningsgraden i kommunen. Förslaget är att starta ett treårigt projekt med inriktning på att anställa ett visst antal individer inom kommunens förvaltningar som är långtidsarbetslösa och har uppburit försörjningsstöd under lång tid. Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att hemställa hos kommunfullmäktige om 4,9 miljoner kronor per år under tre år, för att genomföra projektet. 80 Redogörelse för ärendet Burlövs kommun har sedan många år hög arbetslöshet samt höga kostnader för försörjningsstöd. Kostnaderna har ökat de senaste åren och största orsaken är arbetslöshet. Med anledning av detta finns behov av att finna olika lösningar för att öka antalet självförsörjande i kommunen. En framgångsfaktor för att öka självförsörjningsgraden är att befinna sig på arbetsmarknaden och därmed erhålla arbetslivserfarenhet. Med arbetslivserfarenhet kan fler skapa sig ett inträde på arbetsmarknaden. Med anledning härav har olika alternativ undersökts för att utveckla kommunens arbetsmarknadsåtgärder för att uppnå målet att öka självförsörjningsgraden i kommunen. I kommunens övergripande mål fram till 2017, för målområde Arbete och näringsliv anges att: ”År 2017 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre” Människor ska kunna försörja sig själva. Sysselsättning stärker individen och underlättar integrationen i samhället. Individens möjligheter att få ett arbete och goda livsvillkor ska öka. Vi ska öka insatserna för att skapa fler arbetstillfällen till våra kommuninvånare i Burlöv. • Minska andelen personer med försörjningsstöd • Utveckla och kvalitetssäkra de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna/insatserna • Stärka samarbetet med näringslivet och arbeta för att fler personalintensiva företag ska etablera sig i Burlöv • Skapa förutsättningar för ett gott företagsklimat För att uppfylla kommunens mål avseende Arbete och näringsliv har socialnämnden brutit ner målet till: Stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv Indikatorn är: • Minska andelen invånare med försörjningsstöd • Öka andelen sysselsatta i åldern 18-64 år Det finns olika sätt att utveckla kommunens arbetsmarknadsåtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. För att uppnå målet att öka självförsörjningsgraden föreslås att skapa ett treårigt projekt. Projektet föreslås genomföras genom att kommunen anställer ett visst antal individer under en viss tid. Detta skulle vara individer som uppburit försörjningsstöd under en längre tid och som är långtidsarbetslösa. För att nå långsiktiga och hållbara resultat är det av stor vikt att projektet 81 sker i nära samarbete med andra aktörer. Samarbetet/samverkan kommer att ske både internt i kommunen t ex kommunala vuxenutbildningen och externt med arbetsförmedlingen. Vid behov kommer även andra samarbetspartners att kontaktas. Målgrupp Den aktuella målgruppen är individer som är i arbetsför ålder som under längre tid varit arbetslösa och uppburit försörjningsstöd en längre tid. Mål Målsättningen med projektet är att ge individer ökad möjlighet till självförsörjning och som kan innebära minskade kostnader för kommunens utbetalning av försörjningsstöd. Effekter Förutom de ekonomiska effekter som projektet kan ge på sikt, kan det innebära kvalitativa effekter. En målsättning är att individer ges egenmakt och att de ska känna sig delaktiga i samhället. Ytterligare effekter som projektet kan ge för individerna och familjen är: • bättre levnadsvillkor för barnen • förbättrat språk • yrkeskunnande • ökad hälsa och bättre livskvalitet • ökad glädje • förbättrad privatekonomi • ökad trygghet Ovanstående effekter medför inte bara en vinst för familjen utan även för olika samhällssektorer på lång sikt. Resultat från andra projekt med liknande inriktning har visat på dels ekonomiska effekter samt kvalitativa effekter enligt ovan. Det som särskilt har lyfts fram är de positiva effekterna för barn i familjer där föräldrarna får arbete och egen försörjning. Detta kan därför även ses som förebyggande arbete. Genomförande Planeringen är att 20 individer erbjuds en ettårig anställning inom kommunens förvaltningar. De individer som erbjuds åtgärden ansöker om en plats och matchas sedan mot de framtagna arbetsplatserna inom kommunen. Efter matchning görs en intervju av arbetsgivaren. Anställningen påbörjas i form av en arbetsmarknadsförberedande kurs i två veckor därefter inleds en arbetsträning som pågår under ca en månad utifrån individuellt behov. 82 Arbetsmarknadsenheten kommer att vara anställande enhet och ha arbetsgivaransvaret. Aktuella arbetsuppgifter/arbeten som ska utföras kommer att tas fram av ansvarig chef, som också utser handledare. Ekonomisk ersättning för handledare på arbetsplatsen kommer inte att utgå. De arbeten som erbjuds ska bestå av arbetsuppgifter som ligger utanför den ordinarie verksamheten och som annars inte skulle bli utförda. En dialog kommer att föras med de fackliga organisationerna. Arbetsförmedlingen kommer under hela åtgärden att medverka i individens långsiktiga planering för att öka förutsättningarna för inträde på den reguljära arbetsmarknaden. Planeringen efter 12 månaders anställning kan för individen innebära anställning, studier eller deltagande i arbetsmarknadsutbildning. Personal För att genomföra projektet behöver en personal i form av en rekryterare anställas i projektet. Rekryterarens uppgifter är att anordna arbetsplatser inom kommunens förvaltningar, hålla i information och utbildningar för de som ska anställas samt fungera som ett stöd till handledarna på arbetsplatserna. Rekryteraren ansvarar för individuella uppföljningar och skall vara kontaktperson gentemot chefer, handledare och de visstidsanställda i projektet. Tid Projektet föreslås pågå under en treårsperiod, med start 2015-02-01. Det är av stor vikt att ett projekt får ges möjlighet att visa på önskat resultat. Det är därför viktigt att projektet varar i tre år. Under projekttiden innebär det att sammanlagt 60 individer kan få möjlighet till anställning. Kostnader Kostnaderna är beräknande på anställning av 20 individer per år under 3 år dvs sammanlagt 60 individer. Nedanstående kostnader är beräknande utan ev anställningsstöd från arbetsförmedlingen. Kostnaderna är beräknade utifrån en lön på 17 500 kr per månad och individ samt sociala avgifter. Aktivitet Rekryterare Kostnad 500 000 x 3 år = 1,5 milj Anställning av 20 individer per år * Bruttolönekostnad per individ uppgår till 294 000 x 20 st = 5 880 000 (5,8 milj) x 3 år = 17 640 000 (17.6 milj) Övriga kostnader, resor, utbildning mm 25 000 x 3 år = 75 000 Sammanlagda kostnader för ett år 6 405 000 ( 6,4 milj) Sammanlagda kostnader för tre år 19 215 000 ( 19,2 milj) 83 *de individer som blir anställda av projektet och som har möjlighet till anställningsstöd i någon form via arbetsförmedlingen kommer att erhålla detta. I nuläget är det svårt att uppge en siffra då stödet ges individuellt. Vi räknar med att bruttolönekostanden kommer att minska med anledning av detta. Förväntad ekonomisk effekt Förväntat ekonomiskt resultat är minskat försörjningsstöd med ca 10 000 kr per individ och månad. Detta kan innebära en minskad kostnad för försörjningsstöd med ca 2.4 miljoner kronor per år. Effekten förväntas under två år då anställningen kvalificeras till A-kassa ersättning. Effekten blir långvarig om individen erhåller arbete efter avslutat projekt. Anställningen skulle förutom att individen kommer i självförsörjning istället för försörjningsstöd även generera skatteintäkter. Tidsplan Datum 141002 141027 141117 150201 Beslut i socialnämnden Beslut i kommunstyrelsen Beslut i kommunfullmäktige Start Uppföljning En uppföljning av projektet kommer att genomföras varje kalenderår. En presentation av resultaten kommer att ske. 2014-09-29 Lena Lundgren Avdelningschef Individ och familjeomsorgen Monika Amaral Enhetschef Arbetsmarkandsenheten Individ och familjeomsorgen 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153
© Copyright 2025